KUNSKAP OCH UPPLEVELSE STRATEGISK BIBLIOTEKSPLAN FÖR BOTKYRKA KOMMUN Kommunfullmäktige BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNSKAP OCH UPPLEVELSE STRATEGISK BIBLIOTEKSPLAN FÖR BOTKYRKA KOMMUN. 2005-06-21 Kommunfullmäktige BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA"

Transkript

1 KUNSKAP OCH UPPLEVELSE STRATEGISK BIBLIOTEKSPLAN FÖR BOTKYRKA KOMMUN Kommunfullmäktige BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA

2 1 [1] Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteken i Botkyrka Referens Margareta Berg Kunskap och Upplevelse Strategisk biblioteksplan för Botkyrka kommun Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden gavs 2004 i budget för Botkyrka kommun uppdraget att genomföra en översyn av biblioteksverksamheten i kommunen och ta fram en biblioteksplan. Direktiv för planarbetet gavs av kultur- och fritidsnämnden En styrgrupp tillsattes av kommunstyrelsen med representation från berörda nämnder, kultur- och fritid, barn- och ungdom och utbildning- och arbetsmarknad, samt för samtliga partier i kommunstyrelsen. Kultur- och fritidsförvaltningen har under ledning av den politiska styrgruppen arbetat fram ett förslag till biblioteksplan. Kunskap och Upplevelse består av tre delar Strategisk biblioteksplan för Bokyrka kommun Förslag till biblioteksutveckling i Botkyrka kommun Bilagor Biblioteksplanen utgår från en analys av kommuninvånarnas behov. Planen pekar på utvecklingsvägar och behov av modernisering. Det gäller att skapa beredskap för morgondagens krav och förutsättningar för bibliotek som är stimulerande och lustfyllda mötesplatser för kunskap och upplevelse. Biblioteken ska spegla Botkyrkas särart och aktivt medverka i kommunens utveckling. Den nya biblioteksstrukturen innebär kraftsamling, differentiering och profilering av biblioteken utifrån medborgarbehov och utvecklingsstrategier. Den innebär ett brett och mångsidigt utbud av media, tjänster och service, där allt inte behöver finnas överallt. Pelle Ahnlund Kultur- och fritidschef Margareta Berg Bibliotekschef KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl Direkt Mobil E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

3 1 KUNSKAP OCH UPPLEVELSE STRATEGISK BIBLIOTEKSPLAN FÖR BOTKYRKA KOMMUN 1 BILDER AV BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA INLEDNING UPPDRAG OCH SYFTE ARBETSPROCESSEN BIBLIOTEKSPLANEN ETT INSTRUMENT FÖR UTVECKLING STYRDOKUMENT NULÄGE BOTKYRKA EN KUNSKAPS OCH UPPLEVELSEKOMMUN VEM BOR I BOTKYRKA VILKA SLAGS BIBLIOTEK HAR BOTKYRKABORNA Folkbiblioteken i Botkyrka Grundskolebiblioteken Gymnasiebiblioteken Biblioteksservice till vuxna studerande Biblioteket i Mångkulturellt centrum... 7 BILAGOR: FAKTA OM BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA NULÄGE VEM ANVÄNDER BIBLIOTEKEN OCH HUR BRUKARENKÄTER I BOTKYRKA KULTUR- OCH FRITIDSVANEUNDERSÖKNINGEN MEDBORGARENKÄTEN BIBLIOTEK FÖR MORGONDAGENS BOTKYRKA BEHOVSANALYS OCH FÖRSLAG FRÅN LÅNEBIBLIOTEK TILL KUNSKAPS- OCH UPPLEVELSECENTRA BOTKYRKA BIBLIOTEKSUTVECKLING OCH BRUKARBEHOV STRATEGIER FÖR FRAMTIDEN BIBLIOTEKEN MEDVERKAR TILL UTVECKLINGEN AV BOTKYRKA ATT GÖRA KUNSKAP TILLGÄNGLIG ETT DEMOKRATISKT UPPDRAG MED TONVIKT PÅ LÄSUPPLEVELSE ETT KULTURPOLITISKT UPPDRAG STÖD TILL STUDIER BIBLIOTEKETS MEDIER MÅNGFALD I INNEHÅLL OCH FORMAT IKT, INFORMATION-KOMMUNIKATION-TEKNIK, SOM FÖRÄNDRANDE KRAFT TIMMARSBIBLIOTEKET ETT VIRTUELLT BIBLIOTEK SOM ALLTID ÄR ÖPPET ATT MINSKA DE DIGITALA KLYFTORNA BARN OCH UNGDOMAR ATT VÄCKA LÄSLUST UNGDOMAR OCH BIBLIOTEK MÅNGKULTUR SÄRSKILDA TJÄNSTER ALLAS RÄTT TILL BÖCKER OCH LÄSUPPLEVELSE ATT NÅ NYA LÄSARE PÅ NYA VÄGAR BIBLIOTEKEN SOM MÖTESPLATSER OCH OFFENTLIGA RUM BIBLIOTEKENS ROLL I UPPLEVELSESATSNING OCH KULTURLIV VISION OCH VERKSAMHETSIDÉ FÖR BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA VISION VERKSAMHETSIDÉ ANSVARSFÖRDELNING MELLAN KOMMUNALA NÄMNDER... 20

4 2 8 VÄGVAL HUR VI NÅR FRAM TILL NYA TIDSENLIGA BIBLIOTEK EN UTMANING FÖR FRAMTIDEN LOKALÖVERSYN IKT AUTOMATISERING OCH EFFEKTIVISERING DIFFERENTIERING OCH PROFILERING DET MAN GÖR SKA MAN GÖRA BRA BÅDE BREDD OCH SPETS ATTRAKTIVA ARBETSPLATSER ÖPPNA OCH ORÄDDA MODERNA BIBLIOTEK FÖR BOTKYRKA MODELL FÖR BIBLIOTEKSSTRUKTUR FÖR FOLKBIBLIOTEKEN BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA ETT BIBLIOTEK MODELL BOTKYRKA MODELL FÖR BIBLIOTEKSSTRUKTUR I BOTKYRKA ORGANISATORISKA ÖVERVÄGANDEN SKOL- OCH STUDIEBIBLIOTEK SKOLBIBLIOTEK/LÄRCENTRA I GRUNDSKOLAN Skolbiblioteket en del av skolans pedagogik Samverkan skola - folkbibliotek Basutbud till alla barn BÖRJA MED BARNEN BÖCKER OCH SPRÅKSTIMULANS I FÖRSKOLAN GYMNASIEBIBLIOTEK OCH MEDIATEKET BIBLIOTEKSDATASYSTEM LIVSLÅNGT LÄRANDE BIBLIOTEKSRÅD BIBLIOTEKET MÅNGKULTURELLT CENTRUM MÅLBILDER FÖR BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA ÅR LITTERATUR... 31

5 rev. KUNSKAP OCH UPPLEVELSE STRATEGISK BIBLIOTEKSPLAN FÖR BOTKYRKA KOMMUN 1. BILDER AV BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA 2010 På biblioteket i Hallunda har Abdul, nyss anländ flykting, upptäckt att han kan läsa hemlandets tidningar i fulltext (på arabiska) på datorn. Han kommer flera gånger i veckan. När något särskilt händer i hemlandet och i grannländerna följer han de direktsända nyheterna på bibliotekets dator. Bibliotekspersonalen har också lotsat honom till Internationella Bibliotekets nya webbplats, där han hittar artiklar och böcker som han sedan hämtar på Hallunda bibliotek. Sist han var där lånade han också en svensk språkkurs och bokade att vara med vid ett studiemöte med studiebibliotekarien. Emil har gjort en avgörande upptäckt. Av en slump kom han att lyssna på en ljudbok. Han har aldrig förr läst en bok i hela sitt tjugofemåriga liv. Dyslexi och ovana har gjort att han betraktat böcker som något som inte var för honom. Så råkade han lyssna på en inläsning av Vägen till Jerusalem. Nu lånar han ljudböcker varje vecka på de välförsedda hyllorna på biblioteket. Under arbetspassen i vägmaskinen kommer han på sig själv med att knappt vilja gå hem utan att först höra kapitlet till slut. Nu har han fått ett sms som berättar att den ljudbok han beställde via sin mobil häromdagen, har kommit in. Anna ska på semester i sommarstugan en vecka. I stället för de nödvändiga böckerna som tynger väskan, laddar hon ner fem e-böcker, nyutkomna romaner som väckt hennes intresse, på sin nya läsplatta. Den väger lätt i väskan och hon får glädjen att läsa det allra senaste utan att ställa sig i kö på biblioteket. Den nya papperslika läsplattan gör läsningen nästan lika angenäm som riktiga böcker. Idag är hon sugen på något roligt till kvällen. På bussen hem kollar hon via mobilen in vad som händer på biblioteken i Botkyrka och upptäcker att det är författarkväll i den nya Upplevelsehörnan i det tillbyggda biblioteket i Tumba. Hon ringer sin väninna Erika och de bestämmer att ses utanför bibliotekets nya inbjudande entré. I det nya Rotemannabiblioteket samlas en grupp unga människor som håller på med skrivande och medieproduktion. Där får de kontakt med producenter, filmare och skribenter. Det som de själva skriver och producerar kan de visa upp och sprida genom biblioteket. I bibliotekets studio möter de Paolo som håller på att utveckla ett nytt dataspel med nytt och annorlunda innehåll. På kvällen är det Poetry slam i biblioteket. De stannar och lyssnar en stund innan de vandrar hemåt med en tidskrift och filmer ur det rikliga filmutbudet av både spelfilm och nyproduktioner från Rotemannen.

6 4 Vera och Ingvar lånar en bok i Bokomaten i sitt köpcentrum. De är båda pendlare och uppskattar att snabbt och enkelt kunna låna och återlämna i Bokomaten. Nu kan de låna närhelst det passar dem utan att passa öppettider. De är förvånade över vilket bra urval det finns i Bokomaten. Ständigt något nytt och lockande, trots att de är storläsare båda två. Förutom en nyutkommen roman och en biografi lånar de ett par bilderböcker till barnbarnen. 2. INLEDNING 2.1 Uppdrag och syfte I Budget för Botkyrka kommun 2004 ges kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att genomföra en översyn av biblioteksverksamheten i kommunen och ta fram en biblioteksplan. Beslut om direktiv för planarbetet fattades av kultur- och fritidsnämnden Enligt direktiven ska biblioteksplanen innehålla en analys av behov av biblioteksservice hos olika grupper av medborgare, precisera uppdrag och inriktning för olika sorters bibliotek, fastställa ansvarfördelningen mellan nämnder och verksamheter samt föreslå en geografisk struktur och inriktning för framtiden för kommunens bibliotek. Några angelägna frågeställningar är samspelet mellan folkbibliotek och skolbibliotek, biblioteksservice till vuxna studerande, behovet av ett attraktivt ungdomsbibliotek och ett virtuellt 24-timmarsbibliotek. 2.2 Arbetsprocessen En styrgrupp för biblioteksplanearbetet tillsattes av kommunstyrelsen med representation från berörda nämnder samt partierna i kommunstyrelsen. I styrgruppen har ingått Mattias Gökinan, ordförande, Märtha Engelberth-Fridell (ersättare för Stig Bjernerup), Jens Sjöström, Birgit Hellgren, Maria Brodin, Bo Claesson. Adjungerade ledamöter: Folke Olsson, Ardavast Reshdouni och Kerstin Birkeldh. Styrgruppen har genomfört sju sammanträden samt en studieresa till Haninge bibliotek, Dieselverkstaden i Nacka och Lumabiblioteket i Hammarby sjöstad. Arbetsgrupp har varit Pelle Ahnlund och Margareta Berg med stöd av kultur- och fritidsförvaltningens ledningsgrupp. Ett stort antal intervjuer har genomförts. Gunilla Larsson, barn- och ungdomsförvaltningen, och Göran Wensheim, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, har medverkat aktivt. Bibliotekets enhetschefer har utgjort referensgrupp. Två studiedagar för all bibliotekspersonal har genomförts. Bibliotekskonsult Inger Eide-Jensen har varit rådgivande. Bibliotekschef Margareta Berg har stått för utformningen av texten. 2.3 Biblioteksplanen ett instrument för utveckling Biblioteksplanen för Botkyrka kommun ska utifrån en analys av kommuninvånarnas behov peka på utvecklingsvägar, skapa beredskap för morgondagens krav och

7 5 stimulera till utveckling. Biblioteksplanen ska öppna för samverkan, föreslå nya lösningar och vara en strategi för framtiden. Det är viktigt att biblioteket speglar sin samtid. För att biblioteken i Botkyrka även i morgon ska svara mot medborgarnas behov och förväntningar, krävs att det finns utvecklingspotential. Bibliotekets service måste kunna hålla hög kvalitet. För att förbli intressanta och angelägna i brukarnas ögon måste biblioteken i Botkyrka utvecklas i takt med omvärlden. Biblioteken i Botkyrka står inför viktiga vägval. Biblioteksplanen befriar inte från svåra beslut och prioriteringar. Biblioteksplanen ska genom att peka ut riktningen ge underlag för vägval, beslut och prioriteringar. Biblioteksplanen ska med utgångspunkt i kommuninvånarnas behov lägga grunden till framtidens biblioteksverksamhet i Botkyrka och skapa förutsättningar för bibliotek som är stimulerande och lustfyllda mötesplatser för kunskap och upplevelse. 2.4 Styrdokument De främsta styrdokumenten för biblioteksplanen är Bibliotekslagen (SFS 1996:1596. Ändrad 2004:1261). Bilaga 1. UNESCO:s Folkbiblioteksmanifest 1994/ UNESCO:s Skolbiblioteksmanifest Svenska Unescorådets skriftserie 2/2000 Se Övergripande mål för Botkyrka kommun. Se Långsiktiga mål för kultur- och fritidsnämnden i Botkyrka Bilaga 2. Bibliotekslagen har fr.o.m fått ett tillägg om samarbete mellan bibliotek och att kommunerna ska anta planer för biblioteksverksamheten. Folkbiblioteket som lokalt kunskapscentrum utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället. Ur The Unesco Public Library Manifesto Kunskap och fantasi tillsammans öppnar möjligheter till insikt. Enbart kunskap räcker inte, det krävs inlevelse och fantasi för att förstå djupare samband, historiskt, politiskt, mänskligt. Det i sin tur lägger grunden för engagemang och deltagande och drar undan den grund för fördomar som består i okunskap och bristande förståelse. Ur Biblioteksverksamhet i Stockholms stad en strategisk biblioteksplan

8 6 3. NULÄGE 3.1 Botkyrka en kunskaps och upplevelsekommun Botkyrka kommun är Stockholmsområdets femte största kommun med ca invånare. Det är en variationsrik kommun, från miljonprogrammets bostadsområden i norr till landsbygd med levande jordbruk i söder. Bebyggelsen är samlad i sju olika kommundelar, Alby, Fittja, Hallunda och Norsborg i norr och Tumba, Tullinge och Vårsta/Grödinge i söder. Tumba är centralort med Tumba centrum, kommunalhus och kommunikationer till hela kommunen. Botkyrka har genom omtalade kultur- och upplevelsesatsningar gjort sig känd som en kommun där nya idéer prövas. 3.2 Vem bor i Botkyrka Befolkningen är en av Sveriges yngsta och mest internationella. En tredjedel av befolkningen, 36%, har sina rötter i 100-talet länder runt om i världen. Av befolkningen är 27 % under 19 år och endast 11% över 65 år. Medelåldern är 36,6 år. Fram till 2010 beräknas befolkningen växa med ca 5%, den största ökningen i södra Botkyrka. Sysselsättningsgraden är 71% av den vuxna befolkningen, andelen öppet arbetslösa är 5%. Knappt arbetsplatser finns i kommunen, men de flesta av de förvärvsarbetande har sin arbetsplats utanför kommunen. Andelen lågutbildade är relativt hög, 24,7% av de vuxna har enbart gått i grundskola. 47,5% har gymnasieutbildning och 24,8% eftergymnasial utbildning. Av befolkningen bor 35% i småhus och 65% i lägenheter i flerbostadshus. 3.3 Vilka slags bibliotek har Botkyrkaborna Många bibliotek står till förfogande för dem som bor i Botkyrka. Botkyrka är en del av ett storstadskluster med stor rörlighet i befolkningen. Många Botkyrkabor lånar förstås på biblioteken i sin hemkommun, men säkert lånar många också där de arbetar, vare sig det är i Stockholm, Huddinge, Södertälje eller någon annan kommun i Storstockholmsområdet. Biblioteken i Botkyrka har, å andra sidan, säkert många låntagare från kringliggande kommuner, som arbetar i Botkyrka. I området finns också en rad forskningsbibliotek: Södertörns högskolebibliotek, Stockholms universitetsbibliotek, Kungliga biblioteket, Riksdagsbiblioteket Stockholmsregionen är bibliotekstätast i Sverige. Här nedan beskrivs de bibliotek som Botkyrka kommun ansvarar för och där den stora huvuddelen av Botkyrkaborna får sin biblioteksservice Folkbiblioteken i Botkyrka Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kommunens folkbibliotek. De står för merparten av biblioteksverksamheten i Botkyrka. Huvuddelen av biblioteksplanen handlar om dem. ( Bibliotek står i planen vanligen för folkbibliotek. Beteckningen folkbibliotek används enbart där så är nödvändigt för att särskilja dem från skol-, högskole- eller forskningsbibliotek.) Det finns sex bibliotek, fördelade på fyra enheter, tre i norra och tre i södra Botkyrka. De kompletteras av bokbuss och uppsökande verksamhet till sjukhem, äldreboenden och gruppboenden för förståndshandikappade samt boken kommer -service.

9 7 Arbetsplatsbibliotek finns på ett par arbetsplatser genom avtal mellan biblioteket och företaget. Biblioteken i Botkyrka är väl inarbetade hos kommuninvånarna. Den geografiska spridningen är stor. Biblioteken är uppskattade och får goda vitsord i medborgarenkät och brukarundersökningar. Den geografiska spridningen är både en styrka och en svaghet. Biblioteksverksamheten är bred men tunn. Man har inte kunnat följa med i den utveckling som biblioteken i landet och i Stockholmsområdet genomgått. Detta gäller inte minst på IT-området. Bibliotekslokalerna är relativt små, flera belägna aningen avsides, ofta på andra våningen. Vissa lokaler har problem med tillgängligheten för funktionshindrade. Möjligheten att exponera medier är begränsad, ytor för kulturmöten och publikarrangemang saknas ofta Grundskolebiblioteken Skolbiblioteken i grundskolan drivs i samarbete. För lokaler och medier svarar barnoch ungdomsnämnden, för bemanning svarar kultur- och fritidsnämnden. Båda förvaltningarna är överens om att nuvarande arbetssätt är otillfredsställande och att skolbiblioteken behöver utvecklas som en del av skolans pedagogiska verksamhet. Barn- och ungdomsnämnden har tagit beslut om att utveckla skolbiblioteken till lärcentra. Biblioteksplanen föreslår förändrad ansvarsfördelning och nya former för samarbetet Gymnasiebiblioteken Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för gymnasiebiblioteken i de tre gymnasieskolorna. Biblioteken utgör en integrerad del av skolornas pedagogiska satsning på elevernas skolresultat. Biblioteksplanen tar upp ansvarsfördelning, uppdrag och utveckling för gymnasiebiblioteken samt samarbetet mellan bibliotek Biblioteksservice till vuxna studerande Vuxna studerande använder sig i stor utsträckning av folkbiblioteken för sina studier. Biblioteksplanen innehåller ansvarfördelning mellan nämnder, förslag till utökat biblioteksstöd till vuxnas lärande och utökad samverkan mellan bibliotek och vuxenutbildning Biblioteket i Mångkulturellt centrum Mångkulturellt centrum är en kommunal stiftelse som inrymmer ett forskningsbibliotek ägnat mångkultur, migrations- och integrationsfrågor. Biblioteket riktar sig till hela landet. Samarbete mellan biblioteken i Botkyrka och Mångkulturellt centrum sker både vad gäller medialån och programverksamhet. Bibliotek utanför den kommunala sfären omfattas inte av biblioteksplanen. Bilagor: Fakta om Biblioteken i Botkyrka Nuläge Biblioteksenheterna i Botkyrka, faktasammanställning, Bilaga 3.

10 8 Verksamhetsstatistik Biblioteken i Botkyrka 2003, Bilaga 4. Jämförelse med biblioteken i Stockholms län, Bilaga 5. Botkyrka bibliotekshistorik, Bilaga 6. Budget Biblioteken i Botkyrka 2005, Bilaga 7. 4 VEM ANVÄNDER BIBLIOTEKEN OCH HUR Biblioteken i Botkyrka lånade år 2003 ut böcker och andra medier, vilket motsvarar en utlåning av 7,2 band/invånare. Genomsnittet i Stockholms län är 6,4 lån/invånare. Utlåningen ligger därmed över genomsnittet, på tredje plats i länet. Genomsnittet för hela riket ligger dock högre än i Stockholmskommunerna, 8,5 lån/invånare. Skillnaden beror i stor utsträckning på att många av de biblioteken också är skolbibliotek. I Botkyrka ingår skolbibliotekslånen inte i statistiken. Utlåningen fortsätter att öka 2004 till lån, d.v.s. 7,3 lån/invånare. Av utlåningen 2003 utgjordes närmare hälften, 48%, av barn- och ungdomsmedier Barn- och ungdomsböckerna ökade under 2004 sin andel av boklånen med 0,8% till 48%, en glädjande uppgång mot bakgrund av Kulturrådets rapporter om barnens minskande läsande. Ca 9% av lånen var böcker på invandrarspråk. Andelen sjunker en aning 2004, men denna siffra inkluderar inte läsning av tidningar, tidskrifter mm. 17% av samtliga lån utgjordes av AV-media, en siffra som 2004 ökade till 18%. Antalet besök på biblioteken var år 2003, vilket motsvarar 7,5 besök/invånare. Även här ligger Botkyrka över genomsnittet i Stockholms län på 7,3. Någon siffra för hela riket finns inte. En stor andel av besökarna, nära hälften, är studerande på olika nivåer. Även besöken fortsätter att öka under 2004 med 4% till besök, d.v.s. 7,8 besök/invånare. Biblioteken i Botkyrka har betydligt mer öppet än flertalet bibliotek i länet, 143 timmar/1000 invånare mot genomsnittet 103 timmar. Här avspeglar sig kommunens biblioteksstruktur med många bibliotek. En vanlig vintervecka håller biblioteken öppet 206 timmar, varav 57 timmar i Tumba bibliotek. 4.1 Brukarenkäter i Botkyrka Brukarundersökningar görs regelbundet genomfördes en undersökning i samarbete med opinionsinstitutet UviAB. Besökarna har viktat 25 påståenden och därefter betygsatt hur väl dessa påståenden överensstämmer med deras uppfattning. Allra högst värderar brukarna: Tillgången på böcker är bra (62 % av brukarna), Jag blir trevligt bemött av personalen (58 %). Av de sex påståenden som brukarna värderar högst, återfinns 5 bland dem som får högst betyg. Det högsta betyget får påståendet Jag blir trevligt bemött av personalen som får 4,45 på en skala från 1-5, där 5 är det högsta betyget. Brukarundersökningen i sin helhet Rapport brukarenkäter i Botkyrka. Biblioteken hösten 2003-våren 2004, finns att få genom Kultur- och fritidsförvaltningen.

11 9 4.2 Kultur- och fritidsvaneundersökningen 2004 Hösten 2004 genomfördes också en kultur- och fritidsvaneundersökningen bland ungdomar år i samarbete med UviAB. Bland fritidsaktiviteterna kommer läsa böcker på fjärde plats för flickorna och på åttonde plats för pojkarna. Flickor läser mer än pojkar, yngre läser mer än äldre. 79 % i den yngsta gruppen (både flickor och pojkar) läser böcker minst en gång i månaden, 60 % minst en gång i veckan. Motsvarande siffra för den äldsta gruppen är 53 % resp. 26 %. Mest läser flickor i norra Botkyrka i yngsta åldersgruppen, 72 % minst en gång i veckan. Minst läser pojkar i södra Botkyrka i äldsta åldersgruppen, 18 % minst en gång i veckan. Jämfört med undersökningen 2001 ligger bokläsandet på ungefär samma nivå. 47 % av flickorna och 34 % av pojkarna besöker något av biblioteken minst en gång i månaden. 15 % av flickorna och 13 % av pojkarna gör det minst en gång i veckan. De flitigaste besökarna är åldrarna år. Flickor och pojkar i norra Botkyrka besöker bibliotek i högre utsträckning än de i södra. Undersökningen i sin helhet Kultur- och fritidsvanor i Botkyrka kommun år Ungdomar i åldern år. En rapport från Skandinaviska Utvärderingsinstitutet UviAB. November 2004, finns att få genom Kultur- och fritidsförvaltningen. 4.3 Medborgarenkäten 2004 I den medborgarenkät som genomfördes av SKOP under hösten 2004 tyckte 74% av medborgarna att biblioteken var bra, varav 33% mycket bra. Biblioteken kom på tredje plats efter parker och grönområden och gator och vägar. Nästan ingen (4% ) anser att biblioteken sköts dåligt, men andelen är större i Fittja (11%). Undersökningen i sin helhet finns publicerad på kommunens hemsida och intranät. 5. BIBLIOTEK FÖR MORGONDAGENS BOTKYRKA BEHOVSANALYS OCH FÖRSLAG 5.1 Från lånebibliotek till kunskaps- och upplevelsecentra Botkyrka 2010 Inez jobbar med en uppsats för skolan om försurningen. Hon är sent ute men genom Fråga bibliotekets chatt-service får hon tips om material. Hon passar på att boka en dator på biblioteket i Hallunda för att jobba i de databaser som bara finns på biblioteken. Att ta hjälp av biblioteket har hon lärt sig av sin storasyster Juliana, som studerar på distans vid universitetet i Umeå. Juliana brukar Boka en bibliotekarie, när hon kör fast. Hon har också deltagit i studiebibliotekariens pedagogiska visningar. Just nu jobbar hon med ett grupparbete ihop med några studenter i Norrland. Hon brukar träffa dem i videokonferens på Mediateket i Tumba för att diskutera grupparbetet. Periodvis har hon haft tillgång till studierum vid Mediateket dygnet runt. En seniorgrupp har samlats i Tullinge bibliotek för att lära sig hitta bättre på Internet, använda sökmotorer och databaser. I våras gick de efter litet tvekan en grundkurs och

12 10 blev bitna. Nu sköter de kontakterna med barn och barnbarn över nätet, bokar resor och gör inköp. Men framför allt har de upptäckt hur de kan vidareutveckla sina intressen och träffa nya vänner runt om i landet och i världen, som brinner för samma saker som de själva. Elsa har hittat flera passionerade orkidéodlare, Bo har knutit kontakt med nya seglarvänner, Erik har tagit upp sitt ungdomsintresse matematik igen. Trots fysisk skröplighet kan de nu färdas i världen lika fritt som när de var unga. Hassan stannar upp i det nya Biblioteket intill Medborgarkontoret i sitt centrum. Han får hjälp att söka i en reparationshandbok på nätet. Hans gamla bil har börjat krångla. Artiklar och utdrag från nätet får han med sig direkt. En handbok i bil-elteknik visar sig finnas inne i Tumba bibliotek. Hassan ska hämta den i sitt bibliotek i morgon. Han passar på att låna en lättläst svensk bok och ett par barnböcker i automaten och frågar efter en film. Den finns inne i Rotemannens filmbibliotek. Han beställer den och kan hämta den nästa dag. En skolklass strömmar ut på torget i det ombyggda Tullinge centrum, rödkindade och glada. De har varit på bokprat i det nya biblioteket. Flera av dem har anmält sig till skrivarkursen i helgen. De kommer ofta till biblioteket med sin lärare som ser att de gör stora framsteg inte bara i läsning och svenska utan också i de andra skolämnena. Några av barnen har grava läsproblem. De brukar låna digitala talböcker och bok&daisy-paket. Tidigare var talböcker litet skämmigt. Inte nu längre. Barnen lyssnar i sina bärbara mp3-spelare eller i DVD-spelaren hemma. Det är nästan så att de andra barnen är litet avundsjuka. Texter som barnen i klassen själva producerar i skolan, brukar de spela upp på öppen scen -kvällarna i biblioteket. Hans är småföretagare. Han har nyligen prövat bibliotekets informationstjänster för företagare. Han kan äntligen hålla sig à jour med vad som händer i hans bransch. Det kostar visserligen litet men har visat sig vara väl värt pengarna. Grannpojken Olov som funderar på att starta eget, har han rått att anmäla sig till bibliotekets kurs för nyföretagare. Sirkka har slagit sig ner i bibliotekets Upplevelsehörna. I de sköna fåtöljerna med dämpad belysning har hon funnit en oas i vardagen. Alltid hittar hon något spännande i det personliga urval bokfavoriter som bibliotekspersonalen lägger fram. Ofta deltar hon också i författarträffar och bokcirkelsamtal i Upplevelsehörnan som finns på vart och ett av de större biblioteken i Botkyrka. En motsvarighet på nätet är Läshörnan på 24-timmarsbiblioteket, som hon och inte minst hennes sambo uppskattar. Aldrig tycks han ha tid att gå till biblioteket. Men i 24-timmarsbiblioteket hittar han smakprov ur böcker, intresseväckande kringinformation och länkar. Han väljer oftast att låna e-böcker. Dessutom är han storlånare av musikfiler. 5.2 Biblioteksutveckling och brukarbehov Strategier för framtiden Vi kan bara gissa oss till vilka behov som kommer att styra människor i framtiden och vilka möjligheter teknik och samhällsutveckling kommer att erbjuda. Men vi måste vara lyhörda mot omvärlden och lära oss se och tolka förändringar. Ska Botkyrkas

13 11 bibliotek vara framgångsrika, kan vi inte vänta in utvecklingen. Vi måste i stället ligga steget före, möta besökarna med positiva överraskningar Åh, kan ni göra det också! Vilken fin service! Väntar vi för länge, kan tiden gå oss förbi, och vi få se biblioteksbesökarna söka sig till annat håll, där de upplever en mer tidsenlig service och mer stimulerande miljö. Ur: Stockholm växer en förstudie till ett nytt stadsbibliotek Gårdagens bibliotek byggdes för att hantera böcker, för att samla, organisera och låna ut. Mycket kretsade kring själva hanteringen av boken som föremål. Idag är det innehållet i boken/mediet som är det centrala. Från att hantera föremålet/boken, arbetar biblioteken idag med att tillgängliggöra innehållet - av kunskaper, information eller upplevelser - och att erbjuda detta i den form som passar varje enskild brukare, tryckt eller digitalt, som text, ljud eller bild eller i format anpassade för speciella behov, funktionshinder mm. Dagens Botkyrkabor efterfrågar ett brett utbud av tjänster, mer individualisering, fler interaktiva tjänster. Syftet med biblioteksbesöket är inte längre enbart boklån och informationstjänster. Besökssiffror liksom brukarundersökningar och enkäter visar på förändrade mönster, nya behov och förväntningar hos biblioteksbesökarna. Biblioteken är idag mötesplatser, platser för studier och informationssökning, för samtal och kulturupplevelser. Kärnan i biblioteksarbetet är mötet med besökaren. Fokus ska ligga på att utveckla bemötande och service till besökaren både i de lokala biblioteken och 24- timmarsbiblioteket.

14 12 Ur Stockholm växer en förstudie till ett nytt stadsbibliotek Biblioteken medverkar till utvecklingen av Botkyrka Biblioteken används av en större del av befolkningen än någon annan frivillig verksamhet. Mellan 60 och 70% av befolkningen i Sverige idag är biblioteksanvändare enligt färska undersökningar (Forslund 2003). Biblioteken står för en basservice som är högt uppskattad av medborgarna. Av nya svenskar är en ändå större andel biblioteksanvändare, än vad som gäller svenskar i stort (Kulturrådet). När Glesbygdsverket i en enkätundersökning ställde frågan, till ett stort antal personer, vilka faktorer som spelar roll vid deras val av bostadsort fanns bibliotek inte med bland svarsalternativen. Ändå svarade så många som 33 % i enkäten att bibliotek var viktigt. De hade själva skrivit till bibliotek i sina svar. Bibliotek kom på sjunde plats efter livsmedelsaffär, bank, postservice, vårdcentral, sjukhus och polis, men före barnomsorg, grundskola, apotek, bensinstation och långt före bio, brandkår systembolag (Glesbygdsverket 2004). Bra bibliotek är viktiga för att Botkyrka ska uppnå målet att vara en av Sveriges bästa kommuner att bo, leva och verka i. När Botkyrka lockar nya invånare att bosätta sig i kommunen är biblioteken en faktor att räkna med. Bibliotek är viktiga redskap för kulturpolitik, för utbildningssträvanden, för samhällsbyggnad, för demokrati och integration. Bibliotekens roll som mötesplatser och kulturcentra är viktig. De kultur- och upplevelsesatsningar Botkyrka har gjort sig känd för, ska också prägla biblioteken.

15 Att göra kunskap tillgänglig ett demokratiskt uppdrag Alltmer information finns tillgänglig på Internet. Men det betyder inte alltid att den är lätt att hitta. Risken för informationsklyftor mellan resursstarka och resurssvaga medborgare ökar. Att ge alla medborgare tillgång till information och kunskap är en demokratifråga. Bibliotekens yttersta uppgift, grundad i bibliotekslagen och Unesco:s manifest, i FN:s deklaration av mänskliga rättigheter och i FN:s barnkonvention, är att verka för det fria ordet och för allas lika rätt till kunskap och kultur. Att lära ut sökkompetens och källkritik, att handleda besökare, både på biblioteket och på nätet, innebär en ny pedagogisk roll för biblioteket. Det handlar inte längre om att söka fram svaret på en fråga, utan mer om att handleda besökaren, lära ut redskapen. Informationskompetens framstår idag som den fjärde basfärdigheten efter att läsa, skriva och räkna. På biblioteken i Botkyrka pågår ett förnyelsearbete för att finna nya former för referensarbete och bibliotekspedagogik. Biblioteken deltar sedan hösten 2004 i Fråga biblioteket, en nationell referenstjänst på nätet med e-postservice och chatt-tjänster. Biblioteket deltar likaså i ett utvecklingsprojekt kring användning av databaser. Exempel på nya tjänster att införa är Boka en bibliotekarie för att tillmötesgå behov av mer långtgående sökhjälp. Biblioteket ska erbjuda kvalificerad informationssökning och stöd i studier, både självstudier och utbildning på olika nivåer. Informationsarbetet ska utvecklas genom användning av databaser och interaktiva tjänster. Biblioteket ska lära ut sökkompetens och källkritik, informationskompetens, utveckla användarundervisning och handledning. 5.5 Med tonvikt på läsupplevelse ett kulturpolitiskt uppdrag Litteraturen är en oöverträffad källa till upplevelser, självinsikt, växande och ny kunskap. Den ger fantasin näring och öppnar nya världar. I bibliotekens hyllor samsas klassiker, nya berättare och litteratur på Botkyrkas många språk. Det unga och nyskapande hör hemma på biblioteken, liksom röster ur det förflutna och från världens alla hörn. Men det räcker inte att böckerna står i hyllorna. Exponeringen behöver utvecklas, likaså författarbesök och programkvällar, litteraturinformation i nya former, nyhetstjänster, lästips mm. Olika vägar ska prövas i syfte att skapa möten mellan bok och läsare, väcka nyfikenhet och läslust. I de större biblioteken kan man skapa upplevelsehörnor. Bibliotekskatalogen och 24-timmarsbiblioteket är kanaler för litteraturinformation och smakprov. Biblioteket ska arbeta för boken, läsandet och läsupplevelsen genom att satsa på läsfrämjande - inte minst när det gäller barnen. Genom författarträffar, programverksamhet, interaktiva arbetssätt, lästips och exponering, liksom genom samarbete med kulturpedagoger, konsthall, studieförbund, Mångkulturellt centrum och andra samarbetspartners ska biblioteket verka för läsupplevelser och kultur, för mötet mellan text och läsare.

16 Stöd till studier Studerande söker sig till biblioteken i en utsträckning som aldrig förr. Vuxenutbildning och decentraliserad högskoleutbildning har medfört att biblioteken ger omfattande service till alla slags studerande från svenskstuderande vid SFI till högskolestudenter. Bibliotekets service till grundskolan, förskolan, gymnasieskolan och vuxnas lärande ska stärkas och ges nya former. Stöd i studier tillhör bibliotekets basverksamheter. Det gäller såväl utbildning på olika nivåer, som självstudier och det fria kunskapandet. Biblioteket ska stärka stödet till vuxna studerande. Bibliotekets stöd till vuxnas lärande bidrar till höjd utbildningsnivå i kommunen och innebär en framtidssatsning för Botkyrka. 5.7 Bibliotekets medier mångfald i innehåll och format Kunskap och upplevelser tar sig nya former. Där det igår räckte med den tryckta boken och tidskriften, måste biblioteken idag kunna tillhandahålla både ljudbok, e- bok, e-ljudbok, DVD, talbok, cd-rom, mp3-fil, databaser, digitala länkar etc. Film, multimedia och musik har en given plats i bibliotekens utbud. Alltmer facklitteratur och information trycks överhuvudtaget inte, utan finns enbart på uppdateringsbara Internet-sidor. Den tryckta boken behåller en stark position, men kompletteras av nya mediaformer. E-böckerna gör t.ex. att efterfrågad skönlitteratur finns i obegränsat antal exemplar på utgivningsdagen och att kurslitteraturen är möjlig att komma åt för många studerande samtidigt. Undersökningar har visat att e-böckerna når nya läsargrupper, inte minst bland män som tidigare sällan eller aldrig läst böcker eller lånat på bibliotek. Alltfler läsare upptäcker ljudboken. Att lyssna till en bok under bilfärden eller under matlagningen, att lyssna tillsammans med andra och dela upplevelsen, innebär att nya läsargrupper tillkommit. Man kan se det som en renässans för högläsningen. Läsning som tyst, individuell upplevelse är en rätt sen företeelse. Att läsa med öronen är för många ett mer naturligt sätt att ta till sig en litteraturupplevelse. Ljudboken och e- ljudboken gör läsupplevelser tillgängliga även för svaga och ovana läsare. Att erbjuda ett brett utbud av olika medieformer innebär ökade kostnader. Ändå är de nya medierna en självklarhet på biblioteken. De möter oerhört stor uppskattning och skapar ett mervärde för besökarna. Men allt behöver inte finnas överallt. Det är inte mängden medier i det egna biblioteket som är avgörande, utan hur biblioteket kan göra samtliga medier tillgängliga. Exponering är avgörande, liksom snabba sökvägar och täta transporter mellan biblioteken. Mediabeståndet ska vara aktuellt, brett och mångsidigt. Det ska spegla brukarnas intresse och efterfrågan, hålla hög kvalitet, spegla samtiden men också ge utblickar i tid och rum. Biblioteket ska erbjuda många olika mediaformat, ljudböcker, e-böcker, e- ljudböcker, DVD, cd-rom, mp3-filer, databaser, digitala länkar etc. Olika format passar olika människor och olika läsarter. Det är innehållet som är det centrala. Formatet styrs av användarens behov.

17 15 Att ställa ett växande urval databaser till medborgarnas förfogande på biblioteken - i ökande utsträckning även hemifrån - är ett viktigt inslag i mediautbudet. En mediaplan omfattande fack- och skönlitteratur, databaser, digitala medier, olika mediaformat ska tas fram. 5.8 IKT, Information-Kommunikation-Teknik, som förändrande kraft IKT Information Kommunikation Teknik - har varit pådrivande i förvandlingen av biblioteken. Biblioteken var snabba att ta till sig den nya tekniken och datorer och digitala medier har sedan länge en självklar plats i biblioteken. Den snabba utvecklingen på IKT-området har betytt en kraftig servicehöjning för biblioteksbesökarna. Biblioteken i Botkyrka kommer att behöva genomföra stora satsningar på IKT de närmaste åren i både teknik och nätlösningar. Det går inte att ställa sig vid sidan av den utvecklingen. Då blir biblioteken otidsenliga och ointressanta. Besökarna efterfrågar utökad service. Genom utvecklingen inom Information-Kommunikation-Teknik kan biblioteket göra det globala informationsutbudet tillgängligt för alla. Biblioteket ska utnyttja IKT-utvecklingen till att utifrån brukarperspektiv utveckla bibliotekets tjänster, öka tillgängligheten och användbarheten timmarsbiblioteket ett virtuellt bibliotek som alltid är öppet 24-timmarsbiblioteket, bibliotekets hemsida, kompletterar de fysiska, lokala biblioteken. Det är ett bibliotek som når många användare och som ständigt är öppet och tillgängligt. Antalet besökare växer för varje månad. I 24-timmarsbiblioteket kan besökarna uträtta många av sina biblioteksärenden när som helst under dygnet. De kan söka bland bibliotekens medier, göra reservationer och omlån, låna e-böcker och e-musik, söka i länklistor och databaser, prenumerera på individuella tjänster, Fråga biblioteket och ta del av lästips för att bara nämna några av de mest använda tjänsterna. Fler tjänster efterfrågas och planeras. 24-timmarsbiblioteket är idag en av bibliotekets viktigaste kontaktytor mot brukarna. Botkyrka 24 ska införas. En stor del av kommunens service kommer att göras tillgänglig hela dygnet. 24-timmarsbiblioteket ingår då som en naturlig del. Biblioteket ska utveckla 24-timmarsbiblioteket genom att successivt utöka antalet tjänster. Vid sidan om lånehantering, söktjänster och databaser ska man lägga stor vikt vid att utveckla interaktiva, individuella tjänster Att minska de digitala klyftorna Till ökad IT-användning i samhället hör risker för ökande digitala klyftor. Biblioteken har, vid sidan om skolan, en viktig roll i att motverka ett digitalt klassamhälle. Idag handlar det inte bara om att erbjuda tillgång till publika datorer utan framför allt om användarundervisning och att lära ut informationskompetens.

18 16 Biblioteken ska erbjuda tillgång till publika datorer. Särskilda datorer ska reserveras för barn och ungdomar. Biblioteken ska genomföra användarundervisning för olika grupper och i olika former Barn och ungdomar att väcka läslust Det är längtan efter upplevelser som gör oss till läsare. Barns läsande har gått ner enligt Kulturrådet. En orsak kan vara att upplevelser serveras lättillgängligt och kravlöst på andra håll, i TV, dataspel, video. Att börja läsa böcker kräver en kraftansträngning men ger mångfaldigt igen. För att locka till läsning måste vi kunna förmedla lusten och ge chanser till lustfyllda läsupplevelser. Det är de upplevelserna som avgör om en ung människa blir läsare. Läsupplevelsen kan ha formen av lyssnande eller tyst läsning. Det är oväsentligt. Det viktiga är mötet med berättelsen, de egna inre bilderna. Språket och växandet får man på köpet. Mötet med språket och läsningen ska ske tidigt och vara fyllt av glädje, väcka nyfikenhet och lust. Att arbeta läsfrämjande bland barn och ungdom är en huvuduppgift för biblioteket. Det handlar om samarbete med skola och förskola, BVC m.fl., men också om attraktiva barnbibliotek och nya arbetssätt. Att utveckla barn- och ungdomssidorna på 24-timmarsbiblioteket har hög prioritet i syfte att bygga upp interaktiva tjänster som ger lustfyllda möten med barn och unga. Biblioteket har under en lång följd av år prioriterat verksamhet riktad till skolorna. Biblioteksplanen föreslår att skolan tar över skolbiblioteken. Barnbiblioteken får en ny roll som stöd till skolbiblioteken. Biblioteken vill nu också rikta sig till förskolebarn och till ungdomar. I lokalt förankrat utvecklingsarbete ska man arbeta läsfrämjande, med språkstimulans och läs- och skrivprojekt. Bibliotekarietjänster ska inriktas på utvecklingsarbete riktat till barn och ungdomar. Bokbussen är ett redskap i utvecklingen av biblioteksservice till förskolan Ungdomar och bibliotek Biblioteken ska bemöta varje ung människa respektfullt och välkomnande. Men det är som bibliotek inte som fritidsgård eller kravlöst uppehållsrum vi ska möta ungdomarna, som bibliotek intresseranta för ungdomar. Behovet av träffpunkter är naturligtvis helt legitimt, men det är inte primärt en fråga för biblioteket. Om biblioteket blir fritidsgård kan det inte längre erbjuda ett positivt alternativ för ungdomar fr.a. för dem som kommer från kulturovana miljöer där böcker och läsning inte ingår i vardagen. Följden blir att de som spontant söker sig till biblioteket, slutar komma, känner sig bortstötta eller inte vågar gå dit. För unga är stöd i studier viktigt på biblioteket, men också ett medieutbud och programinslag som intresserar unga människor. Fantasy, serier, rollspelsböcker är

19 17 några av de genrer som intresserar många unga. Olika medier kan liksom ungdomars eget skrivande betyda vägar vidare. Ungdomarna kan själva ges möjlighet att påverka mediautbud och verksamhet. Biblioteken ska erbjuda en ungdomsverksamhet som stöder ungdomars växande och utveckling och som visar på de möjligheter ett bibliotek har. Biblioteken ska eftersträva att utveckla nya former för verksamhet för unga och därigenom bli ledande i Stockholmsområdet när det gäller biblioteksverksamhet för unga Mångkultur Biblioteken i Botkyrka ska spegla en hel värld. De nya svenskarna vänder sig i stor utsträckning till biblioteken och nyttjar ett brett utbud av tjänster. Biblioteken bidrar till integrationen av de nya svenskarna, stöder deras möjlighet att lära sig svenska och möjliggör kontakten med hemlandets språk och kultur. Biblioteken i Botkyrka har haft internationella kontakter under lång tid, särskilt Hallunda bibliotek. Där finns spetskompetens både i medier, kulturer, integration och migration. Böcker och media på olika språk köps även in till de andra biblioteken, men framför allt lånar de depositioner från Hallunda och från Internationella biblioteket i Stockholm. Hallundas roll som en resurs för mångkultur för hela kommunen bör stärkas. Utöver böcker erbjuds AV-media, musik, film, lexika, uppslagsverk och ett stort utbud av tidningar och tidskrifter. På Internet finns fulltextstidningar, tidskrifter, informationssajter, nyhetsservice och mycket mer, på många olika språk och skrivet med många olika slags alfabet. Ett användbart nytillskott är Internationella Bibliotekets nya webbplats, en Internetportal som omfattar ett stort antal språk. Utlåningen av böcker på invandrarspråk är relativt låg, 9% av boklånen. I dessa siffror syns dock inte den stora användningen av internationella dagstidningar och tidskrifter. Allt större del av anslaget läggs på prenumerationer. Många nya svenskar har varit här länge, andra är inriktade på att ta till sig det nya hemlandets språk. Lånesiffrorna ger anledning att fundera kring utveckling och förnyelse av den mångkulturella biblioteksverksamheten. Biblioteket ska hålla aktuella bestånd på ett stort antal av de språk som talas i kommunen samt erbjuda och marknadsföra nätresurser. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt finskan och andra minoritetsspråk. Informationsmaterial om biblioteket ska översättas till de största språken. Biblioteket ska satsa på att utveckla och förnya den mångkulturella biblioteksverksamheten. Samarbetet med Mångkulturellt centrum bör stärkas, inte minst i Fittja Särskilda tjänster allas rätt till böcker och läsupplevelse Alla människor har rätt till kulturupplevelser och litteratur. Ibland behövs speciella insatser, som att undanröja fysiska hinder i lokalerna eller erbjuda anpassade medier. Funktionshinder ska inte vara ett bibliotekshinder.

20 18 Bibliotekets särskilda tjänster är koncentrerade till Tullinge bibliotek, men riktar sig till hela kommunen. På Tullinge bibliotek finns spetskompetens kring funktionshinder, anpassade medier och bemötandefrågor. Därifrån utgår biblioteksservice till äldreboenden och gruppboenden samt Boken kommer- service i hemmet till äldre och funktionshindrade som inte kan ta sig till biblioteket. Kontakten med biblioteket är viktig. Böckerna betyder kontakt med livet och människorna, stimulans och upplevelser. I Tullinge bibliotek finns talböcker och andra medier anpassade med tanke på olika funktionshinder. Talböcker lånas ut på alla bibliotek men också med postservice. ITutvecklingen har inneburit en oerhört positiv utveckling inte minst för synskadade. Genom anpassade datorer har många synskadade idag tillgång till i stort sett all information. Biblioteket ska snarast möjligt övergå fullt ut till digitala s.k. DAISYtalböcker. För dyslektiker eller synskadade betyder de digitala talböckerna att de kan lyssna på böckerna i datorn, DVD-spelaren, mp3-spelaren eller en särskild talboksspelare. Ett handlingsprogram för handikappfrågor ska utarbetas. Ett problem att lösa i samspel med Vård och omsorgsnämnden är hur man ska kunna utöka biblioteksverksamheten när antalet personer i behov av särskilda tjänster ökar Att nå nya läsare på nya vägar Arbetsplatsbibliotek finns idag på två arbetsplatser. De sköts från Tullinge bibliotek. Arbetsplatsutlåning sker mot självkostnadspris. I Långsiktiga mål för kultur- och fritidsnämnden nämns arbetsplatsbibliotek som ett utvecklingsområde. Om fler arbetsplatser uttrycker intresse av arbetsplatsbibliotek ska biblioteket söka tillmötesgå efterfrågan. I en ung kommun som Botkyrka finns dock fog för att lägga mest kraft på att nå ut till unga människor. Att finna nya sätt att arbeta uppsökande mot ungdomar och barn, att finna nya kontaktvägar och arbetssätt är en stor utmaning för biblioteken i Botkyrka. Ungdomars intressegrupperingar, idrottsföreningar, rollspelsgrupper mm kan vara exempel på sådana nya kontakter. Kanske kan också en Bokomat, en bokautomat fylld med läsupplevelser, utplacerad i nya och oväntade miljöer i ett köpcentrum, vid bensinstationen, på badet eller i ishallen vara ett sätt att nå ut till nya läsare som är värt att pröva i Botkyrka? I november 2004 sattes den första Bokomaten ut i samarbete mellan Kulturrådet och Lidingö kommun. Biblioteket ska följa utvecklingen. Uppsökande arbete i syfte att nå nya grupper är en viktig del i utvecklingen av biblioteksverksamheten.

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 Innehåll Inledning 3 Bakgrund Organisation 4 Nuläge Utveckling av organisationen Bibliotekslagen 5 Så här ska vi arbeta Utmaningar 6 Verksamhet 2008-2011 Utvecklingsområden

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21

BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 BURLÖVS KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-21 Biblioteksplan 2013-2014 Burlövs kommun Innehåll Inledning Verksamhetsbeskrivning Burlövs kommuns styrdokument Utvecklingsområden Nationella

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Antagen av kommunfullmäktige, x 2010-xx 1 Innehållsförteckning Biblioteksplan för Säffle kommun 3 Inledning 3 Styrdokument 3 Bibliotekets övergripande roll i samhället

Läs mer

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun 1 (7) Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun Inledning Riksdagen har antagit nationella kulturpolitiska mål som vilar på grundläggande demokratiska värderingar med yttrandefriheten som

Läs mer

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017 för 2015-2017 2014-08-12 1(8) Biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteket Kerstin Nordén, Telefon 0155-383 50 kerstin.norden@oxelosund.se Biblioteksplan för 2015-2017 1. Bibliotekets verksamhet

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN

BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KT 30 a 1 (7) BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2008-03-31, 34 (vision och mål) Inledning och uppdrag Enligt Bibliotekslagen (SFS 1996:1597

Läs mer

Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12.

Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12. Biblioteksplan Skellefteå kommun 2012-2015 Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12. (2012-2014) Foto: Terje

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik

Läs mer

Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013

Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013 Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013 INLEDNING Mycket händer i biblioteksvärlden just nu och det är mycket som påverkar dagens folkbibliotek.

Läs mer

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN Biblioteksplan Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA Innehåll 1. Kvalitetsgarantier för biblioteks- verksamheterna i Vallentuna...

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16

Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16 Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-10-01, 155 Dnr KS 2012/310-880 1 Biblioteksplan för Österåker 2012-2015 2 Inledning I december 2004

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN

GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Författningssamling Ändrad 2007-08-21 Sida 1 (1) Senast reviderad: 2007-11-28 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: VÄXJÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN 2007-2010 Antaget av fullmäktige

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

KUNSKAP OCH UPPLEVELSE STRATEGISK BIBLIOTEKSPLAN FÖR BOTKYRKA KOMMUN BILAGOR. 2005-06-21 Kommunfullmäktige BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA

KUNSKAP OCH UPPLEVELSE STRATEGISK BIBLIOTEKSPLAN FÖR BOTKYRKA KOMMUN BILAGOR. 2005-06-21 Kommunfullmäktige BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA KUNSKAP OCH UPPLEVELSE STRATEGISK BIBLIOTEKSPLAN FÖR BOTKYRKA KOMMUN BILAGOR 2005-06-21 Kommunfullmäktige BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA Bibliotekslag (SFS 1996:1596) Departement/myndighet: Kulturdepartementet

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund VAXHOLMS STAD BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte 2. Biblioteksverksamheten i Vaxholm i dag 3. Biblioteksbehov i framtiden 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015

Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015 Biblioteksplan för Piteå kommun 2012-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bibliotektplan för Piteå kommun 2012-2015 Plan/Program 2012-05-14, 74 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård KALLELSE 2015-03-16 Kommunstyrelsens kultur- och livmiljöutskott Ledamöter Håkan Welin (FP), ordförande Sabine Noresson (MP) Werner Schubert (S) Ersättare Fred Rydberg (KD) Johan Tolinsson (S) Kommunstyrelsens

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Respondenterna är komvux studerande från Kalmar/Nybro, Växjö/Uppvidinge/Älmhult och Karlskrona/Ronneby/Olofström. 2005 svarade 229 komvux

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Växjö kommuns Biblioteksplan 2007 2010, reviderad 2012

Växjö kommuns Biblioteksplan 2007 2010, reviderad 2012 Växjö kommuns Biblioteksplan 2007 2010, reviderad 2012 Växjö kommuns biblioteksplan 2007-2010 Antagen av kommunfullmäktige 2007-08-21 167 Växjö kommuns biblioteksplan är upprättad enligt Bibliotekslagen

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Biblioteksplan 2012-2015 Plan/Program 2012-??-?? Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Biblioteksplan för Lilla Edets kommun

Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Innehållsförteckning Biblioteksplan för Lilla Edets kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Inledning... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 4 Biblioteket som

Läs mer

Medieplan på Rinkeby bibliotek

Medieplan på Rinkeby bibliotek Medieplan på Rinkeby bibliotek 1. Beskrivning av nuläget. I Rinkeby bodde 2003 16 053 människor, fördelat på 5 099 hushåll, varav 67 % med utländsk bakgrund, i Tensta 17 463, varav 61% med utländsk bakgrund.

Läs mer

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Dalarnas län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera mänsklig

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

1 Biblioteksplan för Nordmalings kommun 2014-2017. 2 Nordmalings kommun - övergripande vision och mål

1 Biblioteksplan för Nordmalings kommun 2014-2017. 2 Nordmalings kommun - övergripande vision och mål Biblioteksplan för Nordmalings kommun 2015-2017 Innehåll 1 Biblioteksplan för Nordmalings kommun 2014-2017... 3 2 Nordmalings kommun - övergripande vision och mål... 3 2.1 Vision... 3 2.2 Inriktningsmål...

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Att nå ut till talboksläsande barn och unga Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer Kurs

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017 Biblioteksplan Robertsfors kommun 2015 2017 Vision Biblioteket ska avgiftsfritt erbjuda ett rikt och varierat. mediebestånd, god service och en stimulerande miljö för läsning, upplevelser och lärande Bibliotekplan

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Välkommen till biblioteket

Välkommen till biblioteket Välkommen till biblioteket Utbud på Simrishamns bibliotek Kultur- och fritidsförvaltningen informerar Biblioteken i Simrishamn Folkbiblioteken i Simrishamns kommun finns på följande orter: Borrby, Gärsnäs,

Läs mer

Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra

Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra Föredragning för kommunstyrelsen i Mjölby 29 maj 2013 Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef Riksomfattande kampanj Treårig kampanj 2011-2013 Målet

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium

Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium 1 Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium 1. Syfte Syftet med följande handlingsplan är att formulera vision och övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun 1 Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun Bibliotekslagen: Alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

Biblioteksplan för Högsby kommun

Biblioteksplan för Högsby kommun Rev 2007-12-04 Rev 2008-03-06 Rev 2008-09-01 Antagen KF 2009-03-26, 51 Rev KS 2012-03-13 Rev och antagen KF 2012-04-02, 46 Biblioteksplan för Högsby kommun 2011-2015 Inledning Folkbiblioteken står i dag

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Biblioteken står inför stora utmaningar: Några stabila grundstenar att bygga på: Det går att påverka:

Biblioteken står inför stora utmaningar: Några stabila grundstenar att bygga på: Det går att påverka: Biblioteken står inför stora utmaningar: Minskad tillgång till biblioteksservice Ökade klyftor Minskad läsning bland barn Trendmässigt minskad biblioteksanvändning Nöjdheten med servicen minskar Några

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Fakta om bibliotek 2012

Fakta om bibliotek 2012 Fakta om bibliotek 212 1 2 Kapitelrubrik Satsningar lönar sig Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt undersökningar och sammanställer fakta från andra aktörer i syfte att ge argument för och

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA Huvudmålet år 21 var samma som år 2. Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Markaryds kommun 7DOERNVSODQ. för Biblioteken L 0DUNDU\GV.RPPXQ

Markaryds kommun 7DOERNVSODQ. för Biblioteken L 0DUNDU\GV.RPPXQ Markaryds kommun 7DOERNVSODQ för Biblioteken L 0DUNDU\GV.RPPXQ 6W\UGRNXPHQWI U0DUNDU\GVWDOERNVSODQ Enligt den regionala talboksplanen ska lokala talboksplaner upprättas, och enligt Markaryds kommuns Kultur-

Läs mer

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.

Läs mer