KUNSKAP OCH UPPLEVELSE STRATEGISK BIBLIOTEKSPLAN FÖR BOTKYRKA KOMMUN Kommunfullmäktige BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNSKAP OCH UPPLEVELSE STRATEGISK BIBLIOTEKSPLAN FÖR BOTKYRKA KOMMUN. 2005-06-21 Kommunfullmäktige BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA"

Transkript

1 KUNSKAP OCH UPPLEVELSE STRATEGISK BIBLIOTEKSPLAN FÖR BOTKYRKA KOMMUN Kommunfullmäktige BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA

2 1 [1] Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteken i Botkyrka Referens Margareta Berg Kunskap och Upplevelse Strategisk biblioteksplan för Botkyrka kommun Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden gavs 2004 i budget för Botkyrka kommun uppdraget att genomföra en översyn av biblioteksverksamheten i kommunen och ta fram en biblioteksplan. Direktiv för planarbetet gavs av kultur- och fritidsnämnden En styrgrupp tillsattes av kommunstyrelsen med representation från berörda nämnder, kultur- och fritid, barn- och ungdom och utbildning- och arbetsmarknad, samt för samtliga partier i kommunstyrelsen. Kultur- och fritidsförvaltningen har under ledning av den politiska styrgruppen arbetat fram ett förslag till biblioteksplan. Kunskap och Upplevelse består av tre delar Strategisk biblioteksplan för Bokyrka kommun Förslag till biblioteksutveckling i Botkyrka kommun Bilagor Biblioteksplanen utgår från en analys av kommuninvånarnas behov. Planen pekar på utvecklingsvägar och behov av modernisering. Det gäller att skapa beredskap för morgondagens krav och förutsättningar för bibliotek som är stimulerande och lustfyllda mötesplatser för kunskap och upplevelse. Biblioteken ska spegla Botkyrkas särart och aktivt medverka i kommunens utveckling. Den nya biblioteksstrukturen innebär kraftsamling, differentiering och profilering av biblioteken utifrån medborgarbehov och utvecklingsstrategier. Den innebär ett brett och mångsidigt utbud av media, tjänster och service, där allt inte behöver finnas överallt. Pelle Ahnlund Kultur- och fritidschef Margareta Berg Bibliotekschef KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl Direkt Mobil E-post margareta.berg@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

3 1 KUNSKAP OCH UPPLEVELSE STRATEGISK BIBLIOTEKSPLAN FÖR BOTKYRKA KOMMUN 1 BILDER AV BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA INLEDNING UPPDRAG OCH SYFTE ARBETSPROCESSEN BIBLIOTEKSPLANEN ETT INSTRUMENT FÖR UTVECKLING STYRDOKUMENT NULÄGE BOTKYRKA EN KUNSKAPS OCH UPPLEVELSEKOMMUN VEM BOR I BOTKYRKA VILKA SLAGS BIBLIOTEK HAR BOTKYRKABORNA Folkbiblioteken i Botkyrka Grundskolebiblioteken Gymnasiebiblioteken Biblioteksservice till vuxna studerande Biblioteket i Mångkulturellt centrum... 7 BILAGOR: FAKTA OM BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA NULÄGE VEM ANVÄNDER BIBLIOTEKEN OCH HUR BRUKARENKÄTER I BOTKYRKA KULTUR- OCH FRITIDSVANEUNDERSÖKNINGEN MEDBORGARENKÄTEN BIBLIOTEK FÖR MORGONDAGENS BOTKYRKA BEHOVSANALYS OCH FÖRSLAG FRÅN LÅNEBIBLIOTEK TILL KUNSKAPS- OCH UPPLEVELSECENTRA BOTKYRKA BIBLIOTEKSUTVECKLING OCH BRUKARBEHOV STRATEGIER FÖR FRAMTIDEN BIBLIOTEKEN MEDVERKAR TILL UTVECKLINGEN AV BOTKYRKA ATT GÖRA KUNSKAP TILLGÄNGLIG ETT DEMOKRATISKT UPPDRAG MED TONVIKT PÅ LÄSUPPLEVELSE ETT KULTURPOLITISKT UPPDRAG STÖD TILL STUDIER BIBLIOTEKETS MEDIER MÅNGFALD I INNEHÅLL OCH FORMAT IKT, INFORMATION-KOMMUNIKATION-TEKNIK, SOM FÖRÄNDRANDE KRAFT TIMMARSBIBLIOTEKET ETT VIRTUELLT BIBLIOTEK SOM ALLTID ÄR ÖPPET ATT MINSKA DE DIGITALA KLYFTORNA BARN OCH UNGDOMAR ATT VÄCKA LÄSLUST UNGDOMAR OCH BIBLIOTEK MÅNGKULTUR SÄRSKILDA TJÄNSTER ALLAS RÄTT TILL BÖCKER OCH LÄSUPPLEVELSE ATT NÅ NYA LÄSARE PÅ NYA VÄGAR BIBLIOTEKEN SOM MÖTESPLATSER OCH OFFENTLIGA RUM BIBLIOTEKENS ROLL I UPPLEVELSESATSNING OCH KULTURLIV VISION OCH VERKSAMHETSIDÉ FÖR BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA VISION VERKSAMHETSIDÉ ANSVARSFÖRDELNING MELLAN KOMMUNALA NÄMNDER... 20

4 2 8 VÄGVAL HUR VI NÅR FRAM TILL NYA TIDSENLIGA BIBLIOTEK EN UTMANING FÖR FRAMTIDEN LOKALÖVERSYN IKT AUTOMATISERING OCH EFFEKTIVISERING DIFFERENTIERING OCH PROFILERING DET MAN GÖR SKA MAN GÖRA BRA BÅDE BREDD OCH SPETS ATTRAKTIVA ARBETSPLATSER ÖPPNA OCH ORÄDDA MODERNA BIBLIOTEK FÖR BOTKYRKA MODELL FÖR BIBLIOTEKSSTRUKTUR FÖR FOLKBIBLIOTEKEN BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA ETT BIBLIOTEK MODELL BOTKYRKA MODELL FÖR BIBLIOTEKSSTRUKTUR I BOTKYRKA ORGANISATORISKA ÖVERVÄGANDEN SKOL- OCH STUDIEBIBLIOTEK SKOLBIBLIOTEK/LÄRCENTRA I GRUNDSKOLAN Skolbiblioteket en del av skolans pedagogik Samverkan skola - folkbibliotek Basutbud till alla barn BÖRJA MED BARNEN BÖCKER OCH SPRÅKSTIMULANS I FÖRSKOLAN GYMNASIEBIBLIOTEK OCH MEDIATEKET BIBLIOTEKSDATASYSTEM LIVSLÅNGT LÄRANDE BIBLIOTEKSRÅD BIBLIOTEKET MÅNGKULTURELLT CENTRUM MÅLBILDER FÖR BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA ÅR LITTERATUR... 31

5 rev. KUNSKAP OCH UPPLEVELSE STRATEGISK BIBLIOTEKSPLAN FÖR BOTKYRKA KOMMUN 1. BILDER AV BIBLIOTEKEN I BOTKYRKA 2010 På biblioteket i Hallunda har Abdul, nyss anländ flykting, upptäckt att han kan läsa hemlandets tidningar i fulltext (på arabiska) på datorn. Han kommer flera gånger i veckan. När något särskilt händer i hemlandet och i grannländerna följer han de direktsända nyheterna på bibliotekets dator. Bibliotekspersonalen har också lotsat honom till Internationella Bibliotekets nya webbplats, där han hittar artiklar och böcker som han sedan hämtar på Hallunda bibliotek. Sist han var där lånade han också en svensk språkkurs och bokade att vara med vid ett studiemöte med studiebibliotekarien. Emil har gjort en avgörande upptäckt. Av en slump kom han att lyssna på en ljudbok. Han har aldrig förr läst en bok i hela sitt tjugofemåriga liv. Dyslexi och ovana har gjort att han betraktat böcker som något som inte var för honom. Så råkade han lyssna på en inläsning av Vägen till Jerusalem. Nu lånar han ljudböcker varje vecka på de välförsedda hyllorna på biblioteket. Under arbetspassen i vägmaskinen kommer han på sig själv med att knappt vilja gå hem utan att först höra kapitlet till slut. Nu har han fått ett sms som berättar att den ljudbok han beställde via sin mobil häromdagen, har kommit in. Anna ska på semester i sommarstugan en vecka. I stället för de nödvändiga böckerna som tynger väskan, laddar hon ner fem e-böcker, nyutkomna romaner som väckt hennes intresse, på sin nya läsplatta. Den väger lätt i väskan och hon får glädjen att läsa det allra senaste utan att ställa sig i kö på biblioteket. Den nya papperslika läsplattan gör läsningen nästan lika angenäm som riktiga böcker. Idag är hon sugen på något roligt till kvällen. På bussen hem kollar hon via mobilen in vad som händer på biblioteken i Botkyrka och upptäcker att det är författarkväll i den nya Upplevelsehörnan i det tillbyggda biblioteket i Tumba. Hon ringer sin väninna Erika och de bestämmer att ses utanför bibliotekets nya inbjudande entré. I det nya Rotemannabiblioteket samlas en grupp unga människor som håller på med skrivande och medieproduktion. Där får de kontakt med producenter, filmare och skribenter. Det som de själva skriver och producerar kan de visa upp och sprida genom biblioteket. I bibliotekets studio möter de Paolo som håller på att utveckla ett nytt dataspel med nytt och annorlunda innehåll. På kvällen är det Poetry slam i biblioteket. De stannar och lyssnar en stund innan de vandrar hemåt med en tidskrift och filmer ur det rikliga filmutbudet av både spelfilm och nyproduktioner från Rotemannen.

6 4 Vera och Ingvar lånar en bok i Bokomaten i sitt köpcentrum. De är båda pendlare och uppskattar att snabbt och enkelt kunna låna och återlämna i Bokomaten. Nu kan de låna närhelst det passar dem utan att passa öppettider. De är förvånade över vilket bra urval det finns i Bokomaten. Ständigt något nytt och lockande, trots att de är storläsare båda två. Förutom en nyutkommen roman och en biografi lånar de ett par bilderböcker till barnbarnen. 2. INLEDNING 2.1 Uppdrag och syfte I Budget för Botkyrka kommun 2004 ges kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att genomföra en översyn av biblioteksverksamheten i kommunen och ta fram en biblioteksplan. Beslut om direktiv för planarbetet fattades av kultur- och fritidsnämnden Enligt direktiven ska biblioteksplanen innehålla en analys av behov av biblioteksservice hos olika grupper av medborgare, precisera uppdrag och inriktning för olika sorters bibliotek, fastställa ansvarfördelningen mellan nämnder och verksamheter samt föreslå en geografisk struktur och inriktning för framtiden för kommunens bibliotek. Några angelägna frågeställningar är samspelet mellan folkbibliotek och skolbibliotek, biblioteksservice till vuxna studerande, behovet av ett attraktivt ungdomsbibliotek och ett virtuellt 24-timmarsbibliotek. 2.2 Arbetsprocessen En styrgrupp för biblioteksplanearbetet tillsattes av kommunstyrelsen med representation från berörda nämnder samt partierna i kommunstyrelsen. I styrgruppen har ingått Mattias Gökinan, ordförande, Märtha Engelberth-Fridell (ersättare för Stig Bjernerup), Jens Sjöström, Birgit Hellgren, Maria Brodin, Bo Claesson. Adjungerade ledamöter: Folke Olsson, Ardavast Reshdouni och Kerstin Birkeldh. Styrgruppen har genomfört sju sammanträden samt en studieresa till Haninge bibliotek, Dieselverkstaden i Nacka och Lumabiblioteket i Hammarby sjöstad. Arbetsgrupp har varit Pelle Ahnlund och Margareta Berg med stöd av kultur- och fritidsförvaltningens ledningsgrupp. Ett stort antal intervjuer har genomförts. Gunilla Larsson, barn- och ungdomsförvaltningen, och Göran Wensheim, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, har medverkat aktivt. Bibliotekets enhetschefer har utgjort referensgrupp. Två studiedagar för all bibliotekspersonal har genomförts. Bibliotekskonsult Inger Eide-Jensen har varit rådgivande. Bibliotekschef Margareta Berg har stått för utformningen av texten. 2.3 Biblioteksplanen ett instrument för utveckling Biblioteksplanen för Botkyrka kommun ska utifrån en analys av kommuninvånarnas behov peka på utvecklingsvägar, skapa beredskap för morgondagens krav och

7 5 stimulera till utveckling. Biblioteksplanen ska öppna för samverkan, föreslå nya lösningar och vara en strategi för framtiden. Det är viktigt att biblioteket speglar sin samtid. För att biblioteken i Botkyrka även i morgon ska svara mot medborgarnas behov och förväntningar, krävs att det finns utvecklingspotential. Bibliotekets service måste kunna hålla hög kvalitet. För att förbli intressanta och angelägna i brukarnas ögon måste biblioteken i Botkyrka utvecklas i takt med omvärlden. Biblioteken i Botkyrka står inför viktiga vägval. Biblioteksplanen befriar inte från svåra beslut och prioriteringar. Biblioteksplanen ska genom att peka ut riktningen ge underlag för vägval, beslut och prioriteringar. Biblioteksplanen ska med utgångspunkt i kommuninvånarnas behov lägga grunden till framtidens biblioteksverksamhet i Botkyrka och skapa förutsättningar för bibliotek som är stimulerande och lustfyllda mötesplatser för kunskap och upplevelse. 2.4 Styrdokument De främsta styrdokumenten för biblioteksplanen är Bibliotekslagen (SFS 1996:1596. Ändrad 2004:1261). Bilaga 1. UNESCO:s Folkbiblioteksmanifest 1994/ UNESCO:s Skolbiblioteksmanifest Svenska Unescorådets skriftserie 2/2000 Se Övergripande mål för Botkyrka kommun. Se Långsiktiga mål för kultur- och fritidsnämnden i Botkyrka Bilaga 2. Bibliotekslagen har fr.o.m fått ett tillägg om samarbete mellan bibliotek och att kommunerna ska anta planer för biblioteksverksamheten. Folkbiblioteket som lokalt kunskapscentrum utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället. Ur The Unesco Public Library Manifesto Kunskap och fantasi tillsammans öppnar möjligheter till insikt. Enbart kunskap räcker inte, det krävs inlevelse och fantasi för att förstå djupare samband, historiskt, politiskt, mänskligt. Det i sin tur lägger grunden för engagemang och deltagande och drar undan den grund för fördomar som består i okunskap och bristande förståelse. Ur Biblioteksverksamhet i Stockholms stad en strategisk biblioteksplan

8 6 3. NULÄGE 3.1 Botkyrka en kunskaps och upplevelsekommun Botkyrka kommun är Stockholmsområdets femte största kommun med ca invånare. Det är en variationsrik kommun, från miljonprogrammets bostadsområden i norr till landsbygd med levande jordbruk i söder. Bebyggelsen är samlad i sju olika kommundelar, Alby, Fittja, Hallunda och Norsborg i norr och Tumba, Tullinge och Vårsta/Grödinge i söder. Tumba är centralort med Tumba centrum, kommunalhus och kommunikationer till hela kommunen. Botkyrka har genom omtalade kultur- och upplevelsesatsningar gjort sig känd som en kommun där nya idéer prövas. 3.2 Vem bor i Botkyrka Befolkningen är en av Sveriges yngsta och mest internationella. En tredjedel av befolkningen, 36%, har sina rötter i 100-talet länder runt om i världen. Av befolkningen är 27 % under 19 år och endast 11% över 65 år. Medelåldern är 36,6 år. Fram till 2010 beräknas befolkningen växa med ca 5%, den största ökningen i södra Botkyrka. Sysselsättningsgraden är 71% av den vuxna befolkningen, andelen öppet arbetslösa är 5%. Knappt arbetsplatser finns i kommunen, men de flesta av de förvärvsarbetande har sin arbetsplats utanför kommunen. Andelen lågutbildade är relativt hög, 24,7% av de vuxna har enbart gått i grundskola. 47,5% har gymnasieutbildning och 24,8% eftergymnasial utbildning. Av befolkningen bor 35% i småhus och 65% i lägenheter i flerbostadshus. 3.3 Vilka slags bibliotek har Botkyrkaborna Många bibliotek står till förfogande för dem som bor i Botkyrka. Botkyrka är en del av ett storstadskluster med stor rörlighet i befolkningen. Många Botkyrkabor lånar förstås på biblioteken i sin hemkommun, men säkert lånar många också där de arbetar, vare sig det är i Stockholm, Huddinge, Södertälje eller någon annan kommun i Storstockholmsområdet. Biblioteken i Botkyrka har, å andra sidan, säkert många låntagare från kringliggande kommuner, som arbetar i Botkyrka. I området finns också en rad forskningsbibliotek: Södertörns högskolebibliotek, Stockholms universitetsbibliotek, Kungliga biblioteket, Riksdagsbiblioteket Stockholmsregionen är bibliotekstätast i Sverige. Här nedan beskrivs de bibliotek som Botkyrka kommun ansvarar för och där den stora huvuddelen av Botkyrkaborna får sin biblioteksservice Folkbiblioteken i Botkyrka Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kommunens folkbibliotek. De står för merparten av biblioteksverksamheten i Botkyrka. Huvuddelen av biblioteksplanen handlar om dem. ( Bibliotek står i planen vanligen för folkbibliotek. Beteckningen folkbibliotek används enbart där så är nödvändigt för att särskilja dem från skol-, högskole- eller forskningsbibliotek.) Det finns sex bibliotek, fördelade på fyra enheter, tre i norra och tre i södra Botkyrka. De kompletteras av bokbuss och uppsökande verksamhet till sjukhem, äldreboenden och gruppboenden för förståndshandikappade samt boken kommer -service.

9 7 Arbetsplatsbibliotek finns på ett par arbetsplatser genom avtal mellan biblioteket och företaget. Biblioteken i Botkyrka är väl inarbetade hos kommuninvånarna. Den geografiska spridningen är stor. Biblioteken är uppskattade och får goda vitsord i medborgarenkät och brukarundersökningar. Den geografiska spridningen är både en styrka och en svaghet. Biblioteksverksamheten är bred men tunn. Man har inte kunnat följa med i den utveckling som biblioteken i landet och i Stockholmsområdet genomgått. Detta gäller inte minst på IT-området. Bibliotekslokalerna är relativt små, flera belägna aningen avsides, ofta på andra våningen. Vissa lokaler har problem med tillgängligheten för funktionshindrade. Möjligheten att exponera medier är begränsad, ytor för kulturmöten och publikarrangemang saknas ofta Grundskolebiblioteken Skolbiblioteken i grundskolan drivs i samarbete. För lokaler och medier svarar barnoch ungdomsnämnden, för bemanning svarar kultur- och fritidsnämnden. Båda förvaltningarna är överens om att nuvarande arbetssätt är otillfredsställande och att skolbiblioteken behöver utvecklas som en del av skolans pedagogiska verksamhet. Barn- och ungdomsnämnden har tagit beslut om att utveckla skolbiblioteken till lärcentra. Biblioteksplanen föreslår förändrad ansvarsfördelning och nya former för samarbetet Gymnasiebiblioteken Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för gymnasiebiblioteken i de tre gymnasieskolorna. Biblioteken utgör en integrerad del av skolornas pedagogiska satsning på elevernas skolresultat. Biblioteksplanen tar upp ansvarsfördelning, uppdrag och utveckling för gymnasiebiblioteken samt samarbetet mellan bibliotek Biblioteksservice till vuxna studerande Vuxna studerande använder sig i stor utsträckning av folkbiblioteken för sina studier. Biblioteksplanen innehåller ansvarfördelning mellan nämnder, förslag till utökat biblioteksstöd till vuxnas lärande och utökad samverkan mellan bibliotek och vuxenutbildning Biblioteket i Mångkulturellt centrum Mångkulturellt centrum är en kommunal stiftelse som inrymmer ett forskningsbibliotek ägnat mångkultur, migrations- och integrationsfrågor. Biblioteket riktar sig till hela landet. Samarbete mellan biblioteken i Botkyrka och Mångkulturellt centrum sker både vad gäller medialån och programverksamhet. Bibliotek utanför den kommunala sfären omfattas inte av biblioteksplanen. Bilagor: Fakta om Biblioteken i Botkyrka Nuläge Biblioteksenheterna i Botkyrka, faktasammanställning, Bilaga 3.

10 8 Verksamhetsstatistik Biblioteken i Botkyrka 2003, Bilaga 4. Jämförelse med biblioteken i Stockholms län, Bilaga 5. Botkyrka bibliotekshistorik, Bilaga 6. Budget Biblioteken i Botkyrka 2005, Bilaga 7. 4 VEM ANVÄNDER BIBLIOTEKEN OCH HUR Biblioteken i Botkyrka lånade år 2003 ut böcker och andra medier, vilket motsvarar en utlåning av 7,2 band/invånare. Genomsnittet i Stockholms län är 6,4 lån/invånare. Utlåningen ligger därmed över genomsnittet, på tredje plats i länet. Genomsnittet för hela riket ligger dock högre än i Stockholmskommunerna, 8,5 lån/invånare. Skillnaden beror i stor utsträckning på att många av de biblioteken också är skolbibliotek. I Botkyrka ingår skolbibliotekslånen inte i statistiken. Utlåningen fortsätter att öka 2004 till lån, d.v.s. 7,3 lån/invånare. Av utlåningen 2003 utgjordes närmare hälften, 48%, av barn- och ungdomsmedier Barn- och ungdomsböckerna ökade under 2004 sin andel av boklånen med 0,8% till 48%, en glädjande uppgång mot bakgrund av Kulturrådets rapporter om barnens minskande läsande. Ca 9% av lånen var böcker på invandrarspråk. Andelen sjunker en aning 2004, men denna siffra inkluderar inte läsning av tidningar, tidskrifter mm. 17% av samtliga lån utgjordes av AV-media, en siffra som 2004 ökade till 18%. Antalet besök på biblioteken var år 2003, vilket motsvarar 7,5 besök/invånare. Även här ligger Botkyrka över genomsnittet i Stockholms län på 7,3. Någon siffra för hela riket finns inte. En stor andel av besökarna, nära hälften, är studerande på olika nivåer. Även besöken fortsätter att öka under 2004 med 4% till besök, d.v.s. 7,8 besök/invånare. Biblioteken i Botkyrka har betydligt mer öppet än flertalet bibliotek i länet, 143 timmar/1000 invånare mot genomsnittet 103 timmar. Här avspeglar sig kommunens biblioteksstruktur med många bibliotek. En vanlig vintervecka håller biblioteken öppet 206 timmar, varav 57 timmar i Tumba bibliotek. 4.1 Brukarenkäter i Botkyrka Brukarundersökningar görs regelbundet genomfördes en undersökning i samarbete med opinionsinstitutet UviAB. Besökarna har viktat 25 påståenden och därefter betygsatt hur väl dessa påståenden överensstämmer med deras uppfattning. Allra högst värderar brukarna: Tillgången på böcker är bra (62 % av brukarna), Jag blir trevligt bemött av personalen (58 %). Av de sex påståenden som brukarna värderar högst, återfinns 5 bland dem som får högst betyg. Det högsta betyget får påståendet Jag blir trevligt bemött av personalen som får 4,45 på en skala från 1-5, där 5 är det högsta betyget. Brukarundersökningen i sin helhet Rapport brukarenkäter i Botkyrka. Biblioteken hösten 2003-våren 2004, finns att få genom Kultur- och fritidsförvaltningen.

11 9 4.2 Kultur- och fritidsvaneundersökningen 2004 Hösten 2004 genomfördes också en kultur- och fritidsvaneundersökningen bland ungdomar år i samarbete med UviAB. Bland fritidsaktiviteterna kommer läsa böcker på fjärde plats för flickorna och på åttonde plats för pojkarna. Flickor läser mer än pojkar, yngre läser mer än äldre. 79 % i den yngsta gruppen (både flickor och pojkar) läser böcker minst en gång i månaden, 60 % minst en gång i veckan. Motsvarande siffra för den äldsta gruppen är 53 % resp. 26 %. Mest läser flickor i norra Botkyrka i yngsta åldersgruppen, 72 % minst en gång i veckan. Minst läser pojkar i södra Botkyrka i äldsta åldersgruppen, 18 % minst en gång i veckan. Jämfört med undersökningen 2001 ligger bokläsandet på ungefär samma nivå. 47 % av flickorna och 34 % av pojkarna besöker något av biblioteken minst en gång i månaden. 15 % av flickorna och 13 % av pojkarna gör det minst en gång i veckan. De flitigaste besökarna är åldrarna år. Flickor och pojkar i norra Botkyrka besöker bibliotek i högre utsträckning än de i södra. Undersökningen i sin helhet Kultur- och fritidsvanor i Botkyrka kommun år Ungdomar i åldern år. En rapport från Skandinaviska Utvärderingsinstitutet UviAB. November 2004, finns att få genom Kultur- och fritidsförvaltningen. 4.3 Medborgarenkäten 2004 I den medborgarenkät som genomfördes av SKOP under hösten 2004 tyckte 74% av medborgarna att biblioteken var bra, varav 33% mycket bra. Biblioteken kom på tredje plats efter parker och grönområden och gator och vägar. Nästan ingen (4% ) anser att biblioteken sköts dåligt, men andelen är större i Fittja (11%). Undersökningen i sin helhet finns publicerad på kommunens hemsida och intranät. 5. BIBLIOTEK FÖR MORGONDAGENS BOTKYRKA BEHOVSANALYS OCH FÖRSLAG 5.1 Från lånebibliotek till kunskaps- och upplevelsecentra Botkyrka 2010 Inez jobbar med en uppsats för skolan om försurningen. Hon är sent ute men genom Fråga bibliotekets chatt-service får hon tips om material. Hon passar på att boka en dator på biblioteket i Hallunda för att jobba i de databaser som bara finns på biblioteken. Att ta hjälp av biblioteket har hon lärt sig av sin storasyster Juliana, som studerar på distans vid universitetet i Umeå. Juliana brukar Boka en bibliotekarie, när hon kör fast. Hon har också deltagit i studiebibliotekariens pedagogiska visningar. Just nu jobbar hon med ett grupparbete ihop med några studenter i Norrland. Hon brukar träffa dem i videokonferens på Mediateket i Tumba för att diskutera grupparbetet. Periodvis har hon haft tillgång till studierum vid Mediateket dygnet runt. En seniorgrupp har samlats i Tullinge bibliotek för att lära sig hitta bättre på Internet, använda sökmotorer och databaser. I våras gick de efter litet tvekan en grundkurs och

12 10 blev bitna. Nu sköter de kontakterna med barn och barnbarn över nätet, bokar resor och gör inköp. Men framför allt har de upptäckt hur de kan vidareutveckla sina intressen och träffa nya vänner runt om i landet och i världen, som brinner för samma saker som de själva. Elsa har hittat flera passionerade orkidéodlare, Bo har knutit kontakt med nya seglarvänner, Erik har tagit upp sitt ungdomsintresse matematik igen. Trots fysisk skröplighet kan de nu färdas i världen lika fritt som när de var unga. Hassan stannar upp i det nya Biblioteket intill Medborgarkontoret i sitt centrum. Han får hjälp att söka i en reparationshandbok på nätet. Hans gamla bil har börjat krångla. Artiklar och utdrag från nätet får han med sig direkt. En handbok i bil-elteknik visar sig finnas inne i Tumba bibliotek. Hassan ska hämta den i sitt bibliotek i morgon. Han passar på att låna en lättläst svensk bok och ett par barnböcker i automaten och frågar efter en film. Den finns inne i Rotemannens filmbibliotek. Han beställer den och kan hämta den nästa dag. En skolklass strömmar ut på torget i det ombyggda Tullinge centrum, rödkindade och glada. De har varit på bokprat i det nya biblioteket. Flera av dem har anmält sig till skrivarkursen i helgen. De kommer ofta till biblioteket med sin lärare som ser att de gör stora framsteg inte bara i läsning och svenska utan också i de andra skolämnena. Några av barnen har grava läsproblem. De brukar låna digitala talböcker och bok&daisy-paket. Tidigare var talböcker litet skämmigt. Inte nu längre. Barnen lyssnar i sina bärbara mp3-spelare eller i DVD-spelaren hemma. Det är nästan så att de andra barnen är litet avundsjuka. Texter som barnen i klassen själva producerar i skolan, brukar de spela upp på öppen scen -kvällarna i biblioteket. Hans är småföretagare. Han har nyligen prövat bibliotekets informationstjänster för företagare. Han kan äntligen hålla sig à jour med vad som händer i hans bransch. Det kostar visserligen litet men har visat sig vara väl värt pengarna. Grannpojken Olov som funderar på att starta eget, har han rått att anmäla sig till bibliotekets kurs för nyföretagare. Sirkka har slagit sig ner i bibliotekets Upplevelsehörna. I de sköna fåtöljerna med dämpad belysning har hon funnit en oas i vardagen. Alltid hittar hon något spännande i det personliga urval bokfavoriter som bibliotekspersonalen lägger fram. Ofta deltar hon också i författarträffar och bokcirkelsamtal i Upplevelsehörnan som finns på vart och ett av de större biblioteken i Botkyrka. En motsvarighet på nätet är Läshörnan på 24-timmarsbiblioteket, som hon och inte minst hennes sambo uppskattar. Aldrig tycks han ha tid att gå till biblioteket. Men i 24-timmarsbiblioteket hittar han smakprov ur böcker, intresseväckande kringinformation och länkar. Han väljer oftast att låna e-böcker. Dessutom är han storlånare av musikfiler. 5.2 Biblioteksutveckling och brukarbehov Strategier för framtiden Vi kan bara gissa oss till vilka behov som kommer att styra människor i framtiden och vilka möjligheter teknik och samhällsutveckling kommer att erbjuda. Men vi måste vara lyhörda mot omvärlden och lära oss se och tolka förändringar. Ska Botkyrkas

13 11 bibliotek vara framgångsrika, kan vi inte vänta in utvecklingen. Vi måste i stället ligga steget före, möta besökarna med positiva överraskningar Åh, kan ni göra det också! Vilken fin service! Väntar vi för länge, kan tiden gå oss förbi, och vi få se biblioteksbesökarna söka sig till annat håll, där de upplever en mer tidsenlig service och mer stimulerande miljö. Ur: Stockholm växer en förstudie till ett nytt stadsbibliotek Gårdagens bibliotek byggdes för att hantera böcker, för att samla, organisera och låna ut. Mycket kretsade kring själva hanteringen av boken som föremål. Idag är det innehållet i boken/mediet som är det centrala. Från att hantera föremålet/boken, arbetar biblioteken idag med att tillgängliggöra innehållet - av kunskaper, information eller upplevelser - och att erbjuda detta i den form som passar varje enskild brukare, tryckt eller digitalt, som text, ljud eller bild eller i format anpassade för speciella behov, funktionshinder mm. Dagens Botkyrkabor efterfrågar ett brett utbud av tjänster, mer individualisering, fler interaktiva tjänster. Syftet med biblioteksbesöket är inte längre enbart boklån och informationstjänster. Besökssiffror liksom brukarundersökningar och enkäter visar på förändrade mönster, nya behov och förväntningar hos biblioteksbesökarna. Biblioteken är idag mötesplatser, platser för studier och informationssökning, för samtal och kulturupplevelser. Kärnan i biblioteksarbetet är mötet med besökaren. Fokus ska ligga på att utveckla bemötande och service till besökaren både i de lokala biblioteken och 24- timmarsbiblioteket.

14 12 Ur Stockholm växer en förstudie till ett nytt stadsbibliotek Biblioteken medverkar till utvecklingen av Botkyrka Biblioteken används av en större del av befolkningen än någon annan frivillig verksamhet. Mellan 60 och 70% av befolkningen i Sverige idag är biblioteksanvändare enligt färska undersökningar (Forslund 2003). Biblioteken står för en basservice som är högt uppskattad av medborgarna. Av nya svenskar är en ändå större andel biblioteksanvändare, än vad som gäller svenskar i stort (Kulturrådet). När Glesbygdsverket i en enkätundersökning ställde frågan, till ett stort antal personer, vilka faktorer som spelar roll vid deras val av bostadsort fanns bibliotek inte med bland svarsalternativen. Ändå svarade så många som 33 % i enkäten att bibliotek var viktigt. De hade själva skrivit till bibliotek i sina svar. Bibliotek kom på sjunde plats efter livsmedelsaffär, bank, postservice, vårdcentral, sjukhus och polis, men före barnomsorg, grundskola, apotek, bensinstation och långt före bio, brandkår systembolag (Glesbygdsverket 2004). Bra bibliotek är viktiga för att Botkyrka ska uppnå målet att vara en av Sveriges bästa kommuner att bo, leva och verka i. När Botkyrka lockar nya invånare att bosätta sig i kommunen är biblioteken en faktor att räkna med. Bibliotek är viktiga redskap för kulturpolitik, för utbildningssträvanden, för samhällsbyggnad, för demokrati och integration. Bibliotekens roll som mötesplatser och kulturcentra är viktig. De kultur- och upplevelsesatsningar Botkyrka har gjort sig känd för, ska också prägla biblioteken.

15 Att göra kunskap tillgänglig ett demokratiskt uppdrag Alltmer information finns tillgänglig på Internet. Men det betyder inte alltid att den är lätt att hitta. Risken för informationsklyftor mellan resursstarka och resurssvaga medborgare ökar. Att ge alla medborgare tillgång till information och kunskap är en demokratifråga. Bibliotekens yttersta uppgift, grundad i bibliotekslagen och Unesco:s manifest, i FN:s deklaration av mänskliga rättigheter och i FN:s barnkonvention, är att verka för det fria ordet och för allas lika rätt till kunskap och kultur. Att lära ut sökkompetens och källkritik, att handleda besökare, både på biblioteket och på nätet, innebär en ny pedagogisk roll för biblioteket. Det handlar inte längre om att söka fram svaret på en fråga, utan mer om att handleda besökaren, lära ut redskapen. Informationskompetens framstår idag som den fjärde basfärdigheten efter att läsa, skriva och räkna. På biblioteken i Botkyrka pågår ett förnyelsearbete för att finna nya former för referensarbete och bibliotekspedagogik. Biblioteken deltar sedan hösten 2004 i Fråga biblioteket, en nationell referenstjänst på nätet med e-postservice och chatt-tjänster. Biblioteket deltar likaså i ett utvecklingsprojekt kring användning av databaser. Exempel på nya tjänster att införa är Boka en bibliotekarie för att tillmötesgå behov av mer långtgående sökhjälp. Biblioteket ska erbjuda kvalificerad informationssökning och stöd i studier, både självstudier och utbildning på olika nivåer. Informationsarbetet ska utvecklas genom användning av databaser och interaktiva tjänster. Biblioteket ska lära ut sökkompetens och källkritik, informationskompetens, utveckla användarundervisning och handledning. 5.5 Med tonvikt på läsupplevelse ett kulturpolitiskt uppdrag Litteraturen är en oöverträffad källa till upplevelser, självinsikt, växande och ny kunskap. Den ger fantasin näring och öppnar nya världar. I bibliotekens hyllor samsas klassiker, nya berättare och litteratur på Botkyrkas många språk. Det unga och nyskapande hör hemma på biblioteken, liksom röster ur det förflutna och från världens alla hörn. Men det räcker inte att böckerna står i hyllorna. Exponeringen behöver utvecklas, likaså författarbesök och programkvällar, litteraturinformation i nya former, nyhetstjänster, lästips mm. Olika vägar ska prövas i syfte att skapa möten mellan bok och läsare, väcka nyfikenhet och läslust. I de större biblioteken kan man skapa upplevelsehörnor. Bibliotekskatalogen och 24-timmarsbiblioteket är kanaler för litteraturinformation och smakprov. Biblioteket ska arbeta för boken, läsandet och läsupplevelsen genom att satsa på läsfrämjande - inte minst när det gäller barnen. Genom författarträffar, programverksamhet, interaktiva arbetssätt, lästips och exponering, liksom genom samarbete med kulturpedagoger, konsthall, studieförbund, Mångkulturellt centrum och andra samarbetspartners ska biblioteket verka för läsupplevelser och kultur, för mötet mellan text och läsare.

16 Stöd till studier Studerande söker sig till biblioteken i en utsträckning som aldrig förr. Vuxenutbildning och decentraliserad högskoleutbildning har medfört att biblioteken ger omfattande service till alla slags studerande från svenskstuderande vid SFI till högskolestudenter. Bibliotekets service till grundskolan, förskolan, gymnasieskolan och vuxnas lärande ska stärkas och ges nya former. Stöd i studier tillhör bibliotekets basverksamheter. Det gäller såväl utbildning på olika nivåer, som självstudier och det fria kunskapandet. Biblioteket ska stärka stödet till vuxna studerande. Bibliotekets stöd till vuxnas lärande bidrar till höjd utbildningsnivå i kommunen och innebär en framtidssatsning för Botkyrka. 5.7 Bibliotekets medier mångfald i innehåll och format Kunskap och upplevelser tar sig nya former. Där det igår räckte med den tryckta boken och tidskriften, måste biblioteken idag kunna tillhandahålla både ljudbok, e- bok, e-ljudbok, DVD, talbok, cd-rom, mp3-fil, databaser, digitala länkar etc. Film, multimedia och musik har en given plats i bibliotekens utbud. Alltmer facklitteratur och information trycks överhuvudtaget inte, utan finns enbart på uppdateringsbara Internet-sidor. Den tryckta boken behåller en stark position, men kompletteras av nya mediaformer. E-böckerna gör t.ex. att efterfrågad skönlitteratur finns i obegränsat antal exemplar på utgivningsdagen och att kurslitteraturen är möjlig att komma åt för många studerande samtidigt. Undersökningar har visat att e-böckerna når nya läsargrupper, inte minst bland män som tidigare sällan eller aldrig läst böcker eller lånat på bibliotek. Alltfler läsare upptäcker ljudboken. Att lyssna till en bok under bilfärden eller under matlagningen, att lyssna tillsammans med andra och dela upplevelsen, innebär att nya läsargrupper tillkommit. Man kan se det som en renässans för högläsningen. Läsning som tyst, individuell upplevelse är en rätt sen företeelse. Att läsa med öronen är för många ett mer naturligt sätt att ta till sig en litteraturupplevelse. Ljudboken och e- ljudboken gör läsupplevelser tillgängliga även för svaga och ovana läsare. Att erbjuda ett brett utbud av olika medieformer innebär ökade kostnader. Ändå är de nya medierna en självklarhet på biblioteken. De möter oerhört stor uppskattning och skapar ett mervärde för besökarna. Men allt behöver inte finnas överallt. Det är inte mängden medier i det egna biblioteket som är avgörande, utan hur biblioteket kan göra samtliga medier tillgängliga. Exponering är avgörande, liksom snabba sökvägar och täta transporter mellan biblioteken. Mediabeståndet ska vara aktuellt, brett och mångsidigt. Det ska spegla brukarnas intresse och efterfrågan, hålla hög kvalitet, spegla samtiden men också ge utblickar i tid och rum. Biblioteket ska erbjuda många olika mediaformat, ljudböcker, e-böcker, e- ljudböcker, DVD, cd-rom, mp3-filer, databaser, digitala länkar etc. Olika format passar olika människor och olika läsarter. Det är innehållet som är det centrala. Formatet styrs av användarens behov.

17 15 Att ställa ett växande urval databaser till medborgarnas förfogande på biblioteken - i ökande utsträckning även hemifrån - är ett viktigt inslag i mediautbudet. En mediaplan omfattande fack- och skönlitteratur, databaser, digitala medier, olika mediaformat ska tas fram. 5.8 IKT, Information-Kommunikation-Teknik, som förändrande kraft IKT Information Kommunikation Teknik - har varit pådrivande i förvandlingen av biblioteken. Biblioteken var snabba att ta till sig den nya tekniken och datorer och digitala medier har sedan länge en självklar plats i biblioteken. Den snabba utvecklingen på IKT-området har betytt en kraftig servicehöjning för biblioteksbesökarna. Biblioteken i Botkyrka kommer att behöva genomföra stora satsningar på IKT de närmaste åren i både teknik och nätlösningar. Det går inte att ställa sig vid sidan av den utvecklingen. Då blir biblioteken otidsenliga och ointressanta. Besökarna efterfrågar utökad service. Genom utvecklingen inom Information-Kommunikation-Teknik kan biblioteket göra det globala informationsutbudet tillgängligt för alla. Biblioteket ska utnyttja IKT-utvecklingen till att utifrån brukarperspektiv utveckla bibliotekets tjänster, öka tillgängligheten och användbarheten timmarsbiblioteket ett virtuellt bibliotek som alltid är öppet 24-timmarsbiblioteket, bibliotekets hemsida, kompletterar de fysiska, lokala biblioteken. Det är ett bibliotek som når många användare och som ständigt är öppet och tillgängligt. Antalet besökare växer för varje månad. I 24-timmarsbiblioteket kan besökarna uträtta många av sina biblioteksärenden när som helst under dygnet. De kan söka bland bibliotekens medier, göra reservationer och omlån, låna e-böcker och e-musik, söka i länklistor och databaser, prenumerera på individuella tjänster, Fråga biblioteket och ta del av lästips för att bara nämna några av de mest använda tjänsterna. Fler tjänster efterfrågas och planeras. 24-timmarsbiblioteket är idag en av bibliotekets viktigaste kontaktytor mot brukarna. Botkyrka 24 ska införas. En stor del av kommunens service kommer att göras tillgänglig hela dygnet. 24-timmarsbiblioteket ingår då som en naturlig del. Biblioteket ska utveckla 24-timmarsbiblioteket genom att successivt utöka antalet tjänster. Vid sidan om lånehantering, söktjänster och databaser ska man lägga stor vikt vid att utveckla interaktiva, individuella tjänster Att minska de digitala klyftorna Till ökad IT-användning i samhället hör risker för ökande digitala klyftor. Biblioteken har, vid sidan om skolan, en viktig roll i att motverka ett digitalt klassamhälle. Idag handlar det inte bara om att erbjuda tillgång till publika datorer utan framför allt om användarundervisning och att lära ut informationskompetens.

18 16 Biblioteken ska erbjuda tillgång till publika datorer. Särskilda datorer ska reserveras för barn och ungdomar. Biblioteken ska genomföra användarundervisning för olika grupper och i olika former Barn och ungdomar att väcka läslust Det är längtan efter upplevelser som gör oss till läsare. Barns läsande har gått ner enligt Kulturrådet. En orsak kan vara att upplevelser serveras lättillgängligt och kravlöst på andra håll, i TV, dataspel, video. Att börja läsa böcker kräver en kraftansträngning men ger mångfaldigt igen. För att locka till läsning måste vi kunna förmedla lusten och ge chanser till lustfyllda läsupplevelser. Det är de upplevelserna som avgör om en ung människa blir läsare. Läsupplevelsen kan ha formen av lyssnande eller tyst läsning. Det är oväsentligt. Det viktiga är mötet med berättelsen, de egna inre bilderna. Språket och växandet får man på köpet. Mötet med språket och läsningen ska ske tidigt och vara fyllt av glädje, väcka nyfikenhet och lust. Att arbeta läsfrämjande bland barn och ungdom är en huvuduppgift för biblioteket. Det handlar om samarbete med skola och förskola, BVC m.fl., men också om attraktiva barnbibliotek och nya arbetssätt. Att utveckla barn- och ungdomssidorna på 24-timmarsbiblioteket har hög prioritet i syfte att bygga upp interaktiva tjänster som ger lustfyllda möten med barn och unga. Biblioteket har under en lång följd av år prioriterat verksamhet riktad till skolorna. Biblioteksplanen föreslår att skolan tar över skolbiblioteken. Barnbiblioteken får en ny roll som stöd till skolbiblioteken. Biblioteken vill nu också rikta sig till förskolebarn och till ungdomar. I lokalt förankrat utvecklingsarbete ska man arbeta läsfrämjande, med språkstimulans och läs- och skrivprojekt. Bibliotekarietjänster ska inriktas på utvecklingsarbete riktat till barn och ungdomar. Bokbussen är ett redskap i utvecklingen av biblioteksservice till förskolan Ungdomar och bibliotek Biblioteken ska bemöta varje ung människa respektfullt och välkomnande. Men det är som bibliotek inte som fritidsgård eller kravlöst uppehållsrum vi ska möta ungdomarna, som bibliotek intresseranta för ungdomar. Behovet av träffpunkter är naturligtvis helt legitimt, men det är inte primärt en fråga för biblioteket. Om biblioteket blir fritidsgård kan det inte längre erbjuda ett positivt alternativ för ungdomar fr.a. för dem som kommer från kulturovana miljöer där böcker och läsning inte ingår i vardagen. Följden blir att de som spontant söker sig till biblioteket, slutar komma, känner sig bortstötta eller inte vågar gå dit. För unga är stöd i studier viktigt på biblioteket, men också ett medieutbud och programinslag som intresserar unga människor. Fantasy, serier, rollspelsböcker är

19 17 några av de genrer som intresserar många unga. Olika medier kan liksom ungdomars eget skrivande betyda vägar vidare. Ungdomarna kan själva ges möjlighet att påverka mediautbud och verksamhet. Biblioteken ska erbjuda en ungdomsverksamhet som stöder ungdomars växande och utveckling och som visar på de möjligheter ett bibliotek har. Biblioteken ska eftersträva att utveckla nya former för verksamhet för unga och därigenom bli ledande i Stockholmsområdet när det gäller biblioteksverksamhet för unga Mångkultur Biblioteken i Botkyrka ska spegla en hel värld. De nya svenskarna vänder sig i stor utsträckning till biblioteken och nyttjar ett brett utbud av tjänster. Biblioteken bidrar till integrationen av de nya svenskarna, stöder deras möjlighet att lära sig svenska och möjliggör kontakten med hemlandets språk och kultur. Biblioteken i Botkyrka har haft internationella kontakter under lång tid, särskilt Hallunda bibliotek. Där finns spetskompetens både i medier, kulturer, integration och migration. Böcker och media på olika språk köps även in till de andra biblioteken, men framför allt lånar de depositioner från Hallunda och från Internationella biblioteket i Stockholm. Hallundas roll som en resurs för mångkultur för hela kommunen bör stärkas. Utöver böcker erbjuds AV-media, musik, film, lexika, uppslagsverk och ett stort utbud av tidningar och tidskrifter. På Internet finns fulltextstidningar, tidskrifter, informationssajter, nyhetsservice och mycket mer, på många olika språk och skrivet med många olika slags alfabet. Ett användbart nytillskott är Internationella Bibliotekets nya webbplats, en Internetportal som omfattar ett stort antal språk. Utlåningen av böcker på invandrarspråk är relativt låg, 9% av boklånen. I dessa siffror syns dock inte den stora användningen av internationella dagstidningar och tidskrifter. Allt större del av anslaget läggs på prenumerationer. Många nya svenskar har varit här länge, andra är inriktade på att ta till sig det nya hemlandets språk. Lånesiffrorna ger anledning att fundera kring utveckling och förnyelse av den mångkulturella biblioteksverksamheten. Biblioteket ska hålla aktuella bestånd på ett stort antal av de språk som talas i kommunen samt erbjuda och marknadsföra nätresurser. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt finskan och andra minoritetsspråk. Informationsmaterial om biblioteket ska översättas till de största språken. Biblioteket ska satsa på att utveckla och förnya den mångkulturella biblioteksverksamheten. Samarbetet med Mångkulturellt centrum bör stärkas, inte minst i Fittja Särskilda tjänster allas rätt till böcker och läsupplevelse Alla människor har rätt till kulturupplevelser och litteratur. Ibland behövs speciella insatser, som att undanröja fysiska hinder i lokalerna eller erbjuda anpassade medier. Funktionshinder ska inte vara ett bibliotekshinder.

20 18 Bibliotekets särskilda tjänster är koncentrerade till Tullinge bibliotek, men riktar sig till hela kommunen. På Tullinge bibliotek finns spetskompetens kring funktionshinder, anpassade medier och bemötandefrågor. Därifrån utgår biblioteksservice till äldreboenden och gruppboenden samt Boken kommer- service i hemmet till äldre och funktionshindrade som inte kan ta sig till biblioteket. Kontakten med biblioteket är viktig. Böckerna betyder kontakt med livet och människorna, stimulans och upplevelser. I Tullinge bibliotek finns talböcker och andra medier anpassade med tanke på olika funktionshinder. Talböcker lånas ut på alla bibliotek men också med postservice. ITutvecklingen har inneburit en oerhört positiv utveckling inte minst för synskadade. Genom anpassade datorer har många synskadade idag tillgång till i stort sett all information. Biblioteket ska snarast möjligt övergå fullt ut till digitala s.k. DAISYtalböcker. För dyslektiker eller synskadade betyder de digitala talböckerna att de kan lyssna på böckerna i datorn, DVD-spelaren, mp3-spelaren eller en särskild talboksspelare. Ett handlingsprogram för handikappfrågor ska utarbetas. Ett problem att lösa i samspel med Vård och omsorgsnämnden är hur man ska kunna utöka biblioteksverksamheten när antalet personer i behov av särskilda tjänster ökar Att nå nya läsare på nya vägar Arbetsplatsbibliotek finns idag på två arbetsplatser. De sköts från Tullinge bibliotek. Arbetsplatsutlåning sker mot självkostnadspris. I Långsiktiga mål för kultur- och fritidsnämnden nämns arbetsplatsbibliotek som ett utvecklingsområde. Om fler arbetsplatser uttrycker intresse av arbetsplatsbibliotek ska biblioteket söka tillmötesgå efterfrågan. I en ung kommun som Botkyrka finns dock fog för att lägga mest kraft på att nå ut till unga människor. Att finna nya sätt att arbeta uppsökande mot ungdomar och barn, att finna nya kontaktvägar och arbetssätt är en stor utmaning för biblioteken i Botkyrka. Ungdomars intressegrupperingar, idrottsföreningar, rollspelsgrupper mm kan vara exempel på sådana nya kontakter. Kanske kan också en Bokomat, en bokautomat fylld med läsupplevelser, utplacerad i nya och oväntade miljöer i ett köpcentrum, vid bensinstationen, på badet eller i ishallen vara ett sätt att nå ut till nya läsare som är värt att pröva i Botkyrka? I november 2004 sattes den första Bokomaten ut i samarbete mellan Kulturrådet och Lidingö kommun. Biblioteket ska följa utvecklingen. Uppsökande arbete i syfte att nå nya grupper är en viktig del i utvecklingen av biblioteksverksamheten.

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Biblioteksplan. för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige , 84 Dnr KS

Biblioteksplan. för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige , 84 Dnr KS Biblioteksplan för Laxå kommun 2017-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-14, 84 Dnr KS 2017-103 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Styrdokument 2 1.2 Bibliotekets uppdrag. 2 2 Folkbibliotek 3

Läs mer

Biblioteksplan för Söderhamns kommun

Biblioteksplan för Söderhamns kommun Biblioteksplan för Söderhamns kommun 2019-2022 Kultur- och samhällsserviceförvaltningen 2(5) Söderhamns folkbibliotek består av huvudbiblioteket i Söderhamn samt biblioteksfilialerna i Bergvik, Ljusne

Läs mer

Biblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun

Biblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun Biblioteksplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-24 Biblioteksplan för Strömstads bibliotek 2014-2018 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige.

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek

BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek 2019-2021 LAGAR OCH RIKTLINJER Bibliotekslagen: 4 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning,

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 1 Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 2015-2018 Antagen av Kommunstyrelsen i Skinnskattebergs kommun 2015.11.03 2 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Underlag 1.2 Regional kulturplan, regional biblioteksplan

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN

BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN - 2016 HAMMARÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSVERKSAMHET 1 Bakgrund Enligt bibliotekslagen 7 skall kommuner och landsting efter den 1 januari 2010 anta planer för biblioteksverksamhet. I Hammarö kommun

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2021 Dnr: KS.2017.0214 Antagen av kommunfullmäktige 2017-05-31, 80 (ersätter Biblioteksplan för Finspångs kommun KF 189, Dnr 2005.0206) Inledning Alla ska kunna ta del av litteratur,

Läs mer

Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017

Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017 Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017 Inledning Enligt Bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun upprätta och anta en biblioteksplan för sin verksamhet på biblioteksområdet. Biblioteksplanen ska fastställas

Läs mer

Original 4-färg Botte v/vi Avdelninga

Original 4-färg Botte v/vi Avdelninga Biblioteksplan Stenungsunds kommun Stenungsund kommuns biblioteksplan har som syfte att ge en struktur och inriktningt samt tydliggöra folk- och skolbibliotekens uppdrag. Stenungsunds kommun Biblioteksplan

Läs mer

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35 Datum Sida 2016-01-20 1 (5) Biblioteksplan för Sunne kommun 2016-2019 KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 35 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun

Läs mer

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och

Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden För att en kommun och dess invånare ska få möjligheten till en bra biblioteksverksamhet krävs det

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Biblioteksplan för Sollentuna kommun 2009-2010 Antagen av fullmäktige 2008-12-17, 118 1 Inledning 1.1 Bibliotekslagen I 7a bibliotekslagen anges att kommuner ska anta planer för biblioteksverksamheterna.

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 Biblioteksplan för Svedala kommun 2012 2015 Svedala kommuns biblioteksplan är ett politiskt styrdokument som anger riktning och ramar för den övergripande utvecklingen av folk-

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN 2014

UTVECKLINGSPLAN 2014 1 [7] 2013-09-13 UTVECKLINGSPLAN 2014 BIBLIOTEK BOTKYRKA KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl 08-530 610 00 Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Biblioteksplan. Biblioteksplan för Krokoms kommun. Antagen i Barn- och utbildningsnämnden Antagen i Kommunfullmäktige

Biblioteksplan. Biblioteksplan för Krokoms kommun. Antagen i Barn- och utbildningsnämnden Antagen i Kommunfullmäktige Biblioteksplan Biblioteksplan 2015 2019 för Krokoms kommun Antagen i Barn- och utbildningsnämnden 2015-09-01 Antagen i Kommunfullmäktige 2015-12-09 Krokoms kommun, september 2015 Författare: Eva Fresk,

Läs mer

Biblioteksplan. Biblioteksplan Datum för beslut: Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad:

Biblioteksplan. Biblioteksplan Datum för beslut: Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad: Biblioteksplan Biblioteksplan Datum för beslut: 2016-04-29 Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad: 2018-12-17 Beslutsinstans: BUN Giltig till: Barn- och utbildningsförvaltningen Biblioteket Innehållsförteckning

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

Medieplan för biblioteken i Uddevalla

Medieplan för biblioteken i Uddevalla Medieplan för biblioteken i Uddevalla 2018-2019 Inledning Medieplanen för Uddevallas bibliotek huvudbibliotek och två närbibliotek- är framtagen för att vara ett stöd i planeringen och det strategiska

Läs mer

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor.

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor. Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 3 Uppdrag 3 Styrdokument 3 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden 4-5 Stadsbibliotekets framtida utveckling 6

Läs mer

Kunskapsstegen. Informationskompet ens. Sökprocess. Läslust Gymnasiet Språkutveckling Årskurs 6 9. F årskurs år

Kunskapsstegen. Informationskompet ens. Sökprocess. Läslust Gymnasiet Språkutveckling Årskurs 6 9. F årskurs år Beslutad i Utbildningsnämnden 2019-04-17 Beslutad i Kommunstyrelsen 2019-05-28 Kunskapsstegen Sökprocess Informationskompet ens Läslust Gymnasiet Språkutveckling Årskurs 6 9 0 5 år F årskurs 5 BVC Lånekort

Läs mer

Biblioteksplan 2011-2014

Biblioteksplan 2011-2014 Biblioteksplan 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-21, 53, dnr 2010.0111 Inledning Enligt bibliotekslagens 7 ska kommuner och landsting efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna.

Läs mer

Biblioteksplan. Kalix kommun

Biblioteksplan. Kalix kommun Biblioteksplan Kalix kommun 2 Innehåll 1. Inledning 3 2. Bibliotekslagen 3 2.1 Styrdokument 3 2.2 Biblioteksplan 4 2.3 Omvärlden 4 3. Biblioteksvision 2010 5 3.1 Exempel på verksamhetsmål 5 3 1. INLEDNING

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

Innehåll. 1. Oskarshamns kommuns bibliotek Bibliotekets uppdrag Bibliotekets verksamhet Folkbibliotek...

Innehåll. 1. Oskarshamns kommuns bibliotek Bibliotekets uppdrag Bibliotekets verksamhet Folkbibliotek... Innehåll 1. Oskarshamns kommuns bibliotek... 3 1.1. Bibliotekets uppdrag... 3 1.2. Bibliotekets verksamhet... 4 1.2.1. Folkbibliotek... 5 1.2.2. Skolbibliotek... 5 1.3. Biblioteksplanens fokusområden och

Läs mer

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015 Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN Läsåret 2014/2015 Skolbibliotekets funktion Skolbibliotek ska utgöra pedagogiska informations- och kunskapscentra där mediebeståndet kompletterar skolans läromedel och där

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 1 Biblioteksplan för Valdemarsviks bibliotek Bakgrund Enligt bibliotekslagens 17 ska kommuner och landsting anta planer för biblioteksverksamheterna. En

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2018 2020 Antagen av kommunstyrelsen 2018-09-10 101 Inledning... 3 Biblioteksverksamheten i Munkfors kommun... 3 Folkbiblioteket... 3 Prioriterade grupper och verksamhetsområden... 4 Samverkan...

Läs mer

Biblioteksplan för Timrå kommun

Biblioteksplan för Timrå kommun Biblioteksplan för Timrå kommun 2016-2021 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Biblioteksorganisation i Timrå kommun 3. Kopplingar till lagstiftning och regionala dokument på kultur- och biblioteksområdet

Läs mer

Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum

Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum Sida 1 av 5 för Töreboda kommunbibliotek 2018 2020 Bakgrund Av Bibliotekslagen (2013:801) framgår att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet särskilt ska verka för det demokratiska samhällets utveckling

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

Sammanfattning 1. Vår verksamhet och organisation idag Folkbiblioteken Grundskolebiblioteken samt gymnasiebiblioteket på Kul agymnasiet

Sammanfattning 1. Vår verksamhet och organisation idag Folkbiblioteken Grundskolebiblioteken samt gymnasiebiblioteket på Kul agymnasiet Sammanfattning I bibliotekslagen anges att kommuner ska anta planer för biblioteksverksamheten. Lagen anger också att bibliotekslån ska vara avgiftsfria, att det ska finnas lämpligt fördelade skolbibliotek

Läs mer

Biblioteksstrategi. Program Strategi Policy Riktlinje

Biblioteksstrategi. Program Strategi Policy Riktlinje Biblioteksstrategi Program Strategi Policy Riktlinje S i d a 2 Dokumentnamn: Biblioteksstrategi Berörd verksamhet: Kultur- och fritidsnämnden Fastställd av: Kultur- och fritidsnämnden 2018-12-05,, dnr

Läs mer

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen. Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida

Läs mer

Biblioteksplan Alingsås kommun

Biblioteksplan Alingsås kommun Biblioteksplan 2017-2018 Alingsås kommun Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Kommunfullmäktige 2016-12-14 283 Diarienummer: 2016.212.540 KFN, 2015.646.540 KS Dokumentansvarig, befattning och namn: Bibliotekschef,

Läs mer

Strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad remiss från kommunstyrelsen.

Strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad remiss från kommunstyrelsen. NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING KANSLIET TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-14 Handläggare: Monica Fredriksson Telefon: 508 09 032 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Strategisk plan för bibliotek i Stockholms

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.

Läs mer

Biblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek

Biblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek Biblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek 2016-2019 Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 4 Uppdrag 4 Styrdokument 4 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Biblioteksplan. Åtvidabergs kommun

Biblioteksplan. Åtvidabergs kommun Biblioteksplan 2017-2020 ÅKF: 2017:09 Dnr: ATVKS 2017-00116 600 Antagen: Kommunfullmäktige 55, 2017-05-31 Reviderad:- Dokumentansvarig förvaltning: Samhällsbyggnadsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande. Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens

Läs mer

Biblioteksplan för Nordmalings kommun

Biblioteksplan för Nordmalings kommun Biblioteksplan för Nordmalings kommun 2018 2020 Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Kulturchef Dokumentet gäller till och med 2018-2020 Diarienummer 2017-475-012 Uppföljning och tidplan Fastställt

Läs mer

Biblioteksplan Kumla kommun

Biblioteksplan Kumla kommun Biblioteksplan Kumla kommun 2016 2019 Biblioteksplan Kumla bibliotek Inledning Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för kommunens samlade biblioteksverksamhet och

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Färdriktning och mål för biblioteksverksamheten i Södermöre kommundel

Färdriktning och mål för biblioteksverksamheten i Södermöre kommundel SÖDERMÖRE KOMMUNDELSFÖRVALTNINGS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Södermöre kommundelsnämnd Utvecklingsledare Ann-Christine Kittel- Olsson reviderad 2016-12-28/Hanna Ivarsson -2017-03-03/Hanna

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Biblioteksplan för Upplands-Bro Version

Biblioteksplan för Upplands-Bro Version Biblioteksplan för Upplands-Bro 2016-2019 Version 2016-01-21 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Omvärlden... 3 3. Ansvar och styrning... 4 4. Mål och vision... 5 4.1 Folkbiblioteket uppdrag... 6

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN Beslutad 2012-02-27 1 Biblioteksplan för Åstorps kommun En biblioteksplan är något som alla kommuner enligt lag är skyldiga att ta fram. Men det är också något vi folkvalda

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan RFÖRFATTNINGSSAMLING KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Ärendenummer 2019-41 Biblioteksplan 2019-2021 Norrtälje kommuns biblioteksplan 2019-2021 har tagits fram genom omvärldsanalys och vilar samtidigt på den

Läs mer

Gemensam medieplan för Götabiblioteken

Gemensam medieplan för Götabiblioteken Gemensam medieplan för Götabiblioteken 2019 2022 Inledning och syfte 3 Målbild och viljeinriktning 3 Götabiblioteken 3 Strategiska samarbetsvinster 3 Prioriterade grupper 4 Barn och ungdomar 4 Personer

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 81

FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 81 Antagen av kultur- och fritidsnämnden 2016-12-08, 81 Norrtälje kommuns biblioteksplan 2016-18 har tagits fram genom omvärldsanalys och vilar samtidigt på den samlade yrkeserfarenheten hos personalen, Norrtälje

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,

Läs mer

Biblioteksplan för Norbergs kommun Antagen av kommunstyrelsen

Biblioteksplan för Norbergs kommun Antagen av kommunstyrelsen Biblioteksplan för Norbergs kommun Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-08 2016-08-31 11.13 Version1 Biblioteksplan för Norberg Syftet med biblioteksplanen är att stärka biblioteksverksamheten, ge struktur

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun

Biblioteksplan för Hofors kommun Biblioteksplan för Hofors kommun 2018 2020 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2017-12-12 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Biblioteksverksamheten i Hofors kommun...3 3. Kommunens värdegrund

Läs mer

Biblioteksplan för Bollebygds kommun

Biblioteksplan för Bollebygds kommun Styrdokument 1 (6) 2017-11-01 Fastställd: Kommunfullmäktige 2017-12-07, 184 Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Kultur- och fritidschef Dnr : KS2017/268 Biblioteksplan 2018 2021

Läs mer

Hög tillgänglighet, låga trösklar alla är välkomna!

Hög tillgänglighet, låga trösklar alla är välkomna! Partille biblioteksplan 2015 2018 Hög tillgänglighet, låga trösklar alla är välkomna! Biblioteken i Partille har ambitionen att vara en självklar del av människors vardag om så du är barn i förskolan,

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

Biblioteksplan för Malmö stad

Biblioteksplan för Malmö stad Biblioteksplan för Malmö stad 2011-2014 Inledning Ett fritt meningsutbyte och en fri och allsidig upplysning är en förutsättning för ett fritt och demokratiskt samhälle. Biblioteken är som garanter för

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2017-12-13 196 2 Biblioteksplan för Vänersborgs kommun Inledning och syfte Biblioteksplanen för Vänersborgs kommun reglerar Vänersborgs biblioteksverksamhet.

Läs mer

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek

Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek Ekerö kommuns biblioteksplan 2019-2023 Ditt Bibliotek Inledning Kommuner är enligt bibliotekslagen skyldiga att upprätta biblioteksplaner, som formulerar den lokala bibliotekspolitiken. Biblioteksplanen

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Biblioteksplan för Solna

Biblioteksplan för Solna SOLNA STAD Kultur- och fritidsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2017-02-03 SID 1 (2) KFN/2016:57 Biblioteksplan för Solna 2017-2023 Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden gav 2016-04-21 förvaltningen i

Läs mer

Tj.ngsryd.s. Kommun Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/ En samlad biblioteksorganisation med lokal förankring

Tj.ngsryd.s. Kommun Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/ En samlad biblioteksorganisation med lokal förankring Tj.ngsryd.s Kommun bilaga 1 BN 97 201-8-09-25 2018-09-06 Innehåll: Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/19 1 Biblioteks- och skollagen 2. Vision och mål avseende biblioteksverksamheten 2.1 Vision

Läs mer

Biblioteksplan. Kramfors kommun

Biblioteksplan. Kramfors kommun STYRDOKUMENT Sida 1(6) Biblioteksplan Kramfors kommun 2016-2019 Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd BKU-nämnd 160525 63 Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2016/166 2

Läs mer

Biblioteksverksamhet

Biblioteksverksamhet Biblioteksverksamhet UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som skall ge en överblick över bibliotekens verksamheter och ansvarsfördelningar i

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2022 Antagen i ks 2016-12-06 198 Rättviks bildarkiv Kulturenheten Samhällsutvecklingsförvaltningen 2(9) Biblioteksplan 2016 2022 Innehållsförteckning: Inledning... sid. 3 Organisation...

Läs mer

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 1 Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 Bakgrund Riksdagen har beslutat att bibliotekslagen utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka

Läs mer

Biblioteksplan för Filipstads kommun 2015-2018

Biblioteksplan för Filipstads kommun 2015-2018 Biblioteksplan för Filipstads kommun 2015-2018 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE OCH UPPDRAG... 1 BIBLIOTEKEN I FILIPSTAD... 2 Verksamheten idag... 3 BIBLIOTEK VÄRMLAND... 5 PRIORITERADE OMRÅDEN... 6 Barn och

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Biblioteksplan Gnosjö kommun

Biblioteksplan Gnosjö kommun Biblioteksplan Gnosjö kommun 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-21 77. Antagen av Kultur- och utbildningsutskottet Inledning I bibliotekslagen (SFS 2013:801) står i 17 att kommuner och landsting

Läs mer

Biblioteksplan. Köpings kommun 2014-2016

Biblioteksplan. Köpings kommun 2014-2016 Biblioteksplan Köpings kommun 2014-2016 Köpings kommun Rapporten skriven av: Kultur & Fritid 2013-10-16 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-01-27 5 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se.

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN

BIBLIOTEKSPLAN FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK www.norrkoping.se BIBLIOTEKSPLAN FÖR 1.Bibliotekslagen Av bibliotekslagen (2013:801) framgår att kommunerna ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

Läs mer

Biblioteksplan Strategi

Biblioteksplan Strategi Biblioteksplan 2015-2016 Strategi Diarienummer: KS2015/1959 Beslutad av: Kommunstyrelsen Giltighetstid: 2015-2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Relation till andra styrdokument... 3 3. Syfte... 3 4. Mål

Läs mer

Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper... 3 Folkbibliotek...

Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper... 3 Folkbibliotek... Biblioteksplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 27 januari 2016 14, 2015KS/0405 Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper...

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Dokumentnamn : Biblioteksplan Dokumenttyp : Plan (Benämning efter bibliotekslagen) Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-02-11, 3 Diarienummer: KS2012/438 Giltighetstid:

Läs mer

I gällande Biblioteksplan finns angivet att den ska revideras vart tredje år. Detta är den första revideringen.

I gällande Biblioteksplan finns angivet att den ska revideras vart tredje år. Detta är den första revideringen. Järfälla bibliotek Utvärdering och revidering av Biblioteksplan 2008-2015 Bakgrund och syfte I gällande Biblioteksplan finns angivet att den ska revideras vart tredje år. Detta är den första revideringen.

Läs mer