Samverkansteam för personer med PTSDliknande

Transkript

1 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Samverkansteam för personer med PTSDliknande symtom Vid Vuxenutbildningsförvaltningen, Göteborg Delrapport I Tina Eriksson Sjöö

2 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning sid. 2 Följeforskningens metod och genomförande sid. 4 Frågeställningar sid. 4 Bakgrund till samverkan sid. 4 Syfte, resurser och organisering sid. 5 Aktiviteter i resursteamet sid. 6 Lära känna fas sid. 6 Kunskapsinhämtningsfas sid. 7 Arbetsfas sid. 7 Teamets tolkning av sitt uppdrag och chefernas förväntningar sid. 8 Svar på utvärderingens frågeställningar sid.10 Reflektioner och ytterligare frågeställningar Frågor som skulle behöva snabb behandling sid.12 sid.12 Referenser sid.13 Bilagor 2

4 Inledning Resursteamet för samverkan kring personer med PTSD-liknande symtom startades som ett pilotprojekt i september 2013 med utgångspunkt från Vuxenutbildningsförvaltningen och med stöd av Samordningsförbundet Göteborg Nordost. Samverkande i resursteamet är kontaktperson från Socialtjänsten Östra Göteborg, Socialtjänsten Angered, Hälso- och sjukvården och kontaktperson från Arbetsförmedlingen vilka är knutna till en handläggare/samordnare på Vuxenutbildningsförvaltningen som även svarar för det praktiska samarbetet. Rektor vid Vuxenutbildningsförvaltningen ansvarar för den löpande samverkan och därtill har utsetts en styrgrupp bestående av chefer för de medarbetare som arbetar i teamet. Syftet med insatsen är att identifiera behov som individer med PTSD liknande symptom har. Vidare är syftet med insatsen att genom samverkan mellan olika professioner, inom ramen för sina respektive myndigheters kompetens, finna möjliga metoder och insatser för att arbeta med individerna. Målgruppen består av elever som deltar i SFI-utbildning hos Vuxenutbildningen i Göteborg och som har studiesvårigheter av hälsoskäl (ofta PTSD liknande symtom). Det skall också finnas en plan för att eleven skall kunna ingå i anpassad studiegrupp, så kallad TOP-grupp. Målgruppen är begränsad till boende i stadsdelarna Angered och Östra Göteborg. Enligt en upprättad samverkansplan skall handläggarna i teamet träffas regelbundet (en dag per vecka) och gå igenom aktuella fall med diskussion om möjliga handlingsvägar och stödmöjligheter. Elever skall också kunna erbjudas personlig kontakt med en eller flera ur teamet för rådgivning och ev. slussning vidare. Resursteamet är därmed skapat för att åstadkomma gränsöverskridande bedömningar och att olika typer av kunskap ska föras samman med syfte att förädla insatsernas kvalitet för enskilda brukare med PTSD-problematik. Undertecknad har i uppdrag av Samordningsförbundet Göteborg Nordost att följa och dokumentera PTSD-teamets arbete genom deltagande i samverkansträffar, att ta del av löpande anteckningar från teamet och vid behov ha extra kontakt med samordnaren. Dokumentationen ska beskriva de erfarenheter som görs kring målgruppens behov samt de möjligheter och hinder som identifieras för att arbeta med målgruppen. I följeforskaruppdraget förväntas även kommu- 3

5 nikation av iakttagelser, deltagande vid styrgruppsmöten samt en kontinuerlig återrapportering till uppdragsgivaren. Följeforskningens metod och genomförande Denna rapport är en avstämning när knappt halva projekttiden är genomförd. Detta innebär att fokus ligger på den process som de samverkande parterna befinner sig i samt hur aspekter av processen har utvecklats under initialfasen, snarare än på utfall av samverkan. Utvärderingarbetet bygger på några olika typer av källor. Det har handlat om deltagande i resursteamsmöten (två dagar) samt att ta del av den dokumentation i form av minnesanteckningar som i huvudsak samordnaren i projektet sammanställt efter respektive möte i resursteamet. Därutöver medverkan i uppstartsmöte med resursteamet samt styrgruppen och medverkan vid ett styrgruppsmöte under hösten. Underlag är till viss del också skriftligt material från den arbetsgrupp som arbetat med framtagande av Samverkansplanen för individer med PTSD-liknande symtom. I syfte att få information om de processer i vilka resursteamets medlemmar har diskuterat och förhandlat med chefer och medarbetare i de egna organisationerna har en enkät sammanställts som besvarats av var och en i teamet. Frågeställningar I syfte att fånga de för utvärderingen viktiga aspekter som kommer till uttryck i samverkansplanens syfte har utvärderingen utgått från följande frågeställningar: Vilka erfarenheter görs angående målgruppens behov? Vilka möjligheter och hinder har identifierats i arbete med målgruppen? Vilka möjligheter och hinder kan identifieras i ett samverkansperspektiv? Bakgrund till samverkan Redan under uppmärksammades samordningsförbundet på behovet av förbättrade resurser för PTSD-drabbade bland annat från vårdcentralschef och läkare vilket även bekräftades av socialcheferna i samordningsförbundets beredningsgrupp. För socialtjänstens vidkommande märktes problematiken av genom att en stor andel av de ungdomar som behövde omhändertas av socialtjänsten hade föräldrar som på grund av PTSD-problematik inte kunde ge sina barn tillräckligt stöd och omsorg. 4

6 En arbetsgrupp för samverkan kring PTSD-drabbade bildades och började sitt arbete i juni Arbetsgruppen bestod av representanter från Primärvårds rehab Angered, SDF Angered, Vuxenutbildningsförvaltningen, Försäkringskassan Gamlestaden, Arbetsförmedlingen Gamlestaden, Enheten för vuxna flyktingar och Kris och Traumaenheten samt Samordningsförbundet Göteborg Nordost. Arbetsgruppens kartläggning gav vid handen att elever med PTSD-symtom har långvariga problem med att tillgodogöra sig SFI-undervisningen. Även många elever som erbjuds deltagande i s.k. TOP-grupper med anpassad studietakt, mindre grupper och specialpedagogisk kompetens hos lärarna, har problem med progression i inlärningen. Många av dessa elever har, förutom hälsoproblemen, en tilltrasslad social situation vilken medför koncentrationsproblem i studiesituationen. Kommunikationen mellan skola/utbildningsförvaltning och socialtjänst är problematisk och samverkan däremellan är ofta obefintlig. Detta bland annat beroende på att socialtjänstens rutin vad gäller SFI-elev är ett överlämnande till handläggare som enbart har till uppgift att kontrollera elevens rätt till försörjningsstöd under studietiden. Därmed finns det inte någon utsedd ansvarig socialsekreterare som kan ge annat stöd t.ex. i familjen och med boendet. Vid arbetsförmedlingen tillhör personer med PTSD problematik den grupp av personer som står långt från arbetsmarknaden och som skulle kunna få arbetslivsinriktat stöd s.k. tidiga insatser. Men hos sökande med obehandlad PTSD finns ofta en uppgivenhet som försvårar möjligheten att förbättra sin arbetsförmåga speciellt om de saknar adekvat stöd från vården. Primärvårds rehab har enbart möjlighet att ge korta insatser och dit söker oftast inte patienter för PTSD i första hand, det upptäcks först vid behandling av andra besvär som man sökt hjälp för. Hos Försäkringskassan syns sällan diagnosen PTSD som sjukskrivningsorsak, däremot ses liknande symtom men med andra diagnoser som sjukskrivningsorsak. Arbetsgruppen kom efter sina diskussioner fram till följande förslag: att samla ett tvärprofessionellt samverkansteam kring de elever i TOP grupper inom SFI, som önskar och behöver detta samt i samband med att elever erbjuds TOP - grupp. De ingående kompetenserna bör förutom från Vuxenutbildningen vara från socialtjänsten, primärvården, Af och FK. Dessutom bör pilotverksamheten följas med någon typ av utvärderande uppföljning. 5

7 Förslaget lyftes vid beredningsgruppens och styrelsens gemensamma möte den 24 september 2012 och godkändes. Därefter hade arbetsgruppen ytterligare några möten under hösten samt våren 2013 före start av pilotprojektet i september Vid ett av dessa möten beslutades att även bjuda in SDF Östra Göteborgs socialtjänst med representant i samverkansteamet. Vid samma möte beslutades att inte ha med kontaktperson från Försäkringskassan i gruppen då ytterst få från målgruppen har kontakt med Försäkringskassan. Syfte, resurser och organisering Resursteamet skall i första hand identifiera behov hos målgruppen samt finna metoder och insatser som de finner lämpliga för att möta målgruppens behov. De resurser medel som finns till förfogande är samverkan mellan teamets olika professioner och deras respektive myndigheters kompetens. De olika teammedlemmarna skall kunna fungera som kontaktpersoner och dörröppnare till rätt instans och aktivitet inom sin myndighet. Enligt arbetsgruppens bakgrundsmaterial är det tänkt att teamet under en inledande period träffas för enbart konsultativa diskussioner för att bygga upp lämpliga arbetsmetoder. Därefter förväntas teamet ha personlig kontakt med aktuella elever för fördjupad kartläggning. Teamet svarar sedan för att berörd elev får kontakt med den eller de myndigheter/vårdgivare som kan ge kompletterande stöd. Den myndighet/vårdgivare som ansvarar för stödet har därefter ansvar för uppföljning och eventuella kontakter med utbildningsanordnarens kurator. Om teamet anser att det för någon elev är mera lämpligt med annan aktivitet än SFI- studier ansvarar teamet för att slussa eleven till rätt instans för fortsatt stöd. Aktiviteter i resursteamet Resursteamet har under perioden september till och med december 2013 träffats en dag per vecka för arbete med projektet. Lära känna fas Initialt omfattades träffarna i stora drag av presentation av varandra och inventering av respektive organisationer samt vilka insatser som respektive myndighet har att erbjuda målgruppen. Det fördes också diskussion om vilka ytterligare kunskapsbehov resursteamet har kring målgruppen och om andra aktörer som är viktiga för målgruppen. I samband med detta planerade teamet in studiebesök i verksamheter som kunde tänkas tillföra ytterligare kunskaper samt verksamhet- 6

8 er som skulle kunna ge inspiration och idéer om hur man kan samarbeta kring traumatiserade personer som läser SFI. I tidigt skede diskuterades och gjordes ett utkast till en samtyckesblankett. Några avidentifierade berättelser om traumatiserade SFI-deltagare presenterades och diskuterades och teamet var klara över att teammedlemmarna kan ha olika bilder av samma person beroende på i vilken organisation man arbetar. I detta sammanhang lyftes frågan om vilket mandat man har i sina respektive organisationer, vilket man återkommit till senare i sina frågor till styrgruppen. Kunskapsinhämtningsfas Under några veckor i september och oktober använde teamet stora delar av sin gemensamma tid till att inhämta ytterligare kunskap från andra verksamheter. Studiebesök gjordes på Folkuniversitetet och i SU (särskild undervisningsgrupp), på PTSD-centret i Malmö samt på folkhögskolan i Hyllie Park i Malmö, AF Etablering (klargörandegruppen) samt på Kris- och traumaenheten. Arbetsfas Den period som här definieras som arbetsfas har karaktären av mera renodlat arbete med projektets frågeställningar. Därmed inte sagt att tidigare beskrivna faser är mindre viktiga, de är förmodligen nödvändiga för att ett utvecklande samarbete mellan organisationernas representanter skall komma till stånd. Diskussioner har förts angående vilka arbetsmetoder man ska använda och om vad samtalen med SFI-eleverna skall och bör innehålla. Teamet har arbetat fram en gemensam intervjumall för sina intervjuer med SFI-elever. Fram till början av december har teamet endast haft möjlighet att intervjua två personer. Anledningen till detta har varit att målgruppen definierats som traumatiserade som är på väg in för inskrivning i TOP-grupp hos utbildningsaktören Lernia. Då teamet förstod att alldeles för få deltagare med PTSD-problematik var på väg in i TOPgrupp i de aktuella stadsdelarna utökade man målgruppen till att även omfatta dem som redan går i TOP-grupp. Problem och tröghet i kommunikationen med Lernia har inneburit att det inte förmedlats ytterligare elever och teamet har i december utökat målgruppen till att även gälla elever vid Folkuniversitetets särskilda undervisningsgrupper. Denna åtgärd gav snabbt resultat och i mitten av december kunde en inledande kartläggning göras med ytterligare en deltagare och tid har bestämts med ännu en deltagare efter julhelgen. 7

9 Delar av höstens arbete har bestått i framtagande av olika dokument som syftar till att ge information utåt samt att underlätta arbetet i teamet. Förutom tidigare nämnda samtyckesblankett har man arbetat fram en utförandeplan, en skriftlig information till SFI- lärare, en handlingsplan samt en anmälningsblankett till PTSD-teamet (se bilagor). Speciellt utförandeplanen har tagit mycket tid i anspråk. Teammedlemmarnas önskemål om att kommunicera och få feedback på utförandeplanen från sina chefer och styrgrupp har inte fått önskad effekt och en hel del energi har lagts för att greppa huruvida teamet tolkat uppdraget i enlighet med styrgruppens förväntningar. Diskussioner har förts kring uppdragets avgränsningar, tolkmedverkan, att vara konsult till sina kollegor, dokumentation m.m. Utförandeplanen har skickats till respektive chefer för respons. Identifikation av ett stort antal elever (17 stycken) som uppfyller kriterierna har gjorts av teamets samordnare och skickats iväg till ansvarig på Lernia för identifikation av motiverade elever till resursteamet. Tyvärr dröjde respons på detta trots upprepade påminnelser från samordnaren och teamet vände sig till ytterligare en utbildningsanordnare (Folkuniversitetet) för att få kontakt till målgruppen. Strax före jul kom löfte från Lernia om att hitta lämpliga personer till projektet efter jul. Teamets tolkning av sitt uppdrag och chefernas förväntningar! Inför det första styrgruppsmötet den 10 oktober hade teamet förmedlat sina funderingar kring syftet med samverkansteamet Det är ju inte så att vi arbetar praktiskt med personerna och det är viktigt att inte styrgruppen tror det. Vi ska genom våra intervjuer ta reda på behoven hos personerna. Det uttrycktes farhågor att vi har uppfattat uppdraget på ett sätt som kanske inte överensstämmer med styrgruppens eller med Samordningsförbundets" (Minnesanteckning från styrgruppsmöte ). I den fortsatta minnesanteckningen kan man läsa följande: Vad ska teamet göra sedan? Utifrån vad som kommer fram, ska teamet tillsammans se vilka typer av åtgärder inom respektive organisation som kan vara aktuella. Det handlar om att lotsa ev rekommendera till rätt instans. Ett mönster kan framträda efter att man träffat ett antal personer. 8

10 Teamet kommer överens om hur man går vidare med att lotsa individerna. (Minnesanteckning från styrgruppsmöte ). Teamet hade därefter fortsatta diskussioner inom sig och med projektledaren angående syftet med uppdraget och även fast teammedlemmarna fortfarande var fundersamma över sina chefers förväntningar bestämde de sig för att fortsätta på den inslagna banan med djupintervjuer och sammanfattningar av dem vilka sedan skulle ligga till grund för fortsatta diskussioner. Vid senaste styrgruppsmötet den 5 december 2013 gjordes en uppföljning av arbetet dittills och det konstaterades att några i styrgruppen har missat mycket i inledningen av samverkansteamets arbete (Minnesanteckning från styrgruppsmöte ). Det tycks vara ganska sällan som teammedlemmarna diskuterar arbetet i resursteamet med sina respektive chefer. Detta kommer till uttryck i den enkät om resursteamet besvarat individuellt och där frågan om hur ofta de diskuterar teamarbetet med sin chef får svar som lyder: väldigt sällan, inte speciellt mycket, vi har pratat mer löst då vi träffats kanske vid två tillfällen, då och då. En teammedlem önskar att båda parter hade tagit initiativ att träffas oftare. Samtliga teammedlemmar skickade utförandeplanen (via mail) till sina respektive chefer direkt när den var klar. Ingen av teammedlemmarna hade fått någon mera omfattande återkoppling på utförandeplanen före styrgruppens möte i december. En person svarade lite och ett par att de fått mailsvar att den såg bra ut. Två svarade nej, ingen diskussion. Trots ovanstående uppfattar flertalet att de har ett stöd av sin chef även om det i flera fall är mera passivt stöd än aktivt. Av svaren att döma skulle ett mera aktivt stöd göra teammedlemmen säkrare i sin roll i teamet och i teamets arbete. Någon ställer sig också frågande till hur mycket som chefen diskuterar teamets arbete med andra i organisationen och på andra nivåer. Samtliga teammedlemmar anser sig ha den kunskap som behövs inom sina respektive professionsområden för att kunna representera detta i PTSD-teamet. Dessutom har teamet under början av hösten genomfört ett antal studiebesök hos olika myndigheter och organisationer där målgruppen finns för att få kunskap om deras arbete med målgruppen. Detta har bidragit till ökad kunskap och fördjupad förståelse för målgruppens specifika problem och förutsättningar. 9

11 En ytterligare fråga för teammedlemmarna att besvara var hur de tycker att samarbetet med de övriga i PTSD-teamet fungerar och om det är något de skulle vilja ändra på. Av svaren att döma är teammedlemmarna nöjda med det hittillsvarande samarbetet i gruppen. Visst finns det olika uppfattningar men teamet diskuterar sig fram till lösningar. De olika personligheterna, men också perspektiven, beroende på att de kommer från olika myndigheter har teammedlemmarna jobbat sig igenom och någon uttrycker att de nu hittat ett fungerande arbetssätt. Det uttrycks däremot att de svårigheter som finns snarast finns i relation till externa intressenter och styrgrupp. Svar på utvärderingens frågeställningar Den första frågeställningen Vilka erfarenheter görs angående målgruppens behov? är i dagsläget inte möjlig att svara på då ett tillräckligt underlag ännu inte finns. Även frågeställning två Vilka möjligheter och hinder har identifierats i arbete med målgruppen? har i skrivande stund inga utförliga svar. Ett hinder, som man hittills mött, skulle kunna vara att vissa SFI-elever ännu har så pass dåliga kunskaper i svenska språket att kontakterna måste ske med hjälp av tolk. Detta försvårar kommunikationen men är ingalunda omöjligt att lösa. Ett annat hinder skulle kunna definieras i beroendet av andra aktörers välvilja och snabbhet i att möjliggöra en kontakt med aktuella och motiverade SFI-elever. Vilka möjligheter och hinder som kan identifieras i ett samverkansperspektiv framstår däremot mera tydligt under höstens arbete. I sin avhandling, Samverkan och gränser studier av samverkansprojekt i offentlig sektor, skriver företagsekonom Mikael Löfström Uppgifter att förbättra rehabiliteringen är målet med projekten och samverkan är medlet. Eftersom det inte finns några utarbetade former för att lösa uppgiften blir målet för samverkansprojekten också att pröva och utveckla varaktiga former för samverkan (2010 sid. 56). Samordningsförbundets definition av samverkan tycks vara i form av ett verktyg för att utveckla nya metoder och arbetssätt som i slutändan ska gynna den enskilde individen. Resursteamet beskriver i Utförandeplanen sitt mål på följande sätt: Att med samverkansteamet hitta effektiva former för samarbete som skulle kunna ge resultat i form av tryggare och starkare deltagare med språk och kunskaper som för dem närmare arbetslivet, fortsatta studier eller annan förankring i samhället. Under rubriken Arbetsmetod skriver teamet följande: Att inom respektive myndigheters ordinarie verksamhet hitta insatser som kompletterar språkundervisningen för att få en bättre språkprogression och livssituation. 10

12 Samordningsförbudets och resursteamets definition av samverkan ligger i linje med varandra och med Löfströms definition. Det tycks på pappret inte finnas oklarheter i uppdraget på den mera övergripande nivån. Men när uppdraget operationaliseras mera i detalj infinner sig oklarhet vad gäller graden av involvering i elevens fortsatta planering. Vad menar resursteamet med att arbeta praktiskt med personerna och vad menar styrgruppen att teamet ska göra efter den fördjupade kartläggningsintervjun? Ska teamet arbeta parallellt med personerna samtidigt som ordinarie handläggare (om sådan finns) arbetar enligt tidigare planering? Ska teammedlemmen vara konsult inåt sin egen organisation och i så fall mera konkret hur skall den funktionen utformas? Möjligheterna att etablera samverkan påverkas av många olika faktorer och en del av dessa utgör hinder för samverkan. I rapporten Tillsammans i storstaden från Stadskontoret (2002:23) beskrivs några hinder som kulturella t.ex. attityder och intresse hos dem som skall samverka. Andra beskrivs som formella t.ex. i form av lagstiftning/regelverk eller av ekonomisk och organisatorisk art. Lagar och regelverk: Komplexa regelverk och skarpa gränser mellan samhällets olika stödsystem försvårar för lokal samverkan kring individen. Sekretesslagstiftningen är ett hinder så tillvida att handläggare från olika myndigheter inte har rätt att hantera ärenden i varandras system. Däremot har möjligheten till personliga medgivanden från berörd individ undanröjt sekretess som hinder i offentlig samverkan. Kulturella hinder: Samverkan är ofta individberoende och attityder hos enskilda individer kan både främja och motverka möjligheterna till offentlig samverkan. Enligt Statskontorets rapport (2002:23) är det viktigt att arbetet är förankrat på alla nivåer, att det belönas och att samarbetet bedrivs långsiktigt. Det är av stor betydelse att välja ut både handläggare och chefer som både vill och förstår nyttan av att samverka. Enligt rapporten (a.a.) förefaller det som att individberoendet tenderar att minska ju längre samverkan har pågått. Organisatoriska hinder: Lokal samverkan kräver att det finns ett utrymme för aktörerna att anpassa sig till de lokala förutsättningarna, liksom att de har ett tydligt mandat för att utveckla lokala lösningar. En framgångsfaktor för samarbete är förankring på alla nivåer. Centralstyrning beskrivs som ett hinder främst inom sysselsättningsområdet AMV (i detta fall representerat av AF) och problematiken är inte lika tydlig hos övriga offentliga aktörer. 11

13 Ekonomiska förutsättningar: Enligt statskontorets rapport (a.a.) är beroendet av statliga medel stort i många samverkansprojekt och det saknas ofta planer för hur samarbetsprojekten skall införlivas i den ordinarie verksamheten. På så vis kan beroendet av särskilda medel utgöra ett hot mot långsiktig samverkan. Strävan bör vara att integrera samverkan i det normala arbetssättet och därmed ökar också förutsättningarna för en långsiktig samverkan. Utvärderingar är också viktiga i situationer som kräver en avvägning mellan samarbetsaktiviteterna och den ordinarie verksamheten. En fråga man kan ställa sig angående PTSD-projektet är om det redan nu finns tankar kring hur en fortsatt samverkan vid positivt utfall kan se ut efter projekttidens slut. Finns tankar om att utveckla en ny gemensam praktik eller finns tankar om att erfarenheterna från projektet skall implementeras i ordinarie verksamhet? Reflektioner och ytterligare frågeställningar Mera långsiktiga frågor är, i likhet med ovan nämna, hur huvudmännen tänker vad gäller långsiktigheten i den med pilotprojektet initierade samverkan mellan myndigheterna. Förs diskussioner på övergripande nivå inom respektive organisationer angående de problem som resursteamet nu arbetar med? En osäkerhet tycks råda hos teammedlemmarna kring återkopplingen tillbaka till hemorganisationerna och kring det mandat man har för sitt arbete i projektet. Vad blir konsekvenserna av att samverkan organiseras som projekt och på vilket sätt påverkar detta möjligheten att integrera organisationernas verksamheter? Finns andra mera långsiktiga sätt att samverka och bygga relationer mellan organisationerna än genom projektorganisering? Frågor som skulle behöva snabb behandling Även om resursteam och styrgrupp i januari har ett gemensamt möte är det av hög vikt att minnesanteckningar från styrgruppsmöten i fortsättningen blir betydligt både utförligare och tydligare. Det har uttryckts som ett problem att dessa för resursteamet mycket viktiga anteckningar inte har gett någon direkt vägledning eller svar på deras frågor. Diskussion och beslut bör tas angående hur mycket hands on som teammedlemmarna skall vara i kontakten med SFI-eleverna. Det bör re- 12

14 das ut vad båda grupperna menar med att arbeta praktiskt med personerna som det uttryckts i en styrgruppsanteckning. Om teammedlemmarna ska arbeta konsultativt inåt sin egen organisation, hur ska denna funktion mera konkret utformas? Det finns anledning att anta att en tätare uppföljning och kommunikation mellan teammedlem och chef/styrgruppsledarmot skulle gynna utvecklingen i samverkansprojektet. Vid intervjuerna som förhoppningsvis kommer igång på allvar nu ska teamet ta reda på vilka behov som framkommer, hur dessa behov ska mötas samt av vilken/vilka aktörer. Men det är viktigt att inte låsa sig till befintliga åtgärder och man behöver vara lyhörd även för behov som i dagsläget inte kan täckas av någon av de samverkande aktörerna. 13

15 Referenser Löfström, M (2010) Samverkan och gränser. Studier av samverkansprojekt i offentlig sektor. Doktorsavhandling, Högskolan i Borås. Stadskontoret (2002:23)Tillsammans i storstaden en studie av offentlig samverkan inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen, Stockholm. Minnesanteckningar från Arbetsgrupp för samverkan kring PTSD drabbade, Samordningsförbundet Gbg NO, ; ; ; ; Samverkansplan för individer med PTSD liknande symptom vid vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg Minnesanteckningar från styrgruppsmöte ;

16 Bilagor Utförandeplan bilaga 1 Information till SFI-lärare bilaga 2 Anmälningsblankett till PTSD-teamet bilaga 3 Individuell handlingsplan bilaga 4 15

17 16