MetodPM. för aktörer som arbetar med arbetssökande somalier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MetodPM. för aktörer som arbetar med arbetssökande somalier"

Transkript

1 1 MetodPM för aktörer som arbetar med arbetssökande somalier Projektnamn: Somalier startar företag Projektägare: IOGT-NTO Finansiär: ESF-rådet Sydsverige, INAR Malmö stad Medfinansiärer: Försörjningsstödet Margaretha Rolfson, projektledare Projekttid Inledning Som projektledare har min ambition varit att vårt projekt ska bli något mer än bara ett projekt med start- och slutdatum, utan målet har varit att finna formen för en verksamhet i Somalilands Förenings regi. Vi fann inspiration till något mera långsiktigt hos MKEF, Mångkulturell Kunskap Ekonomisk Förening i Växjö under ett studiebesök där. Idag har Somalilands Förening bildat en ekonomisk förening med namnet Swisch, service & utbildning, som ska bli en framtida arbetsgivare inom hushållsnära tjänster. Vårt ESF-projekt startade och avslutas När vi tillryggalagt halva projekttiden märkte vi en successivt alltmer positiv inställning till vårt sätt att arbeta. I skrivande stund erfar vi att handläggare som tidigare var starkt ifrågasättande idag konstaterar att projektkonstruktionen fungerar och vi har fyllt de 30 platser projektet var riggat för. Det måste framhållas att detta inte är en vetenskaplig rapport. Det är case studies, som kan användas i explorativt. Här nedan beskriver vi hur vi arbetat och varför vi valt att arbeta just på det här sättet. Första mötet med projektledningen Majoriteten av deltagare kom i kontakt med projektet genom projektassistenten eller genom styrelsen i Somalilands Förening. Några blev hänvisade av sina handläggare på Försörjningsstödet eller AIC, Arbete och IntegrationsCentra. När en tänkbar deltagare kom till projektlokalen fick han eller hon skriva på ett medgivande, som bryter sekretessen gentemot Försörjningsstödet eller AIC samt fick ett erbjudande från projektet om plats i projektet. Båda blanketterna lämnas till handläggaren på Försörjningsstödet eller AIC av den sökande själv. Om det blev OK från handläggaren träffades vi, deltagaren, handläggaren och projektledaren för ett tre-partsmöte och för att göra upp en handlingsplan för en viss tidsperiod.

2 2 Varje ny deltagare fick sedan fylla i en start-enkät. Start-enkäten innehöll några enkla frågor som rörde deltagarens situation i nuläget och egna mål i projektet. Deltagens egna önskemål ansåg vi vara viktiga byggstenar för att lotsa deltagaren i mål. Efterhand kompletterades startenkäten med en handlingsplan, som uppdaterades vid följande uppföljningar med deltagarens handläggare. Vårt projekt heter Somalier startar företag. Mycket snart fann vi att mycket få somalier satsade på starta eget. Vi fick revidera projektets inriktning på starta eget, men behöll projektnamnet. De flesta deltagarna satsade på jobbsök. Innehållet i jobbsök har varit att deltagaren bestämmer vilken bransch han eller hon vill söka jobb inom. Därefter ska deltagarna skriva sitt CV och personliga brev, göra fejkade anställningsintervjuer, göra studiebesök hos tänkbara arbetsgivare. Projektledaren följde ibland med till studiebesöket och hade ringt i förväg och avtalat tid med arbetsgivaren. Resultaten av detta sätt att fungera som personligt stöd åt deltagaren har varit positiva och inte sällan lett till praktik eller timanställning. Några konkreta grepp i mötet med arbetssökande somalier Hur ska man nå somalier med information? Vi har erfarit att det varit svårt att som svensk nå ut med information till deltagarna. Att skriva information på lappar, eller på whiteboard eller att meddela muntligt om mötestider, studiebesök eller föreläsare fungerade sällan. Informationen nådde sällan fram till våra deltagare. Vi undrade varför. När vi bestämde att förlägga ESF-projektet till somaliernas möteslokal var det för att ha nära till tolk, till landsmän som kunde förmedla och begripliggöra projektet. Men under projektets gång insåg vi alltmer att alla kontaktvägar gick genom nyckelpersoner i föreningen. Det var genom dem vi nådde ut till deltagarna med information. Varför kommer somalier inte på avtalad tid? Ett problem som vi som svenskar och drivande i ESf-projektet tidigt noterade var att våra deltagare inte kom i tid till projektet eller till andra möten. Till exempel till studiebesök som krävde buss- eller tågtransport. Lösningen för somalierna var att ta taxi eller egen bil. Det krävdes oerhört stora ansträngningar från projektledningens sida för att få deltagarna på plats i tid. Att komma och komma i rätt tid är A och O i Sverige. Detta har varit det svåraste momentet att få somalierna att göra. Om deltagaren inte kommer till aktiviteten i tid har vi ringt vi till honom eller henne och påmint om närvaroplikten. I början kom vi också och hämtade vid dörren.

3 3 Att skriva CV och personligt brev I vårt ESF-projekt ingår att skriva CV och personligt brev till en tänkt arbetsgivare. Detta var inte alltid så enkelt för våra deltagare. Det svåra momentet var 1) att hantera datorn, tangentbordet, 2) att skriva fullständigt CV med arbetsgivare, ort, tidsangivelser, 3) att formulera sig på svenska i det personliga brevet. Omfånget i deltagarnas CV varierade. Det som var alarmerande var bristen på skolgång i Somalia. Hos många av våra deltagare är utbildning i hemlandet en vit fläck. Däremot kan de allra flesta uppge att de haft någon form av arbete, typ försäljning av olika förmodligen hemproducerade varor. Det är först när han eller hon kommer till Sverige som det fylls på med innehåll ifråga om utbildning och arbete, där man kan ange skolans/ arbetsgivarens namn och ort samt tidsangivelser, när utbildning/praktik/anställning börjar och slutar. Projektet förfogade över personal med bred datorkompetens och som hade som särskild arbetsuppgift att handleda deltagarna vid datorerna. Men i praktiken fick också vi i projektledningen ofta sitta bredvid deltagaren vid datorn och skriva ner vad deltagaren berättade om sig själ och vilka framtidsplaner de hade. Hur prioriterar somalier arbete vis á vis familj? Arbete är en nödvändighet för att klara hem och familj, det inser somalier. Men frågan är HUR man ska arbeta och VEM. Svaret på frågan hänger samman med att somalierna kommer från ett nomadsamhälle och en islamisk religion med Koranen som troskälla. Somalia och även Somaliland är ett patriarkaliskt samhälle. Hårdraget kan man säga att somalier prioriterar familjen framför arbete, medan svensken prioriterar arbete framför familjen. Somalier i gemen värnar starkt om familjen, främst barnen, vilket är mycket hedervärt. Vi märkte att det tyvärr oftast leder till att det är kvinnorna ensamma som tar familjeansvaret, ansvaret för barnen och inte sällan också familjeförsörjningen och klarar det. I Sverige har kvinnorna svårt att hävda sig på arbetsmarknaden, har svårt att delta på heltid i olika projekt som syftar just till arbete eller ta deltids- eller timanställning. Det finns förvisso förskola, men regelverket runtomkring dagis och förskoleplats med tider för att hämta och lämna barn medför och begränsningar. Somaliska kvinnor i Sverige är dessutom ofta ensamstående med många minderåriga barn hemma. Det här problemet har vi inte kunnat hitta lösning på. Vi har försökt söka pengar till barngruppsverksamhet men har mötts av svaret att det finns kommunal barnomsorg.

4 4 Under ESF-projektets gång har vi i projektledningen vid fyra olika tillfällen blivit kallade till och deltagit i jämställdhetsutbildningar med fördjupning. Ett utbildningstillfälle ägnades åt BRYTmetoden, som vi vidareutvecklade och själva utbildade våra deltagare i. BRYT-metoden har utvecklats av RFSL-Ungdom. Nyligen presenterades ett projektarbete på Hälsa och Samhälle, Socionomprogramet, Malmö högskola av de blivande socionomerna Inger Hellström, Erika Persson och Josefine Nilsson med titeln Förlust av nätverk. Författarna tar upp just det här problemet. Vill somalier arbeta? Frågan ovan låter som en provokation. När vi frågat somalier vad de vill ha hjälp med fick vi ofta svaret, arbete eller utbildning. Våra deltagare i ESF-projektet uppbär försörjningsstöd. Har man ett arbete slipper man vara beroende av socialbidrag, vilket de flesta somalier vill slippa. Men vi har mer än en gång kunnat konstatera att när jobb erbjuds så tar de inte jobbet eller slutar i förtid med förevändning att det är alltför stressigt, kräver viss klädsel eller något annat skäl som vi i projektledningen har svårt att se som det egentliga skälet. Samma iakttagelse gjorde jag som projektledare under starta-eget-projektet med somaliska kvinnor, ett NUTEK-projekt. Under ett år presterade en grupp somaliska kvinnor, 18 kvinnor och 3 somaliska män, egna mycket bra affärsidéer, affärsbudgetar och annan planering enligt ALMI:s formulär och med konsultrådgivning från Malmö NyföretagarCenter, MNC och Coompanion. Till och med registreringen hos Bolagsverket gick bra. I ett fall hade vi flera mentorer inkopplade som var beredda att ge stöd i uppstarten av en somalisk restaurang. Allt flöt på mycket bra ända fram till det var dags att skaffa lokal och låna pengar för att gå igång. Där blev det tvärstopp. Anledningen var att en muslim inte kan eller får låna pengar och betala ränta på lånade pengar. Frustrationen för mig som ledde projektet blev ett klubbslag. Allt som var förberett och uppbyggt bara rasade samman. Projektet hade inte kommit någonstans trots lysande arbetsinsats från både dem och konsultrådgivarna, som projektet hade tillgång till. I slutfasen av projektet Somaliska kvinnor startar företag kom vi kontakt med Malmö stads idé om en Bazaar. Det var under ett extra insatt seminarium på temat Lån utan ränta, när projektet stod inför ett akut problem för de somaliska kvinnorna som ville starta sin olika företag, som idén med bazaar kom upp. En representant från Malmö stad var bland de inbjudna till seminariet. Tankar på att skapa en marknadsplats typ Bazaar har därefter varit ledstjärnan i vårt nuvarande ESF-projekt projekt. Idén förstärktes genom vårt studiebesök i Växjö. Deltagarna i studiebesöket var projektdeltagare, representanter från Somalilands Förening och projektledningen. Vi fick besöka inte mindre än tre intressanta projekt. Det som gjorde starkast intryck var MKEF, Mångkulturell kunskap ekonomisk förening, som säljer hushålsnära tjänster till kommunen och till lokalbefolkningen med stor fram gång. Somalilands Förening tände direkt på idén och har idag själva bildat en ekonomisk förening, som ska sälja hushållsnära tjänster med RUT-avdrag. Bazaaren blir också realitet i Malmö, där somalier blir garanterade jobb, bland annat lokalvård. Vår somaliska kvinna med starta-egetdrömmar från vårt tidigare starta eget projekt, kan öppna en somalisk restaurang i Bazaaren.

5 5 Våra Ledord Våra ledord har varit: att försöka förstå hur somalier tänker och handlar. Att möta varje enskild somalier där han eller hon är mentalt och utifrån det motivera och handleda mot målet att få ett arbete. I ESF-ansökan har vi sagt att vi ska utveckla ett kodsystem, baserat på deltagarnas önskemål, förmågor och behov. Ett kodsystem av det här slaget innebär en kartläggning av individen när det gäller att fullfölja projektets program, dels i starta eget-programmet och dels i jobbsökar-programmet. De betyder att vi bryter ner projektets aktiviteter i mycket mindre delar och därmed synliggör somaliernas värdegrund, förpackad i deras kulturella ryggsäck med deras hemlands samhällssystem som plattform. Bland de återkommande kodorden finns behov av träning i svenska språket, okoncentrerad, bristande arbetsmotivation, behov av personligt stöd, dålig hälsa, depressioner, långsam, bostadslös, ekonomiska skulder hos kronofogden, välmotiverad, ambitiös, arbetsmotiverad, målmedveten, punktlig, energisk, diabetesproblem, social, självgående, behov av utbildning, med flera egenskaper som vi noterat i den dagliga kontakten med deltagarna.

6 6 Det här sättet att försöka koda deltagarnas egenskaper hjälpte oss att få ökad förståelse för underliggande behov hos våra deltagare. Vi fick också veta av somalier att till exempel besvär som depression är tabubelagt i den muslimska världen. Där är man antingen frisk eller galen. Följden blir att somalier inte berättar om sina psykiska problem och därför inte heller får professionell hjälp. Våra slutsatser när vi skaffat oss en överblick över deltagarnas olika hinder och behov var att inom projektets ram försöka utvidga våra aktiviteter med olika stödinsatser som utbildning och psykologsamtal. Våra insatser för att matcha deltagarnas olika behov har varit personliga motivationssamtal, daglig telefonkontakt för att få vissa deltagare att komma i tid till projektet, förslag till arbetsträning, initierat skuldsanering, försök att lösa bostadsfrågan, läxhjälp på svenska, utbildningsinsatser, psykologsamtal, att hitta eller skapa en arbetsmarknad som passar somalier. Detta är exempel på insatser vi gjort vid sidan av de givna aktiviteterna: skriva CV, personligt brev, anställningsintervjuer, studiebesök, dataträning, med mera. Folkrörelseutbildning har ingått som ett led i att begripliggöra för våra nya svenskar det svenska samhällets utveckling från ett jordbrukssamhälle till industrisamhälle till dagens informations- och tekniksamhälle parallellet med en allmän demokratisering av samhället. Vilken samhällsbild har somalierna med sig när de kommer till Sverige? Somalierna kommer från ett samhälle i totalt sönderfall på grund av inre strider och avsaknad av en centralmakt och fungerande statsapparat, utan enhetligt rättsväsende, skolväsende och allt det vi i Sverige tar som självklarheter. Jordbruk och boskapsskötsel utgör den viktigaste näringsgrenen vi sidan av servicesektorn, telekommunikation och valutaväxlingsmarknaden, som vuxit fram på grund av avsaknad av formella banker. Över 60% av befolkningen var år 2001 analfabeter. Somaliernas livsvillkor i Somalia har man som svensk kan ha svårt att föreställa sig. (källa:http://sv.wikipedia.org/wiki/somalia. Vårt intryck är att det svenska samhället för en nyligen inflyttad somalier upplevs som svårt att orientera sig i och svårt att förstå sig på. Från den dag man som nyanländ sätter ner foten på svensk mark ska man fylla i en massa papper för att få pengar till uppehälle, tillgång till svenskundervisning, SFI, skolgång för barnen, dagisplats till barnen, bostad, telefonabonnemang, Internet, m m. Det har

7 7 hittills inte heller funnits så mycket hjälp att få för att få förklarat för sig vad som står i blanketterna och hur man ska fylla i dem. Att betala räkningar i tid är en förutsättning för att få bo kvar i lägenheten, att telefonen ska fungera och så vidare. Om man försummar betala räkningar kan följden bli att man hamnar hos Kronofogdemyndigheten med alla de problem det för med sig. Svenskars krav på punktlighet är ytterligare en svårighet för många somalier. En nyckelkompetens i sammanhanget är utan tvekan språket. Att kunna tala begriplig svenska och förstå vad som sägs och skrivs är en nyckel in i svenska samhället. Inte minst om man vill ta körkort. Det svenska samhället å sin sida erbjuder somalier och andra nyanlända till vårt land, är någonstans att bo, uppehälle och SFI, underförstått att man med de mest elementära behoven tillgodosedda själv ska ta sig ut på arbetsmarknaden och förtjäna sitt uppehälle. Idag kan vi konstatera att det för vissa grupper inte räcker. Det behövs mer insatser av stödkaraktär. Till exempel gäller det för somalier. I mötet med andra kulturer, i vårt fall i mötet med en somalisk kultur, har vi i projektet blivit medvetna om vår egen kultur och hur den skiljer sig från den somaliska. I Sverige får man lära sig att man tar seden dit man kommer, att man som ny i landet anpassar sig till de lagar, regler, seder och bruk som gäller där. Här tillämpas likhet inför lagen. Det betyder att ingen ska särbehandlas på grund av kön eller etnisk tillhörighet, vilket naturligtvis är positivt. Men en konsekvens kan bli att den som behöver särbehandlas för att bli jämställd inte får det stöd som skulle behövas. Kulturkrockar och exempel på Konsekvenser av att leva som muslim i Sverige Hur förhåller sig somalier till Koranen? Det beror på, skulle jag vilja säga. I NUTEK-projektet Somaliska kvinnor startar företag fick vi erfara att i vart fall när det gällde att låna pengar i bank för att starta företag tillät inte Koranen lån där man betalar låneränta. Följden blev att kvinnorna, trots välmotiverade affärsplaner, inte kunde fullfölja sina företagsdrömmar. Vi erfor också att bönestunderna under dagtid i våra projekt, är ett måste, i vart fall för männen. Vi kunde se att de män som har arbete, t ex busschaufför, förskjuter bönestunderna till efter arbetstid. Huruvida muslimernas förhållningssätt till depression och psykisk sjukdom härrör från Koranen vet vi inte. Men det är uppenbart så att inställningen är den att antingen är man frisk eller är man galen, vilket får som följd att det blivit tabu att tala om för någon att man känner sig nedstämd eller deprimerad. I det somaliska språket finns inget ord för psykiskt sjuk. Det i sin tur leder till att man i Sverige inte söker läkare för att få vård. Det tog två och ett halvt år i vårt ESF-projekt att komma så nära deltagarna att några av dem berättade om sina förfärliga minnen från krigshändelse i Somalia. Många somalier bland våra deltagare plågas dagligen och stundligen av ångest, oro, värk, yrsel, mardrömmar, trötthet, tillstånd som vi skulle rubriceras som psykiska ohälsa. Hur ser somaliernas värdegrund ut? Somaliernas värdegrund vilar på Islam och vad som står i Koranen. Enligt Koranen ska en muslim be sex gånger om dagen vänd mot Mecka. Under Ramadan, fastemånaden, får man t ex inte äta eller dricka när solen är uppe. I ett land som Sverige med religionsfrihet är det egentligen inte något

8 8 problem i sig. Det går att leva sida vi sida med helt olika trosuppfattningar. Problemet uppstår eller kan uppstå när det sekulariserade samhällets värderingar, uppfattningar, attityder och förhållningssätt konkretiseras i vardagslivet, på arbetsplatser och i sociala sammanhang, där vi som människor beter oss olika och konfronteras med annorlunda matvanor, klädsel, tilltalssätt och alla de där sociala umgängesnormerna som gör att vi som människor känner igen oss i varandra och gemensamma kultur eller som blottlägger skillnader i umgängesnormer. Hur ser somalierns självbild ut? Somaliern är ett stolt folk, som har egen kapacitet att klara sig och familjen. Problemet uppstår när somaliern konfronteras med ett annat samhällssystem som kräver anpassning till västerländsk livsstil och samhällsbyråkrati. Istället sluter sig många somalier inom sin grupp, somalierna hjälper varandra och bejakar därmed inte det nya samhällets förväntningar. Det som blir lidande är bland annat språket och de svenska koderna. Detta kan vara en orsak till svårigheterna för somalier att komma in på arbetsmarknaden. En hypotes, som borde prövas. Ett undantag när det gäller att många somalier sluter sig inom sin grupp är Somalilands Förening i Malmö, som med en inte sinande ström av olika sociala projekt öppnar sig mot det svenska samhället. En vit fläck - Svenskars okunskap om somalier En vit fläck i svenskar kunskap om somalier är dels insikt om vad det innebär att leva i ett nomadsamhälle, att vara muslim, att leva efter Koranens bud och att leva i ett patriarkaliskt samhälle. Men det som är ännu svårare att FÅ kunskap om är det som är tabu bland somalier; nämligen psykisk ohälsa och att misstänksamheten mot ta medicin mot olika åkommor istället för olika naturpreparat. Efterskrift När det gäller själva uppstarten av vårt ESF-projekt var den allt annat än ljus. När vi startade ESFprojektet Somalier startar företag möttes vi ofta av negativa attityder och föreställningar om somalier. Man menade att somalier inte kommer på avtalade tider, därför fungerar de inte i den typen av projekt som kräver daglig närvaro. När vi valde att placera projektet i Somalilands Förenings egen möteslokal blev reaktionen att projektet skulle urarta till en kaffestuga med somalier som bara sitter och pratar. När vi trots allt beviljades projektpengar från ESF-rådet fick vi omgående svårigheter med att rekrytera deltagare till projektet. Motiveringen från handläggare på de olika AIC, Arbete- och Integrations Centrena tydde på bristande tilltro till projektet. Arbetsförmedlingen pekade på skäl som att man där inte kunde upphandla aktiviteter med en ideell organisation och att det stred mot regelverket att satsa på en specifik etnisk grupp. Med andra ord har projektledningen från första stund arbetat i motvind.

9 9 Bilagor: Referenslista: Abdirahman, Mubarak, Per Brinkemo, Benny Carlson, Abdiwahab Hussein, Philip Sandberg: Företagarnas flykt somalisk flyttning till England. Borås, 2010 Angeredswebben/ Somalisk Kultur & Historia, Benny Carlson: Somalier i Minneapolis en dynamisk affär. Lund, 2006 Cederbjörk, Elisabeth: Somaliska kvinnor- Bakgrund Hellström, Inger, Erika Persson, Josefine Nilsson: Förlust av nätverk. Ett projektarbete inom Hälsa och Samhälle /Socionomprogrammet. Malmö högskola, december Nya Pockettidningen R, nr 3-4, 2011, I främmande land. En intervjubok om Somalier i Sverige. Skoglund, Pär: Somalier i Minnesota, Arbetsförmedlingen, Internationella staben Wikipedia/Somalias historia/somalia/

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Utvärdering av ESF-projektet Somalier startar företag - jobbsök

Utvärdering av ESF-projektet Somalier startar företag - jobbsök Utvärdering av ESF-projektet Somalier startar företag - jobbsök Projektägare: Skånes distrikt av IOGT- NTO Slutrapport 2012-03-31 Projektet Somalier startar företag genomfördes inom ramen för det svenska

Läs mer

I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o

I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o I broschyren finner du: Information om prao Regler för prao Tips på hur du ordnar egen praoplats Blanketten, Var ska du göra din prao? T i l l h ö r

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Koll på vardagsekonomin

Koll på vardagsekonomin Koll på vardagsekonomin 2 Inkomster och utgifter är en del av livet. En vardagsekonomi i balans ger dig trygghet inför framtiden, oavsett vad som händer. Med den här broschyren vill vi ge dig råd och tips

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats med lärare. Individuell

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor.

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor. Skolans/ förskolans Värdegrunds arbete i den mångkulturella förskolan Sven-Göran Isaksson 2010-04-29 Sammanfattning; Rapporten du har framför dig handlar om värdegrundsarbete på en mångkulturell förskola.

Läs mer

Marknadsföring ring av mig

Marknadsföring ring av mig Välkomna till förelf reläsning Marknadsföring ring av mig Marie Simonsson, affärsomr rsområdeschef JENSEN education Innehåll KY-utbildningens roll påp arbetsmarknaden LiA/arbetss /arbetssökande >Vad krävs

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Jobb- och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklingsgarantin Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetssökande, 2014-02. Lättläst svenska Jobb- och utvecklingsgarantin Du som har varit utan arbete en längre tid och behöver hjälp att komma tillbaka till arbetslivet kan

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

och moral inom Polisen har diskuterats flitigt i media, i olika debatter, på möten och säkerligen hemma vid köksborden de senaste veckorna. Det är nog många med mig som har känt sig bestörta och besvikna

Läs mer

Vecka Måndag Tisdag Fredag 5 Uppstart

Vecka Måndag Tisdag Fredag 5 Uppstart Att söka jobb! Namn: klass: Syfte: För att du ska förstå vilka förväntningar som ställs på dig efter grundskolan kommer du få lära dig grunderna i hur man söker jobb. Arbetsområdet kommer att innehålla

Läs mer

Alby dialogforum Albys kvinnor på arbetsmarknaden

Alby dialogforum Albys kvinnor på arbetsmarknaden 1 [5] 2016-12-01 Referens Charlotte Rydberg Alby dialogforum 2016-12-01 Albys kvinnor på arbetsmarknaden Dag och tid Torsdag 1 december kl. 18.00-20.00 Plats Närvarande Ej närvarande Albys hjärta Politiker:

Läs mer

Matchning och jobbsökning handläggare och jobbcoacher

Matchning och jobbsökning handläggare och jobbcoacher Matchning och jobbsökning handläggare och jobbcoacher Om undersökningen Målgrupp Antal intervjuer Metod, jobbcoacher anslutna till Arbetsförmedlingen, coach via TSL och handläggare vid Trygghetsrådet,

Läs mer

Presentationen innehåller detta

Presentationen innehåller detta Presentationen innehåller detta Mina erfarenheter och lärdomar från att ha planerat, startat, kordinerat, deltagit i samt följt upp Hälsoskola i Södertälje och Oxelösund 2016-09-21 Maria Lerjerud 1 Jag

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) Politik för fler jobb och bättre integration

Motion till riksdagen 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) Politik för fler jobb och bättre integration Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) Politik för fler jobb och bättre integration Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Vad är PRAO? Varför PRAO på högstadiet?

Vad är PRAO? Varför PRAO på högstadiet? Vad är PRAO? Meningen med prao är att du ska få veta mer om arbetslivets villkor och värde. Du ska även få en ökad kunskap och olika yrkesområden, arbetsmiljöer och arbetsuppgifter. Praktiken ska också

Läs mer

Yrkesfilmer för nyanlända Studiehandledning inför filmvisningar och workshops för nyanlända och för sfi-deltagare.

Yrkesfilmer för nyanlända Studiehandledning inför filmvisningar och workshops för nyanlända och för sfi-deltagare. Yrkesfilmer för nyanlända Studiehandledning inför filmvisningar och workshops för nyanlända och för sfi-deltagare. Arbetsförmedlingen, Malmö stad, Merit AB Yrkesfilmer för nyanlända har tillkommit på uppdrag

Läs mer

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället - DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället Uppnå en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet Ökat egenansvar och ekonomiska incitament för individen

Läs mer

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron Rehabiliteringsmöte Fyll i uppgifterna. Datum: Medarbetare: Personnummer: Befattning: Lokal: Ansvarig chef: Avdelning/enhet: Mötesdeltagare: 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) Korttidssjukfrånvaro

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Kvalitetssäkrade verktyg

Kvalitetssäkrade verktyg Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

ATT STARTA FÖRETAG Vad ska du bli när du blir stor?

ATT STARTA FÖRETAG Vad ska du bli när du blir stor? Vad ska du bli när du blir stor? Svaret blir förmodligen olika beroende på vem som frågar. Men säkert är att CSN- blanketternas och tentornas tid är den period i livet då du bestämmer hur resten skall

Läs mer

myndighetsperspektiv Klara och tydliga ansvarsförhållanden Ökad likvärdighet Bättre tillvaratagande av individens kompetens (prop.

myndighetsperspektiv Klara och tydliga ansvarsförhållanden Ökad likvärdighet Bättre tillvaratagande av individens kompetens (prop. Etableringsreformen genom att skapa ett effektivt system för nyanländas etablering i arbets- och samhällsliv vill regeringen uppnå följande: En snabbare etablering på arbetsmarknaden Starkare incitament

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Etableringskedjan 2010-04-12

Etableringskedjan 2010-04-12 Etableringskedjan 2010-04-12 Etableringskedja - från nyanländ till nyanställd Söka jobb Arbetslivserfarenhet genom praktik Kunskap om den egna kompetensen Nyanländ Personliga mål och ambitioner Grundläggande

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro Utveckling av nya metoder i arbetet med arbetslösa ungdomar? NUEVO EN NY CHANS FÖR UNGA ARBETSLÖSA Skriv- & implementeringsprocess En man, 21 år, beskriver sin tid före NUEVO En vecka för mig på jobbcentrum

Läs mer

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Stöds av samordningsförbundet, Botkyrka. Utveckla samarbetsformer för långsiktigt stöd i relation till arbetsmarknaden

Stöds av samordningsförbundet, Botkyrka. Utveckla samarbetsformer för långsiktigt stöd i relation till arbetsmarknaden Stöd till arbete - ett samverkansprojekt Eva Hogg, Arbetsterapeut Botkyrka psykosöppenvård, SLL Eija Ekström, Arbetsmarknadskonsulent Socialpsykiatriska enheten, Botkyrka kommun Projektbeskrivning Stöds

Läs mer

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit!

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! slutrapport 2012 VÄGEN TILL ARBETE & STUDIER Föreläget till vår modellutveckling är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ordinarie uppdrag för målgruppen unga arbetssökande

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Utmaningar i att upptäcka och integrera Stefan Falkenstad och Lina Kärnestam Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom

Läs mer

Underlag till kongressutbildning

Underlag till kongressutbildning HANDLINGAR KONGRESSUTBILDNING Underlag till kongressutbildning Det här dokumentet innehåller handlingar till utbildningarna inför kongressen 2015. Materialet kommer vi att använda när vi tränar kongress

Läs mer

Främja närvaro och åtgärda frånvaro på Kronan F-9

Främja närvaro och åtgärda frånvaro på Kronan F-9 Främja närvaro och åtgärda frånvaro på Kronan F-9 Skolplikten motsvaras av rätten till utbildning. Vårdnadshavare är skyldiga att se till att barnet fullföljer sin skolgång och skolan har ansvar för att

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

Consensio kompetensutveckling i samspel Vägen framåt

Consensio kompetensutveckling i samspel Vägen framåt Vägen framåt Reflektionsmaterial till workshop över myndighetsgränserna fem fiktiva case och instruktioner till workshopledare Innehållsförteckning REFLEKTIONSMATERIAL TILL WORKSHOP... 3 INSTRUKTIONER

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

TRAPPSTEGET en investering i framtiden

TRAPPSTEGET en investering i framtiden TRAPPSTEGET en investering i framtiden För varje ung människa som i onödan misslyckas med att få tillträde till arbetsmarknaden och i stället hänvisas till rollen som passivt försörjd, går framtida produktionsvärden

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Presentation Arena Idé 18 januari 2016

Presentation Arena Idé 18 januari 2016 Presentation Arena Idé 18 januari 2016 Jennie K Larsson, fil.dr REMESO/Linköpings Universitet jennie.k.larsson@liu.se Integration bygger på arbete och möjlighet till egen försörjning. Därför är regeringens

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha &

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Jesper Zanton Projektkordinator: Dina Jacobson Innehåll:

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Modell Integration i landsbygdsföretagande. Projektledare Mariama Elyadini 2013-12-10

Modell Integration i landsbygdsföretagande. Projektledare Mariama Elyadini 2013-12-10 Modell Integration i landsbygdsföretagande Projektledare Mariama Elyadini 2013-12-10 Innehåll Användare av Modellen... 3 Modellen... 3 Modellens målgrupp... 4 Modul Svenska språket... 5 Syfte... 5 Mål...

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Områden som Kraftsamlingarnas Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som en röd tråd Områden som Kraftsamlingarnas Unga Kraftsamlingens deltagare

Läs mer

FÖRSTEGET. Delrapport

FÖRSTEGET. Delrapport FÖRSTEGET Delrapport 2016-01-01 2016-06-30 Rapportförfattare: Sara Svensson 2016-06-20 Lägesrapport Projektet Försteget har nu verkat aktivt i 10 månader mot målgruppen unga vuxna som har ett omfattande

Läs mer

Lite pengar gör stor skillnad

Lite pengar gör stor skillnad Lite pengar gör stor skillnad Om undersökningen Undersökningen genomfördes i Sverige i månadsskiftet oktober-november 2007. Datainsamlingen gjordes i form av en e- postenkät tillsammans med datainsamlingsföretaget

Läs mer

Beslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE

Beslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE Program för att stödja och utveckla arbetsintegrerande sociala företag - ASF! Ett år har gått sedan SKOOPIs

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Kompletterande Aktör

Kompletterande Aktör VÄLKOMMEN! Kompletterande Aktör Kompletterande Aktör Regeringen har bestämt att Arbetsförmedlingen ska anlita externa (kompletterande) aktörer. Tanken är att Furuboda Arbetsmarknad ska kunna jobba med

Läs mer

På väg till jobbet. ESF Projekt 2012-2014. Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare

På väg till jobbet. ESF Projekt 2012-2014. Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare På väg till jobbet På väg till jobbet ESF Projekt 2012-2014 Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare På väg till jobbet Syfte och Mål Minska utanförskap och förhindra bidragsberoende

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

Jämställdhetsplan för Västerbotten

Jämställdhetsplan för Västerbotten Jämställdhetsplan för Västerbotten Män och kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter. Både män och kvinnor ska känna sig trygga, ha möjlighet att göra karriär och få vara nära sina barn: självklarheter

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

17 September 2015 handlingar separat bilaga. Nr 91 Svar på interpellation av Annette Carlson (M) till Ulf Olsson (S); Budskap på Orangeriet

17 September 2015 handlingar separat bilaga. Nr 91 Svar på interpellation av Annette Carlson (M) till Ulf Olsson (S); Budskap på Orangeriet 17 September 2015 handlingar separat bilaga Nr 91 Svar på interpellation av Annette Carlson (M) till Ulf Olsson (S); Budskap på Orangeriet Nr 91 Svar på interpellation av Annette Carlson (M) till Ulf Olsson

Läs mer

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad Juli 2013 JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad JobbMalmö JobbMalmö är en verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad. Genom olika arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer