Strategirapport 2014 för samarbetsstrategin för utvecklingssamarbetet med Mali (förlängd till 2015)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategirapport 2014 för samarbetsstrategin för utvecklingssamarbetet med Mali 2004-2006 (förlängd till 2015)"

Transkript

1 Strategirapport 2014 för samarbetsstrategin för utvecklingssamarbetet med Mali (förlängd till 2015) Ärendenummer: 14/ Sammanfattning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande Övergripande bedömning av måluppfyllelse Övergripande bedömning av insatsportföljens genomförande Bedömning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande per sektor Sektor Demokratisk samhällsstyrning och social utveckling Hållbar utveckling av naturbrukssektorerna Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande 1. Övergripande bedömning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande Övergripande bedömning av måluppfyllelse Övergripande bedömning av insatsportföljens genomförande Utbetalt belopp inom strategin 2014: 158 MSEK Totalt strategibelopp: 250 MSEK/år 1 Avtalat belopp: 166 MSEK Strategiperiod: Antal avtalade insatser : 37 stycken 2 Utbetalt belopp inom andra anslagsposter * som gick till landet/regionen 2014: 83 MSEK 3 *Med andra anslagsposter avses ap 1. Humanitära insatser, ap. 5 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, ap. 32 Forskningssamarbete. Strategins övergripande mål: Bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. 1 Delegerat belopp sänktes till 160 MSEK under Under 2015 är allokeringen 200 MSEK. 2 Varav 6 under avslutande 3 Anslagspost 1, humanitära insatser 1

2 Analys och bedömning Den politiska och säkerhetspolitiska kontexten var fortsatt föränderlig under 2014 som en följd av krisen i landet vilket till viss del påverkade strategigenomförandet. Regeringsombildningar med påföljande byten av ministrar och tjänstemän på nyckelpositioner ledde till delvis förändrade prioriteringar och fördröjda strategiska beslut med viss ineffektivitet som följd inom denna strategis områden. Under året gjorde regeringen dock många reformansträngningar för decentralisering och offentlig finansiell styrning. Den statliga närvaron kunde till viss del återupptas i norr, dock med fortsatta utmaningar i framförallt Kidalregionen. Statens samhällstjänster är emellertid fortfarande ytterst begränsade i stora delar av landet och det civila samhällets organisationer levererar inte sällan samhällstjänster istället för staten. Förhandlingarna om fredsavtalet under andra hälften av 2014 ledde till en något försämrad säkerhetssituation i framförallt de norra delarna. Närvaron av MINUSMA stärktes under året. Utbrottet av Ebola i landet satte den redan ansträngda regeringen och dess institutioner under ytterligare press. En relativt god hantering av utbrottet ledde dock till en begränsad spridning och Mali har tills vidare inga fall av Ebola. De lokala valen, med stöd av bland annat svenska medel, som var planerade att hållas den andra delen av 2014 sköts upp till 2015 på grund av fredsförhandlingarna. Det svenska stödet till den lokala valprocessen kan trots det fortsätta som planerat med de förberedande aktiviteterna. Fredsavtalet kan komma att påverka valets genomförande genom nya valkretsar och strukturer. Den ekonomiska utvecklingen under 2014 pekade på en återhämtning till motsvarande nivåer som innan krisen. Ekonomin är fortsatt starkt beroende av externa faktorer. Biståndsberoendet riskerar att hämma hållbarheten i resultaten då den tidigare suspensionen och försenade beredningar kan leda till finansieringsgap med avstannade projekt och bortfall av nyckelpersoner hos samarbetspartners. Det bilaterala biståndet återupptogs av givare efter uppehåll till följd av krisen med omfattande mobilisering av resurser. De reformer som har genomdrivits sedan krisen 2012 kan ses i ljuset av de åtaganden som regeringen gjorde genom planen för hållbar återhämtning (PRED) inom ramen för den sk Brysselkonferensen från maj 2013 och dess uppföljning. Regelbunden uppföljning och möten mellan regeringen, givarsamfundet, internationella aktörer och maliska civila samhällesrepresentanter har bevakat såväl vad gäller uppfyllandet av finansiella åtaganden som regeringens reformansträngningar. Givarsamfundet, där Sverige haft en roll, har genom deltagande och dialog vid dessa uppföljningstillfällen bidragit till att upprätthålla ett tryck på regeringen ifråga om att redovisa och genomföra reformer inom prioriterade områden. Mot denna bakgrund gjordes under året ytterligare ansträngningar mot bland annat korruption genom antagande av en ny antikorruptionslag i syfte att minska finansiell kriminalitet. Korruptionen är dock utbredd och straffrihet är en realitet varför tillämpningen av lagen kommer att bli en utmaning. Den omfattande korruptionen utgör ett utvecklingshinder och en utmaning för genomförandet av de svenska insatserna. Motverkande av korruption ingår som en del av arbetet vid beredning och uppföljning av insatser. Sammanfattningsvis var 2014, som väntat, ett mellanår för planering och anpassning till den 2

3 delvis nya kontexten. Det bilaterala stödet är återupptaget efter suspensionen. Perioden har vidare präglats av att identifiera nya insatser för att fylla insatsportföljen efter att det generella budgetstödet upphörde Det har varit en utmaning att hitta nya relevanta program i denna delvis förändrade kontext. I och med att generellt budgetstöd (sektorn Fattigdomsinriktad och hållbar tillväxt) inte har återupptagits, fokuserar den nuvarande insatsportföljen enbart på Demokratisk samhällsstyrning och social utveckling samt Hållbar utveckling av naturresurser. Under 2014 lades stort fokus och omfattande arbete på att utveckla det resultatförslag för de kommande fem årens samarbete med Mali som Sida presenterade för regeringen i oktober. Ett antal underliggande studier till stöd för analyser av strategin genomfördes liksom informationsinhämtning. Arbetet med strategin ledde till en förstärkt resultatfokusering i genomförandet av insatsportföljen med förbättrad resultatfokusering i beredning av nya insatser. Synergier söktes också mellan de olika resultatområdena samt med det humanitära och regionala stödet. Det bidrog också till kompetensutveckling både inom tvärsektoriella frågor samt fördjupad kompetens inom respektive resultatområde. Strategiarbetet ledde dock till färre beredningar under året. Den samlade bedömningen är att genomförandet av insatsportföljen är på rätt väg. Sammansättningen av portföljen med en kombination av typer av insatser och samarbetsformer (projekt/programstöd, garanti, lång- och kort sikt) samt typ av aktörer såsom Malis regering, det civila samhällets organisationer, multilaterala organisationer, internationella organisationer, privata sektorn (banker), gör insatsportföljen väl balanserad och effektiviserar även genomförandet av insatsportföljen. Detta arbete kommer att fortsätta under 2015 i syfte att finna en optimal balans i portföljen. En förskjutning mot större och färre insatser kommer fortsatt eftersökas för ökad effektivitet. Nya typer av aktörer och samarbetsformer har funnits, till exempel en garanti för lån inom jordbrukssektorn i samarbete med USAID och två privata maliska banker. Garantin väntas bidra till ett katalytiskt stöd och samverka med andra insatser inom portföljen. Samtidigt har fortsatt stöd ingåtts till tidigare insatser för att bygga vidare på erhållna resultat, vilket ytterligare förväntas leda till en ökad effektivitet i insatsportföljen. Genomförandet av insatsportföljen var under 2014 i högre grad på rätt väg än under 2013 då större delar av portföljen var suspenderad under flera månader och då flertalet nya initiativ ännu inte hade identifierats. Mot bakgrund av den konsolidering av uppnådda resultat och återupptagande av tidigare suspenderat stöd som genomfördes 2014, sker genomförandet av insatsportföljen mer effektivt än föregående år. Huvuddelen av insatsportföljen som har beretts sedan krisen bygger på konfliktanalyser som oftast är integrerade i projektens programmering, vilket gör att programmen kan ställas om i större utsträckning till följd av förändrat säkerhetsläge. Det gap som uppstått när budgetstödet upphörde gör samtidigt att identifieringen av nya program kan ske på ett mer strategiska sätt vid identifiering av program, volym och aktörer. Även uppfyllelsen av sektormålen bedöms som positivt med vissa utmaningar i den maliska kontexten, främst inom området demokratisk samhällsstyrning och social utveckling. Genom strategiskt arbete i givarsamordningsgrupperna, politisk dialog och med stöd av svensk finansiering för att adressera strategiska områden för denna strategi, har många positiva resultat uppnåtts inom strategins sektormål under det senaste året. Bland annat har nationella policyer för klimatförändringar och för skydd av barn samt en nationell statistikplan antagits. 3

4 Samtliga av dessa har pådrivits genom dialog 4 där Sverige har haft en viktig roll eller genom insatser 5 med svensk finansiering. Inom dessa områden är Sverige dessutom en av få givare. Ökad delaktighet bland civilsamhällesorganisationer med krav på öppenhet och insyn kan skönjas där svenskt stöd 6 har bidragit. De många regeringsombildningarna har i viss mån fördröjt och ändrat policy inriktningen med konsekvenser för måluppfyllelsen. Till följd av fördröjda beredningar av nya insatser på grund av otillfredsställande och försenade program- och projektförslag, strategiarbetet samt komplexa beredningar och bedömningar, fick anslaget sänkas under året till 160 miljoner kronor. Låg kapacitet hos partners och låg absorptionskapacitet påverkade också utfallet med sänkta utbetalningar mot ursprungligen planerade. Som en följd av detta har tilldelningen av medel för 2015 anpassats till 200 miljoner kronor för att ge möjlighet till ytterligare tid att bygga upp en insatsportfölj som kan växa i volym och strategisk inriktning. Det humanitära biståndet till Mali uppgick till 83 miljoner kronor under Den ursprungliga fördelningen om 71 miljoner kronor utökades under året genom snabbinsatser i samband med Ebolautbrottet, finansiering till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt ytterligare omfördelningar till Internationella Rödakorskommittén (ICRC) från andra kriser. Utvecklingssamarbetet kopplas till det humanitära biståndet på olika sätt. Samarbete med partners som bedriver både utvecklingssamarbete och humanitärt arbete medger synergier genom att stödja omedelbara hjälpbehov på det humanitära anslaget samtidigt som motståndskraft kan byggas upp under en längre tidsperiod genom utvecklingssamarbetet. I och med den ihållande humanitära krisen i Mali med bristande statlig närvaro och begränsat tillträde till konfliktdrabbade områden för utvecklingsaktörer fyller inte sällan humanitära aktörer detta tomrum. Det faktum att människors sårbarhet ofta har strukturella orsaker, gör att humanitära aktörer och utvecklingsaktörer ofta verkar nära varandra. Vatten och sanitet (WASH), livsmedelssäkerhet och sexuellt- och könsbaserat våld är exempel på områden som Sida stöder genom aktörer inom både utvecklings- och humanitärt bistånd. Detta kan ske både genom att aktörerna verkar inom olika geografiska områden eller bemöter olika aspekter av samma problematik. För att tillgodose matsäkerhet och motståndskraft, finansieras exempelvis FAO både genom utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet. Inom vatten och sanitet tillgodoser humanitära aktörer akut tillgång till vatten och rehabilitering av infrastruktur såsom brunnar, medan utvecklingsaktörer genomför mer långtgående och kompletterande strukturella förbättringar som till exempel förlängning av vattenledningar och antal anslutningar, såsom i Sidas stöd till UNICEF WASH, där vissa aktiviteter i norra Mali samfinansieras med ECHO. Under 2014 stödde Sida nio humanitära partners, varav fyra civilsamhällesorganisationer, fyra FN-organ och ICRC. Stöd för integrerad programmering och insatser av förebyggande 4 Policy för klimatförändringar har drivits i dialog med Mali i givarsamordningsgruppen för miljö och klimat där Sverige har en framträdande roll. 5 Policy för skydd av barn har drivits av Unicef där Sverige genom en insats till Child Protection (insatsnummer ) där Sverige varit en av få givare. Den nationella statistikplanen har tagits fram med stöd av den statistikinsats med SCB som Sverige finansierat (insatsnummer ) 6 Bidrag genom svenskt stöd till bl a PAOSC 2 (insatsnummer ) 4

5 karaktär har prioriterats under året, vilket sammantaget har givit en välavvägd portfölj inom det humanitära anslaget. Slutsatser Insatsportföljen genomförs i stort sett enligt plan. De utmaningar som påverkar genomförandet hanteras löpande inom ramen för insatsuppföljningen. Sektormålen förväntas uppfyllas i allt väsentligt genom strategiskt arbete med politisk dialog genom givarsamordningsgrupperna. Fortsatt uppbyggnad av insatsportföljen, mot en balanserad sammansättning av typ av aktörer och typ av samarbete. Större och färre insatser behövs för att lägga mer fokus på att följa upp genomförandet och förbättra resultatstyrningen. Fortsatt behov av ytterligare synergier mellan insatsområden samt med det humanitära och regionala stödet i syfte att ta tillvara de positiva resultaten från framtagandet av resultatförslaget och länka övergripande områden och prioriteringar. Inget behov av justeringar i sammansättningen av insatsportföljen, men med strävan efter att öka antal insatser med betoning på den delvis förändrade kontexten. Insatsportföljen bör öka för att nå större volym och möta en ev. ny strategi. 2. Bedömning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande per sektor Avtalat 2014, i MSEK Utfall 2014, i MSEK Sektor Fattigdomsinriktad och hållbar tillväxt 0 0 Demokratisk samhällsstyrning och social utveckling Hållbar utveckling av naturresurser Sektor 1: Demokratisk samhällsstyrning och social utveckling Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande Indikatorer Utfall 2014 Antal insatser som bygger på konfliktanalys Det svenska bidraget 2014 Sektormål: Bidra till att stödja en demokratisk samhällsstyrning och social utveckling som omfattar hela den maliska befolkningen, oavsett kön, ålder, etnicitet eller funktionshinder. Särskild uppmärksamhet skall ges flickors och kvinnors makt, säkerhet och möjligheter. 7 Beredningen av insatsen Mali Local Democratic Governance (insatsnummer ) bygger på en specifik konfliktanalys genom Help-desk för fred och säkerhet och insatserna UN Women GBV victims (PLUS ID ), SIPRI peace and security (insatsnummer ) och DIHR DEME SO human rights program (insatsnummer ) är baserade på integrerade konfliktanalyser 5

6 Analys och bedömning Förutsättningarna för en utveckling mot sektormålet inom demokratisk samhällsstyrning och social utveckling försämrades på flera sätt under 2014 men vissa framsteg skönjdes också med kopplingar till svenskt stöd. Våld och väpnade sammandrabbningar ökade sedan premiärministerns misslyckade besök i Kidal i maj månad och i samband med att fredsförhandlingarna intensifierades mot slutet av året. Konsekvenserna påverkar både tillträdet i norra Mali samt den ekonomiska och sociala utvecklingen. De utdragna fredsförhandlingarna påverkar vidare förutsättningarna att planera och genomföra insatser. Den politiska situationen präglades av regeringsombildningar i flera omgångar. Detta hade en negativ inverkan på förutsättningarna för vissa av insatserna. Inom statistikområdet var konsekvensen exempelvis ett försenat beslut om den femåriga nationella statistikplanen. Beslutet som sådant kan dock ses som ett positivt steg mot sektormålet där svenskt stöd 8 har varit avgörande. De kommunala och regional val som var planerade 2014 har i och med de försenade fredsförhandlingarna skjutits upp två gånger och planeras nu hållas under Förberedelserna inför valen som stöds med svensk finansiering 9 kan dock i stort fortgå som planerat. En nationell policy för främjande av och skydd för barns rättigheter, med en femårig handlingsplan för antogs under året. Policyn innehåller konkreta förslag för att stärka skyddet av barn. Den visar också på ett engagemang från regeringen att stärka de nationella strukturerna för skydd av barn i flera avseenden. Policyn utgör ett viktigt framsteg för barns rättigheter och kan kopplas till det omfattande svenska stödet till UNICEF child protection 10 och påverkansarbete och dialog som bedrivits inom ramen för programmet. Den kan även ses som ett steg i rätt riktning mot sektormålet. Genom regelbunden uppföljning med tryck på ett antal reformer identifierade i strategin för hållbar återhämtning (PRED) där Sverige med andra givare har varit delaktig har ett antal reformer genomdrivits. Som en följd av detta antog parlamentet i april 2014 en lag om olagligt berikande, vilken utgjorde ett viktigt led i kampen mot korruption. Lagen syftar till att bättre anpassa det juridiska ramverket till nya former av olaglig berikning och ekonomisk brottslighet inom landet och internationellt. Riksrevisorn publicerade under året en rapport som kritiskt granskade presidentens inköp av ett flygplan och upphandlingsförfarandet i samband med omfattande militära kontrakt. Rapporten orsakade en skandal, men ledde till en positiv utveckling i form av ökad efterfrågan på öppenhet och reviderade regler för statsbudget och upphandling. Att nationella kontrollmekanismer framgångsrikt granskat och identifierat problem på högsta politiska nivå ses som en positiv utveckling mot sektormålet. 8 Den nationella statistikplanen har tagits fram med stöd av den statistikinsats med SCB som Sverige finansierat (insatsnummer ) 9 Insatsen Local election support (insatsnummer ) 10 Insatsnummer

7 Likaså den ökade delaktigheten bland civila samhällsorganisationer med krav om öppenhet och insyn där svenskt stöd bidragit. Ett förslag till lag om könskvotering för att öka kvinnors politiska representation presenterades inför parlamentet. Lagen antogs inte och har mött kraftigt motstånd framförallt bland islamistiska grupperingar, som hävdar att lagförslaget står i strid med religiösa värderingar. Kvinnor är fortsatt kraftigt underrepresenterade i regeringen och parlamentet. Det faktum att ett dylikt förslag presenteras och diskuteras kan förstås som ett positivt tecken för utvecklingen mot sektormålet och vittnar om en förändring sedan den kritiserade familjelagstiftningen lades fram 2009 där Sverige hade en aktiv roll. Att lagen om könskvotering mötte kraftigt motstånd illustrerar dock de utmaningar som kvarstår inom jämställdhetsområdet. Några av dialogpunkterna med regeringen i den återetablerade givarsamordningsgruppen för jämställdhet där Sverige har en aktiv roll är numera lagen om könskvotering samt kvinnors deltagande i fredsprocessen. Straffriheten för människorättsbrott begångna under konflikten var fortsatt ett problem, och inga rättsprocesser har till dags dato genomförts. Det faktum att offren fortsatt lider av de fysiska och psykologiska konsekvenserna från våldet utgör en negativ utveckling i relation till sektormålet. Ett bristande förtroende för institutioner, fruktan för vedergällningar från förövarna samt samhällets stigmatisering utgjorde praktiska hinder för tillgången till rättvisa och vård. Sida stödjer emellertid program 11 som syftar till att förbättra tillgång till rättvisa och vård för offer för sexuellt våld och andra människorättskränkningar i avsaknad på statliga strukturer där framsteg görs. Program och projekt inom sektorn implementerades i stort enligt plan under året. Portföljen utökades bland annat med ett projekt rörande juridiskt stöd och tillgång till rättvisa och en fortsättning av ett tidigare stöd för lokal demokrati och konfliktlösning som bygger på en fördjupad konfliktanalys. Insatsportföljen i dess nuvarande sammansättning bedöms vara relevant för kontexten, inte minst stödet till medborgerliga och politiska rättigheter samt rörande könsbaserat våld i ljuset av konflikten. Exempel på specifika resultat från tre insatser under 2014 som illustrerar utvecklingen mot sektormålet: Tillgång till rättvisa 12 I syfte att stärka stödet till mänskliga rättigheter inledde ambassaden ett samarbete med den danska människorättsinstitutionen (DIHR), som i sin tur stöder en nationell människorättsorganisation, Clinique Juridique Deme So. Programmet rör juridiskt stöd och assistans, inklusive fall rörande människorättsbrott kopplade till konflikten. Ett nätverk av så kallade barfotajurister utbildas och stöttas genom programmet, som i samarbete med övriga organisationer i nätverket för barfotajurister når en bred geografisk täckning. Programmet 11 Insatserna UN Women GBV victims support Mali (insatsnummer ) och DIHR DEME SO human rights programme (insatsnummer ) 12 DIHR/Deme So, Human Rights Program, Insatsnummer

8 innehåller även en komponent rörande stöd till fångar på ett kvinnofängelse i Bamako. I avvaktan på en mer övergripande rättssektorreform bidrar programmet till övergångsrättvisa. Vidare ligger kvinnor och barns stärkta rättigheter och skydd i fokus för programmet, och det bidrar på så sätt positivt arbetet mot sektormålet. Samarbetet inleddes i juli 2014 och den första årsrapporten inkommer i juni Flera resultat under året kan dock nämnas och programmet genomförs enligt plan: - Databasen för barfotajurister uppdaterades. 123 barfotajurister varav 93 kvinnor och 23 män, är för närvarande aktiva och täcker sju regioner av åtta i Mali. - Debatter och diskussioner har hållits rörande kvinnors-, barns- och medborgerliga rättigheter. Exempel på konkreta frågor som belysts är tidiga och påtvingade äktenskap, våld mot kvinnor, och kvinnlig könsstympning för att medvetandegöra och och bidra till beteendeförändring på längre sikt. Kapacitetsuppbyggnad av civilsamhället 13 Påtagliga framsteg gjordes i genomförandet av korgfonden PAOSC 2. Fonden, som administreras av EU, syftar till att stärka civilsamhällets kapacitet att bedriva påverkansarbete, identifiera svagheter i den demokratiska samhällsstyrningen och komma med konkreta förslag för förbättrad demokratisk samhällsstyrning och förbättrade samhällstjänster. Genom att stärka civilsamhällets roll avseende ansvarsutkrävande och påverkansarbete har programmet bidragit till utvecklingen mot sektormålet. Samtliga delar av projektet implementerades enligt plan. Flertalet utbildningstillfällen för civilsamhällesorganisationer organiserades i syfte att förbättra deras rapporteringskapacitet. 491 organisationer valdes ut för att stärkas avseende organisationsstyrning och översyn av statsbudgeten. Två studier för att definiera möjliga alternativ för att förankra fonden i nationella strukturer genomfördes. Ett mer aktivt civilsamhälle kan skönjas som driver på frågor om öppenhet och insyn i bland annat budgetförfarandet. Stöd till demokratiska val 14 Aktiviteter fortsatte att genomföras under 2014 genom de svenska medel som utbetalats till UNDPs valfond i samband med president- och parlamentsvalen Aktiviteterna rörde konsolidering av resultat och framsteg som uppnåtts, exempelvis genom fortsatt uppdatering av den administrativa folkräkningen (RAVEC) inom och utanför landets gränser samt en översyn av vallagstiftningen inför de planerade regionala valen. Den försämrade säkerhetssituationen i norra Mali försvårade dock genomförandet av RAVEC i vissa områden. RAVEC utgör grunden för den biometriska röstlängden som påbörjats i samband med valen Denna är viktig för att undvika valfusk, men är också grundläggande för civilståndshandlingar och folkbokföring. Genom den får samtliga medborgare ett personnummer vilket gör medborgarregister och handlingar mer exakta och tillförlitliga. På så sätt är arbetet med RAVEC positiv för utvecklingen mot sektormålet mot medborgerliga och 13 Pooled Fund Civil Society organisations 2, Insatsnummer Electoral Process in Mali, Insatsnummer

9 civila rättigheter. Den del av stödet som direkt bidrog till genomförandet av demokratiska val 2013 stärkte också på ett tydligt sätt arbetet mot sektormålet genom politisk legitimitet. Insatsportföljen genomfördes i stort enligt plan under året, med vissa mindre avvikelser. Krisens konsekvenser är fortfarande kännbara och påverkar partners och programmens genomförande. Omorientering av strategiska planer, utvecklande av nya projekt, personalomsättning och förseningar fortsatte att påverka partners under året. Kontextuella faktorer med ökade våldsamheter, sårbarhet och ekonomiska svårigheter i kombination med flera regeringsombildningar utgjorde utmaningar för en positiv utveckling mot sektormålet. Insatsportföljen bidrog dock till en positiv utveckling mot sektormålet. Flera av insatserna hade en ansats som kännetecknades av implementering på lokal nivå snarare än nationell nivå, vilken bedöms som framgångsrik för att nå de mest sårbara. Insatsportföljens sammansättning bedöms vara relevant för att bidra till sektormålet. Insatserna kombinerar stöd genom civilsamhälle, multilaterala aktörer och Malis regering. Tematiskt fokus ligger på kvinnor och flickors rättigheter, medborgerliga och politiska rättigheter samt försoning. Sverige har en tydlig komparativ fördel inom statistikområdet, men insatsportföljens relevans och balans skulle tjäna på att involvera även andra aspekter av demokratisk samhällsstyrning. Med hänvisning till detta har ambassaden beslutat att genomföra en kartläggning av potentiella aktörer under Under 2015 kommer ambassaden att ytterligare stärka fokus på kvinnor och flickors rättigheter, samt på ansvarsutkrävande genom program och partners såväl som genom politisk dialog. Risker och riskhantering Regeringsombildningar och utbytta nyckelpersoner har haft implikationer på försenade reformer och har påverkat de politiska prioriteringarna inom sektorn. Olika åtgärder har vidtagits för att åtgärda de risker som har identifierats, bland annat genom justering av programmen i den förändrade kontexten. Vidare har politisk dialog genom givarsamordningsgruppen förts för en ökad inkludering av civila samhällets organisationer i den politiska debatten och deltagande av civila samhällets organisationer vid utformningen av nationella utvecklingsplaner. Ett ytterligare försämrat säkerhetsläge kan komma att försvåra genomförandet av program i norra Mali. I kombination med förseningen av ett fredsavtal kan även de planerade regionala och kommunala valen komma att ytterligare skjutas på framtiden. Detta riskerar sammantaget att negativt inverka på utvecklingen mot sektormålet under Slutsatser Insatsportföljen genomförs enligt plan. Bedömningen att svenskt stöd har bidragit till viktiga steg har tagits mot sektormålens uppfyllande men med viss tillbakagång i säkerhetsläget som försvårande faktor. 9

10 Civilsamhällets aktiva roll oumbärlig för utvecklingen. Situationen i landet motiverar ett fortsatt starkt fokus på kvinnors och flickors rättigheter. Möjligheten att inleda stöd till fler statliga aktörer kommer undersökas. Inga större behov av justeringar i insatsportföljen men ökad betoning på insatser för att möta problematiken efter ett eventuellt fredsavtal samt med ökad fokus på demokratisk samhällsstyrning är önskvärt. 2.2 Sektor 2: Hållbar utveckling av naturbrukssektorerna Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande Indikatorer Utfall 2014 Antal människor som fått tillgång till rent vatten Det svenska bidraget Antal skolor och hälsokliniker som fått tillgång till bättre sanitet Antal insatser som bygger på konfliktanalys Sektormål: Bidra till att höja fattiga människors, särskilt kvinnors och flickors, inkomster och säkerhet genom att stödja en miljömässigt hållbar ökad produktivitet inom naturbrukssektorerna. Analys och bedömning Under 2014 skedde en god utveckling mot sektormålet på en övergripande nivå inom sektorn Hållbar utveckling av naturresurser trots flera regeringsombildningar och omstrukturering av ministerier. Det nya strategiska ramverket för hållbar markanvändning och den nationella policyn för klimatförändringar antogs av Mali efter att ha legat på is sedan Därutöver utvecklades ett nytt institutionellt ramverk för genomförandet av hållbar utveckling samt reflektioner om en följestrategi för hållbar finansiering av ramverket påbörjades. Den undermåliga avfallssituationen i Bamako förbättrades något i slutet av året tack vare kommunfullmäktiges upphandling av ett privat företag för att hantera stadens avfallshantering. Flertalet av dessa förändringar är resultat av den strategiska dialog som givarsamordningsgruppen inom miljö- och klimat har fört med regeringen under flera år. Gruppen leds av Sverige. 15 Samfinansiering under UNICEF WASH (11% av människor som fått tillgång genom rehabiliterade och förlängda vattenledningsnät i urbana centrum i norra Mali samt 80% av människor som fått tillgång genom rehabiliterade småskaliga vattensystem). 16 Enbart skolor då det inte går att få fram uppgifter om hälsokliniker för tillfället 17 I stort sett alla insatser som beretts efter krisen bygger på en integrerad konfliktanalys i projektet/programmet 10

11 Trots oregelbundna regn i början av odlingssäsongen, pekar preliminära uppskattningar av 2014 års skörd på en spannmålsproduktion över genomsnittet, vilket påverkat de svenska insatserna positivt. De kvardröjande effekterna av den senaste matkrisen i kombination med de senaste årens konflikt och säkerhetssituation har haft mycket negativa, långsiktiga effekter på hushållens tillgångar och besparingar, särskilt i den norra delen av landet. Överföring av matransoner till människor enligt regeringens nationella handlingsplan stödd av det humanitära samfundet förhindrade dock en ytterligare upptrappning av akut livsmedelsosäkerhet i framförallt norra Mali. Sammanfattningsvis fortsätter den kritiska situationen för osäker livsmedelsförsörjning för utsatta hushåll och särskilt i områden som drabbats av krisen i norr. Genomförandet av insatsportföljen bedöms vara på rätt spår. Under 2014 började arbetet med att ytterligare fokusera portföljen mot färre men större insatser för att på ett mer kostnadseffektivt sätt uppnå sektormålet i enlighet med rekommendationerna i portföljanalysen 18, att ge resultat. Under 2014 minskade antalet insatser från cirka 20 pågående under 2013 till 15 under 2014 (varav fem avslutades i slutet av året). Målet är att med ett mindre antal insatser med större volym kunna frigöra tid som annars förloras på administration till att kunna spendera mer tid på dialog med partners och uppföljning av genomförande. Förutom några stora kärninsatser ska även utrymme för några utvalda innovativa och katalytiska insatser skapas där ett exempel är den tidigare nämnda jordbruksgarantin. Utöver arbetet med att konsolidera portföljen, slutfördes återupptagande av stat-till-stat samarbete under året. Den pågående portföljen fokuserar på hållbar naturresursförvaltning inom skogs- och vattensektorn i syfte att främja en rättvis och hållbar användning av knappa naturresurser. Ytterligare syfte med stödet inom sektorn är att öka tillgången till dricksvatten och sanitet samt stärka fattiga människors motståndskraft mot torka och naturkatastrofer genom att utveckla hållbara jord-och skogsbruksmetoder som är kopplade till inkomstbringande aktiviteter. En ny fyraårig fas av programmet för decentraliserad skogsförvaltning (GEDEFOR II) 19 avtalades med Mali i slutet av 2014 samt ett stöd inom integrerad vattenresursförvaltning (IWRM), vilket är en omformulering av en av delkomponenterna i det tidigare vattensektorsstödet som avbröts under krisen. Uppstarten av dessa insatser förverkligades senare än planerat på grund av behovet att revidera programdokument för att förbättra dess kvalitet samt långa beredningar. Detta ledde till en förändring i utbetalningsplanen för 2014 med en något sänkt ambition inom sektorn. Ett nytt stöd för en garanti 20 med inriktning på jordbrukssektorn och kvinnliga företagare tillsammans med USAID och två privata maliska banker har beretts och avtalats under Detta är den första 18 Sector Portfolio Review and Analysis of Programs and Projects in the Natural Resource Sector, Mali, Augusti 2013, ORGUT 19 Insatsnummer Insatsnummer

12 garantiinsatsen för Sverige i Mali och ambassaden har förbättrat sin kunskap och kapacitet inom området för innovativ finansiering genom att införa detta element i portföljen. Låg tillgång till finansiering är ett av de största hindren för tillväxt i Mali och det övergripande målet med garantin är att genom ökad tillgång till krediter främja kommersialisering av jordbrukssektorn, vilket leder till ekonomisk tillväxt, bättre livsmedelsförsörjning och fler arbetstillfällen i synnerhet på landsbygden. Exempel på specifika resultat från tre insatser under 2014 som illustrerar utvecklingen mot sektormålet: Hållbar utveckling av inre Niger Deltat (PDD-DIN) 21 Stödet till Malis regering till det nationella programmet för hållbar utveckling av det inre Nigerdeltat (PDD DIN) som täcker regionerna Mopti, Ségou och Timbuktu har utvecklats väl under rapporteringsperioden. Insatsen syftar till att nå utsatta grupper som drabbats av torka, ökenspridning och klimatförändringar genom en mer hållbar förvaltning av naturresurser, ökad biologisk mångfald och alternativ inkomstgenerering inom jord- och skogsbruk med ett särskilt fokus på kvinnor och unga flickor. De viktigaste resultaten under 2014 är: -Utbildning av elva kvinnogrupper med totalt 1650 kvinnor inom jordbruk och odlingstekniker, samt implementering av tillhörande elva handelsträdgårdar utrustade med borrhål, vattentankar, solpaneler etc. Detta bidrar till förbättring av nutritionnel- och livsmedelsstatus för kvinnor och barn samt hushållens inkomster. Detta kommer att redovisas mer utförligt längre fram inom ramen för programmet. -88 ungdomar har utbildats inom klimatanpassning, varav 7 kvinnor och 70 personer utbildats inom naturresursförvaltning, varav 7 kvinnor. Detta ger en bättre förståelse för klimatförändring, för dess orsaker, konsekvenser och möjliga anpassningsåtgärder. -Ett utbildningsseminarium har genomförts för tolv tjänstemän inom inventeringsverktyg (GPS, teleskop) av vattenbaserade flyttfåglar och en inventering av vattenbaserade fåglar i inre deltat har utförts för att få kunskap om deras nuvarande status (arter, antal, hot etc.) -Ett institutionellt ramverk har skapats på regional nivå (Ségou, Mopti och Timbuktu) med mandat att styra all fältrelaterad verksamhet i deltat, tillämpning av det övergripande systemet för institutionell förvaltning samt kommunikationsstrategin som utarbetats av programmet. -Lansering av en strategisk miljöbedömning av programmet samt en regional markanvändning/ markutvecklingsplan för hållbart nyttjande av naturresurserna. Utmaningar som lyftes vid det årliga dialogmötet med Mali var bland annat fortsatt fokus på kvinnor och unga flickor och hur de kan involveras på ett bättre sätt. En strategi för jämställdhet är nu under utveckling och aktiviteter för att öka de ungas deltagande håller på att genomföras inom ramen för programmet. 21 Sustainable Develpment of the Inner Delta of River Niger PDD DIN; insats-id:

13 Vatten och sanitet genom UNICEF (WASH) 22 Stödet till UNICEF s vatten-och sanitetsprogram har fortskridit relativt väl med vissa förseningar i början av året på grund av en period av nya avtalsskrivningar med partners. Goda resultat har dock uppnåtts: -De offentliga vattenledningsnäten i de urbana centrumen i norra Mali drabbades hårt under konflikten, främst på grund av bristande underhåll av de väpnade grupperna under ockupationen. UNICEF i samarbete med Malis nationella vattenbolag som ansvarar för den allmänna vattenförsörjningen, rehabiliterade och utvidgade produktions- och distributionskapacitet av de urbana vattenledningsnäten i Timbuktu, Gao och Kidal vilket når personer, samfinansierat av Sverige och ECHO. Dessutom genomförs lokal kapacitetsuppbyggnad för lokala vattenkommittéer och rehabilitering av 130 vattensystem som når människor människor har fått hygienutbilding samt gravt undernärda barn och deras familjer har fått tillgång till hygienutrustning och utbildning (80% finansierat av svenskt bidrag). -77 skolor i Mopti (35 finansierade av svenskt bidrag) har fått tillgång till förbättrad vattenoch sanitet och förbättrade hygienrutiner genom utbildning. Utmaningar som lyftes vid det årliga dialogmötet med Mali är hur samordning med andra aktörer och mellan olika partners kan förbättras. Vidare lyftes frågan hur synergier kan stärkas mellan det humanitära stödet och utvecklingssamarbetet och hur stöd till fortsatt inrättande av statliga institutioner i norr kan anpassas på bästa sätt där Unicef har en viktig roll. Malis Klimatfond 23 Klimatfonden är ett viktigt initiativ för att finansiera aktiviteter för att öka motståndskraften i Mali mot klimatförändringarnas negativa effekter. Sverige beslutade att stödja inrättandet av Klimatfonden som första givare i december 2013 och det svenska bidraget syftar främst till att bygga upp fonden och i förlängningen tillgången till finansiella mekanismer och deras användning för att påverka klimatförändringarna. Generellt har inrättandet av klimatfonden startat väl även om vissa utmaningar består. Styrkommittén har inrättats och inlett sin verksamhet under Med tekniskt stöd från UNDP finansierat av Sida, kunde Malis myndighet för miljö och hållbar utveckling (AEDD) utveckla ett resultatramverk för klimatfonden samt initiala instrument och metoder för analys av finansieringsförslag. Den strategiska planen godkändes av klimatfondens styrkommitté i juni 2014 och är knuten till de åtgärder som föreslås i Malis klimathandlingsplan (PANC) , vilken är en del av den nationella klimatförändringsstrategin. Vidare hölls den första ansökningsomgången och tre projekt godkändes för finansiering för 2-3 års perioder. Vissa utmaningar kvarstår dock, eftersom det tekniska sekretariatet som utgör fondens tekniska arbetsgrupp inte installerats fullt ut ännu. Detta innebär att utveckling av de system 22 Support to UNICEF WASH-program ; insatsnummer: Mali Climate Fund; insatsnummer:

14 och manualer som är nödvändiga för att klimatfonden ska fungera samt uppföljning och teknisk utvärdering av finansierade projekt brister för tillfället. Ambassaden för en dialog med Miljöministeriet och UNDP hur detta ska åtgärdas och kommer under 2015 att göra ett tilläggsbeslut som möjliggör stöd till det tekniska sekretariatet inklusive tekniskt stöd. Risker och riskhantering Trots flera regeringsombildningar och omstruktureringar av ministerier inom sektorn (fem gånger sedan 2012) vilket skapat viss instabilitet, har dessa utmaningar kunnat motverkas till viss del genom den kontinuerliga strategiska dialog som givarsamordningsgruppen inom miljö-och klimat, ledd av Sverige, har fört med regeringen. Om säkerhetsläget försämras under 2015 kan den trots allt positiva utvecklingen inom området naturresurser/miljö komma att påverkas eftersom sektorn inte kommer att ha hög prioritet av regeringen. Sektorn är starkt beroende av kapaciteten hos statliga institutioner och det finns bland annat en risk att den personal som går i pension under 2015 inte kommer att ersättas om budgeten omfördelas till andra mer prioriterade sektorer (redan nu får sektorn mindre än 1% av den nationella budgeten). Den nya ministern för miljö, sanitet och hållbar utveckling har också gett en del implikationer på att sektorn delvis kommer att fokusera på ny inriktning med högre betoning på gruvor och föroreningar av floden Niger. Detta är i sig inte negativt, dock kan andra pågående processer och fokusområden inom miljöområdet såsom översynen av de nationella policyerna inom skog och naturvård hamna i skymundan. Detta kan påverka utvecklingen för svenska program och uppfyllelse av sektormålet framöver. Slutsatser Insatser i portföljen på rätt spår. Arbetet med att konsolidera portföljen börjar ge resultat. Stödja förbättrad motståndskraft för utsatta hushåll kritiskt. Stödja kapacitetsutveckling och institutionell utveckling av framför allt för statliga institutioner inom sektorn är avgörande. Övergripande bedömning är att insatsportföljen genomförs enligt plan och att sektormålet uppfylls i väsentlighet. 14

15 3. Givarkontext Biståndets (totala) andel av statsbudgeten utgör ca 51 % (ungefär 16 % av biståndet går genom statsbudgeten) Givargemensam samarbetsstrategi (SCAP II) föreligger i utkast för färdigställande våren 2015 De fem största givarna (organisationer och/eller länder) är: USA, EU, FN, Världsbanken, Kanada Sveriges andel av totala biståndet utgör 1,3 % - 2,1% 24 Gemensamma EU-strategin gäller Status på EU-gemensamprogrammering: Dokument översänt till Malis regering 7 januari 2015 Sverige är den 10:e störste givaren 25 Av EU MS är Sverige den 3:e störste givaren 26 Det totala biståndets andel av statsbudgeten utgör ca 51 % med stöd utför statsbudgeten inkluderat. Under 2014 utgjorde statsbudgeten till 16 % av bistånd. 2,1 % av biståndet utgjordes av svenska medel (bilateralt bistånd och humanitärt stöd) och 1,3 % av biståndet bestod av svenskt bilateralt bistånd. Sverige är en medelstor givare. Utifrån den uppföljning som gjordes i samband med den avslutande givarkonferensen från Bryssel, är USA, EU, FN, Världsbanken och Kanada de största givarna. Bland de bilaterala givarna är USA, Kanada, Frankrike, Tyskland och Japan störst. Bland EU-länderna är Frankrike, Tyskland och Nederländerna stora utöver Sverige. Under året genomfördes en så kallad gemensamprogrammering inom EU kretsen för perioden Processen ledde till ökad tydlighet mellan EU-delegationen och medlemsstaterna om vem som är aktiv inom olika sektorer och därmed en tydligare arbetsfördelning inom EU. Den medför vidare att strategiska val kan göras av EU-delegationen och medlemsstaterna vid identifiering av nya program alternativt avsluta program. Dokumentet tillför gemensamma mål för de valda sektorerna. Sverige bidrog till området miljö- och klimat i egenskap av ordförande i givarsamordningsgruppen för miljöoch klimatfrågor. Sverige är vidare den största givaren till denna sektor. Dokumentet över gemensamprogrammering togs fram inom ramen för den maliska regeringens övergripande fattigdomsstrategi och dess prioriteringar. Dokumentet har översänts till den maliska regeringen. En andra generationens ramverk för givarsamordning (SCAP II) föreligger i utkast. Förslaget tar hänsyn till utvecklingen sedan den säkerhetspolitiska krisen och bedöms bli mer relevant för den aktuella kontexten. Dokument förväntas färdigställas under ,3 % av det bilaterala och 2,1 % om det humanitär inkluderas 25 Inklusive SE:s HUM-stöd 26 Inklusive SE:s HUM-stöd 15

Somalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Somalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi

Läs mer

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Uganda 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.039 Regeringsbeslut

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr)

Europeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr) Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 13 november 2015 (OR. fr) PUBLIC 13798/15 LIMITE COAFR 322 CFSP/PESC 728 CSDP/PSDC 591 COHAFA 101 COHOM 106 POLMIL 96 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Kommittén

Läs mer

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm 2002-07-02 Dnr 02-702-DIR Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling 103 39 Stockholm Yttrande över Betänkandet SOU 2001:96 En rättvisare värld utan fattigdom Sammanfattning Riksbankens allmänna

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-02-13 UF2014/9980/UD/SP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt

Läs mer

Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikplats: Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikperiod: 30 augusti 2010 14 januari 2011 Handledare: David Holmertz

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken Strategi för Sveriges samarbete med Afrikanska utvecklingsbanken 2016 2018 Protokoll II:5 vid regeringssammanträde 2016-01-21 UD2016/01034/MU Utrikesdepartementet Organisationsstrategi för Sveriges samarbete

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns

Läs mer

(MSEK) Demokratisk samhällsstyrning 30 6 19 Fred och säkerhet 0 7 Totalt 30 1] 6 26

(MSEK) Demokratisk samhällsstyrning 30 6 19 Fred och säkerhet 0 7 Totalt 30 1] 6 26 PROMEMORIA 1(10) 15 november, 2010 Strategirapport för Burundi 2010 1. INLEDNING Utvecklingssamarbetet styrs av samarbetsstrategin för Burundi 2009-2012. Det övergripande målet för det svenska utvecklingssamarbetet

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2011/2019(BUD) 5.5.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 (PE462.791v01-00) Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012 (2011/2019(BUD)) AM\866542.doc

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

Mål och strategi för Riksbankens internationella arbete 2010

Mål och strategi för Riksbankens internationella arbete 2010 PM DATUM: 2009-11-13 AVDELNING: STA/INT HANDLÄGGARE: Kai Barvèll/Christina Nordh Berntsson HANTERINGSKLASS: ÖPPEN SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

10 Revision av EU-medel

10 Revision av EU-medel 10 Revision av EU-medel 10 Revision av EU-medel 10.1 Bakgrund Regeringen skall varje år informera riksdagen om hur regeringen agerar med anledning av Europeiska revisionsrättens rapporter (prop. 1994/95:40,

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN 27.4.2007 Europeiska unionens officiella tidning L 110/33 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014 Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och

Läs mer

9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A

9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 29 maj 2015 (OR. en) 9206/15 I/A-PUNKTSNOT från: till: Rådets generalsekretariat EJUSTICE 60 JUSTCIV 128 COPEN 139 JAI 352 Ständiga representanternas kommitté (Coreper

Läs mer

Utfasningsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Makedonien. januari 2010 december 2012

Utfasningsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Makedonien. januari 2010 december 2012 Utfasningsstrategi för utvecklingssamarbetet med Makedonien januari 2010 december 2012 Bilaga till regeringsbeslut 2010-08-12( UF2010/47609/EC ) Utfasningsstrategi för det svenska stödet till Makedonien

Läs mer

6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet

6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 125 . 126 6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 6.1 Utveckling av den ekonomiska styrningen I finansutskottets betänkande 1996/97:FiU20 (Del 1, sid 143 ff)

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

Här står vi. Dit går vi.

Här står vi. Dit går vi. december 2006 Färdriktning för Sida Här står vi. Dit går vi. Tid för förändring Utvecklingssamarbetet omvandlas. FN har satt Millenniemål. Sverige har fått en Politik för Global Utveckling, PGU, som gäller

Läs mer

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018

STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 KS/2014:475 2014-11.21 Kommunledningskontoret 1 Inledning I Sigtuna kommun arbetar vi utifrån vår gemensamma värdegrund som sätter invånaren

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Resultatstrategi för Bangladesh

Resultatstrategi för Bangladesh Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 1 1. Förväntade resultat Denna resultatstrategi styr användningen av medel som anslås under anslagsposten 6 Asien i regleringsbrev

Läs mer

2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-,

2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-, 2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET Handlingsplan för konkretisering av Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet 2007 2009 Sidas arbete med Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:

Regeringens skrivelse 2013/14: Regeringens skrivelse 2013/14: Biståndspolitisk plattform Skr. 2013/14: Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den xx xx 2014 Fredrik Reinfeldt Hillevi Engström (Utrikesdepartementet)

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Indonesien. april 2009 december 2013

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Indonesien. april 2009 december 2013 Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Indonesien april 2009 december 2013 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet PM 2009-06-25 Bilaga t UF2009/444625/ASO Asien- och Oceanienenheten Strategi

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 1 Inledning Under hela perioden för genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 är det viktigt med god information och kommunikation

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

Utlysning för Sydsverige

Utlysning för Sydsverige 1 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Sydsverige Nu kan ni söka stöd för projekt inom Programområde 3 Sysselsättningsinitiativet

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:131

Regeringens skrivelse 2013/14:131 Regeringens skrivelse 2013/14:131 Biståndspolitisk plattform Skr. 2013/14:131 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2014 Fredrik Reinfeldt Hillevi Engström (Utrikesdepartementet)

Läs mer

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter CCPR/C/FIN/CO/6 24.7.2013 Originalspråk: engelska Kommittén för mänskliga rättigheter 108:e sessionen Genève, 8 26 juli 2013 GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets

Läs mer

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER!

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! Dokumenten Självbeskrivning av organisation och Rapporteringsmall har tagits fram av PICUM med stöd av två sociologer och dess

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

Regeringens skrivelse 2008/09:189

Regeringens skrivelse 2008/09:189 Regeringens skrivelse 2008/09:189 Biståndets resultat Skr. 2008/09:189 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 maj 2009 Mats Odell Gunilla Carlsson (Utrikesdepartementet)

Läs mer

Förslag till arbetsordning Leader Vättern

Förslag till arbetsordning Leader Vättern Förslag till arbetsordning Leader Vättern I arbetsordningen specificeras ansvar och uppgifter för Leader Vättern. Dessa bygger på antagna stadgar och de regler som styr arbetet med lokalt ledd utveckling.

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

Hur långt bär resolution 1325?

Hur långt bär resolution 1325? Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008

Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008 Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008 Internationella arbetslag (IAL) är en organisation som verkar för fred genom att skapa mötesplatser mellan människor. Vi arbetar förebyggande genom

Läs mer

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program

Läs mer

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm)

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Sid 1 (5) Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, lämnar

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionen tar avstånd från den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete. Förslagets

Läs mer

IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013

IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013 IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013 Bengtsfors, M Holm Dalsed, K Sundström Färgelanda, J Berggren Mellerud, S Gunnarsson Åmål, P Karlsson Åmål, G Gustafsson Index Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Riktlinje 2010-06-02 Riktlinje för internationellt arbete Diarienummer: KS 2010/232 Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Om riktlinjen Riktlinje för internationellt arbete är en gemensam riktlinje

Läs mer

FINNS DET EN MÖJLIGHET ATT SKAPA EN KAPITALFOND FÖR LOKAL UTECKLING, UNDER KOMMANDE STRUKTURFONDSPERIOD?

FINNS DET EN MÖJLIGHET ATT SKAPA EN KAPITALFOND FÖR LOKAL UTECKLING, UNDER KOMMANDE STRUKTURFONDSPERIOD? 13/06/2005 FINNS DET EN MÖJLIGHET ATT SKAPA EN KAPITALFOND FÖR LOKAL UTECKLING, UNDER KOMMANDE STRUKTURFONDSPERIOD? - Svar, Ja! Tekniskt sett finns det inga hinder som omöjliggör att en kapitalfond upprättas

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2015:14 / 7) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Strategi för det regionala utvecklingssamarbetet med Asien med fokus på. Sydöstasien. september 2010 juni 2015

Strategi för det regionala utvecklingssamarbetet med Asien med fokus på. Sydöstasien. september 2010 juni 2015 Strategi för det regionala utvecklingssamarbetet med Asien med fokus på Sydöstasien september 2010 juni 2015 Bilaga till 2010-09-09 UF2010/33456/ASO Samarbetsstrategi för det regionala utvecklingssamarbetet

Läs mer

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer