Utredning om alternativa karriärvägar samt lönekartläggning
|
|
- Peter Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utredning om alternativa karriärvägar samt lönekartläggning
2 Sammanfattning Utredning om utökade karriärvägar och lönekartläggning I budgetdirektiven 2012 fick barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att föreslå utökade karriärvägar för grund- och gymnasieskolan, t.ex. inrättande av lektorstjänster. Förvaltningen inkluderade även förskolan i analysen. Ökat ansvar och lön måste hänga ihop. Vi har därför gjort en översiktlig redovisning av nuvarande lönenivåer inom kommunen och ett antal jämförbara kommuner. F n pågår ett stort reformarbete inom skolområdet på nationell nivå. Den 14 juni tillsattes två utredningar med syfte att ytterligare lyfta kvalitet genom att stärka läraryrket. Det ena utredningen syftar till att ge förslag på hur antalet lektorer i skola ska öka och se över möjligheten att skapa en nivå kallad huvudlärare eller adjunkt. Den andra utredningen gäller analys av förutsättningar för ett lämplighetsprov vid antagning till lärarutbildning. Utredningarna ska vara klara under första halvåret 2012, därefter ska regeringen ta ställning till förslagen. Förvaltningen har i föreliggande rapport gjort en kort beskrivning av hur internationella skolforskning och utredningar i Sverige lyfter fram betydelsen av skickliga lärare, men också ett antal andra insatser för att skapa verksamhet med hög kvalitet. Ett antal personer i ledande ställning i olika kommuner och organisationer i Stockholms län har intervjuats för att ge en bild av vilka uppdrag man står inför och vilka åtgärder man prioriterar inom chefs, ledarförsörjning och alternativa karriärvägar. Rapporten avslutas med en kort lägesbeskrivning av situationen i Danderyd samt några förslag till åtgärder. Rapporten är att betrakta som ett diskussionsunderlag bland politiker, rektorer, förskolechefer och arbetstagarorganisationer för att utforma nya strategier för chefoch ledarförsörjning. Förvaltningen bedömer att Danderyds kommun måste utveckla en strategi och ett åtgärdsprogram för att säkra framtida ledar- och personalförsörjning inom förskola och skola. Under de närmaste fem åren ska ca 150 av produktionens personal inom förskola och skola ersättas. Fristående enheter i kommunen behöver troligen ersätta ungefär lika många. Konkurrensen om de bäsat pedagogerna och ledarna skärps. Ovanstående utredning är mycket översiktlig men indikerar ända att vissa insatser bör genomföras om Danderyd ska kunna bibehålla sina goda resultat. Inrättande av karriärtjänster är viktigt men måste ingå i ett sammanhang där fler åtgärder samspelar. Styrmodellen i kommunen har funnits sedan Produktionsorganisationen är decentraliserad och ger ett stort friutrymme för respektive chef av utforma sin verksamhet. Detta har utnyttjats i varierande grad. Antalet resultatenheter minskar kraftigt bland förskolorna och ställer nya krav på chefer och ledare.
3 Lönekartläggningen antyder att lönespridningen är liten och huvudsakligen baseras på utbildningsbakgrund och ålder. Följande förslag till åtgärdsprogram är framtaget för att skapa ett diskussionsunderlag i kommunen: Ta fram en chefs- och ledarstrategi för egenregin som tydligt anger en viljeinriktning att ta vara på kompetent personal som redan finns i organisationen. Skapa program för både befintliga och blivande chefer/ledare och ge förutsättningar för erfarenhets/nätverksbygge. Ta fram ett förslag på övergripande system angående karriärtjänster med en tydlig koppling till lönesättning. En offensiv hållning från kommunen får säkerligen positiv effekt, även om sannolikt nationella beslut kommer att utformas med liknade innehåll. Rektorers och förskolechefers måste givetvis själva utforma sin egen organisation. Vi bedömer dock att det är hög tid att finna en gemensam syn på chefsrolen och hur olika ansvar och uppdrag ska belönas. Det kan gälla t ex Lärarcoacher för pedagogiskt skickliga lärare inom förskola/skola Expertlärare med god ämnesdidaktisk kompetens/huvudlärare Utvecklingsledare inom t ex IT eller globalisering VFU-handledare Specialpedagogisk expert Lektorer med huvudansvar för forskningsanknytning Arbetslagsledare inom förskola/skola Rektorer och förskolechefer Tar fram ett avtal ang lönepolicy där lönespridningen ökar och där kopplingen mellan uppnådda resultat och lön tydliggörs Budgetmässiga konsekvenser Det är omöjligt att inom ramen för denna utredning beräkna kostnaden för ovanstående åtgärder. Klart är att det initial kommer innebära ökade kostnader för framförallt löner, men rätt utnyttjat kommer åtgärderna att leda till kostnadseffektivitet på längre sikt. Skickliga lärare klarar större utmaningar. Det är inte antalet pedagoger som är avgörande utan kvaliteten på varje enskild pedagog och ett gott ledarskap. Om det nationella uppdraget leder till att vissa karriärtjänster som lektorer och adjunkter kommer regleras och finansieras av staten återstår att se.
4 Uppdraget I budgetdirektiven 2012 fick barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att föreslå utökade karriärvägar för grund- och gymnasieskolan, t.ex. inrättande av lektorstjänster. Förvaltningen inkluderade även förskolan i analysen. Ökat ansvar och lön måste hänga ihop. Vi har därför gjort en översiktlig redovisning av nuvarande lönenivåer inom kommunen och ett antal jämförbara kommuner. Utredning om utökade karriärvägar Nationella initiativ och aktuell skolforskning F n pågår ett stort reformarbete inom skolområdet på nationell nivå. Skollagen har förändrats och ger ett än större ansvar till rektor. Läroplaner och kursplaner förändras från förskola till gymnasium för att tydliggöra kunskapsmålen och lärarlegitimation införs. Rektor får ett ökat ansvar och skärpta utbildningskrav. Den 14 juni tillsattes två utredningar med syfte att ytterligare lyfta kvalitet genom att stärka läraryrket. Det ena utredningen syftar till att ge förslag på hur antalet lektorer i skola ska öka och se över möjligheten att skapa en nivå kallad huvudlärare eller adjunkt. Den andra utredningen gäller analys av förutsättningar för ett lämplighetsprov vid antagning till lärarutbildning. Utredningarna ska vara klara under första halvåret 2012, därefter ska regeringen ta ställning till förslagen. Flera exempel från aktuell internationell skolforskning visar undervisningens betydelse För snart fyra år sedan kom konsultföretaget McKinsey & Co med sin i utbildningssammanhang mycket uppmärksammade rapport om framgångsrika skolor. Vid sidan av Pisa-rapporterna, används rapporten som underlag när det gäller skolutveckling. I den första rapporten använde sig författarna av samma sätt att se på skolan som när McKinsey göra bedömningar av till exempel företag. Den tidigare rapporten, How the World s Best- Performing School Systems Come Out on Top, handlade om de länder vars skolor år efter år hade goda resultat i internationella mätningar. Däribland fanns självklart Finland. När författarna presenterade sin rapport, fick de ständigt frågan om hur ett utbildningssystem med måttliga resultat blir bättre och kanske till och med excellent. En uppföljnade rapport publicerades i slutet av föra året: How the World s Most Improved School Systems Keep Getting Better. Rapportförfattarna sammanfattar sina nya rön i åtta punkter. Det går, för det första, att nå förbättrade resultat mycket snabbt. McKinsey tar Lettland som exempel. Landets elever presterade 2006 resultat motsvarande en halvtermins extra studier jämfört med McKinsey menar att det är för lite fokus på process i dagens utbildningspolitiska debatt. Framgångsrika skolsystem sätter målljuset på just det hur eleverna lär i klassrummet. Dessa
5 system förändrar strukturer genom att etablera nya institutioner eller skolor, ändrar läsår och nivåer, eller skapar system för ett decentraliserat ansvar. Framgångsrika skolsystem koncentrerar sig på innehållet i skolan, hur det förmedlas och hur undervisningen sker. Rapportförfattarna konstaterar att varje system kräver speciella ingripanden. De länder som har förbättrat resultaten från en låg nivå till medel, eller länder som gått från utmärkta till excellenta resultat, har gjort olika saker. Ska ett land kunna lära av ett annat, krävs att man jämför sig med länder med liknande resultat och utveckling. Ett systems ramar och kontext avgör inte vad som behöver göras, menar McKinsey, men däremot hur det ska gå till. Det finns inte någon lösning som passar alla system. Det finns sex sätt att förändra som återkommer i alla de system som McKinsey har studerat, oavsett var någonstans på resultatskalan landet eller regionen finns. Det handlar om att förändra och förbättra lärarnas undervisning och skolledarnas ledarskap, bedömning av elever, bättre datasystem, implementering av styrdokument för att förändra och förbättra resultaten, omarbetning av läroplaner och kursplaner och förbättrade villkor för lärare och skolledare. Där resultaten är dåliga krävs direkta instruktioner till skolor och lärare, något som inte fungerar där resultaten är goda. Tvärtom förbättras de resultaten om självständighet och flexibilitet ökar för de inblandade. Lärare får ansvar att utveckla sin undervisning men också sina kollegers, man skapar karriärmöjligheter för lärare och har därmed en viss kontroll över att friheten inte blir för stor. Framgångsrika skolkommuner i Sverige SKL Sveriges kommuner och landsting genomförde för något år sedan ett projekt där Framgångsrika skolkommuner presenteras utifrån resultat i Öppna jämförelser. Rapporten identifierar ett antal viktiga faktorer. Framgångsrika skolkommuner har bra ledare lyfter fram kompetenta lärare har höga förväntningar tar reda på hur det går har fungerande relationer har tydlig ansvarsfördelning fångar upp elever med svårigheter har enats om skolans mål Rappartförfattarna påtalar också hur tydligt det är att framgångsrika kommuner har en hög ambitionsnivå och att det alltid finns en strävan att nå längre. Lärarförbundets förslag till modell för system med karriärvägar Lärarnas Riksförbund publicerade i maj en ny modell för hur ett system med karriärvägar inom läraryrket kan se ut. Ett system med starkare statlig styrning, men som ska kunna fungera även i dagens system. Bättre löner och reella karriärmöjligheter är avgörande för att kunna rekrytera och motivera högpresterande studenter till lärarutbildningen. Förbundet har utarbetat en modell för hur ett system med kariärvägar för läraryrket skulle kunna vara uppbyggt. Den består av tre kategorier lärare:
6 Den legitimerade läraren, som utgör hållpunkten i systemet, ansvarar för undervisning och sätter betyg i de ämnen han eller hon är legitimerad för, i de fall betyg ska sättas. Då lönen för olika karriärvägar ska bedömas procentuellt med utgångspunkt i en legitimerad lärares lön, sätts löneprocenten för denne till 0 i föreliggande modell. Denna garantilön ska ligga minst kr högre än dagens ingångslöner och vara differentierad beroende på utbildningens längd. Nyexaminerade lärare som inte har legitimation bör under introduktionsåret tjäna 90 procent av en legitimerad lärares lön. En person som saknar lärarexamen, obehörig, men ändå arbetar med undervisning i skolan ska maximalt kunna tjäna 70 procent av en legitimerad lärares lön. Det finns då två nya möjligheter för den legitimerade lärare som vill göra karriär. Som förste lärare har man exempelvis ett särskilt ämnesansvar, handleder lärarstudenter, ansvarar för introduktionsåret för nyexaminerade lärare, med mera. Detta är en titel som den legitimerade läraren ska kunna ansöka om hos Skolverket. Lönen bör vara 25 procent högre än lönen för en legitimerad lärare. Den mest avancerade lärartiteln är lektor, en titel som redan i dag regleras i skollagen. En lektor har avlagt doktorsexamen i ett ämne. Han eller hon ska kunna ingå i olika forskningsprojekt, men samtidigt vara anställd av skolan. Lektorn får ett särskilt ansvar för att aktuell forskning kommer undervisningen på skolan till del. Detta är också en titel som Skolverket ska kunna utfärda efter ansökan. Lönen bör ligga 50 procent högre än lönen för en legitimerad lärare. Åtgärdsprogram i Stockholm stad 7 punkter Stockholm stad är landets största arbetsgivare för lärare. Här finns 240 grundskolor och över 80 gymnasieskolor både kommunala och fristående. Staden publicerade under våren ett åtgärdspaket för ökad lönespridning och nya karriärvägar i skolorna. Syftet är att lärare åter ska bli ett högstatusyrke. Åtgärdsprogrammets 7 punkter innebär i korthet följande: 1. Vi slår fast att lönespridningen bland lärare och skolledare i Stockholm ska öka påtagligt utifrån gällande avtal, Kopplingen mellan uppnått resultat och lön måste bli tydligare och rektorerna ska ges fler verktyg för att bedöma den enskilde lärarens yrkesskicklighet. 2. Ett meriteringssystem införs för Stockholms bästa lärare. Genom att sätta ihop sin egen lärarportfolio, som kan tänkas innehålla CV, rekommendationer och andra meriter, kommer stadens lärare att kunna ansöka om att bli meriterade som utmärkta pedagoger. 3. Vi kommer också att eftersträva metoder att uppmuntra rektorer som sätter differentierade lärarlöner. 4. Nya karriärvägar skapas för lärare som är skickliga pedagoger. Avsaknaden av utvecklingsmöjligheter avskräcker många högpresterande studenter från att söka läraryrket. Vi fortsätter arbetet med tjänster som utvecklingslärare, en karriärtjänst som bland annat syftar till att lyfta in och ta del av aktuell forskning i skolan. För vissa tjänster som utvecklingslärare kommer lektorstitel eller vitsord som särskilt skicklig lärare vara kvalifikationskrav. 5. En ny karriärväg som lärarcoacher införs för pedagogiskt skickliga lärare. 6. Vi fortsätter att satsa på möjligheten för lärare att genomgå forskarutbildning med ämnesdidaktisk inriktning. Det handlar såväl om att bidra till karriärmöjligheter, som att utveckla och sprida nya kunskaper om lärares dagliga arbete.
7 7. Vi fortsätter arbetet med att stödja rektorerna att utveckla arbetsorganisationen på skolorna. Staden har i år valt ut fyra skolor där lärare får högre lön. Detta eftersom skolorna visar särskilt goda resultat utifrån sina förutsättningar. De fyra skolorna som premieras är Alviksskolan, Mälarhöjdens skola, Nytorpsskolan och Bagarmossens skola. Skolorna har valts ut efter uppnådda resultat på nationella prov och betyg, men även efter socioekonomiska förutsättningar som föräldrarnas utbildningsbakgrund och andel nyanlända elever. Intervjuer med några företrädare för skola/förskola i Stockholms län Metod Förvaltningen har intervjuat personer i ledande ställning i Stockholm stad, Nacka kommun, Vallentuna kommun och Pysslingen förskolor och skolor för att få en bild av vilka strategier man vidtar inom personal- och ledarförsörjning. Samtliga organisationer arbetar aktivt inom området. Intervjuresultatet ger givetvis ingen fullödig beskrivning utan är bara att betrakta som några nedslag i verkligheten. Intervjuerna visar dock klart att organisationerna med varierande metoder arbetar strukturerat för att ligga i framkant de närmaste åren när konkurrensen om den bästa personalen skärps väsentligt. De frågeställningar vi tog upp gällde framtida utmaningar och rekryteringsläge, organisation, ledarförsörjning, lärarfortbildningsmöjligheter/utbildningsinsatser, inrättande av karriärtjänster och principer för lönesättning. De intervjuades beskrivningar får varierande fokus eftersom organisationsstorlek, styrsystem och ledningsorganisation skiljer sig åt och de intervjuade ledningsrepresentanterna har varierande perspektiv och anvar. En sammanfattning av intervjuresultatet redovisas nedan. Nacka kommun kommunal drift (intervju med produktionsdirektör Einar Fransson) Bland utmaningar nämns många pensionsavgångar bland skolledare och stora behov av att bygga nya förskolor och skolor. Andelen utbildade förskollärare behöver höjas från 38 % till 45 %. Nya regler kring lärarbehörighet kräver åtgärder en person har anställts för att inventera läget. Man har överskott på lärare i svenska/samhällskunskap och brist på lärare i matematik. Behoven av nyrekrytering kommer att bli stora, även om man har lätt att rekrytera i dagsläget. Den yngre generationen ställer stora och förändrade krav på blivande arbetsgivare. Den kommunala organisationen består av 60 olika enheter från förskola till gymnasium med total 3000 anställda. Egenregins marknadsandel är ca 50 % inom förskola och 80 % inom grundskola. Det finns två kommunala gymnasier. Ledarförsörjning sker idag med hjälp av olika verktyg, bl a ledarförberedande utbildning via Ledarskapsakademin. Här samverkar Linköping, Järfälla, Sollentuna, Norrköping och Nacka kommuner. Akademin syftar till att förbereda deltagarna för ledaruppdrag inom kommunal verksamhet lära om kommunal verksamhet och om organisation
8 lära om ledarskap och utveckla ökad självinsikt i förhållande till krav och förväntninar i ledarskap ge förutsättningar för nätverksbygge inom den egna kommunen och övriga kommuner som ingår i Ledarskapsakademin uppmuntra deltagarna att söka ledaruppdrag inom kommunerna Nacka jobbar aktivt med att få fram nya chefer bland befintlig personal. Ledarskapsakademin riktar sig till förvaltningar och skolor. Lära Leda är ett program riktat till 30 förskollärare/år. Förvaltningen utvecklar f n ett ledarutvecklingsprogram som riktas till hela arbetslag. Lärarfortbildningen är mycket viktig. Nya nationella styrdokument ställer krav på bättre ledning. En kommunal åtgärd är utbildning av nätverksledare inom olika ämnen, där varje kommunal skola medverkar. Man har en ambition att få med även biträdande rektorer i det statliga rektorsprogrammet. Klart är att kommunen måste ta hand om traditionella ledarskapsfrågor för staten gör det inte. Det är lite tunt med insatser inom andra karriärtjänster f n. En arbetspool finns med personer som kan vikariera som arbetslagsledare, biträdande skolledare etc. Två verksamhetsutvecklare driver på och arrangerar temadagar för olika arbetsgrupper. F n pågår ett utbyte med Sydkorea där det finns mycket att lära. Löneläget är f n gott och man har lätt att rekrytera både skolledare och lärare. Man vill öka andelen lärare med forskaranknytning där det i dagsläget finns för få personer. Pysslingen förskolor och skolor AB (intervju med vice VD Eva Husbom) Koncernens utmaningar är flera, t ex roll och behörighetsfrågor, implementering av nationella reformer, inventering av lärarbehörigheter, rekrytering av kompetent personal, öka antalet VFU-studenter och forskartjänster. Att bevara och utveckla den goda kulturen i ett växande företag. Rekryteringsläget är relativt bra som helhet, men vissa problem i Stockholmsområdet att hitta förskollärare. Pysslingens vision - lärande i världsklass, mångfald, lyhördhet för medarbetarnas idéer och korta beslutsvägar anges som framgångfaktorer. Organisationen är omfattande. Det finns barn/elever i verksamheten och på kö. Sex regionchefer ansvarar för ca 20 enheter var. Principen är en rektor eller en förskolechef per enhet. Regionchef rekryterar förskolechefer och rektorer. Rektor och förskolechef utformar själv sin organisation utifrån vald inriktning. Många skolor har biträdande rektorer. Företaget har en central stabsfunktion som innefattar lokalfrågor, kommunikation, HR, IT, systemstöd med support, ekonomi och kompetensutveckling. Finns även en Pysslingombud, en specialpedagog och elevombud som utbildar och stöder arbetet med elevhälsan. Hon bistår t ex med att utforma likabehandlingsplaner och åtgärdsprogram vid enheterna. Det systematiska kvalitets och utvecklingsarbetet driver vi genom styrkort som omfattar mål avseende: kund, lärande, medarbetare och ekonomi. Det finns 14 pedagogiska rådgivare som stöttar och ställer krav (obligatoriskt för enheterna). Genom ovanstående uppbyggnad har man skapat en organisation som verkar för hög kvalitet och signalerar behov av stödåtgärder i god tid. Ledarförsörjning: Alla nyanställda förskolechefer och rektorer genomgår Pysslingens ledarskapsprogram där basen ligger i chefsuppdraget för Pysslingen och det nationella uppdraget inom förskola/skola. Utbildningen spänner över tre terminer med rubrikerna, -Jag som chef,
9 - Uppdraget och - Genomförandet. Statlig rektorsutbildning är obligatorisk för rektorer och förskolechefer. Därutöver erbjuds chefer annan utbildning efter behov. Chefsprogrammet har under perioder haft en light-version som riktats till blivande chefer inom organisationen. De allra flesta har fått en chefstjänst efter genomgånget program. Enligt Pysslingens policy vill man också rekrytera externt. Företaget genomför modulutbildning och skapar fokusgrupper för att stärka uppdragen på olika sätt inom samtliga målgrupper internt. Lärarfortbildning/utbildning: Alla nya medarbetare träffar företagsledningen i samband med introduktionsutbildning för att få information, förmedla företagskultur och skapa vikänsla. För att öka kompetens och hålla sig ajour med aktuell forskning samarbetar man med bl.a. Skolporten. Viss utbildning anordnas central och annat sker vid enheterna. För att höja kompetensen bland personal som inte är förskollärare utbildar man s.k. Pysslingpedagoger som får fortbilning en dag per vecka under tre terminer. Detta gör dem till attraktiv personal på arbetsmarknaden även om de saknar högskoleutbildning. Ett annat exempel är nätverk inom t ex matematik med föreläsningar och erfarenhetsutbyte. Karriärtjänster skapas av respektive chefer efter egna behov. En förskola med Reggio Emilia-inriktning kan ha en pedagogista medan en skola kan behöva en arbetslagsledare. Cheferna är öppna för medarbetarnas utvecklingsbehov. Vid en genomgång av biträdande chefers önskemål visade det sig att hälften vill bli chefer och hälften ville arbete med specialfunktioner och forskning. Flera har gått vidare till uppdrag som pedagogiska rådgivare och några forskar parallellt med sin tjänst. Lönesättningen inom koncernen följer kollektivavtal i Almega samt geografiska hänsyn eftersom företaget finns i olika regioner i landet. Cheferna ansvarar för att lönen ska spegla arbetsinsatsen, men kan också premiera på andra sätt. Förskolechefer och rektorer lönesätts bl.a. utifrån resultat i styrkorten. Vallentuna kommun (intervju med utvecklingschef Monica Edgren) Utmaningar: Fokus är att skapa goda ledare, att skapa en gemensam kultur och ett gemensamt förhållningssätt till sitt ledarskap. Kommunen kommer framöver behöver nyanställa många p g a stora pensionsavgångar, men i dagsläget arbetar man huvudsakligen med att finna olika former av effektiviseringar och samarbetsvinster. Den kommunövergripande utmaningen är att knyta ihopa allt förändringsarbete och ta gemensamma grepp, det går inte att göra en sak i taget. Ledarskapsfrågorna är i stort sätt lika inom alla verksamhetsområden. Det spelar ingen roll om man är rektor eller teknisk chef. Inga stora rekryteringsproblem idag, men man hoppas kunna få ett större urval. Organisation: Vallentuna kommun har ca invånare i likhet med Danderyd. Ca 850 personer arbetar inom egen-regins förskola-grundskola-gymnasium. Förskolor och skolor ingår i samma resultatenhet. Ledarförsörjning: Ledarutvecklingsprogrammet har funnits som ett obligatorium för resultatenhetschefer i Vallentuna sedan En röd tråd genom programmet har varit fokus på ledarskap: Konsten att
10 leda sig själv, leda andra och att leda verksamhet. Det andra benet har varit att åstadkomma förvaltnings- och verksamhetsövergripande kontakter mellan ledare, för att visa på det generella i ledarskapet och att få en större förståelse för helheten. I anslutning till programmet har också en projektledarutbildning genomförts för alla deltagare. Parallellt med ledarprogrammet har vid ett par tillfällen per år anordnats kulturbärardagar för alla ledare med någon form av personalansvar. Dessa sammankomster har haft samma syfte som ledarprogrammet, nämligen att uppmuntra förståelsen för helheten och koncernen Vallentuna samt att stimulera till tvärkontakter över förvaltningsgränserna. Ledarutvecklingsprogrammet har omfattat ca 25 personer per år. Man arbetar mycket med ett coachande ledarskap och den egna självbilden. Rekrytering till chefstjänster i Vallentuna har huvudsakligen skett internt. Kommunledningen utgör en egen ledarskapsgrupp som har arbetat medvetet med hjälp av konsult under ett halvår. Fokus har legat på den strategiska utvecklingen och hur varje deltagare i ledningsgruppen ska bidra till helheten. Det kan inte finnas konkurrens om resurser utan den strategiska ledningsgruppen behöver kunna göra gemensamma prioriteringar för invånarnas bästa. Varje chef har angivit viktiga utmaningar och förändringar som behöver göras och prissatt dessa. Kommundirektören återkopplar enskilt och i hela gruppen. Man har fått igång en mycket bättre dialog än tidigare. Arbetet är noga förankrat politiskt. Ibland har man fått kritik men överlag positiv respons. Fokus ligger nu på att driva utveckling kommungemensamt med grepp om alla delar som utgör helheten. Lärarfortbildning/karriärtjänster: Ledarutvecklingsprogrammet var initialt utvecklat för arbetslagsledare (2002) men utvecklades sen till att omfatta alla chefer. Inom organisationen och skolorna finns (ett fåtal varianter av ) olika karriärtjänster och specialiseringar, t ex VFUsamordnare, biträdande chefer, IT-utvecklare, arbetslagsledare. Lönesättning: Ingen systematik är klar kring detta. Den intervjuade bedömer dock att möjligheterna till utveckling är viktigare än lönefaktorn. Politiken vill ha en mer dynamisk lönesättning. Stockholm stad (intervju med chefsutvecklare Gunilla Söderström) Utmaningar/rekryteringsläge: Stockholmsregionen bedöms ha rätt gynnsam situation vad gäller rekrytering av akademiker och lärare framöver. Stockholm stad satsar sedan flera år tillbaka på chefsutveckling. Fristående koncernen har egna system och staden måste klara konkurrensen. Det räcker inte att ha några påläggskalvar, man måste ha ett effektivt ledarsystem för att finna och utveckla bra chefer. Organisationen i Stockholm stad är mycket omfattande. Här ställs speciella krav på att välja strategier för centralisering eller decentralisering med stort friutrymme. Stadsdelsnämndens ansvar och organisation har förändrats, vilket ställer stora krav på chefsrekrytering. Förskolor och skolor ser olika ut, organisationen uppfattas som spretig. En omorganisation inom gymnasieskolan har nyligen genomförts varvid 27 skolor blir 10 områden. Alla chefstjänster utannonseras. Det kommer att finnas rektorer, men biträdande rektorer tas bort. Kravprofilen förtydligas rektor är ingen administratör utan pedagogisk ledare och ska driva nödvändig förändring. Man har nu 121 sökande till 13 tjänster.
11 Utbildningsförvaltningen har år 2007 fått ett utvidgat uppdrag vilket innebär ledarskapsprogram för såväl grundskola, gymnasium och central förvaltning, dvs en utökning från 120 till 480 chefer. Nytillskottet kommer från grundskolan i samband med organisationsförändringarna där. Satsningen har varit lyckosam vilket verifieras i ett nyligen infört internt köp/säljsystem. Ledarförsörjning Alla chefstjänster år kontrakteras på fem år. Man rekryteras inte till chef för skola där man själv varit lärare. Chefsprogrammet innehåller chefs- och ledarstrategi, chefsförsörjning, chefsuppföljning, chef och ledarakademin samt chefssupport. Chefs-och ledarskapsstrategin beskriver hur man skapar resultat i förhållande till mål och uppdrag. Den tar upp aspekter som att fungera som uppdragsgivare o leda verksamheten och utveckla visioner och mål tillsammans med medarbetare o ge tydliga uppdrag, befogenheter och ansvar, följa upp, utvärdera o svara för övergripande planering och styrning av verksamheten, utveckla system och rutiner, utvärderinga att vara ledare i förändring o vara öppen och lyhörd för förändringar i omvärlden och ta ansvar för att utveckla verksamheten och möta nya krav o ta rollen som ledare av förändringsprocesser o involvera medarbetarna i förändringsarbetet o kunna hantera ett pressat arbetsläge, oro och konflikter att tillämpa helhetssyn o följa stadens styrdokument o förmedla nämndens mål till medarbetare och skapa förståelse för hur den egna verksamheten hänger ihop med helheten o vara öppen för obekväma lösningar som gynnar helheten o arbeta för jämställdhet och mångfald att främja medarbetarnas utveckling och delaktighet o skapa förutsättningar för att varje enskild medarbetare utvecklas och vidgar sitt kompetensområde o organisera arbetet för att skapa ett kontinuerligt lärande, vara tillgänglig, ge stöd uppmuntran och återkoppling Flera olika utbildningsprogram är framtagna. De kopplas till chefs- och ledarskapsstrategin och den enskildes individuella behov på olika sätt. Några ex är: Baskunskapsutbildning 3 dagar 2 gånger per år Vänder sig till nya rektorer och chefer inom central administration. Utbildningen är sex dagar och omfattar chefsuppdraget i politiskt styrd organisation, sekretess och delegation, arkivering, ekonomi- och kvalitetsstyrning, upphandling, personal- och löneadministration, rehabilitering, arbetsmiljö, utveckling- och lönesamtal, arbetsrätt, rekrytering samt elevhälsostrategi.
12 Chefskörkort vänder sig till nya rektorer och chefer inom central administration. Utbildningen arrangeras centralt av staden och fokuserar på organisatoriska aspekter. Gruppledarutbildning, 6 dagar, vänder sig till personer som har någon form av ledaruppdrag och som gärna vill gå vidare. Antagning sker efter en noggrann ansökningsprocess. Minirektorsprogrammet omfattar 4 +2 dagar. Programmet har vänt sig till biträdande rektorer och presumtiva skolledare. Deltagarna delas in i par och följer varandras rektorer. Man skriver en programförklaring, gör jämförelser med aktuell skolforskning och avslutar med att bjuda in sin rektor. Alla skolledare ska delta i det statliga rektorsprogrammet. Rektorslyftet (anordas av Skolverket fr o m i höst) vänder sig till erfarna rektorer som har en äldre version av rektorsutbildning. Programmet ger deltagarna aktuellare kunskaper Global Citizen-programmet är ett relativt nytt program..där Utbildningsförvaltningen vill stimulera möte mellan skola, rektor och näringsliv. Globaliseringens möjligheter och ansvar studeras. Ledningsgrupputveckling specialanpassas för varje skolas ledningsgrupp, men leder också ofta till personlig utveckling. Uppföljning av chefsuppdraget. Uppföljning sker via årliga utvecklingssamtal. Vart tredje år kompletteras detta med verktyget Farax 360. (Farax group AB). Programmet har används för gymnasiechefer och chefer inom central förvaltning sedan 1998 och utökats med grundskolan sedan Modellen bygger på självskattning och synpunkter från medarbetare, kollegor, uppdragsgivande chef och rektor själv. Processen avser att tydliggöra utvecklingsområden, skapa handlingsplan, mäta egen utveckling, öka självinsikt och medvetenhet om egna beteenden samt förbättra öppenhet och dialog. Farax-resultatet ligger till grund för fortsatt kompetensutveckling tillsammans med nationella styrdokume Man har hittills tackat nej till förfrågningar från mindre kranskommuner om att ansluta sig till programmet, men detta kan omprövas på längre sikt. Ross Tensta gymnasium kort intervju med gymnasiechef Inger Nyrell Inger är gymnasiechef för Ross Tensta Gymnasium och Norra Real. Intervjun fokuserade på organisationen vid Ross Tensta gymnasium. Tensta gymnasium har ca 750 elever och 70 lärare. För ca 10 år sedan fick Ingrid ett uppdrag att göra om skolan och höja kvaliteten. Organisationen är en ren linjeorganisation och organiserad i sju ämnesövergripande lärarlag. Lagledarna anges vara nyckelpersoner och har utsetts av skolledningen och fungerar som rektors förlängda arm. De har kompetensutvecklats för ledarrollen och växer påtagligt med uppgiften. De ska utarbeta tydliga mål och uppdrag, lägger förslag på tjänstefördelning, lämnar underlag för lön och deltar i rektors mål-samtal som är en del av processen kring utvecklingssamtal.
13 Lagledaren har en stark position bland medarbetarna och får omfattande utbildning i ledarskap. Man slipper en vi och dom-kultur som gärna lätt uppstår. Ett par lagledare har gått vidare till skolledarjobb i andra skolor det får man räkna med och är positivt även om det naturligtvis kan vara kännbart vid övergången. Någon har istället gått tillbaka till läraryrket. Rekryteringsläget är förhållandevis gott. Genom att kombinera rekryteringarna med mycket utbildning så har skolan utvecklats. På frågan om andra karriärtjänster finns i organisationen så exemplifierar Ingrid med ämnesföreträdare. s k domän-lärare som i högre utsträckning än tidigare driver utvecklingsarbetet i ett ämne utifrån GY 11. Lektorsbefattningar lyfts också fram som viktiga karriärtjänster. Nyckeln till framgång är nog att skapa en positiv och gemensam skolkultur som sedan föder sig själv. Lägesbeskrivning Danderyds kommun Organisation Danderyd har sedan 1993 tillämpat en kundvalsmodell där produktionsorganisationen utgör en självständig enhet. Barn- och utbildningsnämndens roll är att redovisa kvaliteten i kommunala och fristående enheter samt föreslå en neutral peng som finansierar de olika verksamheterna. Produktionsorganisationens andel av utförarna är ca 50 % inom förskola, ca 40 % inom grundskolan och ca 40 % inom gymnasieskolan. (kontrollera) Antalet resultatenheter inom den kommunala förskoleverksamheten har minskat från 24 till 6 under den period som kundvalsmodellen har funnits. Detta ställer givetvis nya krav på intern organisation inom de olika resultatenheterna. Förskolecheferna ansvarar för enheter som är geografiskt utspridda, och måste skapa en annan ansvarsstruktur bland medarbetarna för att säkra kvaliteten i verksamheten. De fristående enheterna i Danderyd är i många fall små, vilket ställer särskilt höga krav på egen kompetens för att driva på en pedagogisk utveckling i trygg miljö. Chefs och ledarförsörjningen i kommunen har huvudsakligen skett via extern annonsering. Ett gemensamt för ledarförsörjning inom såväl förvaltning som förskola och skola finns inte i dagsläget. Karriärtjänster. Rektorer och förskolechefer inom produktionsorganisationen har i dagsläget utformat sina organisationer på liknande sätt. Karriärtjänster finns i ganska liten omfattning, varav en övervägande del organiseras inom skolorganisationen. Tjänsterna utgörs oftast av biträdande rektor, arbetslagsledare, IT-utvecklare, VFU-handledare mm.
14 Lönekartläggning Källan är till stora delar löneuppgifter från kommunledningskontoret. I kartläggningen används månadslönen om inte annat anges. Lönenivåerna är 2010 år löner. I karläggningen används bland annat följande begrepp: Percentil. 10:e percentilen innebär att 10 procent av individerna i gruppen har lägre lön och 90 procent har högre lön. 90:e percentilen visar det motsatta. Skillnanden är ett mått på lönespridningen. Median. Om alla lönenivåer rangordnas från lägst till högst så är medianen det mittersta värdet. Lönenivåer för olika yrkesgrupper Lönenivåer och -spridning för olika yrkesgrupper Verksamhet Yrkesgrupp Månadslön 10:e percentil Median 90:e percentil Förskola Barnskötare Förskollärare Grundskola Lärare tidigare årskurser Lärare senare årskurser Lärare specialpedagoger Förskollärare Fritidspedagog Barnskötare Elevassistent Gymnasieskola Lärare Kommentarer: Lönespridningen inom varje yrkesgrupp är ungefär 20 procent. Lönenivåer för olika yrkesgrupper jämförelse med andra kommuner Lönenivåer (medianlön) för olika yrkesgrupper, jämförelse med andra kommuner och Stockholms län Yrkesgrupp Danderyd Stockholm Solna Täby Österåker Stockholms län Rektor Biträdande rektor Lärare, grundskola tidiga årskurser Lärare, grundskola senare årskurser Lärare gymnasiet Förskolechefer Förskollärare Fritidspedagoger
15 Yrkesgrupp Danderyd Stockholm Solna Täby Österåker Stockholms län Barnskötare Kommentarer: Lönerna i Danderyd för personal i förskolor och skolor är i stort sett i igenomsnitt i Stockholms län. Undantaget är dock lärare i gymnasieskolan, där nivån är lägre än genomsnittet. Under 2011 skedde därför en satsning där gymnasielärarna fick 2,6 % ökning jämfört med 1,7 bland övriga arbetstagare i kommunen. Lönespridning i olika åldrar Lönenivåer och -spridning i olika åldrar i förskola, samtliga tillsvidareanställda. Ålder Månadslön 10:e percentil Median 90:e percentil Lönenivåer och -spridning i olika åldrar i grundskola, samtliga tillsvidareanställda. Ålder Månadslön 10:e percentil Median 90:e percentil Lönenivåer och -spridning i olika åldrar i gymnasieskola, samtliga tillsvidareanställda. Ålder Månadslön 10:e percentil Median 90:e percentil Kommentarer: Den genomsnittliga löneutvecklingen är störst inom grundskolan, medianlönens spridning varierar med kr per månad. Motsvarande för förskola och gymnasieskola är ungefär kronor per månad. Lönespridningen i samtliga verksamheter (då samtliga tillsvidare-anställda ingår) ökar med stigande ålder.
16 Lönespridning per enhet Lönenivåer och -spridning i produktionens enheter i förskola, samtliga tillsvidareanställda. Enhet Månadslön 10:e percentil Median 90:e percentil Vitsippan Pärlan Kevinge Nora Herrgård Altorp Hildingavägen Kornvägen Skogsgläntan Borgen Trappgränd Baduhild Rosenvägen Majstigen Sätra äng Lönenivåer och -spridning i produktionens enheter i grundskola, samtliga tillsvidareanställda. Enhet Månadslön 10:e percentil Median 90:e percentil Vasaskolan Ekebyskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan Fribergaskolan Kyrkskolan Kevingeskolan Brageskolan Kommentarer: Lönespridningen för produktionens enheter är i stort sett lika för alla enheter. Pensionsavgångar de närmaste åren Under de närmaste fem åren är följande pensionsavgångar aktuella: Fem enhetschefer på produktionens 15 resultatenhetschefer inom förskola och skola, motsvarar 33 procent. 29 av totalt 244 anställda inom produktionen i förskola, 12 procent 101 av totalt 541 anställda i grundskolorna, 19 procent. 25 av totalt 146 personer på Danderyds gymnasium, 17 procent Utöver dessa tillkommer vanlig personalomsättning. Denna har dock inte varit möjlig att beräkna.
17 Förvaltningen har heller inte kunnat beräkna pensionsavgångar i de enskilda förskolorna och fristående skolorna. Om vi uppskattar att hälften av förskola och skola bedrivs i alternativ regi och att de har samma åldersfördelning måste vi fördubbla antalet personer som är över 60 år och som ska ersättas de närmaste fem åren. Kommentarer: De närmaste fem åren ska ungefär 150 av produktionens personal inom förskola och skola ersättas. Om vi räknar med att fristående enheter behöver ersätta lika många innebär det att enheterna i snitt behöver anställa en person i veckan de närmaste fem åren. De stora pensionsavgångarna de närmaste fem åren ställer stora krav på att attrahera de bästa barnskötarna, förskollärarna, lärarna, ledningspersonal och annan personal. Resultat av de senaste avtalsuppgörelser Resultaten från de senaste årens avtalsrörelser: Nivåerna var mellan 3 och 3,5 procent Nivåerna var mellan 2 och 2,5 procent Nivåerna är mellan 1,7 och 2,3 procent Lönenivåer i kommunala skolor och friskolor Tidningen Dagens Samhälle har kartlagt lönenivåer i kommunala skolor och friskolor i landet. I den mån det går att jämföra med nivåerna i Danderyd presenteras dessa. Lönenivåer (medellön) för olika yrkesgrupper i alla kommuner och friskolor. Yrkesgrupp Danderyd Alla kommuner Friskolor Grundskola lärare Grundskola - förskollärare och fritidspedagog Gymnasiet lärare allmänna ämnen Gymnasiet lärare yrkesämnen Gymnasiet estetiska och praktiska ämnen Dagens Samhälle har SCB:s lönestatistik för alla privat och kommunalt anställda lärare. De noterar att medianålder i kommunala skolor är 39 år och i friskolor 49 år. Det är högre behörighet i kommunala skolor, 80 % jämfört med 58 % i friskolor. Det går inte att jämföra samtliga lönenivåer med uppgifter vi har för Danderyd. Där det är möjligt finns nivån inskriven i tabellen. Observera dock att för Danderyd anges medianlön, vilken kan skilja sig något. Vi tror dock att det ger en indikation.
18 Förslag till åtgärdsprogram i Danderyd Förvaltningen bedömer att Danderyds kommun måste utveckla en strategi och ett åtgärdsprogram för att säkra framtida ledar- och personalförsörjning inom förskola och skola. Under de närmaste fem åren ska ca 150 av produktionens personal inom förskola och skola ersättas. Fristående enheter i kommunen behöver troligen ersätta ungefär lika många. Konkurrensen om de bäst pedagogerna och ledarna skärps. Ovanstående utredning är mycket översiktlig men indikerar ända att vissa insatser bör genomföras om Danderyd ska kunna bibehålla sina goda resultat. Inrättande av karriärtjänster är viktigt men måste ingå i ett sammanhang där fler åtgärder samspelar. Styrmodellen i kommunen har funnits sedan Produktionsorganisationen är decentraliserad och ger ett stort friutrymme för respektive chef av att utforma sin verksamhet. Detta har utnyttjats i varierande grad. Antalet resultatenheter minskar kraftigt bland förskolorna och ställer nya krav på chefer och ledare. Lönekartläggningen antyder att lönespridningen är liten och huvudsakligen baseras på utbildningsbakgrund och ålder. Följande förslag till åtgärdsprogram är framtaget för att skapa ett diskussionsunderlag i kommunen. Förslag till åtgärdspunkter: Ta fram en chefs- och ledarstrategi för egenregin som tydligt anger en viljeinriktning att ta vara på kompetent personal som redan finns i organisationen. Skapa program för både befintliga och blivande chefer/ledare och ge förutsättningar för erfarenhets/nätverksbygge. Ta fram ett förslag på övergripande system angående karriärtjänster med en tydlig koppling till lönesättning. En offensiv hållning från kommunen får säkerligen positiv effekt, även om sannolikt nationella beslut kommer att utformas med liknade innehåll. Rektorers och förskolechefers måste givetvis själva utforma sin egen organisation. Vi bedömer dock att det är hög tid att finna en gemensam syn på chefsrolen och hur olika ansvar och uppdrag ska belönas. Det kan gälla t ex Lärarcoacher för pedagogiskt skickliga lärare inom förskola/skola Expertlärare med god ämnesdidaktisk kompetens/huvudlärare Utvecklingsledare inom t ex IT eller globalisering VFU-handledare Specialpedagogisk expert Lektorer med huvudansvar för forskningsanknytning Arbetslagsledare inom förskola/skola Rektorer och förskolechefer Tar fram ett avtal ang lönepolicy där lönespridningen ökar och där kopplingen mellan uppnådda resultat och lön tydliggörs
19 Budgetmässiga konsekvenser Det är omöjligt att inom ramen för denna utredning beräkna kostnaden för ovanstående åtgärder. Klart är att det initial kommer innebära ökade kostnader för framförallt löner, men rätt utnyttjat kommer åtgärderna att leda till kostnadseffektivitet på längre sikt. Skickliga lärare klarar större utmaningar. Det är inte antalet pedagoger som är avgörande utan kvaliteten på varje enskild pedagog och ett gott ledarskap. Om det nationella uppdraget leder till att vissa karriärtjänster som lektorer och adjunkter kommer regleras och finansieras av staten återstår att se. Beslut i barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden godkänner rapporten och remitterar den till produktionskontoet på remiss. Birgitta Jacobsson Per Knutas Lena Wallin
pmochco 2009 Riktlinjer & Strategier Nr 1 Utbildningsförvaltningens chefsprogram Utbildningsförvaltningen
pmochco 2009 Riktlinjer & Strategier Nr 1 Utbildningsförvaltningen Utbildningsförvaltningens chefsprogram Utbildningsförvaltningens chefsprogram Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress:
Läs merUtredning om alternativa karriärvägar samt lönekartläggning 2011-08-26
Utredning om alternativa karriärvägar samt lönekartläggning 2011-08-26 Sammanfattning Utredning om utökade karriärvägar och lönekartläggning I budgetdirektiven 2012 fick barn- och utbildningsnämnden i
Läs merOmrådesindelning och ny ledningsorganisation på stadens gymnasieskolor
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2010-12-21 Handläggare: Gunilla Larsson Telefon: 08-508 33 673 Till Utbildningsnämnden 2011-01-20 Områdesindelning och ny ledningsorganisation
Läs merGöteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23
Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal
Läs merTjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se
Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Läs merpwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09
www.pwc.se Gnesta kommun Ink: 2015-09- 09 Dnr. För handläggning. Revisionsrapport Magnus Höijer Tilda Lindell förutsättningar för pedagogiskt pwc Innehållsförteckning 1. Inledning 2 1.1. Granskningsbakgrund
Läs merLönestrategi 2016-2018
LULEÅ KOMMUN 1 (6) 2015-11-13 Lönestrategi 2016-2018 Lönebildning i Luleå kommun Lönebildningen i kommunen ska bidra till att nå målen i verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-
Läs merUtbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram
Utbildningsförvaltningens Chefs- och ledarprogram Tillsammans skapar vi resultat Chefs- och ledarstrategi beskriver hur du som chef skapar resultat i förhållande till mål och uppdrag. Du: har en uttalad
Läs merHandlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)
Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Fastställd av RUC-styrelsen 2011-06-22 Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen baseras på mål i
Läs mer2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND
2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning
Läs merLöneutveckling i Järfälla
Löneutveckling i Järfälla Vad krävs för att Järfälla ska placera sig i topp fem i Stockholms län? Sandra Backlund Rapportnr: Dnr Bun 2016/160 Juni 2016 2016-04-29 1 (13) Innehåll 1. INLEDNING... 2 1.1.
Läs merDokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor
1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur
Läs merÅrlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015
2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merStrategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor
Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen
Läs merÅtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet
Läs merTillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2
Läs merKarriärvägar i Borlänges kommunala skolor
Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor Karriärvägar inom skolan Nu erbjuder Borlänge kommun dig som lärare en möjlighet att söka till karriärstjänsterna förstelärare
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merSvar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
Läs merBakgrund och förutsättningar
Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2012/2013 Förskolor Tokarp Nykil Ulrika Sjögestad Ansvariga för Kvalitetsrapporten är: Marie Sturehed förskolechef & Maria Fors biträdande
Läs mer4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem
4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET
Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter
Läs merKvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9
Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska
Läs merDiskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merBeslut för vuxenutbildningen
Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586
Läs merPresskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde
2012-02-23 Barn- och ungdomsnämnden Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon
Läs merBarn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem
Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Onsdag 14 november 2012 Ansvarig för internkontrollen Jan Gayen 1 Innehåll Bakgrund... 2 Fakta om Samrealskolan åk
Läs merSammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen
Sammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen Ny legitimation skapar kaos I januari 2012 började reglerna för introduktionsår gälla alla nyutbildade lärare. För att bli legitimerad
Läs merBetänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan
1 Föräldraorganisationen BARNverkets yttrande över Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan Dnr U2015 1888 S A. Sammanfattning av BARNverkets synpunkter Varför rektorernas arbetssituation
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
Läs merPersonalpolicy i Hultsfreds kommun
Personalpolicy 1 (5) Personalpolicy i Hultsfreds kommun Inledning Kommunstyrelsen är det politiska organ som ytterst är ansvarig för personalpolitiken i Hultsfreds kommun. Det är kommunstyrelsen som beslutar
Läs merArbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Läs merStartpaketet: mindre klasser mer kunskap
2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,
Läs merRevisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman
Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...
Läs merTraineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP)
Utlåtande 2012: RI (Dnr 231-1361/2011) Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion
Läs merLednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...
Läs merKarriärvägar för lärare, svar på motion (S)
2013-06-05 1 (7) Utbildningskontoret Dnr BOU 2012-376 Lars Rehnberg Dnr BIN 2012-208 Leo Gustafson Dnr KS 2012-551 Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Karriärvägar för lärare, svar på motion (S)
Läs merSKL:s arbete med skolan
Från 80 till 100 SKL:s arbete med skolan SKL leder flera projekt för lokalt utvecklingsarbete inom skolan. De grönmarkerade kommunerna (nära hälften av Sveriges kommuner) deltar i ett eller flera av följande
Läs merBeslut för grundskola
Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.
Läs merBarn- och utbildningsnämndens styrning och ledning av grundskolan
Revisionsrapport Barn- och utbildningsnämndens styrning och ledning av grundskolan Hallsbergs kommun Mars 2010 Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag...1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...1
Läs merUtbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna
Läs merKonsten att rekrytera rätt
Författare: HR-koncern 2013-11-25 Reviderad: 2014-06-24 Konsten att rekrytera rätt För AcadeMedia är rekrytering av rätt personal en nyckelfaktor för fortsatt framgång. Rätt personer med rätt inställning
Läs merORGANISATION FÖR LÄRARES KARRIÄRUPPDRAG
Sida 1 (6) Personalavdelningen/FoUenheten 2014-03-04 ORGANISATION FÖR LÄRARES KARRIÄRUPPDRAG Kvalifikationskrav, mål och ansvarsbeskrivningar samt fördelning from ht 2014 Beslutas att förvaltningen, utifrån
Läs merVad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?
Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merLÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Beslutad av Högskolestyrelsen 2004-12-10, omförhandlade lönekriterier 2007-11-06
LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Högskolans i Halmstads lönepolicy skall omfatta alla anställda. Lönesättningen skall grundas på arbetets svårighetsgrad, den anställdes utveckling,
Läs merNämndmål. Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden De effektmål som är understrukna har kommunfullmäktige valt att följa
Nämndmål Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden De effektmål som är understrukna har kommunfullmäktige valt att följa Målområde: Ekonomisk tillväxt KF:s inriktningsmål Nämndens
Läs merVerksamhetsberättelse 2015 - kortversion. Barn- och utbildningsnämnd
Verksamhetsberättelse 2015 - kortversion Barn- och utbildningsnämnd Innehållsförteckning 1 Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 Viktiga händelser i verksamheten... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Läs merSKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION
SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION 2015-08-06 Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med
Läs merVerksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015
Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merHÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa
HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram
Läs merUtvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik
Utvecklingsplan Utifrån Bildningsstaden Borås är det fastslaget att nedanstående utvecklingsområden ska prioriteras i utvecklingsarbetet och alla nivåer i styrning och ledning behöver förhålla sig till
Läs merHällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport
Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier
Läs merVerksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
Läs merSAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Läs merLönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017
Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad datum Paragraf 285 1(18) Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017 2(18) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syftet med kartläggningen...
Läs merTjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH
Läs merInsatser till barn i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Maj 2009 Håkan Lindahl Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund och uppdrag...
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
1 Skolplan/utbildningsstrategi för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2008-05-21, 47 Kommunens mål är att Sollentuna ska erbjuda Sveriges bästa utbildningsverksamhet. Den ska präglas av Kunskap Frihet
Läs merL J U S p å k v a l i t e t
L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Mälargymnasiet Rapport November 2014 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp
Läs merÅtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så
Läs merVerksamhetsplan för Bergvretenskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015
Verksamhetsplan för Bergvretenskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings
Läs merFörskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015
Förskola 2013/2014 Hållbar utveckling Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga innehåll...
Läs merVägen till entreprenörskap!
Vägen till entreprenörskap! Styrdokument 2011 I skollagen står det att skolan ska främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer
Läs merOmtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.
Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.
Läs merVerksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013
Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Arbetet i verksamheten Kunskaper, utveckling och lärande Den fria leken
Läs merRegler och riktlinjer för lönesättning vid KTH
REGLER OCH RIKTLINJER FÖR LÖNESÄTTNING VID KTH Skapat av Dokumentdatum Ev. diarienummer Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH Ersätter Lönepolicy nr 1/2006 REGLER OCH RIKTLINJER FÖR LÖNESÄTTNING
Läs merKvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15
Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN Saxdalens förskola Ansvarig förskolechef under året Carola Michaelsdotter, skriven av Ulrika N Eriksson Innehåll
Läs merVerksamhetsrapport 2012/2013
Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består
Läs merKvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Snapphanens förskola Namn på rektor/förskolechef: Agneta Landin
År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Snapphanens förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Snapphanens förskola Namn på rektor/förskolechef: Agneta Landin User:
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merkuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och
Fråga 1: Hur är kommunens stödteam uppbyggt. Vilka verksamheter ingår? Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv I nuläget har vi det som kallas Stödteamen är Psykolog, kurator, Följande yrkesgrupper
Läs merKvalitet före driftsform
Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com
Läs merElevers övergångar från grundskola till gymnasium
Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund
Läs merBakgrund och förutsättningar
Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2014/2015 Stråningstorpsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... 3 Skolans syfte och
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merPlan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling
Läs merUtveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.
Läs merMatematikstrategi 2012-2015
Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom
Läs merJämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö
Läs merBeslut för fritidshem
Bilaga 1 Upplands Väsby kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Upplands Väsby kommun 2(15) Tillsyn i Upplands Väsby kommun har genomfört tillsyn av Upplands Väsby kommun under vårterminen 2015. Tillsynen
Läs merNorrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014
Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader
Läs merLönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning
Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning Karolinska Institutet, 2016-01-01 Ersätter Lönepolicy 2012-10-01, Dnr 5344/2012-200 Lönen som styrmedel INNEHÅLL 1. Lönebildning och lönesättning
Läs merUtbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1
Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet
Läs merBokslut/Kvalitetsredovisning 2014
Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Alsteråskolan/Skytteanska skolan 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Ålem fkl/grundskola/fritids Intäkter 0-30 962 0,0% Personalkostnader 7 727 683 7 603 848 98,4% Övriga
Läs merGRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9. Kunskap och personlig utveckling
GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Kunskap och personlig utveckling Vad är viktigt att lära sig när framtiden ständigt förändras? Världen förändras i snabb takt. Teknikutvecklingen, klimatutmaningen och globaliseringen
Läs merKvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist
Kvalitetsredovisning 2008/2009 Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15
Läs merKvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för
Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om IT- Gymnasiet IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs mer