Kapitel 2 Kärnvapen Din undersökning Tänk! Varför släpptes atombomberna?

Transkript

1 Kapitel 2 Kärnvapen I andra världskrigets slutskede, 1945, släpper amerikanerna atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. Några år senare, 1949, har Sovjetunionen också utvecklat en egen atombomb. Efterhand blev det alltfler länder som skaffade egna atombomber. Under hela kalla kriget arbetade USA, Sovjetunionen och andra länder med att utveckla allt kraftfullare kärnvapen. USA och Sovjetunionen hade kapacitet att utplåna varandra och hela jorden flera gånger om. Utvecklingen mot att försöka skaffa fler och bättre kärnvapen än den andre brukar kallas kärnvapenkapplöpningen. Tänk! En del hävdar att världen är en säkrare plats med kärnvapen. Varför tror du att de säger så? En del hävdar att världen är en farligare plats med kärnvapen. Varför tror du att de säger så? Din undersökning Atombomben som släpptes i augusti 1945 avslutade andra världskriget. Effekterna av atombomben har fortsatt att märkas och har präglat mycket av efterkrigstiden I den här undersökningen ska du få arbeta som en journalist som ska rapportera från några av de mest avgörande ögonblicken i kärnvapnens tid. Varför släpptes atombomberna? På våren 1945 hade amerikanerna under hårt motstånd erövrat öarna Ivo Jima och Okinawa. På så sätt hade man nu möjlighet att flygbomba de japanska städerna. De mängder bomber som släpptes över Japan kan mycket väl jämföras med vad som släpptes över Tyskland. Några städer var dock helt opåverkade av bombningarna och hade sparats för andra ändamål, bland dem Hiroshima och Nagasaki. Världens första atombomb exploderade den 6 augusti 1945 över Hiroshima. Den 9 augusti sprängdes ytterligare en atombomb, med ungefär dubbelt så stor sprängkraft, över Nagasaki. Några dagar senare var kriget över. Dessförinnan hade Sovjetunionen också hunnit med att förklara Japan krig. Antalet döda beräknades strax efter krigsslutet till döda i Hiroshima och ca i Nagasaki. Senare beräkningar som inkluderar de som dött av strålningsskador har uppskattat antalet dödsoffer till betydligt fler, uppemot bara i Hiroshima. Förklaringen till att det dog färre i Nagasaki, trots att laddningen var betydligt kraftigare, har att göra med det bergiga landskap som Nagasaki är byggt på. Förödelsen i de bägge städerna var enorm. Bebyggelsen var vid nollpunkten, området rakt under detonationsplatsen, praktiskt taget utraderad. Motivet till att spränga atombomben har diskuterats. Den officiella motiveringen var att amerikanerna mött mycket hårt motstånd både vid Ivo Jima och Okinawa. En invasion av det japanska fastlandet kunde kosta många amerikaners liv. Ett annat motiv som anförts är att man bländades av teknologin i sig. Truman sade t.ex. efter bombningen av Hiroshima detta är det största som hänt i historien. En del menade, bl.a. vissa av de vetenskapsmän som framavlat bomben, att fr.o.m. tillkomsten av atombomben var det omöjligt att kriga i fortsättningen.

2 Slutligen finns det de som hävdar att atombomben sprängdes för att markera för Sovjetunionen att USA hade ett militärteknologiskt övertag. Tänk! Vad tror du var motivet bakom beslutet att släppa bomben? Mannen bakom atombomben!

3 Atombombens effekter De som överlevde atombomberna i Hiroshima och Nagasaki hade förfärliga historier att berätta. Tavlan nedan är målad av Kenichi Nakano. Han var 47 år då bomben släpptes över Hiroshima. Han befann sig nära nollpunkten, den plats där bomben hade sitt centrum. Nästan 30 år senare ritade han denna tavla av hur det såg ut. Bildtext: De japanska orden betyder: Hela staden är ett hav av eld. Helvetet. Helvetet på jorden. En av de överlevande, läkaren Michihiko Hachiya överlevde bomben i Hiroshima och publicerade sin dagbok I denna text beskriver han situationen några minuter efter explosionen då han naken och skadad försöker ta sig fram till sjukhuset. Tänk! Vilka effekter av atombomben framträder i Nakanos tavla? Vilka effekter av atombomben framträder i Hachias text? Gradually things around me came into focus. There were the shadowy forms of people, some of whom looked like walking ghosts. Others moved as though in pain, like scarecrows, their arms held out from their bodies with forearms and hands dangling. These people puzzled me until I suddenly realized that they had been burned and were holding their arms out to prevent the painful friction of raw surfaces rubbing together. A naked woman carrying a naked baby came into view. I averted my gaze. Perhaps they had been in the bath. But then I saw a naked man, and it occurred to me that,

4 like myself, some strange thing had deprived them of their clothes. An old woman lay near me with an expression of suffering on her face; but she made no sound. Indeed, one thing was common to everyone I saw - complete silence. Steg 1 Föreställ dig att du är journalist Din redaktör vill att du skriver en artikel om atombomberna i Japan. Ditt första stycke ska vara en kort, verklighetstrogen sammanfattning av vad som har hänt. Ditt andra stycke ska förklara betydelsen av vad som har hänt. Din redaktör säger att du absolut inte får använda mer än 40 ord i något av styckena.

5 Missilklyftan Alltsedan USA sprängde de första atombomberna över Hiroshima och Nagasaki försökte de båda supermakterna genom spioneri, rustning och utveckling skaffa ett övertag gentemot den andra. Det kallas kärnvapenkapplöpning. USA hade under lång tid ett klart övertag. USA utformade också en militär doktrin ( regel) för att man skulle möta en eventuell sovjetisk militär framstöt med ett massivt angrepp med hela sin kärnvapenarsenal. Det byggde på att USA med sina bombplan kunde slå ut Sovjet innan de kunde slå tillbaka. På 1950-talet blev amerikanerna oroliga för att Sovjet höll på att skaffa sig ett övertag. Först trodde man felaktigt att Sovjet hade skaffat fler bombplan än vad USA hade. USA hade i själva verket nästan fullständig överlägsenhet vad gällde bombplan lyckades Sovjet skicka ut en första satellit i rymden: Sputnik. Det skapade ny panik i USA. Man trodde att Sovjet hade skaffat sig ett försprång när det gällde kärnvapenmissiler. Man kallade det the missile gap. Det finns flera sätt att skicka en atombomb på sin fiende. 1. Medeldistansvapen. Det här var det vanligaste och billigaste sättet. Nackdelen med dessa vapen är att de inte når så långt. 2. Bomber från flygplan. Här hade USA ett kraftigt övertag. 3. Via ubåtar. Det fanns på talet nästan inga u-båtar som kunde skicka iväg kärnvapenraketer. Bildtext: Den amerikanska militärens prognoser för hur många kärnvapenrobotar man trodde att Sovjet skulle kunna skaffa. Samtliga var kraftigt överdrivna. Tänk Amerikanerna hade under kalla krigets första årtionden två olika metoder för hur man hade tänkt sig kriga gentemot Sovjetunionen. Den ena metoden hette massiv vedergällning och innebar att man skulle slå till tillbaka varje militär framstöt med allt man hade. Ungefär som om man hade fått en näsknäpp så svarar man med att slå tillbaka med en slägga. Den andra metoden hette graderad vedergällning och innebar att man skull svara med ungefär lika mycket tillbaka som Sovjet hade angripit med. Ungefär som en näsknäpp som svar på en näsknäpp. Vilken metod är mest frestande att tillämpa om man är totalt överlägsen? Vilken metod är bäst för att se till att freden kan bevaras? 4. Interkontinentala raketer. Dessa raketer går via rymden till fiendens territorium. USA har på 50-talet inga sådana raketer.

6 Tänk Varför blir amerikanerna så rädda när ryssarna lyckas skjuta ut en satellit i rymden? Vad är det som gör att oron avtar för att en sida skaffar sig ett övertag? Kan man tänka sig en vinnare av ett eventuellt kärnvapenkrig? Steg 2 Föreställ dig att du är journalist i slutet av 1950-talet. Din redaktör vill att du ska leta rätt på en eller två bilder som ska representera atomvapen. Han vill också att du skriver en bildtext till varje bild. Bildtexten får inte vara längre än 20 ord. Bildtext: Rädslan för ett kärnvapenkrig fick många amerikaner att bygga egna skyddsrum på 1950-talet. Bildkälla: +shelter+2.jpg

7 Kubakrisen Sovjet är vid början av 1960-talet en formidabel militärmakt men inte lika starkt rustat som USA. Merparten av de sovjetiska kärnvapnen är medeldistansvapen, och de är riktade mot Västeuropa inte mot det amerikanska fastlandet. Men detta förhållande skulle kunna ändras om Sovjet lyckas skaffa sig en bas nära USA. Då skulle även de sovjetiska medeldistansvapnen kunna fungera som ett dödligt hot mot Amerika. Avståndet mellan Kuba och Florida är endast 15 mil. (en karta?) När Fidel Castro och hans trupper genomför sin revolution 1959 förlorar USA sin maktposition på Kuba över en natt. I stället får snart Sovjet ett starkt inflytande över ön. Spänningen mellan de båda supermakterna tilltar. USA svarar inte bara med ekonomisk blockad. Den amerikanska hemliga underrättelsetjänsten CIA försöker också lönnmörda Castro med udda metoder som exploderande cigarrer och

8 giftspindlar. Fientligheten mellan de båda länderna når en kulmen då USA utrustar en här bestående av exilkubaner för att invadera Kuba. Den så kallade Grisbuktsinvasionen i april 1961 misslyckas dock kapitalt och Castros ställning stärks i stället. Därefter följer en period av ett visst lugn. CIA slickar såren efter Grisbuktsinvasionen och den nye presidenten John F. Kennedy fokuserar på annat än Kuba. Fidel Castros förtroende för USA är emellertid för alltid rubbat, och när han får erbjudande av Sovjets ledare Nikita Chrusjtjov om att i hemlighet installera sovjetiska kärnvapen på Kuba som försvar mot USA tackar han villigt ja. Vid en rutinflygning den 14 oktober 1962 upptäcker ett amerikanskt spionflygplan av typen U-2 något synnerligen oroväckande: kubaner och ryssar håller på att uppföra avfyrningsramper för kärnvapenbestyckade medeldistansrobotar på Kuba. Ramperna tycks inte vara färdigmonterade men uppskattas kunna stå klara inom två veckor. (se bild) Upptäckten kommer som en chock för den amerikanska försvarsledningen och utlöser en febril aktivitet i Washington D.C. Kalla kriget går in i sin mest olycksbådande fas. Världen står bokstavligen på randen till ett tredje världskrig. Tänk Du ska nu få sätta dig in i de vägval som den amerikanske presidenten respektive den sovjetiska partichefen hade. Bilda en grupp om 4-5 personer Låt en av läsa texten från varje kort och ett kort i taget. När ni har diskuterat bestämmer ni er för ett handlingsalternativ. På nästa kort finns facit med en beskrivning av hur det blev i verkligheten samt nya vägval. 1. Vad ska USA göra? Efter att ha upptäckt att det håller på att uppföras avfyrningsramper för kärnvapenbestyckade medeldistansrobotar på Kuba den 14 oktober 1962 tillsätter USA:s president en krisgrupp som diskuterar olika handlingsalternativ. Följande alternativ formuleras: a. Att inte göra någonting alls åt de ryska missilerna på Kuba efter- som USA ändå är militärt överlägset. b. Att genom diplomatiska kanaler tvinga fram en nedmontering av avfyrningsramperna eventuellt genom att vända sig till Chrusjtjov personligen. c. Att i hemlighet förhandla med Castro om ett borttagande av kärnvapnen. d. Att invadera Kuba. e. Att slå ut robotbaserna med ett kirurgiskt ingrepp av taktiskt flyg. f. Att upprätta en blockad runt Kuba. Den amerikanska militärledningen rekommenderar ett överraskningsanfall (alternativ D eller E) medan försvarsministern förordar en blockad.

9 Som rådgivare åt president Kennedy, vilket alternativ föreslår du? 2. Ska USA:s beslut offentliggöras? Förslaget att sätta Kuba i blockad vinner, amerikanerna tänker alltså spärra av ön. Genom detta anser sig Vita huset vinna tid. Dessutom har man då fortfarande frihet att sätta in mer kraftfulla åtgärder senare. Det är nu den 15 oktober Blockaden kan inte träda i kraft förrän den 24 oktober. Som rådgivare åt Kennedy, anser du att beslutet ska offentliggöras för den amerikanska allmänheten? Och ska presidenten avslöja att ryssarna håller på att placera kärnvapen på Kuba och därigenom riskera att vålla panik bland medborgarna? Vad anser du? 3. USA agerar Beslutet offentliggörs. På kvällen den 22 oktober 1962 framträder Kennedy i tv och tillkännager beslutet att försätta Kuba i blockad. Han understryker också situationens allvar och berättar för tittarna om avfyrningsramperna. Samtidigt gör USA sig berett på det värsta. Armén försätts i högsta beredskap. De allierade staterna i NATO kontaktas och varskos. Övriga länder i Nord- och Sydamerika tillfrågas och godkänner beslutet om blockad mot Kuba. Dessutom förbereder USA i hemlighet en invasion av Kuba. Datum för invasionen sätts till den 30 oktober. 4. Vad ska Sovjet göra? Samtidigt som president Kennedy håller tal till nationen i tv är flera sovjetiska fartyg med militärt materiel på väg mot Kuba. På sovjetisk sida är man fast besluten att bistå Fidel Castro och garantera Kubas fortsatta existens. På morgonen den 24 oktober 1962 närmar sig fartygen sig den karibiska ön. Om de fortsätter riskerar de att stoppas och beskjutas. Under tiden fortsätter arbetet med att färdigställa avfyrningsramperna på Kuba. USA:s regering har nu tydligt gjort klart att man inte tänker tolerera kärnvapenmissiler på Kuba. Risken för direkt konfrontation är överhängande. Kennedy deklarerar att en robot avfyrad från Kuba kommer att betraktas som ett sovjetiskt anfall mot USA och att ett sådant kommer att besvaras med massiv vedergällning. Ett fullskaligt kärnvapenkrig hotar alltså att bryta ut. Som rådgivare åt Chrusjtjov, vad tycker du att Sovjet göra med far- tygen som är på väg till Kuba? Och hur ska Sovjet agera i frågan om avfyrningsramperna? 5. Hur ska Sovjet agera? Sovjet beslutar sig för att dirigera om båtarna. Arbetet med att färdigställa avfyrningsramperna fortsätter dock. Detta accepterar inte USA. Den 25 oktober 1962 ställer Kennedy sin sovjetiske kollega inför ett ultimatum: i ett brev till Chrusjtjov kräver den amerikanske presidenten att arbetet på robotbaserna ska upphöra och att det som byggts upp ska monteras ner. Annars blir det krig. Situationen är ytterst allvarlig. För den sovjetiska ledningen gäller det att helst rädda äran, Kuba och freden samtidigt. I egenskap av rådgivare åt Chrusjtjov, hur tycker du att Sovjet ska agera?

10 6. Hur ska USA reagera? Den 26 oktober 1962 får Kennedy ett brev från Chrusjtjov. Det första brevet har en försonlig ton. Den sovjetiske ledaren betonar det gemensamma ansvaret för att undvika ett kärnvapenkrig. Chrusjtjov försvarar emellertid robotarna på Kuba med hänvisning till det amerikanska hotet mot ön. Chrusjtjov antyder dock att robotarna eventuellt kan dras tillbaka om USA lovar att lämna Kuba ifred. Följande dag får Kennedy ännu ett brev. Det är hårdare i tonen. I brevet föreslås att de sovjetiska robotarna skulle kunna plockas bort i utbyte mot att amerikanerna monterar ned sina kärnvapen i Turkiet vid gränsen till Sovjet. Kennedy tvekar. Robotbaserna i Turkiet börjar visserligen bli föråldrade, men att ta bort dem under hot från Sovjet skulle ställa till med andra problem. Turkiet tillhör NATO och ett borttagande skulle innebära svåra påfrestningar på USA:s trovärdighet som allianspartner. Som rådgivare åt den amerikanske presidenten, vad föreslår du? 7. Upplösningen Kennedy bestämmer sig för att nonchalera det hotfulla andra brevet och bara svara på det första. Den amerikanske presidenten erbjuder sig att acceptera Chrusjtjovs förslag om att montera ner robotbaserna på Kuba i utbyte mot en amerikansk garanti om att inte anfalla ön. Men samtidigt skärper Kennedy tonen och hotar Sovjet: om inte ryssarna tar bort robotarna på Kuba så kommer USA att göra det med våld. Den 28 oktober 1962 nås en lösning. Chrusjtjov backar. Sovjet accepterar att dra tillbaka robotarna men uttalar sitt fortsatta stöd för Kuba. Världen kan andas ut. Hotet om ett tredje världskrig är avvärjt. 8. Efterspelet Många år senare framkom det att både Kennedy och Chrusjtjov stod under betydande tryck från sina rådgivare. Höga militära beslutsfattare i både USA och Sovjet ansåg att man borde sätta hårt mot hårt och inte skygga för att använda kärnvapen mot fienden. Som tur var lät sig varken Kennedy eller Chrusjtjov påverkas att gå så långt. Efter Kubakrisen byggde USA och Sovjet upp ett system för att förhindra att ett kärnvapenkrig startades oavsiktligt. Ett nytt påfund var heta linjen en direkt telefonförbindelse mellan de båda supermakternas ledare. Det stod nu också klart att USA var den militärt dominerande makten i världen. Sovjet gjorde under många år stora ansträngningar för att komma ikapp, men utkämpade en hopplös kamp. Kapprustningen var en av de faktorer som bidrog till den djupa ekonomiska kris som ledde till det sovjetiska imperiets upplösning En annan konsekvens av Kubakrisen 1962 var att Castros Kuba aldrig mer blev direkt hotat av USA.

11 Steg 3 Föreställ dig att du är journalist Din redaktör vill att du skriver en artikel om kubakrisen som just har tagit slut. Ditt första stycke ska vara en kort, verklighetstrogen sammanfattning av vad som har hänt. Ditt andra stycke ska förklara betydelsen av vad som har hänt. Din redaktör säger att du absolut inte får använda mer än 40 ord i något av styckena.

12 Pablo Picasso och Kubakrisen Tänkt som en tonplattesida I samband med kubakrisen målade Pablo Picasso en serie tavlor som handlade om samma händelse: bortförandet av de sabinska kvinnorna. Händelsen påstås vara ha ägt rum i det mycket tidiga romarrikets historia ca 750 f.kr och handlar om att romerska män inte fick gifta sig med kvinnor från den närliggande sabinska stammen. Romarna ska då helt sonika ha kidnappat kvinnorna och givit dem möjlighet att gifta sig med romerska män. Bortrövandet ledde senare till krig då de sabinska männen ska ha försökt återerövra kvinnorna. Händelsen och tavlan heter på engelska the rape of the Sabine women. Ordet rape kommer i detta sammanhang från ett romerskt ord för bortförande och har just här inget med sexuellt våld att göra. Händelsen är rikt representerad i konsthistorien. Bildtext: En av de tavlor som Picasso målade i samband med kubakrisen Tänk! Vad ser du i tavlan? Vilket budskap tror du Picasso har med sin tavla? Varför tror du Picasso valde att måla denna gamla händelse när krigshotet var så stort?

13

14 Bildtext: Caroline Kennedy, dotter till John F. Kennedy och amerikansk ambassadör i Japan, avtäcker Picassos tavla i Boston där den ställdes ut i samband med 50-årsminnet av kubakrisen.

15 En säkrare värld eller fortsatt fara? En av konsekvenserna av kubakrisen blev att de stater som då hade kärnvapen (USA, Sovjetunionen, Kina, Storbritannien och Frankrike) kom överens om att man skulle försöka förhindra att kärnvapen spreds till ytterligare länder. Man gjorde det i ett avtal som kallas ickespridningsavtalet. Många länder har anslutit sig till detta avtal bland annat Sverige. Vissa länder har dock vägrat att skriva på avtalet och idag har flera länder utöver de fem som hade kärnvapen från början skaffat sig det. Både Pakistan och Indien har kärnvapen och har genomfört flera provsprängningar. De flesta bedömare tror också att Israel har kärnvapen även om landet aldrig officiellt har bekräftat det. Två länder som har stått i fokus på senare år är Nordkorea och Iran. Nordkorea har vid flera tillfällen hotat omvärlden med kärnvapen. Detta kapitel kommer dock huvudsakligen att handla om situationen i Iran avslöjade en oppositionsgrupp i Iran att landet hade en hemlig anläggning där uran anrikades. Uran behöver anrikas för att den ska kunna användas i kärnvapen. Men anrikat uran kan också användas i kärnkraftanläggningar. Iran hävdade att deras uran bara hade fredliga syften. Det internationella atomenergiorganet (IAEA) kunde inte bekräfta att Irans kärnanläggningar bara hade fredliga syften. FN:s säkerhetsråd har därför beslutat om sanktioner mot Iran. Sanktionerna blev allt fler och allt mer omfattande under den förre iranske presidenten Tänk Den förre iranske presidenten, Mahmoud Ahmadinejad, höll 2011 ett tal inför FN:s generalförsamling där han förnekade Förintelsen. Vad tror du han ville uppnå med ett sådant tal? Ahmadinejad.

16 I mars 2013 sade den amerikanska presidenten, Barack Obama, att Iran kunde ha en färdig atombomb om ett år. I november 2013 valdes en ny president i Iran, Hassan Rouhani. Han betraktas som relativt västvänlig och mer kompromissvillig. Det gjorde att förhandlingar återupptogs om att IAEA åter kunde få börja inspektera Irans atomanläggningar. I januari 2014 slöt Iran ett avtal med säkerhetsrådets 5 permanenta medlemmar plus Tyskland. Avtalet innehöll stopp för vissa anrikningsanläggningar och i gengäld lättade sanktionerna mot Iran lite. Israel reagerade mycket negativt på avtalet och menade att Iran förde resten av världen bakom ljuset, och att kärnvapen i Iran utgör ett hot mot Israels existens. Även staterna på den arabiska halvön (Saudiarabien med flera) har reagerat mycket negativt på Irans påstådda kärnvapenambition. Steg 4 Föreställ dig att du är journalist idag. Din redaktör vill att du skriver en artikel om kärnvapen i Iran. Ditt första stycke ska vara en kort, verklighetstrogen sammanfattning av vad som har hänt. Ditt andra stycke ska förklara hotet mot omvärlden om Iran skaffar kärnvapen. Din redaktör säger att du absolut inte får använda mer än 40 ord i något av styckena. Steg 5.Tänk igenom din uppgift Du ska göra omslaget på en dagstidning. Bestäm namn på tidningen Välj ut en av artiklarna som du redan har skrivit till huvudnyhet. Skapa en slagkraftig rubrik till denna nyhet. Välj ut bilder som ska illustrera din huvudnyhet Placera som mindre nyheter de övriga tre artiklar som du har skrivit och ge dem rubriker