Älska er själva, lantisar!

Transkript

1 nyheter sid 3 Regler ändras efter artiklar i Gränsnytt Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid 17 Hans dotter överlevde dåden på Utøya nr 3/2012 Sommarspecial! Projektledaren har ordet sid 2 Just så ska nyheter över gränsen fungera. Man träffar nya jobbarkompisar, lär av varandra och får massor av bra nyhetstips! Älska er själva, lantisar! Möt profilen Håkki, Sid Foto: Ann-Louise Rönestål Ek

2 Innehåll 3. NYHETER: Nya regler underlättar Tack vare Tidningen Vaajmas artiklar har nya regler tillkommit som underlättar finansiering av byggnation på landsbygden FOKUS: Gränslös kärlek Tema kärlek ur olika vinklar Nyheter över gränsen Tv-showen Skavlan i SVT/NRK är en rejäl tittarsuccé och ett fint exempel på gränsöverskridande samarbete. Läs också om Frode Solberg, minister på Norska ambassaden i Stockholm FOKUS: Fiske FOKUS: Sommarevenemang 17. Hans dotter överlevde massakern på Utøya Möt Håkki! FOKUS: Fantastisk vildmark Stor räddningsövning. Annonser. Ny lensmann i Lierne. projektledaren har ordet Norge? Det är väl ingen av våra tittare bryr sig om Norge? Redaktören på SVT i Sundsvall kunde inte dölja sin förvåning. Vid den här tiden arbetade jag på Mittnytt i Östersund. Vi på den jämtländska redaktionen ville testa att byta nyheter med våra norska kollegor på vår norska motsvarighet, NRK:s Midt-Nytt. Det här är några år sedan, mycket har hänt sedan dess. Det nordiska utbytet är hetare än någonsin, både på politisk nivå och bland medborgarna. Tusentals svenska ungdomar flyttar till Norge för att arbeta, gränshandeln omsätter miljarder, alltfler norrmän köper fritidshus i Sverige. Det är bara att inse om Svensson och Ola Nordman tar sig över gränsen, måste självklart mediefolket göra samma sak! Det vinner alla på. Tillsammans med Elin Solvang i Steinkjer leder jag Interreg-projektet Nyheter och Information över gränsen som för övrigt samarbetar med regionprojekt Vaajma. I vårt mediautvecklingsprojekt verkar vi för en breddad journalistisk bevakning av vårt område. Konkret innebär det att vi ordnar utbytesresor för journalister och andra mediaarbetare, till exempel har den norska radioreportern Kaja Kristine Ness varit i Östersund en vecka under våren och gjort nyhetsinslag för P4 Jämtland. Medan Kaja Kristine var och jobbade hos naboerne i Jämtland hände följande: hon hörde från sin hemmaredaktion på NRK talas om den stora blöjsmugglingen över gränsen. Kaja Kristine tipsade P4 Jämtland som nämnde blöjsmugglingen i sina nyhetssändningar. Tidningarnas telegrambyrå, TT plockade upp storyn som blev en stor riksnyhet i Sverige. Detta tack vare en smart journalist som tänkte gränsöverskridande. Just så ska nyheter över gränsen fungera. Man träffar nya jobbarkompisar, lär av varandra och får massor av bra nyhetstips! Medielandskapet förändras snabbt och mediefolket måste förändra sitt arbetssätt för att möta nya krav från en publik som också vill vara medskapare. Samtidigt har resurserna krympt på många redaktioner medan publiceringskraven bara ökar. Det handlar om deadlines dygnet runt på många plattformar. Genom att bygga ett större nätverk geografiskt och professionellt blir journalistiken bättre och möter de nya kraven. Plus att vi mediamänniskor har förbaskat kul tillsammans over grensa och det tror jag märks! Så nu spänner vi bågen och siktar på att få den allra bästa media-bevakningen i Norden i just vårt område Tröndelag, Jämtland, Västernorrland. Ann-Louise Rönestål Ek här med Elin Solvang (till vänster) Projektledarpar för Nyheter och information över gränsen PS. Kolla in samt gilla oss på facebook.com/nyheterovergransen Foto: Gunnar Bengtsson Kontakt Kjell Schive, huvudprojektledare kjell.schive@lierne.kommune.no Tfn: Tommie Jirhed, huvudprojektledare tommie.jirhed@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Anna Jonasson anna.jonasson@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Edith Valfridsson edith.valfridsson@lierne.kommune.no Tfn: Tommy Ottosson tommy.ottosson@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Erika Selander erika.selander@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Adresser Regionprosjekt Vaajma Lierne Kommune 7882 Nordli Regionprojekt Vaajma Box Strömsund Om Tidningen Tidningen Vaajma ges ut av Regionprojekt Vaajma. Total upplaga: ex. Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare: Anders Andersson Grafisk formgivare: Pernilla Hemansson Redaktör: Erika Selander Redaktion: Gerd Sjöberg, Åsa Sjödin, Erika Selander. Tipsa redaktionen! Tfn: Mer info: Tidningen Vaajma produceras i samarbete med Interregprojektet Information och nyheter över gränsen. facebook.com/nyheterovergransen Utgivning februari Deadline: 27/1 3 maj Deadline 23/3 20 juni Deadline: 25/5 16 augusti Deadline: 13/7 11 oktober Deadline: 14/9 13 december Deadline: 16/11 Gilla oss på Facebook! vaajma 2 VAAJMA nr 3/2012

3 Nya möjligheter till bostadsfinansiering Gränsnytt belyste problemet nu ändras regelverket Problemet med bostadsbristen i gränsregionen har varit ett återkommande inslag i Gränsnytt, numera Tidningen Vaajma. Nu ska byggandet på landet underlättas genom gynnsammare villkor för statliga kreditgarantier. Att bygga ett nytt hus i exempelvis Valsjöbyn har inte varit att tänka på eftersom höga byggkostnader och låga marknadsvärden på husen gör att det blir svårt att få låna pengar av banken. FAKTA n Nya bestämmelser om kreditgarantins omfattning från och med 11 juni 2012: Om kostnaden för ny- eller ombyggnaden överstiger den ökning av marknadsvärdet som ny- eller ombyggnaden medför, får kreditgaranti i stället lämnas med ett belopp som motsvarar 90 procent av kostnaden för ny- eller ombyggnaden. Kreditgarantin får i dessa fall dock inte överstiga ett belopp om kronor per kvadratmeter uppvärmd boarea. nyheter. Centern har kämpat i flera år för att reglerna för finansiering av bostäder i glesbygd ska ändras och den 11 juni trädde de nya reglerna i kraft. Per Åsling, C, är en av dem som har kämpat för att få en förändring till stånd. Gränsprojektet har stor del i att regelförändringen har blivit verklighet genom att sätta fokus på problemet i tidningen Gränsnytt (numera Tidningen Vaajma, reds anm.). I och med de nya reglerna kommer det att bli betydligt enklare att finansiera byggnationer på landet, exempelvis i de kommuner som berörs av gränsprojektet Vaajma, säger Per Åsling. Den 11 juni trädde nya reglerna för statliga kreditgarantier i kraft. Gynnsammare villkor ska nu göra det lättare att kunna finansiera ett husygge på landsbygden. Foto: Pernilla Hermansson Förändringen innebär att den som bygger nytt alternativt renoverar ett gammalt hus kan få kredit motsvarande 90 procent av byggkostnaden. Tidigare baserades krediten på marknadsvärdet vilket medförde att de orter som var i behov av krediter inte kom ifråga. Det var ett systemfel i det gamla regelverket som nu är åtgärdat. Att skapa möjligheter för att bygga och bo på landet är den allra bästa formen av landsbygdsutveckling och vi är förstås jätteglada över att vi kan medverka till det, säger Per Åsling. Åsa Sjödin Enklere å arbeide i flere land Takket være en revidering av gjeldende EUforordninger er det nå mulig for personer som er bosatt i et EU/EØSland å arbeide inntil 25 % ekstra i bostedslandet. Dette uten å flytte sosialforsikringen fra hovedarbeidslandet til bostedslandet. Helt fra oppstarten av Midt-Skandinavisk Regionprosjekt i 2009 har vi arbeidet med forenklinger i reglene om arbeidsgiveravgift. Hovedregelen har vært at arbeidstakere skal være sosialforsikret i bostedslandet når de arbeider i to land samtidig. I praksis betyr det at norske arbeidsgivere har måttet betale svensk arbeidsgiveravgift også for den norske delen av inntekten til svenske arbeidstakere. Nordisk Ministerråds Grensehinderforum har også arbeidet med denne problemstillingen, og takket være en revidering av gjeldende EU-forordninger er det nå mulig for personer som er bosatt i et EU/EØS-land å arbeide inntil 25 % ekstra i bostedslandet uten å flytte sosialforsikringen fra hovedarbeidslandet til bostedslandet. Hittil har det i praksis vært umulig for personer som bor i Sverige å arbeide i et nordisk naboland samtidig som man arbeider deltid i Sverige for en annen arbeidsgiver. Dette medførte en ekstra kostnad for norsk arbeidsgivere på ca. 25 % (forskjellen på svensk og norsk arbeidsgiveravgift). Vi har eksempler på at personer bosatt i Sverige har måtte underskrive på at de ikke vil arbeide ekstra i Sverige. I motsatt fall risikerte de ikke å få jobb i Norge. Som følge av endringene i EUforordningene er problemet nå løst. Det betyr at svenske borgere som er bosatt i Sverige og som jobber i Norge vil kunne jobbe ekstra i Sverige uten at dette medfører ekstra kostnader for norsk arbeidsgiver. Dette vil være til fordel både for arbeidstaker og arbeidsgiver. Det understrekes at EUforordningen må ratifiseres av norsk myndigheter før den trer i kraft i Norge. I følge Nordisk Ministerråds Grensehinderforum forventes dette å skje i løpet av kort tid. Kjell Schive VAAJMA nr 3/2012 3

4 fokus: gränslös kärlek Grenseløs kjærlighet Elna fra Valsjöbyn og Torleif fra Sørli har vært gift i 50 år. Intet grensehinder kan stoppe kärlek. Ingen steder finner en så mange ekteskap eller samboerskap mellom svensker og nordmenn som i Vaajma. Ingen andre steder er språket så nært som i Lierne og Frostviken-Hotagen. Det snakkes norsk med svensk tonefall i mange hjem i Lierne. Og i Gäddede har mange svenske barn norsk mor eller far. Elna Sibilla Fredriksson, Gunnarvatnet og Torleif Skåle, Sørli, voks opp på hver side av grensen. Men grensen var intet hinder. Torleifs far, Arnt, var drosjesjåfør i Sørli, og Torleif lærte tidlig hvordan rattet skulle håndteres. Både titt og ofte besøkte han butikken i Valsjöbyn hvor en flott jente ekspederte. Elna Fredriksson startet på butikken til Hermansson da hun var 15 år. Før det hadde hun vært gårdstaus hos familien Myhr i ett år. Torleif ville ikke bare handle, men han passet også på når hun dro hjem. Med pappas bil og med brylkrem i håret, var han ute for å imponere. Da kom han kjørende så sakte, at jeg kunne sette meg utenpå bilen, skratter Elna. Men Torleif ville ha henne enda nærmere. Det ble mange trivelige bilturer. med meg som taxisjåfør. fødte i bilen 4 Elna VAAJMA nr 3/2012 Like før jeg skulle inn til 16 måneders militærtjeneste, forlovet vi oss, sier Torleif og ser på Elna med varme øyne. I 1962 ble de gift, og til nyttår kan de feire gullbryllup. De er bosatt på Skåle i Sørli, og har fått tre barn. Sønnen er gift med norsk dame og bor i eget hus like ved Torleif og Elna. Deres to døtre har funnet seg to svenske menn, den ene er gift og den andre lever i samboerforhold, begge bor i Sverige. Like etter krigen var det stor handel over grensen. Sverige hadde sluppet krigen, og hadde varer som manglet i norske butikker. Å dra på handletur til Hermansson var derfor stort, og Torleif hadde dobbel grunn til å dra. Etter krigen var det omfattende skogsdrift på begge sider av grensen. Det svenske firmaet Vistawarfs drev stort både i Kvelia og Sørli, og store mengder tømmer ble fraktet via elvene til Sverige. Svenske tømmerfløtere som kom hit om våren, husker jeg godt, sier Torleif. Fløtingen til Sverige varte til begynnelsen av 1960-tallet. Svensk er derfor vanlig og klinger godt i ørene til de norske grenseboerne. Litt vanskeligere er det for svenskene å forstå norsk. Enkelte ord og uttrykk var litt vanskelig å forstå de første årene etter at jeg flyttet til Sørli, men det var egentlig ikke noe problem, sier Elna. Fortsatt holder hun på dialekten fra hjemstedet ved Gunnarvatn. Men enkelte skikker overrasket. Jeg fikk helt hakeslipp da jeg opplevde at nordmennene satt ved bordet og sang matverset. Vi var strengt oppdratt til ikke å synge ved matbordet, sier hun. Hun ble også overrasket over at ungdommen i Lierne var hjemme hos familiene nyttårsaften. Da var det alltid storfest i svenske bygder. Det er et veldig godt forhold mellom oss som bor ved grensen, både når det gjelder sosial kontakt og jobb. Vi føler ikke at det er noe grense, eller at vi drar til utlandet når vi er i Sverige, sier Torleif. Grensen er intet hinder når det gjelder Elna og Torleif bor i eget hus på gården der Torleif vokste opp. Nå har sønnen overtatt. Torleif drev i skogen både på svensk og norsk side, i tillegg hadde de kyr og sauer. Drosjeløyvet overtok de etter faren, noe som nå er overført til Torleif og Elnas sønn. Torleif er ikke den som skryter, men han har kjørt drosje og privatbil i hele 55 år, uten å ha skrevet en eneste skademelding. Men da Elna skulle føde siste gangen, gikk det ikke helt etter planen.

5 Så här skulle ett citat kunna se ut. Pelle Svensson følelser forhverandre kan Elna og Torleif Skåle bekrefte. De har vært gift i 50 år. Foto: Håkon Arntsen Elna fødte i bilen med meg som taxisjåfør. Heldigvis hadde vi jordmor med, men det var litt rart å sitte i bilen med den nyfødte sønnen vår, og jordmora ba meg telle fingre og tær, sier Torleif, og smiler. Vi har hatt det godt. Noe krangel har det selvsagt vært. Tre barn har vi fått, og alle har det gått bra med. Nå koser vi oss med barnebarna. Elna har vært husmor, og er viden kjent for sine bakekunster, noe journalisten også kan bekrefte. Han fikk smake en herlig blåbærkake. Elna og Torleif har smilet på lur, og deler gjerne artige hendelser og opplevelser med andre. H håkon Arntsen VAAJMA nr 3/2012 5

6 fokus: gränslös kärlek Flickgänget som gått i Kerstin Ekmans fotspår : Britt-Mari Ekberg, Ingegerd Mahlberg, Inga-Lisa Gundersson, Barbro Uddeholt, Marianne Jonsberg och Karin Parlander. Foto: Per Lindahl Naturen och lugnet får dem att älska Jag är på väg till Bågavattnet för att träffa Per- Gunnar och Mariana som bor på en av de två gårdar som finns här. Jag har varit här många gånger förr, men jag blir fortfarande lika förälskad i platsen som första gången. Utsikten från gården är slående vacker och jag kan höra några småfåglar som kvittar och vinden som susar i träden, i övrigt är det helt tyst och stilla runtomkring. Ett lugn lägger sig över en och det är inte svårt att förstå varför paret kallar platsen för Paradiset. Gården i Bågavattnet är en så kallad fjällägenhet, en gård som ägs av staten men drivs av en arrendator. Här är det Per-Gunnar och Mariana som arrenderar och driver jordbruket. Mariana kom hit redan som 17-åring och Per-Gunnar och hans familj har bott här i tre generationer. Deras förhoppning är också att gården kommer att finnas kvar inom familjen även i framtiden. Livet på gården har varit en gåva och de båda hoppas att de aldrig ska behöva lämna platsen. Under många år har de haft flera getter och gjort egen getost på gammalt traditionellt vis, helt utan tillsatser. Tack vare att ängarna kring Bågavattnet har en unik artrikedom De betande fåren trivs i den lugna och vackra miljön. är de skyddade och får inte brukas på modernt vis. Arbetet med att slå ängarna är därför krävande och tar mycket tid, men bara doften av det färdiga höet ger så mycket tillbaka. Även gårdens ostar fick en ovanligt god smak tack vare höet. Trots att arbetet på gården många gånger har varit tungt så tycker Per-Gunnar och Mariana att det har varit värt det. De skulle inte gjort något annorlunda om de hade fått chansen. De enda gånger de känt att de skulle velat bo närmare staden var när barnen var små och blev sjuka, men tack och lov var dessa tillfällen få. Mariana berättar att det bästa med att bo här är lugnet och de härliga skidturerna i den vackra naturen 6 VAAJMA nr 3/2012

7 Utflykt i Kerstin Ekmans fotspår Det har blivit allt mer populärt i turistsammanhang, att gå i en kändis fotspår. Nu har den attraktionen blivit verklighet i Valsjöbyn. Nyligen kom ett gammalt flickskolegäng från Östersund på besök och fick en guidad tur i Kerstin Ekmans fotspår. De sex skolkamraterna är stora anhängare av Kerstin Ekmans böcker. Efter att ha sökt kontakter i Valsjöbyn fick de tag på Carl-Gunnar Westlund en mångsysslare som har sitt hjärta i byn och som haft nära kontakter med Kerstin Ekman. Flickgänget möttes av Carl-Gunnar vid affären Valsjöbua. Sedan guidade han sina gäster i några timmar i de miljöer som Kerstin Ekman levde i och inspirerades av. Turen inleddes med ett besök till den gård där Kerstin Ekman bodde med sin man Börje i 23 år. Paret Ekman kom till Hotagen första gången på sommaren De hade åkt till Jämtlands fjällvärld för att fiska. och blev helt fascinerade av miljöerna i Hotagenbygden. I början på 1980-talet bestämde de sig för att köpa den vackert belägna röda gården i Valsjöbyn. Jag vore en helt annan författare om jag inte kommit till Hotagenbygden, hört den genuina jämtskan och fått uppleva det sköna, tysta landskapet, har hon berättat i DN. De mest kända av Kerstin Ekmans romaner är Händelser vid vatten och trilogin Vargskinnet. Båda skildrar utvecklingen i en fjällby (Valsjöbyn) under 1900-talet. Flickgängets nästa aktivitet blev ett besök till ett vindskydd som blev en viktig plats för Kerstin Ekman. Där satt hon ofta och tittade ut i den vackra naturen för att finna inspiration till sitt författande. Kerstin och Börje sålde sin gård några år in på 2000-talet, men har behållit en fäbodvall, som ligger tvärs över Rengen. Dit kommer de minst Kerstin Ekman och hennes man Börje spenderade 23 år i Valsjöbyn. Foto: Gunno Rask, ÖP en gång varje sommar på besök. Guiden Carl-Gunnar såg också till att de sex damerna fick se kortfilmen Hunden, som är efter en novell, skriven av Kerstin Ekman och som filmats i Valsjöbyn. Carl- Gunnar fick många frågor att besvara om Kerstin Ekmans närvaro i Valsjöbyn. Hon hade väldigt fin kontakt med byborna och samerna i den närliggande samebyn. Det gav förstås många uppslag till hennes böcker. Hon var också angelägen om att lära sig och använda de olika dialekterna som finns i vår bygd, berättade Carl- Gunnar Westlund. Per Lindahl Bågavattnet runt gården. Att kunna lyssna till tystnaden och känna ett inre lugn är livskvalitet. Hon berättar också att det nästan var lite jobbigt när de fick elektricitet 1987 och skaffade mjölkmaskin till getterna. Det brummande ljudet från maskinerna överröstade lugnet från de idisslande getterna. Samtidigt var dock mjölkmaskinen en lättnad för de slitna händerna. Idag har mjölkmaskinerna återigen tystnat och getterna har ersatts av några betande får. Även om framtiden är oviss för statens fjällägenheter så hoppas i alla fall jag att just denna gård kommer att finnas kvar som den lugna och vackra plats den är idag. Erika Selander Per-Gunnar och Mariana bor i Bågavattnet, en så kallad fjälllägenhet. Det bästa här är lugnet, säger paret. Foto: Erika Selander Bröllop med älgar som vittnen n Det par som går i giftastankar kan nu slå till och låta skogens konung vara med under ceremonin. Företaget Mountain Moose i Stora Blåsjön erbjuder bröllop med älgar som vittnen. Vi tycker det är en kul grej, säger ägarna Lotta och Mats Falk. Kanske blir det gårdens nya kalvar, födda 27 maj, som får det första uppdraget? Foto: Mountain Moose VAAJMA nr 3/2012 7

8 Projektledaren Gunilla Nilars på SVT är en av hjärnorna bakom den lyckade tvsatsningen Skavlan. Foto: Ann-Louise Rönestål Ek Det finns ett tv-program som gjort mer för det norsk-svenska samarbetet än alla Interregprojekt tillsammans: Fredrik Skavlans talkshow. År efter år lockar den speciella mixen av underhållning och allvar miljonpublik. Skavlan skapar samarbete över gränsen En godmodig norrman som ställer kluriga frågor och lyssnar på ett sätt som får gästerna att öppna sig. Ett gäng kändisar som visar nya sidor av sig själva och som grädden på moset riktigt bra musik. Så ser Skavlan -mixen ut. Projektledare för Skavlan är sedan två säsonger Gunilla Nilars en SVT-legendar som med sin fingertoppskänsla alltid lyckas nå ut till en bred publik. Från början producerades programmet både i Sverige och Norge men efterhand tyckte Fredrik Skavlan själv att det vore bättre att göra programmet bara i Stockholm. Programmet görs av ett tight gäng bestående av norska och svenska researchers, norsk bildproducent och scripta, svensk redaktör och reporter och så då Gunilla som är spindeln i nätet i sin roll som projektledare. Skavlan spelas in på torsdagar, sänds på fredagar. Flera i teamet har arbetat med Fredrik i åratal, bland annat bildproducenten som är mycket viktig för att upprätthålla bildspråket som är karaktäristiskt för Skavlan och som skapar den där lyssnande, intima stämningen med mycket närbilder. När redaktionen planerar sändningarna pratar man mycket om gästerna som det görs noggrann research på. Tanken är att hitta det gästerna har gemensamt och försöka få till spontana samtal om det i studion. Eftersom showen också sänds i Norge vill vi ha med kända norrmän, men vi har svårt att enas ibland. Vi känner inte alltid till varandras kändisar, helt enkelt, ler Gunilla. Men i Skavlan räcker det inte med kändisskap, det är alltid storyn som är viktigast. Där har du framgångsreceptet: storyn, Skavlans personlighet och varumärket. Skavlan är en monumental framgång sista avsnittet vårsäsongen 2012 drog hela tre miljoner tittare två miljoner i Sverige och en miljon i Norge. Beslut har tagits att Nordens största talkshow ska fortsätta två år till, till hösten ska man testa att spela in några avsnitt på BBC i London för att kunna erbjuda riktigt exklusiva gäster. En stor fördel är att vi har två länder att gräva ur. Dessutom tycker filmbolag, bokförlag och kända artister att det är praktiskt att vara med, då detta är den stora showen i två länder. En norsk och en svensk plattform i ett. Stjärnorna vet att vi är etablerade. Då kommer de till oss. Vad tror du är ditt särskilda bidrag, Gunilla? Det jag bidrar med är nöjestänket, fredagskvällskänslan, jag vet att det måste glittra lite. Så tänkte jag med Allsång på Skansen och det fungerar här också. Språkförbistring ibland? Nej, väldigt sällan. Jag tycker inte att språket är något problem alls, vi förstår varandra bra och gentemot tittarna kan vi ju dessutom texta. Du har jobbat i 46 år på SVT och har mer rutin och kunskap än de flesta. Vad tycker du att SVT och NRK ska samarbeta kring? Vi ska jobba ihop kring den här sortens program och nyheter. Jag har jobbat länge med Nordvisionen det nordiska public service-samarbetet. Det har handlat om att köpa varandras program och ibland göra gemensamma. Men jag tror man kan tänka annorlunda, vi behöver inte alltid tänka programproduktion utan kanske snarare på hur vi kan hjälpas åt med kompetens och pengar. Om 8 VAAJMA nr 3/2012

9 Ökad samverkan ett + I Skavlan räcker det inte med bara kändisskap, det är alltid storyn som är viktigast. NRK och SVT tillsammans slår pengapåsarna ihop kan vi köpa in riktigt bra format. (Ett format är en noggrant utvecklad mall för ett program som kan sändas i flera länder, Expedition Robinson och Så ska det låta är exempel på format.) Vi kan dela på kostnaden för scenografi till exempel, koppla på ett resurstänk! En viktig sak vi redan gör idag är att bjussa. Helt enkelt låta grannarna använda våra framgångsrecept. Norska Allsång på gränsen är väldigt mycket en rip-off på Allsång på Skansen Men det gör inget, de är ju våra grannar, säger Gunilla Nilars. Ann-Louise Rönestål Ek Norge och Sverige har blivit mer likvärdiga de senaste åren och har mycket att ge varandra. Det tycker Frode Solberg som är minister på Konglige Norske Ambassaden i Stockholm och som dagligen fokuserar på samarbete och relationer länderna emellan. Frode Solberg växte upp i den lilla norska orten Jessheim i kommunen Akershus på Östlandet. En plats som i sig visar på den norska framgångssagan. När Frode var barn bodde det 6000 personer i Jessheim, nu närmar sig invånarantalet och utvecklingen blomstrar. En ny flygplats byggs, infrastrukturen förbättras, det tillkommer nya skolor. Att Norge har en väldigt aktiv distriktspolitik är tydligt i Jessheim. Frode minns att han redan som lillgrabb hade en klar bild av Sverige: Vi hade ju svensk tv och såg mer på det än på norsk tv! Sverige var spännande. Då var det envägsstyrt, Norge var lillebror i många avseenden men det har vänt. Vi är intresserade av varandra på ett annat sätt idag. Tänk bara på Skavlan, säger Frode och ler. Mellan våra länder finns en mångfald av förbindelser och Frode menar att det samnordiska samarbetet fått en annan tyngd: Det handlar om samarbete på både regional- och riksnivå, politiskt och mellan myndigheter. Vi har alla spännande Interregprojekt och en praktisk samverkan som växer fram mellan till exempel fylkeskommuner och svenska kommuner. Jag tror att det här märks även för vanliga medborgare, vi har till exempel en strålande gränshandel värd 14 miljarder kronor. Även om detta innebär stora utmaningar för det norska näringslivet, ser vi på ambassaden väldigt positivt på utvecklingen. Frode Solberg, minister på Konglige Ambassaden i Stockholm trivs på jobbet. Foto: Ann-Louise Rönestål Ek Enligt Frode Solberg präglas samarbetet mellan Sverige och Norge av respekt och ömsesidigt beroende, vi är till exempel varandras viktigaste handelspartners. Politik och näringsliv knyts samman och gränsen är en motor! Vi har geografin, kulturlivet, vår gemensamma historia, vi har utbyte ekonomiskt och mediamässigt. Finns det inga problem alls? Visst, det finns några gränshinder kvar, kopplade till beskattning och annat. Men inga egentligt mörka skyar, säger Frode Solberg lugnt. Våra länder är inte storebror och lillebror längre utan mer jämbördiga sa du förut, hur menar du? Det är två mer likvärdiga länder nu än för 25 år sedan, socialt och ekonomiskt. En tydlig trend är också alla svenskar som väljer att flytta till Norge för att jobba. Många svenska ungdomar tar med en positiv bild av Sverige och svenskar till Norge. Det skapar i sin tur förnyad nyfikenhet hos norrmännen, de köper fritidshus i Sverige och åker gärna över gränsen för att shoppa. Att så många väljer att röra sig över gränsen är positivt. Överlag är detta en positiv, kulturell folk-till-folkupplevelse. Realekonomiskt viktig, dessutom ni har överskott av unga arbetslösa i Sverige, de behövs i Norge vi behöver varandra. Fram med kristallkulan nu, Frode vad tror du om Sverige- Norge-relationerna om tio år? Utifrån det jag ser nu kommer vi att ha ett fortsatt och ökande utbyte vad det innebär av arbetskraft som rör sig mellan länderna är förstås avhängigt av ekonomin. Kanske kommer Sverige att behöva mer av sin unga arbetskraft, arbetskraftsbehovet ökar i styrka i hela Europa. Den politiska dialogen kommer att fortsätta, få länder har så tät intensiv dialog mellan ledande företrädare. Men vi är med i EU, det är inte ni? Precis, vi är med i EES och NATO våra länder har valt olika vägar utrikespolitiskt men behöver varandra. Du jobbar i det här mysiga huset på Gärdet mitt i Stockholm, the capital of Scandinavia som vi svenskar säger hur trivs du i Sverige? Frode skiner upp: Jag trivs mycket bra i Stockholm, denna underbara stad. Norske Ambassaden är ett spännande ställe att arbeta på. Ambassadören Anne K Lund och vi i hennes team möter frågor om både politik, säkerhet, näringsliv och kultur. Våra länder är så nära på alla områden och jag upplever ett starkt intresse för Sverige i Norge. Det är ett helt speciellt naboskap, man kan inte vara annat än glad! säger Frode Solberg. Ann-Louise Rönestål Ek på plats vid Ambassaden VAAJMA nr 3/2012 9

10 fokus: fiske Det er store sjanser for å få flott fjellfisk i Lierne. Flott fisketilbud Fisketilbudet i Lierne er blant landets beste vann og fet ørret venter på besøk. Det meste av Liernes bebyggelse ligger ved en av de mange store sjøene i kommunen. Men i fjellet finnes det langt flere og gode sjøer eller vann i forskjellig størrelse, og i mange av dem er det store sjanser for å få godt med fisk, ørret eller rør. Det er også lagt godt til rette for besøkende. 14 godt utstyrte fjellhytter er til disposisjon. Ønsker du bare dagstur eller bruker telt, finnes det en rekke båter du kan leie. Det koster 100 kroner for å leie båt ett døgn. Båter er plassert ved vann både i Sørli, Nordli og Kvelia. Det finnes eksempelvis båter til leie for å fiske i Blåfjellvannene, sier Tord Åberg, Lierne fjellstyre. Hyttene er godt utstyrt med rikelig kjøkkenutstyr, gode møbler, ved, propangass og solpanel for strøm. Det du trenger å ta med er sovepose eller laken og putevar, sier Åberg. Tre av hyttene ligger ved veg, hvor du kan kjøre helt fram med bil. Ellers varierer avstanden en må gå, fra 3 til 13 kilometer. Til Gusslihytta må en ha båtskyss. Innbyggerne i Sørli har rett til å fiske med garn i Sørlifjellene, og tilsvarende for innbyggerne i Nordli kan fiske med garn i sine fjellvann. Besøkende fra andre kommuner har ikke rett å fiske med garn, uten spesielle avtaler. Leieprisen for hyttene er todelt, 550 kroner for folk utenfra, og 275 kroner for libygg. Det errelativt store hytter, varierende med sengeplass fra 4 til 12 personer. Tord Åberg kan fortelle at det er svært mange som kommer igjen for å leie hytte eller båt. Vi har mange som kommer år etter år til den samme hytta for å fiske i vannene de har fått fisk i, sier han. Omtrent 50 prosent av dem som går til fjells for å fiske i Lierne, er svensker, derav flere fra Sør-Sverige. Dersom du har spesielle øns 10 VAAJMA nr 3/2012

11 Röding är en delikatess! Foto: Privat Bättre kvalitet i fiskevattnen Foto: Privat ker, bør du være ute i god tid. Det er allerede mange som har bestilt. Mange hytter ligger i områder hvor det år om annet kan være rikelig forekomst av multer (hjortron). En kan bestille hytte og båt gjennom Lierne servicetorg, eller gå inn på Innatur.no. Du kan også gå på hjemmesiden til Lierne fjellstyre for å få mer informasjon, fjellstyreneilierne.no Nøkkel til hyttene eller båtene kan du få utlevert på butikkene i Sørli og Nordli, eller ved Statoil i Nordli. Håkon Arntsen Hotagenkortet erbjuder ett spännande vildmarksfiske med över 100 örings- och rödingsvatten i Krokom kommuns norra delar. Förhoppningen är att kortet ska locka fler sportfiskare till området. Ett projekt har nu startat som kommer att öka kvaliteten på fiskevattnen i de fiskevårdsområden som ingår i Hotagenkortet. En viktig förbättring är att göra flera fiskevatten mer tillgängliga för nya besökare och familjer, säger Sven Ola Öhlund, som leder projektet som har namnet Fiskekvalité i Hotagen. Projektet har inletts med sex möten där alla inblandade i de tre aktuella fiskevårdsområdena har träffats. Deltagarna har varit styrelseledamöter, de som sköter bevakningen i området, de som säljer fiskekort, turistföretagarna och de boende i området. Vi har kommit en bra bit framåt i att forma de riktlinjer och handlingsprogram som ska ge vårt område en förbättrad långsiktigt hållbar fiskevård. I dagsläget tenderar vårt fiskevårdsarbete att bedrivas utan systematisk planering. Det ska vi ändra på i vårt projekt, menar Sven Ola Öhlund. En klassificering har också inletts om vilka vatten som behöver en ny utsättning av fisk. Lika viktigt blir det att bestämma vilka vatten som inte behöver en ny utsättning, säger Sven Ola. Men det är inte bara nya gäster som ska komma i fokus. Sportfiskarna som vill fånga de stora fiskarna måste också tillgodoses. Informationen om vad de olika vattnen erbjuder blir en viktig del i marknadsföringen, menar Sven Ola. I ett av de möten som genomförts fanns tre forskare på plats, som har tillfört viktig kompetens om områdets fiskevård. En del fiskevatten har för låg vattennivå i dag. En omprövning av vattenregleringen kommer också att bli en viktig fråga i det fortsatta projektarbetet, säger Sven Ola, som nämner att fiskevatten i trakten kring Rörvattnet är exempel på platser där vattennivån är för låg i dagsläget. Likaså finns ett behov av informera om vilket fiske som regelverket tillåter och inte tillåter. Hela projektidén ska ju leda till att våra fiskegäster ska bli nöjda och att det i sin tur betyder ännu bättre goodwill till Hotagenbygden, säger Sven Ola Öhlund. Per Lindahl Ladda upp din fiskebild! Fångat en stor fisk? Gå in på vår Facebooksida och ladda upp en bild på din fångst! facebook.com/vaajma VAAJMA nr 3/

12 Fokus: sommarevenemang Evenemang med Mye folk på Li-Martna. Årets store nyhet for de aller minste er en oppblåsbar tunnel med innlagt hinderløype. Foto: Jorunn Granheim Li-Martna satser ekstra på kultur Martnassjef Åse Skjelbred Hals inviterer til Li-Martna, og lover trivesel og hyggelige opplevelser for store og små. Foto: Håkon Arntsen Martnashelga juli er det fest og fart i fjellbygda. Li-Martna er skikkelig trivelig, sier martnassjefen. Fredag 20. juli er det Li-sommerdans utenfor Sørlihall en. I den lyse sommernatten skapes en spesiell stemning med god musikk og mye folk på dansegolvet. I år er det Contiki som skal få fart på fotan. Li-sommerdansen åpner martna, men festen fortsetter lørdag og søndag. Allerede på torsdag er det aktivitet ved Oppgården i Kvelia. Tour de Lier i gang med motbakkeløp, tilpasset både racere og trimmere. Dette inngår i løpsrunden som avsluttes søndag med Estilløpet i Sørli. Men del to av Tour de Li, starter i Sandvika fredag. Det er det såkalte Spjettløpet, et terrengløp fra Sandvika og med målgang på Skjelbred. Lørdag åpner bodene kl. 10 på museumsområdet i Sørli. Det er stor interesse for å komme på Li-Martna i år. Over 70 utstillere fra Norge og Sverige kommer, og mange er nye, sier martnassjef Åse Skjelbred Hals. Men det er langt mer en salgstilbud fra boder som kan lokke. I år satser vi ekstra på kultur. Vi arrangerer Talenter i Lierne, hvor både unge og voksne deltar. Dessuten blir det kunstutstilling på Låven, og fjorårets suksess Gærne jenter kommer igjen med nytt og spennende repertoar. På museumsplassen blir det i tillegg allsang med husorkesteret Bjørnars. Årets store nyhet for de aller minste er en oppblåsbar tunnel med innlagt hinderløype. I år er det fjortende gang Li- Martna arrangeres. Hvert år strømmer besøkende til. I kommunen er det mange hytter, og hyttefolket deltar gjerne. Mange utflyttede Li-folk legger ferien til martnashelga. I år håper jeg dessuten at mange svensker legger turen til Li. Besøkende får oppleve et levende museum, med dyr og sommerlig aktiviteter, som slåttonn, hopping i høyet og riding. Martna avsluttes søndag med bilbingo. Håkon Arntsen 12 VAAJMA nr 3/2012

13 guldkant i Vaajma Flyktningrittet er en riktig sykkelfest 27. og 28. juli er det sykkelfest på grensen både for store og små. Flyktningrittet arrangeres for tredje gang. Fredag 27. juli er barnas sykkeldag med lille Flyktningrittet ved Liernehallen i Nordli. Barn opp til og med ni år er hjertelig velkommen til sykkel og moro. I fjor møtte ca. 60 barn, og prosjektleder Inger Karine Aagård, både håper og tror på enda flere i sommer. Det samme gjør Merete Gjertsås som er hovedansvarlig for sykkelopplegget for de minste. Alle er hjertelig velkommen, og ikke minst håper vi flere svenske familier tar turen til Nordli, sier Aagård. Barna må ha hjelm og sykkel, enten den er på to eller tre hjul. Det er ikke forhåndspåmelding til det lille Flyktningrittet. En sykkel blir trukket som premie til en av deltakerne. Lørdag er det de voksnes tur til å prøve sine ferdigheter. Starten går i Gäddede og målet ligger i Nordli, motsatt veg av Flyktningrennet. Dette er tilbud for alle, uansett sykkelferdighet og fysisk nivå. De mer avanserte, med bra grunntrening i kroppen, kan prøve seg på en 73 kilometer lang terrengløype. Det er en tøff og utfordrende løype som går på veg og i terreng. Jeg tror det er bra om man har syklet litt før man gir seg i kast med den utfordringen, sier Aagård med et smil. Men fortvil ikke. En løype på 50 kilometer er absolutt innen rekkevidde for de fleste. Men en må være minst 17 år for å kunne delta. Også for trimmerne finnes det enda en løsning. Her er det også anledning for barn ned til 10 år til å bli med. Vi har et tilbud på 35 kilometer for trimmerne. Det er en løype som følger den asfalterte vegen fra Gäddede til Nordli, og som alle kan klare. Sykkelglede: Inger Karine Aagård, Merete Gjertsås på trehjulssykkel, og Mai Randi Grande ønsker store og små velkommen til Flyktningrittet i sommer. Foto: Håkon Arntsen I fjor var det ca. 500 deltakere til sammen på de tre alternativene, fra Mo i Rana i nord til Trondheim i sør. Ca 10 prosent av deltakerne kom fra Sverige. I sommerens Flyktningritt kan det også bli lagt inn norsk mesterskap for brannmenn. Deltakelse i Flyktningrittet, Flyktningrennet og Portfjelløpet, ski, løp og sykkel, vil kvalifisere til Flyktningtrippelen. Sammenlagtvinneren av trippelen vil få en pengepremie på kroner. I fjor vant Anders Høgberg klassen for menn og samboeren Mai Guin, klassen for kvinner. For å melde seg på, gå inn på flyktningrittet.no En kan også ta kontakt med Lierne Fritid eller Servicetorget i Lierne kommune. Håkon Arntsen VAAJMA nr 3/

14 Fokus: sommarevenemang Pe-Torsa: Ekte og underfundi Det store høydepunktet i Kvelia nærmer seg. 110 innbyggere skal ta mot over besøkende som vil uppleve Pe-Torsa. Fra 23. til og med 26. august er det vild vest i Kvelia. Bygda med litt over 100 mennesker med stort og smått, invaderes både fra vest og øst. I løpet av fire dager har over mennesker besøkt Kvelia og Oppgården for å oppleve Pe-Torsa. I fjor var det besøkende. Mange har vært der før, men de kommer igjen og igjen for å se og høre hvilke sprell Kjell Kvetangen har funnet på. For folk som ennå ikke har besøkt fjellbygda, så er Kjell Kvetangen mannen bak Pe-Torsa, og spiller selv Pe-Torsa. Mange kjenner han faktisk bedre som Pe-Torsa, enn som Kvetangen. I år blir det seks forestillinger, en torsdag og en fredag, og to forestillinger om lørdag og to om søndag. Det er særlig stor rift om billettene på lørdag. I fjor var det utsolgt, og jeg anbefaler de som har spesielle ønsker om dag å være tidlig ute for å bestille billetter, sier Mona Aagård, som er daglig leder for Pe-Torsadagene. Pe-Torsa startet i år 2000 med 150 tilskuere, som ble til året etter. Hele tiden har publikumsoppslutningen økt, med topp i 2011 på I fjor var det en liten nedgang, noe som kan ha sammenheng med tragedien på Utøya. Vi har nesten ikke markedsført Pe-Torsa. De besøkende har vært de beste ambassadørene, sier Aagård. Men hun ønsker seg flere svensker. Pe-Torsa med ekte kvelidialekt fra 50-tallet, vil passe godt også for svenske ører. Kjell Kvetangen skriver nytt spill Stolt Pe-Torsa og kona Serine på søndagstur med tohjulstraktoren. for hvert år. Mona Aagård tror det er grunnen til den store til-strømningen. Tidsmessig er Pe-Torsa lagt til 50-årene. Verdensbegivenheter og små hendinger på gården og i bygda blir satt opp mot hverandre. En høne er blitt borte og skaper masse spetakkel, mens radioen melder om store ulykker ute i verden. Humoren er rå og direkte, men samtidig ekte og underfundig. Gjennom å holde fast på 50-tallet i ord og hendinger, klær og utstyr, blir også vår tid satt i perspektiv. Den første grammofonen og tohjuls traktoren var en storhending den gang, og ble kanskje satt mer pris på enn vårt moderne utstyr. Samtidig forteller Pe-Torsa om en levende bygd, om optimisme og framtidstro den gang. Derfor kjenner nok noen litt vemod når de drar fra forestillingen og ser hva som skjer med norske og svenske bygder i dag. Mona Aagård sier at det må til en stab på over 200 for å gjennomføre Pe-Torsa-dagene. I Kvelia må du være over 80 eller under 11år for å slippe oppgaver når Pe-Torsa arrangeres. Det vi har fått til, gjør oss stolte. Mandagen etter Pe-Torsa helga sitter vi bare og gliser. Det har vært så mange godord å 14 VAAJMA nr 3/2012

15 Hallå där! Vad tycker du att Sverige och Norge ska samarbeta om? g show Madeleine Aaras, Gäddede: Vi ska samarbeta om turism, rakt av! Här i Gäddede har vi inga gränser, det borde tydligt visas för turisterna. Först kan de se Hällingsåfallet, sen kan de åka vidare till något spännande turistmål några mil bort, på norska sidan. Vi borde bygga vidare på det gränslösa, bygga gemensamma turismpaket. Sverige och Norge har så mycket gemensamt, vi kan visa oss som ett enda starkt område för turisterna. Kaja Kristine Ness, journalist på NRK i Steinkjer: Som journalist mener jeg at vi i mediebedrifter kan samarbeide mye mer, for eksempel en svensk og en norsk programleder lage felles radiosendinger. Vi kan også bli flinkere til å tipse hverandre om nyheter. Det finnes flere store arrangement som vi kan delta på i lag, som St.Olavsløpet og Storsjöcupen. (Bilden togs när hon var och jobbade på P4 Jämtland genom ett utbyte anordnat av projektet Nyheter och information över gränsen). Foto: Privat høre. Pe-Torsa betyr mye og gjør noe med oss, sier hun. Hvert år kommer det en kjendis utenfra som er med i spillet. Kan du røpe for oss hvem det blir? Kom å se selv, sier Mona. Mer informasjon og bestilling av billetter kan gjøres via Lierne servicetorg. Se også hjemmeside for Lierne kommune. Håkon Arntsen Daglig leder i Pe-Torsa, Mona Aagård, er stolt og glad over hva bygda har fått til. Gunnar Bengtsson, Gäddede: Länderna skulle behöva samarbeta tätare inom polisväsendet och sjukvården. Här i Gäddede till exempel skulle vi vinna mycket på att polisen från Nordli kunde åka över gränsen, istället för att polisen i Strömsund eller Östersund ska åka. Det är mycket närmare från Nordli, mer praktiskt. VAAJMA nr 3/

16 Sommarevenemang i Vaajma 20 juni. Sommardansskolans uppvisning kl i Föllinge. Information/bokning, Helen Söderqvist juni. Midsommarnattsvandring till Ansätten kl 18. Vandringen startar vid Ewas pensionat, Bakvattnet. Längs leden bjuds på jämtländsk mat, kaffe och underhållning. Vi går vidare upp på Ansättens topp och njuter av blommor, midnattssol och medhavd matsäck. Åter i Bakvattnet vid gryningen. Ta med stövlar, ev. regnkläder. Guider är Gerd Pederséhn och Rut Magnusson. Pris 450 kr. Bokas senast 18 juni. Turistbyrån eller Rut Magnusson Välkommen! 22 juni. Midsommar på Hembygdsgården Tunbacken i Föllinge. Kl 11.30: Vi klär midsommarstången. Kl 12: Dans och lekar. Servering kl Gratis fika samt godis till barnen. 22 juni. Midsommarfirande i Valsjöbyn kl.13, Rengsfallet. Vi klär stången och dansar runt den. Kl 16: Fotboll, damer mot herrar. Klä gärna ut er! Fotbollsplan vid skolan. Kl 18: Vi tänder grillen vid Rengsfallet. Där träffas man och tar själv med sig det man vill grilla. Information/Bokning: Gunnar Fahlström juni. Midsommarafton i Åkersjön.Dans kring midsommarstången på Sågbacken kl 12 (infarten mot Önrun). Nytt för i år: Utmana kompisgänget på en femkamp! Samling kl 14 i Badviken. Max 5 pers per lag. Mat och dans till liveband i Pistgaraget, Övre Åkersjön, start kl 19. Medtag egen dryck. Begränsat antal platser. Anmälan är bindande, uppge namn på samtliga till middagen vid anmälan, middag och dans 300 kr, enbart dans 50 kr. För femkampen uppge lagnamn och e-post till lagkapten. Anmälan senast den 17/6. Info: juni. St. Hans moro kl 17. Gudøyvangen grendehus Røyrvik. 23 juni. Välkomna till Rötvikens båtbrygga. Vi träffas kl 14 vid bryggan och har det mysigt tillsammans barn/vuxna. Ta med egen picknickkorg. Vi ser gärna att ni som har båtar i Hotagensjön kommer till oss den här dagen. Gåbingo, lotterier, m m. Välkomna hälsar Rötvikens byalag. 26 juni. Sommarkul på Edevallen i Föllinge kl 19. Ständut Blakk m fl. Information/bokning. Mats Hurtig tel juni. Turmarsj kl 18, Røyrvik. 28 juni 1 juli. Bærflækkdagan, Røyrvik. Boder, fest, konsert, underholdning, Bærflækkstaffetten. 29 juni. Konsert m/fjelljom, Røyrvik Samf.hus. 30 juni. Blomstervandring till Ansätten kl 10. Heldagstur, 8 timmar, 12 km. Ta med stövlar, regnkläder och matsäck. Avgång från Ewas Pensionat i Bakvattnet. Guide Gerd Pederséhn. Guideavgift 150 kr. Barn under 15 år gratis. Info: Rut Magnusson juli. Fotovandring till Ansätten med Hans Tingman. Heldagstur, 8 timmar, 12 km. Ta med stövlar, regnkläder och matsäck. Avgång från Ewas Pensionat i Bakvattnet kl 10. Ta med egen kamera. Guideavgift 150 kr. Barn under 15 år gratis. Info: Rut Magnusson juli. Guidad blomst e rvandring i Forsåsens Orkidékärr kl 18, 4 km öster om Föllinge, följ väg 339 över Hårkan. Information/Bokning: Curt Lofterud Tel: juli. Blomstervandring till Ansätten. Heldagstur, 8 timmar, 12 km. Ta med stövlar, regnkläder och matsäck. Avgång från Ewas Pensionat i Bakvattnet kl Guide Anneli Åman. Guideavgift 150 kr. Barn under 15 år gratis. Info: Rut Magnusson juli. Blomstervandring/ Örtavandring till Ansätten. Heldagstur, 8 timmar, 12 km. Ta med stövlar, regnkläder och matsäck. Avgång från Ewas Pensionat i Bakvattnet kl 10. Guide Gerd Pederséhn. Guideavgift 150 kr. Barn under 15 år gratis. Info: Rut Magnusson juli. Åkersjödagen med sedvanlig kakfrossa mellan kl på Hotell Fjällgården. På kvällen, kl 17, Stockrace vid Sågbacken med kolbullar m m. Info: Marite Staaf juli. Hem till byn-dagar i Häggsjövik. Bygål n uteaktiviteter, mat och dans. byn, Rengsfallet. Iggesundsgängets Janne Krantz, Trollkarlen TRIXI med magisk trollerishow för stora och små, Makalaut spelar härligt svängiga folkmusiklåtar från bla Föllinge, Rörvattnet och Hotagen, Sandra Östlund ung sångfågel från Strömsund. Utlottningar och allsång. Vid dåligt väder inomhus. Entré 100 kr under 15 år gratis. 21 juli. Trivseldag i Rörvattnet (vid vändplan), start kl Fisketävling från båt. Lagtävling max 3 personer/båt. Ta med egen båt eller hyr båt på plats. Loppis mm. Försäljning av hamburgare, korv kaffe och läsk. Kl 18 är alla välkomna till trevlig samvaro i vårt stora partytält, ta med egen picknickkorg och kom! Info: Birgitta Eriksson eller juli. Blomstervandring/ Örtavandring till Ansätten. Heldagstur, 8 timmar, 12 km. Ta med stövlar, regnkläder och matsäck. Avgång från Ewas Pensionat i Bakvattnet kl 10. Guide Gerd Pederséhn. Guideavgift 150 kr. Barn under 15 år gratis. Info: Krokoms Turistbyrå , 22 juli. Hembygdsdag med Hasse Thor i Hotagen, start kl 11 med gudstjänst i Hotagens kyrka. Därefter Hasse Thor i Hotagens församlingshem. Försäljning av Hotagenfilmer i Helg & Söcken inspelad i Hotagsbygden åren Arrangör: Hotagens Hembygdsförening/Föllinge Församling. Info: Irja Jonsson juli. Blomstervandring till Ansätten. Heldagstur, 8 timmar, 12 km. Ta med stövlar, regnkläder och matsäck. Avgång från Ewas Pensionat i Bakvattnet kl 10. Guide Jana Novak. Tema: Hur växter kan användas i vardagliga livet. Guideavgift 150 kr. Barn under 15 år gratis. Info: Rut Magnusson juli. Hembygdsdagen på Tunbacken i Föllinge. Se kommande program. 3 augusti. Dans i Rötviken till Umbrella kl Arrangör: Rötvikens byalag. 4 augusti. Blomstervandring till Ansätten. Heldagstur, 8 timmar, 12 km. Ta med stövlar, regnkläder och matsäck. Avgång från Ewas Pensionat i Bakvattnet kl 10. Guide Anneli Åman. Guideavgift 150 kr. Barn under 15 år gratis. Info: Rut Magnusson Krokoms Turistbyrå augusti. Festivalsjöbyn. Start kl 12 med Avloppet; stafett löpning och cykling. Ta kontakt med Michael Hallquist Kl 14 öppnar området vid Rengsfallet. Mat och dryck säljes kl Kl 15 kubbturnering. Kl Fisketävling. Musikunderhållning. Info: Nina Fahlström Fri entré! 11 augusti. Brolle Rock n Roll On Tour 2012 Edevallen Föllinge kl Stor show med BROLLE and the Million Dollar Quartet. Coverbandet The Buddies. Mat, pub och fikaservering. Pilkastning, chokladhjul, tombola. Information/bokning Jan Sundberg juni. Turmarsj kl 18, Røyrvik. 17 juli. Sommarkul i Valsjö- Med reservation för eventuella ändringar 16 VAAJMA nr 3/2012 Brolle spelar i Föllinge i sommar. Foto: Baldur Bragason

17 Narves datter overlevde på Utøya nyheter. Han rystet en hel verden med bombeeksplosjonen i Regjeringskvartalet i Oslo og de grufulle drapene på Utøya. Denne våren står Anders Behring Breivik tiltalt i en rettssak Norge og verden ikke har opplevd maken til, verken i omfang eller medieinteresse. I den samme rettssalen og foran storskjermer i tingretter landet over sitter foreldre og overlevende. En av dem er sjefen min, Narve Nordmelan, kommunikasjonssjef i Nord-Trøndelag fylkeskommune. Hans eldste datter Jorid overlevde massakren på Utøya ved å gjemme seg i et låst hus. Narve husker ikke helt hva de sa til hverandre da de endelig fikk kontakt på telefon den kvelden, men forteller at hun skrev en sms til ham før politiet ankom Utøya som hun avsluttet med Ikke vær redd, pappa. Narves journalistbakgrunn og kommunikasjonsjobb kommer godt med når han gjennom styrevervet i Støttegruppen for Utøyahendelsene bidrar med mediehjelp og kommunikasjon. Med sin bakgrunn kaller han rettssaken en form for etterutdanning. Å få være med på noe sånt er en helt spesiell erfaring. Det enorme apparatet rundt rettssaken, hvordan det hele foregår med verdigheten i behold og hva som kreves av alle involverte er ekstremt interessant å følge så tett. Det blir mye sterke følelser også, så vi pleier å forklare at vi i Støttegruppen tar mye på hverandre. Det er umulig å ikke bli berørt av de smertefulle forklaringene til alle dem som er rammet av en manns ondskap. Til og med aktor har tatt til tårene i Oslo tingrett. Narve vil også fremheve Breviks egne forklaringer som noe av det sterkeste han har opplevd de dagene FAKTA 22. juli 2011 n Anders Behring Breivik dreper 77 mennesker i bombeeksplosjonen i Oslo og på Utøya i Tyrifjorden der Arbeidernes Ungdomsfylking har sin årlige sommerleir. Han blir arrestert på Utøya av bevæpnet politi. Rettssaken: n Varer i ti uker. Går i Oslo tinghus men overføres på skjerm til andre tingretter i landet. Dommen er ventet før 22. juli. han har sittet i rettssalen. Å høre han beskrive med egne ord hvordan han uanfektet går rundt og dreper barna han kaller for objekter og legitime mål er forferdelig sterkt å høre. Han forklarer uttrykksløst om de mest morbide detaljer fra drapene. Føler du noe hat? Nei, jeg har jo sett på ham og kjenner mest på det at jeg synes det er noe stakkarslig over hele fremtoningen hans. Jeg har nesten syntes synd på ham også. Det vanvittige mediepresset fra all verdens redaksjoner har gjort at Støttegruppen har måttet finne praktiske løsninger midt oppi alle de vonde følelsene. For eksempel at vi lagde No interviews, please merker til de pårørende som ikke orker å snakke med journalister gjør det litt lettere for pressen å finne intervjuobjekter også. Hele rettsaken fremstår på et vis som et stort idrettsarrangement med Mixed soner, intervjufrie soner og et hav av pressefolk. Hvordan opplever du de utenlandske mediene? Det går litt i faser. Mange vestlige medier mener vi er for snille med den tiltalte, mens for eksempel østeuropeiske medier etterlyser bruk Narve Nordmelans eldste datter Jorid overlevde massakren på Utøya. Narves journalistbakgrunn og kommunikasjonsjobb kommer nu godt med når han gjennom styrevervet i Støttegruppen for Utøyahendelsene bidrar med mediehjelp og kommunikasjon. Foto: Björn Tore Ness av mer ekstreme bilder. Mange etterspør mer hat og forundrer seg nok litt over den norske måten å sørge på med å gå i tog, løfte roser og synge barnesanger. Hvordan opplever du de svenske journalistene? Som veldig lik oss selv. De er på en måte like rammet som oss og jeg føler virkelig at vi snakker om broderfolket. For eksempel at SVT i likhet med NRK ikke viser de verste bildene. Som ung journalist dekket Narve Scandinavian Star-ulykken og sier han vet hvordan det oppleves å jage pårørende. Men, hva kan mediene lære av 22. juli? Et aspekt som ikke pressetikken dekker er mengden i medietrykket. Selv om de fleste holder seg innenfor de presseetiske rammene er det antallet journalister og spørsmål som er så voldsomt. Den erfaringen er i alle fall viktig å vurdere i etterkant. En annen ting er det at det var få ledere på jobb på ettermiddagen 22. juli. Det gjør det vanskeligere å styre det journalistiske arbeidet. I en slik vanvittig krise, med så mange drepte blir det lett at urutinerte sommervikarer løper litt for fort rundt, for eksempel i forbindelse med å kontakte pårørende. En slik krise krever at du tar deg tid til å tenke, vurdere nøye hvem du skal kontrollere og ikke ringer ukontrollert rundt til folk. Elin Solvang VAAJMA nr 3/

18 nyheter. Håkki : Älska er Deltagarna i en stor lantbrukskonferens blinkar av trötthet. Ännu en föreläsning väntar innan dagen är slut. Föreläsaren Tomas Eriksson kliver fram. Iförd keps, röd-svartrutig skjorta och med uppfordrande blick. Men sitt inte där och skäms för att ni är från Norrland. Vakna till nu! säger han på sin sjungande Ljungaverksdialekt. Några minuter senare spritter publiken av energi. Skrattsalvor och spontana kommentarer bubblar i rummet. Tomas Eriksson har satt igång tankeverksamheten hos grupp en, precis som han planerat. Efter föreläsningen sätter vi oss en stund. Tomas slår direkt fast att man måste arbeta med identitet och självkänsla hos människor i glesbygd. Han tampades med den där skämmiga jag-är-från-landet-förlåt-för-att-jag-finns -känslan under uppväxten. Men det tröttade ut att gå omkring och tänka så. Jag bestämde mig helt enkelt för att duga precis som jag är. Vi som kommer från småbyar är unika. Hur unikt är det att komma från Stockholm? säger han tankfullt. Idag är han en etablerad föreläsare och konstnär, uppskattad för sin befriande humor, sin kärlek till landsbygden. Tomas pluggade på Kunstakademiet i Trondheim, att det råkade bli just den staden berodde på att han hade hört att det fanns bra fotbollslag i Trondheim. Tillsammans med kompisarna Björn-Gunnar Kowalski Hansen och Mats Stenslet började han arbeta för att konkretisera sina tankar. Vi funderade på vad det gick att göra konstnärligt om glesbygd det blev t-shirtar och rykten! Grabbarna spred ut historier om den märklige mannen Håkki en Sträck på er och var stolta för att ni kommer från landsbygden. Hur coolt är det att komma från Stockholm egentligen?, menar Tomas Håkki Eriksson. Foto: Ann-Louise Rönestål Ek råbarkad typ i mustasch och hockeyfrisyr. En man som älskade att dra runt på byn i gamla bilar och tjuvskjuta älgar. Dessutom tryckte Håkki egna tröjor! En av de första t-shirts vi gjorde var Hydros logotype, men med texten Mongo istället. De hade ju lagt ner i Ljungaverk och det gillade vi inte, berättar Tomas som var den i gänget som fick agera karaktären Håkki. Genom att sponsra coola människor med trendkoll i Trondheim med t-shirts började snart snacket att gå. Media fick nys om den udda Håkki och tröjorna. Flera journalister lät sig luras av den underlige mannen som muttrade och levde upp till hela fördomsbilden av en korkad lantis. Många fantastiska reportage skrevs i norska tidningar. Så spred sig ryktet och många lärde sig älska Håkki. Än idag säljer grabbarna sina hemmagjorda t- shirts, i tre butiker. Tomas beskriver det hela som ett udda biståndsprojekt för att stärka hembyn Ljungaverk. Pengarna går till roliga aktiviteter i byn. När jag föreläser använder jag bilder, filmklipp, historier. Spelar på myterna, ifrågasätter. Det är viktigt att vi pratar om vår verklighet, känner att livet är lika viktigt i den lilla byn som i storstaden. Humorn verkar vara en viktig ingrediens för dig också? Absolut. Med humor når man långt, säger Tomas och visar den egendesignade t-shirt han bär just idag. Det står: Om vi nu inte får äta djur, varför är de då gjorda av kött? på den. Tomas Eriksson har många resdagar varje år, ger ungefär 70 föreläsningar mest i Tröndelag och Nord-Norge. Främst arbetar han med barn och ungdomar på små skolor inom ramen för Den kulturelle skolesekken, en statlig satsning som ska bidra till att eleverna i Norge får möta professionell konst och kultur. Känner du att du gör någon skillnad? Ja. Det är många som har behov av att prata om sin identitet och sina drömmar. Men man måste göra det på ett sätt som fungerar för de här ungdomarna. Håkki fotar eleverna som gestaltar shopen i Gäddede. Tomas anlitas regelbundet av olika Interregprojekt, vid ett minnesvärt tillfälle gjorde han en workshop med åttondeklassare från Nordli och Gäddede. De pratade om bilden man har av sig själv, och bilden andra har. Sedan fick de gå hem och hämta attiraljer för att klä ut sig till dessa fördomsbilder. Dagen efter fotograferade Tomas de utklädda eleverna, det blev ytterst ovanliga klasskort! De klädde sig i skoteroveraller, storstövlar och tog på sig buttra miner när de skulle gestalta hur de tror att storstadsmänniskor ser på dem. Sedan klädde de sig som snobbiga börsmäklare och satte näsorna i vädret när de skulle visa hur de såg på 18 VAAJMA nr 3/2012

19 själva, lantisar! sig själva som lantisar så som de tror att Stockholmarna ser sig. Det var en av uppgifterna de fick göra under den uppskattade work- Foto: Karin Kvam storstadsmänniskor! Det blev massor av skratt och bra diskussioner, berättar Tomas Eriksson. Hur tycker du det är att arbeta med Interregprojekt? Det kan nog vara bra men det måste vara mycket tydligt och konkret. Skicka folk över gränsen inte minst ungdomar! Vuxna tjänstemän mer info n Tomas Håkki Erikssons hemsida: som åker över gränsen och blir fulla tillsammans på konferenser bygger inget varaktigt, låt kidsen mötas och jobba ihop, skrattar Tomas. Det är ganska lite snack om landsbygden, åtminstone i Sverige. Eller vad tycker du? Jag förstår det verkligen inte. Ingen politisk diskusson om landsbygdens framtid, det är tvärtyst. Jag hoppas att det vänder, vi kan utveckla mycket nytt tillsammans och försörja oss på hemmaplan. Jag bor i lilla Ljungaverk och lever på mina föreläsningar i Norge det fungerar perfekt. Säger Tomas Eriksson och går ut på stan för att spana in en traktorutställning på Stortorget. Ann-Louise Rönestål Ek VAAJMA nr 3/

20 Fokus: fantastisk vildmark Børgefjell venter Det virker kanskje ekstremt å ta familien med på en tur i Børgefjell, men faktisk er det et relativt lett terreng å gå i. Her kan du uppleve fantastisk villmark! Med utgangspunkt i Røyrvik er det enkelt å få båtskyss over Namsvatn, og dermed er en inne i selve nasjonalparken. En grei løsning fra svensk side er å ta utgangspunkt i Stekenjokk eller Leipikvatnet. Børgefjell er den nest eldste nasjonalparken i Norge. Den ble opprettet i Her finner du uberørt natur, og stor sannsynlighet for at vil treffe på rein. Dette er et reinbeiteområde sommers tid. En eldgammel kultur og tradisjon som holdes ved like, sier turistvert Kent Mikkelsen i Røyrvik. Børgefjell et eldorado for fjellvandrere. Foto: Steinar Johansen Han driver Visit Børgefjell (se visitborgefjell.com), og guider også grupper inn i nasjonalparken. Mikkelsen har hatt med seg mange familier, og sier at barn fra seks år klarer fint å gå turer på en to timer. Inne i parken kan en få leid båter eller kano dersom en vil fiske eller bare dra på oppdagelsesferd. Det er rike fiskemuligheter for den som ønsker å prøve. Ellers er det rik fauna og på bakken finnes sjeldne fjellplanter, sier Mikkelsen. I Børgefjell er det fortsatt en levedyktig bestand av fjellrev, foruten at en blant annet kan oppdage kongeørn og fjellvåk.venter du med turen til august, vil du neppe ha problemer med å fylle spannet med bær. Sjansene er store for å finne så mye multer en bare orker å bære. Børgefjell med Jetn a m s klumpen (1 513m), det høyeste fjellet i Nord-Trøndelag har i år særdeles mye snø. Derfor vil det være lurt å Det virker kanskje ekstremt å ta familien med på en tur i Børgefjell, men faktisk er det et relativt lett terreng å gå i. Foto: Trond Strømdahl vente til godt ut i juli før du tar turen. Jeg vil anbefale å vente til midt i juli, sier Mikkelsen. 10. september starter småviltjakten. Men det er også i september fjellet kanskje er på sitt fineste, især når det gjelder farger. Og det er ingen problemer å gå turer i fjellet selv om det drives jakt på ryper i noen områder. Børgefjell nasjonalpark er på hele kvadratkilometer. Håkon Arntsen Turistvert Kent Mikkelsen, Visit Børge 20 VAAJMA nr 3/2012