Regler rörande offentliggörande vid förvärv och överlåtelse av aktier m.m.

Transkript

1 Näringslivets Börskommittés Regler rörande offentliggörande vid förvärv och överlåtelse av aktier m.m. (1994)("flaggningsreglerna") 1 1 Vissa redaktionella ändringar ha gjorts

2 Inledning Näringslivets Börskommitté (NBK) gav år 1983 ut regler rörande offentliggörande vid förvärv av större aktieposter m.m. Reglerna hämtade sina grunddrag från motsvarande reglering i Storbritannien. Reglerna som omarbetades 1984 och 1991, utgör del av det kontrakt som ingås mellan Stockholms Fondbörs AB och de bolag som har aktier noterade vid denna börs. Särskilda lagbestämmelser om offentliggörande av köp och försäljning av aktier infördes år 1993 i 4 kap lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Bestämmelserna grundar sig på de minimikrav som ställs i EG:s direktiv av den 12 december 1988 "on information to be published when a major holding in a listed company is acquired or disposed of". Med anledning av denna lagstiftning har NBK gjort en översyn av 1991 års regler. NBK har därvid ingående analyserat och övervägt möjligheterna att göra en omarbetning av reglerna med syfte att den skulle bygga på lagbestämmelserna och utgöra ett tillägg till dessa. Emellertid föreligger grundläggande skillnader mellan lagbestämmelserna och reglerna vad avser tillämpningsområde, tidpunkt för rapportering och sammanläggningsregler. Det av NBK övervägda förfarandet synes med hänsyn härtill endast kunna genomföras, om reglerna ändras i mycket väsentliga delar eller kompletteras med bestämmelser, som blir ytterst komplicerade och därigenom mycket svåra att praktiskt tillämpa. Det är uppenbart att reglernas principer är väl etablerade på aktiemarknaden och därigenom har stor betydelse. Med hänsyn härtill synes det uteslutet att låta enbart lagbestämmelserna gälla eftersom detta skulle innebära en från marknadssynpunkt oacceptabel sänkning av informationsnivån i förhållande till vad som hittills gällt. NBK har därför funnit det lämpligt att reglerna skall gälla vid sidan av eller skild från lagen. Att ha två vid sidan av varandra gällande regelsystem om samma sak är i och för sig opraktiskt för aktiemarknaden. NBK bedömer emellertid att lagens bestämmelser blir ensamt tillämpliga vid förhållandevis få tillfällen och att övervägande skäl talar för att reglerna även fortsättningsvis skall gälla som ett självständigt regelverk. Det bör i det här sammanhanget framhållas att lagbestämmelserna sålunda måste tillämpas separat. Som tidigare nämnts skiljer sig lagbestämmelserna i betydande avseenden från reglerna. De väsentligaste skillnaderna är följande: Lagen kräver offentliggörande endast vid förändring av röstetal; offentliggörande skall ske vid passerande av ett fåtal procentgränser; i underlaget för beräkning av procentgränser ingår endast av bolaget utgivna aktier; rapporteringen avser enbart aktier; i vissa fall skall dock även av annan innehavda aktier beaktas; anmälan om förvärv eller överlåtelse skall ske inom en vecka till bolaget och börsen; om börsen inte offentliggör uppgifterna inom viss tid skall bolaget göra detta. Reglerna kräver offentliggörande även vid förändring av andel av aktiekapital; offentliggörande skall ske vid passerande av ett stort antal procentgränser; i underlaget för beräkning av procentgränser ingår även aktier som kan tillkomma genom omvandling av konvertibla skuldebrev m.m.; gäller, utöver aktier, ett flertal typer av finansiella instrument som jämställs med aktier, bl a konvertibla skuldebrev; förvärvaren eller överlåtaren skall offentliggöra förvärvet respektive överlåtelsen senast kl nästföljande börsdag.

3 Grundstrukturen i NBKs regelverk, bl.a. i form av olika procentgränser, har inte förändrats sedan 1983, då de första reglerna på området gavs ut. NBK har funnit anledning överväga om de tidigare reglerna skall gälla oförändrad i alla delar. Vid bedömningen härav måste beaktas att marknadsbilden är väsentligt annorlunda i jämförelse med vad som var fallet Omsättningen på marknaden är betydligt mera omfattande och det har tillkommit ett stort antal finansiella instrument av vilka många successivt kommit att omfattas av NBKs regler. Offentliggörande av förvärv eller överlåtelser av aktier m.m. sker därför i en omfattning och med en intensitet som inte varit aktuell tidigare. Därtill kommer att NBKs regelverk nu skall tillämpas vid sidan om lagens bestämmelser, vilket ytterligare ökar komplexiteten i informationsreglerna. Mot bakgrund av dessa förhållanden - och då reglerna dessutom i många hänseenden går betydligt längre än reglerna i flertalet andra länder - har NBK funnit det rimligt, att göra en uppmjukning i förhållande till de tidigare reglerna med avseende på hur stor förändringen i ett innehav av finansiella instrument skall vara för att utlösa informationsskyldighet. De tidigare reglerna innebar att information skulle lämnas om innehavet, i förhållande till tidigare offentliggjort innehav, förändrades med två procent eller mera av totalt antal aktier eller röster i bolaget. I denna del innebär det nya regelverket ett mindre långtgående krav. Information skall nämligen lämnas varje gång innehavet, genom att öka eller minska, passerar ett procenttal som är jämnt delbart med fem. Detta innebär också att fasta procentgränser införs. Den andra viktiga nyheten är att den första informationsskyldigheten inträffar när innehavet uppgår till eller överstiger fem procent, i stället för som tidigare vid tio procent. Genom att sänka nivån för den första uppflaggningen uppnås härvidlag likhet med vad som gäller i flera andra europeiska länder. Övriga ändringar har främst tillkommit av redaktionella skäl eller i klargörande syften och kommenteras i avsnittet som följer efter reglerna. Liksom tidigare regler innehåller inte detta regelverk någon detaljreglering i syfte att hindra kringgåenden. För den som strävar efter att iaktta reglerna, vare sig transaktionen sker direkt eller indirekt, bör emellertid bristen på detaljreglering knappast leda till några tillämpningssvårigheter. Reglerna bör sålunda tolkas mot bakgrund av dess syften, nämligen att tillgodose aktiemarknadens behov av information om dels inflytandeförändringar i bolag vars aktier är spridda bland allmänheten, dels hur större placerares intresse för investeringar i dessa bolag utvecklas. Uppfyllandet härav bör kunna uppnås utan någon detaljreglering. Regler I. Tillämpningsområde 1. Reglerna är tillämpliga när fysisk eller juridisk person, svensk eller utländsk, förvärvar eller överlåter aktier i svenskt aktiebolag, som har aktier noterade vid Stockholms Fondbörs AB eller vid annan svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. 2. Med förvärv respektive överlåtelse av aktie som avses i punkten 1 jämställs utfärdande, förvärv, överlåtelse eller förfall av köp- eller säljoption avseende aktie om optionen inte är standardiserad samt av inköpsrätt som berättigar till köp av aktie; utfärdande, förvärv eller överlåtelse av terminskontrakt avseende köp eller försäljning av aktie om kontraktet inte är standardiserat. 3. Med förvärv respektive överlåtelse av aktie som avses i punkten 1 jämställs förvärv och överlåtelse av fordran med konverteringsrätt till aktie; fordran med optionsrätt till nyteckning av aktie; optionsrätt till nyteckning av aktie;

4 teckningsrätt till aktie. Med överlåtelse av aktie som avses i punkten 1 jämställs dessutom upphörande genom förfall av innehavarens rätt att förvärva aktie enligt sådana finansiella instrument som anges i första stycket. II. Offentliggörande 1. Den som har företagit en transaktion enligt punkterna I.1-3 skall offentliggöra transaktionen och sitt innehav, om a. transaktionen medför att innehavet uppnår eller överstiger någon av gränserna fem procent och därefter varje procenttal jämnt delbart med fem till och med 90 procent av totalt antal aktier eller röster i bolaget, eller b. transaktionen medför att innehavet minskar och därmed går ned under någon av de gränser som avses i a). Med begreppet "innehav" avses såväl innehav av aktier som av sådana finansiella instrument som anges i punkten I.2 och punkten I.3. Begreppet "transaktion" innefattar även förfall av finansiella instrument enligt punkten I.2 och punkten I.3. Har bolaget utgivit finansiella instrument som avses i punkten I.3 skall i underlaget för procentberäkningen medräknas även aktier och röster som skulle tillkomma vid konvertering eller motsvarande av samtliga sådana finansiella instrument som bolaget givit ut. Offentliggörande enligt första stycket skall ske senast kl den börsdag som följer närmast efter dagen för transaktionen genom meddelande till en etablerad nyhetsbyrå och minst en rikstäckande dagstidning. Offentliggörande skall anses ha skett när meddelandet lämnats till nyhetsbyrån. Meddelande skall samtidigt lämnas till den börs eller auktoriserade marknadsplats, vid vilken bolagets aktier är noterade, samt till bolaget. I meddelandet skall var för sig upptas transaktionen och det aktuella innehavet av aktier och andra finansiella instrument som omfattas av reglerna, varvid skall anges antal och olika slag av aktier och andra finansiella instrument samt vad innehavet representerar i procent av aktiekapitalet och röstetalet. 2. Vid beräkning huruvida procentgräns enligt punkten II.1 uppnåtts, överskridits eller underskridits medräknas innehav hos fysisk eller juridisk person som står i någon av följande relationer till den som företagit transaktionen a. företag inom samma koncern; b. make, sambo eller omyndiga barn; c. annan, med vilken träffats överenskommelse att genom samordnat utövande av rösträtten inta en långsiktig gemensam hållning i fråga om bolagets förvaltning; d. annan, om transaktionen enligt överenskommelse sker i samverkan med denne. 3. Skyldigheten att offentliggöra enligt punkten II.1 gäller inte för den a. som har lämnat offentligt erbjudande om att förvärva aktier i bolaget avseende aktier som förvärvats enligt sådant erbjudande; b. som har förvärvat aktier eller sådana finansiella instrument som avses i punkten I.3 på grund av företrädesrätt enligt 4 kap 2 eller 5 kap 2 aktiebolagslagen (1975:1385).

5 Motivering I. Tillämpningsområde Reglerna riktar sig till alla som förvärvar eller överlåter aktier oavsett förvärvarens eller överlåtarens juridiska status eller nationalitet. Detta överensstämmer med tidigare regler. Som en följd av börsmonopolets avskaffande har tillämpningsområdet nu utvidgats till att gälla inte enbart aktier som noteras på Stockholms Fondbörs AB utan även aktier som kan komma att noteras på annan svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. Bolag, vars aktier noteras på detta sätt, är s.k. aktiemarknadsbolag enligt lag (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Reglerna är endast tillämpliga på aktier i svenska bolag. Det innebär att förvärv och överlåtelser av utländska aktier som noteras på börs eller annars handlas i landet inte omfattas. Däremot omfattas aktier i svenska bolag, även om aktierna förvärvas eller överlåts i andra länder. S.k. aktielån omfattas av reglerna. Detta innebär att upptagande av aktielån och återfående av utlånade aktier är att jämställa med förvärv av aktier medan lämnande av aktielån och återlämnande av lånade aktier jämställs med överlåtelse av aktier. I 1991 års regler utsträcktes tillämpningsområdet från att i huvudsak ha omfattat endast aktier till att gälla även sådana värdepapper som i ett senare steg kan leda till förvärv eller överlåtelser av aktier. Härvid undantogs sådana värdepapper som aldrig eller mycket sällan leder till en aktietransaktion. Detta gäller främst standardiserade värdepapper som normalt avvecklas utan förvärv eller överlåtelser av aktier. För bedömning av vad som avses med standardiserad kan därvid ledning hämtas i Värdepappersmarknadskommitténs betänkande (SOU 1989:72) Värdepappersmarknaden i framtiden. I betänkandet (Del 2, sid 345) definieras en standardiserad option som "en option för vilken börsen, clearingorganisationen eller eljest någon annan än parterna bestämt vad som är föremål för handel". Motsvarande anges beträffande standardiserad termin. Definitionen finns närmare utvecklad i motiven i betänkandet. De finansiella instrument som jämställs med aktier i regelverket är uppdelade i två punkter, I.2 och I.3. Finansiella instrument som anges i punkten 2 är relaterade till redan existerande aktier, medan så inte är fallet beträffande de finansiella instrument som är upptagna i punkten 3. De justeringar som gjorts av regeltexten beträffande dessa båda punkter är av redaktionell art och har skett i klargörande syfte. De olika finansiella instrument som omfattas torde inte kräva någon närmare definition. Det bör dock noteras att flera olika flaggningssituationer kan uppkomma då offentliggörande skall ske. För läsningen av punkten I.2 i regelverket kan följande uppställning vara till nytta: Med förvärv av aktie som avses i punkten 1 jämställs förvärv av köpoption avseende aktier, om optionen inte är standardiserad, och av inköpsrätt som berättigar till köp av aktie; upphörande genom förfall av utfärdarens skyldighet enligt sådan köpoption eller inköpsrätt; utfärdande och överlåtelse av säljoption avseende aktie, om optionen inte är standardiserad; upphörande genom förfall av innehavarens rätt enligt sådan säljoption; ingående av terminskontrakt avseende köp av aktier, om kontraktet inte är standardiserat. Med överlåtelse av aktie som avses i punkten 1 jämställs däremot utfärdande och överlåtelse av köpoption avseende aktie, om optionen inte är standardiserad, och av inköpsrätt som berättigar till köp av aktie; förvärv av säljoption avseende aktie om optionen inte är standardiserad;

6 upphörande genom förfall av utfärdarens skyldighet enligt sådan säljoption; ingående av terminskontrakt avseende försäljning av aktie, om kontraktet inte är standardiserat. Offentliggörande behöver inte ske i vissa situationer, exempelvis vid utnyttjande av inte standardiserade aktieoptioner eller konvertering till aktier av konvertibla skuldebrev, om offentliggörande av förvärvet har skett tidigare. II. Offentliggörande Reglerna är tillämpliga på alla förvärv och överlåtelser. Det saknar därvid betydelse om transaktionen sker vid eller utanför börsen eller om det är fråga om annat fång än köp, exempelvis byte eller gåva. Av de skäl som anges i inledningen har bestämmelserna avseende de procentgränser där offentliggörande aktualiseras ändrats. Första tillfället då information skall lämnas inträffar vid femprocentsnivån i stället för som tidigare vid tio procent. I föregående versioner av regelverket har krav på offentliggörande gällt vid förändring av innehav i förhållande till tidigare offentliggjort innehav med två procent eller mer av totalt antal aktier eller röster i bolaget. Genom ändringen skall nu offentliggörande i stället ske vid förändringar av innehav som innebär att fasta procentgränser jämnt delbara med fem uppnås eller överstiges. Då innehav uppgår till, överstiger eller understiger 5, 10, 15, 20, 25 % osv. upp till 90 % av totalt antal aktier eller röster i bolaget skall offentliggörande ske. Underlaget för procentberäkningen omfattar även sådana finansiella instrument som anges i punkten I.3. Detta har framstått som naturligt med hänsyn till att dessa finansiella instrument jämställs med aktier såvitt avser offentliggörande. Offentliggörandet skall ske senast kl den börsdag som följer närmast efter dagen för förvärvet eller överlåtelsen för att informationen skall finnas tillgänglig när börsen eller den auktoriserade marknadsplatsen öppnar. Informationen skall nu lämnas till - förutom den börs eller den auktoriserade marknadsplats, där bolagets aktier är noterade, samt till bolaget - även till en etablerad nyhetsbyrå och minst en rikstäckande dagstidning. Meddelandet blir därmed omedelbart offentligt. I vilken form meddelandet skall lämnas har inte angivits. Med hänsyn till kravet på innehåll bör dock i normalfallet gälla att det görs skriftligen i någon form (telefax, telexmeddelande m.m.). Brev med vanlig postbefordran är inte tillräckligt. Däremot kan meddelandet naturligtvis sändas med bud. I bilaga 1 finns exempel på hur flaggningsmeddelanden kan utformas. I regelverket uppräknas de rättssubjekt med vilkas aktieinnehav sammanräkning skall ske. Sammanräkning föreskrivs vid koncern- eller släktförhållanden eller i vissa situationer, där avtal om samverkan föreligger. Det ena samverkansfallet (II.2.c) avser situationer, där två eller flera aktieägare överenskommit att långsiktigt samverka i fråga om utövande av rösträtt och där en av parterna förvärvar eller överlåter aktier. Det andra fallet (II.2.d) avser en specifik aktietransaktion som sker i samverkan mellan två eller flera parter utan att det behöver föreligga en mellan avtalsparterna ingången överenskommelse av det slag som nyss angivits. Ett exempel härpå kan vara ett förvärv som sker för att tillförsäkra någon eller några av de samverkande en önskad ägarposition i bolaget. Från informationsskyldigheten görs i punkten II.3 två undantag. Undantaget som avser den som har lämnat offentligt erbjudande om att förvärva aktier i bolaget har i 1994 års regelverk begränsats till aktier som förvärvats enligt sådant erbjudande. Detta innebär att skyldighet att offentliggöra kan uppkomma för förvärv utanför erbjudandet t.ex. under hand eller över börsen. Undantaget som avser förvärv av sådana finansiella instrument som avses i punkten I.3 på grund av företrädesrätt enligt 4 kap 2 eller 5 kap 2 aktiebolagslagen har förtydligats i förhållande till 1991 års regler.

7 I 1991 års regler fanns ytterligare ett undantag som avsåg situationer som möjliggör tvångsinlösen. Genom att punkten II.1 avseende procentgränserna ändrats har undantaget blivit obehövligt.

8 Bilaga 1 Exempel på flaggningsmeddelanden För att underlätta tillämpningen av reglerna lämnas nedan förslag till flaggningsmeddelanden i några vanliga situationer. Exempelsamlingen är inte heltäckande. Som anges i reglerna skall, om bolaget utgivit finansiella instrument som avses i punkten I.3, i underlaget för procentberäkningen medräknas även aktier och röster som skulle tillkomma vid konvertering eller motsvarande av samtliga sådana finansiella instrument som bolaget givit ut. Vid transaktioner i bolag som givit ut sådana finansiella instrument bör för tydlighetens skull framgå av flaggningsmeddelandet att innehavet är angivet i procent av bolagets aktiekapital och röstetal efter full konvertering eller motsvarande. Hur ett sådant flaggningsmeddelande kan utformas framgår av exempel 6. Observera att flaggningsmeddelandena för att vara utformade i enlighet med lagbestämmelserna måste kompletteras med uppgifter om person-/organisationsnummer och adress. Exempel 1 - ett aktieslag, inga konvertibler eller optioner Vi har idag köpt/sålt (köpte/sålde igår) nn aktier i AB Y. Vi äger därefter totalt nn aktier som tillsammans representerar kk procent av bolagets aktiekapital och röstetal. Exempel 2 - a- och b-aktier Vi har idag köpt/sålt nn A-aktier och nn B-aktier i AB Y. Vi äger därefter nn A-aktier och nn B-aktier vilka tillsammans representerar kk procent av aktiekapitalet och rr procent av röstetalet i bolaget. Exempel 3 - förvärv av option Vi har idag förvärvat en option att senast 19xx-xx-xx köpa nn st A-aktier i AB Y. Om denna option utnyttjas kommer vi att äga nn A-aktier och nn B-aktier som tillsammans representerar kk procent av aktiekapitalet och rr procent av röstetalet i bolaget. Exempel 4 - utfärdande av option Vi har idag utfärdat en köpoption som ger innehavaren rätt att senast 19xx-xx-xx köpa nn st B-aktier i AB Y. Om denna option utnyttjas kommer vi att äga nn A-aktier och nn B-aktier som tillsammans representerar kk procent av aktiekapitalet och rr procent av röstetalet i bolaget. Exempel 5 - sammanläggning Vi har idag köpt/sålt nn st aktier i AB Y. Inklusive de aktier som innehas av dotterbolaget AB XX (vår huvudägare med familj, systerbolaget XX etc) uppgår det samlade innehavet i AB Y därefter till nn aktier som representerar kk procent av aktiekapitalet och rr procent av röstetalet i bolaget. Exempel 6 - konvertibler etc Vi har idag köpt/sålt konvertibler med ett nominellt värde på nn Mkr (nn st konvertibla vinstandelsbevis, nn st teckningsoptioner etc) i AB Y. Vårt totala innehav är därefter nn st aktier och nominellt nn Mkr i konvertibler vilka tillsammans representerar kk procent av aktiekapitalet och rr procent av röstetalet i bolaget efter full konvertering (fullt utnyttjande av utestående teckningsoptioner). Exempel 7 - option som ej utnyttjats etc Vår option att förvärva nn st aktier i AB Y har upphört att gälla. Vi äger nn st aktier i bolaget vilket representerar kk procent av aktiekapitalet och röstetalet i bolaget.

9 Exempel 8 - aktielån 1. Vi har idag genom aktielån lånat ut/lånat nn st aktier i AB Y. Vårt innehav av aktier i bolaget - exklusive utlånade /inklusive lånade aktier - uppgår därefter till nn st, vilket representerar kk procent av aktiekapitalet och röstetalet i bolaget. 2. Vi har idag återfått/återlämnat av oss genom aktielån utlånade/lånade nn st aktier i AB Y. Vårt innehav av aktier i bolaget uppgår därefter till nn st, vilket representerar kk procent av aktiekapitalet och röstetalet i bolaget.