Under dagen serveras lunch och kaffe. Möjlighet till lättare måltid om stämmoförhandlingarna inte är avslutade före 19:00.

Transkript

1 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 Till Svenska Ridsportförbundets föreningar och distrikt KALLELSE TILL FÖRBUNDSSTÄMMA I SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET Svenska Ridsportförbundet håller förbundsstämma i Karlstad Datum: Lördag den 23 maj 2015 Plats: Karlstad CCC ( Prel. tidsprogram: kl Registreringen börjar kl Förbundsstämmoförhandlingarna börjar Under dagen serveras lunch och kaffe. Möjlighet till lättare måltid om stämmoförhandlingarna inte är avslutade före 19:00. Söndag 24 maj: Särskilt program, mer information kommer Nästa utskick Senast en månad före förbundsstämman utsänds valberedningens förslag på val enligt punkterna (Svenska Ridsportförbundets stadgar 25), arbetsordning och förslag till verksamhetsinriktning Anmälan För att vi ska kunna planera och förbereda förbundsstämman på bästa sätt vill vi gärna ha anmälan senast den 15 april. Anmälan görs på bifogade anmälningsblankett. Reseersättning utgår ej. Svenska Ridsportförbundet bjuder på lunchen. Val av ombud För att vara röstberättigad måste korrekt underskriven ombudsfullmakt lämnas in till SvRF. Enligt Svenska Ridsportförbundets stadgar 18 kan varje förening eller distrikt företrädas av vardera två personer som ombud. Det antal röster som tillkommer en organisation får icke delas men kan utnyttjas av ombuden växelvis. Utdrag ur stadgekommentar till 18: I denna paragraf regleras förbundsstämmans sammansättning. Den består av representanter för distriktsförbunden och föreningarna. Varje ombud kan bara företräda en organisation. Härigenom undviks att en person via flera fullmakter röstar för flera föreningar samtidigt. Enskild medlem som tillhör förening inom förbundet får inte delta i stämman. Detta är av praktiska skäl nödvändigt då förbundet f.n. består av ca 950 organisationer." Resa/Övernattning Resa och eventuell övernattning ombesörjs av ombuden själva och på egen bekostnad. Hotell Scandic Winn, Norra Strandgatan 9-11, Karlstad Telefon: , e-post: karlstadwinn@scandichotels.com Hjärtligt välkomna till förbundsstämman Carina Sjöberg, generalsekreterare Bilagor: - Anmälningsblankett om möjligt, oss tillhanda den 15 april Ombudsfullmakt Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

2 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 ANMÄLNINGSBLANKETT Gärna förbundet tillhanda senast den 15 april Adress: Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens Hus, Strömsholm, Fax Ridklubb/distrikt: Härmed anmäls följande deltagare till förbundsstämman den 23 maj Namn: tel dagtid Stämma Lunch:..../....../.... Den../ Underskrift av ordförande/sekreterare Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

3 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 OMBUDSFULLMAKT Observera att ombud utan fullmakt ej äger rösträtt!!! Ridklubb/Distrikt Härmed anmäles som ombud för klubbens/distriktets räkning till förbundsstämma lördagen den 23 maj OBS! Ett eller två ombud per klubb/distrikt!!!.. Namn Namn. Adress Adress.... Tel dagtid/fax/e-post Tel dagtid/fax/e-post den / Underskrift av ordförande/sekreterare Insändes till Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens Hus, Strömsholm Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

4 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 Till Svenska Ridsportförbundets föreningar och distrikt PRAKTISK INFORMATION INFÖR FÖRBUNDSSTÄMMAN 2015 Datum: Tid: Plats: Datum: Tid: Plats: Förbundsstämman lördagen 23 maj 9:00 registreringen öppnar, 10:00 förbundsstämmoförhandlingarna börjar Karlstad Congress Culture Center ( Inspirationsdag söndagen 24 maj 2015 (separat program och anmälan) inspirationsseminarium, därefter lunch Scandic Winn Hitta till Karlstad Congress Culture Center: Besöksadress, Tage Erlandergatan 8 A, telefon Resa hit Buss Karlstadbuss stannar precis utanför Karlstad CCC. Linje 2, 4, 11 och 13 Tåg Från Stockholm, Göteborg och Oslo, Flyg Reguljärflyg från Stockholm Arlanda, Bil från Stockholm Sväng av från E18 vid Rudsmotet. Håll vänster. Vid Nobelplan tar ni 1:a avfarten till Sundstavägen. Fortsätt in på Brogatan och sedan Tingvallabron. Sväng vänster vid Norra Strandgatan, fortsätt rakt fram in på Tage Erlandergatan. När ni passerat bron ligger Karlstad CCC på vänster sida. Bil från Göteborg/Oslo Sväng av mot Centrum och kör in på Karls IX:s gata. Fortsätt in på Hamngatan, sväng vänster vid Östra Torggatan, sväng höger in på Norra Strandgatan. Fortsätt rakt fram till Tage Erlandergatan. När ni passerat bron ligger Karlstad CCC på vänster sida. GPS-koordinater: N , E Taxi, KCCC samarbetar med: Sverigetaxi Karlstad, , bokningstelefon: , Taxi 054, , Taxi Kurir, Resa/Övernattning Resa och eventuell övernattning ombesörjs av ombuden själva och på egen bekostnad. Rum kan bokas via mail karlstadwinn@scandichotels.com eller via på telefon på Scandic Winn. Uppge koden Ridsport förbundsstämma 2015 för att erhålla rätt pris: 740,-/enkelrum/natt inkl. frukostbuffé, 840,-/ dubbelrum/natt inkl. frukostbuffé. Middag lördag kväll (separat anmälan) samt Inspirationsdagen söndag (se separat information och anmälan) Varmt välkomna till Karlstad! Carina Sjöberg, generalsekreterare, Svenska Ridsportförbundet Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

5 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 PRAKTISK INFORMATION - MIDDAG 23 MAJ I SAMBAND MED STÄMMAN 2015 SAMT INSPIRATIONSDAGEN 24 MAJ I KARLSTAD Middag på Terrassen den 23 maj 2015 För dem stannar kvar efter förbundsstämman för att delta i söndagens seminarium anordnar Svenska Ridsportförbundet en middag på lördagskvällen för dem som önskar. Värd för middagen är Karlstad Kommun, och kommunalrådet närvarar. Middagen inleds med välkomstdrink med tilltugg och därefter Värmlandsbuffé samt kaffe efter maten. För deltagande i middagen debiteras respektive deltagare 350 kronor/person. Avgiften faktureras i efterhand. Anmälan till middagen görs via utbildningsmodulen. Vi är tacksamma för att få anmälan till middagen i så god tid som möjligt, dock senast 14 dagar före stämman. Länkar till utbildningsmodulen finns på Ridsport/Forbundsstamman/Forbundsstamman2015/ INBJUDAN TILL EN INSPIRERANDE DAG I KARLSTAD Tid: inspirationsseminarium, därefter lunch Plats: Scandic Winn Anmälan: Anmäl deltagande via utbildningsmodulen senast 7 maj 2015 Kostnad: Seminarierna är helt kostnadsfria. Dock debiteras 100 kronor/person för lunch. Avgiften faktureras i efterhand Seminarium 1 Utan Dig stannar ridsporten : Under spännande ledning funderar vi tillsammans över Drivkrafter för engagemang vad driver dig? Och inte minst kring frågan Framtiden vad finns där? Vi får också en kort presentation av den förbundssatsning som görs med samverkan mellan distrikt och förbundet centralt vad det har gett fram till idag etc. Centrala Ungdomssektionen presenterar Trygga Idrottare hur ska vi må bra både i kroppen och knoppen? Kaffepaus Seminarium 2 För att jag/vi älskar hästar! Även här tar vi hjälp i processen och diskuterar den vi tycker så mycket om hästen! I det här seminariet låter vi oss Inspireras i arbetet för hästens bästa! - Med utgångspunkt i vår talangplan vill vi visa hur det hänger ihop allt från ryttarmärken till hälsosatsning och högsta talang. Hästanläggningar och hästrekrytering utveckling och framtid Hur beroende vi är av god hästhållning, tillgång till bra hästmaterial och även bra anläggningar etc. Vad händer i framtiden möjligheter och utmaningar Avslut, lunch och hemresor. Varmt välkomna till Karlstad! Carina Sjöberg, generalsekreterare, Svenska Ridsportförbundet Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

6 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA OCH BEHANDLINGSORDNING Punkt Ärende Hänvisning mm Välkomstanförande Medaljörerna hedras Stämmans öppnande Svenska Ridsportförbundets ordförande Anders Mellberg Öppningsanförande 1. Upprop och fullmaktsgranskning samt fastställande av röstlängd för mötet på grundval av den utav förbundsstyrelsen upprättade röstlängden 2. Fastställande av föredragningslista och arbetsordning för mötet 3. Fråga om mötets behöriga utlysande 4. Val av ordförande för mötet Valberedningens ordförande Katarina Häggström 5. Anmälan av styrelsens val av sekreterare för mötet 6. Val av protokolljusterare att jämte mötesordförande justera mötets protokoll samt erforderligt val av två rösträknare 7. Behandling av verksamhets- och förvaltningsberättelser 2013, a) förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse för de två föregående verksamhetsåren förbundsstyrelsens redovisning av styrelsens handläggning av bifallna motioner vid stämman 2013 b) förbundsstyrelsens förvaltningsberättelse för de två föregående verksamhetsåren c) revisorernas berättelse för samma tid 8. Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsens förvaltning

7 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 Ca LUNCHPAUS 9. Behandling av styrelsens förslag till verksamhetsinriktning innehållande en ekonomisk plan för den kommande perioden, valberedningens förslag till ekonomisk ersättning samt övriga ärenden som hänskjutits till stämman av förbundsstyrelsen samt motioner som getts in i den ordning som säga i Förbundsstyrelsens förslag: Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan för tiden Valberedningens förslag: till ekonomisk ersättning till förbundsstyrelsen och sektionsledamöter Förbundsstyrelsens förslag: Ändring av SVRFs stadgar Förslag Västergötlands Ridsportförbund angående stadgeändring 9.4 Motion D1: Dalarnas Ridsportförbund angående begränsning av klubbars rätt att välja ombud 9.5 Motion D2: Göteborg och Bohusläns Ridsportförbund angående arvodering till FS ordförande och övriga styrelseledamöter Motion D3: Skånes Ridsportförbund angående storlek på arvodet till ordförandeposten i förbundsstyrelsen 9.6 Motion D4: Skånes Ridsportförbund angående fördelning av utvecklingsmedel inom organisationen 9.7 Motion D5: Skånes Ridsportförbund angående centrala kansliets geografiska placering 9.8 Motion D6: Västmanlands Ridsportförbund angående domarnämnd 9.9 Motion D7: Västmanlands Ridsportförbund angående TR I mom Rätt att ställa ut licens 9.10 Motion D8: Västergötlands Ridsportförbund angående förtydligande av ridskolan och ridskolans roll

8 FÖRBUNDSSTÄMMA Motion D9: Västergötlands Ridsportförbund angående återinförande av begreppet stallklubb 9.12 Motion D10: Upplands Ridsportförbund angående förkunskapskrav på överdomare bör ändras 9.13 Motion D11: Upplands Ridsportförbund angående ändring i SvRFs stadgar angående distriktens arbetstagares närvaro- och yttranderätt 9.14 Motion K12: Hudiksvalls Rid- och Körklubb angående att kollektiva olycksfallsförsäkringen ska vara frivillig 9.15 Motion K13: Lurbo Ridklubb angående bristen på dressyrtävlingar i Östra Svealand 9.16 Motion K14: Osbyortens Ryttarförening angående premier för olika ålderskategorier i tävlingsklasser Motion E22: Björn Häggström angående beslutsmandat gällande premier för juniorer Motion E30: Kent Wasserman angående beslutsmandat gällande premier för juniorer 9.17 Motion K15: Salaortens ryttarförening angående dispens för mätintyg för ponny i sportkörning Motion K16: Skånska Körsällskapet, Kullasällskapet för körning, Åsbo Ryttarförening och Åstorpsortens Ryttarförening angående dispens för mätintyg för ponny i körning 9.18 Motion K17: Stöcke Ponnyförening angående egen ponnykommitté i SvRF Motion E21: Björn Häggström angående införandet av separat kommitté för att tillvarata, stödja och utveckla ponnysporten 9.19 Motion E18: Eva Elfverman Wedin angående tydliga ponnyregler och hög kvalité vid ponnymätning i Sverige 9.20 Motion E19: Björn Häggström angående val av nyckelpersoner i kommittéerna Motion E29: Kent Wasserman angående val på stämman av nyckelpersoner i kommittéerna 9.21 Motion E20: Björn Häggström angående sektioners, kommittéers och övriga gruppers sätt att offentligt redovisa sina aktiviteter Motion E27: Kent Wasserman angående sektioners, kommittéers och övriga gruppers sätt att offentligt redovisa sina aktiviteter

9 FÖRBUNDSSTÄMMA Motion E23: Eva Lindström angående Gröna kortet för special olympics tävlande 9.23 Motion E24: Hans-Erik Persson angående att utarbeta en strategi för körningens framtid och utveckling 9.24 Motion E25: Hans-Erik Persson angående öppenhet och transparens 9.25 Motion E26: Ann-Charlotte Torwaldsson angående att överdomarna fördelas från distriktet 9.26 Motion E28: Kent Wasserman angående införandet av separat sektion för att tillvarata, stödja och utveckla ponnysporten 10. Fastställande av föreningarnas årsavgift till förbundet 11. Val av förbundsordförande, tillika styrelsens ordförande för en tid av två år Valberedningen 12. Val av två ordinarie ledamöter jämte en suppleant (under 26 år), utsedda av riksungdomsmötet, för en mandattid av två år. Valberedningen Val av fyra ordinarie ledamöter för en mandattid av fyra år 13. Fastställande av antal ledamöter i respektive sektion, 6-12 personer Valberedningen Val av sektionsordförande i respektive sektion för en mandattid av två år Val av sektionsledamöter i respektive sektion för en mandattid av fyra år 14. Val av ordförande i valberedning jämte sex ledamöter, varav tre väljs på varannan förbundsstämma. Ordförande väljs på två år. Övriga ledamöter väljs på fyra år. 15, Stämmans avslutande Avtackning av avgående ledamöter Preliminär sluttid

10 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 Förslag till ARBETSORDNING VID SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDETS FÖRBUNDSSTÄMMA 23 MAJ Registrering av ombud samt erhållande av Ipad Varje ombud ska registrera sig för att upptas i röstlängden som röstberättigad. Ombud tilldelas en Ipad/läsplatta (en per röstberättigad organisation) som används för att under stämmoförhandlingarna interagera i det digitala mötessystemet, esessions. Läsplattan används för att från bänken begära ordet, replik och vid votering/röstning. Varje röstberättigad organisation tilldelas inloggningsuppgifter med ett unikt användarnamn och tillhörande lösenord (samma uppgifter som tidigare meddelats i samband med kallelsen). 2. Förhandlingar stämmans öppnande Förhandlingarna börjar på utsatt klockslag (se program). Stämman öppnas av förbundets ordförande, Anders Mellberg 3. Sammansättning och beslutsmässighet samt röstlängd SvRF:s stämma 2015 består av ombud dels från specialdistriktsförbunden (SDF) och dels från föreningarna. Vid förbund och distrikt anställd personal får ej väljas som stämmoombud på förbundsnivå (2011) Enligt 3 kap 20 SvRF:s stadgar är förbundsstämman beslutsmässig med det antal ombud som efter kallelse i vederbörlig ordning deltar i mötets beslut. Ombud får ej företräda mer än en organisation och får inte vara ledamot av förbundsstyrelsen. Varje förening eller SDF äger företrädas av två personer som ombud. Ombuden skall medföra fullmakt från sin organisation. I fullmakten skall ombudets rätt att utöva rösträtt anges. Vid förbundsstämman har varje förening det antal röster som enligt 3 kap 19 SvRF:s stadgar tillkommer en organisation. Antalet röster får inte delas men kan utnyttjas av ombuden växelvis. Röstlängd för stämman fastställes vid stämmans början vilket sker genom att registrerad röstberättigad organisation genom att ombuden har aktiverat sin närvaro genom att logga in i systemet. På filmduken presenteras samtliga organisationer som registrerat sig, som därmed har rösträtt, och organisationernas röstetal. Röstlängden kan senare genom beslut av stämman justeras. 4. Närvaro- yttrande och förslagsrätt (3 kap 20 SvRF:s stadgar) Yttrande- och förslagsrätt vid förbundsstämman tillkommer förutom ombuden förbundsstyrelsens ledamöter, revisorerna, ledamöter i förbundets sektioner och kommittéer och motionär vad avser egen motion. Yttranderätt tillkommer Riksidrottsförbundets representant, förbundets arbetstagare och med stämmans enhälliga samtycke annan närvarande. Vid förbundsstämman har valberedningens ordförande och övriga ledamöter rätt att yttra sig i de ärenden valberedningen berett. Närvarorätt tillkommer därutöver distriktens arbetstagare. Sidan 1 av 4

11 FÖRBUNDSSTÄMMA Ordförande för stämman Förbundsstämman väljer ordförande som leder förhandlingarna. Tjänstgörande ordförande äger rätt att framställa förslag om debattens avslutning och om särskild tidsbegränsning för talarna (se förslag om begränsad taltid under diskussionsordning). Sådant förslag kan även framställas av stämmans röstberättigade deltagare (ombuden). Önskar tjänstgörande ordförande delta i debatten, skall han överlåta åt annan ordförande att leda förhandlingarna. 6. Diskussionsordning 1. Ordet begärs genom att ombud (som i förväg registrerat sig, erhållit Ipad/läsplatta och därigenom är inloggade för mötet) efter anvisning från mötesordföranden ges möjlighet att begära ordet. 2. Begäran om ordet eller replik kan endast göras på den under förhandlingarna aktuella punkten och efter mötesordförandens anvisningar. (Varje organisations unika lösenord garanterar säkerheten). Detta förfarande gäller inte FS föredragande. 3. Alla förslag (yrkanden), med undantag för rena bifalls-/avslagsyrkanden, skall skriftligen lämnas till presidiet 4. Anförandena upptas på band. För den skull och med hänsyn till deltagarna måste varje anförande Hållas från talarstolen. 5. Med undantag för förbundsstyrelsens fördragande är tiden begränsad till 5 minuter för varje talare med 2 minuters repliktid. Stämmans ordförande kan om särskilda skäl föreligger medge undantag från dessa tidsbegränsningar. 6. Vid stämman anmäld reservation skall skriftligen inlämnas snarast möjligt och senast före protokollets justering. 7. Sekretariat och protokoll Vid stämman anmäls styrelsens val av sekreterare som skall svara för stämmoprotokollet. Så snart som möjligt efter stämman kommer ett beslutsprotokoll innehållande framställda förslag och fattade beslut att utsändas till SDF och föreningar. Vid omröstning genom votering skall röstfördelning anges i protokollet. Utöver mötesordföranden justeras stämmans protokoll av de två vid stämman valda protokolljusterarna. 8. Beslut och omröstning (2 kap 12 SvRFs stadgar) Om inte annat följer av SvRF:s stadgar avgörs vid omröstning alla frågor genom beslut med enkel majoritet (absolut eller relativ). För beslut i sakfrågor erfordras absolut majoritet. Med absolut majoritet menas mer än hälften av antalet avgivna röster. Val avgörs genom relativ majoritet, varmed menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur nämnda antal röster förhåller sig till antalet avgivna röster. Sidan 2 av 4

12 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 Vid omröstning som ej avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträdes av mötesordföranden, därest denne är röstberättigat ombud. Där ordföranden icke är röstberättigad och vid val skall lotten avgöra. För bifall till stadgeändring fodras enligt 1 kap 10 SvRF:s stadgar, beslut av en enhällig förbundsstämma (ordinarie eller extra) eller med minst 2/3 av antalet avgivna röster på två på varandra följande förbundsstämmor (ordinarie eller extra) hållna med minst en månads mellanrum. 8.1 Omröstning samt rösträknare Omröstning skall enligt 2 kap 12 SvRF:s stadgar ske öppet, dock skall val ske med slutna sedlar eller genom voteringsanläggning såvida röstberättigat ombud så begär. Öppen omröstning sker med acklamation. Ombud som begär votering skall därvid uppge sitt namn och organisation. Om stämman så beslutar kan försöksvotering ske genom uppsträckning av röstkort. Sluten omröstning (val) sker med användning av voteringsanläggning (se nedan). Vid särskilda omständigheter kan sluten omröstning äga rum med röstsedlar. Vid val med slutna sedlar får valsedel inte uppta fler namn än det antal som ska väljas. Förbundsstämman väljer erforderligt antal rösträknare, som har att vid votering som sker med valsedlar skriftligen till presidiet meddela resultatet av omröstningen. 8.2 Voteringsanläggning Registrerade ombud (se punkt 1) har fått ett unikt användarnamn med tillhörande lösenord för deltagande i mötet. Läsplattan används vid sluten omröstning. Röstningen sker genom att ombuden med sina unika inloggningsuppgifter använder sig av läsplattan för att rösta på de alternativ för beslut som mötesordföranden presenterar. Läsplattan fungerar endast i möteslokalen och ska inte användas till att surfa på webben. Läsplattan är uppkopplad mot ett lokalt trådlöst nätverk och låst till mötessystemet esessions. Voteringssystemet håller högsta säkerhetskrav och är godkänt som verktyg vid slutna personval. Ombud kan endast rösta på det antal namn som ska väljas. 9. Val Vid kandidatnominering enligt SvRF:s stadgar 3 kap 22 punkterna redovisar valberedningens ordförande valberedningens förslag. Härefter äger ombud rätt att föreslå (nominera) motkandidater till valberedningens förslag. (Här gäller att de inkomna förslagen till valberedningen inte härigenom medför automatisk nominering). I samband med nomineringen får presentation av kandidat ske. Plädering sker i direkt anslutning till valen. För val av ordförande och ledamöter i valberedningen gäller att valberedningen meddelar förslag på kandidater som inkommit till valberedningen men avger i detta fall inget eget yttrande. Härefter äger ombuden rätt att nominera kandidater till valberedning. Plädering får härvid göras av förslagsställaren. Sidan 3 av 4

13 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 I övrigt gäller följande: 1. Den som vid stämman föreslår kandidat, skall ha försäkrat sig om att föreslagen kandidat har accepterat nomineringen. 2. För kandidatnominering enligt 3 kap 22 punkterna 11-14, gäller att nomineringen är avslutad sedan valberedningens ordförande meddelat valberedningens förslag och efter det att kandidater härutöver har nominerats. 3. För val enligt 3 kap 22 punkterna gäller att valberedningens motivering meddelas före varje val samt att plädering får förekomma för de vid kandidatnomineringen nämnda. För val enligt 22 punkt 15 gäller att nominering och plädering sker i omedelbar anslutning till valen. Alla val sker enligt 2 kap Valbarhet Enligt Riksidrottsförbundets (RF) stadgar 3 kap 2 krävs för samtliga val som företas av årsmöten inom RF:s organisationer att den nominerade är medlem i förening ansluten till RF. SvRFs stadgar 3 kap 22 Ledamot av förbundsstyrelsen är inte valbar som revisor eller revisorsuppleant. Minst en av revisorerna och dennes suppleant skall, enligt 3 kap 22 punkt 14, vara auktoriserad eller godkänd revisor. Beträffande valberedningen gäller vad som stadgas i Anställdas valbarhet (2 kap 14 SvRF:s stadgar) Anställd inom förbundet och SDF får inte väljas till ledamot av förbundsstyrelsen. Anställd inom SDF får inte väljas som ombud för distrikt eller förening till förbundsstämman. (2011) Anställd inom RF:s organisationer får inte vara revisor eller revisorsuppleant i förbund. Med anställd jämställs den som har en stor del av sin utkomst grundad på en ekonomisk relation till SDF eller förbundet. Detsamma skall gälla den som i övrigt kan anses vara jävig. 10. Omkastning i föredragningslistan Debatten av verksamhets- och förvaltningsberättelserna bör indelas så att berättelsernas disposition följs. Valen sker i den ordning som angivits i föredragningslistan och först sedan övriga ärenden behandlats, om inte stämman beslutar annat. Sidan 4 av 4

14 Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan Innehållsförteckning Ridsporten i samhället Så här arbetar Svenska Ridsportförbundet Ridsportens kärnverksamheter Ridklubb/Ridskola Sport/Tävling Dessa verksamheter skall genomsyra kärnverksamheterna. Värdegrunden Barnrättsperspektivet God hästhållning Säkerhet Övergripande mål Inriktningsmål och prioriterade områden Hästen i centrum Tillsammans är vi ett förbund Värdefullt medlemskap ger nöjda medlemmar Sportsliga framgångar Utbildning och ledarskap i världsklass Ekonomisk plan 1

15 Ridsporten i samhället Svenska Ridsportförbundet har till uppgift att främja ridningen, körningen och ridsporten i alla dess grenar samt därtill anknuten verksamhet nationellt och internationellt. Med ryttare menas varje utövare oavsett disciplin. Förbundet skall företräda ridsporten som medlem i Sveriges Riksidrottsförbund och är anslutet till Sveriges Olympiska Kommitté och Fédération Equestre Internationale samt medlem i European Equestrian Federation. Den ideella föreningen utgör ridsportrörelsens bas. Det är där den dagliga verksamheten bedrivs. Föreningarna som är anslutna utgör Svenska Ridsportförbundet. Svenska Ridsportförbundet har huvudansvaret för utvecklingen av ridsporten och bedriver all verksamhet på internationell nivå i Sverige. Svenska Ridsportförbundets centrala verksamhet skall styras av de behov och önskemål medlemmarna har. Svenska Ridsportförbundet företräder ridsporten gentemot myndigheter, politiker och samhälle. Svenska Ridsportförbundet leder vägen i och skapar opinion för viktiga framtidsfrågor, verkar för god hästhållning, fastställer normer för ridskole- och tävlingsverksamhet, argumenterar för ridsportens samhällsnytta samt verkar för en dopningsfri idrott. Svenska Ridsportförbundet är i sin tur indelat i 19 distrikt. Ridsportens gemensamma värdegrund och inriktning finns formulerad i de fem inriktningsmålen, i Ridsporten Vill, Code of Conduct samt våra ledstjärnor. Så här arbetar Svenska Ridsportförbundet Vision: Sverige skall vara en ledande ridsportnation i världen avseende kvalitet på breddverksamhet, sportsliga framgångar, hästar och hästhållning. Vår verksamhet ska kännetecknas av stort engagemang, hög kompetens, skickligt ledarskap, ansvarstagande och god etik. Stadgar: Grunden för Svenska Ridsportförbundets arbete och verksamhet är dess Stadgar och särskilt ändamålsparagrafen. Policy: I Svenska Ridsportförbundets policy understryks att hästen ska värnas med kunnande, kärlek och omsorg och att ridsporten ska präglas av kunnande, känslomässigt engagemang och högt ställda krav i all sin verksamhet. Värdegrund: Genom en stark och tydlig demokrati ges alla möjlighet att delta i en föreningsverksamhet, där öppenhet råder, man trivs tillsammans och alla känner sig välkomna. Det ska finnas möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter och därmed kunna bidra till en utveckling av svensk ridsport där hästen och människan står i centrum. Svenska Ridsportförbundet skall beakta den verksamhetsinriktning som fastställs på Riksidrottsmötet. I frågor som är gemensamma för idrotten i stort är det en självklarhet att samverka med Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna och med andra specialidrottsförbund. Uppföljning: Verksamhetsberättelse med ekonomisk berättelse varje år 2

16 Ridsportens kärnverksamheter Ridklubb/Ridskola Ridskolans huvudsakliga uppgift är att lära ut den klassiska ridkonsten med målsättning att skapa goda ryttare samt att förmedla kunskap om hästen och hästhållning med målsättning att skapa kunniga hästmänniskor. Genom en öppen och kontinuerlig dialog inom Svenska Ridsportförbundet ska ridklubben/ridskolan erhålla sådan kunskap att den leder till insikt om hur den egna utvecklingen kan påverka och samtidigt stärka ridklubben/ridskolans roll i det lokala utbudet av andra och konkurrerande fritidsaktiviteter. Svenska Ridsportförbundet ska utveckla arbetsformer samt förbättra kommunikation och informationsutbyte i syfte att öka kontakten med den lokala ridklubben/ridskolan och förbundet i övrigt. Sport/tävling Svensk ridsport ska vara en folksport med en internationell slagkraftig elit som byggs upp genom en högklassig breddverksamhet. Breddverksamheten ska ge alla möjlighet att utöva sportens alla discipliner. Ridklubbar/ridskolor ska erbjuda utbildning för alla ryttare så att de kan utvecklas mot sina individuella mål. Tävlingsinslag och tävlingsformer ska kontinuerligt utvecklas och möjlighet till samverkan mellan bredd och elit ska ges på lokala anläggningar. Svensk ridsport ska på elitnivå erbjuda högklassiga internationella tävlingar i alla grenar. Ett väl fungerande nationellt tävlingssystem ska lägga grunden för att svenska ryttare ska vara konkurrenskraftiga på internationella mästerskap. Svenska Ridsportförbundet ska aktivt verka för ett större inflytande och gehör för svenska värderingar och förslag i internationella frågor. All kärnverksamhet ska genomsyras av Värdegrunden Genom en stark och tydlig demokrati ges alla möjlighet att delta i en föreningsverksamhet, där öppenhet råder, man trivs tillsammans och alla känner sig välkomna. Det ska finnas möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter och därmed kunna bidra till en utveckling av svensk ridsport där hästen och människan står i centrum. Barnrättsperspektivet Svenska Ridsportförbundets verksamhet ska stimulera barn och ungdomar till ett livslångt intresse för hästen och ridsporten. Verksamheten ska syfta till att barnen har roligt och att den i stor utsträckning upplevs som lek. Den ska också stimulera barnen att ta ansvar och skapa förutsättningar för bra attityder och värderingar till häst och människa. Verksamheten ska ge ungdomar möjlighet att i stor utsträckning påverka ridklubbens verksamhet till exempel genom sin egen träning, tävling, utbildning och genom styrelsearbete. God hästhållning Svenska Ridsportförbundet ska fortsatt verka för en god hästhållning med högt ställda krav på egentillsyn, kvalitetssäkrade anläggningar, djurskydd samt utbildning av hästar och personal. Svenska Ridsportförbundet har ett fungerande samarbete med aveln för ridhästar. Svenska Ridsportförbundet skall i det samarbetet se möjligheterna att öka tillgången på hästar för olika ändamål. Säkerhet Säkerhetstänkandet måste genomsyra all verksamhet med häst inom Svenska Ridsportförbundet. Vi har med levande djur att göra vilket ställer ökade krav på aktsamhet i all vår verksamhet där hästen finns med. Svenska Ridsportförbundet följer utvecklingen på området, dels självständigt men också i samverkan med andra intressenter. Vi skall under perioden arbeta med fokus på säker hästhållning. 3

17 Övergripande Mål Svenska Ridsportförbundet skall utifrån värdegrunden, strategierna och de prioriterade områdena arbeta med kunskapsförmedling. Svenska Ridsportförbundet är inte enbart en idrottande organisation utan i högsta grad en lärande. Svenska Ridsportförbundet skall arbeta i kärnverksamheterna Ridklubb Ridskola och Sport Tävling med att vidareutveckla ett rid- och hästkunnande hos varje enskild medlem på ett sådant sätt att Sverige ska fortsätta vara en ledande ridsportnation. Inriktningsmål och prioriterade områden I arbetet att uppnå Svenska Ridsportförbundets vision och övergripande mål har Svenska Ridsportförbundets förbundsstyrelse fastställt fem inriktningsmål för perioden fram till Inriktningsmålen och fastställda strategier ersätter Mål in i 2000-talet Måldokument, antaget av Svenska Ridsportförbundets stämma i Stockholm den 8 maj Förbundsstyrelsen och de fem sektionerna kan inför varje verksamhetsår revidera de prioriterade områdena och projekten inom varje inriktningsmål. All verksamhet ska ske i nära samarbete mellan Svenska Ridsportförbundet centralt och den regionala organisationen. Strategier Svenska Ridsportförbundets styrelse har fastställt ett antal strategier för arbetet Syftet med strategiplanerna är att svara på vilka resurser och prioriteringar som krävs för att uppnå Svenska Ridsportförbundets vision och uppsatta mål. Den övergripande strategin tillsammans med övriga strategier (Kommunikations- och Kanalstrategin, IT-strategin, Sponsorstrategin och den internationella strategin) ska vara vägledande i hur verksamhetsplaneringen för kommande period görs. Prioriterade områden I förbundsstyrelsens och sektionernas prioriterade områden kan verksamheten vara riktad till fler än ett inriktningsmål. 4

18 Inriktningsmål Hästen i centrum - Svenska Ridsportförbundets föreningar och dess medlemmar hanterar hästen enligt de riktlinjer som gäller för Svenska Ridsportförbundet - innebär en strategi för hög kvalitét på djurhållning - djurskydd Inriktningsmålet uppnås genom att; Svenska Ridsportförbundet värnar om hästens välfärd och utbildar aktiva, yrkesverksamma, och ledare till att ha hög kännedom om hästen, dess förutsättningar, möjligheter och begränsningar. Svenska Ridsportförbundet ska årligen genomföra aktiviteter för att informera om hästens betydelse, samt höja medvetenheten och acceptansen bland såväl beslutsfattare som allmänhet om hästens positiva inverkan i samhället. Svenska Ridsportförbundet verkar för utveckling inom hästhållning och anläggning så att vi på bästa sätt kan stödja föreningarna och dess medlemmar med råd och riktlinjer. Svenska Ridsportförbundet inhämtar och utvärderar kunskap om befintliga och innovativa arbetsmetoder, driftsformer, tekniska lösningar och förhållningssätt till gagn för god hästhållning och en hållbar och konkurrenskraftig hästnäring. Svenska Ridsportförbundet verkar för att ge förutsättningar så att rekrytering av hållbara och lämpliga hästar, gärna svenskfödda, från bredd till elit, kan ske. Prioriterade områden Värdegrundsarbete - förbundsstyrelsen Ridskolan 2025/Framtidens Ridskola Ridskole- och Anläggningssektionen Tillsammans är vi ett förbund - ett medlemskap i en förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet ska innebära att föreningens medlem möts av samma värdegrund oavsett i vilken förening medlemskapet äger rum - föreningar i samtliga distrikt ska erbjudas ett likartat basutbud och det fokusutbud Svenska Ridsportförbundets styrelse fastställer varje år. Inriktningsmålet uppnås genom att; Den demokratiska processen och det ideella engagemanget, är grunden för ett aktivt förbund, och ska vara synligt i organisationen. Föreningens och medlemmens möjligheter att påverka ska vara tydlig. En tydlig och konsekvent kommunikation i alla led är en nödvändighet. Arbetsprocesser och verktyg som förenklar och förbättrar i vardagen främjar ridsportens utveckling. Svenska Ridsportförbundet ska ta vara på den kunskap och det intresse som finns för ridsporten i samhället och hos allmänheten och arbeta strategiskt och systematiskt för att belysa ridsporten som en resurs för samhället för att förbättra och utveckla villkoren för ridsporten som idrott och rekreation. En framgångsrik och sund verksamhet i Svenska Ridsportförbundets föreningar har stor betydelse för ridsportens utveckling. I detta avseende är ledarnas kompetens och förutsättningar att verka viktiga för att stärka ridsportens betydelse, professionalism och anpassnings-/omställningsförmåga. Svenska Ridsportförbundet centralt och distrikt, samt de föreningar som så önskar, ska ha en gemensam kontoplan och ett gemensamt föreningsadministrativt system. Det ger möjlighet till att jämföra nyckeltal, tendenser och utveckling. Prioriterade områden Värdegrundsarbete - förbundsstyrelsen Föreningarna och kommunerna Ridskole- och Anläggningssektionen Mötesplats Unga - Centrala Ungdomssektionen Process och IT-hantering - förbundsstyrelsen Ridsportpolitik - förbundsstyrelsen Varumärkesstrategi - förbundsstyrelsen 5

19 Värdefullt medlemskap ger nöjda medlemmar - Svenska Ridsportförbundet ska behålla och rekrytera medlemmar - en förutsättning för det är livskraftiga föreningar Inriktningsmålet nås genom att; Ett tydligt och starkt värdegrundsarbete genomsyrar all verksamhet och hjälper föreningen och medlemmen i vardagliga beslut och aktiviteter Värdet av medlemskapet ska vara så starkt att ingen förening eller medlem vill stå utanför Svenska Ridsportförbundet Föreningarna känner att de kan påverka hur verksamheten utvecklas. Medlemsnytta och förmåner utvecklas kontinuerligt i verksamhetsplanen. Svenska Ridsportförbundet ska ha samordnade administrativa rutiner så resurser nyttjas effektivt. Svenska Ridsportförbundet ska på ett tydligt sätt kommunicera uppdraget, rollerna och åtaganden gentemot hästnäringen, beslutsfattare och andra intressenter för att skapa delaktighet och förståelse för såväl verksamheten i våra föreningar som för hästnäringen. Svenska Ridsportförbundet driver ett starkt opinionsarbete. Svenska Ridsportförbundet ska årligen genomföra aktiviteter för att informera om ridsporten, samt höja medvetenheten och acceptansen bland såväl beslutsfattare som allmänhet om ridsportens positiva inverkan på samhällslivet och då med fokus på ungdomarna. Prioriterade områden Värdegrundsarbete - förbundsstyrelsen Demokrati Medlemssektionen Medlemsnytta Medlemssektionen Medlemsrekrytering Medlemssektionen Sportsliga framgångar - innebär ett uppförande som följer ridsportens värdegrunder för häst och människa - innebär såväl medaljer i mästerskap som lokala sportsliga framgångar - innebär att fler ryttare är högt placerade på världsrankingen - innebär att vi har ett bra nationellt tävlingssystem, från bredd till elit Inriktningsmålet nås genom att; Ridsport alltid är en ren sport dopning förekommer inte hos häst eller ryttare, ledare eller funktionär Tränare och ridlärare utbildade av Svenska Ridsportförbundet ska vara ansvarstagande och väl kunniga inom sitt verksamhetsområde. I utbildning/utveckling till tävlingsryttare ska ingå kunskap om hästens beteende och behov, hästens träning för uppbyggnad och långsiktig hållbarhet samt ryttarens mentala utveckling och fysiska träning ska preciseras Förbundskaptenerna och landslagsledare är ansvariga för att verksamheten sker inom ramen för talangutveckling och utvecklingstrappan. Tävlingsadministration ska karaktäriseras av effektivitet och av stark central drivning Svenska Ridsportförbundet utarbetar riktlinjer för hur all sportverksamhet ska bedrivas och därmed utvecklas på ett konkurrenskraftigt sätt. Svenska Ridsportförbundet ska underlätta för svenska ryttare på hemmaplan genom att fler tävlingar med internationell klass arrangeras Prioriterade områden Värdegrundsarbete - förbundsstyrelsen Barn och Ungdomars tävlande Tävlingssektionen EM 2015 och förbundsstyrelsen Trygga Idrottare - Centrala Ungdomssektionen 6

20 Utbildning och ledarskap i världsklass - innebär att Svenska Ridsportförbundets utbildningar leder till en ridskola i världsklass - leder till ökad kompetens och kvalitet - innebär hög etik Svenska Ridsportförbundet har ledare som är föredömen - innebär en strategi för en dopningsfri sport - utvecklar ledarskapet inom förbundets olika verksamheter Inriktningsmålet uppnås genom att; Ridningens principer (teoretiskt och praktisk kunskap) bygger på ett integrerat lärande med modern pedagogik och metodik. En välutvecklad utbildning av ridlärare, tränare, domare, banbyggare, landslagsledare, ungdomsledare som är en förutsättning för en bred och kvalitetsmässigt bra verksamhet. Ledarskapet i alla Svenska Ridsportförbundets utbildningar bygger på vår gemensamma värdegrund Riksanläggningarna har som hippologiska centrum en FoU-verksamhet som fungerar som utvecklingsmotorer inom näringen. Ridskolan verkar för en generell kvalitetshöjning av ryttar- och hästutbildning. En sund arbetsmarknad inom hästnäringen ökar attraktiviteten för ungdomar att söka till hästrelaterad utbildning och yrken. Svenska Ridsportförbundets talangprojekt utvecklar ryttare för att nå eliten. Tränare och ridlärare utbildade av Svenska Ridsportförbundet ska vara ansvarstagande och väl kunniga inom sitt verksamhetsområde. Prioriterade områden Värdegrundsarbete - förbundsstyrelsen Ridledarutbildning Utbildningssektionen Ridskolan 2025/Framtidens Ridskola Ridskole- och Anläggningssektionen Ridskolerådgivning Ridskole- och Anläggningssektionen Samverkan i distrikten i utbildningsfrågor Utbildningssektionen Säkerhet - Utbildningssektionen 7

21 Ekonomisk plan Svenska Ridsportförbundet redovisar vid utgången av 2014 ett eget kapital om 14,5 Mkr kronor. Detta ger en grund för en stabil ekonomi och ger goda förutsättningar för en positiv utveckling i framtiden. Koncernen Svenska Ridsportförbundets inklusive moderbolaget och Svenska Ridsportförbundets Service AB visar ett eget kapital på 17,0 Mkr, men disponibelt kapital för utökade satsningar och buffert för framtida mästerskap, till exempel VM i Kanada 2018, är 14,5 Mkr. Diskrepans i redovisningar beror på att Svenska Ridsportförbundet 2014 för första gången redovisade bokslut i blankett K3. Se vidare i Svenska Ridsportförbundets ekonomiska berättelse; Ridsporten i siffror En betydande del av våra finansieringskällor är det statliga anslaget som Sveriges Riksidrottsförbund fördelar varje år till RFs 70 medlemsförbund. I det sammanhanget betonas specialidrottsförbundets nyckelroll när det gäller att omvandla prioriteringarna till praktisk verksamhet. En viktig förutsättning för fortsatt positiv utveckling av svensk ridsport är att stödet till Svenska Ridsportförbundet står i paritet med de krav på resultat som ställs inom så vitt skilda områden som exempelvis internationell elitidrott och samhällsnyttigt folkhälsoarbete. Riksidrottsmötet 2011 beslutade om ny fördelning av de statliga bidragen till SF. Beslutet har påverkat det anslag Svenska Ridsportförbundet får i positiv riktning. Medlemsavgiften till Svenska Ridsportförbundet uppgår till 78 kronor år 2015 och I den ekonomiska planeringen för 2017 har beräknats för en liten uppräkning av medlemsavgiften till 83 kr och medlemmar. Förbundsstämman den 23 maj 2015 fattar beslut om eventuell höjning av medlemsavgiften. Prioriterade områden för år bedöms rymmas inom den ekonomiska ram som finns tillgänglig i form av resursanskaffning. Tilldelning av resurser vid varje års budgetering kommer att återspegla de inriktningsmål som fastställs som vid förbundsstämman Utveckling av de största inkomstkällorna i Svenska Ridsportförbundet RF-bidrag (inkl ordinarie bidrag från Riksidrottsförbundet, bidrag till landslag och elit samt Idrottslyftet), medlemsavgifter, sponsorintäkter och licensavgifter (inkl ryttar-, häst /ponnylicenser, FEI-licenser, hästpass, tränarlicenser, ägarbyten häst/ponny) utgör de största inkomstkällorna i Svenska Ridsportförbundets ekonomi. 8

22 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDETS STADGAR Förbundsstyrelsen föreslår en ändring i - 1 kap Grundläggande bestämmelser 10a Skiljeklausul - 2 kap Allmänna bestämmelser, 15a, andra stycket - 3 kap Förbundsstämma, 19 Rösträtt, första och andra stycket - 3 kap Ärenden vid förbundsstämman 22, punkt kap Valberedningen, 25 fjärde, femte och sjätte stycket - 8 kap Revisorer och revision, 32 första stycket Nedan följer motiveringar och kommentarer till föreslagna ändringar: 1 kap Grundläggande bestämmelser 10a Skiljeklausul Förbundsstyrelsen föreslår här en följdändring efter en ändring i RFs stadgar 2 kap Grundläggande bestämmelser 8. Ändringen innebär att nuvarande skrivning om att tvist mellan nämnda parter ska avgöras enligt lagen om skiljemän ändras till att sådan tvist ska avgöras enligt ett av Riksidrottsstyrelsen, RS, fastställt reglemente för idrottens skiljenämnd. Ändringen innebär också ett tillägg i uppräkningen av parter vid tvist med IdrottsAB. 2 kap Allmänna bestämmelser 15 a, andra stycket Stycket handlar om sanktioner för de förtroendevalda, godkänd mätman och licensierade ryttare som dömts i domstol för brott mot djurskyddslagen. Förbundsstyrelsen förslår en ändring av skrivningen i andra stycket i det att man stryker orden mot djurskyddslagen. Detta för att paragrafen ska bli mindre begränsande i de fall någon dömts för brott i domstol. 3 kap Förbundsstämma 19 Rösträtt, första och andra stycket För bifall till stadgeändring fordras beslut av en enhällig förbundsstämma eller med minst 2/3 majoritet av antalet avgivna röster vid två på varandra förbundsstämmor, hållna med minst en månads mellanrum (1kap 10 ). Mot bakgrund av det resultat som framkom i organisationsutredningen föreslog förbundsstyrelsen förbundsstämman 2013 en stadgeändring som innebär att föreningarnas röstetal skulle dubbleras så att föreningarna får en större rösttyngd vid stämman. Det var också stämmans mening, som med 2/3 majoritet av antalet avgivna röster beslutade att föreningarnas röstetal ska dubbleras, så att föreningar med medlemmar har 4 röster, föreningar med medlemmar 6 röster och föreningar med 500 medlemmar eller fler har 8 röster. Till förbundsstämman 2015 lägger förbundsstyrelsen här fram ett förslag till andra läsningen av en ändring av rösträtten innebärande att föreningarnas röstetal ska dubbleras enligt ovan. 22 Ärenden vid förbundsstämman, punkterna 9 15 Här föreslås en ändring som innebär ett tillägg på dagordningen för stämman genom att skilja på kandidatnominering och valen för punkterna Vid kandidatnominering

23 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 redovisar valberedningens ordförande valberedningens förslag. Efter detta får ombuden fritt föreslå motkandidater till valberedningens förslag. Härefter är kandidatnomineringen avslutad. Nomineringen upprepas inte när stämman går till val. Mellan punkten för kandidatnominering och punkten för valen föreslås att stämman behandlar punkt 9 med styrelsens förslag, valberedningens förslag om ersättning samt övriga förslag, motioner som getts in i den ordning som sägs i 23. Skälen till den föreslagna ändringen är att det framförts synpunkter på att den nuvarande ordningen där kandidatnomineringen sker i direkt anslutning till respektive val ger ombuden för kort tidsrymd för att ta ställning till föreslagna kandidater. Det har också förekommit att personer som inte accepterat nomineringen föreslagits och valts på stämman. Med en särskilt punkt för all kandidatnominering, därefter behandling av FS förslag, valberedningens förslag till ersättning och motioner innan själva valproceduren ger stämmodelegaterna tid att ta ställning till nomineringarna och det ger också möjlighet att kontrollera eventuella oklarheter kring föreslagna personer. Punkt 14 Här föreslås en följdändring av stadgeändringar inom RF som innebär att förbundsstämman kan välja revisorer och personliga suppleanter eller ett registrerat revisionsbolag med uppgift att granska verksamhet, räkenskaper och förvaltning inom förbundet. Som följdändring av tillägget med ytterligare en punkt på dagordningen angående kandidatnominering görs ändring av numreringen av punkterna. 25 Valberedningen, fjärde, femte och sjätte stycket Valberedningen har framfört önskemål om längre handläggningstider och önskar att tidigarelägga de tider som är stadgereglerade för sitt uppdrag. Förbundsstyrelsen föreslår ändringar som innebär att Valberedningen senast den 1 november innan förbundsstämma hålles skriftligen ska fråga dem, vilka mandattid går ut vid stämman, om de är villiga att kandidera för den kommande perioden. Senast den 1 december ska valberedningen meddela samtliga SDF samt informera medlemsföreningarna vilka av de tillfrågade som avböjt kandidatur. Senast den 1 februari får SDF och medlemsföreningarna till valberedningen avge förslag för valen under kap 32, Revisorer och revision, första stycket Förbundsstyrelsen föreslår här en följdändring till föreslagen ändring i 22 punkt 14 enligt ovan beträffande revisorer och revision med tillägg om möjligheten att som alternativ till revisorer och personliga suppleanter till dessa utse registrerat revisionsbolag Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att bifalla förbundsstyrelsens förslag till stadgeändringar enligt bilaga.

24 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 Förbundsstyrelsens förslag till ändring av SvRFs stadgar, bilaga Nuvarande lydelse 1 kap Grundläggande bestämmelser 10a Skiljeklausul Talan i tvist där parterna är enskild medlem, förening, specialdistriktsförbund (SDF), distriktsförbund (DF), specialförbund (SF) eller RF får inte väckas i allmän domstol. Sådan tvist skall, utom i de fall då annan särskild ordning är föreskriven i RFs eller SFs stadgar, avgöras enligt lagen om skiljemän. 2 kap Allmänna bestämmelser 15 a Entledigande av funktionär/befattningshavare Andra stycket Funktionär, godkänd mätman eller licensierad ryttare som fällts i allmän domstol för brott mot djurskyddslagen kan även få sin behörighet och /eller tävlingslicens indragen samt även mista sin rätt att lösa tävlingslicens i upp till två år från den dagen domen vunnit laga kraft. Sådant beslut fattas av Ridsportförbundets disciplinnämnd efter anmälan av förbundets generalsekreterare. 3 kap Förbundsstämma 19 Rösträtt Första och andra stycket Vid förbundsstämman har varje förening röster med hänsyn tagen till antalet medlemmar i föreningen enligt följande tabell: medlemmar = 2 röster medlemmar = 3 röster < medlemmar = 4 röster Vad avser SDF enligt följande tabell: 1 20 föreningar = 12 röster 21 < föreningar = 20 röster Föreslagen lydelse 1 kap Grundläggande bestämmelser 10a Skiljeklausul Talan i tvist där parterna är enskild medlem, förening, IdrottsAB, SDF, DF, SF eller RF får inte väckas i allmän domstol. Sådan tvist ska, utom i de fall då annan särskild ordning är föreskriven i RFs eller SFs stadgar, avgöras enligt ett av RS fastställt reglemente för idrottens skiljenämnd. RS ska utse ordförande och/eller ledamöter i skiljenämnd i de fall SF föreskrivit i sådan ordning eller när parterna träffat överenskommelse härom. 2 kap Allmänna bestämmelser 15 a Entledigande av funktionär/befattningshavare Andra stycket Funktionär, godkänd mätman eller licensierad ryttare som fällts i allmän domstol för brott kan även få sin behörighet och /eller tävlingslicens indragen samt även mista sin rätt att lösa tävlingslicens i upp till två år från den dagen domen vunnit laga kraft. Sådant beslut fattas av Ridsportförbundets disciplinnämnd efter anmälan av förbundets generalsekreterare. 3 kap Förbundsstämma 19 Rösträtt Första och andra stycket Vid förbundsstämman har varje förening röster med hänsyn tagen till antalet medlemmar i föreningen enligt följande tabell: medlemmar = 4 röster medlemmar = 6 röster < medlemmar = 8 röster Vad avser SDF enligt följande tabell: 1 20 föreningar = 12 röster 21 < föreningar = 20 röster

25 FÖRBUNDSSTÄMMA Ärenden vid förbundsstämman Vid förbundsstämman skall följande ärenden förekomma Punkt 9-13 Punkt 14 Val av minst två revisorer och personliga suppleanter med uppgift att granska verksamhet, räkenskaper och förvaltning inom förbundet för en mandattid av två år. Punkt Valberedningen fjärde stycket Valberedningen skall senast den 1 december året innan förbundsstämma hålls skriftligen tillfråga dem, vilkas mandattid går ut vid stämman, om de är villiga att kandidera för den kommande mandatperioden. femte stycket Senast den 1 januari skall valberedningen meddela samtliga SDF samt informera medlemsföreningarna vilka av de tillfrågade som avböjt kandidatur. sjätte stycket Senast den 1 mars får SDF och medlemsföreningar till valberedningen avge förslag på personer för valen under punkterna. 8 kap Revisorer och revision 32 Första stycket Förbundets verksamhet, förvaltning och räkenskaper skall revideras av minst två revisorer, varav minst en är auktoriserad revisor eller godkänd revisor med revisorsexamen. 22 Ärenden vid förbundsstämman Vid förbundsstämman skall följande ärenden förekomma Punkt 9 Kandidatnominering för val enligt punkterna (12-16). Punkt Punkt 15 Val av minst två revisorer och personliga suppleanter eller ett registrerat revisionsbolag med uppgift att granska verksamhet, räkenskaper och förvaltning inom förbundet för en mandattid av två år enligt 8 kap 32. Punkt Valberedningen fjärde stycket Valberedningen ska senast den 1 november året innan förbundsstämma hålls.. mandatperioden. femte stycket Senast den 1 december året innan förbundsstämma hålls ska. kandidatur. sjätte stycket Senat den 1 februari får SDF och medlemsföreningar till valberedningen avge förslag på personer för valen under punkterna. 8 kap Revisorer och revision 32 Första stycket Förbundets verksamhet, förvaltning och räkenskaper skall revideras av minst två revisorer, varav minst en är auktoriserad revisor eller godkänd revisor med revisorsexamen, eller av utsett registrerat revisionsbolag.

26 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 MOTIONER TILL SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDETS STÄMMA 2015 Distrikt D1 Dalarnas Ridsportförbund ang stadgeändring avseende begränsning av klubbars rätt att välja ombud Förbundsstyrelsens yttrande över Motion D1 D2 Göteborg och Bohusläns Ridsportförbund ang arvodering till FS ordförande och övriga styrelseledamöter Förbundsstyrelsens yttrande över Motion D2 och D3 D3 Skånes Ridsportförbund ang storlek på arvodet till ordförandeposten i förbundsstyrelsen D4 Skånes Ridsportförbund ang fördelning av utvecklingsmedel internt inom organisationen Förbundsstyrelsens yttrande över Motion D4 D5 Skånes Ridsportförbund ang centrala kansliets geografiska placering Förbundsstyrelsens yttrande över Motion D5 D6 Västmanlands Ridsportförbund ang domarnämnd Förbundsstyrelsens yttrande över Motion D6 D7 Västmanlands Ridsportförbund ang TR I Mom Rätt att ställa ut licens Förbundsstyrelsens yttrande över Motion D7 D8 Västergötlands Ridsportförbund ang förtydligande av ridskolan och ridskolans roll Förbundsstyrelsens yttrande över Motion D8 D9 Västergötlands Ridsportförbund ang återinförandet av begreppet stallklubb Förbundsstyrelsens yttrande över Motion D9 D10 Upplands Ridsportförbund ang att förkunskapskrav på överdomare i dressyr bör ändras Förbundsstyrelsens yttrande över Motion D10 D11 Upplands Ridsportförbund ang ändring i SvRFs stadgar angående distriktens arbetstagare närvaro- och yttranderätt Förbundsstyrelsens yttrande över Motion D11 Klubbar K12 Hudiksvalls Rid- och Körklubb ang att kollektiva olycksfallsförsäkringen ska vara frivillig Förbundsstyrelsens yttrande över Motion K12 K13 Lurbo Ridklubb ang bristen på dressyrtävlingar i Östra Svealand Förbundsstyrelsens yttrande över Motion K13 K14 Osbyortens Ryttarförening ang Premier för olika ålderskategorier i tävlingsklasser Förbundsstyrelsens yttrande över Motionerna K14, E22 och E30 Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

27 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 K15 Salaortens Ryttarförening ang dispens för mätintyg för ponny i sportkörning Förbundsstyrelsens yttrande över Motionerna K15 och K16 K16 Skånska Körsällskapet, Kullasällskapet för körning, Åsbo Ryttarförening och Åstorpsortens Ryttaförening ang dispens för mätintyg ponny i körning K17 Stöcke Ponnyförening ang egen ponnykommitté i SvRF Förbundsstyrelsens yttrande över Motionerna K17 och E21 Enskilda E18 Eva Elfverman Wedin ang tydliga ponnyregler och hög kvalité vid ponnymätning i Sverige Förbundsstyrelsens yttrande över Motion E18 E19 Björn Häggström ang val av nyckelpersoner i kommittéerna Förbundsstyrelsens yttrande över Motion E19 och E29 E20 Björn Häggström ang sektioners, kommittéers och övriga gruppers sätt att offentligt redovisa sina aktiviteter Förbundsstyrelsens yttrande över Motion E20 och E27 E21 Björn Häggström ang införandet av separat kommitté för att tillvarata, stödja och utveckla ponnysporten E22 Björn Häggström ang beslutsmandat gällande premier för juniorer E23 Eva Lindström ang Gröna kortet för special olympics tävlande Förbundsstyrelsens yttrande över Motion E23 E24 Hans-Erik Persson ang att utarbeta en strategi för körningens framtid och utveckling Förbundsstyrelsens yttrande över Motion E24 E25 Hans-Erik Persson ang öppenhet och transparens Förbundsstyrelsens yttrande över Motion E25 E26 Ann-Charlotte Torwaldsson ang att överdomarna bör fördelas från distriktet Förbundsstyrelsens yttrande över Motion E26 E27 Kent Wasserman ang sektioners, kommittéers och övriga gruppers skyldighet att offentligt redovisa aktiviteter E28 Kent Wasserman ang införande av separat sektion för att tillvarata, stödja och utveckla ponnysporten Förbundsstyrelsens yttrande över Motion E28 E29 Kent Wasserman ang val på stämman av nyckelpersoner i kommittéerna E30 Kent Wassermang ang beslutsmandat gällande premier för juniorer Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

28

29

30 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION D1 från Dalarnas Ridsportförbund angående stadgeändring avseende begränsning av klubbars rätt att välja ombud till förbundsstämma Motionären yrkar på att den andra meningen i 14 vilken tillförts i 2013 års stadgar stryks, samt den 5:e meningen i 20 ändras till Vid förbund och distrikt anställd personal får ej väljas till stämmoombud på den nivå där vederbörande är anställd. Motionären menar att stämman 2011 beslutade, i deras tycke, lösa grunder och i en bristfällig beslutsgång om ändring i stadgarna som begränsar distriktens arbetstagares rätt att vid en förbundsstämma representera de klubbar där de är ideellt aktiva. Till förbundsstämman 2011 inkom tre motioner som rörde anställdas närvarorätt- och yttranderätt samt valbarhet som ombud. Motion D3 från Västergötlands Ridsportförbund och motion D12 från Smålands Ridsportförbund var likalydande och båda yrkade på att Vid förbund och distrikt anställd personal får ej väljas som stämmoombud på klubbnivå till förbundsstämman. Motion D9 från Stockholms Ridsportförbund yrkade på att anställda på distrikten har rätt att närvara på Svenska Ridsportförbundets stämma, men att de ej har rätt att väljas/ är valbara som ombud för distrikt. Av protokollet från förbundsstämman 2011 framgår att stämman beslutade om stadgeändringar som innebar att distriktens anställda har generell närvarorätt på förbundsstämman. Av protokollet framgår också att Dalarnas Ridsportförbunds ombud, Eva Bylander, begärde votering beträffande Västergötland Ridsportförbunds motion D3. Eva Bylander hade dock inget motyrkande som ställdes mot föreliggande förslag. Förbundsstämmans beslut i majoritet blev här förbundsstyrelsens förslag som var liktydigt med Västergötlands. Därefter behandlade förbundsstämman motion D12 från Smålands Ridsportförbund som innehöll exakt samma förslag som D3. Även här blev förbundsstämmans beslut förbundsstyrelsens förslag, likalydande med motionärens förslag. Här fanns bara ett förslag, förbundsstyrelsens, och det blev stämmans beslut. Det finns inga krav på att stämmans ordförande ska fråga om beslutet är enhälligt. När inga motförslag finns och stämman beslutar i enlighet med det enda förslag som finns är det ett enhälligt beslut. Stockholms Läns Ridsportförbunds ombud yrkade också bifall till förbundsstyrelsens förslag. Följaktligen finns det enhälliga beslut om stadgeändring som är kravet för att en stadgeändring ska träda i kraft vid en stämma. Då det fanns vissa frågetecken kring detta beslut konsulterades Riksidrottsförbundets chefsjurist för avstämning av det protokollerade beslutet. Ett tydliggörande kring detta meddelades vid inledningen till stämman Förbundsstämman som är SvRFs högsta beslutande organ är de förtroendevaldas forum. Den rör relationen mellan medlemsföreningarnas och distriktens förtroendevalda och de förtroendevalda på central nivå, förbundsstyrelsen. I den dialog som förevarit om anställdas roll som ombud vid en stämma har frågan om jäv uppkommit, bl a från distrikten själva. Beträffande jäv så gäller generellt att den som är jävig i en fråga inte ska vara delaktig i frågan. Jävig person är den som kan antas ha egna intressen att bevaka och när det gäller inflytande på förbundsstämman, så gäller detta oavsett om det är som ombud för ett distrikt eller en förening. Att anställda på överordnad nivå företräder föreningar på en stämma är ovanligt och det torde dessutom strida mot föreningsrättsliga principer just på grund av risken för jävsituationer. De dubbla roller som distriktsanställd, underställd distriktsstyrelsen, och att som ombud företräda en förenings rent ideella intressen är inte förenliga. Förbundsstyrelsen är medveten om de distriktsanställdas betydelse som sakkunniga på många av de frågor som behandlas på förbundsstämman. Med de distriktsanställdas närvarorätt vid förbundsstämman kan de vara ett stöd och rådgivare till både det egna distriktets och föreningarnas ombud. Förbundsstyrelsen anser att yttrande- och rösträtten ska tillkomma de förtroendevalda ombuden. Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

31 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 Med anledning av vad som anförs i yttrandet delar inte förbundsstyrelsen motionärens förslag. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att avslå motionen Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

32

33

34 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION D2 och D3 från Göteborg och Bohusläns Ridsportförbund angående arvodering till förbundsstyrelsens ordförande och övriga styrelseledamöter i förbundsstyrelsen och från Skånes Ridsportförbund angående storlek på arvodet till ordförandeposten i förbundsstyrelsen Göteborg och Bohusläns Ridsportförbund yrkar på att arvodet för hela styrelsen i Svenska Ridsportförbund uppgår till kronor per år varav kronor bör gå till den som innehar ordförandeposten, och att övriga kronor fördelas på övriga ledamöter. Skånes Ridsportförbund yrkar på att förbundsstämman beslutar om en höjning av arvodet till kronor per år till ordförande i förbundsstyrelsen. Som grund för yrkandet på ökat arvode för styrelseordföranden anför båda motionärerna den stora arbetsbelastning vad gäller ansvar och tid som ett sådant uppdrag innebär. Båda motionärerna menar vidare att det är få förunnat att tack tacka ja till ordförandeuppdraget i dess nuvarande forum om de inte är pensionärer eller ekonomiskt oberoende. Göteborgsdistriktet anser att det gäller även övriga ordinarie ledamöter i förbundsstyrelsen. Ett ökat arvode skulle öka målgruppen av potentiellt valbara personer vid nyrekrytering av ordförande och övriga styrelseledamöter. Uppdraget som förtroendevald inom idrottsrörelsen är frivilligt och som huvudregel oavlönat. Det är den grundläggande principen om det ideella ledarskapet. Men med hänsyn till arten och omfattningen av förtroendeuppdragen har många förbund ansett det rimligt med viss ersättning då särskilt i ett förbunds högsta beslutande organ. Så har också skett inom Ridsportförbundet. Vi förbundsstämman 2011 beslutades om en stadgeändring som innebär att valberedningen lägger fram förslag om eventuell ersättning till ordförande och ledamöter. Vid förbundsstämman 2013 beslutades, på valberedningens förslag, för första gången om ersättning (förutom kostnadsersättning) till förbundsstyrelsen och de fem sektionerna, om 11 prisbasbelopp per år vilket inneburit kronor + sociala avgifter (totalt 1,3 milj kronor) för den gångna mandatperioden. Enligt beslutet ska FS och sektioner i dialog inom sig fördela det tilldelade beloppet som ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Förbundsstyrelsen ska inte avge eget yttrande om arvode eller ersättning för egna eller sektionernas uppdrag. Den frågan kommer upp på dagordningen för förbundsstämman och på förslag av valberedningen. Enligt stadgarna ska valberedningen senast en månad före stämman redovisa sitt förslag till eventuell ekonomisk ersättning till förbundsstyrelse- och sektionsledamöter. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman behandlar motionerna tillsammans med valberedningens förslag om eventuell ersättning till förbundsstyrelse- och sektionsledamöter enligt SvRFs stadgar 22 punkt 9 Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

35

36 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION D4 från Skånes Ridsportförbund angående fördelning av utvecklingsmedel internt inom organisationen. Skånes Ridsportförbund framför att på grund av ansökningskriterierna till Idrottslyftets utvecklingsstöd har de inte kunnat nyttja det belopp som av förbundet centralt avsatts till distrikten. Motionären hänvisar till gällande ramverk för distriktsstödet Motionären yrkar på att stämman beslutar att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att: - Hälften av det ekonomiska bidraget från Idrottslyftet går till distriktens verksamhet. - Fördelningsnyckeln baseras på ett basbelopp om kr per distrikt och att övriga pengar fördelas som ett rörligt belopp baserat på antal klubbar i distriktet. - Ansöknings, återrapporterings- och administrationsrutinerna från centralt kansli och distrikt ses över i strävan att minimera arbetsbelastningen för bägge parter så att pengarna kan användas mer till distriktets verksamhet. Genom Idrottslyftet har den svenska idrottsrörelsen fått stor möjlighet att utveckla sin barn- och ungdomsverksamhet. Det innebär samtidigt ett stort ansvar att förvalta pengarna på bästa sätt där Riksidrottsförbundet av regering och riksdag har det övergripande ansvaret för satsningen. Idrottslyftets syfte är att stärka och utveckla världens bästa barn- och ungdomsidrott så att fler flickor och pojkar väljer att idrotta i föreningar där verksamheten bedrivs utifrån Idrotten vill. Målsättningen med idrottslyftet är att: - Idrottsrörelsen ska ha ökat i antalet aktiviteter och utövare. - Alla SF och IF ska ha erbjudits stöd och support för att omsätta och anpassa intentioner och ambitioner i Idrotten vill utifrån sina respektive förutsättningar. - Tillgången till anläggningar och idrottsmiljöer ska ha ökat. Idrottslyftet består av två delar, ett föreningsstöd och ett utvecklingsstöd. Föreningsstödet går oavkortat till föreningsprojekt inom ramen för Idrottslyftets syfte och mål. Utvecklingsstödet ska användas av förbundet för att kunna arbeta med strategiska frågor som leder till att Idrottslyftets syfte uppnås. Svenska Ridsportförbundet har vissa skyldigheter och ska använda delar av sitt utvecklingsstöd till samordning och utvärdering av satsningar, informera förbundets föreningar om idrottslyftets möjligheter, rapportera önskade uppgifter till RF, genomföra gemensamma mötesplatser, handläggning av föreningsstödet samt utveckling av ridsportens fortsatta arbete inom barn och ungdomsverksamheten. RF avsätter inga särskilda medel till specialdistriktsförbundens verksamhet utan respektive specialidrottsförbund får prioritera och avsätta medel från utvecklingsstödet om man anser att detta organisationsled är en viktig aktör i arbetet. Svenska Ridsportförbundet anser att distrikten har en viktig roll och är ett betydelsefullt stöd till föreningen i arbetet med Idrottslyftet. Därför har förbundet sedan Handslagets tid avsatt särskilda medel till distrikten. I mars 2014 har förbundsstyrelsen mottagit två skrivelser gällande distriktens förutsättningar att ta del av de avsatta medlen till distrikten. Skrivelserna ligger i linje med motionärens yrkande. Förbundsstyrelsen uppdrog till Idrottslyftets styrgrupp att till nästkommande Idrottslyftsår utvärdera ridsportens ramverk gällande distriktsstödet och se över olika bidragsmodeller samt vilka konsekvenser dessa medför. Förbundsstyrelsen beslutade även att Skånes Ridsportförbund, Göteborg- och Bohusläns Ridsportförbund samt Hallands Ridsportförbund skulle tillfrågas som referensgrupp till Idrottslyftets styrgrupp. Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

37 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 Under året har Idrottslyftets styrgrupp utvärderat ramverket för distriktsstödet och en ny bidragsmodell har arbetats fram och som referensgruppen ställt sig positiva till. Den nya bidragsmodellen innebär en förenklad ansöknings- och rapporteringsprocess genom en ansökan och en rapportering för alla insatser som gjorts. Att helt ta bort ansöknings- och rapporteringsprocessen omöjliggör Svenska Ridsportförbundets skyldigheter för rapportering till RF och regering samt möjlighet till samordning av distriktens satsningar. I den nya bidragsmodellen för 2015 har det fasta beloppet höjts till kr per distrikt och det rörliga beloppet till 600 kr per ansluten förening i distriktet. Därutöver medföljer medel till distrikten från de centrala satsningarna där både distriktet involveras genom sitt engagemang och delaktighet men även direkta distriktssatsningar. Omfattningen framgår i respektive central satsning som distrikten kan ta del av men där minst kr kommer distrikten direkt tillgodo. Riksidrottsförbundet arbetar just nu med ett förslag till nya riktlinjer gällande perioden som ska fastställas i Riksidrottsstyrelsen i juni Därefter planerar ridsporten en process med syfte att arbeta fram en ny utvecklingsplan för ridsporten kopplad till riksidrottsförbundets riktlinjer och Svenska Ridsportförbundets inriktningsmål. Detta med förutsättning att Idrottslyftet får en fortsättning. Förbundsstyrelsen anser att den nya bidragsmodellen underlättar administrationen samt att det nu finns en större möjlighet att ta del av det hela avsatta stödet för att kunna utveckla områden som bidrar till Idrottslyftets övergripande syfte och mål. Då riksidrottsförbundet inte fastställt riktlinjerna för 2016 ser förbundsstyrelsen det svårt att besluta om något man inte vet förutsättningarna för. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att motionen anses besvarad med hänvisning till vad som anförts i förbundsstyrelsens yttrande Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

38

39 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION D5 från Skånes Ridsportförbund angående centrala kansliets geografiska placering Motionären yrkar att stämman beslutar om att flytta centrala kansliet från Strömsholm till en mer lättillgänglig plats. Anledningarna till en flytt skulle bland annat innebära att det skulle bli lättare att rekrytera personal, dels att ett kansli med egna konferensmöjligheter på annan plats skulle innebära besparingar i tid och pengar. Svenska Ridsportförbundets kansli flyttade från Stockholm till Strömsholm 2000 och ett av skälen var stora ekonomska fördelar vad gäller lokalkostnader och drift. Ett annat skäl är att på Strömsholm ligger kansliet i anslutning till en av riksanläggningarna, Ridskolan Strömsholm, vilket ger viktiga verksamhetsmässiga fördelar. Det är förbundsstyrelsens uppfattning att de faciliteter som motionären efterfrågar finns på Strömsholm. En flytt av kansliet som motionären föreslår skulle innebära mycket stora kostnader och nackdelar verksamhetsmässigt som inte motsvarar de besparingar i tid och pengar som motionären anger. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att avslå motionen Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

40

41 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION D6 från Västmanlands Ridsportförbund angående Domarnämnd Västmanlands Ridsportförbund föreslår införande av en domarnämnd liknande banbyggarnämnd och disciplinnämnd, med kompetenta personer och en tydlig process kring uppkomna ärenden. Motionären yrkar att likt en banbyggarnämnd och disciplinnämnd utse en domarnämnd där forum skapas enligt en tydlig process för inkomna ärenden. En domarnämnd skall utveckla och säkerhetsställa god kvalité inom sitt område och rent demokratiskt fylla ett viktigt syfte. Inom Tävlingssektionen finns redan en domarnämnd/domaransvarig i varje grenkommitté. Ordförande i respektive domarnämnd utgör tillsammans Tävlingssektionens domarnämnd. Förbundsstyrelsen anser att det är aktuellt med en översyn av domarnämndens uppdrag och befogenheter och föreslår förbundsstämman detta. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar i enlighet med förbundsstyrelsens förslag och att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att tydliggöra domarnämndens uppdrag och befogenheter samt att motionen i övrigt anses besvarad med vad som anförs i förbundsstyrelsens yttrande Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

42

43

44 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION D7 från Västmanlands Ridsportförbund angående TR I, mom Rätt att ställa ut licenser En tydlig trend där klubbar/föreningar ställer ut licenser utan att arrangerat/varit delaktiga arrangörer alternativt ordnat någon enstaka kvällstävling har uppkommit de senaste åren. Dessa klubbar/föreningar lockar på detta sätt över medlemmar, då man som enskild medlem inte krävs på att ställa upp som funktionär. Detta medför en stor risk för att antalet tävlingsarrangemang kommer att urholkas samtidigt som möjligheten till bra och fina tävlingar kraftigt reduceras. Motionären yrkar att i steg 1 måste befintlig regel (TR I mom ) systematiskt följas upp och säkerhetsställas att klubbar inte kan utfärda licenser innan de har stått som tävlingsarrangörer. Detta borde kunna styras av TDB. I steg 2. se över Mom och höja kraven kring rätten att få ställa ut licenser, där man specificerar mer tydligt hur många tävlingar som krävs samt sätta en lägstanivå till t.ex. lokal nivå, och/alt koppla samman utfärdande av licens på nivå där tävlingar inom klubben arrangeras tävlingar. Tävlingssektionen arbetar tillsammans med distrikten för att säkerställa att en förening uppfyller kraven för att vara tävlingsarrangör och ha rätten att ställa ut licenser. Förbundsstyrelsen har för avsikt att föreslå att ge Tävlingssektionen i uppdrag att göra en översyn av nuvarande regler och den praxis som används idag, samt vilka krav som ska ställas på föreningar för föreningarnas rätt att få ställa ut tävlingslicenser och föreslår förbundsstämman detta. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar i enlighet med förbundsstyrelsens förslag och ger förbundsstyrelsen i uppdrag att ge Tävlingssektionen i uppdrag att göra en översyn av nuvarande regler och praxis för föreningarnas rätt att få ställa ut tävlingslicenser samt att motionen i övrigt anses besvarad med vad som anförs i förbundsstyrelsens yttrande Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

45

46 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION D8 från Västergötlands Ridsportförbund angående förtydligande av Ridskolan och ridskolans roll, både i vision och mål. Västergötlands Ridsportförbund framför att ridskolan och ridskolans roll omnämns otydligt i förbundets nuvarande vision, policy och inriktningsmål. Motionären hänvisar till att det centralt finns en anställd ridskolerådgivare där man anser att behovet är större än vad som kan täckas av en person. Motionären menar även att våra ridskolor behöver synliggöras i media, nyhetsbrev, kampanjer, på hemsidan, möten och konferenser. Motionären yrkar på att stämman beslutar att ge förbundsstyrelsen i uppdrag: - att i en femte policypunkt tydligt formulera Ridskolans position i samhället. - att medel för att tydliggöra ridskolans roll i samhället avsätts i budget - att medel för att möta behovet av stöd, utbildning, marknadsföring och rådgivning avsätts i budget. Förbundsstämman 2013 beslutade om en utökning av Svenska Ridsportförbundets sektioner där en av de nya sektionerna är Ridskole- och Anläggningssektionen. Sektionens uppdrag är bland annat att initiera och genomföra aktiveter med mål att öka kompetens och kvalitet inom Svenska Ridsportförbundets verksamhet med utgångspunkt i ridskolans verksamhet och med fokus på anläggningsfrågan. Sektionen ansvarar även för ridskolefrågor och ska verka för en utveckling av den svenska ridskoleverksamheten, ansvara för kvalitetsuppföljning, besöksverksamhet och egentillsyn i ridskoleverksamhet samt för rådgivning till förbundets ridskolor. Ridskole- och Anläggningssektionen planerar och genomför verksamheten utifrån sin avsatta budget. Från 2011 har förbundet genom projektmedel kunnat erbjuda ett begränsat stöd genom en uttalad ridskolekonsulent med fokus att stötta föreningar med ridskoledrift. Behov av stöd är stort och inom förbundet ett högt prioriterat område där man fr om 2014, inom ordinarie budget, anställde en ridskolerådgivare på 100 %. Uppdraget är att fungera med stöd och rådgivning inom ridskole- och anläggningsfrågor till både föreningar och distrikt. Förutom en ridskolerådgivare finns fler tjänstemän som kan stötta i frågor från föreningar med ridskoledrift. Under 2013 och 2014 prioriterades satsningen Föreningarna och kommunerna med syfte att stärka dialogen mellan föreningen och samhällets beslutsfattare för att ridsporten ska integreras som en självklar del i samhället. Inför 2015 är ett av Ridskole- och Anläggningssektionens prioriterade områden Ridskola I satsningen ingår bland annat att ta fram en strategisk handlingsplan med målsättning att skapa förutsättningar för en långsiktigt och hållbar utveckling av den svenska ridskolan men även att öka allmänhetens kännedom om ridskolans betydelse för samhället. I motionen anger motionären Ridsportens Affärsskola som ett gott exempel på stöd men som behöver nå ut till fler. Under 2014 genomfördes även Verksamhetsutveckling i samverkan med Hästsportens Folkhögskola med syfte att utveckla verksamhetsledare inom ekonomi, ledarskap, verksamhetsdrift och marknadsföring. Satsningen var lyckosam och fortsätter även Vidare planeras även att ta utveckla ett ekonomiskt verktyg/material med syfte att höja kompetensen på ekonomikunskaper inom organisationen. Under 2014 har ett omfattande revideringsarbete gjorts av förbundets strategi och inriktningsmål som resulterade i ett förtydliga ibland annat inriktningsmålet Utbildning och ledarskap i världsklass. Strategin med inriktningsmål har fastställts av förbundsstyrelsen och ska nu implementeras i hela förbundet. I revideringen gjordes inga större ändringar i vision och policy. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning i att ridskolan och ridskolans roll är viktig och att det finns ett behov av stöd i att synliggöra ridskolan. Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

47 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att se över vision- och policyformulering för ett eventuellt förtydligande av ridskolan och ridskolans roll, samt att motionen i övrigt anses besvarad med vad förbundsstyrelsen anför i sitt yttrande Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

48

49

50 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION D9 från Västergötlands Ridsportförbund angående återinförande av begreppet Stallklubb Västergötlands Ridsportförbund motionerar om återinförande av begreppet Stallklubb. Västergötlands Ridsportförbund motionerade även till förbundsstämman 2011 i samma ärende. I årets motion finns förbundsstyrelsens yttrande över motionen från Motionären framför att det på förbundets hemsida angående anslutning finns inget som i sak motsäger anslutning av stallklubb redan idag, inte heller på RFs sida om föreningsanslutning. Vidare att det inte heller finns något som tydliggör en förändring, dvs att de kan inte finns att själva andemeningen i motionen från 2011 gett önskad effekt. Motionären yrkar på att stämman 2015 ger förbundsstyrelsen i uppdrag att skyndsamt se över anslutningsförfarande, och därmed möjliggör att fler kan bli medlemmar i SvRF. Vidare yrkar motionären på att villkoren för anslutning för hästgårdar med hästhållning synliggörs och marknadsförs så att det blir ett känt begrepp samt att kommentarerna till typstadgarna revideras och publiceras, med ett förtydligande angående valbarhet till styrelsen, som möjliggör att även den som äger och/eller driver verksamhet på gården kan väljas in i styrelsen. Syftet med av motionären föreslagna ändringar är att möjliggöra att fler kan bli medlemmar i Svenska Ridsportförbundet. Förbundsstyrelsen har i uppdrag att leda arbetet med att stärka förbundets medlemsföreningar i att behålla sina medlemmar men också ge incitament för att skaffa nya. Här har även distriktsförbunden en viktig roll. Som ett led i detta uppdrag har ett mycket omfattande arbete med organisationsprojektet Ridsportens framtida organisation och finansiering, på förbundsstämmans uppdrag pågått under fyra år, I organisationsprojektet har föreningar, distrikt och många förtroendevalda varit delaktiga på olika sätt och det har också inneburit omfattande ekonomiska resurser. Det främsta syftet med projektet har varit att förändra, förbättra och utveckla organisationen för att skapa största möjliga medlemsnytta. Ett resultat är att det vid stämman 2013 bildades en särskild Medlemssektion med ansvaret att initiera, samordna och koordinera förbundets aktiviteter så att målen ett förbund, flera och nöjda medlemmar och ökad kompetens och kvalitet inom förbundets verksamhet uppnås med fokus på medlemsnytta och medlemsfrämjande verksamhet, bland annat har ett pilotprojekt genomförts i Uppland. I samband med organisationsprojektet har Västergötland Ridsportförbunds motion 2011 behandlats vilket redovisats vid förbundsstämman Även inom Idrottslyftet görs stora satsningar på att behålla och rekrytera fler främst barn och ungdomar i föreningarna. Inom ridsporten genomfördes hela 646 projekt med den inriktningen. Begreppet Stallklubb som motionären tar upp var en anslutningsform som fanns inom Ridfrämjandet innan sammanslagningen av fyra ridsportorganisationer, som ägde rum Ridfrämjandet tillhörde inte Riksidrottsförbundet och hade andra och högre krav för anslutning än vad Ridsportförbundet har idag. Föreningar med få medlemmar, under 50 stycken, kunde få begränsade rättigheter hos Ridfrämjandet mot en låg årsavgift. Dessa föreningar benämndes Stallklubbar. Inom idrottsrörelsen råder likarättsprincipen och det finns bara en anslutningsform. Endast ideella föreningar kan få anslutning till ett specialförbund anslutet till RF. Kommersiell verksamhet eller kommersiella intressen kan inte vara en del av idrottsrörelsen. Inom Ridsportförbundet gäller samma krav för alla föreningar oavsett vilken verksamhet de har på sitt program och om de har få eller många medlemmar. Bland Ridsportförbundets nära 900 medlemsföreningar finns de som driver ridskola i egen regi, de som enbart har tävlingsverksamhet, föreningar som består av privathästägare och alla varianter däremellan. På samtliga föreningar ställs samma anslutningskrav och de har likvärdiga rättigheter och skyldigheter i sitt medlemskap. Förutom RFs krav så har Ridsportförbundet reglerat i stadgarna att endast förening som uppfyller kravet på god hästhållning och god säkerhet för Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

51 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 människor får antas som medlem. Vidare finns reglerat att endast förening med minst 25 medlemmar får antas. Precis som motionären påpekar så finns inget i RFs regler som motsäger möjligheten att ansluta en liten förening (Stallklubb). Det är dock inte möjligt att ansluta hästgårdar eller föreningar som drivs av privata ekonomiska intressen. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att det finns stora möjligheter att rekrytera fler medlemmar genom att attrahera intresserade ryttare som är verksamma eller har hästar uppstallade på alla de anläggningar som finns runt om i landet. Att synliggöra värdet av medlemskap i en förening tillhörig Ridsportförbundet är ett viktigt uppdrag och här arbetar bland andra Medlemssektionen tillsammans med distrikt och föreningar med flera satsningar. Tyvärr är det arbete som inte ger omedelbara effekter men förhoppningsvis ger det ett positivt resultat på längre sikt och att motionären kan avläsa att andemeningen med sina motioner gett önskad effekt, att förbundets medlemsantal ökar. Motionärens förslag om att ändra i anvisningarna till typstadgar för föreningar så att den som driver och eller äger den ridanläggning där föreningen har sin verksamhet ska vara valbar till föreningens styrelse ligger inte i linje med en allmännyttig ideell föreningens syfte. Förbundsstyrelsen ser mycket positivt på samarbete mellan medlemsföreningarna och andra aktörer inom ridsporten. Ideella och kommersiella intressen kan dock inte blandas inom ramen för den ideella föreningens verksamhet. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att ytterligare intensifiera satsningarna på medlemsnytta och medlemsfrämjande verksamhet i syfte att stödja föreningarna att behålla och rekrytera nya medlemmar samt att förbundsstämman i övrigt beslutar att motionen anses besvarad med hänvisning vad förbundsstyrelsen anför i sitt yttrande Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

52

53 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION D10 från Upplands Ridsportförbund angående att förkunskapskrav på överdomare i dressyr bör ändras Från årsskiftet 2015 krävs separat utbildade överdomare vid alla dressyrtävlingar från lokal nivå och uppåt. Tidigare har separat utbildade överdomare i dressyr endast krävts vid lagtävlingar och mästerskap. Vid övriga tävlingar har sittande domare kunnat agera överdomare på tävlingar. För att kunna klara av det krav som ställs att ha en icke dömande domare som överdomare anser motionären att förkunskapen på överdomare ska ändras. Motionären yrkar att kravet på att vara LA domare för att kunna bli aktuell som överdomare stryks samt att reglerna för hur man blir överdomare ses över. Tävlingssektionen har nyligen genomfört en översyn av kvalificeringskraven för överdomaraspiranter, för att få fler överdomare i dressyr. En överdomaraspirant ska ha minst en av nedanstående kvalifikationer: Dressyrdomarstatus Lämplig person rekommenderad av sitt distrikt. Distrikten rekommenderar till förbundskansliet Överdomare i annan disciplin kan efter fortbildning tilldelas behörighet som överdomare i dressyr 2015 gäller övergångsregler där sittande domare kan vara överdomare. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman att motionen anses besvarad med hänvisning till vad som anförs i förbundsstyrelsens yttrande Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

54

55

56 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION D11 från Upplands Ridsportförbund angående distriktens arbetstagares närvaro- och yttranderätt vid förbundsstämman Upplands Ridsportförbund yrkar på att SvRFs stadgar 16 ändras från: Yttranderätt tillkommer Riksidrottsförbundets representant, förbundets arbetastagare och med stämmans enhälliga samtycke annan närvarande till: Närvaro och yttranderätt tillkommer Riksidrottsförbundets representant förbundets samt distriktens arbetstagare och med stämmans enhälliga samtycke annan närvarande. Som grund för yrkandet anför motionären att en viktig och aktuell fråga för Ridsportförbundet är att skapa ett förbund oavsett vilken nivå inom ridsporten som representeras. Motionären menar att det är viktigt för såväl förbundets som distriktens anställda att få närvara på stämman för att skapa sig en uppfattning om de beslut som tas. Det är också viktigt menar motionären att de kan yttra sig eftersom de i många fall är väl insatta och deras synpunkter därför kan vara av stort värde när det ska fattas beslut i olika frågor. Förbundsstämman är SvRFs högsta beslutande organ och den rör relationen mellan förbundets medlemmar och de förtroendevalda, d v s ledamöterna i förbundsstyrelsen och sektionsstyrelser. En förbundsstämma behandlar över överhuvudtaget inte relationen till anställda tjänstemän och en anställd, på central eller regional nivå, har ingen rätt att föra sin egen talan i frågor som behandlas på förbundsstämman. De demokratiska rättigheterna i form av motions- yttrande- och rösträtt utövas av ombud för medlemsföreningarna. Distrikten är inte medlemmar i SvRF men de har stadgeenligt samma rättigheter vid förbundsstämman som medlemsföreningarna. De rättigheterna utövas på stämman av förtroendevalda ombud och varje röstberättigad organisation, föreningar och distrikt, som har rätt att utse två ombud. Vid förbundsstämman 2011 beslutades om ändringar i SvRFs stadgar 3 kap 20 beträffande beslutsmässighet samt yttrande- och förslagsrätt vid stämman. Här står Yttrande och förslagrätt vid förbundsstämman tillkommer förutom ombuden förbundsstyrelsens ledamöter, revisorerna, ledamöterna i förbundets sektioner och kommittéer och motionär i vad avser egen motion. Yttranderätt tillkommer Riksidrottsförbundets representant, förbundets arbetstagare och med stämmans enhälliga samtycke annan närvarande. Närvarorätt tillkommer därutöver distriktens arbetstagare. Vid förbund och distrikt anställd personal får ej väljas till stämmoombud på distrikts- och förbundsnivå. Yttranderätten vid förbundsstämman följer av föreningsrättsliga grundprinciper inom idrottsrörelsen och på vilka RFs stadgar bygger. Att en av Riksidrottsförbundet utsedd representant har yttranderätt följer av att RF är överordnad organisation. Av samma skäl har arbetstagare vid förbundet också stadgereglerad yttranderätt vid förbundsstämman. Arbetstagares yttranderätt är dock alltid underställd arbetsgivaren, förbundsstyrelsen. Distriktsanställda har yttranderätt på samma grunder vid distriktens årsmöte. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om vikten av de anställdas kunskap på olika områden. Skälen till Förbundsstämmans beslut 2011 om att stadgereglera distriktsanställdas närvarorätt vid förbundsstämman var bland andra att distrikten framförde att de ansåg det värdefullt att anställda på distriktsnivå kan följa vad som sker på förbundsstämman, vilka diskussioner som sker kring motioner och beslut för att kunna svara på frågor från de lokala föreningarna. Med närvarorätt kan distriktsanställda fungera som sakkunniga till distriktens stämmoombud. Yttranderätten för distriktens räkning tillkommer dock ombuden. Förbundsstyrelsen delar dock inte motionärens yrkande om stadgeändringar som ger distriktens anställda generell yttranderätt vid den centrala förbundsstämman. Förbundets regelverk beträffande yttranderätt grundar sig helt på föreningsrättsliga grundprinciper. Enligt stadgarna kan en enhällig Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

57 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 stämma ge annan närvarande vid stämman yttranderätt vilket gör att det finns en stadgereglerad möjlighet att få ett sådant förslag prövat. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att avslå motionen Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

58

59 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION K12 från Hudiksvall Rid- och Ponnyklubb angående att den kollektiva olycksfallsförsäkringen skall vara frivillig Hudiksvalls Rid och Ponnyklubb yrkar på att anslutning till förbundets kollektiva olycksfallsförsäkring skall vara frivillig och att beslutet om frivillighet skall vara från dags dato (stämman 2015) om detta ej är möjligt, dock senast 1 januari 2016 Motionären anser att det är bra att sporten ska ha en olycksfallsförsäkring för alla aktiva, men för de ridskolor som själva har förhandlat fram bättre avtal med kommun och försäkringsbolag skall det vara valfritt med anslutning till förbundets olycksfallsförsäkring. Från och med 1 januari 2015 omfattas alla medlemmar i föreningar anslutna till SvRF av en olycksfallsförsäkring. Beslutet att SvRF ska ha en gemensam olycksfallsförsäkring togs av förbundets stämma i maj Beslutet togs efter en motion från Västergötlands Ridsportförbund som beskrev problematiken med ett otillräckligt olycksfallsskydd för många föreningsmedlemmar. Inom förbundet fanns ett sådant för licensierade ryttare och för funktionärer men inte för aktiva utövare. Förbundsstyrelsens utgångspunkt vid upphandlingen av ett olycksfallskydd för alla medlemmar i föreningarna var att det skulle omfatta så mycket som möjligt till bästa möjliga premie. Under 2013 och 2014 pågick processen med att ta in offerter på kollektiva olycksfallsförsäkringar. Till hjälp har SvRF haft Province Insurance AB som är förbundets försäkringsförmedlare. Efter en omfattande analysfas valde SvRF Länsförsäkringar som försäkringsgivare. Försäkringen omfattar mer än många liknande försäkringar på marknaden till en premie som är mycket förmånlig i förhållande till det. Det innebär att de flesta föreningar genom den gemensamma försäkringen kommer att erbjuda sina medlemmar ett bättre olycksfallskydd än tidigare. Upphandlingen har också sparat pengar då många föreningar och medlemmar haft försäkringar som kostar mer. Försäkringen gäller vid alla aktiviteter som bedrivs i föreningens regi eller i samarbete med föreningen, vid aktiviteter hos andra föreningar samt har ett utökat skydd för licensierade ryttare vid tävlingar arrangerade av SvRF. Även resor till och från aktiviteter omfattas. Föreningens medlemmar är försäkrade även under enskild ridning och träning. Med en sådan omfattning gäller ett olycksfallsskydd för föreningsmedlemmar vid olika typer av aktiviteter, såsom exempelvis ridlektion på ridskola, på ridläger och kurser, under tävling, resor till och från aktiviteter och vid ridning av egen eller andras hästar. Förbundsstyrelsen känner ett stort ansvar för att samtliga grupper medlemmar har ett gott olycksfallsskydd med lika bra villkor för alla medlemmar. Alla medlemmar ska känna samma trygghet vid sina aktiviteter. Förbundsstyrelsen är medveten om att det kan finnas försäkringar som kostar mindre än den premie, 45 kronor per medlem och år, som föreningarna betalar för förbundets försäkring. Det torde dock vara svårt att få ett försäkringsskydd med samma omfattning för en lägre premie. Förbundsstyrelsen menar att motionärens förslag om att försäkringen ska vara frivillig är att återgå till den problematik som gällde före 2015, dvs att enbart vissa grupper inom ridsporten hade ett fullgott olycksfallsskydd och att andra var otillräckligt försäkrade eller inte försäkrade alls. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att avslå motionen Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

60

61

62

63 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION K13 från Lurbo Ridklubb angående bristen på dressyrtävlingar i Östra Svealand Motionären anser att bristen på dressyrtävlingar i Stockholm och angränsande distrikt är påtaglig. Orsaken till detta, enligt statistik från TDB, är att Stockholmsdistriktets klubbar erbjuder avsevärt färre tävlingar än vad distriktets egna ryttare önskar. Det leder till att Stockholmsekipage söker sig till angränsande distrikt vilket leder till att även de tävlingarna övertecknas. Motionären yrkar att antalet starter som kan reserveras gör given kategori av ryttare ökas till 20 % och föreslår att texten ändras i TR I alternativt TR II enligt motionärens förslag. Vidare yrkar motionären på att det införs ett nytt processteg i TDB i samband med att tävlingen öppnas för anmälan där lottning kan ske. Tävlingssektionen som har ansvar för TR införde 1 januari 2015 en möjlighet för arrangerade klubbar att reservera 10% av antalet starter i klass för en i propositionen tydligt angiven kategori ryttare. Förbundsstyrelsen anser att den nya regeln bör utvärderas under de kommande två åren som nuvarande TR gäller. Generellt sett anses att lottning inte är ett bra system, det kan innebära att vissa ryttare aldrig kommer till start. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att avslå motionen Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

64

65

66

67

68

69

70 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION K14, E22 samt E30 från Osbyortens Ryttarförening, Björn Häggström och Kent Wasserman angående att återinföra prispengar för olika ålderskategorier i tävlingsklasser. Motionärerna anser att den nuvarande regeln vad gäller premier på ponnytävlingar inte bör gälla för ungdomar över 17 år, då det enligt svensk lag ges utrymme för ungdomar att självständigt hantera förvärvad inkomst och ansvara för sin försörjning. Vidare ska ungdomar via idrottsrörelsen ges möjlighet att utvecklas för att fortsätta sin idrottskarriär med inriktning på både bredd som elitidrott. En av aspekterna för idrottande som ungdom och vuxen är ekonomin. Motionären yrkar att stämman överlåter till förbundsstyrelsen eller Tävlingssektionen att besluta om premier i form av kontanta medel och att de detaljbeslut som togs på stämman 2004 ansvarsmässigt återgår till rätt nivå i organisationen, samt att tävlingsryttare som från och med det år de fyller 17 år och startar i tävlingsklass oavsett ridsportgren eller kategori indelning (ponny kat. A, B, C eller D alternativt häst) ska kunna tilldelas premier enligt för tävlingens gällande proposition för sin prestation och placering. Svenska Ridsportförbundet har ansvar för att behandla barn och ungdomar lika oavsett om de tävlar ponny eller häst. Enligt regelverket kan en ungdomsryttare tävla både ponny och häst. Vid ponnytävlingar får premier inte delas ut, däremot får premier delas ut på tävlingar med häst. Förbundsstyrelsen föreslår att tidigare stämmobeslut om premier ändras så att förbundet har möjlighet att införa premier i klasser för ungdomar. (Riksidrottsförbundets åldersdefinition på ungdomar, 13 år och uppåt). Förbundsstyrelsen vill i sammanhanget påpeka att klasser upp till Msv nivå räknas som utbildning. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att tidigare stämmobeslut om premier ändras så att förbundsstyrelsen kan införa premier i klasser för ungdomar Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

71

72

73

74 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION K15 och K16 från Salaortens Ryttarförening och Skånska Körsällskapet, Kullasällskapet för körning, Åsbo Ryttarförening och Åstorpsortens Ryttarförening angående dispens mätintyg vid sportkörning Motionären anför att nuvarande regler vad gäller kravet på svenskt mätintyg för samtliga ponnyer som tävlar i Sverige oavsett status på tävling bidrar till att andra länder avstår att tävla i Sverige pga av kostnader som det medför. Motionären yrkar att svenska mätintyg inte ska behövas vid internationella ponnytävlingar i körning utan istället ska ponnyns nationella mätintyg gälla. Om det krävs ändringar i Jordbruksverkets anvisningar så skall förbundsstämman tillse att förhandlingar med Jordbruksverket upptas för att genomdriva dispens för ponnyer vid körtävlingar. Jordbruksverket beslutade i mars 2011 (Dnr /10) att villkoren för deltagande i tävlingar med ponnyer ska vara lika för samtliga deltagande ekipage. Jordbruksverket hänvisade då till; 3 lagen (2007:629) om hästar, där det framgår att tävlingsreglerna inte får göra åtskillnad mellan hästar som är registrerade i, eller härstammar från Sverige och hästar som är registrerade i, eller härstammar från annan medlemsstat inom EU eller en stat inom EES eller Schweiz. Detta gäller särskilt kraven för tillträde till tävlingen, särskilt minimi-eller maximikrav. Jordbruksverket förelade Svenska Ridsportförbundet att säkerställa att reglerna för tillträde till tävlingar för ponnyer inte ska vara diskriminerande, d.v.s. att samma regler ska gälla för samtliga ponnyer som tävlar på tävlingar anordnade i Sverige. Med anledning av Jordbruksverkets regler och villkor för deltagande vid tävling anser förbundsstyrelsen att det inte finns förutsättningar förändringar enligt motionärens förslag. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att avslå motionen Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

75

76

77

78 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTIONERNA K17 OCH E21 från Stöcke Ponnyförening och Björn Häggström angående att införa en separat kommitté för att stödja, tillvarata och utveckla ponnysporten. Motionärerna beskriver svensk ridsport som unik och närmast en folkrörelse. En förutsättning för en stark ridsport är att vi fortsätter att göra sporten attraktiv för barn och ungdomar. Svensk ridsports framtid är helt beroende på om vi lyckas behålla våra barn och ungdomar kvar i sporten. Vidare menar motionärerna att det under de senaste åren upplevs som om tävlingsutövare på ponny, främst på regional nivå och uppåt, att ponnysporten, medvetet eller omedvetet, satts på något som kan liknas undantag. Frustrationen hos utövarna har blivit uppenbar efter ett stort antal regeländringar, vilka mötts av protester i olika former. Motionärerna yrkar att stämman uppdrar till förbundsstyrelsen eller Tävlingssektionen att omgående inrätta en ponnykommitté som får det exekutiva uppdraget att administrera ungdomssporten på ponny i ett samarbete mellan respektive grenkommitté i det fall samrådsförfarande behövs samt att ponnykommittén ska ha samma mandat som övriga kommittéer inom Svenska Ridsportförbundet har. Tävlingssektionen delar den problematik som motionärerna beskriver ovan. Tävlingssektionen påbörjade därför ett stort arbete kring barn- och ungdomars tävlande våren Vi behöver anpassa vår barn- och ungdomsverksamheten utifrån Riksidrottsförbundets anvisningar för barn och ungdomars idrottande. För att lyfta barn och ungdomsfrågor inom tävlingsverksamheten så har Tävlingssektionen förtydligat grenkommittéernas uppdrag, så att detta är en huvuduppgift i grenkommittéernas arbete. Tävlingssektionen har tillsatt en barn- och ungdomsansvarig i såväl Tävlingssektionen som grenkommittéerna, samt tillsatt en gemensam referensgrupp för barn och ungdomars tävlande. Att instifta en ponnykommitté som ska hantera samtliga ponnyfrågor i alla grenar har prövats tidigare i form av en ponny- respektive juniorkommitté, vilket inte har varit helt tillfredställande då dessa kom för långt ifrån respektive grens ordinarie verksamhet. Förbundsstyrelsen menar att med detta har Tävlingssektionen vidtagit ett antal åtgärder som kommer att leda till att barn och ungdomars tävlande blir naturlig del i tävlingsverksamheten. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att avslå motionen Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

79

80

81

82

83 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION E18 från Eva Elfverman Wedin angående krav på tydliga regler för ponnymätning Motionären anser att det måste finnas tydliga krav på regler för ponnymätning och hög kvalité på mätning. Tävlingsreglers villkor med krav på precision skall gå att läsa i TR eller mätreglemente för ponny. Det ingår i mätmannens uppgift att säkerställa mätresultat som intygas i mätintyg. På mätplatsen ska mätaren kunna visa ponny ägare/ryttare villkor för mätning och hur krav på precision uppfylls. Vad gäller toleransnivåer är detta redan reglerat i Svenska Ridsportförbundet Anvisningar för mätmän, punkt 6, 7 och 8. Enligt FEIs veterinärreglemente Mom 1042 definieras en ponny som en liten häst vars mankhöjd inte överskrider cm utan skor. Detta är grundkravet för att vara startberättigad vid internationella tävlingar och 148 cm gäller för start vid nationell tävling i Sverige. Vid kontrollmätningar på internationella ponnytävlingar tillåter FEI att en ponny utan skor kan ha en maxhöjd av cm och med skor kan ha en maxhöjd på cm. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för en auktorisation av Svenska Ridsportförbundets mätmän samt att i övrigt avslå motionen Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

84

85

86 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION E19 och E29 från Björn Häggström och Kent Wasserman angående val på stämman av nyckelpersoner i kommittéerna Från motionärerna har inkommit i stort sett likalydande motioner. Björn Häggström yrkar på att stämman ger valberedningen i uppdrag att fortsättningsvis inför förbundsstämman föreslå respektive kommittéordförande och vice ordförande som sedan stämman får ta ställning till. Kent Wassermans yrkande lyder att stämman väljer alla kommittéernas ordförande och vice ordförande samt att dessa 2 därefter utser kommitténs medlemmar gemensamt i samråd med överordnad sektionsstyrelse. Motionärerna menar att demokratin och genomförandet vacklar betänkligt när tävlingssektionen utser kommittéordförande som sedan i sin tur väljer ut vilka medlemmar som skall finnas i kommittén. Medlemmarna är inte valda i demokratisk ordning menar motionärerna utan utsedda av en ordförande som inte heller är vald utan utsedd. Kent Wasserman anser att med ett sådant förfarande riskerar man att alltför homogena grupper och ordförande väljer sina kompisar som redan tycker likadant. Svenska Ridsportförbundet är en allmännyttig organisation som är uppbyggd på en hierarkisk struktur precis som hela idrottsrörelsen. Förbundsstämman är förbundets högsta beslutande organ. Vid en stämma väljer de röstberättigade föreningarna och distrikten en förbundsstyrelse som ansvarar för den dagliga förvaltningen i organisationen. I det uppdraget ligger att organisera förbundet utifrån en stadgereglerad och fastställd ordning. Inom Ridsportförbundet har vi en mycket ovanlig ordning nämligen att förbundsstämman också väljer sektionsledamöter. Brukligt är att en stämma endast väljer förtroendevalda till en central styrelse som sedan i sin tur utser övriga exekutiva grupperingar för olika uppdrag. Förutom en central styrelse väljer förbundsstämman 6-12 ledamöter i fem sektioner, ungdomssektionen, tävlingssektionen, utbildningssektionen, ridskole- och anläggningssektionen samt medlemssektionen. Det innebär att stämman kan välja mellan sektionsledamöter. Formellt sett är det dock förbundsstyrelsen som har huvudansvaret för hela verksamheten och det är förbundsstyrelsens förvaltning som prövas när frågan om ansvarsfrihet tas upp på stämman. För varje del av strukturen inom Ridsportförbundet, förbundsstyrelse, utskott utsedda av förbundsstyrelsen, sektioner och kommittéer finns en mycket detaljerad arbetsordning där alla nivåer korresponderar med varandra. Enligt stadgarna kan sektionerna utse kommittéer inom de områden som sektionerna ansvarar för. Kommittéernas uppdrag är att arbeta som sakkunniga åt sektionen. Tävlingssektionen har valt att ha en kommitté för varje tävlingsdisciplin. Tävlingssektionen utser ordförande i sina kommittéer och denne utser/föreslår i sin tur ledamöter. Det är dock sektionsstyrelsen som slutligen beslutar om och ansvarar för kommittéernas sammansättning. Inom förbundet ska råda en transparens och allt arbete och information mellan förbundsstyrelse, sektioner, kommittéer och tjänstemän ska finnas skriftligt dokumenterad. Den organisation och hierarkiska struktur som Ridsportförbundet har är uppbyggd i demokratisk ordning och följer kraven i en folkrörelse. Riksidrottsförbundet har dock påtalat att de organ som är underställda huvudstyrelsen bör utses i annan ordning, dvs där styrelsen ytterst fastställer vilka som ska ingå i respektive underorgan. De farhågor som motionärerna uttrycker att det faktum att kommittéordförande inte väljs på förbundsstämman innebär att nytänkandet, dynamiken och förmågan att se bortom nuläget begränsas och inte sällan blir sådana grupper mer inåtvända och ryggklappande än utåtriktade, nyfikna och lyssnande delas inte av förbundsstyrelsen. Det ska finnas stor öppenhet och transparens Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

87 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 i organisationen och skulle egenintressen, jävssituationer eller sådant ske som strider mot förbundets eller idrottens detaljerade regelverk ska det genast meddelas respektive sektion som sedan i sin tur kan anmäla ärendet till förbundsstyrelsen. Det finns också särskilda organ, juridiska utskottet, inom förbundet och Riksidrottsnämnden som prövar överklaganden som rör ärenden som inte tillkommit i behörig ordning. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att motionen anses besvarad med hänvisning till vad förbundsstyrelsen anför i sitt yttrande Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

88

89

90 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION E20 och E27 från Björn Häggström och Kent Wasserman angående sektioners, kommittéers och övriga gruppers sätt att offentligt redovisa sina aktiviteter Från motionärerna har inkommit i stort sett likalydande motioner. Motionärerna vill att förbundsstyrelsen får i uppdrag att ta fram en policy för informationsspridningen gällande förbundets samtliga grupper och att förbundsstyrelsen följer upp att policyn följs. Svenska Ridsportförbundet har ett principbeslut att förbundsstyrelsens protokoll inte publiceras i sin helhet. Efter varje möte som förbundsstyrelsen har publiceras en sammanfattning av tagna beslut på Svenska Ridsportförbundets hemsida, och ett brev tillsänds föreningar, distrikt, centralt förtroendevalda och ledare inom Svenska Ridsportförbundet. Sektioner och kommittéer har själva mandat att avgöra om deras protokoll ska publiceras i sin helhet. Några kommittéer publicerar protokoll från sina möten eller aktivitetsrapporter på Svenska Ridsportförbundets hemsida, andra, bland andra sektionerna, väljer att göra en sammanfattning från mötet. Beslut tagna i Svenska Ridsportförbundets styrelse, sektioner och kommittéer ska göras tillgängliga och meddelas förbundets föreningar och dess medlemmar på Ridsportportalen, som lanseras under 2015, ger möjligheter för styrelse, sektioner och kommittéer att publicera protokoll och beslut i än större utsträckning. Ridsportportalen blir ett intranät för Svenska Ridsportförbundets förtroendevalda, distrikt, föreningar och medlemmar, och öppnar upp för att dela information på fler sätt. Sektioner och kommittéer har också möjlighet att vara i kontakt med föreningar och dess medlemmar via Facebook, Twitter m fl sociala medier. Svenska Ridsportförbundet har en informationspolicy och i arbetsordningen för centralt förtroendevalda finns avsnitt om hur information från Svenska Ridsportförbundet samordnas och görs offentlig. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att motionen anses besvarad med hänvisning till vad som anförs i förbundsstyrelsens yttrande Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

91

92 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION E23 från Eva Lindström angående Grönt kort för Special Olympics tävlande Motionären vill utöka antalet tävlingar för funktionsnedsatta ryttare med begåvningshandikapp, men ser ett problem med Grönt kort, då utövarna har svårigheter att genomföra ett prov utan hjälp, pga av sitt handikapp. Motionären yrkar på att kravet om Grönt kort ska slopas på lokala tävlingar, att kravet ska vara att man tävlar på medföljares Gröna Kort samt att det tas fram en lärarhandledning för Gröna Kortutbildare som ska användas när man har grupper med begåvningshandikappade. Svenska Ridsportförbundet har ansvar för samtliga aktiva inom förbundets verksamheter. En del i det är att alla ska ha möjlighet att delta och utöva sin sport. Förbundsstyrelsen anser därför att samma krav för Grönt Kort ska gälla för funktionsnedsatta ryttare med begåvningshandikapp som för barn upp till 12 år. Fram till dess att en ändring kan göras i TR 2017, då en ny revidering av Tävlingsreglementena ska vara genomförd, ska ett dispenssystem för funktionsnedsatta ryttare med begåvningshandikapp finnas. Grönt kort ska gälla på alla tävlingar från inbjudningstävlingar och högre. Inom Utbildningssektionens uppdrag ligger att se över behovet av lärarhandledningar som är anpassade till olika gruppers behov. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman bifaller motionen att en lärarhandledning ska tas fram för Gröna Kort-utbildare att användas för grupper med begåvningshandikappade samt att motionen i övrigt anses besvarad med vad som anförs i förbundsstyrelsens yttrande Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

93

94 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION E24 från Hans-Erik Persson angående att utarbeta en strategi för körningens framtid och utveckling Motionären efterfrågar en strategi för svensk körsport då det enligt honom inte finns en klar inriktning hur sporten ska bedrivas och utvecklas. Motionären yrkar på att stimulera en god utveckling av körning samt att ta fram en strategi för svensk körsport. Tävlingssektionens kommittéer har redan ett uppdrag att under 2015 ta fram strategier och handlingsprogram för respektive gren tom 2020 varav motionärens förslag redan är effektuerat. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att motionen anses besvarad med hänvisning till vad som anförs i förbundsstyrelsens yttrande Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

95

96

97 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION E25 från Hans-Erik Persson ang Öppenhet och transperens Motionären vill att förbundsstämman ger förbundsstyrelsen i uppdrag att omarbeta Svenska Ridsportförbundets arbetsordning så att grundprincipen blir den att särskilda beslut tas om att information ska hållas tillgänglig enbart för en sluten krets. Svenska ridsportförbundets styrelse tog i september 2014 beslut om att skrivningen i arbetsordningen angående information är följande; Förbundstyrelsen beslutar utifrån ärendets art och innehåll vilka underlag, förda diskussioner och protokoll som ska vara sekretessbelagda. Informationschefen har i uppdrag att samordna information som går ut från förbundsstyrelsen sammanträden. Efter varje möte som förbundsstyrelsen har publiceras en sammanfattning av tagna beslut på Svenska Ridsportförbundets hemsida, och ett brev tillsänds föreningar, distrikt, centralt förtroendevalda och ledare inom Svenska Ridsportförbundet. Förbundsstyrelse föreslår att förbundsstämman anser att motionen besvarad med hänvisning till vad som anförs i förbundsstyrelsens yttrande Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

98

99

100 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION E26 från Ann-Charlotte Torwaldsson angående att överdomarna bör fördelas från distriktet Motionären beskriver att Svenska Ridsportförbundets tävlingsverksamhet bygger i hög grad på ideella arbetsinsatser i respektive klubb. En del klubbar anlitar överdomare från sitt eget medlemsregister då detta är tillåtet enligt TR, för att hålla kostnader nere. Inom andra idrotter i Sverige som lyder under Riksidrottsförbundet är det respektive förbund som fördelar uppdragen som domare som representerar sitt förbund vid olika arrangemang. Motionären yrkar att överdomare bör fördelas från distriktet för att få en objektiv syn på tävlingsplatsen, arrangemang m.m. samt att fördelningen görs då propositionen godkänns i TDB Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att det är viktigt med en objektiv syn på tävlingsplatser, arrangemang mm. och föreslår en översyn av systemet med att utse överdomare. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att bifalla förbundsstyrelsens förslag att göra en översyn av systemet med överdomare samt att i övrigt avslå motionen Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

101

102

103 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER MOTION E28 från Kent Wasserman angående att införa en separat sektion för att tillvarata, stödja och utveckla ponnysporten Motionären yrkar på att införa en ponnysektion med syfte att utveckla ponnysporten införs, och tillsätts (via sedvanliga val) på stämman 2015 eller om stadgarna förhindrar detta, att beslut om införande av en ponnysektion tas 2015 för genomförande 2017, men att stämman 2015 beslutar om att en ponnygrupp, identisk i funktion och mandat, med en tänkt ponnysektion, tillsätts 2015 och arbetar interimistiskt fram till stämman Denna grupp bör då utses av förbundsstyrelse eller tävlingssektion. Namn på sektionen skulle kunna vara sektionen för barn och ungdomars tävlande och då omfattar sektionen barn och ungdomar upp till 20 år oavsett om de sitter på ponny eller häst. I Svenska Ridsportförbundets stadgar 1 kapitel, 2, regleras förbundets verksamhet organisatoriska uppbyggnad. Förbundets verksamhet grundas på utbildnings-, ungdoms- och tävlingsverksamhet med häst och ponny. Förbundets verksamhet organiseras av förbundsstyrelsen och i sektioner på sätt som styrelsen bestämmer. Det skall finnas en ungdomssektion. Sektionerna lyder under styrelsen. Det är således förbundsstyrelsen som bestämmer vilka sektioner som ska finnas. Varje sektion kan utse kommittéer inom sitt verksamhetsområde. Ansvaret för barn- och ungdomsfrågor både vad gäller tävling och övrig verksamhet ligger organisatoriskt under Tävlingssektionen och Centrala Ungdomssektionen. Detta gäller oavsett om verksamheten sker på ponny eller häst. Tävlingssektionen delar motionärens syn på den problematik som motionärerna beskriver och har därför vidtagit ett antal åtgärder som kommer att leda till att barn och ungdomars tävlande blir en naturlig del i tävlingsverksamheten. Förbundsstyrelsen delar inte motionärens uppfattning om att ha en separat sektion för ponnyfrågor. Förbundsstyrelsen ser en klar fördel med att verksamheten för ungdomar är sammanhållen och inte delas upp efter hästens storlek. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att avslå motionen Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

104 FÖRBUNDSSTÄMMA 2015 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL FASTSTÄLLANDE AV FÖRENINGARNAS ÅRSAVGIFT TILL FÖRBUNDET 2017 OCH 2018 Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att fastställa årsavgiften till 83 kronor per medlem för 2017 och 88 kronor, per medlem för 2018 Svenska Ridsportförbundet, Ridsportens hus, Strömsholm

105 Till Svenska Ridsportförbundet Ridsportens Hus Att: Kicki Ronnerberg Bäckman Strömsholm Från Västergötlands Ridsportförbund Staveredsg Trollhättan Till Svenska Ridsportförbundets förbundsstämma Förslag på stadgeändring, 21 Tidpunkt och kallelse till förbundsstämman Nuvarande lydelse 21 Tidpunkt och kallelse till förbundsstämman Förbundsstämma hålls vartannat år före maj månads utgång på ort som förbundsstyrelsen bestämmer. Kallelse till stämman utfärdas av förbundsstyrelsen dels genom kungörelse i förbundets officiella kungörelseorgan senast två månader före mötet, dels genom brev till röstberättigade organisationer senast två veckor före mötet. Förslag till föredragningslista för stämman, verksamhets- och förvaltningsberättelser samt förbundsstyrelsens förslag (propositioner) och inkomna motioner till förbundsstämman vilka skall vara åtföljda av förbundsstyrelsens yttrande och, om motionerna kommer från förening, av SDF-styrelsens yttrande skall senast den 1 mars sändas till röstberättigade organisationer Varför stadgeändring: Att en idrottsutövande organisation som vår hålla stämma under maj månad, i stark konkurrens med långhelger, Mors dag, och sist men inte minst, den finaste tävlingshelgen under hela året, är att mer eller mindre tvinga våra idéella organisations- och aktivitetsledare ute i landet att välja. Välja mellan att vara med och påverka i organisationen, eller vara med och skapa vår fina verksamhet. Vi har i vår egen distriktsstyrelse ledamöter som absolut inte kan åka på stämma i maj månad, och vi är säkerligen inte ensamma om detta. Vi lutar oss mot 10 Stadgeändring Förslag till ändring av dessa stadgar får förutom av förbundsstyrelsen skriftligen framläggas av SDF eller medlemsförening senast den första april. För bifall till stadgeändring fordras beslut av en enhällig förbundsstämma (ordinarie eller extra) eller med minst 2/3 av antalet avgivna röster vid två på varandra följande förbundsstämmor (ordinarie eller extra) hållna med minst en månads mellanrum. Västergötlands Ridsportförbund föreslår att 21 ändras enligt följande lydelse: Förbundsstämma hålls vartannat år, före april månads utgång, på ort som förbundsstyrelsen bestämmer. Kallelse till stämman utfärdas av förbundsstyrelsen dels genom kungörelse i förbundets officiella kungörelseorgan senast två månader före mötet, dels genom brev till röstberättigade organisationer senast två veckor före mötet. Förslag till föredragningslista för stämman, verksamhets- och förvaltningsberättelser samt förbundsstyrelsens förslag (propositioner) och inkomna motioner till förbundsstämman vilka skall vara åtföljda av förbundsstyrelsens yttrande och, om motionerna kommer från förening, av SDF-styrelsens yttrande skall senast den 1 februari sändas till röstberättigade organisationer

106 Som en följd av denna text bör även 23 Förslag till ärenden att behandlas vid förbundsstämman som reglerar datum för motioner till stämman ändras till Förslag till ärende att behandlas vid förbundsstämman skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast den 1 november året innan förbundsstämma. Som en följd av denna text bör även 24 Valberedningen ändras så att den överensstämmer med datum för förbundsstämman För Distriktsstyrelsen i Västergötlands Ridsportförbund Carina Dannevik, ordförande