GRÄVANDE GADDSTEKLAR I NORRA DELEN AV ALINGSÅS KOMMUN Slutrapport LONA projekt 2014

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GRÄVANDE GADDSTEKLAR I NORRA DELEN AV ALINGSÅS KOMMUN Slutrapport LONA projekt 2014"

Transkript

1 GRÄVANDE GADDSTEKLAR I NORRA DELEN AV ALINGSÅS KOMMUN Slutrapport LONA projekt 2014

2 Projektledning: Stellan Andersson, Alingsås kommun Fältarbete: Ola Bengtsson och Thomas Appelqvist, Pro Natura Sammanställning och rapportskrivning: Ola Bengtsson och Thomas Appelqvist Uppdragsgivare: Alingsås kommun, Stellan Andersson & Gabriella Graf Omslagsbilder: Ola Bengtsson Fotografier: Ola Bengtsson 2

3 Innehåll Innehåll... 3 Inledning och bakgrund... 4 Tillvägagångssätt... 5 Generell beskrivning av gruppen grävande gaddsteklar... 6 Undersökta områden Resultat av inventeringen Noterade arters ekologi Förslag på skötsel Geneviken Södra Geneviken norra Bjärlanda lunde Borrås Litteraturlista

4 Inledning och bakgrund Äldre, sand- och grustäkter har visat sig vara mycket värdefulla för en mycket speciell del av vår fauna, nämligen grävande vildbin och andra typer av gaddsteklar. Flera olika arbeten har gjorts som pekat ut just dessa miljöers betydelse för grävande steklar (Artdatabanken 2012, Länsstyrelsen i Hallands län 2010 b, Vasilis 2009). Många av arterna i denna grupp är hårt trängda i det moderna landskapet där ytor med blottad mineraljord lämpliga för deras bobyggen blir allt mindre vanliga och avstånden mellan dem växer. Man brukar tala om landskapet som fragmenterat (Linkowski m. fl. 2004). Många grävande gaddsteklar är uppförda på vår nationella rödlista och för flera av dem finns dessutom särskilda åtgärdsprogram framtagna (eller är under framtagande) av Naturvårdsverket, exempelvis åtgärdsprogram för vildbin på ängsmark och åtgärdsprogram för vildbin och småfjärilar på torrängar (Naturvårdsverket 2011 a, b). Alingsås kommun har under 2012 och 2013 arbetat intensivt med att uppdatera sitt kunskapsunderlag avseende förekommande naturvärden och värden för det rörliga friluftslivet. Detta kunskapsunderlag är tänkt att ligga till grund för en kommunal naturdatabas som i sin tur ska utgöra ett av underlagen för kommunens nya översiktsplan. Denna beräknas bli antagen Som en del i detta arbete kommer ett antal områden av stor betydelse för den biologiska mångfalden och även det rörliga friluftslivet att pekas ut. Ett par av dessa områden, belägna i den sjöfattiga norra delen av kommunen, är små täktsjöar uppkomna i äldre grus/sandtäkter. Spridda observationer indikerade att dessa äldre täktområden kunde ha en värdefull och intressant fauna av grävande gaddsteklar. Under våren 2012 noterades exempelvis bibagge Apalus bimaculatus i ett av områdena. För att utröna om ett intensivt nyttjande av dessa områden för rekreationsändamål och bevarande av förekommande naturvärden utgör motstående intressen, ansökte Alingsås kommun om LONAmedel. Ansökan beviljades och det resulterande projektet syftade till att utreda vilka naturvärden som finns kopplade till faunan av grävande gaddsteklar i ett antal utvalda områden samt till att ta fram förslag på hur en framtida förvaltning skulle kunna utformas som kan tillgodose både höga rekreationsvärden och höga naturvärden. Inom projektet undersöktes Bjärlanda lunde, Geneviken södra och norra ett område intill badplatsen samt ett område strax norr om vägen mot Nossebro samt ett äldre täktområde vid Borrås. Särskilt ytorna vid Bjärlanda lunde och Genevikens badplats utnyttjas frekvent och bitvis relativt intensivt för rekreationsändamål. Följande rapport utgör slutredovisning av detta LONA-projekt. Fältarbete, initialt bestämningsarbete och rapportsammanställning har genomförts av Ola Bengtsson och Thomas Appelqvist, Pro Natura. Stellan Andersson och Gabriella Graf, Alingsås kommun, har fungerat som projektledare samt svarat för markägarkontakter och olika typer av administration i samband med projektet. Fältarbete genomfördes under somrarna 2012 och 2013 medan sammanställning och rapportering genomfördes under höst och vinter 2013/14. 4

5 Tillvägagångssätt De utvalda lokalerna inventerades på två olika sätt med hjälp av så kallade guleskålar och med hjälp av manuell håvning. Initialt användes guleskålar, en typ av fällor som består av färgade (gula eller vita) plastskålar som attraherar insekter på samma sätt som gula eller vita blommor verkar attraherande. Dessa plastskålar fylls med vatten och lite glykol som verkar konserverande på fångsten. Guleskålarna töms ungefär en gång i månaden men detta styrs till viss del av väderleken. Under mycket regniga perioder behöver tömning göras oftare. I varje undersökt område placerades 5 7 sådana skålar ut på lämpliga ställen under sommaren Manuell håvning genomförs helt enkelt genom att inventeraren besöker miljöer, i de områden som ska inventeras, som erfarenhetsmässigt visat sig vara rika på olika typer av steklar. Sådana miljöer kan exempelvis vara blomsterrika avsnitt med viktiga pollen- eller nektarväxter eller ytor med blottad sand intressanta för bobygge. Vid håvning kan vissa typer av steklar bestämmas på plats. Dessa släpps därefter. Andra behöver samlas in för identifikation under lupp och mikroskop. Från början var tanken att inventering med guleskålar skulle utgöra basen för inventeringsarbetet och manuell håvning endast skulle ske som ett komplement. Då flera av skålarna förstördes på olika sätt eller helt sonika plockades bort fick en större del av arbetet baseras på manuell håvning. Under sommaren 2012 besöktes samtliga områden vid 4 tillfällen. Initialt sattes guleskålar ut i samtliga områden. Vid Genevikens badplats försvann samtliga guleskålar och inventeringen fick därför helt baseras på manuell håvning. I övriga områden förstördes eller försvann några guleskålar men en del material kunde ändå samlas in från dessa. Här genomfördes dock också kompletterande håvning. Sommaren 2012 var förhållandevis blöt och kall och inventeringsresultatet bedömdes då inte riktigt spegla områdenas verkliga potential. Därför utökades projektet till att omfatta ytterligare en sommarsäsong. Under 2013 besöktes därför samtliga områden utom Borrås vid ytterligare vardera 3 tillfällen men då genomfördes endast manuell håvning. 5

6 Generell beskrivning av gruppen grävande gaddsteklar Gaddsteklar är en artrik insektsgrupp där äggledaren hos honorna är ombildad till en gadd. Flera familjer har yngelvård eftersom de gräver ut bon i sand eller ved där de lägger ägg och sedan därefter föder upp larverna. Vissa arter är vad man kallar sociala och bildar då större eller mindre kolonier med sterila honor som hjälper till med uppfödningen. Många gaddsteklar har minskat starkt under senare år därför att deras livsmiljöer har krympt ihop. De är ofta beroende av exponerad mineraljord som förr fanns, dels intill sjöar och vattendrag, men också i hårdbetade betesmarker, för att anlägga sina bon. De vuxna djuren är beroende av blomsterrika marker som producerar rikligt med nektar och pollen eller (för de rovlevande arterna) bytesdjur. I takt med att vattenmiljöer reglerats och dränerats samtidigt som arealen med betes- och slåttermarker har minskat drastiskt så har många gaddsteklar blivit sällsynta eller rent av försvunnit från landet. Många arter är av samma anledningar med på vår nationella rödlista. Eftersom de mer ursprungliga miljöerna har försvunnit så är det många arter som nu har sina huvudsakliga förekomster i olika ersättningsmiljöer. Det kan vara vägkanter, banvallar och i mer tillfälliga miljöer i samband med byggnationer av olika slag. Den kanske viktigaste ersättningsmiljön är alla de små och medelstora sand- och grustag som fortfarande nyttjas eller sakta växer igen. Här kan arterna ofta hitta alla de småmiljöer som de är beroende av och här har de ofta sina sista reträttplatser i landskapet. Denna typ av miljöer har också blivit mycket uppmärksammade och omskrivna i naturvårdssammanhang under de senaste åren. Naturvårdsåtgärderna i de här markerna har tidigare främst handlat om att återställa marken efter det att täktverksamheten har upphört och man har som regel med dessa åtgärder helt spolierat möjligheterna för täktens speciella växt- och djurliv att fortleva. Denna bild håller nu på att ändra sig ganska drastiskt och de olika naturvärden som finns kvar i framförallt övergivna men ännu inte återställda sandtag blir alltmer uppenbara. Eftersom miljöerna kan innehålla väldigt många olika arter som dessutom är snarlika och ofta bara flyger under ganska korta perioder (vissa arter på våren, andra på hög- eller eftersommar etc) så är vår kunskap om deras aktuella förekomster och frekvenser fortfarande ganska bristfälliga. Bestämningslitteraturen är också svårtillgänglig och mer anpassad till tyska eller engelska förhållanden. Sand- och grustäkterna representerar en typ av solvarma lokaler som dessutom gynnar en lång rad andra generellt sällsynta eller minskande insekter. Därför finns ofta också många rödlistade fjärilar och skalbaggar i dessa miljöer. Här finns också en låg rad sällsynta växter så sammantaget kan man säga att våra sand- och grustäkter är miljöer där vi hittar en stor koncentration av naturvårdsintressanta växter och djur. 6

7 De viktigaste gaddstekelfamiljerna som ingår i denna inventering är: Getingar (Vespidae) 51 arter i Sverige. En välkänd stekelgrupp som omfattar både sociala (Vespinae) och solitära arter (Eumeninae). De sociala arterna inventerades inte i denna inventering. De solitära getingarna bygger bon i marken, ved, ihåliga växtstjälkar eller av lera i det fria. Larverna föds upp med ett förråd av förlamade insektslarver. Fuskmyror, pansarsteklar och jägarsteklar (Myrmosidae, Methocidae, Tiphiidae) Fem arter i Sverige. Lever parasitiskt på skalbaggslarver. Sammetssteklar (Mutillidae) Två arter i Sverige. Lever parasitiskt på humlor eller rov- och vägsteklar. Vägsteklar (Pompilidae) Cirka 60 arter i Sverige. Solitärt levande steklar där honan gräver bon i marken i vilka larverna föds upp på spindlar. Vissa arter är specialiserade på specifika spindelarter. Fig 1. Vägstekel med infångad spindel. 7

8 Rovsteklar (Crabronidae, Sphecidae, Ampulicidae) Cirka 160 arter i Sverige. Kallas ibland för grävsteklar eftersom många arter gräver bon i marken även om många arter anlägger sina bon i död ved. Larverna föds upp på insekter eller spindlar vilka honan förlamar och provianterar boet med. En del rovsteklar är specialiserade och utnyttjar bara vissa insektsgrupper som byten. Vildbin - Bin och humlor (flera olika familjer) Cirka 300 arter i Sverige. Vildbin är välkända steklar som många förknippar med honungsbiet Apis mellifera. Vad som i allmänhet är mindre känt är den stora artrikedomen hos bina och att de flesta bin inte är samhällsbildande såsom honungsbiet utan lever solitärt. De solitära arterna består endast av honor och hannar. De sociala bina däremot, utvecklar en arbetarkast bestående av sterila honor. Hos oss är det bara honungsbiet och humlorna som är sociala, dvs. har arbetare och bildar riktiga samhällen. De sociala arterna uppmärksammades inte i denna inventering. Fig 2. Blodbin drar nytta av andra biarters slit. De lägger sina ägg i bon som byggts av andra biarter och nyttjar pollen som redan samlats in av värdarten. Till skillnad från de ovan presenterade gaddstekelfamiljerna så livnär sig bin helt på vegetabilisk föda där larverna föds upp på pollen medan de vuxna djuren suger nektar. Alla dessa pollinatörer är mycket viktiga för växterna och flera av våra kulturväxter (äpple- och päronodlingar, klövervallar för fröproduktion) är helt beroende av dessa djur. 8

9 Fig 3. Gökbin, som ibland också kallas getingbin lägger, liksom blodbin, sina ägg i andra arters bon. Vissa arter lever parasitiskt på andra bin till exempel gökbina Nomada spp. och blodbin Sphecodes spp. De bobyggande arterna anlägger sina bon i marken, död ved, växtstjälkar, eller så muras bona under stenar, i murar och i snäckskal. Genom att de har sina bon i en miljö men ofta söker föda i en annan blir de beroende av att flera olika biotoper måste finnas inom samma område naken sand/jord, död ved/ nektar och pollenrika miljöer. Guldsteklar (Chrysididae) Cirka 55 arter i Sverige. Metallglänsande steklar som lever som parasiter på solitära getingar, rovsteklar, bin eller växtsteklar Fig 4. Guldsteklarna ser ut som små flygande juveler med sina starka, metallskimrande färger. 9

10 Undersökta områden De områden som undersökt inom LONA projektet är samtliga belägna i norra delen av Alingsås kommun i en region som ibland betecknas Bjärke-bygden. Denna kommundel är förhållandevis flack och utgörs till stor del av öppna odlingsmarker. Jordarterna i området består enligt SGU:s jordartskarta till stor del av leriga sediment men regionen är också påfallande rik på sandiga eller grusiga sediment, delvis avsatta som isälvsavlagringar. Ett större sandigt stråk sträcker sig ungefär från Stora Mellby, förbi Geneved och upp mot Nossebro. I detta stråk är lokalerna Geneviken södra och Geneviken norra (se nedan) belägna. Ett annat, lite mindre väldefinerat och mer uppbrutet stråk sträcker sig ungefär från Borrås och upp mot Bjärlanda. I detta stråk hittar man lokalerna Borrås och Bjärlanda lunde. Även andra sandiga områden finns i regionen exempelvis vid Magra, Erska och Upplo. Fig 5. Det inventerade områdets belägenhet. I detta landskap finns dels ett antal sand- och grustäkter, både idag aktiva och sedan tidigare avslutade. Till detta kommer sandiga vägskärningar, åkerhak, betesmarker, ruderatmarker och andra typer av människoskapade miljöer. Totalt sett i regionen finns därmed en betydligt större förekomst av miljöer med blottad sand än i andra typer av landskapsutsnitt. Detta gör att arter som behöver denna typ av 10

11 miljö har betydligt större möjlighet att hitta lämpliga miljöer i ett sådant landskap men också möjlighet att förflytta sig i landskapet genom att utnyttja närbelägna sandområden som så kallade stepping stones. De lokaler som undersökts inom ramen för detta projekt är alla aktiva eller avslutade täktmiljöer. Nedan beskrivs lokalerna var för sig. Fig 6. Översiktskarta över de inventerade lokalerna. Skala ca 1: Länsstyrelsen, Lantmäteriet, NVDB, ESRI Inc, RAÄ, SGU, Sjöfartsverket, SMHI, SVO, SCB, SJV, FM, Bergsstaten, SLU, DIRNAT. Geneviken södra är en ganska vidsträckt lokal med nu nedlagda och delvis restaurerade sandtäkter söder om väg 190 mot Nossebro. I områdets östra delar finns numera en stor vattenfylld damm där man har anlagt en badstrand och en intilliggande parkeringsplats. Vid dammens södra strand, som ställvis är ganska brant, finns en del öppna torrmarker och spridda ungträd/buskar av viden, björk och tall. Öster om dessa marker ligger Högmossen, kommunens bäst utvecklade högmosse. De västra delarna är till största delen utplanade och återplanterade med tall men fortfarande finns små fläckar med nakenjord intill grusvägarna. Intill badplatsen och parkeringsplatsen finner man en låg kulle där det växer glest med lite äldre tallar. I detta parti finns också små fläckar med exponerad sand i små gropar eller intill avvattningsdiken. Söder om dammen finns fortfarande nästan helt nakna sandhögar och i ett smalt stråk där täkten har nått ner till grundvattnet växer nu rikligt med strandlummer och dvärglin. 11

12 Fig 7. Sandmarker vid Geneviken södra. Norr om väg 190 ligger Geneviken norra, en ganska plan restaurerad yta med ungträd men eftersom marken inte är återplanterad (utan spontant igenvuxen) finns nu ett luckigt bestånd med sly/ungskog av främst viden, björk och tall. På marken växer det rikligt med käringtand och flockfibblor. Norr om denna yta finns ytterligare en ganska stor damm eller egentligen två dammar åtskilda av ett smalt näs. Intill dammens norra och östra stränder är marken mer frisk och här finns grupper av ungträd med öppningar där högörtsängar breder ut sig med exempelvis strätta och älggräs. I den norra delen löper också en nedlagd järnvägsbank med en intressant vegetation på vallens sidor. Fig 8. Sandmarkerna vid Geneviken norra är på väg att växa igen. 12

13 Bjärlanda lunde består i sina centrala delar av en ganska stor vattenfylld damm. De södra delarna består av ganska brant nordsluttning med torrängsvegetation. I sydväst är vegetationen något mer orörd och här finns en del sly och buskage och mellan dessa öppna ytor med en ganska rik vegetation där tjärblomster, åkervädd och käringtand är vanliga. Väster om dammen finns flera ganska höga och branta sandhögar som är flitigt utnyttjade av olika terrängfordon och badande människor som bygger temporära rutschkanor och annat. I de västra delarna gränsar området till åkermarker som sedan länge använts som vallar. Både på vallen och i åkerkanten finns det rikligt med åkervädd. Vid ett ställe har man lagt ut ett par grova askstockar i soligt läge. Norr om dammen är det mer igenvuxet och här finns nu en ung triviallövskog. I skogskanten har man grävt ner mot grundvattennivån och här finns nu temporärt fuktiga marker med olika tågarter och mossor som liten källmossa Philonotis arnelli och blekröd bryum Bryum pallens. Fig 9. Bjärlanda lunde har en betydande areal öppna sandmarker. 13

14 I den äldre täkten vid Borrås finns idag endast mindre ytor med blottad mineraljord. Jordmånen här består av lite grövre material, mer grusigt än sandigt. I stort sett hela ytan har planterats igen med tall men i de centrala delarna, där en del träd har dött, finns fortfarande miljöer som är grävbara för insekter. Artrikedomen här är dock betydligt blygsammare jämfört med övriga undersökta ytor. Fig 10. Vid Borrås finns idag endast små partier med blottad sand kvar. 14

15 Resultat av inventeringen Vår kännedom om gaddstekelfaunan i Västra Götaland är fortfarande begränsad och det är inte särskilt många sandmarker eller sandtäkter som har inventerats med avseende på total förekomst av gaddsteklar under senare tid. Det har egentligen bara skett i några havsnära lokaler i Bohuslän (ex. Kosteröarnas nationalpark och marker kring Norden Ark). Länsstyrelsen har på senare år slumpat ut områden med sandförekomster som har fått stickprovskontroller av faunan i ett övervakningssyfte och för en del av de så kallade ÅGP-arterna har man också under senare tid gjort en del specialinriktade studier. Vi kan därför inte göra mer detaljerade bedömningar om hur de här markernas fauna skiljer sig från länet i övrigt. Det man kan säga är att de undersökta sandtäkterna, särskilt Geneviken och Bjärlanda lunde, har en mycket artrik gaddstekelfauna. vi noterade totalt 51 olika vildbin (honungsbiet och humlor inte inräknade) och något färre antal arter av övriga gaddsteklar (ex guldsteklar och grävsteklar). Man kan studera dessa djur från tidig vår (redan i slutet av mars då vårsidenbina är i gång) till in i oktober de då enstaka exemplar av smalbin och humlor flyger runt bland de sista blommorna. Alla artnoteringar finns uppställda i tabellformat (se bilaga 1) och har dessutom rapporterats till Artportalen. Många vildbin artbestämdes av Lars Norén i Gnesta och alla vägsteklar bestämdes av Johan Abenius. Båda två är välrenomerade experter på sina respektive artgrupper. I de undersökta sandområdena har totalt 9 rödlistade insektsarter noterats. Av dessa är tre bin, en guldstekel, fyra fjärilar, och en skalbagge. Samtliga dessa arter noterades antingen vid Bjärlanda lunde och/eller vid Geneviken. De rödlistade arter som noterades är: Småfibblebiet Panurgus calcaratus (NT) som noterades vid Geneviken norra, intill dammkanten. Arten verkar här ha en mindre population och flera exemplar sågs besöka fibblor i detta område under sensommaren. Väddsandbi Andrena hattorfiana (NT) som verkar ha en relativt god population vid Bjärlanda lunde. Under sommaren 2013 sågs ett betydande antal honor proviantera på åkervädd vid Bjärlanda lunde. Arten verkar här utnyttja såväl sandtaget som intilliggande åkerrenar och även själva åkern som sommaren 2013 utnyttjades som en vallodling men där ganska stora partier hade lämnats oslagna och som hyste en hel del åkervädd (hundratals exemplar). 15

16 Fig 11. Väddsandbiet på åkervädd. Praktbyxbiet, Dasypoda hirtipes (NT) förekommer i en relativt stor population vid Geneviken södra. Sommaren 2012 sågs relativt många honor här som återvände till sina bon i ett avsnitt med lös sand med ymniga pollenlaster som föda till sina larver. Sidenguldstekeln Pseudospinolia neglecta (EN) noterades i en av guleskålarna som hade placerats ut vid Bjärlanda lunde sommaren Då endast en individ fångades i en fälla vet vi inget om hur stor dess population i området är. Arten har endast ett fåtal noteringar i modern tid och endast enstaka exemplar har noterats. Smygstekellik glasvinge Bembecia ichneumoniformis (NT) noterades 2013 vid Bjärlanda lunde där flera exemplar sågs svärma kring kärringtand. Sexfläckig bastardsvärmare Zygaena filipendulae (NT) noterades i relativt stort antal både sommaren 2012 och 2013 vid Bjärlanda lunde där den flitigt besökte olika blommor. Arten verkar här ha en god population. Mindre blåvinge Cupido minimus (NT) noterades både vid Geneviken och Bjärlanda lunde sommaren Flera olika individ sågs då besöka gulblommiga ärtväxter såsom kärringtand och getväppling. Sannolikt finns här relativt goda populationer. 16

17 Fig 12. Mindre blåvinge värmer sig i försommarsolen. Enstaka exemplar av silversmygare Hesperia comma (NT) noterades på de torra, gräsbevuxna sandmarkerna vid Bjärlanda lunde sommaren Utifrån gjorda observationer är det svårt att dra slutsatser om populationsstorlek. Bibaggen Apalus bimaculatus (NT) förekommer i relativt stor omfattning vid Geneviken södra. Under våren 2012 sågs här åtminstone 50 exemplar vid ett enda fältbesök. Bibaggens värddjur vårsidenbi verkar också ha en mycket god population i området. Andra intressanta fynd var exempelvis långhornsbiet Eucera longicornis vid Bjärlanda där det också noterades tre olika arter av bladskärarbi (Megachile). Långhornsbiet tycks ha minskat under senare år och hittas nu bra fläckvis i sydvästra delarna av Sverige. Det finns flera noteringar av denna art från övre Ätrandalen och Kinnekulletrakten. Även de flesta bladskärarbin är lite fläckvist utbredda i landskapet eftersom många utöver lämpliga pollenresurser också är beroende av död ved eller blottad mineraljord för att anlägga sina bon. De olika arternas och artgruppernas ekologi beskrivs mer ingående i avsnittet nedan. 17

18 Noterade arters ekologi I detta avsnitt beskrivs olika arters eller artgruppers ekologi översiktligt. Dessa beskrivningar är bland annat avsedda att användas som hjälp då olika typer av förvaltningsbeslut kan behöva fattas som rör dessa artgrupper eller deras miljöer. Getingar Ingen av våra lergetingar är särskilt allmänna. Odynerus spinipes är vår vanligaste art och den påträffades både vid Bjärlanda och vid Geneviken. Den rödlistade sidenguldstekeln, som påträffades vid Bjärlanda lever specifikt av denna art. Vildbin Tre rödlistade vildbin konstaterades under inventeringen och eftersom de gräver ut sina bon i sand har de numera små och splittrade populationer vid sandstränder eller övergivna sandtag. Det mindre fibblebiet Panurgus calcaratus (NT) är exempel på sandlevande foderspecialister som ofta förekommer i och intill sandtag. De är specialiserade på att söka pollen och nektar i blommor av olika fibblor som flockfibbla, rotfibbla och höstfibbla. Väddsandbi Andrena hattorfiana (NT) verkar vara en tämlig vitt spridd art i Västra Götaland utom i Dalsland där den numera bara har små och isolerade förekomster. Väddsandbiet är en stor och omisskännlig art som i Sverige främst samlar pollen på åkervädd (Knautia arvensis). Den är fortfarande relativt utbredd i södra, sydöstra och västra Sverige men har försvunnit från många mellansvenska lokaler Praktbyxbiet, Dasypoda hirtipes (NT) är en annan ovanlig art som är knuten till korgblommiga växter (framförallt olika fibblor). Denna art påträffades i de sydvästra delarna av Geneviken under Detta är en av endast en handfull aktuella lokaler i Västra Götalands län och de finns framförallt vid västkusten. Grävsteklar En typisk art i öppna sandmarker är sandstekeln Ammophila sabulosa som är en stor spenslig art i rött och svart som uteslutande samlar larver av olika nattflyn. Om det finns tallskog i närheten utgörs bytet ofta av tallflyet Panolis flammea. Honorna ses ofta när de gräver ut bon eller när de kommer släpande med sina bytesdjur. Hannarna besöker också blommor och kan ses på t ex monke och flockfibblor. Guldsteklar Sidenguldstekeln Pseudospinolia neglecta (EN) lever som parasit hos våra lergetingar. Den är mycket sällsynt och har bara en handfull lokaler där den påträffats under de senaste årtiondena. 18

19 Även andra guldsteklar var rikligt representerade här med tre olika Chrysis-arter där arten Chrysis illigeri är en ganska sällsynt art som kräver större sandförekomster för att trivas. Fjärilar Smygstekellik glasvinge Bembecia ichneumoniformis (NT) Den sällsynta smygstekellik glasvinge lever i rötter av diverse ärtväxter såsom getväppling och käringtand. Sällan funnen i Västra Götaland. Flera exemplar sågs svärma kring plantor av kärringtand vid Bjärlanda lunde under Sexfläckig bastardsvärmare Zygaena filipendulae (NT) Denna tröga och ganska orädda fjäril är varningsfärgad i starka röda och blå nyanser. Den lever av olika ärtväxter och placerar sina puppor högt upp på strån och blad i mer högvuxen vegetation. Den missgynnas därför av ett alltför hårt bete eller tidig slåtter. Den har minskat starkt under senare tid och ä nu med på rödlistan. Fig 13. Sexfläckig bastardsvärmare Mindre blåvinge Cupido minimus (NT) Denna lilla blåvinge förekommer främst på torrare marker gärna med lite högre ph. På de flesta lokaler verkar den nyttja getväppling som värdväxt men även andra ärtväxter såsom kärringtand verkar fungera. Dess ägg placeras på värdväxtens blommor och larvens föda utgörs av blommor och fruktämnen. Arten verkar trivas bäst på soliga, solvarma platser och tycks inte gilla beskuggning av buskar eller träd. 19

20 Silversmygare Hesperia comma (NT) Silversmygaren trivs liksom mindre blåvinge på torra, varma lokaler, gärna utmarksbeten eller andra typer av öppna miljöer. Arten lägger sina ägg på olika slags gräs och den vanligaste värdväxten verkar vara fårsvingel. Även andra gräsarter såsom rödsvingel, borsttåtel och bergven kan nyttjas. Skalbaggar Bibagge Apalus bimaculatus (NT) Bibaggen tillbringar sin larvtid i bon av vårsidenbiet: Skalbaggslarven söker efter kläckning upp bon av sin värd och äter där upp både biets larv och det pollenförråd vårsandbiet samlat ihop till sina egna larver. Bibaggen förekommer både i naturliga sandmarker såsom kustens dynsystem men också i andra typer av sandmiljöer såsom äldre täkter, sandiga betesmarker och liknande. Dess värdart, vårsidenbiet, trivs bäst om det finns stora ytor med exponerad sand i nära anslutning till miljöer rika på sälg från vilken de samlar pollen och även nektar. Fig 14. Bibaggen på språng över stock och sten. 20

21 Förslag på skötsel Nedan följer ett antal förslag på hur de olika delområdena skulle kunna skötas för att gynna faunan av grävande gaddsteklar i synnerhet men även naturvärdena generellt. Det är MYCKET viktigt att bära i minnet att dessa förslag skall ses som just förslag eller idéer vilka, ur ett biodiversitetsperspektiv, skulle vara lämpliga att genomföra förutsatt att resurser och praktiska möjligheter finns samt att relevanta överenskommelser med markägarna kan träffas. För att enklare kunna beskriva förslagen till skötselinsatser har de olika områdena delats in i mindre delområden. Geneviken Södra Fig 15. Delområden vid Geneviken södra. Skala ca 1:6500. Delområde 1 Detta delområde består idag (2013) till stor del av öppna ytor varav delar är en mindre körväg. Slänterna ned mot sjön är ofta öppna med en del blottad sand och en hel del pollen- och nektarväxter. I södra delen har markvegetationen slutit sig och här saknas blottad sand. Däremot finns här ett visst uppslag av lövsly. Delområdet hålls lämpligen öppet, gärna med återkommande röjningar. Om markvegetationen sluter sig är vore det lämpligt att sätta in försiktiga grävningar/schaktningar för att tillhandahålla både blottad mineraljord och en rik flora av örter. 21

22 Delområde 2 I detta delområde finns ett ungt och tätt bestånd av främst planterad tall. Sett ur ett naturvärdesperspektiv vore det lämpligt att ta bort hela trädbeståndet, inklusive rötterna. Gles förekomst av sälg kunde dock sparas då sälgar nyttjas av flera insektsarter på vårarna. Därefter kunde marken störas genom grävning/schaktning för att öka arealen med blottad mineraljord. En långsam succession kan sedan förväntas där området koloniseras av kärlväxter och på sikt även vedartade växter. Löpande röjningar och schaktningar vid behov skulle bibehålla skapade naturvärden. Delområde 3 Detta delområde är helt öppet och vegetation täcker endast en liten del av ytan. Här finns mycket goda möjligheter för grävande steklar att hitta lämpliga bomiljöer. På sikt om igenväxningstendenser skulle märkas skulle löpande röjningar och schaktningar bibehålla befintliga naturvärden. Delområde 4 Detta område skiljer sig från övriga ytor genom att grundvatten tränger fram i markytan och skapar en fuktig miljö på blottad mineraljord. Sådan miljö nyttjas av många konkurrenssvaga arter som annars är på reträtt i landskapet i övrigt. Ett exempel på en sådan art kan vara vildlin eller den rödlistade strandlummern som båda växer i denna yta. För att gynna naturvärdena vore det lämpligt om denna yta hölls öppen genom återkommande röjningar. På sikt finns sannolikt även behov av kraftigare störning (ex. försiktig schaktning) för att bibehålla fuktig mineraljord. Delområde 5 Denna yta har idag ett glest förband med ung, planterad tall. För att gynna bi- och stekelfaunan skulle man här kunna ta bort en stor del av de unga tallarna så att större, öppna gläntor med öppen sand skapas. Grävning skulle också vara gynnsamt i dessa gläntor. Kvarvarande träd skulle kunna lämnas i skärmar som fungerar som vindskydd och skapar solvarma miljöer. Delområde 6 Även dessa miljöer består av ytor som planterats med tall men trädskiktet förefaller här något äldre och tätare. Om möjlighet finns skulle gläntskapande på samma sätt som i delområde 5, också i denna del vara gynnsamt för naturvärdena. För naturvärdenas skull skulle det vara bra om så stora arealer som möjligt kunde omfattas av denna typ av åtgärder. 22

23 Delområde 7 Denna delyta utgörs av en tallbevuxen kulle där trädskiktet är något äldre. Naturvärdena skulle gynnas om en utglesning av trädskiktet med ca 50 % görs. Befintliga sandförekomster, gärna på södra och västra sidan skulle med fördel kunna störas lite försiktigt med en grävskopa så att sandiga slänter bibehålls/nyskapas. Delområde 8 Detta delområde fungerar idag som parkeringsplats och sandstrand. Den skötseln som områdete har idag (2013) gör att naturvärden och värden för friluftsliv kan kombineras. Därför föreslås inga andra åtgärder. Geneviken norra Den äldre täktmiljön i detta område nyttjas endast i mycket liten omfattning av det rörliga friluftslivet och åtgärder för att öka naturvärdena bedöms inte ha någon inverkan på människors möjlighet att nyttja området för rekreation. Fig 16. Delområden vid Geneviken norra. Skala ca 1:6500. Delområde 1 Detta delområde utgör den mest öppna delen av det område som i denna inventering betecknas som Geneviken norra. En stor del av denna yta är fri från träd och buskar och blottad mineraljord förekommer i relativt god omfattning. Här och var, exempelvis i östra delarna, finns också en viss örtrikedom med goda förekomster av bland annat kärringtand. Områdets fauna av grävande steklar skulle gynnas av 23

24 försiktiga grävningsinsatser här och var för att öka mängden blottad mineraljord. Partier med relativt god tillgång på örter bör dock inte omfattas sådana åtgärder. Delområde 2 Detta delområde består av en före detta täktyta under igenväxning. Uppslag av främst björk och tall gör att de öppna partierna till stor del har försvunnit. Naturvärdena i området skulle gynnas av att man röjde bort merparten av trädskiktet, inklusive rotdelarna. En skärm av träd kan lämnas som vindskydd mot vägen. Därefter skulle man kunna störa markskiktet genom grävning/schaktning för att få fram betydligt större arealer med blottad mineraljord. En sådan störning kan sedan upprepas löpande med ett antal år intervall om behov uppstår. Delområde 3 Denna delyta är en relativt öppen vegetationsyta utan blottad mineraljord. Viss igenväxning med unga träd håller på att ske. Ytan skulle kunna utgöra en värdefull blomresurs med örter som kan tillhandahålla både pollen och nektar. För att ytan till fullo ska kunna ha denna funktion vore det lämpligt att röja bort träd och buskar utom kanske längs kanterna mot söder och öster. Här kunde skärmar av träd lämnas som vindskydd. Vegetationen skulle därefter kunna slås med ett par tre års intervall för att bibehålla och öka inslaget av högvuxna örter. Avslaget hö forslas lämpligen bort från ytan. Delområde 4 Detta delområde utgörs av en äldre banvall som tidigare tillhörde den smalspåriga järnvägen Västergötland-Göteborgs järnväg som band ihop Göteborg med Mariestad. Banvallen i detta delområde är till stor del öppen och de massor av mineraljord som skapar själva banvallen erbjuder goda bomöjligheter för olika typer av steklar. Genom återkommande röjningar av slyuppslag skulle man kunna bibehålla dessa solvarma miljöer. Delområde 5 Delområde fem utgör också en del av den gamla banvallen men denna del är betydligt mer igenvuxen och banvallen kan endast fläckvis anas. Här skulle man kunna återskapa miljöer liknande de som finns i delområde 4 genom insatta röjningar. Det är inte nödvändigt att röja hela sträckan men sett ur ett stekelperspektiv skulle man kunna säga att ju mer dess bättre. Bjärlanda lunde Sandmarkerna vid Bjärlanda lunde nyttjas flitigt för rekreationsändamål. Dels används området som badplats men också för terrängkörning med olika typer av motorcyklar. Terrängkörning av måttlig intensitet i sandiga marker har ofta en positiv inverkan på biodiversiteten eftersom stora och små fläckar med blottad mineraljord 24

25 då skapas och underhålls. Det är dock fråga om att hitta en balans. För kraftig störning gör dels att vegetation aldrig får chans att få fäste, inte ens i små fläckar, och dels finns en stor risk att etablerade bon av grävande insekter förstörs. Då sandmarkerna vid Bjärlanda lunde visat sig hysa en rik och divers fauna av grävande steklar finns en viss intressekonflikt mellan naturvårdsrelaterade frågor och nyttjande för rekreationsändamål. I nedanstående förslag på möjliga åtgärder förordas en uppdelning av området där vissa ytor kan nyttjas för terrängkörning medan naturvärden prioriteras högst i andra ytor. Fig 17. Delområden Bjärlanda lunde. Skala ca 1:6500. Delområde 1 Delområde 1 utgörs av en mosaik av ytor med blottad mineraljord och vegetationsklädda ytor med ett stort örtinnehåll. Denna typ av struktur är mycket gynnsam för många olika typer av grävande steklar då det här finns goda möjligheter både för bobygge och födosök inom samma område. För att bibehålla denna typ av miljö är det dels lämpligt att röja bort uppslag av lövsly men också att med jämna mellanrum gå in med en grävskopa eller schaktmaskin och återskapa ytor med blottad mineraljord där markvegetationen har tätnat kraftigt. Delområde 2 Detta delområde utgörs av en vegetationstäkt yta av torrängskaraktär. Här finns inte särskilt god tillgång på blottad mineraljord men å andra sidan finns här en mycket rik örtflora som är viktig dels för bin och steklar men också för många 25

26 fjärilar. För att bibehålla denna blomrika miljö behöver man löpande röja bort slyuppslag men också slå av vegetationen med något eller några års mellanrum. Avslagen vegetation behöver i så fall transporteras bort. Delområde 3 Delområde 3 utgörs till största delen av en öppen sandyta som till stora delar har nyttjats för terrängkörning. I området finns dock många strukturer och miljöer som är värdefulla för flora och fauna. Här vore det därför ur ett naturvårdsperspektiv lämpligt att kraftigt begränsa möjligheterna till terrängkörning. Viss terrängkörning i kortare perioder och med längre mellanrum skulle gå att kombinera med naturvärdena. Om en sådan begränsning kan göras kan sedan ytan löpande skötas genom att hållas fri från uppslag av lövsly. Trädklädda delar i områdets kantzoner kan lämnas som de är. Delområde 4 Detta delområde utgörs av stora, nakna sandhögar/dyner och nyttjas flitigt för terrängkörning och andra aktiviteter. I denna yta skulle man kunna prioritera rekreation högst och därmed föreslås inga naturvårdsåtgärder. Delområde 5 Detta delområde utgörs av en långsmal kantzon mellan sandmarken och intilliggande åker samt i norr ett mindre torrängsfragment. Kantzonen är halvöppen men har ett visst uppslag av träd och lövsly. Här finns också en hel del örter, bland annat ängsvädd, som nyttjas av bin, steklar och fjärilar. Lämplig skötsel ur ett naturvårdsperspektiv vore här att röja kantzon och torrängsfragment löpande från slyuppslag och slå kantzonen med något eller några års mellanrum för att bibehålla en öppen och blomrik miljö. Avslagen vegetation behöver i så fall transporteras bort. Delområde 6 Delyta 6 utgörs av en intilliggande åker och är egentligen inte en del av sandmarken. Vid fältbesök 2013 var denna åker inte plöjd och inte heller slagen. Åkern hade då en mycket rik blomning av åkervädd vilket utgjorde en viktig födoresurs för många besökande väddsandbin. Om praktiskt möjligt vore det gynnsamt för sandmarkens naturvärden om vissa delar, exempelvis kantzoner, kunde lämnas obrukade vissa år. 26

27 Borrås De äldre täktmiljöerna vid Borrås var enligt inventeringsresultatet inte så artrika och därmed är det lämpligt att prioritera eventuella insatser här lågt. Om möjlighet finns skulle man kunna ta bort det förband av unga tallar som idag täcker stora delar av den avgränsade ytan. Om detta kombineras med en grävnings- /schaktningsinsats kommer man att göra ytan betydligt mer attraktiv för grävande gaddsteklar av olika slag. Detta kommer, åtminstone på sikt, att resultera i en betydligt större artrikedom men då utgångsläget inte är lika gynnsamt ges detta område lägre prioritet. Ytan nyttjas i stort sett inte alls av det rörliga friluftslivet och därmed finns inte heller några intressekonflikter. Fig 18. Det inventerade området vid Borrås. Skala ca 1:

28 Litteraturlista Nedan listas ett urval av lite mer populära publikationer som behandlar förekomster av vildbin och frågor som rör skötsel av värdefulla bimiljöer. Artdatabanken. 2012: Rödlistade arter och naturvård i sand- och grustäkter. ArtDatabanken rapporterar 10. Dicks, L.V., Showler, D. A. & Sutherland, W. J. 2011: BeeConservation - Evidence for the effects of interventions. Based on evidence captured at Linkowski, W. I., Cederberg, B. & Nilsson, L. A a: Vildbin och fragmentering - Kunskapssammanställning om situationen för de viktigaste pollinatörerna i det svenska jordbrukslandskapet. Rapport från svenska vildbiprojektet, SLU & Uppsala universitet. Linkowski, W. I., Petterson, M. W., Cederberg, B. & Nilsson, L. A b: Nyskapande av livsmiljöer och aktiv spridning av vildbin. Rapport från svenska vildbiprojektet, SLU & Uppsala universitet. Länsstyrelsen i Hallands län 2010 a: Åtgärdsplan för biologisk mångfald i Vapnö grustäkt. Rapport 2010:16. Länsstyrelsen i Hallands län 2010 b: Höga naturvärden i grus- och sandtäkter i Hallands län. Rapport 2010:17. Naturvårdsverket. 2011a: Åtgärdsprogram för vildbin på ängsmark Rapport Naturvårdsverket. 2011b: Åtgärdsprogram för vildbin och småfjärilar på torräng Rapport Persson, A. S. 2012: Strategier, åtgärder och uppföljningsmetoder till stöd för pollinerande insekter i stadsmiljö. Rapport framtagen 2012 av Malmö stad som del i projektet Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster, med stöd av LONA - Lokala Naturvårdssatsningen. Sörensson, M. 2010: Solitärbin och andra insekter på Kristianstads Golfklubbs golfbanor i Åhus inventering och förslag på riktade skötselåtgärder. Vattenriket i fokus 2010:03 Trafikverket. 2010: Vägrenarnas betydelse för vildbin i Storåns dalgång (Marks och Bollebygds kommuner) med särskild inriktning på väddsandbi och guldsandbi. Rapport 2010:105. Vasilis, M. 2009: Grustäkter som medel för ökad biologisk mångfald - En studie med fokus på vildbin. Uppsats för magisterexamen vid Institutionen för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet. Vaughan, M., Shepard, M., Kremen, C. & Hoffman Black, S Farming for bees -Guidelines for providing native bee habitat on farms (2nd revised edition). The Xerces Society, Portland, OR, USA. 28

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Bakgrund... 3 Resultat... 3 Område 1... 5 Område 2... 6 Slutsatser... 9 2 Syfte Syftet har varit

Läs mer

ADDST VAND LAR I N DE GA GRÄV TEKL GSÅS KOMM NORRA A DE MUN

ADDST VAND LAR I N DE GA GRÄV TEKL GSÅS KOMM NORRA A DE MUN GRÄV G VAND DE GA ADDST TEKL LAR I N NORRA A DE ELEN AV ALING A GSÅS KOMM K MUN Slutrrapporrt LON NA prrojekt 2014 1 Fältarbete: Ola Bengtsson och Thomas Appelqvist (Pro Natura) Sammanställning och rapportskrivning:

Läs mer

Skötselplan för ytor utanför spelplanen

Skötselplan för ytor utanför spelplanen Fastställd 2010 Skötselplan för ytor utanför spelplanen Bakgrund Skötselplan för ytor utanförs spelplanen syftar till kombinera banan som en attraktiv plats att spela golf på med banan som en värdefull

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Stengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete

Stengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete Stengärden och ängar Väddklint Sandvita Stenskvättan är en av golfbanans karaktärsfåglar. Flera par häckar i stenmurar och rösen. Stenskvättan anländer från vinterkvarteren i Afrika i början av april och

Läs mer

REPORTAGET: BIOLOGISK MÅNGFALD. Fristad vid spåret. Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad.

REPORTAGET: BIOLOGISK MÅNGFALD. Fristad vid spåret. Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad. Fristad vid spåret Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad. 0708 15 Många hotade insekter och växter har funnit en fristad på järnvägsstationer. Där bevaras

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun 2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette

Läs mer

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,

Läs mer

Biologisk mångfald på spåren. Magnus Larsson, Sofia Larsson

Biologisk mångfald på spåren. Magnus Larsson, Sofia Larsson Biologisk mångfald på spåren Magnus Larsson, Sofia Larsson Faunistica Specialister inom miljö och naturvård Bredd Verksamhet Naturinventering Fysisk planering Utbildning och coachning Projektet Syfte Påvisa

Läs mer

Trädesmarker i västra Åhus

Trädesmarker i västra Åhus Trädesmarker i västra Åhus Inventering av trädesmarker i västra Åhus 2005 Inventering av trädesmarker i västra Åhus Den 10-14 juli 2001 inventerade jag förekomsten av trädesmarker strax väster om tätorten

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet Sand Life för område Lyngby. Bilaga: Karta

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Ängelholms strandskog, SE0420233 i Ängelholms kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Ängelholms strandskog, SE0420233 i Ängelholms kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Ängelholms strandskog, SE0420233 i Ängelholms kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 1. SYFTE Att: restaurera de

Läs mer

Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat. Göteborgs och Partille kommuner

Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat. Göteborgs och Partille kommuner Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat Göteborgs och Partille kommuner Pro Natura Thomas Appelqvist Rickard Gimdal Mikael Finsberg 1997 Bakgrund

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURINVENTERING SKUTHAMN RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...

Läs mer

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter.

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Yttrande över detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken m.m. Inledning Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Det framgår

Läs mer

Artrika vägmiljöer i Trafikverket Region väst

Artrika vägmiljöer i Trafikverket Region väst Underhåll Utveckling & miljö Artrika vägmiljöer i Trafikverket Region väst Mats Lindqvist Miljöspecialist/ekolog 2013-09-12 Infrastrukturens biotoper 2013-10-09 Infrastrukturens biotoper Infrastrukturens

Läs mer

Biologisk mångfald vid Enduro VM i Enköping 2014

Biologisk mångfald vid Enduro VM i Enköping 2014 Biologisk mångfald vid Enduro VM i Enköping 2014 Naturvårdsintressanta arter vid Åkerbylundsfältet och Åkerbygropen, inom Enköpings militära övningsområde. Skötselförslag för Åkerbylundsfältet och Åkerbygropen.

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

Flyginventering av grågås

Flyginventering av grågås Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson

Läs mer

Uppmätning av mängden bin och fjärilar vid Malma betesmarker, Värmdö 2011

Uppmätning av mängden bin och fjärilar vid Malma betesmarker, Värmdö 2011 Uppmätning av mängden bin och fjärilar vid Malma betesmarker, Värmdö 20 Jan Bergsten, för WWF Nu kommer de hotade arterna tillbaka till Malma... Den mindre bastardsvärmaren lever som larv av de klöverväxter

Läs mer

Infrastrukturens biotoper. Tommy Lennartsson

Infrastrukturens biotoper. Tommy Lennartsson Infrastrukturens biotoper Tommy Lennartsson Infrastrukturens biotoper Referensgrupp Tommy Lennartsson, Roger Svensson, CBM Marie Johnsson, Martin Olgemar, Trv Anders Sjölund, Trv; J-O Helldin, CBM, Åsa

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

Åtgärdsprogram för hotade arter

Åtgärdsprogram för hotade arter 871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Tillbakablickar på 2013 Sedan fem år tillbaka ger vi som arbetar med åtgärdsprogrammen

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet. Rapphönsprojektet. Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27

Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet. Rapphönsprojektet. Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27 Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet Rapphönsprojektet Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad 2012-09-27 Finns olika sätt att förbättra/öka mängden mer eller mindre naturliga habitat och mängden

Läs mer

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation

Läs mer

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området, Haverdal SE0510020 i Halmstads kommun, Hallands län

Restaureringsplan för Natura 2000-området, Haverdal SE0510020 i Halmstads kommun, Hallands län 2015-04-01 Dnr: 512-465-13 Restaureringsplan för Natura 2000-området, Haverdal SE0510020 i Halmstads kommun, Hallands län Planen har tagits fram som en del av LIFE+-projektet Sand Life, LIFE11/NAT/SE/849

Läs mer

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun F ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Östergötland. SKÖTSELPLAN FÖR

Läs mer

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet 1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun 1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga

Läs mer

Åtgärdsplan för bibagge Apalus bimaculatus i Rosendal, Uppsala

Åtgärdsplan för bibagge Apalus bimaculatus i Rosendal, Uppsala Åtgärdsplan för bibagge Apalus bimaculatus i Rosendal, Uppsala Beställare: Christina Borg, WSP Utförande konsult: Naturföretaget Underkonsult: Greensway Inventering och rapport: Niina Sallmén, Naturföretaget

Läs mer

Biparadiset ett naturprojekt i Bokhultet, Växjö Jan 2009

Biparadiset ett naturprojekt i Bokhultet, Växjö Jan 2009 Biparadiset ett naturprojekt i Bokhultet, Växjö Jan 2009 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Mål med Biparadiset 4 Beskrivning av området 5 Viktiga blommande träd och buskar i Bäckaslöv 7 Viktiga

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin.

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin. Ge blomsteränge Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och blå jungfrulin. Skapa en äng i din trädgård. Genom att utarma jorden på växtnäring gynnas ängsblommorna på gräsens

Läs mer

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska

Läs mer

Övervakning av Öländsk tegellav

Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika BILAGA 1 2005-03-14 Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika Nynäshamns kommun ansöker om bidrag med 70 000 kronor för projektet Fjärilarnas marker i Stora Vika enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Nära ögat för sanddraban Draba nemorosa

Nära ögat för sanddraban Draba nemorosa Natur i Norr, Umeå Årgång 26 (2007), häfte 1:47-51 Nära ögat för sanddraban Draba nemorosa STEFAN ERICSSON Det känns lite oroande att veta att man bara har en enda lokal kvar för en hotad art. En oförutsedd

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE0110118 i Haninge kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE0110118 i Haninge kommun (7) Naturvårdsenheten Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE008 i Haninge kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Ängsholmen. Bilaga Karta med restaureringsområden

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Bildande av naturreservatet Horna Sandar i Kristianstads

Bildande av naturreservatet Horna Sandar i Kristianstads Beslut 1(9) Kommunledningskontor 2013-04-09 Strategi & utveckling Carina Wettemark 044-13 64 86, 0733-13 64 86 carina.wettemark@kristianstad.se Bildande av naturreservatet Horna Sandar i Kristianstads

Läs mer

Strukturer i grus- och sandtäkter som styr förekomsten av bibagge Apalus bimaculatus i Västra Götalands län

Strukturer i grus- och sandtäkter som styr förekomsten av bibagge Apalus bimaculatus i Västra Götalands län Bibagge. Foto: Länsstyrelsen Strukturer i grus- och sandtäkter som styr förekomsten av bibagge Apalus bimaculatus i Västra Götalands län Structures in gravel and sand pits that control the occurrence of

Läs mer

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.

Läs mer

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun

Läs mer

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande

Läs mer

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander

Läs mer

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen

Läs mer

Bin och biologisk mångfald

Bin och biologisk mångfald Bin och biologisk mång gfald vid Osdal Bråt i Borås Stad 2014 1 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Rapportansvarig: Text: Foto: Kartor: Omslag: Borås Stad Anna Ljunggren BioDivers Naturvårdskonsult Peter Nolbrant

Läs mer

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån Saxån-Braåns 1(14) vattenvårdskommitté Åtgärdsförlag för att främja natur- och svärden längs Saxån och Braån Saxån och Braån har både stora befintliga och potentiella natur- och svärden. Nedan listas kortfattat

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

Regeringen Näringsdepartementet. Dnr N 2015/5242

Regeringen Näringsdepartementet. Dnr N 2015/5242 Dnr 311-1746/2014 Bilaga 1 Regeringen Näringsdepartementet Dnr N 2015/5242 Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholm beslut den 18 juni 2015 att upphäva kommunfullmäktiges i Stockholm beslut den 16 februari

Läs mer

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT

Läs mer

Naturreservatet Rosfors bruk

Naturreservatet Rosfors bruk FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

PETER SCHMIDT. Dimman skingras kring domkyrkofalken

PETER SCHMIDT. Dimman skingras kring domkyrkofalken PETER SCHMIDT Dimman skingras kring domkyrkofalken FOTO: ANDREW FRIBERG 16 FÅGLAR I UPPLAND 4 2014 Pilgrimsfalkens historia i Sverige under 1900-talet är påtagligt sorgkantad, men avslutningen av detta

Läs mer

PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20

PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 Fig. 1 Området mot öster längs markvägen med äldre tallar och ekar, riktning norrut. Sammanfattning

Läs mer

Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen

Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi ArtDatabanken Trollsländeföreningen 1 Tundratrollslända Somatochlora sahlbergi NT Tundratrollsländan är anpassad till ett extremt klimat

Läs mer

Fladdermöss. www.o.lst.se. i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner sommaren 2004. Rapport 2005:58

Fladdermöss. www.o.lst.se. i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner sommaren 2004. Rapport 2005:58 Rapport 2005:58 Fladdermöss i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner sommaren 2004 www.o.lst.se Fladdermöss i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner sommaren 2004 Rapport 2005:58 PRODUKTION Naturvårdsenheten

Läs mer

Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster

Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Delrapport 4 Informationsmöten med aktörer i staden Lonaprojekt, Malmö stad 2012-2015 Rapporten framtagen som del i projektet Samverkan kring pollinatörer

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Naturvärdesbedömning vid Görla

Naturvärdesbedömning vid Görla Naturvärdesbedömning Görla Sida 1 av 15 2012-11-29 Naturvärdesbedömning vid Görla Sammanfattning En naturvärdesbedömning har gjorts för att verka som ett underlag inför arbetet med att ändra detaljplanen

Läs mer

Bin och andra insekter

Bin och andra insekter Bin och andra insekter med fokus på hotade arter vid Osdal-Bråt i Borås Stad 2013 - inför byggandet av ny väg 27 Uppdragsgivare: Infrastructure AB på uppdrag av Trafikverket Kontaktperson Trafikverket:

Läs mer

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela Nytt ljus på okända slemmaskar en utvärdering av fältarbetet inom de svensk-norska artprojekten Kunskapen om slemmaskar, eller nemertiner som de också kallas, har länge varit bristfällig. De har ansetts

Läs mer

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter

Läs mer

Naturreservat MOSSLUNDA

Naturreservat MOSSLUNDA Naturreservat MOSSLUNDA Remissversion mars 2015 Bildande av naturreservatet Mosslunda i Kristianstads kommun, Skåne län Uppgifter om naturreservatet Namn Mosslunda Natura 2000 ID SE0420047 Län Skåne län

Läs mer

N A T U R. Inventering av gaddsteklar i Naturreservaten Tinnerö eklandskap och Viggeby. - 2009 och 2010. Håkan Andersson 2010:3 I LINKÖPING

N A T U R. Inventering av gaddsteklar i Naturreservaten Tinnerö eklandskap och Viggeby. - 2009 och 2010. Håkan Andersson 2010:3 I LINKÖPING N A T U R I LINKÖPING 2010:3 Inventering av gaddsteklar i Naturreservaten Tinnerö eklandskap och Viggeby. - 2009 och 2010 Håkan Andersson Förord Steklar är den artrikaste ordningen bland insekterna i landet

Läs mer

Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013

Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Inledning Gabrielle Rosquist, projektledare Sand Life Gabrielle Rosquist inledde workshopen med att presentera projektet. Gabrielle

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Mikael Gustafsson/N Strandpadda på väg vid Ripa sandar. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta

Läs mer

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön 6 Maj 2007 Vattenriket

Läs mer

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade

Läs mer

Insekter vid Kungsladugårdshällarna Visby 2010

Insekter vid Kungsladugårdshällarna Visby 2010 Insekter vid Kungsladugårdshällarna Visby 2010 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Framsidesbilder; väpplingblåvinge, stortapetserarbi, hårig

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

Rapport 2012:92. Inventering av hotade vildbin i Västra Götalands län 2012-2013

Rapport 2012:92. Inventering av hotade vildbin i Västra Götalands län 2012-2013 Rapport 2012:92 Inventering av hotade vildbin i Västra Götalands län 2012-2013 Rapportnr: 2012:92 ISSN: 1403-168X Projektledare: Jennie Niesel, Länsstyrelsen Rapportansvariga: Thomas Appelqvist, Leif Andersson,

Läs mer

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12 Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk

Läs mer

Vildbin i vägkanter längs väg O 1655 Roasjö-Reaskäl

Vildbin i vägkanter längs väg O 1655 Roasjö-Reaskäl Vildbin i vägkanter längs väg O 1655 Roasjö-Reaskäl 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Klassindelning av vägkanter... 3 Resultat... 4 Redovisning av vägkanter... 5 Sträcka 01... 9 Sträcka

Läs mer