Årsrapport 2011 Rehabiliteringskliniken
|
|
- Ulrika Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 (30) Primärvårds- och rehabcentrum Verksamhetschef / Gunilla Lindstedt Årsrapport 2011 Rehabiliteringskliniken 1 Ledning och styrning Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Systematisk Upprättad verksamhetsplan för verksamhetsutveckling respektive basenhet Årligen - upprättad - dialog med centrumledning - kommunicerad / förankrad hos medarbetare Upprättad för 2011 Medicinsk revision Verksamhetsuppföljni ng Ledningsgrupp Antal genomförda möten 30 ggr / år 34 Klinikråd Antal genomförda möten 20 ggr / år 19 Arbetsplatsträffar Antal genomförda möten Se nedan G Samverkansgrupp Antal genomförda möten Minst 8 ggr/år 8 Fr.om. januari har personalansvaret fördelats på tre avdelningschefer istället för fyra. Antalet arbetsplatsträffar varierar mellan yrkesgrupperna. - Sjuksköterskor och undersköterskor 14 st - Läkare 8 st - Arbetsterapeuter och arbetsterapibiträden 31 st - Logopeder 17 st - Sjukgymnaster och rehabassistenter 42 st - Beteendevetare 18 st - Läkarsekreterare 35 st - Smärtrehab, alla yrkesgrupper, 31 st Förutom arbetsplatsträffarna har yrkesgrupperna egna möten, verksamhetsmöten, för planering och utveckling av arbetet. 7db
2 LANDSTINGET KRONOBERG 2 (30) 2 Vardagsrationaliseringar / strukturförändringar 2.1 Vardagsrationaliseringar 2.2 Strukturförändringar Inför byggstart av ny rehabbassäng flyttade vi från våra lokaler intill bassängen, upp till plan 2, f.d. Violen, i slutet av juni. Eftersom endast en del av plan 2 används, stängdes de andra delarna av och rörelselarm installerades. Andra åtgärder för att få funktionella lokaler är installation av Dect-telefoni, datauttag, ljuddämpande åtgärder samt viss uppfräschning i en del rum. Rivningsarbetet av gamla bassängen och lokaler i anslutning till den gjordes under septemberoktober. Det första spadtaget togs 17 oktober. Beräknad byggtid är ett år och planerad verksamhetsstart är januari Arbete pågår även för att förbereda Smärtrehabs och Primärvårdsrehabs flytt till f.d. Violen. Ombyggnad kommer att göras i två etapper så att nödvändiga lokaler finns tillgängliga för verksamheten även under ombyggnadstiden. Inflyttning beräknas kunna ske februari-mars När lokalerna på Kungsvägen 89 lämnas kommer några poster i driftbudgeten att kunna reduceras, t ex. kostnad för larm och bevakning samt kostnad att driva lunchservering. Den yttre miljön på Sigfridsområdet kommer att förbättras med fler handikapp-parkeringsplatser vid de båda entréerna. 3 Samverkan Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Effektiva samverkansrutiner Antal genomförda brukarråd/ brukarforum Inom processerna hjärnskador och neuro hitta nya former för brukarsamvekan Se kommentar Samverkansmöten med - strokevårdkedja Träffas 2 ggr/år 3 möten - vuxenpsykiatri Förbättrad samverkan kring patienter med psykiatrisk samsjuklighet. 2 möten Samverkan med kommuner / hemsjukvårdsavtal Vårdplanering och LINK-kommunikation fungerar bra. Tillsättande av ny logopedtjänst, med uppdrag att långsiktigt följa upp strokepatienter, har medfört att utbildning kunnat ges till kommunala särskilda boenden. Brukarråd/ brukarforum På Öppet hus för allmänheten i januari deltog flera brukarorganisationer, med bemannade montrar, för att sprida information om sina verksamheter. Under dagen fanns möjlighet att delta i olika föreläsningar om rehabilitering. En brukarträff har anordnats på centrumnivå.
3 LANDSTINGET KRONOBERG 3 (30) Samverkansmöte strokevårdkedja Möte för information och dialog inför semesterperioden med företrädare för strokeenheten CLV och rehab LL, genomfördes i maj. Under hösten har det varit två möten, ett för avstämning efter semesterperiod samt ett möte i december med fokus på semesterplanering Annat som diskuterats är remissflöde, rehabronder på CLV, hur vi kan förbättra den fortlöpande informationen om beläggning/aktuella patienter samt andra förbättringar gällande strokevårdkedjan. Från strokeenheterna kan remiss till rehabilitering även skrivas av sjukgymnaster. För att underlätta detta har läkarna sammanställt en lista med information om vad som är viktig att få med på remisser till kliniken. Samverkansmöte vuxenpsykiatri Förbättrad samverkan kring patienter med psykiatrisk samsjuklighet har diskuterats vid två möten. Vuxenpsykiatrin kommer att ge besked angående kontaktpersoner samt att kalla till ytterligare möte för fortsatt diskussion. Övrig samverkan Vi har tagit emot studerande inom flera professioner samt studiebesök från andra verksamheter både inom landstinget och externa grupper. Gåskolan har tagit emot studiebesök från Kalmar, Västervik och Stockholm. Smärtrehab har påbörjat dialog med NP-enheten om ökat behov av kompetens gällande patienter med neuropsykiatriska diagnoser. För att öka kompetensen inom området långvarig smärta har, även i år, flera personer ifrån andra verksamheter deltagit i grundkursen. Flera medarbetare medverkar vid undervisning i strokekompetensutbildningen som fr. o.m. i år administreras av KuskapsUtveckling Syd.. 4 Folkhälsa Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Ökad fysisk aktivitet Antal FaR st Sekundär-prevention alkohol och tobak Antal patienter som tillfrågats angående alkohol och tobak inom slutenvård och dagsjukvård. 100 % Slutenvård: Rökning 100 %, Snus 100 % Alkohol 98 % Öppenvård/dagsjukvård: Rökning 100 %, Snus 97 % Alkohol 100 % Uppmärksamma och öka information och insatser till patienter med störd sexuell funktion p.g.a. sjukdom/skada Antal patienter som tillfrågats angående sexuell funktion/störd sexuell funktion 100 % Slutenvård 71 % Arbete med FAR-recept Resultatet för 2010 var endast 10 st FaR, vilket medförde aktivt arbete för att öka antalet. Årets resultatet, 20 st FaR, är en fördubbling som visar att arbetet fått önskad effekt. Sekundär-prevention alkohol och tobak Uppgifterna som hämtas från WebRehab visar mycket bra resultat för slutenvård och dagsjukvård. Inom smärtrehabilitering tillfrågas alla patienter, som genomgår läkarutredning, om bruk av tobak och alkohol.
4 LANDSTINGET KRONOBERG 4 (30) Uppmärksamma och öka information och insats till patienter med störd sexuell funktion p.g.a. sjukdom/skada Årets resultat för patienter inom slutenvård visar ökning med 20 % jämfört med Det är ett mycket bra resultat. När det gäller sexuell funktionsstörning på grund av smärtproblem finns ingen rutin att fråga samtliga patienter. Sexuella funktionsstörningar behandlas som en del av grupp-programmet både under grundkurs och under rehabkurs. Diskussioner förs om att öka ambitionsnivån när det gäller att ta upp frågan också individuellt. 5 God vård 5.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Kvalitetsregister Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Deltagande i nationella Ökat deltagande / kvalitetsregister rapporterande Säker uppföljning av medicinska resultat som grund för förbättringsarbete NRS, WebRehab, Senior Alert Se kommentar Vårdprogram/vårdrutiner för våra mest förekommande diagnoser Följa med i den utveckling som sker inom specialiserad rehabilitering 100 % klara inom 14 dagar vid inskrivning och utskrivning för slutenvård och dagsjukvård. Förbättrade patienter NRS Förbättrade patienter WebRehab Andel uppföljda patienter NRS och WebRehab Antal tim/månad för arbete med 1-års-uppföljningar Antal nya förbättringsarbeten 2011 Ta fram vårdprogram för: Amputationer, RMS, Parkinson, Smärta, och traumatiska hjärnskador. - Delta i nätverk, utbildningar och konferenser på olika nivåer. - Delta i lokalt/regionalt /nationellt/ internationellt samarbete, forsknings- och utvecklingsarbeten Ökat användande av resultat Förbättrad inrapportering Förbättrade patienter vara lika med eller bättre än riket Förbättrade patienter vara lika med eller bättre än riket Se kommentar Inskrivning: - slutenvård 100 % - dagsjukvård 100 % Utskrivning: - slutenvård 1 st > 14 d - dagsjukvård 2 st > 14 d Se kommentar Se bilaga % NRS 100 % WebRehab 92 % Tillräckliga resurser för Web Rehab: uppföljningsarbetet ca 10 tim/ månad NRS: ca 10 tim/mån Att resultaten ska leda Se kommentar till förbättringar Under 2011 färdigställa vårdprogram för amputationer samt komplettera vårdprogram MS med PM/rutiner. Att kunna erbjuda effektivare och kvalitativt bättre rehabilitering - Vårdprogram för amputationer är klart, finns på hemsidan. - Kompletterande PM/rutiner till MS vårdprogram kommer att kunna slutföras när implementering av rehabriktlinjen är klar. Se kommentar
5 LANDSTINGET KRONOBERG 5 (30) Fungerande vårdkedja för våra mest förekommande diagnoser LEON-principen, lägsta effektiva omhändertagande nivå Delta i arbetet att ta fram samt implementera rehabriktlinjer Medelvårdtid slutenvård Antal slutenvårddagar antal dagsjukvårdsdagar Rehabriktlinjer för: Långvarig godartad smärta, lätta -måttliga hjärnskador, MS, Parkinson, Stroke Ryggmärgsskador Somatoformt syndrom Kortare medelvårdtid inom slutenvård Öka dagsjukvårdminska slutenvård Se kommentar Se bilaga 3 Se bilaga 5 Senior Alert Sedan april är vi även med i kvalitetsregistret Senior Alert, som inriktar sig på prevention av fall, trycksår och undernäring. Risker kan uppmärksammas tidigt och diskuteras rehabkonferens/rehabsamtal för att tas med i patientens rehabplan. Alla slutenvårdspatienter registreras. Inom alla tre områden, fall, trycksår och undernäring, har handlingsplan för förbättringsarbete sammanställts. NRS Praktiskt taget samtliga patienter som utreds och deltar i någon form av rehabilitering ingår i kvalitetsregistret NRS. Någon enstaka patient per år avböjer deltagande. Rapportering vid avslut är 100 %, vid 1-årsuppföljning 63 %. ( %). Resultatet av rehabiliteringen belyses genom olika skattningsskalor som ingår i registret. Resultatet följs upp och diskuteras med personalen på APT och teamkonferenser. Resultatet används också som underlag för att förändra programutformningen. T.ex. uppnådde Smärtrehab mindre goda resultat när det gäller att förbättra rörelserädsla vilket ledde till att man lade till moment i programmet för att påverka just denna svårighet. Sammanfattningsvis när det gäller 1-årsuppföljning av patienter som avslutade rehab under 2010 så uppnåddes bättre resultat än riket när det gäller variablerna smärta senaste veckan, smärtintensitet MPI, depression HAD och ångest HAD. I nivå med riket när det gäller variablerna inverkan på aktivitet MPI, känslomässig påverkan MPI och kontroll MPI. Under riket när det gäller variablerna aktivitetsindex MPI och rörelserädsla TAMPA. Webrehab Från och med årsskiftet har WebRehab utökats till att även omfatta dagsjukvård. Ettårsuppföljning har gjorts på 151 patienter. På kvalitetsregisterdag för WebRehab, i september, tilldelades vi årets diplom, med motiveringen: "För utmärkt arbete med hög kvalitet i registrering av patientens upplevelse av kvalitén i WebRehab WebRehabs årsrapport 2010 visar att kliniken har högsta värdet på patientenkätens alla fyra områden, personalens bemötande, rehabiliteringen, information om sjukdomen samt information om vart du kan vända dig vid behov av stöd. Målet förbättrad inrapportering, har följts upp under året. Vissa tider har det varit 5-10 veckors fördröjning för enstaka patienter. Mot slutet av året har det avsevärt förbättrats, endast 1 för slutenvård och 2 för dagsjukvård som ej är inrapporterade inom 14 dagar. Ökat användande av resultat Många olika delar i kvalitetsregistren följs upp, såväl inom ledningsgruppens arbete som inom de tre processerna. För att ännu mer kunna utveckla användandet av resultatet är det viktigt att vi deltar vid de årligen återkommande kvalitetsregisterdagarna för WebRehab, NRS och Senior Alert. I både NRS och WebRehab ingår patientenkät och det finns möjlighet att ta ut olika rapporter. För att ytterligare öka användandet av resultaten behöver vi ordna utbildning, intern eller extern, gällande uttag av rapporter. Fr.o.m. september lämnas uppgifter gällande RMS-patienter till ett tillfälligt specialregister på regionnivå för uppföljning av patientgruppen.
6 LANDSTINGET KRONOBERG 6 (30) Antal nya förbättringsarbeten 2011 Utveckling av program för det nya uppdraget livskvalitetshöjande rehabilitering. Vidareutveckling av befintligt program för arbetsförmågehöjande rehabilitering. Utifrån NRS-resultat, införande av samordnade insatser för att minska rörelserädsla hos smärtpatienter. Ny rutin för bedömning och uppföljning av fallrisk, inom neuro och hjärnskadeproceserna. Analys av vårddagar, inom hjärnskadeprocessen, för att se olika parametrar i förhållande till rehabmål. Deltagit i Tandvårdens vårdprogramsarbete för munhälsa stroke. Följa med i den utveckling som sker inom specialiserad rehabilitering Se kommentar personal och kompetensutveckling sid 13. Läkemedel Framgångsfaktorer Följsamhet till läkemedelskommitténs riktlinjer Mått Mål Utfall Förskrivna läkemedel enligt läkemedelskommitténs riktlinjer (Enl. def. DU 90) Antal remisser, Antal behandlade patienter Läkemedelskostnad, Resursåtgång Ökad andel Följa utvecklingen för Botulinum toxin Se kommentar Se kommentar Förskrivning av läkemedel följer i allt väsentligt läkemedelskommitténs riktlinjer. Enstaka undantag kan gälla t.ex botulinumtoxin där Dysport är rekommenderat men Botox ges till dem som inte fått tillfredställande effekt på Dysport. Årets läkemedelskostnad är 441 tkr, budgeten överskrids med 21 t.kr. Kostnaden för Botulinumtoxin är 154 t.kr vilket är 20,5 % lägre än kostanden Tre patienter har avslutat behandlingen och för några har doserna kunnat reduceras. Under året har 30 patienter behandlats vid sammanlagt 49 tillfällen. En behandling tar 60 minuter och det behövs 2 resurser vid varje behandlingstillfälle, läkare och sjuksköterska. Läkemedelsförskrivningen på Smärtrehab är sparsam och består i huvudsak av analgetika och antidepressiva medel. och läkemedelskommitténs. Deltagande i utvecklingsarbeten - Arbetsterapeut deltar i arbetsgrupp för framtagande av samordnad rehabplan - Arbetsterapeut deltar i arbetsgrupp för KVÅ-koder. - Läkare arbetar 20 % i patientsäkerhetsgrupp inom vårt centrum. - Flera medarbetare deltar i arbetet med rehabriktlinjer. Implementering av rehabriktlinjer Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Utarbetande av och införande av gemensamma rehabriktlinjer Avvikelser mot centrumets planering Ingen avvikelse Pågår Flera medarbetare deltar i framtagande och implementering av rehabriktlinjer. En arbetsterapeut är processledare för rehabriktlinje Stroke och en sjukgymnast för Ryggmärgsskador. Arbetet är viktigt, men även tidskrävande för de medarbetare som deltar i grupperna. Rehabriktlinjer för långvarig smärta har tagits fram under Implementeringsarbete har påbörjats under 2011 och fortsätter under Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, publicerades i sin preliminära version hösten Avsnittet långvarig smärta drogs tillbaka efter omfattande kritik. Sjukgymnaster inom neuroprocessen har genomfört utbildning, inom MS och Parkinson, för primärvårdsrehab.
7 LANDSTINGET KRONOBERG 7 (30) 5.2 Säker hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Antal registrerade avvikelser Ökat antal 120 Systematiskt arbetsmiljö och brandskyddsarbete - Varav patient/drift relaterade - Andel registrerade avvikelser som avslutats inom 3 månader Arbetsmiljörond/skyddsrond SBA-brandskyddsredogörelse Internkontroll - brand 100 % 1 gång/år 1 gång/år 1 gång/kvartal 41 st (34%) 55 % G G Se kommentar Egenkontroll miljö 1 gång/år G Hög säkerhetskultur Säkerhetskulturenkäten Förbättrad säkerhetskultur Se kommentar Följsamhet till landstingets Hygienriktlinjer Avvikelser vara med på agendan vid varje APT Patientsäkerhetsberättelse Egna, ej föranmälda, stickprovskontroller 2 ggr/år Uppmuntra en Se kommentar icke skuldbeläggande kultur Se kommentar 100 % 1 gång Avvikelser Antal avvikelser, 120 st, är 4 % lägre än Ingen avvikelse har lett till katastrofal konsekvens, men två avvikelser, gällande patienter som fallit, har lett till allvarliga konsekvenser med onödigt lidande samt förlängd vårdtid. Att endast 55 % av avvikelserna är avslutade inom 3 månader, betyder inte att de inte uppmärksammats och åtgärdats. Momentet bearbetning är mycket omständigt och det kan under vissa perioder med hög arbetsbelastning leda till att själva avslutandet av avvikelsen fördröjs. Avvikelser finns med på agendan till alla APT. Avdelningschefer tar upp avvikelser för information, diskussion och åtgärder på APT. Redovisning av avvikelser görs även i samverkansgruppen. Repetition/information om avvikelsesystemet Synergi gavs på personalmöte i maj. Ledningsgruppen har haft genomgång av bearbetning av avvikelser och även information om bearbetning LÖF-ärenden. En avvikelse som lett till förbättringsåtgärder gäller ett klagomål från anhöriga angående informationsbrist på dagrehabiliteringen. Den ledde till att den skriftliga patientinformationen sågs över och förbättrades. Systematisk arbetsmiljö Samtliga yrkesgrupper har, under våren, arbetat med de handlingsplaner som togs fram efter redovisad SLOT-enkät Under maj månad genomfördes landstingets medarbetarenkät. Svarsfrekvensen var god, ca 82 % och resultaten har redovisats på personalmöte samt på APT. Handlingsplaner har sammanställts och åtgärder enligt dessa pågår. Att tydliggöra våra mål är ett av våra förbättringsområden. Samverkansgruppen följer årsplanen för SAM. Under året har mycket information och dialog handlat om bassängbygget och ombyggnaden av övre planet. I början på året gjordes återkoppling av resultatet för SLOT-enkäten för hela kliniken och under hösten har medarbetarenkäten redovisas och diskuterats. Återkommande frågor är ekonomi och produktion, bemanning, vakanser och rekrytering. En arbetsgrupp har tillsatts för att ta fram förslag till nya lönekriterier. Gruppen kommer att börja sitt arbete i mars, när samtliga i gruppen har varit på den obligatoriska lönebildningsutbildningen. På APT har medarbetarna arbetat med jämställdhetsfrågor och tagit fram underlag till en gemensam plan. Samverkansgruppen sammanställde därefter jämställdhetsplanen, utifrån de inlämnade förslagen, till en gemensam plan för hela kliniken. Internkontroll brand har på Rehabiliteringskliniken utförts för de fyra kvartalen. På Smärtrehab genomfördes tre internkontroller.
8 LANDSTINGET KRONOBERG 8 (30) Säkerhetskulturenkäten Enkäten genomfördes i två delar, en för Rehabiliteringskliniken och en för Smärtrehab. Svarsfrekvensen för Rehabiliteringskliniken var 62,8 %, en minskning med 7,6 % jämfört med enkäten Svarsfrekvensen för Smärtrehab var 66,7 %, en ökning med 16,7 % jämfört med enkäten För Rehabiliteringskliniken kan jämförelse göras med 2009 års resultat, men för Smärtrehab kan inte motsvarande jämförelse göras pga. mycket låg svarsfrekvens Rehabiliteringskliniken har förbättrat 12 av 15 dimensioner, 1 är oförändrad och 2 har minskat. Resultaten har redovisats i ledningsgruppen. Under januari 2012 kommer den att redovisats och diskuteras i samverkansgruppen. Därefter kommer återkoppling att göras till medarbetarna. Patientsäkerhetsarbete Definition: Vård som ger största möjliga nytta med minsta möjliga risker. Mål: Att ingen patient kommer till skada. Följande är viktigt för att vi ska uppnå ovanstående: Att medarbetarna har rätt kompetens Att patienten får vård utifrån vårdprogram / riktlinjer/ rutiner / PM Rätt diagnos Rätt bemanning Att vi utvärderar och arbetar med ständiga förbättringar Att patientens behov uppmärksammas och åtgärdas/tillgodoses i rimlig tid. Välinformerad och delaktig patient Gott bemötande Fungerande vårdkedja Rehabplaner Bra teamarbete informationsöverföring - kommunikation Evidensbaserat arbete God arbetsmiljö, SAM God kommunikation Vi behöver ytterligare förbättra den skriftliga information som ges till patienterna. En arbetsgrupp, har efter en tids paus, återupptagit arbetet. Säker vårdmiljö Vi håller på att se över patienternas toaletter/badrum, för att ta fram förbättringsförslag utifrån patientsäkerhet, tillgänglighet, vårdhygien och arbetsmiljö. En förutsättning för att förbättra patienttoaletterna är att ombyggnad beviljas. Följsamhet till landstingets Hygienriktlinjer Kontroll utförs två gånger per år. På Rehabiliteringskliniken är följsamhet gällande arbetskläder god. Följsamhet till utförande av handdesinfektion efter vårdnära arbete är 100 %, men förbättring behövs gällande handdesifektion före vårdnära arbete som ligger på 40 %. VRI, två sårinfektioner efter amputationer. Patientsäkerhetsberättelse Smärtrehabilitering innebär sällan risker. Patienterna är mobila och t.ex. fallskador har inte förekommit. Medicinteknisk utrustning som kan inneböra risker används inte. Eventuella läkemedelsbiverkningar anmäls på sedvanligt sätt. En anmälan har gjorts under året. En del läkemedel som används för smärtdämpning är beroendeframkallande vilket måste beaktas. Akutlåda med läkemedel för att behandla anafylaxi, hypoglykemi och status epileptikus finns tillgänglig på mottagningen. Medel för inköp av defibrillator har beviljats och kommer att finnas tillgängligt under 2012.
9 LANDSTINGET KRONOBERG 9 (30) Många patienter som rehabiliteras på Rehabiliteringskliniken har gång- och balanssvårigheter vilket medför fallrisk. Åtgärder för att minska fallrisk genomförs men det går inte att helt eliminera fallrisk eftersom patienterna ska vara aktiva under sin rehabiliteringsperiod. Exempel på åtgärder är bl.a. fallriskbedömning, hjälpmedel och tydliga instruktioner till patient och personal. Akututrustning, defibrillator och akutläkemedel / akutväska finns tillgänglig. Avvikelser och förbättringsförslag tas upp på APT, vilket ger stor delaktighet i det ständigt pågående arbetet med att förbättra/öka patientsäkerheten. Varje år genomförs HLR-utbildning för samtliga medarbetare. 5.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Patientfokuserad vård Av patienten upplevd god kvalitet Genomförda patientenkäter i hela eller delar av verksamheten a) Information om sjukdomen - andel nöjda b) Information om vart du kan vända dig vid behov av stöd - andel nöjda c) Personalens bemötande - andel nöjda d) Rehabiliteringen - andel nöjda Årligen i hela verksamheten 90 % Se kommentar samt bilaga 2 I WebRehabs patientenkät finns möjlighet för patienter att skriva synpunkter och förbättringsförslag. Skrivna synpunkter redovisas i ledningsgrupp, klinikråd och därefter i processerna. Även om det är relativt få som skriver synpunkter, så är det mycket värdefullt att kunna återkoppla dessa till verksamheten så att vi kan arbeta med ständiga förbättringar samt ge feedback på goda insatser. Rehabiliteringskliniken patientenkät visar ökad andel mycket nöjda patienter gällande alla fyra delarna, personalens bemötande, rehabiliteringen, information om sjukdomen samt information om vart du kan vända dig vid behov av stöd. Största ökningen gäller information om sjukdomen och information om vart du kan vända dig vid behov av stöd. För Smärtrehabs grundkurser har andelen mycket nöjda ökat både gällande personalens bemötande och för personalens insatser. 5.4 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Klara vårdgarantin Andel patienter som väntat mindre än 90 dagar till läkarbesök inom planerad specialiserad vård 100 % 100 % Andel patienter som väntat 100 % 98 % mindre än 90 dagar på behandling inom planerad specialiserad vård Produktionsplanering för att klara vårdgarantin Varje månad, förutom juli Vårdgarantimöte för regelbunden lägeskontroll G Korrekt hantering av remisser i Cosmic Genomgång med läkarsekreterare och läkare, möte 2 ggr/år Förbättrad registrering i Cosmic 2
10 LANDSTINGET KRONOBERG 10 (30) Avstämning Inom 90 dagar > 90 dagar Självvald väntan Medicinska skäl Slutenvård 7-dygns 3 (5-28 dagar) Slutenvård 5-dygns 1 (41 dagar) 0 1 (172 dagar) 0 Dagsjukvård RK 20 (7-89 dagar) 9 (95-134) 0 0 Mottagning nybesök RK 6 (12-55 dagar) 0 3 ( dagar) 0 Mottagning nybesök SR Rehabkurs SR Grundkurs SR Second opinion SR RK = Rehabiliteringskliniken SR= Smärtrehab Andel nybesök till specialiserad vård inom 60 dagar Andel patienter som väntat till läkarbesök är 83,3 %, RK 80 %, SR 100 %. Andel patienter som väntat på behandling är 82 %. Andel patienter som väntat på dagrehabilitering RK är 64,7 %. Andel patienter som väntat dagrehabilitering SR är 100 %. Största skillnaden jämfört med 2010 är att antalet väntande till Rehabiliteringsklinikens dagrehabilitering ökat. Under januari-juni var det vid månadsavstämningarna väntande och under augusti-december väntande. Remisser Smärtrehab har tagit emot 177 remisser, 18 % färre än 2010 och Rehabiliteringskliniken har tagit emot 470 remisser, ökning med 20 % jämfört med Fördelning av remisser till Rehabiliteringskliniken ser ut så här: 24 % från strokeenheten CLV, 20 % från medicinkliniken CLV, 10 % från medicinkliniken LL, 17 % från primärvård, 9 % är egenremisser, 6 % från andra kliniker inom landstinget, övriga 14 % kommer från privata vårdcentraler, vuxenpsykiatrin, vuxenhabilitering, barn- och ungdomshabiliteringen, lasarettsrehab och SUS Lund. 5.5 Jämlik vård Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Patienthotellet tillgängligt för rehabpatienter med lång resväg Uppföljning av : - Antal bokade hotellnätter - Kostnad för bokade hotellnätter - Antal patienter som blir 5-dygnspatient pga. lång resväg - Antal vårddagar Vård på lika villkor oavsett bostadsort - 83 st - ca kr - 6 patienter - 95 vårddagar God kommunikation oavsett språk Tolkkostnader Vård på lika villkor oavsett språk - Rehabkliniken - Smärtrehab kr kr Jämlik vård oavsett kön Rapporter från Cosmic, NRS och WebRehab - Genus-handen, genomföra i processerna - Varje process väljer ett område att följa/mäta utifrån genusperspektivet Vård på lika villkor oavsett kön Se bilaga 4 Ökad insikt i Se kommentar genusfrågor
11 LANDSTINGET KRONOBERG 11 (30) Patienthotellet tillgängligt för rehabpatienter med lång resväg Under hösten har, efter diskussioner på centrumnivå, platser öppnats för bokningar från både Smärtrehab och Rehabiliteringskliniken. Ökad insikt i genusfrågor Neuroprocessen har samtalat om genusfrågor för att öka medvetenheten samt valt ut ett område att följa/mäta som en kortstudie under Hjärnskadeprocessen har analyserat vårddagar för strokepatienter, utfall beroende på kön. Resultatet visar att våra resultat stämmer med övriga riket, där trenden är att kvinnor är äldre och har sämre ADL-förmåga före insjuknandet. 5.6 Effektiv hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Interdisciplinär teamrehabilitering Andelen patienter utskrivna från slutenvård till eget boende med eller utan beroende av stöd. Förbättrad hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet Se bilaga 7 Förbättringsvärde FIM Andel förbättrade patienter, NRS - Minskad sjukskrivningsgrad - Ökad andel i arbete/ arbetsträning Bättre än eller lika med riket 25 % 20 % Se bilaga 6 44 % 20 % Genomförda kurser LEON-principen, lägsta effektiva omhändertagande nivå Grundkurser Rehabkurser: - Arbetsförmågehöjande - Livskvalitetshöjande - Rehabkurs - annat språk Sömnskola Antal utredda patienter Antal second opinion Medelvårdtid slutenvård Antal dagar slutenvård 7-dygns, 5-dygns och antal dagsjukvårdsdagar 12 / år 8 / år 1-2 / år 75 / år Kortare medelvårdtid inom slutenvård Öka dagsjukvård- minska slutenvård 13 st (100 deltagare) 4 st (32 deltagare) 1 st (7 deltagare) 2 st ( 8 deltagare) 0 61 st 51 st Se bilaga 3 Se bilaga 5 I början på april infördes delprocesser inom hjärnskadeprocessen för att öka effektiviteten, kompetensutnyttjandet samt för att förbättra vardagslogistiken. Samtidigt omfördelades slutenvårdsplatserna i vårdlagen för att följa processerna och dagrehabilitering flyttades till vårdlag 3. Delprocesser har medfört en större möjlighet till utvecklingsarbete för sina patientgrupper och flera nya gruppaktiviteter har startats. Teamarbetet har förstärkts genom förbättrad kunskap om bemötande, och förbättrade rehabplaner.
12 LANDSTINGET KRONOBERG 12 (30) Produktion (Kommentar till bilaga 1) Semesterperioden Smärtrehab var stängd under fyra veckor och Rehabiliteringskliniken minskade verksamheten med ca 35 % inom både slutenvård och öppenvård under åtta veckor. Semestervikarier rekryterades endast för undersköterskor inom slutenvården. Planerad bemanning på Rehabiliteringskliniken var tillräcklig och verksamheten fungerade till största del bra, med undantag för sjukgymnastiken som pga. sjukskrivningar fick en sämre bemanning än planerat. Under perioden var 12 slutenvårdsplatser tillgängliga. För att minska väntetiderna f.f.a. gällande strokepatienter kunde antalet patienter vissa dagar öka till 14. Det har då bedömts möjligt utifrån rådande vårdtyngd. Beläggningen i slutenvård under semesterperioden var 99 %. Trots denna flexibilitet och goda beläggning av sluten- vårdsplatserna har väntetiderna f.f.a. för strokepatienter varit oacceptabelt lång. Storstädning av lokalerna genomfördes under den första semesterveckan. Det är nödvändigt, men det ställer till problem när det ska ske under den tid då personalresurserna är på semesternivå. En bättre dialog och delaktighet i planeringen önskas till nästa år. Under samma vecka som storstädningen genomfördes även flyttningen upp till plan 2, f.d. Violen. Enligt ursprunglig plan skulle det ha gjorts en vecka tidigare, men p.g.a. vaktmästeriets omprioritering flyttades det fram en vecka. Produktion Slutenvård: Beläggning inom slutenvård är 96,9 %, och beräknat på utskrivna vårdtillfällen har 62 % varit 7-dygns slutenvård och 38 % 5-dygns slutenvård. Öppenvård, både Rehabiliteringskliniken och Smärtrehab: Dagsjukvård 89,6 % och öppenvårdsmottagning 97,6 % av budget. Resultatet för samtliga delar når 94,4 % av budget trots att tillgängliga resurser påverkats av den pågående strokekompetensutbildningen och att resursmax minskats från 36 till 33 patienter per vecka för slutenvård och dagsjukvård på Rehabiliteringskliniken. Åldersfördelad medelvårdtid, bilaga 3 Slutenvård och dagsjukvård, bilaga 5 Ekonomi i balans (Kommentar till bilaga 1) Ökade intäkter beror på utbetald ersättning för multimodal rehabilitering, MMR samt lägre personalkostnader än budgeterat beroende på tjänstledigheter och annan frånvaro där vikarie inte kunnat rekryteras. Övriga kostnader är högre än budget och det beror bl.a. på ökade tvättkostnader. Landstingets hygienriktlinjer ska följas och det medför ökade kostnader. Helårsbudget för tvätt, både patienttextilier och personalkläder, är 80 t kr och utfallet för året är 144 t kr. En annan orsak till ökade kostnader är reparation och underhåll av lokalerna, som överstiger budgeterad nivå med 41 t kr. Dessutom har det varit nödvändigt att förnya vissa tekniska hjälpmedel och förflyttningshjälpmedel under året. 6 Prioriterade satsningar Prioriterade satsningar är strokekompetensutbildning, rehabmetodik och bemötandeutbildning.
13 LANDSTINGET KRONOBERG 13 (30) 7 Utvecklingsarbete 2011 Arbetet med rehabiliteringsprocessen/rehabmetodiken med syfte att ytterligare förbättra och utveckla vårt arbetssätt. Utbildningssatsning för att förbättra bemötandet så att vi kan öka patienternas möjlighet till delaktighet. Förbättrat produktionsplaneringen. Infört delprocesser inom hjärnskadeprocessen. Omfördelning i vårdlagen för att bättre anpassa till processerna. Planering och start av livskvalitetshöjande insatser/program. Start av 1-årsuppföljning av dagsjukvårdspatienter, inom WebRehab Deltgit i rehabriktlinjearbetet, implementering av fastställda samt nya riktlinjer för somatoformt syndrom, ryggmärgsskador och stroke. Påbörjat arbete för förbättrad samverkan med vuxenpsykiatrin, framför allt gällande patienter med psykiatrisk samsjuklighet och missbruk. Utvecklat samverkan med Tandvården, för strokepatienter. Säker vårdmiljö, påbörjat arbete att se över patienternas toaletter/badrum, för att ta fram förbättringsförslag utifrån patientsäkerhet, tillgänglighet, vårdhygien och arbetsmiljö. Arbete i de olika processerna för att få ökad kännedom om genusfrågor. Planering för kognitiv rehabilitering i grupp för strokepatienter. Kontinuerlig utveckling inom de olika yrkesgrupperna, t.ex. optimal användning av bedömningsinstrument inom arbetsterapi. Planering av uppföljningsrutiner för strokepatienter. Förbättringsarbete gällande MS och Parkinson. Hälsofrämjande inriktning infört för RMS-uppföljningar, med stöd av Spinalis hälsonavigator. Ökat hälsotänk gällande kost och rökning/rökstopp, inom slutenvård och öppenvård, med hjälp av motiverande samtal. Rehabiliteringsmål, planerad vårdtid och åtgärder för strokepatienter. Rutiner för strokepatienters rehabprognos vid remisshandläggning. Förarbete till studie, användning av spegelbox för strokepatienter inom arbetsterapi. Infört gruppaktivitet, för träning/stimulering av psykiska funktioner och kognitiv förmåga. 8 Personal- och kompetensutveckling Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Medarbetare med rätt kompetens - Genomförda medarbetarsamtal inkl reviderade utvecklingsplaner Oliva 12 yrkeskategorier Tydliga uppdrag Attraktiv arbetsgivare Andel medarbetare som haft utvecklingssamtal senaste året Revideras vart annat år. Andel medarbetare som uppfyllt sin handlingsplan enligt överenskommelse Grad av genomförd handlingsplan utifrån landstingets medarbetarenkät 100 % 77 %, se kommentar EG december % 96 % 100 % Pågår
14 LANDSTINGET KRONOBERG 14 (30) Hälsofrämjande arbetsplats - Sjukfrånvaro, % av arb tid Minskad sjukfrånvaro 3,8 % Få vakanser Antal vakanta tjänster 0 st 0 Kompetensutveckling Genomförda utbildningsinsatser enligt plan Se kommentar i förhållande till verksamhetsplan Andel avd.chefer/ 100 % G verks.chefer medverkat på landstingets interna utbildning i lönebildning Arbetsgrupp med uppgift God kompetens inom Se kommentar att ta hand om det fortsatta arbete med rehabmetodiken rehabiliteringsmetodik Bemötandeutbildning Gott bemötande Pågår Strokekompetensutbildning Hög kompetens inom stroke Se kommentar God omvärldskunskap inom specialiserad rehabilitering Studiebesök och auskultation vid: - andra rehabkliniker/ rehabverksamheter - samarbetspartners i vårdkedjan Delta aktivt i befintliga nätverk samt bygga nya nätverk. Att kunna erbjuda specialiserad rehabilitering med god kvalitet och effektivitet Se kommentar Medarbetarsamtal Medarbetarsamtalen genomförda till 77 %. Antal ej genomförda medarbetarsamtal är 21 och de kommer att genomföras under januari Orsak till ej genomförda medarbetarsamtal är sjukskrivningar, akuta möten som medfört ombokningar av planerade samtal. Under hösten har avdelningscheferna genomfört ett omfattande arbete för att i de olika personalgrupperna återkoppla medarbetarenkäten samt att ta fram handlingsplaner samt att på APT samtala om jämställdhetsfrågor och ta fram underlag till klinikens gemensamma jämställdhetsplan. Lönesamtal Alla medarbetare har haft lönesamtal under året. Olivia Flyttas fram i tid pga. tidsbrist under hösten. Genomförda utbildningsinsatser i förhållande till verksamhetsplan Året inleddes med bemötandeutbildning för samtliga medarbetare och under hösten har det varit en halvdags uppföljning för alla. Strokekompetensutbildning, med syfte att vara med och förbättra strokesjukvården i Kronoberg, startade i februari med den tredje av fyra utbildningsgrupper och i augusti startade kurs fyra. I kurserna deltar även personer från andra kliniker och kommuner. Stroke-riksförbundet har fastställt kompetenskraven för utbildningen som innehåller både teori, praktik och studiebesök. Utbildningstiden är ett år med ca 20 teoridagar, och avslutas med skriftligt prov för alla deltagare. Tidigare samarbetade vi med Högskolecentrum Nova i Oskarshamn för att klara av genomförandet, men fr.o.m. i år har Kunskapsutveckling Syd tagit över kursadministrationen. Den 4:e och sista planerade kursen påbörjades efter sommaren och pågår fram till sommarn Antal kursdeltagare, kurs 1: 19 deltagare, kurs 2: 18 deltagare, kurs 3: 21 deltagare och pågående kurs 4: 17 deltagare.
15 LANDSTINGET KRONOBERG 15 (30) Andra utbildningar: Postpolioutbildning, Parkinsonutbildning, utbildning tarm- blåsstörning vid neurologisk skada, kognitiv rehabilitering vid MS, fördjupning taktil stimulering, AKK, nutrition, sårvård, mat för hälsa, mat vid ohälsa, Parkinson, inkontinens, handledning för olika yrkeskategorier, handledning BK, KBT steg 1, ACT, interkulturell kommunikation, Qigong för instruktörer, kommunikationsutbildning logoped 7,5 poäng. Nätverksträffar: Regiondag hjärnskador, RMS- regionträff, nordisk RMS-stämma, träff för logopeder i södra regionen, AT-forum dysfagimöte, nationella gåskoledagar, regionmöte inom Smärtrehabilitering, SKL-konferens-rehabgaranti, internationell whiplash konferens i Lund, regionalt seminarium rehabriktlinjer, AT-forum, NRS konferens, smärtforum, sjukgymnastdagarna, nationell konferens för psykologer. God kompetens inom rehabiliteringsmetodik Arbetsgruppen för rehabmetodik har arbetat med att ta fram en ny rehabplan som kommer att introduceras våren Planen har godkänts av specialister på regionnivå. I arbetet med rehabmetodiken finns många förbättringsområden och för Smärtrehab har mycket tid lagts på utveckling av målsamtal /choachsamtal, (motsavarande rehabsamtalet på Rehabiliteringskliniken). God omvärldskunskap inom specialiserad rehabilitering Under Strokekompetensutbildningen görs studiebesök genom hela rehabkedjan. Dessutom genomförs flera studiebesök inom andra landsting, bl.a. strokeenheten Orupsjukhuset och Karlshamns stroke-rehabilitering och strokeenhet. Sjukgymnaster har auskulterat hos kommunens sjukgymnaster samt vid medicinkliniken avd 4. Neuroprocessen har varit på studiebesök hos företaget Bilinredarna. Regelbundna nätverksträffar: Nätverksträffar för logopeder med Blekinge och Kalmar län, nätverksträffar för Parkinson, regionala nätverksträffar för RMS för läkare och för sjuksköterskor, dietistträffar för sjuksköterskor med nutritionsansvar. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för januari augusti var 4,3 % och för hela året är den 3,8 %. Resultatet för 2010 var uppdelat på Smärtrehab, 1 %, och för Rehabkliniken 6,3 %. Sjukfrånvaron har minskat för hela verksamhetsområde. Några medarbetare har varit och är fortfarande helt eller delvis sjukskrivna. Endast för sjuksköterskor och undersköterskor finns timanställda vikarier. Vid kortare sjukfrånvaro för andra yrkeskategorier finns ingen möjlighet att bemanna med vikarie vilket medför att så gott som all sjukfrånvaro påverkar produktionen. Vakanser & rekrytering Psykologtjänst Smärtrehab 0.75 % tillsätts fr.o.m. september. ST-läkare samt vik. underläkare (pre-st) påbörjade sina tjänster under juli och augusti. Ny logopedtjänst med uppdrag att långsiktigt följa upp strokepatienter tillsattes i augusti. Rekrytering av läkare till både Smärtrehab och Rehabiliteringskliniken påbörjades under hösten och med anledning pensionsavgångar. 9 Intern styrning och kontroll Följsamhet till centrumets granskningsplan Verksamhetsplan var upprättad inför 2011 och under senare delen av hösten har verksamhetsplanen för 2012 tagits fram. Återkoppling av verksamhetens resultat till medarbetarna görs för perioderna januari-mars, januari-juni, delårsrapport januari- augusti samt årsrapport. I övrigt se bilaga 8.
16 LANDSTINGET KRONOBERG 16 (30) 10 Framåtblick / Aktuella händelser Planering och rekrytering inför kommande pensionsavgångar inom flera yrkesgrupper. Bassängbygget fortsätter och arbetsgruppen fortsätter att planera inför verksamhetsstart i den nya rehabbassängen. Fortsatt planering inför Smärtrehabs flytt till Sigfridsområdet. Ombyggnad av övre plan, f.d. Violen, beräknas pågå till februari Fortsatt arbete med rehabmetodik och införande av ny rehabplan. Att tydliggöra vårt uppdrag för alla medarbetare samt förbättra återkoppling av produktionsresultaten. Rehabriktlinjer, fastställande och implementering. Utveckla samverkan vuxenpsykiatri och NP-enhet. Begränsad tillgång till beteendevetare, behov av översyn och tydligare uppdrag. Arbetsgrupp lönekriterier startar i mars. Utbildning för alla medarbetare i lönebildning. Förbättrad/säker kommunikation, utbildning i samt införande av ISBAR. Starta arbetet inför kvalitetscertifiering enligt CARF, föreläsning/information på personalmöte i februari. Översyn av remisshantering och patientschemaläggning. Förtydliga kriterier för poliklinik samt definition av specialiserad rehabilitering. Fortsatt fokus på bra bemötande. Arbete för säker vårdmiljö. Framföra behovet av ombyggnad av patienttoaletter så att vi klarar gällande krav utifrån vårdhygien, patientsäkerhet, arbetsmiljö och tillgänglighet. Förbättra informationsmaterial till patient/anhörig samt översyn av information på hemsidan. Fortsätta programutvecklingen inom Smärtrehab. Avsluta trädgårdsprojekt Smärtrehab. Uppföljning av det nya logopeduppdraget. Fortsatt arbete för ökat hälsotänk gällande kost och rökning/rökstopp, inom slutenvård och öppenvård, med hjälp av motiverande samtal. Fortsatt förbättringsarbete med rehabiliteringsmål och planerad vårdtid. Arbeta för att minska väntetider för nyinsjuknade strokepatienter. Revidering av vårdprogram och vårdrutiner för stroke. Kartlägga behov av utökad information/utbildning till strokepatienter och deras närstående.. Verksamhetschef Gunilla Lindstedt Bilagor: 1. Produktion, Ekonomi, Medarbetare 2. Av patienten upplevd kvalitet 3. Åldersfördelad medelvårdtid 4. Genusperspektiv slutenvård 5. Slutenvård och dagsjukvård 6. FIM-förbättring vid utskrivning 7. Interdisciplinär teamrehabilitering för att uppnå så stor självständighet som möjligt 8. Intern kontroll/granskningsplan
17 LANDSTINGET KRONOBERG 17 (30) Bilaga 1 Produktion, Ekonomi, Medarbetare Produktion Öppenvård - mottagning - Läkarbesök Övriga besök - mottagning enskilt Övriga besök - mottagning grupp Övriga besök - mottagning team Övriga besök S:a öppenvård - mottagning Dagsjukvård - Besök S:a dagsjukvård Summa öppenv och dagsjukv Slutenvård - Vårddagar - inkl permissionsdygn Vårddagar - exkl permissionsdygn Vårdplatser 7-dygnsvård Vårdplatser 5-dygnsvård Beläggningsprocent slutenvård totalt 96,9 84,3 - Vårddagar 7-dygnsvård / utskrivna vtf Vårddagar 5-dygnsvård / utskrivna vtf Vårddagar totalt / utskrivna vtf Vårdtillfällen / utskrivningar / 7-dygnsv Vårdtillfällen / utskrivningar / 5-dygnsv Vårdtillfällen / utskrivningar / totalt Medelvårdtid / utskrivningstillfällen 38,5 0,0 35,9 Övrigt Beläggningsprocent slutenvård totalt, 96,9 %, är beräknat på vårddagar exkl. pemissionsdygn. Se kommentar sid. 12.
18 LANDSTINGET KRONOBERG 18 (30) Ekonomi Ekonomiskt resultat (Mkr) Utfall Budget Utfall Såld vård (31xx) 0,6 0,1 1,3 Bidrag (LE, HSP, ers mm) (38xxx) 57,4 56,8 54,2 Övriga intäkter 0,3 0,3 0,4 S:a Intäkter 58,3 57,2 55,9 Personalkostnader 38,9 39,7 38,4 Köpt vård / off finans vård (50xx/51xx) 2,2 2,3 2,8 Inhyrd personal (554xx) 0,0 0,0 0,0 Läkemedel (561xx) 0,4 0,4 0,4 Övriga kostnader 15,2 14,8 14,3 S:a Kostnader 56,8 57,2 55,9 Resultat 1,5 0,0 0,0 Se kommentar ekonomi sid 12. Personal Nyckel - Personal Budget Budget Utfall Arbetad tid, tim Arbetad tid - inhyrd personal Personal antal anst mm 0 0 0
19 LANDSTINGET KRONOBERG 19 (30) Bilaga 2 Av patienten upplevd kvalitet Av patienten upplevd kvalitet Hämtat från genusrapport WebRehab, slutenvård 2011 % 2010 % 2009 % Personalens bemötande Mycket nöjd Nöjd Missnöjd Mycket missnöjd Summa mycket nöjd + nöjd Rehabiliteringen Mycket nöjd Nöjd Missnöjd Mycket missnöjd Summa mycket nöjd + nöjd Information om sjukdomen Mycket nöjd Nöjd Missnöjd Mycket missnöjd Summa mycket nöjd + nöjd Information om vart du kan Mycket nöjd vända dig vid behov av Nöjd stöd Missnöjd Mycket missnöjd Summa mycket nöjd + nöjd Antal enkäter Av patienten upplevd kvalitet - Grundkurs Hämtat från patientenkät Personalens bemötande 2011 jan-aug % 2010 % 2009 % Mycket nöjd Nöjd Missnöjd Mycket missnöjd Summa mycket nöjd + nöjd Kursen personalens Mycket nöjd insatser Nöjd Missnöjd Mycket missnöjd Vet ej Summa mycket nöjd + nöjd Antal enkäter
20 LANDSTINGET KRONOBERG 20 (30) Av patienten upplevd kvalitet - Rehabkurs Hämtat från NRS Känner du dig bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Var du nöjd med enhetens utrustning? Hur var informationen du fick om praktiska saker? Känner du dig delaktig i planeringen av din rehabilitering? Hur samarbetade rehabteamet med varandra i ditt fall? Deltog dina anhöriga i din rehabilitering? Har rehabiliteringsperioden förändrat dina smärtupplevelser? Har rehabiliteringsperioden förändrat din förmåga att hantera livssituationen? Rapport från NRS, 2011 = 29 pat 2011 % 2011 Riket % 2010 % 2010 Riket % Ja Delvis Nej Svarsfrekvens Nej Ja Svarsfrekvens Mycket bra Bra Tillfredsställande Mindre bra Dålig Svarsfrekvens Ja Delvis Nej svarsfrekvens Mycket bra Bra Tillfredsställande Mindre bra Dåligt Svarsfrekvens Ja Nej, ingen kunde Nej, ingen fick Nej de erbjöds inte Svarsfrekvens I hög grad minskat den I viss mån minskat den Ej påverkat den I viss mån ökat den I hög grad ökat den Svarsfrekvens I hög grad förbättrats I viss mån förbättrats Ingen förändring I viss mån försämrats I hög grad försämrats Svarsfrekvens
21 LANDSTINGET KRONOBERG 21 (30) Bilaga 3 - Åldersfördelad medelvårdtid Patientens skada/sjukdom, framför allt kognitiva funktionsnedsättningar, medför ett stort rehabiliteringsbehov och lång vårdtid i slutenvård. Medelvårdtiden har ökat med 2,6 dagar jämfört med Enstaka patienters långa vårdtid påverkar utfallet. För tre patienter har vårdtiden varit över 100 dagar, 102, 128 och 139 dagar. Kortast medelvårdtid och lägst antal vårddagar finns i åldersgruppen år. Längst medelvårdtid och flest antal vårddagar finns i åldersgruppen år januari - december Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen Vårdtid vårdtillfällen per patient Dagar ,0 0, ,0 24, ,3 41, ,3 41, ,1 35,9 Summa ,2 38, januari december Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medel- Vårdtid utskrivna dagar patienter vårdtillfällen Dagar vårdtillfällen per patient ,0 0, ,3 50, ,2 48, ,3 31, ,1 34,8 Summa ,2 35,9 Uppgifterna är hämtade från Business Objects.
22 LANDSTINGET KRONOBERG 22 (30) Bilaga 4 Genusperspektiv slutenvård, vårddagar och medelvårdtid Män har fler vårddagar än kvinnor, 45 % för kvinnor och 55 % för män. Fördelning vårddagar inom 7-dygns slutenvårdsdagar är 49,7 % för kvinnor och 50,3 % för män. Fördelning vårddagar inom 5-dygns slutenvårdsdagar är 37 % för kvinnor och 63 % för män. I åldersgrupperna och har män längre medelvårdtid än kvinnor. I åldersgruppen över 65 år har kvinnor längre medelvårdtid. Jan- dec Slutenvård 7 & 5 dygns alla Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar ,0 0, ,0 24, ,3 41, ,0 42, ,1 35,9 Summa ,2 38,5 Jan- dec Slutenvård 7 & 5 dygns kvinnor Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar ,0 0, ,0 24, ,2 35, ,2 39, ,1 36,1 Summa ,2 37,0 Jan- dec Slutenvård 7 & 5 dygns män Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar ,0 0, ,0 0, ,3 51, ,3 42, ,1 35,8 Summa ,2 39,9
23 LANDSTINGET KRONOBERG 23 (30) Jan- dec Slutenvård 7-dygns alla Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar ,0 0, ,0 24, ,3 25, ,2 39, ,1 37,2 Summa ,1 36,4 Jan- dec Slutenvård 7-dygns kvinnor Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar ,0 0, ,0 24, ,0 27, ,1 46, ,1 36,6 Summa ,1 37,0 Jan- dec Slutenvård 7-dygns män Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar ,0 0, ,0 0, ,7 24, ,3 35, ,0 38,0 Summa ,1 35,8
24 LANDSTINGET KRONOBERG 24 (30) Jan- dec Slutenvård 5-dygns alla Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar ,0 0, ,0 0, ,0 57, ,2 43, ,1 30,1 Summa ,1 40,8 Jan- dec Slutenvård 5-dygns kvinnor Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar ,0 0, ,0 0, ,0 41, ,2 35, ,0 28,0 Summa ,1 36,8 Jan- dec Slutenvård 5-dygns män Ålder Antal Vårdtid Antal Antal Medelutskrivna dagar patienter vårdtillfällen vårdtid vårdtillfällen per patient dagar ,0 0, ,0 0, ,0 95, ,3 50, ,1 30,4 Summa ,2 46,7
Årsrapport 2012 Rehabiliteringskliniken
2013-01-24 1 (33) Primärvårds- och rehabcentrum Verksamhetschef / Gunilla Lindstedt Årsrapport 2012 Rehabiliteringskliniken 1 Ledning och styrning Framgångsfaktorer Mått Mål Utfall Systematisk verksamhetsutveckling
Läs merGuide för rehabiliteringskliniken, Växjö
Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress Besöksadress Telefon 0470-59 22 50 Box 1223 Rehabiliteringskliniken E-post rehabkliniken@ltkronoberg.se 351 12 Växjö J F Liedholms väg 14 Växjö Sida
Läs merÅrsanalys 2007 - NSV Markaryd
Kopia på årsredovisningen för Markaryds vårdcentral samt kopia på den skuggbudget som lagts med utgångspunkt från Vårdval Kronoberg, så man ser hur det slår (för Markaryds vårdcentral)? Årsanalys 2007
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merAnge datum. 1 (6) DELÅRSRAPPORT 2014 NÄMND: Socialnämnd FÖRVALTNING: Socialförvaltning Ordförande: Bo Brantmark Förvaltningschef: Lena Landström VERKSAMHET Vård och omsorg har ansvar för kommunens vårdboenden,
Läs merSahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall
Läs merTILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA
HSN xxxx-xxxx Sid 1 (9) 1.1 Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande Definitioner TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015
Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården År 2015 2016-02-19 Luis Quiroga Verksamhetschef Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen 2015-12-01
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Läs merAllmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.
Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar
Läs merUppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Peter Wahlberg 2012-01-10 LiÖ -3795 Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av års behovsanalys avseende rehabilitering I verksamhetsplanen för fick beredningen för
Läs merVerksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015
Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn
Läs merSid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping
Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 6 Patienterfarenheter... 6 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet...
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014
Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Folktandvården
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015. 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merKvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg
Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Hallens vård och omsorgsboende 15710-5 AL-SE e-blankett Britt Wahlström 2014-02-24 1(8) Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SOL Socialtjänstlagen
Läs merSammanställning av arbetsmiljöinsatser inom Jönköpings sjukvårdsområde
1(6) Jönköpings sjukvårdsområde Personalenheten Agneta Björck 036-32 12 80 agneta.bjorck@lj.se Sammanställning av arbetsmiljöinsatser inom Jönköpings sjukvårdsområde Bakgrund En god arbetsmiljö och ett
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Rehabiliteringsmedicin Ämnesområde: Verksamhet Titel:Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Utfärdad av: Margareta Blid,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merVO Smärtrehabilitering
VO Smärtrehabilitering Sektion för specialiserad smärtrehabilitering Organisation 1993-2013 Rehabcentrum Lund- Orup senare Rehabiliteringsmedicinska kliniken (division 3) Sektionen för högspecialiserad
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering Rehabiliteringsmedicin Ämnesområde: Verksamhet Titel: Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering Utfärdad av:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011
Socialförvaltningen Ann-Britt Christensen MAS Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari 2011. Syftet med lagen är att minska
Läs merKunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län
Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12 ISSN: 0348 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Författare:
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merNyckeltal 2015. Rapport Vuxenpsykiatri
Nyckeltal 215 Rapport Vuxenpsykiatri April 216 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Vuxenpsykiatri...4 3. Befolkning och jämförelsedata...5 4. Nyckeltalsgrafer...6 5. Fördjupning 215: Beroendevårdens
Läs merÅrsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov
Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till
Läs mer20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län Inledning Processens syfte Att för patienter med långvariga icke-maligna smärttillstånd i
Läs merRUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. Datum och ansvarig för innehållet 29/2-2016 Susanna Årman Kvalitetsavdelningen 2015-12-01 Mallen är anpassad
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Marja Gesslin, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån
Läs merYttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-08-30 p 14 Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om öka användningen av hälsoekonomiska
Läs merUppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.
För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2012 Datum och ansvarig för innehållet Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...
Läs merVårdcentralen Ankaret
Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för:
2014 års patientsäkerhetsberättelse för: Kärnabrunnsgatan 1B Söderleden 41 Platensgatan 33 Mörnersgatan 9 Hjälmsätersgatan 14C Rydsvägen 9 Rydsvägen 288 Trumslagaregatan 77 Hunnebergsgården Datum och ansvarig
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus Datum och ansvarig för innehållet Eva Magnusson KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner
Läs merUppföljning 2014. Vårdcentralen Åsidan Nyköping
Uppföljning 2014 Vårdcentralen Åsidan Nyköping Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa
Läs merHandlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015
Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet
Läs merUppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005
1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs merSvar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 4 (40) Dnr CK 2012-0119 42 Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin Förslag till beslut
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Åsidan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...
Läs merImplementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012
Patientsäkerhetsberättelse för 2012 Datum:2013-03-01 Sophia Lehnberg, MAS Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur
Läs merVerksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10. Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015
Verksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10 Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs mer2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014
2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum
Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-14 Annika Hull Laine, centrumchef för barn- och kvinnocentrum Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS
215 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 216 för Vårdgivare boende Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson 216-2-9 Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och
Läs merResultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram
Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Sandvikens smärtrehabprogram ingår i Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). I detta register samlas data
Läs merVerksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering
Datum: 2011-01-31 ÅRSREDOVISNING 2010 Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering Det tidigare avtalet med Landstinget Gävleborg upphörde 091231 och hade för avsikt att starta igen
Läs merSammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet
Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Sjukhus eller vårdorganisation Medarbetarperspektivet Evenemang Friskvård /levnadsvanor
Läs merUtvecklingsplan för ekonomisk balans Närsjukvården mellersta Dalarna. Riskanalys
209 Närsjukvården Mellersta Dalarna 2009-01-19 Bilaga Utvecklingsplan för ekonomisk balans Närsjukvården mellersta Dalarna. Riskanalys ~ Utvecklingsplanen for ekonomisk balans innehåller forslag till åtgärder
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merDemensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13
Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Läs mer20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att
Läs merVerksamhetsplan. Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende. Diarienummer: VON 2016/0056-10 009
Verksamhetsplan Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende Diarienummer: VON 2016/0056-10 009 Verksamhetsområdets verksamhetsplan beslutad av vård- och omsorgsdirektör den 15 mars 2016 Verksamhetsplan framtagen
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merLinnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012
Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012 Författare: Anna Sjöberg Karina Karlsson Sofie Svensson 1 Innehållsförteckning: 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Metod... 3 4. Resultat... 3 4.1 Enkät... 3 4.2 Antalet
Läs merSocialstyrelsen 2013-04-10 Dnr 5.2.-3795/2012-311(7)
Socialstyrelsen 2013-04-10 Dnr 5.2.-3795/2012-311(7) Regler och tillstånd Christina Bohman Karlsson christina.bohmangsocialstyrelsen Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapportför
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)
1 (10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 2 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt
Läs merUtvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm
Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning
Läs merGranskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik
www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Mona Andersson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll:
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Fröslunda Eskilstuna
Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Fröslunda Eskilstuna Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 6 Patienterfarenheter... 6 Smidig resa genom vården... 6 Tillgänglighet...
Läs merLandstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET
Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet och en nödvändighet för ett demokratiskt samhälle.
Läs merKvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland
Kvalitetsbokslut 2014 BUP Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Patienterfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-25 Carina Persson Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier
Läs merI huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014
I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE SANNA 2009
1 Keith Alsterlind 2010-01-21 SANNA-teamet 031-366 75 26 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SANNA 2009 1. VERKSAMHETENS UPPDRAG Uppdraget för SANNA är att organisera arbetsrehabiliteringen för Hisingsbor med missbruksproblematik
Läs merAnsökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk
ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd
Läs merÅrsrapport 2014. Samrehabnämnden 2014
Årsrapport Samrehabnämnden Innehållsförteckning 1 Verksamhet... 3 1.1 Uppföljning av uppdrag... 3 1.2 Könsuppdelad statistik... 3 1.3 Internationellt arbete... 3 2 Måluppföljning... 4 2.1 Trygghet vid
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merVi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen
Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen I samband med att Reumatikerförbundet under 2004 fokuserar på behovet av rehabilitering, har Reumatikertidningen tagit pulsen på den svenska rehabiliteringen.
Läs merANNAS OCH LARS HÄLSA
ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell Senior alert Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Lars besöker vårdcentralen Vårdcentral -
Läs merHandlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
Läs merSocial- och omsorgskontoret. Kvalitetsrapport. Äldreomsorgsnämnden 2014. Upprättad 2015-02-10 Dnr 14/084
Social- och omsorgskontoret Kvalitetsrapport Äldreomsorgsnämnden 2014 Upprättad 2015-02-10 Dnr 14/084 Innehåll 1. Inledning...3 2. Redovisning Lex Sarah...3 3. Redovisning avvikelser, klagomål och synpunkter...4
Läs merAlla tjänar på ett starkt team!
Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige
Läs merPatientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare
Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2012 Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län.
LAKO Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. Bakgrund Regeringen har träffat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit
Läs mer