Produktkatalog 2015 SCB:s Marknadsprofiler. En bit av Sverige - eller Sverige i bitar. Upplysningar

Transkript

1 Produktkatalog 2015 SCB:s Marknadsprofiler En bit av Sverige - eller Sverige i bitar NYHET: Nu kan vi äntligen erbjuda hushållsstatistik på små områden Upplysningar E-post: regionalt@scb.se Gruppnr:

2 Innehåll Bra beslut baseras på bra underlag... 3 Räta ut frågetecknen... 4 Fråga våra kunder - om oss... 6 Data på karta... 8 SCB:s Närområdesprofil Våra standardtabeller och regionala indelningar Befolkning Arbetsmarknad och utbildning Inkomster Fastigheter och byggnader Fordon Ohälsa Regionala indelningar Digitala gränser...17 Exempel på leverans Priser Registers olika aktualitet Statistiksekretess Definitioner

3 Bra beslut baseras på bra underlag SCB:s Marknadsprofiler ger dig statistik för utvalda geografiska områden - du får bra underlag för att fatta kloka beslut eller dra välgrundade slutsatser. Med tillgång till SCB:s alla register erbjuder vi unika möjligheter att ge dig svaren på dina frågor. Genom bred kompetens, lång erfarenhet och stor lyhördhet utformar vi en lösning för just dina behov. En djupdykning i postnummerområde procent av småhusen ligger nära strand - 77 procent av befolkningen är förvärvsarbetande - 31 procent av befolkningen har eftergymnasial utbildning - medianinkomsten är kr 3

4 Räta ut frågetecknen! Berätta vilka utmaningar din verksamhet står inför och vi tar fram faktaunderlag som visar vägen till bra beslut eller slutsats. Oavsett om du är forskare och söker svar på avancerade frågeställningar eller är företagsledare med funderingar på var i landet det är rätt att göra nästa nyetablering, hjälper vi dig att räta ut frågetecknen. Vem? SCB:s Marknadsprofiler används idag inom en mängd olika verksamheter. Butiker, kommuner, landsting, byggföretag, länstrafikbolag, banker och försäkringsbolag - alla verksamheter som på något sätt har behov av fakta inom vissa utvalda geografiska områden. Det kan handla om frågor som rör etablering, marknad och sortiment, eller om att testa teorier eller olika premiemodeller. Andra viktiga användningsområden är samhälls- och infrastrukturfrågor, där man i förväg behöver bedöma konsekvenserna av olika beslut. Oavsett vem du är och vilka frågor du vill ha svar på, tar vi fram en lösning för dig. Använd SCB:s Marknadsprofiler för: -Etablering -Marknadspotential -Kundanalys -Konkurrenssituation -Sortimentanpassning -Planering -Konsekvensanalys Vad? Hur många miljöbilar finns inom området? Finns det något samband mellan miljöfaktorer och sjukdom i området? Hur ser tillgången på dagis och skolor ut, är det rätt område för nybyggnation av småhus? Hur många pendlar i området - och vart? Som du frågar får du svar. SCB:s Marknadsprofiler bygger på regional statistik från SCB:s olika register. Det innebär att vi tar fram svaren på mängder av frågeställningar och skräddarsyr en lösning för varje kunds behov. Vi kombinerar den information du har i ditt kundregister med statistik från SCB:s Marknadsprofiler. Vi skapar ett bra underlag för beräkning av marknadspotential eller liknande. SCB:s Marknadsprofiler ger dig fakta om: -Befolkning -Arbetsmarknad och utbildning -Inkomster -Fastigheter och byggnader -Fordon -Ohälsa 4

5 Var? SCB:s Marknadsprofiler ger dig statistik på låg regional nivå - du väljer en bit av Sverige eller Sverige i bitar. En bit kan t.ex. bestå av ett eller flera postnummerområden, ett så kallat SAMS-område (Small Areas for Market Statistics), en tätort eller rutor av olika storlekar. De utvalda områdena kan även förses med digitala gränser på en bakgrundskarta. Med vår produkt Data på karta kan du med hjälp av en adress ringa in ett område och sedan få en statistikrapport med aktuella tabeller och diagram. Hur? Hur den information vi tar fram utifrån dina behov och önskemål ska levereras, det bestämmer du. Du kan få informationen presenterad i de flesta digitala format - i allt från Excel-filer till vår produkt Data på karta. All information i SCB:s Marknadsprofiler är dessutom anpassad för Geografiska Informationssystem (GIS) och kartor. 5

6 Fråga våra kunder om oss! Hur fungerar det att använda SCB:s Marknadsprofiler och hur är det att samarbeta med oss? Vi låter dem som vet bäst svara. Här delar några av våra kunder med sig av sina erfarenheter. Information inför nya etableringar Itrim är en kedja inom motion och viktminskning och finns på 28 ställen runt om i landet. För att hålla kvaliteten måste vi fatta våra expansionsbeslut på detaljerad och korrekt information. Genom en konstruktiv och affärsmässig dialog med SCB har vi tillsammans identifierat information som är kritisk för vår fortsatta framgång. Vi är mycket nöjda med samarbetet, säger Anders Lindgren, en av grundarna till Itrim. Det är avgörande för oss och våra franchisetagare att öppna nya Itrim-center på platser med rätt förutsättningar och här har SCB gett oss underlag för att fatta välgrundade beslut, tillägger Anders. Foto: Andreas Hylthén Underlag för framtidens boende Inom NCC arbetar man kontinuerligt med att utveckla framtidens boendemiljöer. I det arbetet är segmentering en viktig grundpelare. Segment tas fram, prioriteras och analyseras genom bl.a. kartsökningar baserade på förutbestämda kriterier. Foto: Andreas Hylthén Vi började arbeta på det här sättet för ett par år sedan och under våren 2009 fick vi tillgång till Data på Karta. Det är viktigt att vi tidigt i våra processer kan identifiera strukturer runt det aktuella området. Data på Karta ger oss bland annat information kring befintlig bebyggelse, in- respektive utflyttning och ålders- och segmentsstrukturer. Det finns många kriterier att välja bland. Här har SCB presenterat vilka data som är möjliga att få fram och vi har sedan valt de som är relevanta för vår verksamhet. Vi är mycket nöjda med det underlag vi får och tänker absolut fortsätta att använda Data på Karta, säger Helene Dahlborg, ansvarig för segmentering och marknadskommunikation på NCC Boende. 6

7 Utveckling av morgondagens kollektivtrafik Länstrafiken Mälardalen ansvarar för att utveckla, marknadsföra och samordna reselösningar för alla som åker kollektivt. Verksamheten omfattar stads- och landsortstrafik samt tåg inom ett stort geografiskt område. Vi arbetar i tre län och är storkonsumenter av geografisk data kring arbetspendling. Vi tittar även på attributdata till arbetspendling, som befolkningsstrukturer och liknande, säger Stig Johansson som arbetar med affärsutveckling på Länstrafiken Mälardalen. Statistiken används för planering av morgondagens kollektivtrafik. För vår del är det oerhört betydelsefullt att den här möjligheten finns och att tillgängligheten är god. Vi har använt oss av SCB:s tjänster sedan början av 90-talet, vårt samarbete fungerar alldeles utmärkt! Foto: Andreas Hylthén Foto: Monica Holmberg Utredningar, prognoser, analyser och omvärldsbevakning Statistik & Utredningar är en verksamhet inom Linköpings kommun där statistisk data används som underlag för bl.a. utredningar, prognoser, analyser och omvärldsbevakning. För detta ändamål köper man årligen in statistik från SCB:s Marknadsprofiler. Man kan säga att vi har ett skafferi att plocka information ur. Vi köper varje år in paket med den statistik vi behöver och får alltid den hjälp vi behöver för att lösa våra eventuella följdfrågor. Från SCB:s sida är man väldigt tillmötesgående. Vi har väl fungerande samarbete, där vi som kommun även bidrar med information och data till deras verksamhet. Här har man utvecklat bra tekniska möjligheter som gör att vi kan arbeta effektivt. Vi är mycket nöjda med det samarbete vi har idag, säger Jimmy Lindahl, planeringssekreterare Statistik & Utredningar inom Linköpings kommun. 7

8 Data på Karta Välj område i kartan och få färdiga statistikrapporter Data på Karta är ett enkelt verktyg när du vill söka efter ett område i kartan med hjälp av t.ex. en adress, för att sedan ringa in området och få en statistikrapport med tabeller och diagram. Data på Karta innehåller en statistikdatabas med t.ex. rutstatistik för 250- meters rutor i tätort och kilometerrutor utanför tätort, rapportblad med tabeller och diagram. Kombinera statistik från SCB med egna data Vi kan hjälpa till att skräddarsy Data på karta, så att statistikrapporterna både innehåller statistik från SCB och egna uppgifter som kan knytas till t.ex. postnummerområden, SAMS-områden eller adresser. Vi kan också skapa en stomme som ni själva vidareutvecklar och kompletterar med information efter hand. När har jag nytta av Data på Karta? Data på Karta kan t.ex. användas för att studera befintliga och potentiella kunder kring köpcentra, banker, butiker eller för att titta på underlag för en ny bussträckning. Data på Karta kan även användas för att titta på omgivningen för en planerad etablering eller nybyggnadsprojekt. Data på Karta innehåller: - En databas med statistik från SCB. - Excelrapporter med karta, diagram och tabeller. Vi har ett rapportförslag som finns på annars väljer man själv den statistik som är intressant ur denna produktkatalog. För prisuppgift, kontakta oss: Vill du veta mer om Data på Karta: Gå in på välj Data på karta. Där hittar du exempel på hur statistikrapporten kan se ut! 8

9 SCB:s Närområdesprofil SCB:s Närområdesprofil - från område i kartan till färdig statistikrapport SCB:s Närområdesprofiler vänder sig till dig som på ett snabbt, prisvärt och enkelt sätt behöver statistik om ditt område. SCB:s Närområdesprofil ger dig statistik för utvalda geografiska områden du får bra underlag för att fatta kloka beslut eller dra välgrundade slutsatser. Genom att utnyttja SCB:s många register kan vi erbjuda unika möjligheter att ge dig svaren på dina frågor. När har jag nytta av SCB:s Närområdesprofil? SCB:s Närområdesprofil vänder sig till dig som vill veta vad som rör sig i ett område. Det kan gälla kundunderlag, läge för etablering, planering, konsekvens- eller marknadsanalys. Hur går det till? Hur många bor eller arbetar inom en radie på 500 meter? Hur många kan nå mig inom 30 minuters bilresa? Med hjälp av en adress från dig ringar vi in ett område utifrån en radie eller körtidssträcka, beroende på vad som passar dig bäst! Vilken information kan jag få? När du valt område skapar vi en statistikrapport i Excel med tabeller och diagram som ger svar på följande frågor: - Hur ser åldersstrukturen ut på de boende i närområdet? - Hur många har sin arbetsplats i området? - Hur ser köpkraften ut i området? - Boendeformen - bor folk i bostadsrätt, hyresrätt eller i småhus i närområdet? - Hur många bilar, motorcyklar och mopeder finns det i området? Du kan välja mellan tre Närområdesprofiler Lilla profilen: förvärvsarbetande dagbefolkning samt befolkning efter ålder Mellan profilen: förvärvsarbetande dagbefolkning samt befolkning efter ålder, kön, svensk/utländsk bakgrund, köpkraft, dagbefolkning efter nettoinkomst samt fordon (personbilar, EU-mopeder, MC, husvagnar) Stora profilen: förvärvsarbetande dagbefolkning samt befolkning efter ålder, kön, svensk/utländsk bakgrund, hushåll/familjer 20+ efter köpkraft, dagbefolkning efter nettoinkomst, fordon (personbilar, EU-mopeder, MC, husvagnar), arbetsställen efter bransch samt antal lägenheter efter upplåtelseform I samtliga profiler redovisas också ingående postnummer. Du behöver inte investera i något kartprogram, SCB skapar underlaget till dig! Vill du veta mer om SCB:s Närområdesprofil: För prisuppgift eller frågor, kontakta oss på eller maila till regionalt@scb.se. 9

10 Våra standardtabeller och regionala indelningar Vi har samlat de mest efterfrågade tabellerna under begreppet standardtabeller och för varje ämnesområde redovisar vi ett antal tabellexempel. Vår förhoppning är att tabellexemplen ska underlätta för dig i ditt val av statistik och ge dig ett bra underlag för att fatta kloka beslut eller dra välgrundade slutsatser. Våra exempel ger dig en överblick över vad som finns, men vi skräddarsyr såklart även statistik efter just dina behov. Befolkning efter ålder per SAMS Sams 0-6 år 7-15 år år år år år 65-w år Totalt

11 Tabeller B1: Befolkning efter ålder 0-6 år 7-15 år år år år år 65- w år Totalt Valfriåldersindelning möjlig! Befolkning B10: Befolkningsförändring Flyttning inom området Inflyttning till området Utflyttning från området Invandring Utvandring Födda Döda Total befolkning...redovisning efter flyttning tas ej fram på rutnivå B2: Befolkning efter kön Män Kvinnor Totalt B3: Befolkning efter civilstånd Ogifta Gifta Skilda Änkor/änklingar Totalt B4: Befolkning efter medborgarskap Svenskt Nordiskt utom Sverige Europeiskt (EU28) utom Norden Övriga världen inkl. uppgift saknas Totalt B5: Befolkning efter födelseland (grupperat) Sverige Norden utom Sverige Europa (EU27) utom Norden Övriga världen inkl. uppgift saknas Totalt B6: Befolkning efter svensk/utländsk bakgrund Svensk bakgrund: - födda i Sverige med båda föräldrarna födda i Sverige - födda i Sverige med en förälder född i Sverige Utländsk bakgrund: - födda utomlands - födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Totalt B11: Hushåll 20+ år efter hushållstyp Gifta med barn/sambor med gemensamma barn 0-17 år Gifta utan barn/utan hemmaboende barn 0-17 år Ensamstående med barn 0-17 år Ensamstående utan barn/utan hemmaboende barn 0-17 år Totalt antal hushåll 20+ år B12: Hushåll 20+ år efter antal barn 0-17 år 0 barn 1 barn 2 barn 3+ barn Totalt antal hushåll 20+ år Tänk på att... Hushåll består av samtliga personer som är folkbokförda i samma lägenhet. - Endast ett möjligt sambopar kan bildas inom hushållet. Nu kan du beställa Total befolkning per Nu kan du beställa 100x100 m ruta Total befolkning per 100x100 m ruta Källa Befolkningsstatistik hämtas från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) som har folkbokföringen som källa. Uppdatering I mars 2015 finns befolkningsstatistik för klar för leverans. 11

12 Arbetsmarknad och utbildning Tabeller A1: Förvärvsarbetande nattbefolkning 16+ år efter bransch (SNI07) Jordbruk, skogsbruk, jakt o fiske Tillverkning, utvinning Energiförsörjning; miljöverksamhet Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster m.m. Okänd verksamhet Totalt A2: Förvärvsarbetande nattbefolkning 16+ år efter sektor Offentlig sektor Näringslivet Totalt A3: Förvärvsarbetande dagbefolkning 16+ år efter bransch Branscher: se tabell A1 A4: Förvärvsarbetande dagbefolkning 16+ år efter sektor Offentlig sektor Näringslivet Totalt A7: Befolkning år efter sysselsättning Förvärvsarbetande Ej förvärvsarbetande Totalt antal personer år A8: Förvärvsarbetande 16+ år efter pendling Utpendlingsregion Inpendlingsregion Totalt antal pendlare...redovisning efter pendling tas ej fram på rutnivå A9: Befolkning år efter utbildningsnivå Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial <3 år Eftergymnasial 3 år eller längre inkl. forskarutbildning Uppgift saknas Totalt antal personer år Tänk på att......redovisning av dagbefolkning, arbetsställen och pendling görs med ett bortfall som beror på att alla arbetsställen inte går att placera geografiskt....vid framställningen av den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) avseende årgång 2011 har SCB gjort en del förändringar jämfört med tidigare årgångar. -förändringen påverkar endast personer som är 65 år och äldre. -förändringar innebär ett tidsseriebrott mellan RAMS 2010 och RAMS A5: Arbetsställen efter bransch Branscher: se tabell A1 A6: Arbetsställen efter sektor Offentlig sektor Näringslivet Totalt Källa Tabell A1-A8 hämtas från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Tabell A9 hämtas från SCB:s Utbildningsregister. Uppdatering I februari 2015 finns sysselsättningsstatistik för 2013 och i maj 2015 finns utbildnings- statistik för klar för leverans. 12

13 Tabeller Inkomster IB1: Befolkning 20+ år efter sammanräknad förvärvsinkomst Låg inkomst Medellåg inkomst Medelhög inkomst Hög inkomst Medianinkomst Totalt antal personer 20+ år ( kr) ( kr) ( kr) (> kr) IB2: Befolkning 20+ år efter summa förvärvs- och kapitalinkomst Låg inkomst Medellåg inkomst Medelhög inkomst Hög inkomst Medianinkomst Totalt antal personer 20+ år ( kr) ( kr) ( kr) (> kr) IB4: Befolkning 20+ år efter nettoinkomst Låg inkomst (< kr) Medellåg inkomst ( kr) Medelhög inkomst ( kr) Hög inkomst (> kr) Medianinkomst Totalt antal personer 20+ år IF5: Hushåll 20+ år efter köpkraft Låg köpkraft Medellåg köpkraft Medelhög köpkraft Hög köpkraft Medianen för köpkraft Totalt antal hushåll 20+ år ( kr) ( kr) ( kr) (> kr) IF6: Hushåll 20+ år med minst ett barn 0-19 år efter köpkraft Låg köpkraft ( kr) Medellåg köpkraft ( kr) Medelhög köpkraft ( kr) Hög köpkraft (> kr) Median för köpkraft Totalt antal hushåll 20+ år Tänk på att......statistik över medianinkomst på små områden (t.ex. ruta) går inte att summera till större geografiska områden Källa Inkomststatistik hämtas från SCB:s Inkomst- och taxeringsregister. Inkomstgränserna avser 2013 års inkomster. Uppdatering I mars 2015 finns inkomststatistik för 2013 klar för leverans. 13

14 Fastigheter och byggnader Tabeller FB1: Fastigheter efter fastighetstyp Lantbruksfastigheter Småhusfastigheter inkl. fritidshus Hyreshusfastigheter inkl. ägarlägenheter Övriga fastigheter inkl. uppgift saknas Totalt antal fastigheter FB2: Boende efter fastighetstyp Lantbruksfastigheter Småhusfastigheter inkl. fritidshus Hyreshusfastigheter inkl. ägarlägenheter Övriga fastigheter inkl. uppgift saknas Totalt antal boende FB5: Boende efter förenklad upplåtelseform* Äganderätt/småhus Bostadsrätt Hyresrätt Övrigt Totalt antal boende FB7: Antal lägenheter efter upplåtelseform Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Uppgift saknas * *Boende efter förenklad upplåtelseform Äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt utgår från fastighetens ägarförhållande och inte hur de boende förfogar över lägenheterna. Hyresrätt avser lägenheter i småhus och flerbostadshus som ägs av andra ägare än fysiska personer, dödsbon eller bostadsrättsföreningar. Bostadsrätt avser lägenheter i småhus och flerbostadshus som ägs av bostadsrättföreningar. Äganderätt avser lägenheter i småhus som ägs av fysiska personer eller dödsbon. I övrigt boende ingår: flerbostadhus med äganderätt dvs. ägarlägenheter, bostäder med oklara uppgifter om fastighetens ägarförhållanden, hushåll som är folkbokförda på en lägenhet finns inte i lägenhetsregisteret, specialbostäder. Källa Statistik om fastigheter och byggnader hämtas från SCB:s Fastighetstaxeringsregister. Uppdatering I januari 2015 finns fastighets- och byggnadsstatistik för 2014 klar för leverans. 14

15 Fordon Ohälsa Tabeller F1: Fordon i trafik ägda av fysisk person efter fordonsslag Personbilar Lastbilar Bussar Motorcyklar Släpvagnar därav husvagnar Traktorer Terrängskotrar EU-mopeder Totalt antal fordon i trafik F4: Personbilar i trafik efter årsmodell Valfri årsmodellsindelning möjlig! Bra att veta På kommun- eller länsnivå kan vi även redovisa företagsägda fordon. Tabeller Oh1: Ohälsotal efter kön och ålder Ohälsotalet redovisas med totalt antal dagar, antal personer och dagar per person för: Män Män Män Män Kvinnor Kvinnor Kvinnor Kvinnor OBS ohälsotal redovisas ej på rutnivå Tänk på att......arbetsgivaren betalar de första 14 dagarna av en sjukskrivningsperiod. De dagar med sjukpenning som ingår i ohälsotalet är bara de där utbetalning av sjukpenningen görs efter sjuklöne- perioden....statistik över ohälsotal (antal dagar per person) inte går att summera till större geografiska områden. Källa Statistik om den svenska fordonsparken hämtas från Statistikregistret för fordon som SCB tar fram på uppdrag av Trafikanalys. Grunduppgifterna hämtas från Transportstyrelsens vägtrafikregister. Uppdatering I april 2015 finns fordonsstatistik för Källa Statistik om ohälsa hämtas från Försäkringskassans Pensions- och sjukförsäkringsregister. SCB kompletterar registret med uppgifter från Registret över totalbefolkningen. Uppdatering I april 2015 finns ohälsostatistik för 2014 klar för leverans. 15

16 Regionala indelningar Län, kommun Räknas till den officiella, administrativa indelningen i Sverige. Det finns 21 län och 290 kommuner. Tätort Det finns tätorter i Sverige enligt senaste indelningen från För att räknas till en tätort ska invånarantalet vara minst 200 personer och avståndet mellan husen vara högst 200 meter. Tätortsavgränsningen avser Småort Det finns småorter i Sverige enligt senaste indelningen från För att räknas till en småort ska invånarantalet vara mellan 50 och 199 personer och avståndet mellan husen vara högst 150 meter. Småortsavgränsningen avser SAMS SAMS står för Small Areas for Market Statistics och är en indelning som bygger på kommunernas delområden (NYKO) i de större kommunerna och på valdistrikt i de mindre. Antalet SAMS-områden är ca Indelningen skapades i januari 1994 och reviderades senast SAMS-indelningen har hållits intakt över åren, vid revideringar har mindre justeringar gjorts t.ex. för att anpassa gränserna till kommungränser. SAMS anges med en kod som innehåller kommunkod och ett löpnummer inom kommun samt med namn. Valdistrikt Indelning som revideras i samband med allmänna val. Det finns knappt valdistrikt enligt 2014 års indelning. Valdistrikten anges med en kod som innehåller kommunkod och löpnummer inom kommun samt med namn. Postnummer En indelning som SCB skapar utifrån Postens adresspostnummer. Antal postnummer-områden på fem-siffernivå är cirka Indelningen uppdateras en gång per år, i april. Det totala antalet postnummer i riket är cirka (inkl. boxnummer, postlådor och företag). För mer information om detta eller t.ex. koppling mellan län, kommun och postnummer kontakta e-post: postnummerservice.se Rutor Statistikregistren som används i SCB:s Marknadsprofiler har det gemensamt att den minsta geografiska enheten är fastighet. Genom att alla fastigheter har en koordinat, som Lantmäteriet ansvarar för, kan SCB ta fram statistik för rutor av olika storlekar. Vi levererar ofta rutstatistik med 250x250 m stora rutor, ca bebodda inom tätort och 1x1 km stora rutor, ca bebodda utanför tätort. Vi levererar totalbefolkning per 100x100 m ruta. Statistiken redovisas enligt referenssystem, SWEREF 99TM. Valfria områden Vi har möjlighet att ta fram statistik för alla typer av områdesindelningar, förutsatt att det går att göra en koppling till fastigheter som minsta byggsten. 16

17 Digitala gränser Postnummergränser SCB skapar årligen digitala gränser utifrån Postens adresspostnummer. Gränserna skapas maskinellt genom s.k. registergenerering och är alltså inte digitaliserade från någon underlagskarta. Gränserna baseras på adresspunkter, där alla adresspunkter som har samma postnummer omsluts av en polygon. Polygonerna ansluter till varandra, gränsen mellan två polygoner går mitt emellan fastigheter med olika postnummer. Antal postnummerområden på femsiffernivå är cirka Gränserna säljs länsvis eller för hela riket. Postnummerområden kan också redovisas som punkter. Punkterna har skapats som medianmittpunkter av befolkningen i befolkade områden. Det totala antalet postnummer i riket är cirka (inkl. boxnummer, postlådor och företag). För mer information om detta eller t.ex. koppling mellan län, kommun och postnummer kontakta Postnummerservice via SAMS SAMS (Small Areas for Market Statistics) har skapats av SCB, med tillhörande digitala gränser som tagits fram genom s.k. registergenerering. Metoden är densamma som används för att ta fram postnummergränser, se ovan. Gränserna justerades 2003 mot kommun- gränser, så att SAMS-gränserna följer kommunerna. Antalet SAMS-områden är ca 9 200, gränserna säljs länsvis eller för hela riket. Rutor Rutstatistik levereras oftast med digitala rutor, vilket ingår i statistikpriset. Man kan också välja att få rutorna redovisade som mittpunkter. Län och kommun Läns-, kommun- och församlingsgränser finns att beställa hos Lantmäteriet SCB erbjuder enklare digitala gränser för län och kommuner. Mer information finns på Valdistrikt Valdistriktsgränser skapas av Valmyndigheten. Gränserna revideras i samband med allmänna val, gränser för valdistrikt 2014 finns gratis tillgängliga hos Valmyndigheten. e-post: valet@val.se Valfria områden Vi har möjlighet att ta fram enklare digitala avgränsningar för alla typer av områdesindelningar, förutsatt att det går att göra en koppling till fastigheter som minsta byggsten. Behöver man ha en områdesindelning noggrant digitaliserad krävs manuell digitalisering mot bakgrundskarta, vilket SCB inte erbjuder. Tätorter och småorter Gränser för tätorter och småorter konstrueras manuellt i dator mot en storskalig bakgrundskarta. Det finns tätorter och småorter i Sverige enligt senaste indelningen från Gränserna säljs länsvis eller för hela riket. 17

18 Postnummer Exempel på leverans Befolkning 20+ år efter sammanräknad förvärvsinkomst Postnr Postort Låg inkomst Medellåg inkomst Medelhög inkomst Hög inkomst Totalt antal personer Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm SAMS Befolkning efter kön SAMS-kod SAMS-namn Män Kvinnor Totalt Norra Runby Södra Runby Runby Lövsta Prästgårdsmarken Eds glesbygd Rutor Befolkning efter sysselsättning Rutid i Sweref 99 Förvärvsarbetande Ej förvärvsarbetande Samtliga år

19 Priser Statistik SCB:s Marknadsprofiler ger möjlighet till helt skräddarsydd statistik, där priset baseras på: - vilken regional indelning som väljs - invånarantal i vald region - antal tabeller Kontakta oss! Vi lämnar offert på den statistik du är intresserad av. regionalt@scb.se Registers olika aktualitet I SCB:s Marknadsprofiler hämtas statistiken från register med olika aktualitet. Detta bör uppmärksammas, eftersom befolkningsförändringar gör att egenskaperna hos befolkningen i ett område ena året inte behöver vara desamma året därpå. I allmänhet sker inte så dramatiska förändringar att siffror som gällde för ett par år sedan inte kan anses spegla området. Hur aktuella uppgifter som går att få varierar dels på hur lång tid det tar innan SCB får grundmaterialet, dels på vilka bearbetningar som måste göras innan ett register blir klart. Vilken aktualitet som går att beställa framgår under respektive registeravsnitt. Diskutera gärna med oss om du vill kunna kombinera statistik med olika aktualitet! Varje år sker förändringar i fastighetsbestånd och fastighetsindelning. I SCB:s register avser fastighetsindelningen i regel årsskiftet närmast statistikens mättidpunkt. Statistiksekretess Statistiksekretessen är till för att förhindra att enskilda individer kan identifieras i statistiska redovisningar. Vår generella sekretessregel när statistik redovisas för små områden är att tabellceller som innehåller små värden justeras. Det finns vissa undantag från sekretessreglerna. Uppgifter för forsknings- och utredningsändamål kan lämnas ut i avidentifierad form efter särskild prövning av SCB. Aktuella sekretessbestämmelser finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 19

20 Definitioner Befolkning Civilstånd Redovisning av civilstånd utgår från hur man är registrerad i folkbokföringen. I gifta ingår registrerad partner, i skilda ingår separerad partner och i ä nkor/änklingar ingår efterlevande partner. Hushåll Då hushåll avgränsas i RTB gäller följande: Hushåll består av samtliga personer som är folkbokförda i samma lägenhet. -Hushållsstorlek avser antal personer som tillhör ett hushåll. Ett hushåll består av minst en person. - Personer som är gifta med varandra/har registrerat partnerskap och är folkbokförda på samma lägenhet räknas som sammanboende. - Personer som har gemensamt barn, utan att vara gifta med varandra eller vara registrerade partner, och är folkbokförda på samma lägenhet räknas som sammanboende i sambopar. - Personer som saknar gemensamma barn och är folkbokförda på samma lägenhet räknas som sammanboende i sambopar om: o Personerna är minst 18 år. o Personerna är av olika kön. o Åldersskillnaden mellan personerna är mindre än 15 år. o Personerna inte är nära släkt. o Endast ett möjligt sambopar kan bildas inom hushållet. - En förälder-barn-relation skapas om en person är biologisk förälder, adoptivförälder, vårdnadshavare eller Annan person till någon i hushållet. - En person definieras som barn, oavsett ålder, då den ingår i ett hushåll tillsammans med minst en av sina föräldrar och själv saknar barn och/eller partner i samma hushåll. Födelseland Uppgift om födelseland hämtas från folkbokföringen. För personer som invandrat till Sverige registrerades uppgifter om födelseland vid invandringen. Om gränsjusteringar skett därefter har som regel ingen ändring gjorts i folkbokföringen när det gäller beteckningen av födelseland. Medborgarskap Uppgift om medborgarskapsland hämtas från folkbokföringen. Medborgarskap ska i princip avse nu existerande självständig statsbildning. För personer som har dubbelt medborgarskap registreras medborgarskap enligt särskild prioriteringsordning med de nordiska länderna först. minst en av föräldrarna är född i Sverige. Ålder Avser uppnådd ålder vid årets slut. Arbetsmarknad och utbildning Arbetsställe Ett arbetsställe är varje adress, fastighet eller grupp av närliggande fastigheter där företaget bedriver verksamhet (ej hemadresser) och har anställd personal. Bransch (SNI2007) Näringsgren avser företagets eller arbetsställets huvudsakliga verksamhet. Om ett företag bedriver flera typer av verksamhet vid exempelvis ett och samma arbetsställe bestäms näringsgrenskoden i princip utifrån den verksamhet som sysselsätter flest anställda. Information om SNI2007 finns på SCB:s hemsida under Dokumentation Klassifikationer och standarder - SNI2007 ny svensk näringsgrensindelning. Förvärvsarbetande Normalt avgränsas förvärvsarbete efter arbetad tid i november. Från administrativa register får man i avsaknad av information om arbetstid istället utgå från inkomstuppgifter. I Kontrolluppgiftsregistret finns uppgifter om lönebelopp för varje persons anställnings-förhållanden under året, men också markeringar för de månader som de skattepliktiga utbetalningarna avser. I RAMS används samma definition av förvärvsarbetande som i novemberundersökningen av Arbetskraftsundersökningen (AKU). Detta uppnås med hjälp av en modellbaserad skattning där material från novemberundersökningen av Arbetskraftsundersökningen (AKU) utgör dataunderlag, där sambandet mellan enkätsvaret om sysselsättningsstatus i AKU och registeruppgifter om löneinkomst m.m. utnyttjas. AKU:s definition av förvärvsarbetande är att man ska ha arbetat minst en timme per vecka under november månad, tillfälligt frånvarande räknas också som förvärvsarbetande. För personliga företagare där man inte kan utgå från kontrolluppgifter används istället inkomst av aktiv näringsverksamhet. Om inkomsten är större än noll över året räknas man alltid som förvärvsarbetande. Fr.o.m årgång 2004 används en ny källa, Standardiserade räkenskapsutdrag, för uppgifter om företagare. I och med detta kan även företagare som redovisat underskott av sin näringsverksamhet klassificeras som förvärvsarbetande företagare. Utländsk och svensk bakgrund Person som är född utomlands har utländsk bakgrund. Detsamma gäller person född i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands. Person som är född i Sverige har svensk bakgrund om 20

21 Förvärvsarbetande dagbefolkning Förvärvsarbetande som redovisas efter Arbetsställets geografiska belägenhet. Förvärvsarbetande nattbefolkning Förvärvsarbetande som redovisas efter bostadens geografiska belägenhet. Pendling Inpendling redovisar personer som arbetar i regionen i fråga och har sin bostad i en annan region. Utpendling redovisar personer som bor i en region och arbetar i en annan region. Sektor Sektorindelningen bygger på den institutionella koden från företagsdatabasen. Offentlig sektor: - Statlig förvaltning - Statliga affärsverk - Primärkommunal förvaltning - Landstingskommunal förvaltning - Övriga offentliga institutioner Näringslivet: - Aktiebolag (ej offentligt ägda) - Kommunalt ägda företag och org. - Statligt ägda företag och org. - Övr. organisationer inom näringslivet Utbildningsnivå Uppgiften om utbildningsnivå avser personens högsta utbildning. Utbildning klassificeras enligt Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). Inkomster Arbetsinkomst Arbetsinkomst består av de delar av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet som anknyter till arbetet. Sjukpenning och ersättning vid föräldraledighet ingår då det är fråga om tillfällig frånvaro från arbetet. Däremot ingår inte arbetslöshetsersättning och pension. I den totalräknade inkomststatistiken finns inte någon uppgift om arbetstiden. Det är därför svårt att veta om en inkomstökning beror på att den avtalsenliga lönen ökat eller om arbetstiden utökats. Den totalräknade inkomststatistiken kan därför inte ge svar på vad en heltidsarbetande person har i inkomst. Arbetsinkomst redovisas inte för hela befolkningen, utan enbart för inkomsttagare som har deklarerat arbetsinkomst. Disponibel inkomst Disponibel inkomst består av Faktorinkomst: löne-, närings-, kapitalinkomst, kapitalvinst/kapitalförlust. Skattepliktiga transfereringar: pensioner, sjuk och aktivitetsersättning, sjukpenning, föräldrapenning, arbetsmarknadsstöd. Skattefria transfereringar: barnbidrag, studiestöd inkl. studielån, bostadsbidrag, ekonomiskt bistånd. Skatt, betalt underhållstöd och återbetalt studielån. Disponibel inkomst är den summa som återstår för konsumtion och sparande när man tagit summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Disponibel inkomst är det inkomstbegrepp i den totalräknade inkomststatistiken som tillsammans med begreppen Köpkraft och Nettoinkomst bäst speglar köpkraften och levnadsstandarden för olika grupper i samhället. Från och med inkomståret 2005 har disponibel inkomst fått något förändrat innehåll. Numera ingår kapitalvinst och kapitalförlust som bruttobelopp. Tidigare redovisa- des kapitalvinst som taxerat belopp medan förlusten inte alls fanns med. Avdrag för privat pensionspremie var tidigare ingen avdragspost vid inkomstberäkningen. Från 2005 dras premien för pensionssparandet, både privat och i egen näring, samt periodiskt understöd av vid inkomstberäkningen. Köpkraft Köpkraft beräknas som disponibel inkomst per konsumtionsenhet och är ett mått som gör det möjligt att jämföra hushållens köpkraft och ta hänsyn till olika sammansättningar av hushåll. Ett hushåll kan bestå av olika antal personer vilket givetvis påverkar köpkraften. Hushållens medlemmar ges olika konsumtionsvikt beroende på hur hushållet är sammansatt. Konsumtionsvikt: Ensamboende 1,0 Sammanboende par 1,51 Ytterligare vuxen 0,6 Första barnet 0 19 år 0,52 Andra och påföljande barn 0 19 år 0,42 Låg - medellåg - medelhög - hög inkomst I flera inkomsttabeller redovisas inkomsten i klasserna låg - medellåg- medelhög - hög. Klasserna har skapats genom att befolkningen eller hushållen har delats i fyra lika stora grupper, med lika många i varje grupp, för hela riket. Det går också att få statistiken redovisad för egna inkomstklasser. 21

22 Nettoinkomst Nettoinkomst består liksom disponibel inkomst av summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Skillnaden mellan nettoinkomst och disponibel inkomst är att nettoinkomsten visar den enskilda personens inkomst, medan disponibel inkomst visar hushållets samman - lagda inkomst. Det innebär att om en hushållet består av personerna X och Y, och Y saknar egen inkomst, så har Y en nettoinkomst som är 0 kronor. Däremot har hushållet som Y tillhör en disponibel inkomst. Sammanräknad förvärvsinkomst Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet bildar tillsammans sammanräknad förvärvsinkomst. Kapitalinkomster ingår alltså ej. Detta inkomstbegrepp påminner en del om inkomstbegreppet arbetsinkomst, skillnaden är i huvudsak att pension och ersättning från arbetslöshetskassa inte ingår i arbetsinkomsten. Det finns ytterligare en del skillnader, men dessa två är de viktigaste. Eftersom kapitalinkomster ej ingår i sammanräknad förvärvsinkomst är detta inkomstbegrepp lämpligt att använda vid regionala jämförelser, speciellt då materialet bryts ned på små regionala områden. Kapitalinkomsterna är ofta snett fördelade och en person med extremt hög kapitalinkomst kan i hög grad påverka medelvärdet för t.ex. ett område med litet befolkningsunderlag. Summa förvärvs- och kapitalinkomst Detta inkomstbegrepp omfattar alla inkomster utom skattefria bidrag (t.ex. bostadsbidrag, barnbidrag, socialbidrag) och svarta inkomster. Summa förvärvs- och kapitalinkomst kan användas om det är den totala inkomsten som är av intresse. Observera dock att medelinkomsten blir ganska låg beroende på att t.ex. deltidsarbetande, feriearbetande ungdomar och barn med små kapitalinkomster ingår i beräkningarna. Summa förvärvs- och kapitalinkomst kan alltså inte ge svar på vad en heltidsarbetande person har i inkomst. Fastigheter Fastighetstyp Fastigheter indelade efter beskattningskategori. Fastighet kan vara hel fastighet eller del av fastighet där delfastigheterna har olika ägare och/eller olika klassning av fastighetstyp. Ägarkategori Stat, kommun, landsting och kyrkan: Avser statliga enheter, allmänna försäkringskassor, offentliga korporationer och anstalter, regionala statliga myndigheter, kommuner, kommunalförbund, landsting, exkl allmännyttiga bostadsföretag samt registrerade trossamfund. Svenskt aktiebolag: Här ingår ej bolag som utgör kommunalt bostadsföretag. Allmännyttigt bostadsföretag (kommunala): Med detta avses såväl aktiebolag som stiftelser. Övriga ägare: Här ingår t ex utländska juridiska personer, handelsbolag och kommanditbolag. Fordon Bränsle Då en bil bara har bensin eller diesel kallas det bensin resp. diesel. Bilar som kör på el, någon typ av gas (eller annat miljövänligt), eller har två bränslen (bensin + något mer) kallas övrigt. Årsmodell Fram till 1998 fanns årsmodell angiven för alla bilar som nyregistrerades, därefter var man inte tvungen att ange den uppgiften till Vägtrafikregistret. Detta har resulterat i att en bil antingen kan ha årsmodell eller tillverkningsår. I de fall årsmodell inte finns angivet används tillverkningsår som ersättning för årsmodell. Ohälsa Ohälsotal Med ohälsotal menas summa dagar med sjukpenning, dagar med sjuk- och aktivitetsersättning, (förtidspension/sjukbidrag) dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning dividerat med befolkningen år. Ohälsotalet är ett dagmått, antal dagar per person och alla dagar är omräknade till heldagar. Då det gäller förtidspensionerade räknas förtidspensionen om till dagar under en månad. Hel förtidspension ger 30 dagar per månad, halv förtidspension ger 15 dagar o.s.v. Observera att alla dagar är omräknade till "heldagar" - t.ex. TVÅ dagar med halversättning blir EN samt att ohälsotalet och genomsnittligt antal sjukdagar INTE innehåller dagar med sjuklön från arbetsgivare till anställda under de 14 första dagarna av sjukdomsperioden. 22

23 Välkommen att kontakta oss! Epost: Gruppnr: