Delårsrapport Nybro kommun

Transkript

1 Delårsrapport 2013 Nybro kommun

2 Nybro kommun, Delårsrapport (70)

3 Förvaltningsberättelse Vision Vision "med sikte på " All vård, skola och omsorg ska vara god och kvalitetssäkrad Målet är delvis uppnått Kommunstyrelsen Genomförda organisationsförändringar kräver ökad fokus på kvalitet i telefonkontakterna med medborgarna. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden Kvaliteten i de kommunala livsmedelsanläggningarna kan förbättras ytterligare. Omsorgsnämnden Äldreomsorgens anpassningsförmåga till behovsförändringar behöver öka ytterligare. Omsorgens rättssäkerhet är god, men kräver utökad uppföljning och utvärdering av statistik. Individ- och familjenämnden Behöver öka ansträngningarna att teckna avtal och externa överenskommelser. Lärande- och kulturnämnden På vissa verksamhetsavsnitt är måluppfyllelsen för låg (åk 3, grundskolan). Behöver särskilt följa upp och utvärdera projektet PRIO. Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? 3. Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till Minst 41 % 28 % Resultatet kan knappast ses som godkänt. Vi ser i första hand två anledningar och hinder för en positiv utveckling: Minst 82 % 90 % Resultatet får anses klart godkänt. 1. Vi skulle behöva en fastare form av medborgar-/kundservice nära knutet till växeln. När växeltelefonisten får motfrågor eller har synpunkter eller frågor kring för henne okända verksamheter tar det ibland för lång tid att söka svaren i vår nya FAQ. Kön till växeln får ej växa för länge. Om man däremot i dessa lägen kan lämna över till "Medborgarservice" för besvarande kan man klara direkta svar snabbare. 2. Den andra anledningen är att det finns relativt mycket av telefontid, stängda telefoner under raster och andra mer eller mindre tillfälliga stängningar. Detta innebär att den som ringer inte kan få tag i någon handläggare. Resultatet visar att kommunens bemötande är trevligt och hjälpsamt samt att man verkligen försöker reda ut aktuell fråga när vi har en medborgare på tråden. Nybro kommun, Delårsrapport (70)

4 Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar kommunen? 11. Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14 dagars period? 19. Andelen behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. 22. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen? 24. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende? 30. Vilket serviceutbud finns inom LSS gruppoch serviceboende? 27. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? Högst Det arbetas kontinuerligt med att förbättra kontinuiteten genom t ex schemaläggning, mindre personalgrupper, ett fåtal olika vikarier kommer till den enskilde. Minst 87,7 % 90,3 % Resultatet visar att vi förhoppningsvis lyckats bryta en negativ trend när det gäller andelen behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. Madesjöskolan är den skola som i år individuellt uppvisar bäst resultat. Minst 78 % 81 % Andelen som fullföljer gymnasieutbildningen är och har varit god under fler år. Minst När det gäller aktiviteter har vi idag inga på helgerna. Frågor om vad den enskilde vill utöver de beslutade insatserna görs alltför sällan. Det är kopplat till vår ekonomiska situation. Det sker heller inget aktivt erbjudande om sammanboende för maka/make, men när situation uppstår löser vi det så att de får bo tillsammans. Minst 83 % 89 % Nybro kommun når i dessa avseenden inte upp till 100 % vad gäller fritidsaktiviteter med personalstöd efter klockan en dag per månad och dels när det gäller möjligheten till individuellt anpassad aktivitet en gång per dag. Detta är bara möjligt till 60 % och beror på otillräcklig bemanning. Personal kan inte avvaras vid bostad med särskild service i den utsträckning som skulle krävas för att fullt ut klara detta. Nybro kommun kan heller inte fullt ut erbjuda möjlighet att bli sambo. Minst 69 % 55 % Idag har vi inte någon dagverksamhet för dementa, men vi arbetar för att starta det då behovet finns. När det gäller matlagning och följa med och handla kan vi inte erbjuda det på grund av att vi inte har de insatserna idag. Vi har promenader, men de är planerade och sker inte spontant. Vi erbjuder tvätt antingen genom tvättservice eller om omsorgstagaren kan delta tillsammans med personal. Medborgarna ska uppleva att de har goda möjligheter att påverka kommunens utveckling Målet är till delvis uppnått Kommunstyrelsen Åtgärder behövs i första hand inom ramen för de politiska partiernas arbete. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd Konsekvensbeskrivningarna för detaljplaner uppfyller lagkraven, men kommunens egna ambitioner är högre och därför behövs ytterligare insatser. Lärande- och kulturnämnden Eleverna kan inte i tillräcklig utsträckning påverka den dagliga verksamheten. Här behöver nya åtgärder sättas in. Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar 1. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Minst 72 % 80 % Måttet visar hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar. Även om det är en förhållandevis stor andel som får sådant svar inom två arbetsdagar finns förbättringspotential. Nybro kommun har en tjänstegaranti som anger att "Vid muntlig, e-post eller annan skriftlig förfrågan ska du snarast eller senast inom fem arbetsdagar erhållit kontakt med eller svar från ansvarig tjänsteman". Förtydliganden kan behöva göras i tjänstegarantierna om att enkla frågor ska besvaras omgående eller senast inom två arbetsdagar. Ett utvecklat medborgarkontor som ansvarar för Nybro kommun, Delårsrapport (70)

5 Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar kommunens officiella brevlåda kan vara ett sätt påskynda handläggningen av frågor som ställs till kommunen. Detta kräver dock utökade resurser. Tillskapandet och aktiv användning av tillgänglig FAQ är också ett sätt för att kunna ge snabbare svar på framförallt enkla frågor. 14. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 15. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? 16. Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Minst 74 % 83 % Resultatet måste uppfattas som väl godkänt. Av cirka 200 frågor som ska kunna besvaras inom en viss tidsrymd, klarar Nybro detta bättre än snittkommunen. Detta trots att vår hemsida har ett antal år på nacken och är svårarbetad idag jämfört med modernare versioner. Tanken är att göra ett tekniskt hemsidebyte under 2014, men som noterats, informationen har rätt kvalité. Kristian Minst 49 % 53 % KKIK 15 redovisar hur väl kommunens medborgare anser sig ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling? KKIK under 2012 visar att 53 % tycker detta, vilket är ett högre tal än medelvärdet för medverkande 158 kommuner. Resultatet är oförändrat mot 2011 års undersökning. Minst Det värde som rapporteras under rubrik "Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet?" kommer från SCB:s medborgarundersökning. De frågor som ligger till grund för enkäten handlar om: Kontakt Information Påverkan Förtroende Under våren och sommaren 2013 har kommunen medverkat i olika arrangemang på torget och där givit möjligheter till kommuninvånarna att framföra synpunkter och önskemål. Påverkansmöjligheter har också funnits att framföra synpunkter på framtidens Nybro genom det arbete som bedrivits för framtagande av FÖP för Nybro stad. Möjligheter finns också för kommuninvånare att via medborgarförslag och synpunktshantering framföra synpunkter. Förbättringsområden planeras för att intresserade ska kunna få kontakt med de politiska partierna via kommunens hemsida. Under andra halvåret planeras även översyn att göras av kommunens tjänstegarantier för att på så sätt ge utfästelse om snabbare service. Medborgarna ska uppleva att Nybro kommun är en attraktiv plats att arbeta, leva och bo i Målet är delvis uppnått Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd Ytterligare åtgärder behöver sättas in för att påverka medborgarnas syn på Nybro som en attraktiv kommun och därmed förbättra resultatet i NRI (Nöjd_Region-Index). Omsorgsnämnden Ytterligare åtgärder behövs för att planera och genomföra träffar med brukarorganisationer. Lärande- och kulturnämnden Ytterligare åtgärder behövs för att korta den reella väntetiden till plats i förskolan. Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar 6. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten får plats på önskat placeringsdatum? Minst 72 % 36 % Bedömningen är att förmågan att planera tillgång till förskoleplatser i förhållande till behov är låg. Viktigt är att det inte är fyramånadersregeln som efterfrågas utan den reella väntetiden innan kommunen kan erbjuda plats i förskola. Skulle mätningen gällt fyramånadersregeln hade vi Ht 2012 uppfyllt det måttet. Nybro kommun, Delårsrapport (70)

6 Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar 7. Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte får plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 8. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? 9. Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? Högst 22 dagar Högst 52 dagar Max 16 dagar 19 dagar Bedömningen är att vi fortfarande har något för lång väntetid för de som vill ha plats för sitt barn inom verksamheten utifrån önskat placeringsdatum. Felaktigheter upptäcktes efter det att inrapporteringen gjorts. Detta är nu korrigerat och rätt siffra visas. Vid inrapporteringstillfället hade inte de barn som fått plats på önskat datum "nollmarkerats", vilket gjorde att rapporteringen in till KKIK blev felaktig. Inrapporterad siffra var 30 dagar och efter korrigering nu 19 dagar. 53 dagar Väntetiden minskar i snabb takt. Värde 53 dagar gäller inte hela Vid mätning av hela 2012 kan konstateras att väntetiden ytterligare minskat. Antal dagar för hela 2012 är dagar Det är tiden från beslut till erbjudande som minskar. Utredningstiden är som den varit och behöver vara. 10. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? 38. Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antalet bilar? 39. Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? 40. Hur ser medborgarna på sin kommun som en attraktiv plats att leva och bo på? Minst Det finns flera trygghetsundersökningar som genomförs, bland annat Öppna jämförelser via MSB och SKL samt Trygghetsundersökning via Polismyndigheten i Kalmar län och generellt ligger vi bra till. För att ytterligare stärka vår ställning kommer vi att underteckna ett samverkansavtal med polisen i augusti Avtalets inriktning är insatser mot tobak, alkohol, narkotika och dopning i allmänhet och i synnerhet mot ungdomar. Även trygghetsvandringar för att identifiera platser, där man i allmänhet kan känna otrygghet, kommer att genomföras. Dessa åtgärder hoppas vi kommer att leda oss närmare målet för aktiviteten. Minst 44 % 62 % Kommunen har 53 stycken miljöklassade personbilar samt två stycken lätta lastbilar och två stycken tunga lastbilar. Minst 14 % 5 % År 2012 låg andelen inköpta ekologiska livsmedel på 5,78 %. Det var främst MSC-märkt fisk, ekologiskt kaffe och konserver. Då vi nu genomför en ny upphandling på det koloniala, där vi frågar efter mer ekologiskt och redan nu under 2013 köper ekologiska ägg, gör att vi förväntar oss en höjning under Minst Ytterligare insatser behöver planeras då måluppfyllelsen inte ökar. Även andra undersökningar visar bland annat att andelen medborgare som kan rekommendera Nybro som bostadsbo är jämförelsevis lågt. Vi behöver bli bättre på att ta vara på de medborgare som redan bor i kommunen. Företagarna ska uppleva att Nybro kommun är en attraktiv kommun att verka i Målet är delvis uppnått Kommunstyrelsen Ytterligare insatser behövs för att möjliggöra nyetableringar. Omsorgsnämnden Samverkansavtal och avtal behöver uppdateras. Lärande- och kulturnämnden Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande behöver utvecklas ytterligare. Nybro kommun, Delårsrapport (70)

7 Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar 34. Antal nya företag som har startats per invånare i kommunen? Minst 5,5 3,7 Vi är på väg åt rätt håll och jobbar med många olika insatser för att uppnå målvärdet. Målvärdet är för högt uppsatt för året, men ett rimligt mål över tiden. Att verka för entreprenörskap i skolan är en viktig del för att uppnå målet och att vi har ett gott företagsklimat i kommunen. Vi ser också att det är viktigt att engagera oss i de företag som startar och följa företagen och visa på olika affärsutvecklingsmöjligheter, så att fler tillväxtföretag skapas. 35. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? Nybro kommun ska ha en god ekonomisk styrning Målet är inte uppnått Nettokostnadsandelen överstiger 99 procent (målvärde), kostnadsutvecklingen är högre än ökningen av skatter och utjämning. Självfinansieringsgraden som ska vara 100 procent mäts över perioden, dvs , men för det enskilda delåret är det svårt att avgöra om målet uppnås eller ej. Det är flera investeringar som kommer igång senare under året, så utfall kontra budget i delåret är lågt. Betydande underskott i verksamheterna (omsorgsnämnden och invid- och familjenämnden) gör att vi inte når ett positivt resultat. Berörda nämnder måste hörsamma kommunstyrelsens beslut (juni och augusti) om följsamhet mot budget och planera för åtgärder på kort och lång sikt. Nyckeltal Målvärde Utfall Kommentar Nettokostnad som andel av skatt och generella statsbidrag. Högst 99 % 101 % Resultatet på halvåret blev kr och nettokostnadsandelen 101 %. Målet är ej uppnått. Soliditet. Minst 36 % 39 % Soliditeten uppgår till 39 %, vilket är bättre än motsvarande period 2012, men inte bokslut 2012 då soliditeten var 40 %. Nettokostnadsutveckling i förhållande till skatte- och statsbidragsutvecklingen. Högst 0 % -0,3 % Nettokostnaderna har ökat med 0,4 %, samtidigt som skatter och statsbidrag minskat med 0,3 %. Detta innebär att trots att kostnadsnivåerna är låga räcker inte skatte- och statsbidragsintäkterna till för att täcka ökningen. Riktpunkt för utfall för investeringsredovisningen i förhållande till beslutad budget. Högst 58,3 % 24 % Förbrukningen ligger på 24 % mot riktvärdet 58 %. En del större projekt kommer igång senare i år. Riktpunkt för utfall i relation till budget. Högst 50 % 50 % Förbrukningen densamma som riktpunkten i juni Frisknärvaro. Minst 100 % 94,8 % Mäts i augusti Antal anställda årsarbetare per invånare. Personalomsättning under viss period. (Nytt) Riktpunkt för utfall i relation till budget. Högst 80 79,8 Avser tillsvidareanställda årsarbetare enligt AB. Mättidpunkt 15 oktober Högst 6 3,1 Högst 50 % 50 % Förbrukningen totalt på nämnderna per den 30 juni uppgick till 50 %, det vill säga detsamma som den linjära riktpunkten. Vissa nämnder har dock inte en så linjär förbrukning och borde totalt därför ligga något lägre. Nybro kommun, Delårsrapport (70)

8 Omvärldsanalys Enligt Statistiska Centralbyråns SCB-indikatorer från juni 2013 är konjunkturläget fortsatt svagt. De förhoppningar som fanns i början på året att konjunkturen skulle stärkas, infriades inte, utan första halvåret 2013 har varit svag. Visserligen ökade BNP mer än väntat under första kvartalet, men det var troligen en tillfällig förstärkning. Exporten går inte så bra och investeringarna minskar. Industrins kapacitetsutnyttjande har varit på en låg nivå och investeringarna inom både industrin och tjänstesektorn väntas minska i år. Hushållen har haft stora inkomstökningar, men konsumtionen har inte ökat nämnvärt. Däremot har sparande ökat. I maj 2013 ökade dock detaljhandeln inom sällanköpsvaruhandeln, vilket kan vara ett första tecken på att viljan att konsumera inom hushållen kommer att öka. Trots den globala konjunktursvacka som varit de senaste åren har Sverige klarat sig bra, även om den svenska ekonomin är svag just nu. BNP-tillväxten och arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än många andra länder. Arbetslösheten har förvisso stigit de senaste 2 åren, men beror till stor del på att arbetskraftsdeltagandet ökat och att sysselsättningsgraden varit oförändrad. Det är industrisektorn som drabbats hårdast genom sjunkande produktion och minskad sysselsättning. Däremot har tjänstesektorn klarat sig förhållandevis bra. Det är den exportberoende industrin som fått känna av lågkonjunkturen som drabbat andra länder hårdare än Sverige. SCB ser dock en ljusning även för utvecklingen i industrin. Återhämtningen har inte fullt kommit igång, men inför hösten ser det betydligt ljusare ut. Exportindustrins orderingång är på uppgång och det är framför allt investeringsvarubranschen och transportmedelsindustrin som går bra. Börserna har fallit under senaste tiden, vilket till stor del beror på att investerarna oroar sig för att centralbankerna ska börja strama åt finanspolitiken. Bland annat har chefen för den amerikanska centralbanken Fed meddelat att man ska börja minska köpen av obligationer. Visserligen pågår fortfarande stödköp, men man tror att en minskning kommer att ske senare i år för att helt upphöra under Oron beror också på osäkerheten kring världsmarknadsekonomin och då i första hand vad som händer i Kina. Det kinesiska finansiella systemet saknar brist på pengar och har ökande internbankräntor. Dock går den amerikanska ekonomin bättre och bättre och även Japans ekonomi har förbättrats mycket, tack vare expansiv politik. Däremot har flera tillväxtländers ekonomi försämrats och den globala ekonomin väntas bli sämre än väntat både i år och nästa år. I MakroNytt 2/2013 från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriver man att skatteunderlaget varit stabilt, trots den bräckliga konjunkturen. Den senaste skatteunderlagsprognosen ändrades enbart marginellt sedan den senaste prognosen i april Konjunkturen kommer fortsatt att vara svag, men stärks gradvis framöver. För svensk exportindustri, som exporterar två tredjedelar till EU och Norge, har det stor betydelse hur utvecklingen och efterfrågan i Europa blir. Förra året backade BNP-utvecklingen i Europa, vilket man tror att den även kommer att göra i år. Då är det svårt för svensk export att växa. Dock ser man att en vändning är på gång i Tyskland och i Storbritannien. EU-ländernas inköpschefsindex visar också en positiv trend, vilket gör att det troligt blir en svag återhämtning under hösten. Det finns trots detta en oro på den finansiella marknaden som inte har försvunnit. Även SKL gör bedömningen att återhämtningen i USA har kommit lite längre och där ser man ökad sysselsättning och en mer stabil bostadsmarknad. Dock håller statliga budgetåtstramningar tillbaka utvecklingen i år. Nästa år förväntas utvecklingen nå upp emot 3 procent. I Europa kommer också utvecklingen 2014 att bli mer positiv. Tillväxttalen kommer dock att bli ganska beskedliga, framför allt för de länder som fortfarande kämpar med statsfinansiella problem. Nybro kommun, Delårsrapport (70)

9 Det är den inhemska efterfrågan som håller den svenska konjunkturen uppe då exporten fortfarande är låg. Både produktionen inom byggnadsverksamheten och inom den privata tjänstesektorn har vuxit med 2-3 procent under de senaste 2 åren. Den offentliga sektorn har också bidragit positivt till utvecklingen. Hushållen har också blivit mer positiva och i juli 2013 nåddes i Konjunkturbarometern det högsta värdet på drygt 2 år rörande hushållens förväntningar om hur den svenska ekonomin ska utvecklas på 12 månaders sikt. Synen på den egna ekonomin har också förstärkts, vilket gör att det troligtvis blir ökade konsumtionsutgifter för hushållen framöver. Även investeringarna inom näringslivet kommer att öka och då främst inom byggnation och anläggningar. Byggnadsföretagens förhoppningar är mer optimistiska än tidigare. Sysselsättningen har trots den svaga ekonomin växt, om än i betydligt långsammare takt än förra året. Både antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar har ökat, men vi har samtidigt en ökande arbetslöshet. Arbetskraften har således ökat snabbare än sysselsättningen. Den förbättring som sker i ekonomin i år är inte tillräckligt stark för att snabbt få fart på sysselsättningen och minska arbetslösheten. Den ligger kvar på drygt 8 procent under Dock kommer den att förbättras under En oväntat bra arbetsmarknad och ökade pensionsinkomster bidrog till en betydande real tillväxt av skatteunderlaget Däremot ger sysselsättningen i år ett mycket marginellt bidrag, men pensionsinkomsternas snabba utveckling ger ändå en relativt stark ökning av skatteunderlaget Nästa år kommer dock pensionsinkomsterna att verka återhållande på skatteunderlaget. Det är en gynnsam priseffekt, som kommer att påverka positivt i stället. Lönesumman under första halvåret i år blev lägre än väntat, varför prognosen för i år är nedjusterad. Från och med 2015 görs bedömningen att den svenska ekonomin tar betydligt bättre fart. Resursutnyttjandet kommer att normaliseras och arbetslösheten kommer att ta sig ned till 6,5 procent. Produktion och sysselsättning ökar snabbare än normalt och löner och priser stiger allt snabbare. Detta innebär att skatteunderlaget kommer att växa snabbt både realt och nominellt. En avgörande faktor är dock att den internationella konjunkturen återhämtar sig och att tillväxten ökar. Nybro kommun Under första halvåret 2013 har en hel del hänt i kommunen. Nybro är en industrikommun med en mängd olika företag, vilka givetvis påverkas av den internationella konjunkturen och förändringar i regionen. Kalmar län har många pendlare, vilket innebär att arbetstillfällena inte enbart finns i den egna kommunen utan i andra kommuner och även utan för länsgränserna. Ett problem är arbetslösheten och framför allt för de unga. Kommunen har aktivt arbetat med olika aktiviteter för att förbättra detta. Ett antal stora investeringar sker under året, däribland i Viktoriaområdet och i förskole- och skollokaler. En ny avfallsplan för perioden 2014 till 2020, som Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) har tagit fram fanns utställd under våren så att allmänheten fick möjlighet att yttra sig och komma med synpunkter. Nybro kommun, Delårsrapport (70)

10 Inom kommunens egen organisation har det skett en del förändringar, såsom att VA-verksamheten överförts till Nybro Energi AB, kultur-fritidsnämnden har upphört och tillhör nu andra förvaltningar, sammanslagning av teknik- och samhällsbyggnadsnämnden och att LSS-verksamheten är överförd från omsorgsnämnden till individ- och familjenämnden. Projekt har och kommer att genomföras inom upphandlingsområdet i syfte att effektivisera, att höja kvalitet och att spara kostnader. Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen är av stor betydelse för kommunen och den 30 juni 2013 uppgick antalet invånare till , en minskning med tio personer sedan årsskiftet. Följande förändringar har skett: Födda +76 Avlidna -126 Inflyttade +484 Utflyttade -444 Vid en jämförelse med föregående års delårsrapport är det i år 29 färre födda och 15 färre avlidna. Antalet inflyttade är 99 fler och utflyttade nio fler. Totalt antal invånare 30 juni 2012 var , en minskning på 72 personer. Varje förändring av folkmängden med 50 personer, per den 1 november, innebär cirka kronor i högre eller lägre skatteintäkter. Ekonomiskt resultat God ekonomisk hushållning i Nybro kommun har kommunfullmäktige definierat som om kommunen ska ha ett ekonomiskt resultat som överstiger 0. I kommunfullmäktiges beslutade styrprinciper framgår att tillgängliga ekonomiska medel är en ram för möjlig verksamhet och att tilldelad ram ska hållas. Det så kallade balanskravet infördes från år 2000 och i stort, menas att eventuella ekonomiska underskott ska återställas inom 3 år. Nybro kommun har inga gamla underskott som ska återställas. I delårsrapporten redovisas ett negativ ekonomiskt resultat som uppgår till kronor. I förhållande till motsvarande period 2012, ligger vi sämre till resultatmässigt. Då var resultatet positivt på kronor för motsvarande period. Budgeterat resultat för helåret ligger på kronor för kommunen. En orsak till det negativa resultatet för perioden är underskott i kommunstyrelsen, omsorgsnämnden och teknik- och samhällsbyggnadsnämnden. Ökade kostnader för konsulttjänster inom ekonomi och juridik, projekt inom inköpsverksamheten, avgifter som ej är debiterade m m är orsaker till underskotten. I prognosen för året har hänsyn tagits till ny beräkning av pensionsskulden, ny beräkning av RIPS-räntan, nya skatteprognoser, tilläggsbudget 2013, högre finansiella kostnader m m. Besked om premieåterbetalning av avtalsförsäkringar från Fora för åren kom i september 2013 och finns nu med i prognosen, vilket innebär cirka kronor för kommunen. Nybro kommun, Delårsrapport (70)

11 Kommunens bolag upprättar delårsrapporter per april och augusti. Vid den senaste rapporteringen per 30 april 2013 redovisade Nybro Bostads AB kronor före bokslutsdispositioner. Nybro Elnät AB, Nybro Värmecentral AB och Nybro Energi AB redovisade kronor och AB Nybro Brunn kronor. Nybro Kommunbolag AB redovisar kronor före bokslutsdispositioner. Totalt för koncernen kronor per sista april Resultatutvärdering Resultatet per den sista juni 2013 uppgår till kronor. Nämndernas resultat mot budget är kronor och finansförvaltningen kronor. Det budgeterade resultatet efter tilläggsbudget på kronor är kronor. I nedanstående tabell redovisas driftbudgeten för de olika nämnderna med aktuellt utfall (utdrag från den ekonomiska redovisningen) och avvikelser. Resultaträkningen och övriga ekonomirapporter finns under rubriken Ekonomiska rapporter. I nämndernas verksamhetsberättelser framgår den ekonomiska förbrukningen för respektive nämnd både i förhållande till budget och till motsvarande period föregående år. I några fall avviker nämndernas redovisning mot nedanstående sammanställda driftredovisning, vilket beror på periodiseringar och aktuell tidpunkt för avstämningen. Driftredovisning I driftredovisningen redovisas budget helår, halvår intäkter och kostnader samt nettoutfall till och med perioden. Avvikelsen är gentemot halvårsbudgeten. Det kan finnas skillnader mellan ekonomiska uppgifter i nämndernas verksamhetsberättelser och den gemensamma driftredovisningen, som beror på periodiseringar och aktuell tidpunkt för avstämningen. Driftredovisning Nämnd Budget helår Budget halvår Intäkter Kostnader Utfall Avvikelse Kommunstyrelse Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd Myndighetsnämnd Omsorgsnämnd Individ- och familjenämnd Lärande- och kulturnämnd Revisionen Överförmyndarnämnd, Nybro Gemensam Överförmyndarnämnd Övrigt Summa Nybro kommun, Delårsrapport (70)

12 Investeringar Investeringsbudgeten för 2013 uppgår till kronor inklusive tilläggsbudget från föregående år. Per den 30 juni 2013 har kronor förbrukats, vilket motsvarar 18 procent. Större investeringar under året är Viktoriaområdet, förskole- och skollokaler och energieffektiviserande åtgärder. Placerade pensionsmedel Värdeutvecklingen under perioden januari till och med juni 2013 har varit positiv. Marknadsvärdet per den 30 juni 2013 uppgick till kronor och vid årsskiftet uppgick det till kronor. Det insatta kapitalet uppgår till kronor. Likviditet Nyckeltal Budget 2013 Kassalikviditet (%) Balanslikviditet (%) Rörelsekapital (mnkr) 46,4-6,3 43,1-105 Kassalikviditeten avser omsättningstillgångarna (kassa, bank, kortfristiga placeringar, kortfristiga fordringar) i förhållande till kortfristiga skulder. En kassalikviditet på 100 procent bör eftersträvas så att de likvida medlen räcker till att betala de skulder som förfaller inom den närmaste tiden. Balanslikviditeten tar också hänsyn till förråd och exploatering. Kassalikviditeten är 104 procent och balanslikviditeten 122 procent, vilket är tillfredsställande. Även rörelsekapitalet är tillfredställande med kronor. Ekonomisk kapacitet Nyckeltal Budget 2013 Verksamheternas nettokostnadsandel (%) Nettokostnadsandel inklusive finans (%) Soliditet (%) Soliditet inklusive pensionsskuld (%) Nettokostnadsandelen ger information om dels de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna, dels huruvida nettokostnadsökningen är snabbare än ökningen av skatteintäkter och kommunal utjämning. Om nyckeltalet överstiger 100 procent innebär det att kostnaderna överstiger intäkterna, vilket medför att det egna kapitalet minskar. Efter första halvåret 2013 uppgår nettokostnadsandelen till 101 procent. Soliditeten är ett mått på i vilken utsträckning kommunen äger de totala tillgångarna. Vid halvårsskiftet var soliditeten 39 procent. Känslighetsanalys En kommun påverkas givetvis i hög utsträckning av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan t ex vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Kommunen har ett ansvar för att ha beredskap att hantera sådana händelser, både externa oförutsedda händelser och förändringar i den egna kommunen. Kommunen behöver därför ha reserver och marginaler i sin ekonomi. Ett sätt att beskriva behovet och storleken av sådana reserver är att upprätta en känslighetsanalys som beskriver hur olika förändringar kan påverka kommunens finansiella situation. I ovanstående tabell redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi under 1 år. Nybro kommun, Delårsrapport (70)

13 Känslighetsanalys, tkr 1 krona i utdebitering (skattehöjning) invånare i inkomst- och kostnadsutjämningssystemet 44 Ränteförändring på långfristiga lån +/- 1 % Ökad lönekostnad 1 % inklusive (personalomkostnad) nya årsarbetare inom omsorgen % ökat försörjningsstöd 70 1 LVU-placering i 6 månader LVM-placering i 6 månader elev i grundskolan 90 1 barn i förskolan 100 Ekonomiska prognoser Delårsrapporten visar ett negativt resultat på kronor och prognosen för helåret kronor. De stora avvikelserna mot budget på nämndsnivå är omsorgsnämnden med kronor och individ- och familjenämnden med kronor. Förändring av RIPS-räntan innebär ökade kostnader på cirka kronor och en ny pensionsprognos på kronor. Ökade finansiella kostnader medför cirka kronor. På den positiva sidan är prognoser på ökade skatteintäkter sedan budgeten togs i november 2012 på cirka kronor (senaste prognos i augusti från SKL) och ökade exploateringsintäkter med mot budgeterade kronor. I september kom beslut om återbetalning av de så kallade AFA-pengarna från Fora för åren För kommunens del innebär detta cirka kronor. Skillnader i prognoserna på nämnderna beror på att nyare information medtagits i bedömningen här. Driftbudget, tkr/nämnd,styrelse Avvikelse mot budget helår Kommunstyrelse 0 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd 0 Myndighetsnämnd 0 Omsorgsnämnd Individ- och familjenämnd Lärande- och kulturnämnd 0 Revision 0 Överförmyndarnämnd, Nybros del 0 Summa nämnder och styrelse Prognos ekonomiskt resultat 2013, tkr Budgeterat resultat Beslut om tilläggsbudget Nämndernas utfall gentemot budget Finansförvaltning och övrigt gemensamt Korrigering skatteintäkter 2012 Nybro kommun, Delårsrapport (70)

14 Prognos ekonomiskt resultat 2013, tkr Korrigering skatteintäkter Exploateringsverksamheten Pensionsprognos, SPP Premieåterbetalning avtalsförsäkringar FORA Fastighetsavgift prognos 0 Prognostiserat ekonomiskt resultat Personal Personalstruktur Antal anställda Antalet tillsvidareanställda var vid mättidpunkten i maj personer, vilket är en mer än jämfört med motsvarande tidpunkt Antalet visstidsanställda var i maj 285 personer, en ökning med 27 personer jämfört med föregående år. I tabellerna nedan är antalet anställa omräknade till årsarbeten utifrån aktuella sysselsättningsgrader vid mättidpunkten i maj April 2013 övergick verksamheter från AB Nybro Brunn till lärande- och kulturförvaltningen samt kommunstyrelseförvaltningen. September 2012 omorganiserades verksamheter från omsorgsförvaltningen till individ- och familjeförvaltningen. Samtidigt skedde en verksamhetsövergång av VA-verksamheten från samhällsbyggnad till Nybro Elnät AB. Antal anställda omräknat till årsarbeten Förvaltning Tillsvidareanställda Kommunstyrelseförvaltning 207,8 70,8 71,8 79,1 Samhällsbyggnad 68,3 162,6 172,8 189,4 Kultur-fritidsförvaltning 0 51,9 0 0 Lärande- och kulturförvaltning 535,1 516,2 541,9 547,8 Omsorgsförvaltning 704,6 724,9 713,8 457,6 Individ- och familjeförvaltning 59,9 67,4 67,4 327,9 Samhällsbyggnadsförvaltning 22,5 24,3 21,3 0 Total 1 598, , ,8 Från och med maj 2012 organiseras kultur- och fritidspersonalen inom lärande- och kulturförvaltningen och anläggningspersonalen inom tekniska förvaltningen. Tekniska- och samhällsbyggnadsförvaltningen bildar juni 2012 samhällsbyggnad organiserades bland annat städ- och måltidsservice samt personal inom kultur och fritid inom kommunstyrelseförvaltningen. Nybro kommun, Delårsrapport (70)

15 Förvaltning Visstidsanställda, månadsavlönade Kommunstyrelseförvaltning 22,2 2,5 5,2 7,7 Samhällsbyggnad 1,0 18,2 15,9 19,8 Kultur-fritidsförvaltning 0 4,4 0 0 Lärande- och kulturförvaltning 51,2 61,0 62,2 70,8 Omsorgsförvaltning 32,5 42,8 66,6 45,2 Individ- och familjeförvaltning 6,0 8,0 8,1 33,5 Samhällsbyggnadsförvaltning 3,5 4,5 5,5 0 Total 113,9 141,4 163,5 177 Antal anställda är en ögonblicksbild vid mättidpunkten och avser anställda enligt Allmänna Bestämmelser (AB). Anställda enligt övriga avtal, såsom BEA (arbetsmarknadsåtgärder), PAN (anhörigvårdare m m) och RiB (deltidsanställda brandmän) är inte medräknade. Anställningsstrukturen påverkas även av mättidpunkten då det under sommaren alltid är en lägre andel långtidsvikarier, medan det anställs cirka 350 timavlönade semestervikarier varje sommar. Timavlönade visstidsanställda Förutom ovanstående månadsavlönad personal är ett stort antal timvikarier i arbete. Under första halvåret 2013 rapporterades arbetade timmar, vilket omräknat motsvarar 83,4 årsarbeten på helår - en ökning med cirka fem årsarbeten jämfört med Störst andel anställs inom omsorgsförvaltningen, cirka 40 årsarbeten, medan lärande- och kulturförvaltningens andel motsvarar cirka 23 årsarbeten och individ- och familjeförvaltningen cirka 15 årsarbeten. Mertid, övertid Fyllnadstiden, det vill säga den mertid som utförs av deltidsanställda, motsvarar omräknat till helår cirka tio årsarbeten, vilket är ungefär lika jämfört med föregående år. Dessutom har övertid rapporterats motsvarande 6,1 årsarbeten, jämfört med 4,8 för samma period Ökningen hänförs främst till omsorgsförvaltningen, individ- och familjeförvaltningen samt samhällsbyggnad (2011 6,2 årsarbetare). Sjukfrånvaro Sammanfattning Sjukfrånvaron fortsätter att öka något, 5,2 procent av arbetstiden bortföll på grund av sjukfrånvaro under första halvåret, jämfört med 5,1 procent för Sjukfrånvaro första halvåret respektive år ,8 % 7,9 % 8,0 % 7,7 % 7,1 % 7,6 % 6,1 % 4,8 % 4,5 % 4,9 % 5,1 % 5,2 % Det är nu den kortare sjukfrånvaron, mindre än tre månader, som ökat jämfört med första halvåret Den längre sjukfrånvaron minskar jämfört med föregående år. Nybro kommun, Delårsrapport (70)

16 Hälsonyckeltal Hälsotal per åldersgrupp, andel sjuk i % av "tillgänglig ordinarie arbetstid" Kön Åldersgrupp Kvinnor Totalt 5,8 6,2 6,4 29 år och yngre 5,9 7,2 7, år 5,6 5,6 5,9 50 år och äldre 6,1 6,7 6,8 Män Totalt 4,2 4,1 3,7 29 år och yngre 3,0 2,2 2, år 3,6 3,2 3,5 50 år och äldre 5,1 5,3 4,1 Total 5,5 5,76 5,82 Högst sjukandel, 7,1 procent, återfinns inom gruppen kvinnor 29 år och yngre (9,6 procent för omsorgsförvaltningen). Fortsatt hög andel även inom gruppen kvinnor 50 år och äldre (6,8 procent) inom samtliga förvaltningar. Sett till kommunen som helhet är sjukandelen ganska jämt fördelad mellan åldersgrupperna -6,2 procent för 50 år och äldre, 5,4 procent för år, och 6,0 procent för de som är 29 år och yngre. Nybro kommun, Delårsrapport (70)

17 Ekonomiska rapporter Resultaträkning Specifikation Not Delår Delår Bokslut nr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Av- och nedskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Jämförelsepost, RIPS Extraordinära intäkter RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL Balansräkning Specifikation Not Delår Delår Bokslut nr Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar, reversfordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Placerade pensionsmedel Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Ingående balans Justerat för resultatregleringsfonder Året resultat Summa eget kapital Nybro kommun, Delårsrapport (70)

18 Specifikation Not Delår Delår Bokslut nr Avsättningar Avsättningar för pensioner Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa skulder och eget kapital Pensionsförpliktelser Löneskatt på pensionsförpliktelser Ansvars- och borgensförbindelser Operationell leasing, framtida förfallobelopp Kassaflödesanalys Specifikation Not Delår Delår Bokslut nr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för av- och nedskrivningar Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Ökning(-)Minskning(+) av förråd Ökning(-)Minskning(+) av kortfristiga fordringar Ökning(-)Minskning(+) av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering av låneskuld Nyupplåning Amortering av lånefordringar Nyutlåning 0 0 Nybro kommun, Delårsrapport (70)

19 Specifikation Not Delår Delår Bokslut nr Kassaflöde från finansieringsverksamheten Summa kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Nothänvisningar Not 1 Verksamhetens intäkter enligt driftredovisningen interna poster övriga gemensamma intäkter avsatt till resultatregleringsfonder 0 0 Summa verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader enligt driftsredovisningen kapitalkostnader övriga interna poster pensionskostnader justering 0 0 övriga gemensamma kostnader Summa verksamhetens kostnader Not 3 Avskrivningar avskrivningar fastigheter och anläggningar nedskrivningar fastigheter och anläggningar 0 0 maskiner och inventarier Summa avskrivningar Not 4 Skatteintäkter preliminära månatliga skatteinbetalningar prognos för året mellankommunal utjämning Summa skatteintäkter Not 5 Generella statsbidrag skatteutjämningsbidrag m m 0 0 LSS-bidrag inkomstutjämning kostnadsutjämningsavgift regleringsavgifter kommunal fastighetsavgift konjunkturstöd 0 0 Summa generella statsbidrag Nybro kommun, Delårsrapport (70)

20 Not 6 Finansiella intäkter räntor på rörliga & utlånade medel avkastning från egna bolag 0 0 utdelning på aktier o andelar valutakursvinster 0 0 övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader räntor på anläggningslån övriga kostnadsräntor 0 4 övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Not 8 Mark, fastigheter och anläggningar pågående investeringar ingående anskaffningsvärde årets investering utgående värde markreserv ingående anskaffningsvärde årets investering 0 0 årets försäljning 0 0 omklassificering 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar 0 0 ub ackumulerade avskrivningar utgående värde Verksamhetsfastigheter ingående anskaffningsvärde årets investering 0 0 årets försäljning 0 0 omklassificering 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden Ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar 0 0 ub ackumulerade avskrivningar Nybro kommun, Delårsrapport (70)

21 Not 8 Mark, fastigheter och anläggningar pågående investeringar utgående värde fastigheter för affärsverksamhet ingående anskaffningsvärde årets investering 0 0 årets försäljning 0 0 omklassificering 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar 0 0 ub ackumulerade avskrivningar utgående värde publika fastigheter ingående anskaffningsvärde årets investering 0 0 årets försäljning 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar 0 0 ub ackumulerade avskrivningar utgående värde exploateringsmark ingående anskaffningsvärde årets investering 0 0 årets försäljning 0 0 omklassificering 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar 0 0 årets avskrivningar 0 0 återförda avskrivningar 0 0 ub ackumulerade avskrivningar 0 0 utgående värde summa mark, fastigheter o anläggningar ingående anskaffningsvärde årets investering årets försäljning 0 0 omklassificering 0 0 Nybro kommun, Delårsrapport (70)

22 Not 8 Mark, fastigheter och anläggningar pågående investeringar ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar 0 ub ackumulerade avskrivningar utgående värde Not 9 Maskiner och inventarier pågående investeringar ingående anskaffningsvärde 0 0 årets investering utgående värde maskiner ingående anskaffningsvärde årets investering 0 0 årets försäljning ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar ub ackumulerade avskrivningar utgående värde inventarier ingående anskaffningsvärde årets investering 0 0 årets försäljning 0-6 årets nedskrivning 0 0 omklassificering 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar 0 0 ub ackumulerade avskrivningar utgående värde transportmedel ingående anskaffningsvärde årets investering 0 0 årets försäljning 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar 0 0 Nybro kommun, Delårsrapport (70)

23 Not 9 Maskiner och inventarier pågående investeringar ub ackumulerade avskrivningar utgående värde konstverk o samlingar ingående anskaffningsvärde årets investering 0 0 årets försäljning 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden utgående värde summa maskiner och inventarier ingående anskaffningsvärde årets investering årets försäljning årets nedskrivning 0 0 omklassificering 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar ub ackumulerade avskrivningar utgående värde Not 10 Finansiella tillgångar aktier och andelar i dotterföretag övriga aktier och andelar bostadsrätter andelar Glasrikets skatter fordringar utlämnade lån Summa aktier, andelar reversfordringar Not 11 Förråd exploateringsfastigheter kontorsmaterielförråd 0 0 tekniskt förråd Summa förråd Nybro kommun, Delårsrapport (70)

24 Not 12 Fordringar förutbetalda driftskostnader förutbetalda skatter 0 0 upplupna driftsintäkter upplupna ränteintäkter upplupna skatteintäkter periodiseringar statsbidragsfordringar fordringar på koncernbolag mervärdesskatt och kommunmoms fakturafordringar övriga avräkningar Summa interimsfordringar Not 13 Placeringar av pensionsmedel via KLP aktier och andelar 1) räntebärande värdepapper 2) nedskrivning kortfristiga placeringar 0 0 Summa placerade pensionsmedel Not 14 Likvida medel kassa likvida medel KLP postgiro bank Summa likvida medel Not 15 Eget kapital Ingående eget kapital årets resultatreglering årets resultat Nybro kommun, Delårsrapport (70)

25 Not 15 Eget kapital Utgående eget kapital varav skaderegleringsfond resultatreglering vinterväghållning kommunala gator / vägar 0 0 resultatreglering vinterväghållning enskilda vägar 0 0 resultatreglering vatten o avlopp 0 0 resultatreglering renhållning 0 0 resultatreglering Kommunstyrelsen resultatreglering Tekniska nämnden resultatreglering Samhällsbyggnadsnämnden resultatreglering Kultur och Fritidsnämnden resultatreglering Omsorgsnämnden resultatreglering Individ och Familjenämnden resultatreglering Barn och Utbildningsnämnden resultatreglering Revisionen 0 0 resultatreglering Överförmyndarnämnden Not 16 Avsättningar för pensioner garanti- och visstidspensioner beräknad löneskatt Summa avsättningar för pensioner Antal pensionsavtal med visstidsförordnande 0 Not 17 Långfristiga skulder långfristiga lån i svenska kronor resultat-/investeringsfond VA, kvarvarande finansiering investeringar VA 2008, upplöses under 33 år finansiering investeringar VA 2009, upplöses under 33 år finansiering investeringar VA 2011, upplöses under 33 år Summa långfristiga skulder Nybro kommun, Delårsrapport (70)

26 Not 18 Kortfristiga skulder upplupna driftskostnader upplupna räntekostnader upplupna semesterlöner m m upplupna sociala avgifter 0 0 upplupna skatter 0 0 förutbetalda driftsintäkter förutbetalda hyror 0 0 förutbetalda skatteintäkter mervärdesskatt källskatt kortfristig del av långfristig skuld leverantörsskulder kortfristig pensionsskuld övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Not 19 Ansvars- och borgensförbindelser kommunala företag borgen och förlustansvar avseende egnahem och småhus övrig borgen och förpliktelser Summa ansvars- och borgensförbindelser Not 20 Justerat resultat resultat efter skatteintäkter o finansnetto ändrad redovisning resultatregleringsfonder av- och nedskrivningar materiella anl tillgångar avsättning pensioner 0 0 försäljningar och andra justeringar Summa justerat resultat Exploateringsredovisning Budget helår Delårsutfall Prognos helår Kostnad, tkr Intäkt, tkr Netto, tkr Nybro kommun, Delårsrapport (70)