Uppföljning av Överenskommelse mellan polis och Piteå kommun 2010 Samt statistik inför fortsatt arbete 2011

Transkript

1 Uppföljning av Överenskommelse mellan polis och Piteå kommun 2010 Samt statistik inför fortsatt arbete 2011 Ansvarig för uppföljningen Helena Lindehag Folkhälsostrateg Piteå kommun Piteå

2 Innehållsförteckning Inledning, bakgrund, inför 2011:... 3 Uppföljning av samverkansarbetet under Uppföljning genomförandeplaner Uppföljning utifrån genomförandeplaner kommentarer... 8 Statistik för Piteå kopplat till genomförandeplaner 2010 samt Inför Bilaga 1 Information om uthyrning av loklaer till evenemang Bilaga 2 Definition av drogfritt Bilaga 3 Rutiner för samverkan mellan socialtjänst, skola och polis i Piteå... 23

3 Inledning Kommunen och polisens avtal om samverkan i brottsförebyggande arbete bygger på fem steg: 1. Kommunen och Polisen samlar in fakta om tillståndet i kommunen. 2. En gemensam lägesbild upprättas. 3. Konkreta handlingsplaner upprättas angående lämpliga åtgärder. Vem ska göra vad och när? 4. Konkret operativt arbete vidtas därefter. 5. Resultaten följs upp och utvärdering sker av genomförda brottsförebyggande insatser. Arbetet redovisas till polis- och kommunledning. Det ska också särskilt följas upp hur det brottsförebyggande rådet fungerat. Som ett led i den samverkan har nu arbetet med första steget tagits i arbetsgruppen PiteBrå. Arbetsgruppen PiteBrå har föreslagit att man i första hand arbetar med frågor som rör barn och unga. Det man ser som största problemet i denna grupp är alkohol och droger och de följder som detta ger i form av skadegörelse,. Därför rör statistik och bakgrundsfakta just dessa frågor Bakgrund Det brottsförebyggande arbetet i Piteå påbörjades under hösten Detta arbete var ett resultat av det avtal som gjorts mellan länspolismästaren och Piteå kommun att arbeta brottsförebyggande i samverkan. Folkhälsorådet i Piteå fungerar även som brottsförebyggande råd och har en styrgruppsfunktion till den arbetsgrupp som startat, lokala PiteBrå, där representanter från polis och kommunen finns samt föreningar och bostadsbolag som adjungerande. Arbetsgruppen tog fram en genomförandeplan utifrån den gemensamma kartläggningen som visade att det är det förebyggande arbetet som gäller barn och unga som samverkan ska i första hand gälla. Genomförandeplanen innefattar mål, ansvar och aktiviteter inom områden och verksamheter som tidigare inte haft någon aktivitet, som fallit mellan stolarna eller där man sett att förbättring och utveckling kan ske. Syftet och målet har varit att arbeta brottsförebyggande mot barn och unga i Piteå kommun. Inför 2011 Under kommande år kommer inriktningen att fortsätta arbeta med de övergripande målen för samverkan mellan Piteå kommun och polisen i Piteå. Dessa är: Arbeta brottsförebyggande med barn och ungdomar. Arbeta förebyggande mot våld i offentlig miljö Verka för trygga miljöer

4 Uppföljning av samverkansarbetet under 2010 Här redovisas intryck och upplevelser av samverkan av de olika samverkanspartners som varit huvudaktörer under Polisen: Samverkan med kommunen har under året blivit mycket bättre och man har fått fler forum att medverka i. Skolan har blivit en naturlig arena där kontakter kan tas på enklare sätt. Även samarbetet med socialtjänsten har blivit mer strukturerat och har därför blivit enklare. Utfallet har inte någon mätbar statistik på än och man vet inte riktigt hur utfallet har blivit heller. Upplevelsen är dock att samtalen har fått verkan på en del av de berörda eftersom att man inte har haft någonting mera med dem att göra. Den stora vinsten att dock att man tillsammans kraftsamlar och ökar samarbetet mellan myndigheterna. Områdes polisen har även haft orossamtal i helklass på en skola och där har problematiken helt upphört enligt lärarna på skolan. Socialtjänsten: Samverkan med polisen har tidigare varit bra men under detta år har arbetet strukturerats upp och samarbetet har fördjupats och förenklats. Kontaktvägarna har kortats ner och mötena har blivit mer regelbundna. Därigenom kan man tillsammans stötta fler föräldrar, barn och unga i det förebyggande arbetet Samverkan utifrån avtalet har främst skett i form av orossamtal*. Socialsekreterarnas uppfattning är att modellen har varit bra i ett förebyggandeperspektiv. Det är angeläget att fortsätta med detta och att öka antalet tillfällen då socialtjänsten medverkar. Den formella samverkan har lett till en ökad förståelse för varandras verksamhet vilket i sin tur har lett till en vilja att hitta lösningar även utanför den formella samverkan. Alkoholhandläggaren Samarbetet har sedan tidigare varit mycket bra men har tack vare samverkansavtalet blivit ännu bättre. Det är mycket positivt att var och en känner sitt ansvar och tar större ansvar inom respektive område samt att man vet att detta samarbete fortsätter oberoende av vilka personer som arbetar med metoden Alkoholhandläggare och polisen har sedan tidigare samarbetat i tillsynen av krogarna i Piteå. Med samverkansavtalet har vi säkerställt att både polis och kommun är ansvariga för att metoden Ansvarfull Alkoholservering fullföljs i Piteå kommun. För att samverkan mellan kommun, polis och krog ska bli ännu bättre anordnas träffar med krögare där både polis, Kommun och politiker deltar. *Orossamtal = Socialtjänsten, skolan och polisen ska tillsammans så tidigt som möjligt försöka att bryta en negativ utveckling för den berörda. Detta gör vi genom en tidig kontakt och genomför ett så kallat oros samtal.

5 Skolan: Rektorerna har en positiv bild av samarbetet med polisen. De anser att det blir bättre och bättre och att det blir alltmer ett naturligt inslag med samverkan eftersom de fått en personlig kännedom vem områdespoliserna är och hur man kan nå dem när behov uppstår. Samordnaren för BRÅ frågor/ Folkhälsostrategen: Samverkan mellan kommunen och polisen har tidigare varit god men har efter samverkansavtalet blivit både bättre och enklare. Vi har strukturerat upp några frågor som berör båda parter och målet har varit att få in frågorna i den ordinarie verksamheten. En mycket viktig del har varit områdespoliserna och deras engagemang. Denna funktion skapar stor trygghet, god kontinuitet och gör att kommunikationen blir enklare. Vi har haft 4 möten med hela arbetsgruppen PiteBrå men också ett flertal möten där delar av gruppen arbetat med vissa frågor. Genomförandeplan har använts och varit ett enkelt och bra verktyg för att se processarbetet och kunna utvärdera.

6 Uppföljning av Genomförandeplan Lokala BRÅ I Piteå 2010 Prioriterat Område Barn och unga Mål ( vad) Strategi ( hur) Aktivitet / Ansvar När? Uppföljning Inga barn och unga under 18 år skall kunna köpa alkohol på krogar eller restauranger Alla som hyr lokaler för fester/ diskon ska ha kunskap om regler för vakter, alkoholförtäring Utbildning för vakter och kroganställda Regler för uthyrning av lokaler Utföra utbildning ansvarsfull alkoholservering vid 2 tillfällen under året / Alkoholhandläggare, Polisen Riktad tillsyn, kontroll av försäljning till minderåriga / Alkoholhandläggare, Polis Instruktion till uthyrare - En grupp skall göra ett förslag som kan användas av fastighetsägare som hyr ut lokaler till fester, diskon etc. / Alkoholhandläggare, Polis, Folkhälsostrateg, PiteBo, Kultur/ Fritid, Barn/ utbildning, Fastighetsservice utbildnings tillfällen har genomförts under året Polisen samt handläggaren har gjort tillsyn vid 3 tillfällen. Ca 8 krogar per tillfälle. Ett av tillfällena var under PDOL där man besökte alla med permanent och tillfällig serveringstillstånd Våren 2010 Informationsmaterial har skapats och skickats ut till föreningar, byagårdar, skolor samt kommunen ( Bilaga 1) Gemensam definition av drogfritt har gjorts ( Bilaga 2) Alla ska erbjudas medling Polisen informerar om möjligheten och socialtjänsten skall utföra medling Polisen skall förbättra sina rutiner för att kunna nå fler / Polisen 2010 Under 2010 har 25 ärenden har kommit in och 9 medlingar har genomförts. Klotter ska inte förekomma i kommunen Förenkla anmälningsförfarandet Följa diskussionen på regional och nationell nivå om framtagandet av rutiner / Polisen 2010 Frågan är lyft till länsnivå

7 Prioriterat Område Mål ( vad) Strategi ( hur) Aktivitet / Ansvar Tidsplan Uppföljning -Alla barn och unga ska få rätt stöd och hjälp med tidiga riktade insatser för att förebygga brott/alkohol/drog beroende - Att tidigare upptäcka ungdomar med nydebuterat drogmissbruk/ riskbeteende Åskådliggöra ett presumtivt problem för föräldrarna och därmed skapa förutsättningar att bearbeta problematiken i hemmiljön. Finns indikationer på att en ungdom ligger i riskzon för drogmissbruk eller annat destruktivt beteende, kommer hembesök att genomföras / Polisen, Socialtjänst Besöken kommer att genomföras av polisen. Om föräldrarna ger sitt samtycke skall även socialtjänsten individ- och familjeomsorg medverka. / Polisen, Socialtjänst Hembesöken kommer att planeras in en gång i månaden under 2010, eller då behov uppstår 12 orosbesök har genomförts varav 4 tillsammans med polis och socialtjänsten Fasta mötestider är lagda. Där kan hembesöken göras samt samtal och uppföljning. - Att genom god samverkan mellan polis, socialtjänst och föräldrar bryta ett sådant beteende och vid behov sätta in relevanta stödåtgärder. Rutiner är gjorda för att underlätta samverkan med skola - socialtjänst och polis när det gäller vissa frågor ( se bilaga 3) Våld i offentlig miljö Antalet våldsbrott i offentlig miljö ska minska Utbildning för vakter och kroganställda Utföra utbildning i ansvarsfull alkoholservering samt krogar mot knark vid 2 tillfällen under året / 2010 Se tidigare punkt Alkoholhandläggare, polisen Trygga miljöer Alla ska känna sig trygga i sin närmiljö Synliggöra otrygga miljöer Trygghetsvandringar Folkhälsostrateg, miljö/bygg, teknik/gatukontoret, Kultur/ fritid, Polisen trygghetsvandringar har genomförts under året

8 Uppföljning utifrån genomförandeplanen kommentarer Barn och unga Mål : Strategi: Inga barn och unga ska kunna köpa alkohol på krogar eller restauranger Utbildning för vakter och kroganställda Utbildningen ansvarsfull alkoholservering eller Kul på krogen som vi valt att kalla den i Piteå har genomförts under tre utbildningstillfällen med sammanlagt 65 deltagare. Sedan start av utbildningen 2007 har drygt 200 personer genomgått utbildningen och det är krögare, serveringspersonal, vakter, entrévärdar samt polis och några politiker. Utbildningen genomförs under 15 timmar och har varit på både kvälls och dagtid. I metoden ingår utbildning, tillsyn och en bra samverkan. Vid utbildningen är polis och alkoholhandläggare med hela tiden, detta gör att man får en mycket bra samverkan med krogarna. Utvärderingarna visar mycket positiva omdömen om både innehåll och genomförande av utbildningen som sker i samverkan med kommun och polis. Alkoholhandläggaren och polisen står för merparten av föreläsningstimmarna. Föreläsare i vissa ämnen köps in. Deltagarna betalar en avgift på 500 kronor som bekostar främst maten under utbildningstillfällena. Övriga kostnader som föreläsare, lokaler, material etc är i nuläget bidragsfinansierat via ansökningar från länsstyrelsen. Ansvarig polis, alkoholhandläggaren på kommunen samt folkhälsostrategen har uppgifterna i ordinarie verksamhet. Piteås utbildning har rönt stor uppmärksamhet nationellt och fått erkännanden om att vara mycket bra och har stärkt samverkan mellan kommun, polis, krögare och vakter. Den riktade tillsynen som gjorts för att kontrollera försäljningen av alkohol till minderåriga och överservering, har vart bra. Ett av tillfällena har varit under PDOL där polis, alkoholhandläggare och räddningstjänst tillsammans med PDOL ansvarig och ansvarig krögare gjorde en kontroll av in och utsläpp, annonsering, möblering, utbud mm. Detta gjordes före start torsdag eftermiddag. Detta upplevdes som mycket positivt och man fick en gemensam bild av läget. Under alla kvällar gjorde räddningstjänst, polis och kommun egna kontroller av överservering och servering till underårig. Mål: Alla som hyr lokaler för fester/ discon ska ha kunskap om regler för vakter, alkoholförtäring Strategi: Regler för uthyrning av lokaler. Polisen och fastighetsägare har sett en ökning med privata initiativ när det gäller fester, discon etc. Det hade visat sig att festerna/ discona ibland urartade och istället för 25 personer kom 100 och mycket stök och fylla kunde bli följden av detta. Därför togs initiativet till gemensamma instruktioner för uthyrare av lokaler för fester i kommunen.( bilaga 1) Instruktionen/ informationen skickades till byagårdar, fastighetsägare, föreningar, skolor etc. Uthyrare upplever att det är lättare att informera de som hyr i och med att man har en skriftlig handling att visa. Under 2010 har inga större incidenser skett när det gäller fester/ discon som urartat.

9 Under arbetet med information vid lokaluthyrning framkom också att begreppet drogfritt hade olika betydelse beroende på sammanhang. Man uppfattade drogfritt som ej påverkad av narkotika och såg inte alkoholen som en drog. Därför togs en definition av Drogfritt fram där polisen och kommunen har ett gemensamt synsätt. ( bilaga 2) Mål: Alla ska erbjudas medling Strategi: Polisen informerar om möjligheten och socialtjänsten skall utföra medling Vad gäller medlingsverksamheten finns fortfarande mycket att göra för att öka antalet genomförda medlingar. Det finns brister i rutinen för att initiera medling som gör att det blir ett litet inflöde av ärenden från polisen. Under 2010 har 25 ärenden har kommit in och 9 medlingar har genomförts. En rimlig målsättning borde vara att fördubbla både antalet inkomna och genomförda medlingsärenden. Upplevelsen hos medlingssamordnaren är positivt och de som erbjuds medling tycker att det är bra. Exempelvis upplevs det både av gärningsperson och brottsutsatt som ett bra komplement till domen för att kunna gå vidare och lämna det som hänt bakom sig. Mål: Klotter ska inte förekomma i kommunen Strategi: Förenkla anmälningsförfarandet Tanken var att fastighetsägarna lätt skulle kunna anmäla till polisen då främst genom digitalt användande. Frågan har varit svår att få genom på lokal nivå då polisen har som mål att ha nationella riklinjer. Frågan lyftes dock vid möte med länspolismästaren och ansvariga för information inom polisen. Man skulle se över frågan. Mål: - Alla barn och unga ska få rätt stöd och hjälp med tidiga riktade insatser för att förebygga brott/alkohol/drog beroende - Att tidigare upptäcka ungdomar med nydebuterat drogmissbruk/ riskbeteenden - Att genom god samverkan mellan polis, socialtjänst och föräldrar bryta ett sådant beteende och vid behov sätta in relevanta stödåtgärder Strategi: Åskådliggöra ett presumtivt problem för föräldrarna och därmed skapa förutsättningar att bearbeta problematiken i hemmiljön. Samverkan mellan socialtjänsten, skolan och polisen var innan överenskommelsen ganska bra men saknade struktur och kommunikationen kunde ibland upplevas svår. Under året har man utarbetat rutiner för att skapa främst enkla kommunikationsvägar när det gäller barn och unga. Den metod som man jobbat med är orossamtal* - Socialtjänsten: Samverkan utifrån avtalet har främst skett i form av orossamtal*. Socialtjänsten har medverkat vid 4 av dessa samtal. Socialsekreterarnas uppfattning är att modellen har varit bra i ett förebyggandeperspektiv. Det är angeläget att fortsätta med detta och att öka antalet tillfällen då socialtjänsten medverkar.

10 - Polisen: När det gäller metoden Orossamtal *så upplever men att dessa samtal ger mycket i samarbetet mellan skolan, föräldrarna och de sociala myndigheterna. Allt för att man tillsammans kan fokusera alla resurser för att motverka ett fortsatt negativt beteende hos ungdomar. Trygga miljöer Mål: Strategi: Alla ska känna sig trygga i sin närmiljö Synliggöra otrygga miljöer Under året har två trygghetsvandringar genomförts. Till vandringarna inbjuds aktörer som på något sätt har anknytning till området vi valt ut. Valet av område sker i arbetsgruppen för trygghetsvandringar och bygger på både medborgarförslag och förslag från initierade som ex polisen. Vandringarna har varit positiva och utvärderingarna visar att åtgärder vidtas av flertalet av de påpekanden som gjorts. *orossamtal = Socialtjänsten, skolan och polisen ska tillsammans så tidigt som möjligt försöka att bryta en negativ utveckling för den berörda. Detta gör vi genom en tidig kontakt och genomför ett så kallat "oros samtal"

11 Antal ärenden Andel Statistik för Piteå kopplat till genomförandeplaner 2010 samt 2011 Barn och Unga 800 Antal ärenden - inledda utredningar vid Resurscentrum (jan- jun) 100% % 89% 90% 90% Ärenden 77% 80% Andel Inl. utredningar Andel totalt stöd Andel hemmplan 61% 70% 60% % % 29% 30% % 21% 20% % 10% % Källa: Socialtjänsten Piteå Ärenden Andel inlämnade 18 % 21 % 11 % utredningar Andel totalt 29 % 61 % 77 % stöd Andel hemmaplan 87 % 89 % 90 % Kommentar: Bilden visar hur många som söker hjälp, hur stor andel som har ett sådant behov att man behöver inleda utredning, hur stor andel av de som söker som får någon form av stöd och hjälp och hur stor andel av dem som får hjälp på hemmaplan. Detta är ju också nyckeltal som redovisas till KF. Man kan se att antal ärenden för 2010 har mer än fördubblats sedan året innan. Intentionen är att ju fler som får hjälp tidigt, desto mer förebygger man ungdomsproblematik med missbruk och kriminalitet.

12 Medling Statistik gällande medling i Piteå under medlingsärenden genomförda medlingar avböjda avbrutna Källa: Socialtjänstens medlingssamordnare i Piteå Kommentar: Bilden visar dels hur många medlingsärenden som kommit in från polisen till socialtjänstens medlingssamordning men också antalet genomförda medlingar. Våld i offentlig miljö = misshandelsbrott utomhus. Antal anmälda misshandels brott utomhus i Piteå år 2009 och År 2009 År 2010 Källa: Brottsförebygganderådets databas. Narkotikabrott Antal anmälda brott mot narkotika strafflagen i Piteå 2009 och 2010 Innehav Eget bruk Tillsammans År År Källa: Brottsförebygganderådets databas.

13 Barn och unga - Alkohol/ droger/ tobak/ Alkohol Andel som aldrig druckit alkohol Procent År År (CAN) 46 År 2 gy Källa: Personligt 2010 Källa: Personligt 2010, Andel i % Källa: Personligt 2010 Andel i % Narkotika Andel som aldrig använt hasch eller annan narkotika Procent År * 98 År (CAN) 92 År 2 gy Källa: Personligt 2010

14 Tobak Röker du tobak? inkl år inkl år exkl år inkl år A. Jag har aldrig rökt B. Jag har provat men inte fortsatt att röka C. Jag röker vid enstaka tillfällen D. Jag har tidigare rökt men slutat E. Jag röker Källa: Personligt 2010 Kommentar: Tyvärr ser vi ingen direkt förbättring när det gäller dessa områden. Det är fler barn/ unga som röker, andelen som aldrig dricker alkohol har minskat samt andelen som aldrig har använt narkotika har sjunkit. Detta är en trend man ser i nästan hela riket. Liberalare syn på alkohol och droger sägs vara en orsak. Fortfarande ser vi att barn och unga får tag i alkohol främst via kompisar men att föräldrarna också medvetet medverkar.

15 Trygga miljöer Trygghet Trygghet: Hur nöjd är du med din kommun? Hur trygg och säker kan du och dina närmaste känna er? Hur tryggt kan du vistas utomhus på kvällar och nätter? Hur trygg och säker kan du känna dig mot stöld och inbrott? Medel Källa: SCB medborgarenkät Poängskala 0-10 Alkohol/ droger och trafik Rattfylleri och drograttfylleri Antal anmälda brott, rattfylleri och grovt rattfylleri i Piteå år 2009 och 2010 År 2009 År Antal anmälda brott, drograttfylleri i Piteå år 2009 och År 2009 år 2010 Källa: Brottsförebygganderådets databas. Källa: Brottsförebygganderådets databas Kommentar: För att få de som tagits för ratt/ drograttfyller till rådgivning och behandling för sina problem har man föreslagit SMADIT (Samverkan Mot Alkohol och Droger i Trafiken ) som en bra metod. Dock har det i Piteå varit endast ett fåtal som antagit detta erbjudande under 2009 och Hur ska vi få fler att anta erbjudandet om stöd av kommunens alkoholrådgivare.

16 Inför 2011 Hur ser det ut i Piteå när det gäller barn och unga och det brottsförebyggande arbetet inför 2011? En problembild som alla ser gemensamt, skola, socialtjänst och polisen är ökningen av droger som beställs via Internet. Detta har ökat kraftigt sista åren och lagstiftningen hinner inte med att narkotikaklassa preparaten,. I och med att de är legala så tror många att de är ofarliga. Här måsta vi samverka och få fler att verka mot detta. Polisen har länge efterlyst föräldrastödet på helger och kvällar när det gäller våra barn och unga. Många barn och unga är ute på ställen där man bör ha en vuxen/ förälder med för att stödja och förebygga riskabla vanor. Man ser också ett behov av fler vuxna som är ute och rör sig bland barn och unga. Fältassistenter är en grupp som skulle kunna vara en tillgång enligt polisen. Det är också viktigt att fortsätt med de aktiviteter som startat. Detta för att få en kontinuitet i arbetet och därigenom kunna utvärdera. Exempel på dessa aktiviteter är utbildning i ansvarsfullt alkoholservering, krogar mot knark, orossamtalen, arbetet med gemensam tillsyn. Men också se över de aktiviteter som kan fungera bättre. Några exempel är SMADIT (Samverkan Mot Alkohol och Droger I Trafiken), informationsspridning och medling

17 Bilaga 1 Information vid uthyrning/ utlåning av lokaler till evenemang alt aktiviteter som riktas till barn och unga. Sammanställt av arbetsgruppen PiteBrå

18 Inledning Det lokala brottsförebyggande arbetet har som en av uppgifterna under år 2010 att hitta en samsyn när det gäller uthyrning av lokaler till fester/ discon/ konserter. Arbetsgruppen PiteBRÅ har tagit fram ett förslag på information som kan användas av alla som hyr eller lånar ut lokaler. Tanken är inte att göra det svårt att ha disco, fest eller konserter utan att dessa ska vara trevliga och inte spåra ur. Bakgrund Under år 2009 förekom vissa ungdomsdiscon där man gick ut med att det skulle vara drogfritt och fick hyra lokal utifrån dessa premisser. Dock visade det sig att polisen fick göra flera omhändertaganden inne på tillställningen där flera berusade minderåriga påträffades. Även utanför discot var det stökigt och mycket fylla rapporterades. Även händelser där kvarterslokaler/ byagårdar hyrts av vuxna och där ungdomsfester ägt rum har enligt polisen spårat ur och mycket fylla, skadegörelse och visst våld har rapporterats. Kommunikationen mellan individer har blivit både lättare och snabbare, ex via SMS och Internet, därför går ryktena om fester väldigt snabbt. Istället för en lugn privat fest för 10 kompisar så kan det komma det dubbla och ibland ännu fler. Är då ungdomen själv i lokalen och ansvarig vuxen inte är i närheten kan det bli problem. Mål Att i samverkan skapa goda rutiner vid uthyrning av lokaler i syfte att förebygga ungdomsfylleri, våld och skadegörelse Åtgärder Gemensamt informationsblad Utbildning av vakter Medvetandegöra Informera polisen Utvärdering / Uppdatering Vid uppföljning av genomförandeplan för det lokala brottsförebyggande arbetet, slutet av 2010.

19 Information från Lokala brottsförebyggande rådet - PiteBrå För att få en trevlig fest och inte överraskas av oförutsedda händelser är det bra att tänka på följande: Till er som hyr ut lokaler Fråga gärna om det är till disko/ konsert/ fest där barn/ unga förväntas delta Var medveten om att om du hyr ut lokalen till någon som ska ha fest/ disco så sprids rykten fort om att det är fest. Det kan komma många fler än vad som är tänkt och detta kan innebära att man inte har kontroll på läget. Ni bör ha regelbunden tillsyn under hyrestiden Informera därför alltid den som hyr lokalen om detta problem. Om alkohol skall säljas i lokalen skall det alltid finnas tillstånd. Kontakta kommunens alkoholhandläggare Om känsla av att festen/ discot/ konserten kan behöva lite extra stöd av polisen, kontakta då den lokala polisen via tel Piteå Vid frågor kontakta: Helena Lindehag Folkhälsostrateg Piteå kommun helena.lindehag@pitea.se

20 Information från Lokala brottsförebyggande rådet - PiteBrå För att få en trevlig fest och inte överraskas av oförutsedda händelser är det bra att tänka på följande: Till dig som hyr lokalen Tänk på att Du är ansvarig för vad som händer i lokalen. Om alkohol skall säljas i lokalen skall det alltid finnas tillstånd. kontakta kommunens alkoholhandläggare Var medveten om att om du bokar lokalen till minderåriga/ unga som ska ha fest/ disco så sprids rykten fort om att det är fest. Det kan komma många fler än vad ni tänkt och detta kan innebära att ni inte har kontroll på läget. Ni bör ha regelbunden tillsyn under hyrestiden. Lokala polisen vill gärna att ni kontaktar dem innan festen/ discot om ni tror att ryktet har spridit sig. Om ni känner er oroliga kontakta gärna den lokala polisen så kan de köra förbi lokalen och kolla läget Om ni ska ha drogfritt så finns vissa kriterier som ska vara uppfyllda. Kontakta kultur och fritid för information. Kriteriet för att hyra förskole- och skollokaler är att det är drogfritt.

21 Bilaga 2 Definition av Drogfritt Som en del av Piteås lokala brottsförebyggande arbete. När man ska arrangera något evenemang och går ut med att det ska vara Drogfritt så är det viktigt att ta med alla bitar det vill säga även alkoholen. Det har visat sig att just den biten har många unga inte samma bild av att vara en drog. Därför har Folkhälsorådet och arbetsgruppen PiteBRÅ tagit fram denna definition vad vi i Piteå menar med just drogfria arrangemang eller när det är drogfritt i en lokal. Definition av drogfritt Drogfritt är när det inte finns alkohol eller andra droger i lokalen. Det innebär också att de som vistas i lokalen inte ska vara påverkade av alkohol eller andra droger. Rekommendationer: När man ska ha ett Drogfritt arrangemang skall även alkohol räknas in. Därför rekommenderar vi att man i annonsering och vid information innan tydligt visar att det är Alkohol och drogfritt. Om förutsättningarna för att hyra lokalen är att det är alkohol och drogfritt bör detta också klargöras. Vid frågor kontakta: Helena Lindehag Folkhälsostrateg Piteå kommun

22 Bilaga 3 Samverkan Socialtjänst Skola Polis i Piteå Bakgrund I Piteå finns ett samverkansavtal mellan kommunen och polisen. Där poängterar man att nyckeln till ett gott samarbete är en väl fungerande dialog mellan polisen och kommunen och att man samverkar kring ett gemensamt uppdrag. Det övergripande målet för samverkan mellan polisen i Piteå och Piteå kommun 2010 är att arbeta brottsförebyggande med barn och ungdomar, arbeta förebyggande mot våld i offentlig miljö samt verka för trygga miljöer. Denna överenskommelse ska leda till bra arbetsmetoder som sedan används i vardagsarbetet. Rutiner för samverkan mellan Socialtjänst Skola Polis i Piteå Syftet Att öka samverkan mellan skola, polis och socialtjänst för att på så sätt tillsammans verka för en positiv förändrig för elev och föräldrar. Målsättningen Att skola, polis och socialtjänst för en tidig dialog för att så tidigt och så bra som möjligt nå barn/ungdomar med riskbeteenden för att på så sätt bryta en negativ utveckling. Förhoppning Att skolan inte ska behöva ställas inför att göra en polisanmälan i samma utsträckning. Trots den nya rutinen måste förstås en anmälan från skolan göras i vissa fall. Vid pågående brott som sker i skolan, exempelvis stölder eller misshandel med mera, ska polis ringas ut i vanlig ordning varpå patrull i tjänst kommer ut till skolan. Ni är alltid välkomna att kontakta antingen socialtjänst eller polis för konsultation. Socialtjänsten: Frida Andersson och Johanna Keil :30-10:30 mån-fre. Områdespolisen: Sara Malm sara.malm@polisen.se, Ulf Eriksson ulf.eriksson@polisen.se,

23 Arbetsbeskrivning - 3-Stegsrutin 1. Problemlösning på skolan: Mentorer arbetar tillsammans med elev och föräldrar för att lösa problemet. Om detta inte fungerar förs ärendet vidare till elevhälsoteamet. 2. Elevhälsoteamet: Arbetar med elever och föräldrar för att lösa problemet. a) Om man trots detta inte kommit till en lösning konsulterar skolan socialtjänst anonymt där man funderar kring lämplig åtgärd. b) Bestämmer man sig för ett orosmöte för skolan tillbaka tanken till föräldrar och elev för samtycke att bjuda in polis och socialtjänst till en träff. c) Vid samtycke återförs detta till socialtjänst och tid bokas. Tiden vidareförmedlar socialtjänst till polis och skolan till föräldrarna. 3. Orosmöte: Tillsammans med föräldrar, elev, rektor, mentor, polis samt socialtjänst. Mötet sker på skolan och de ansvarar för att hålla i mötet. Viktigt är att föräldrarna, via skolan, fått information att socialtjänsten kan komma att vidta åtgärder om det under mötet framkommer alltför oroande uppgifter kring eleven. Återkoppling ( ex telefonsamtal) till föräldrarna bör ske efter 2 veckor. Av vem bestäms på mötet. Ansvariga för upprättande av rutinen Piteå : Johanna Keil Frida Andersson Sara Malm Bo Olovzon Mona Johansson - Marklund Kristina Sjöström Socialsekreterare Resurscentrum / Piteå kommun Socialsekreterare Resurscentrum / Piteå kommun Områdespolis Rektor / Piteå kommun Rektor / Piteå kommun Specialpedagog Resurscentrum / Piteå kommun