Handikappolitiskt program för Kalmar kommun

Transkript

1 ALLA LIKA Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt program för Kalmar kommun Policy och åtgärdsplan En kommunal handlingsplan baserad på FN:s standardregler. Planen ska göra det möjligt för alla, oavsett funktionshinder, att delta på likvärdiga villkor i Kalmars samhällsliv. Kalmar kommun Kommunledningskontoret

2 Innehållsförteckning FÖRORD...4 BAKGRUND...4 Varför behövs ett handikappolitiskt program?... 4 Riksdagens proposition... 6 Beslut i kommunstyrelsen... 6 SYFTE...7 MÅL...7 AVGRÄNSNINGAR...7 SAMMANFATTNING...8 PROJEKTORGANISATION...10 ÅTGÄRDSFÖRSLAG...11 Regel 1 Ökad medvetenhet Regel 2 Medicinsk vård och behandling Regel 3 Rehabilitering Regel 4 Stöd och service Regel 5 Tillgänglighet Regel 6 Utbildning Regel 7 Arbete Regel 9 Familjeliv och personlig integritet Regel 10 Kultur (50)

3 Regel 11 Rekreation och idrott Regel 12 Religion Regel 13 Kunskap och forskning Regel 14 Policy och planering Regel 18 Handikapporganisationer Regel 19 Personalutbildning Regel 20 Nationell granskning och utvärdering Regel 22 Internationellt samarbete BARN- OCH UNGDOMSPERSPEKTIVET...48 Senaste revidering /Y.Wallin 3 (50)

4 Förord Sedan januari månad 2003 har en projektgrupp och sex arbetsgrupper arbetat med det handikappolitiska programmet. Alla kommunala förvaltningar/bolag har utsett representanter liksom totalt 14 handikapporganisationer. Bakgrund Varför behövs ett handikappolitiskt program? Under de senaste årtiondena har betydande ansträngningar gjorts på handikappområdet runt om i världen. Sverige har haft en världsledande roll i arbetet med att förbättra villkoren för personer med funktionshinder men vi är numera passerade av andra länder när det gäller exempelvis lagstiftning mot diskriminering och satsningar på en ökad fysisk tillgänglighet. Generellt sett så har personer med funktionshinder sämre levnadsvillkor än andra. Detta gäller såväl i Sverige som i andra länder. Ett handikappolitiskt program ska bidra till att skapa bättre möjligheter till delaktighet och jämlikhet för alla personer med någon form av funktionshinder. 4 (50)

5 Grundläggande begrepp År 1980 antog Världshälsoorganisationen (WHO) en internationell klassificering av begreppen Skada eller sjukdom Funktionshinder och handikapp Begreppen anger en precis men samtidigt flexibel inställning. Genom skada eller sjukdom kan en funktionshinder uppstå. Funktionshinder Begreppet innefattar ett stort antal olika funktionshinder. Personer kan ha fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionshinder på grund av skador och sjukdomar. Funktionshinder kan exempelvis uppstå på grund av syn- eller hörselproblem, medicinska tillstånd, elöverkänslighet eller psykiska sjukdomar. Sådana skador eller tillstånd kan vara av bestående eller övergående natur. Handikapp Begreppet avser förlust eller begränsning av möjligheter att delta i samhällslivet på samma sätt som andra personer. Handikapp beskriver mötet mellan personer med funktionshinder och omgivningen. Syftet är att fästa uppmärksamheten på brister i miljön och inom olika samhällsområden, exempelvis brister i information, kommunikation och tillgänglighet, som hindrar personer med funktionshinder från att delta på likvärdiga villkor i samhällslivet. Ordet handikapp belyser samspelet mellan förhållanden och förväntningar på samhället och den enskilda människans förmåga. Begreppet handikapp är beroende av den enskildes relationer till sin omgivning och är alltså inget definitivt begrepp som kan fastställas en gång för alla. En synskadad person är exempelvis mindre handikappad om information finns tillgänglig på inläst kassett än om den bara finns i form av vanlig tryckt text En avfasad trottoarkant vid ett övergångsställe gör en rullstolsburen person mindre handikappad än om trottoarkanten är tvär Allergisanerade lokaler med god ventilation botar inte allergin, men gör det möjligt för en allergiker att vistas i sådana lokaler. Samma funktionshinder kan ge handikapp av helt olika slag hos olika individer beroende på i vilket sammanhang den påverkar livsföringen En viktig konsekvens av detta resonemang är att det i många fall går att påverka graden av handikapp även om det inte går att göra något åt skadan eller funktionshinder. Rehabilitering och anpassning av den fysiska miljön är viktiga faktorer för att reducera den enskildes handikapp. 5 (50)

6 Det är viktigt att poängtera att förändringar som görs i samhället för att underlätta för en viss form av funktionshinder inte alls är bra för andra. Exempel på detta är de elöverkänsliga som har svårt att nyttja offentliga platser som exempelvis bibliotek, simhallar eller teatrar. De är exempel på lokaler där det förekommer datorer, hörslingor eller att de är belysta med så kallad god belysning ofta i form av lågenergilampor. Andra exempel kan vara kollektiva färdmedel som tåg och buss. Nyare bussar är utrustade med elektronisk utrustning för att kunna sänka bussen så att en rörelsehindrad person ska kunna stiga på. Annat hinder kan vara kantsten (4 cm) som är markering för synskadade vid övergångsställen vilket utgör hinder för personer med rollator. Riksdagens proposition Riksdagen antog den 31 maj år 2000 propositionen Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Beslutet innebar ett principiellt viktigt steg för den svenska handikappolitiken. Målet är ett samhälle som gör det möjligt för alla personer med funktionshinder att bli fullt delaktiga i samhällslivet. Handikapperspektivet ska genomsyra alla samhällssektorer och diskriminering av personer med funktionshinder ska bekämpas. Beslutet innebär också att vi nu har en nationell plan för hur samhället ska nå detta mål. I regeringsförklaringen 1999 slog regeringen fast att hindren för funktionshindrades rätt att delta fullt ut i samhället ska rivas. Riktlinjerna i FN: s standardregler för att tillförsäkra personer med funktionshinder delaktighet och jämlikhet ska vara vägledande. Personer med funktionshinder har samma värde som andra och är medborgare med lika rättigheter och skyldigheter som andra medborgare. En funktionshinder blir ett handikapp först när individen möter brister i en miljö eller i en verksamhet. De nationella målen för handikappolitiken innebär att det handikappolitiska arbetet tydligare ska inriktas på att förändra våra attityder samt undanröja hindren för funktionshindrades rätt till full delaktighet i samhället. Beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutade att det under år 2003 ska upprättas ett förslag till handikappolitiskt program för Kalmar kommun. Under projektets gång har en ny upplaga av Kalmar kommuns politiska riktlinjer för utarbetats. Riktlinjerna är ett övergripande styrdokument för hela kommunen och bygger på en bred samverkan mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet. Här har man tydligt angivit kommunens mål och ambitioner med att skapa en öppen kommun för personer med funktionshinder. 6 (50)

7 Syfte Syftet med det handikappolitiska programmet är att ge alla kommuninvånare möjlighet till full delaktighet och jämlikhet oavsett funktionshinder. Bemötandet ska förbättras i form av ändrade attityder för att ge alla barn, ungdomar och vuxna lika värde. Det handikappolitiska programmet ska vara styrande och vägledande för olika åtgärder inom Kalmar kommuns samtliga verksamheter och komplettera gällande lagstiftning på området. Programmet ska även stimulera intresset för handikappfrågor och höja kommunens ambitionsnivå genom att identifiera och påskynda angelägna åtgärder. Mål Hinder ska undanröjas så att det blir möjligt för alla oavsett funktionshinder att bli fullt delaktiga i samhällslivet Kunskapen om och förståelsen för levnadsförhållanden för personer med funktionshinder ska ökas så att positiva attityder skapas I allt politiskt arbete ska handikappaspekter tas med som en naturlig del Informera invånare och utbilda anställda så att vi kan förbättra bemötandet mot personer som har funktionshinder Följa de politiska riktlinjerna Avgränsningar Programmet redovisar både konkreta åtgärder och långsiktiga ambitioner på handikappområdet. Det ersätter eller förändrar inte gällande lagstiftning inom området. Programmet spänner över Kalmar kommuns samtliga verksamhetsområden och omfattar i första hand generella åtgärder. I åtgärdsförslagen har finansieringskostnad endast redovisats till viss del beroende på att projektet saknat resurser att genomföra kostnadsberäkningar för samtliga förslag. Bild: Rådhusets entré Bild: Stadshusets entré, från gården Bildtext: Ett gammalt hus behöver inte betyda att tillgängligheten är dålig. Här ovan finns ett dåligt och ett bra exempel på hur tillgänglighet till två av Kalmars gamla hus kan vara. 7 (50)

8 Sammanfattning FN: s standardregler (Agenda 22) har varit utgångspunkten för det lokala arbetet med det handikappolitiska programmet. Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) har, på nationell nivå, utarbetat förslag till hur en kommun kan ta fram ett handikappolitiskt program. I Kalmar har vi valt att följa detta. Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken Från patient till medborgare har nyligen följts upp av regeringen och har i tillämpliga delar varit vägledande för det lokala arbetet vilket nu är slutfört. En av ambitionerna har varit att, i lämplig omfattning, integrera arbetet med andra pågående programarbeten exempelvis barnkonventionen, diskrimineringsfrågor, folkhälsoarbetet, projekt stadsförnyelse och bostadsförsörjningsprogrammet. Vi har gjort en kort sammanfattning av det huvudsakliga innehållet i respektive huvudområde enligt nedan. Ökad medvetenhet Programmet tar inledningsvis upp åtgärdsförslag som syftar till att öka medvetenheten hos allmänheten om vad det innebär att ha ett funktionshinder och vad kommunen föreslås göra för att den kommunala informationen ska bli mer tillgänglig för personer med funktionshinder. Vård och behandling Vad det gäller vård och behandling, så föreslås i programmet att klarlägganden ska göras så att ansvarsfördelningen mellan kommunen och landstinget Kalmar län blir tydligare. Tillgänglighet Under arbetet med det handikappolitiska programmet har det visat sig att det finns brister i den fysiska tillgängligheten både vad det gäller den yttre och inre miljön i kommunens lokaler. Den begränsade kartläggning som genomförts visar att en fullständig inventering är nödvändig för att en åtgärdsplan ska kunna upprättas och bristerna successivt avhjälpas fram till år Kostnaderna för att åtgärda dessa brister har projektgruppen inte haft möjlighet att beräkna. Projektgruppen föreslår att respektive förvaltning ska: upprätta en genomförandeplan som läggs in i den ekonomiska planeringen göra en beräkning av kostnaderna för åtgärderna och prioritera genomförandet i sin ekonomiska planering Kultur samt rekreation och idrott För att förbättra möjligheterna för funktionshindrade att delta i kommunens kultur- och rekreationsutbud föreslås ett antal olika förbättringar både vad det gäller lättillgänglig information och möjligheter att konkret kunna delta i de aktiviteter man önskar. Barn- och ungdomsperspektiv Ett antal barn/ungdomar med funktionshinder har bidragit med synpunkter som belyser de brister som yngre personer stöter på i samhället och i slutet av rapporten finns dessa med som åtgärdsförslag. 8 (50)

9 Samråd Programförslaget har varit föremål för samråd. Kommunens nämnder och bolag, handikapporganisationer, landstinget Kalmar län m.fl. har haft tillfälle att yttra sig. Inkomna synpunkter redovisas i en separat sammanställning som finns på kommunledningskontoret. Några av de inkomna synpunkterna har även resulterat i nya åtgärdsförslag och ligger med som bilaga. Den projektgrupp som haft i uppdrag att ta fram det Handikappolitiska programmet för Kalmar kommun överlämnar härmed enligt Kommunfullmäktige beslutade åtgärder. Kerstin Björklund Projektledare Yvonne Wallin Projektsamordnare Christina Karlberg Informationsenheten Jan-Ingemar Lundström Kultur- och fritidsförvaltningen Jörgen Kroon Kalmar Handikappsamverkan Cecilia Frid Omsorgsförvaltningen Birger Bernsveden Omsorgsförvaltningen Gunilla Mellstrand Samhällsbyggnadskontoret Tommy Polteg Samhällsbyggnadskontoret Peter Borgebäck Gatu- och parkkontoret 9 (50)

10 Projektorganisation Projektorganisationen upprättades under hösten 2002 och består av: Styrgrupp Projektledare Projektsamordnare Projektgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott Kerstin Björklund, kommunledningskontoret Yvonne Wallin, kommunledningskontoret Birger Bernsveden, Omsorgsförvaltningen Cecilia Frid, Omsorgsförvaltningen Christina Karlberg, Informationsenheten Gunilla Mellstrand, Samhällsbyggnadskontoret Jan-Ingemar Lundström, Kultur- och fritidsförvaltningen Jörgen Kroon, Kalmar Handikappsamverkan Peter Borgebäck, Gatu- och parkkontoret Tommy Polteg, Samhällsbyggnadskontoret Förvaltningar, bolag och handikapporganisationer Anki Lindahl, Lindöskolan Ann-Helen Nilsson, Elöverkänsligas förbund Anna Hjukström-Elmqvist, Kalmar Vatten och Renh. AB Birgitta Agnesson, Kunskapsnavet Björn Adolfsson, Fastighets- och inköpskontoret Christer Björkström, Riksföreningen hjärnkraft i Kalmar län Christer Erlandsson, Gymnasiesärskolan Christina Johansson, Neurologiskt Handikappades Riksförb. Eleonor Wilhelmsson, Södermöre kommundel Gun-Britt Limseth, Celiakiföreningen i Kalmar län Gunilla Belwin, Elöverkänsligas förbund Gunilla Ekstam, Graninge, Kalmar Energi AB Hans Blomgren, Kalmarbygdens FUB Inger Nilsson, Hamnförvaltningen Jan Skoglund, Kalmaravdelningens Epilepsiförening Jan-Olof Kennberg, Barn- och ungdomsförvaltningen samt Hörselskadades förening (HRF) Jenny Roloff, Destination Kalmar AB Lars Bergström, Kommunledningskontoret Lena Edvardsson, RBU Kalmar län Lilian Akthagen, Föreningen Autism Lise-Lott Walfridsson, Reumatikerföreningen Kalmar Margit Hoffman, RTP Trafik & polioskadades förening Mats Berglund, Socialförvaltningen Per Holm, Kalmarhem AB Per-Erik Strömberg, SLF, Laryngföreningen i Kalmar län Siv Karlsson, Riksförbundet mag- & tarmsjuka i Kalmar Sven Herbertsson, KIFAB Tommy Josefsson, Kalmar Slott AB (ersättare) Ulla Skoglund, Kalmaravdelningens Epilepsiförening Urban Algotsson, Synskadades förening 10 (50)

11 Åtgärdsförslag Regel 1 Ökad medvetenhet Kalmar kommuns policy: Kalmar kommun ska aktivt verka för att öka medvetenheten i samhället om personer med funktionshinder, om deras rättigheter, deras behov och möjligheter och om vad de kan bidra med. Information som utformas av Kalmar kommun ska vara anpassad efter olika målgruppers behov och möjligheter att tillgodogöra sig information. Åtgärd 1:1.1 Informationsutbudet till personer som har svårt att ta till sig skrivet material, exempelvis grupperna synskadade, dövblinda, döva och hörselskadade, utvecklingsstörda samt dyslektiker är bristfälligt. Riktlinjer ska upprättas med uppgifter om hur olika informationsmaterial ska behandlas, vem som ska överföra materialet till rätt media (även Lättläst svenska) samt hur materialet ska distribueras till olika målgrupper. Invånare och besökare med funktionshinder i Kalmar kommun Tidsplan: Klart våren 2005 Finansiering: Respektive förvaltning och bolag, kostnad ca kr Ökad tillgänglighet till kommunal information och kommunala handlingar för personer med funktionshinder samt för andra grupper Informationsenheten tillsammans med förvaltningar och kommunala bolag Åtgärd 1:1.2 För att öka medvetenheten hos allmänheten om vad funktionshinder är samt att undanröja negativa attityder om funktionshinder, så ska i minst ett nummer per år, lyfta fram personer som har någon form av funktionshinder. Tidsplan: Finansiering: Invånare i Kalmar kommun Start våren 2005, därefter årligen återkommande Informationsenheten Ökad medvetenhet om funktionshinder Informationsenheten i samråd med förvaltningar/bolag 11 (50)

12 Åtgärd 1:2.1 Som en del i arbetet med att öka medvetenheten hos allmänheten bör fastighetsägare och näringsidkare i Kalmar informeras/involveras för att, dels få till stånd ett förändrat synsätt på funktionshinder, dels för att undanröja enkla hinder i och utanför affärslokaler, restauranger och andra offentliga miljöer där inte kommunen är fastighetsägare med hänvisning till bl.a. PBL (plan- och bygglagen). Kommunen ska genomföra en informationskampanj under en femårsperiod riktad till fastighetsägare och näringsidkare för att de ska beakta de funktionshindrades behov, framför allt i form av tillgängligheten. Tidsplan: Finansiering: Fastighetsägare och näringsidkare i Kalmar Start våren 2005, därefter med årlig uppföljning ca kr Ökad tillgänglighet för funktionshindrade samt ökad medvetenhet hos fastighetsägare och näringsidkare Informationsenheten i samråd med Samhällsbyggnadskontoret, Gatu- och parkkontoret Åtgärd 1:7 Informationen om kommunens möjligheter att ge stöd och service till personer med funktionshinder är bristfällig. För närvarande pågår ett arbete hos omsorgsförvaltningen med att ta fram en broschyr med information om rätten att få en individuell plan enligt LSS upprättad. Ovanstående arbete är ett bra exempel, men behovet av information om kommunens olika insatser för målgrupperna är stort. Därför ska befintliga informationsrutiner ses över. Tidsplan: Finansiering: Personer med funktionshinder Start våren 2005 och därefter kontinuerligt Inom befintlig budget Öka medvetenheten om den enskildes rättigheter och möjligheter Omsorgsförvaltningen, Södermöre kommundel i samarbete med Informationsenheten 12 (50)

13 Åtgärd 1:8 Landstinget Kalmar län har ett stort ansvar för att öka kunskapen om olika funktionshinder. Kalmar kommun har också ett ansvar inom detta område. Kalmar kommun ska aktivt arbeta för att öka kunskapen hos allmänheten om funktionshinder/handikapp och särskilt uppmärksamma mindre kända funktionshinder/handikapp som inte syns. Allmänheten Tidsplan: Klart 2005 Öka kunskapen om olika funktionshinder/handikapp, särskilt dolda Omsorgsförvaltningen, Södermöre kommundel tillsammans med Informationsenheten 13 (50)

14 Regel 2 Medicinsk vård och behandling Kalmar kommuns policy: Kalmar kommun ska inom sitt ansvarsområde, svara för att effektiv medicinsk vård och behandling finns tillgänglig för personer med funktionshinder. Kalmar kommun ansvarar upp till sjuksköterskenivå för att en effektiv vård och behandling finns tillgänglig för personer med funktionshinder i särskilt boende enligt SoL (Socialtjänstlagen), bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), samt medverkar till att personer med funktionshinder kommer i kontakt med övrig sjukvård. Åtgärd 2:1 Personer med funktionshinder möter ofta hinder på grund av att ansvarsfördelningen mellan kommunen och landstinget Kalmar län är otydlig. Kalmar kommun ska tillsammans med landstinget Kalmar län klarlägga organisation och ansvarsfördelning mellan de båda huvudmännen avseende medicinsk vård och behandling och göra denna tydlig och lätt tillgänglig för personer med funktionshinder. Personer med funktionshinder som är i behov av medicinsk vård och behandling Tidsplan: Klart 2005 Finansiering: Inom befintlig budget Tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommunen och landstinget Kalmar län och undvika att personer med funktionshinder hamnar mellan stolarna Omsorgsförvaltningen Södermöre kommundel och landstinget Kalmar län 14 (50)

15 Regel 3 Rehabilitering Kalmar kommuns policy: Kalmar kommun ska inom sitt ansvarsområde, se till att rehabilitering erbjuds för personer med funktionshinder för att kunna uppnå och behålla största möjliga självständighet och funktionsförmåga. Kalmar kommun ansvarar för att habilitering och rehabilitering finns tillgänglig för personer med funktionshinder i särskilt boende enligt SoL, bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS, samt medverkar till att personer med funktionshinder kommer i kontakt med primärvård och specialistvård. Åtgärd 3:1 Personer med funktionshinder möter ofta hinder på grund av att ansvarsfördelningen/ information om ansvarsfördelningen mellan kommunen och landsting Kalmar län är otydlig. Kalmar kommun ska tillsammans med landstinget Kalmar län klarlägga organisation och ansvarsfördelning mellan de båda huvudmännen avseende rehabilitering och habilitering och göra denna tydlig och lätt tillgänglig för personer med funktionshinder. Personer med funktionshinder som är i behov av rehabilitering och habilitering Tidsplan: Klart 2005 Tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommunen och landstinget Kalmar län och undvika att personer med funktionshinder hamnar mellan stolarna Omsorgsförvaltningen, Södermöre kommundel och landstinget Kalmar län 15 (50)

16 Åtgärd 3:2 Behovet av behandlingsbad för personer i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS är större än tillgången på bassängtider. Många personer med funktionshinder kan inte besöka Äventyrsbadet och avgiften vid behandlingsbaden är cirka kr/timme för dem som vill hyra bassängerna på kvällstid eller helger, vilket är för dyrt för den enskilde. För grupper med vissa funktionshinder är behovet av behandlingsbad stort för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. För dessa grupper är det angeläget att även få möjlighet att kunna nyttja behandlingsbadet utan remiss från landstinget Kalmar län. Omsorgsförvaltningen ska tillsammans med landstinget Kalmar län se över avtalet mellan Kalmar kommun och landstinget avseende behandlingsbadet vid Norrlidshemmet, samt se över avgiften för den enskilde. Vid fastställande av avgift ska strävan vara att gruppers/enskilda personers möjligheter att nyttja badet inte ska försämras. Personer i bostad med särskild service och daglig verksamhet samt andra grupper som är i behov av behandlingsbad Tidsplan: Klart 2005 Öka tillgängligheten till Norrlidshemmets behandlingsbad Omsorgsförvaltningen 16 (50)

17 Regel 4 Stöd och service Kalmar kommuns policy: Kalmar kommun bör garantera utvecklingen av och tillgången till stöd och service, inbegripet sådana hjälpmedel som bidrar till att personer med funktionshinder kan bli mer oberoende i det dagliga livet och utöva sina rättigheter. Åtgärd 4:1 Flera yngre personer med funktionshinder som inte omfattas av LSS upplever ofta att kommunens stöd och service inte utformas efter den enskildes individuella behov och levnadssituation. Omsorgsförvaltningen ska särskilt uppmärksamma behovet och utformningen av insatser till yngre personer med funktionshinder som inte omfattas av LSS. Omsorgsförvaltningen ska utreda möjligheten att avsätta tid för särskilda biståndshandläggare att enbart arbeta med yngre personer som har funktionshinder. Yngre personer med funktionshinder som inte omfattas av LSS Tidsplan: Klart 2005 Öka kunskapen om yngre personer med funktionshinder och deras behov av stöd och service Omsorgsförvaltningen och Södermöre kommundel Åtgärd 4:2 Idag saknas en kontinuerlig information om hur personer med funktionshinder upplever omsorgsförvaltningens stöd och service. Omsorgsförvaltningen ska genomföra brukarundersökningar vartannat år (enligt måldokument) för att få information om kvalitén och kvantiteten av kommunens stöd och service till personer med funktionshinder. Tidsplan: Finansiering: Personer med funktionshinder Start 2005 och därefter vartannat år Inom befintlig budget Säkerställa kvalitén på kommunens stöd och service till personer med funktionshinder Omsorgsförvaltningen och Södermöre kommundel 17 (50)

18 Åtgärd 4:3 Många personer med funktionshinder har svårt att få bra och tydlig information om vad det finns för hjälpmedel att tillgå. Kalmar kommun ska inom sitt ansvarsområde (personer i särskilt boende enligt socialtjänstlagen och bostad med särskild service samt daglig verksamhet enligt LSS), informera om hjälpmedel och bostadsanpassningsbidrag. Informationen ska även läggas ut på kommunens hemsida samt om möjligt bygga en länk till Landstingets hjälpmedelsinformation. Personer med funktionshinder Tidsplan: Klart 2005 Förbättra och tydliggöra informationen kring hjälpmedel och bostadsanpassningsbidrag Omsorgsförvaltningen och Södermöre kommundel i samråd med Landstinget Kalmar län Åtgärdsförslag 4:4 Döva personer i äldreboende kan bli isolerade om det inte finns någon annan döv person att kommunicera med alternativt att personalen inte kan teckenspråk. Det redovisade önskemålet översändes till omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd för utredning och ställningstagande. Döva/hörselskadade personer med behov av särskilt boende Tidsplan: Klart 2006 Finansiering: Inom befintliga budgetramar Möjlighet för döva äldre att bo i särskilt boende och kunna kommunicera med andra på samma villkor som hörande Omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd 18 (50)

19 Åtgärdsförslag 4:5 Döva personer med hemtjänst har svårt att kommunicera med anställd personal om dessa inte kan teckenspråk. Ge omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd i uppdrag att utreda möjligheten att personal utbildad i teckenspråk, i större utsträckning arbetar hos döva personer i ordinärt boende med hemtjänst. Det skulle även innebära en kvalitetshöjning om döva personer får möjlighet till anställning som hemtjänstpersonal hos döva omsorgstagare. Döva personer med behov av hemtjänst Tidsplan: Klart 2006 Finansiering: Inom befintliga budgetramar Möjlighet för döva äldre att bo kvar hemma med hemtjänst och kunna kommunicera med personalen på samma villkor som hörande Omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd Åtgärdsförslag 4:6 Inköp och hantering av olika hjälpmedel, material och utrustning finns idag på flera av kommunens förvaltningar, såsom fastighets- och inköpskontoret, gatu- och parkkontoret, kultur- och fritidsförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret, Södermöre kommundel samt omsorgsförvaltningen. I bland annat Kristianstad kommun ligger ansvaret på en enda förvaltning tekniska nämnden. Detta ger en god överblick och underlättar hanteringen av denna typ av frågor. För att få en bättre överblick samt en effektivare och bättre service anser Samhällsbyggnadsnämnden att ansvaret för införskaffandet och hanteringen av hjälpmedel ska samlas på en förvaltning Fastighets- och inköpskontoret. De har goda och utarbetade upphandlingsrutiner och nätverk samt den kunskap och kompetens som fordras. Representanter för berörda förvaltningar, ska gemensamt utreda förutsättningarna för att på ett effektivare sätt, köpa in och hantera hjälpmedel, material och utrustning. Berörda förvaltningar samt personer med behov av hjälpmedel/- bostadsanpassning Tidsplan: Klart 2006 Finansiering: Inom befintliga budgetramar Effektivare och bättre service Fastighets- och inköpskontoret 19 (50)

20 Regel 5 Tillgänglighet Kalmar kommuns policy: Kalmar kommun bör inse tillgänglighetens betydelse på alla områden i utvecklingen mot full delaktighet. Oavsett vilka eller hur stora funktionshinder personerna har, ska kommunen införa handlingsprogram/åtgärder som gör den fysiska miljön tillgänglig för funktionshindrade. Åtgärd 5:1.1 Ur demokratisk synpunkt är det synnerligen viktigt att alla kommuninvånare kan besöka de kommunala bolagen och förvaltningarna (förskolor, skolor, omsorgen m.m.). En god fysisk tillgänglighet till förvaltningarna och bolagen ska leda till att fler funktionshindrade personer kan besöka kommunens verksamheter på lika villkor. Under inventeringsarbetet har det gjorts en undersökning om hur den fysiska miljön ser ut genom bl.a. en enkätundersökning. Efter sammanställningen av enkätsvaren har det konstaterats att det finns väsentliga brister i tillgängligheten inom många områden vilket utmynnat i en rapport som påvisar dessa brister. Se bilaga. På grund av tidsbegränsning har inte alla förvaltningar och bolag undersökts. För att uppnå målet med en ökad tillgänglighet ska en fortsatt inventering av kvarstående områden utföras. Här ska kommunens inomhusbad ingå. Därefter ska en åtgärdsplan tas fram där man belyser de byggnadstekniska frågorna, lämnar förslag till prioritering av insatser för att åtgärda bristerna och kostnadsberäknar förslagen. Tidsplan: Finansiering: Invånare och besökare i Kalmar 1. Fortsatt inventering av förvaltningar och bolag som inte är kartlagda. Slutfört under hösten Göra en åtgärdsplan där man belyser de byggnadstekniska frågorna, lämna förslag till prioritering av insatser för att åtgärda brister samt kostnadsberäkna förslagen. Åtgärdsplanen ska vara klar för presentation till kommunstyrelsen senast år 2006 Medel från kommunstyrelsen Skapa ett tillgängligt samhälle för alla Respektive förvaltning och bolag i samråd med Fastighetskontoret 20 (50)

21 Åtgärd 5:1.2 Idag saknar vi nästan helt systematiskt arbete för att öka tillgängligheten avseende den yttre miljön i Kalmar kommun. Kommunen ska inventera befintliga anläggningar ur ett tillgänglighetsperspektiv för olika grupper av funktionshindrade och upprätta ett åtgärdsprogram. Här ska gång- och cykelvägar, övergångsställen, busshållplatser etc. ingå. Även områden för rekreation ska inventeras såsom parker och utomhusbad. Åtgärdsprogrammet ska redovisa åtgärder i en prioriterad ordning med tidsangivelse för åtgärd samt att åtgärderna ska vara kostnadsberäknade. Alla som vistas och rör sig i Kalmar kommun Tidsplan: Upprättande av åtgärdsprogram klart senast 2005 Åtgärder för genomförande enligt åtgärdsprogram klart 2010 Finansiering: Framtagande av åtgärdsprogram, kostnad ca kr Åtgärder: enligt åtgärdsprogram Ökad tillgänglighet till allmän plats som ägs och förvaltas av kommunen Gatu- och parkkontoret och Samhällsbyggnadskontoret tillsammans med berörda förvaltningar och kommunala bolag Åtgärd 5:1.3 Det är viktigt att beakta tillgänglighetsaspekterna för alla berörda handikappgrupper redan från början då fysiska miljöer utformas och byggs upp. Ibland står olika intressen mot varandra, exempelvis för elöverkänsliga. Vid handläggning som berör utformning av byggnads- och anläggningsärenden, projektering och granskningsarbete som utförs av kommunen, ska tillgänglighetsaspekter arbetas in i de rutiner och checklistor som finns på berörd förvaltning/bolag. Viktigt att lämna information till privata fastighetsägare om tillgänglighetsaspekterna exempelvis vid byggsamråd. Alla som vistas och rör sig i Kalmar kommun Tidsplan: Klart under år 2005 Ökad tillgänglighet Berörda förvaltningar och bolag 21 (50)

22 Åtgärd 5:1.4 Det finns idag ett förslag i bostadsförsörjningsprogrammet om att utreda frågan om basanpassning närmare. Bättre basanpassning redan vid nybyggnad skulle underlätta och förenkla kommande anpassningsbehov. Frågan om behov av riktlinjer ska undersökas. Tidsplan: Finansiering: Personer med funktionshinder Enligt bostadsförsörjningsprogrammet Utreds senare Underlätta för och minska kommande anpassningsbehov Mark- och planeringsenheten Åtgärd 5:1.5 Alla allmänna utrymmen inom förvaltningar och bolag bör hållas doftfria. Frågan om en doftfri policy vidarebefordras till Allergikommittén. Det finns ett handlingsprogram för att göra Kalmar kommun till en allergianpassad kommun, antagen av kommunfullmäktige I handlingsprogrammet framgår att alla arbetsplatser ska ha en god arbetsmiljö. Där framgår vidare att man speciellt ska uppmärksamma allergiframkallande miljöer och inomhusklimat. Anställda inom kommunen och besökande allmänhet Tidsplan: Frågan överlämnas våren 2005 Hälsoeffekter Allergikommittén Åtgärd 5:1.6 Vid verksamhet i kommunägd affärslokal måste det bevakas att möjligheten till tillträde finns för alla funktionshindrade inklusive elöverkänsliga (elsanering/lysrör mm). Allergikommittén har utarbetat en plan för god el-miljö i kommunala förvaltningar och bolag. Förslaget antogs av kommunstyrelsen den 30 maj Antaget förslag ska gälla för affärslokaler där kommunen/kommunala bolag är fastighetsägare. Allmänheten Tidsplan: Senast 2010 Finansiering: Fastighetskontoret Öka tillgängligheten för funktionshindrade till affärslokaler Fastighetskontoret 22 (50)

23 Åtgärd 5:1.7 Hissar, så kallade släphissar där man under hissfärden håller hissknappen intryckt måste ses över. Problem med denna typ av hissar finns bl.a. vid Skälby (stora huset) och vid socialförvaltningen. Stora huset vid Skälby förvaltas av fastighetskontoret och socialförvaltningens lokaler förvaltas av KIFAB. Hissar där man behöver hålla hissknappen intryckt under färden är en säkerhetsaspekt. Möjligheter finns att byta ut hissknappen mot en så kallad joystick som för många är lättare att hantera. Utreda frågan vidare för förslag till åtgärd. Allmänheten och berörda fastighetsägare Tidsplan: Klart år 2005 Finansiering: Berörda förvaltningar Lättare att hantera hissarna men viktigt att inte bortse från säkerhetsaspekterna Fastighetskontoret och KIFAB Åtgärd 5:1.8 Hissen till konstmuseet kan inte betjäna större rullstolar och det saknas tillgänglig handikapptoalett. Enligt uppgift finns ett förslag gällande ombyggnad/nybyggnad av konstmuseet. Viktigt att beakta tillgängligheten vid ombyggnation eller vid eventuell nybyggnation. Allmänheten Tidsplan: Slutfört senast 2010 Finansiering: Inom ramen för produktionskostnaderna Bättre tillgänglighet för allmänheten Fastighetskontoret 23 (50)

24 Åtgärd 5:1.9 Teleskopramper för utlåning/uthyrning saknas. Vid offentliga arrangemang som anordnas kan detta vara ett sätt att tillfälligt lösa en mindre nivåskillnad. Det kan också ses som en bra service till allmänheten/föreningar att vid olika evenemang kunna lösa en mindre nivåskillnad genom utlåning/uthyrning av teleskopramp via kommunen. Kommunen ska införskaffa ett antal teleskopramper. Allmänheten Tidsplan: Klart 2005 Finansiering: Gatu- och parkkontoret God service till allmänheten och bättre tillgänglighet vid olika evenemang Gatu- och parkkontoret Åtgärd 5:1.10 Idag råder det brist på offentliga toaletter och handikapptoaletter i centrala Kalmar. Fler toaletter behöver inrättas. Fastighetskontoret har påbörjat en översyn av toaletterna vid f.d. bussterminalen. Ingen annan inventering är gjord. En inventering av samtliga offentliga toaletter i centrala Kalmar ska göras. I samband med det inventeras även behovet av eventuellt nya toaletter. Allmänheten Tidsplan: Klart år 2006 Finansiering: Anvisade medel God service och bättre tillgänglighet Gatu- och parkkontoret i samråd med Fastighetskontoret Åtgärd 5:1.11 Det saknas tillgänglig handikapptoalett i Kalmar teater. Bristerna ska åtgärdas så att teatern blir fullt tillgänglig. Allmänheten Tidsplan: Klart under år 2005 Bättre tillgänglighet Fastighetskontoret 24 (50)

25 Åtgärd 5:1.12 Kalmar kommun ger KLT i uppdrag att utöka trafiken med låggolvbussar, även på landsbygden. Inriktningen ska vara att utöka antalet låggolvbussar i samband med upphandling av nya fordon samt att linjens externa anläggningar upprustas. Alla som vistas och rör sig i Kalmar kommun Tidsplan: Påbörjas våren 2005 och därefter successivt fram till år 2010 Ökad tillgänglighet till kollektivtrafik Kommunstyrelsen Åtgärd 5:1.13 En översyn av parkeringsplatser samt placeringen av skyltar vid handikapplatser för rörelsehindrade ska genomföras. Personer med parkeringstillstånd Tidsplan: Våren 2005 Ökad tillgänglighet Gatu- och parkkontoret och berörda fastighetsägare Åtgärd 5:1.14 Kalmar kommun ska anpassa lekplatser så de är tillgängliga för funktionshindrade barn. Barn med funktionshinder Tidsplan: Lokalisering och åtgärdsbeskrivning ska ske under våren 2005 Utförande efter tilldelning av extra medel Finansiering: Anvisade medel Ge barn med funktionshinder ökad tillgänglighet till allmänna lekplatser Gatu- och parkkontoret 25 (50)

26 Åtgärd 5:2.1 Kalmar kommun har idag en tillgänglighetsguide publicerad på hemsidan. Den saknar dock en rad viktiga uppgifter. En ny guide ska tas fram som innehåller de mest välbesökta turistmålen, offentliga lokaler och butiker. Det är viktigt att den anpassas till alla målgrupper och inte bara finns digitalt. Informationen i guiden ska även ligga till grund för utveckling av kommunens hemsidor, se 5:2.2. Alla som rör sig och vistas i Kalmar Tidsplan: Slutfört våren 2006 Finansiering: Destination Kalmar och kultur- och fritidsförvaltningen Kostnaden beräknas uppgå till ca kr Ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder att besöka Kalmars sevärdheter och shoppingutbud Destination Kalmar i samarbete med handikapporganisationerna Åtgärd 5:2.2 Utveckla kommunens hemsidor med en informationsruta handikappanpassat för tillgänglighet till evenemang och sevärdheter. Alla med någon form av funktionshinder Tidsplan: Klart hösten 2006 Finansiering: Kalmarturism AB. Kostnaden beräknas till ca kr Ökade möjligheter att besöka Kalmars sevärdheter och evenemang för personer med funktionshinder Kalmarturism AB i samråd med Informationsenheten Åtgärd 5:2.3 Byggherrar och kvalitetsansvariga i kommunen som arbetar med utformning och uppbyggnad av fysiska miljöer får inte kontinuerlig information om nya rön om handikappolitik och tillgänglighetsfrågor. Ta reda på former för att kunna ta del av information som kommer via Boverket m.fl. Byggherrar och kvalitetsansvariga i kommunen Tidsplan: Klart 2005 Öka kunskapen om nya förändringar Samhällsbyggnadskontoret, Gatu- och parkkontoret, Fastighetskontoret 26 (50)

27 Åtgärd 5:3.1 Redan idag är Kalmar kommuns hemsida anpassad för personer med funktionshinder genom att man kan ställa in storlek på bokstäverna, kontrast etc. Alla bilder har även en alt-text (en text som förklarar vad bilden föreställer). Utifrån de riktlinjer som upprättas enligt åtgärd 1:1.1, ska viss information på hemsidorna kompletteras med sidor på Lättläst svenska. Personer med någon form av funktionshinder Tidsplan: Klart under 2005 Finansiering: Respektive förvaltning eller bolag Göra informationen mer lättillgänglig för dyslektiker med flera Informationsenheten tillsammans med berörda förvaltningar och bolag Åtgärd 5:6 Vissa funktionshinder, exempelvis elöverkänslighet och synskada, medför svårigheter att ta del av kommunens information/service eftersom det mesta är datorbaserat. Vid en inventering av vad de kommunala förvaltningarna och bolagen producerat för ovanstående grupper är det bara Kalmar Vatten och renhållning AB som har spelat in sorteringsguiden samt VA-taxan på band. Kultur- och fritidsförvaltningen har viss information på Lättläst svenska samt att Kalmarturism AB gjort en enkel pappersguide. Utifrån de riktlinjer som upprättas enligt åtgärd 1:1.1 ska vissa trycksaker anpassas för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionshinder. Alla personer med någon form av funktionshinder Tidsplan: Klart 2007 Ökad tillgänglighet till information Informationsenheten tillsammans med berörda förvaltningar och bolag 27 (50)

28 Åtgärd 5:10 I samband med att ett nytt verktyg för Internetpublicering handlades upp så beaktades tillgänglighetsaspekterna genom att man involverade ett antal handikapporganisationer som referensgrupper. Däremot saknas fastlagda rutiner för att genomföra detta vid utveckling och inköp av datorsystem. Rutiner ska upprättas och användas vid allt införskaffande av nya eller utveckling av befintliga datoriserade informations- och servicesystem. Brukare av informations- och servicesystem Tidsplan: Klart våren 2005 Ökad tillgänglighet till kommunens datasystem för personer med funktionshinder IT-enheten 28 (50)

29 Regel 6 Utbildning Kalmar kommuns policy: Kalmar kommun ska erkänna principen om lika möjligheter till utbildning på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Kalmar kommun ska se till att sådan utbildning är en integrerad del av den ordinarie utbildningen. Åtgärd 6:1.1 I Barn- och ungdomsnämndens och gymnasieförbundets policydokument måste klart anges att även barn och ungdomar med funktionshinder omfattas. En motsvarande skrivning ska även finnas i varje enhets lokala arbetsplan. För att behoven hos barn/ungdomar med funktionshinder ska uppmärksammas och tillgodoses är det viktigt att gruppen lyfts fram i måldokument. Elever med funktionshinder Tidsplan: Klart under 2005 Elever med funktionshinder blir sedda och får rätt stöd Barn- och ungdomsförvaltningen/nämnden, Södermöre kommundel/nämnd samt gymnasieförbundet Åtgärd 6:1.2 När det gäller funktionshindrade barns behov av särskilt stöd i själva inlärningssituationen, är skolans nuvarande styrdokument inte tillräckligt tydliga när det gäller att tidigt uppmärksamma talsvårigheter, problem i språkutvecklingen liksom övriga brister i förmågan att kommunicera. För att dessa behov hos barn och ungdomar med funktionshinder ska uppmärksammas och tillgodoses måste frågan aktualiseras och styrdokumenten justeras. Elever med funktionshinder Tidsplan: Klart senast 2005 Genom tidig upptäckt kan eleven snabbt få rätt stöd. På så sätt kan funktionshindret minskas eller helt elimineras. Barn- och ungdomsnämnden/förvaltningen, Södermöre kommundel/nämnd samt gymnasieförbundet 29 (50)

30 Åtgärd 6:1.3 Kommunfullmäktige har antagit den nya skolplanen. En inventering enligt regel sex ska genomföras för att garantera att behoven hos barn- och ungdomar med funktionshinder tillgodoses. Elever med funktionshinder Tidsplan: Klart under 2006 Genom tidig upptäckt kan eleven snabbt få rätt stöd. På så sätt kan funktionshindret minskas eller helt elimineras Barn- och ungdomsnämnden/förvaltningen samt Södermöre kommundelsnämnd/förvaltning Åtgärd 6:1.4 Personalgrupper i skola/förskola som arbetar med elever som har funktionshinder har ofta fått handikappkunskap i sin yrkesutbildning samt viss fortbildning. Övriga lärare och annan personal i förskola/skola saknar ofta tillräcklig utbildning i handikappkunskap och kännedom om olika funktionshinder. För att uppnå målen i det handikappolitiska programmet, krävs ytterligare utbildningsinsatser. Inventering ska göras tillsammans med handikapporganisationerna för att kartlägga vilka behov av utbildning som finns samt upprätta en plan för genomförande. Barn- och ungdomsförvaltningens, Södermöre kommundel samt gymnasieförbundets personal Tidsplan: Inventering slutförd 2005 Därefter fortlöpande utbildning årligen Elever med funktionshinder kommer på ett bättre sätt att kunna integreras i skolan/förskolan Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundel och gymnasieförbundet 30 (50)

31 Åtgärd 6:3 I inventeringsarbetet har det framkommit att föräldragrupper för elever med funktionshinder och handikapporganisationer inte ges möjlighet att delta tillräckligt i skolans informationsarbete. Initiativ bör tas för hitta naturliga och enkla samarbetsformer mellan skola/- förskola, föräldrar och berörda organisationer. Föräldragrupper, handikapporganisationer och skolan/förskolan Tidsplan: Klart 2005 Denna åtgärd underlättar integreringen av funktionshindrade elever i skola/förskola Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundel samt gymnasieförbundet 31 (50)

32 Regel 7 Arbete Kalmar kommuns policy: Kalmar kommun ska erkänna principen att ge förutsättningar för personer med funktionshinder så att de ska kunna utnyttja sina mänskliga rättigheter, särskilt rätten till arbete. Åtgärd 7:2 Personalenheten saknar idag kunskap om hur många av kommunens anställda som har någon form av funktionshinder. En kommunövergripande plan ska upprättas innehållande riktlinjer för hur förvaltningarna/bolagen ska hantera frågor kring ökad medvetenhet/attitydförändring och tillgänglighet med stöd från agenda 22 och projektets genomförda inventering. För att kommunen i större utsträckning ska kunna erbjuda personer med funktionshinder anställning inom kommunens olika förvaltningar och bolag ska den kommunövergripande planen även innehålla information om hur arbetsgivaren kan anpassa arbetsplatser så de blir tillgängliga för medarbetare med funktionshinder. Arbetstagare och arbetssökande till Kalmar kommun Tidsplan: Klart 2005 Ökade möjligheter till arbete för personer med funktionshinder Personalenheten 32 (50)

33 Åtgärd 7:6 För att ge personer med funktionshinder samma möjligheter som andra vid anställning, befordran, löneökning och att delta i personalutbildning så finns en allmän skrivning i det personalpolitiska programmet som lyder: Kalmar kommuns förvaltningar kännetecknas av en jämställd syn på den anställde. Alla anställda har samma värde, samma rättigheter och skyldigheter. Denna skrivning täcker in, om viljan finns, alla aspekter och innebär att ingen diskriminering får finnas oavsett skäl. Personalpolitiska programmet ska omformuleras så det blir tydligt och inte kan feltolkas. Programmet ska särskilt beakta diskriminering så att synen om jämställdhet genomsyrar alla förvaltningar. Kommunen ska arbeta för att personer som har funktionshinder i möjligaste mån får behålla sina arbeten och om det inte är möjligt, hjälpa till att erbjuda nya arbetsmöjligheter med den anpassning som behövs. Arbetstagare och arbetssökande till Kalmar kommun Tidsplan: Klart 2005 Ökade möjligheter till arbete för personer med funktionshinder Personalenheten 33 (50)

34 Regel 9 Familjeliv och personlig integritet Kalmar kommuns policy: Kalmar kommun ska respektera rätten att bilda familj och främja möjligheterna för personer med funktionshinder att leva familjeliv. Kommunen ska möjliggöra för personer med funktionshinder att få ett bra socialt liv och att rätten till personlig integritet främjas samt se till att lagen följs så att man inte diskriminerar personer med funktionshinder när det gäller sexuella relationer, äktenskap och föräldraskap. Åtgärd 9:3 Kommunen ska kunna erbjuda stöd som underlättar för personer med funktionshinder att bilda familj. Möjligheten till information och rådgivning om praktiskt stöd måste förbättras. Utgångspunkten är att personer med funktionshinder ska få samma hjälp som andra att familjeplanera. En handlingsplan ska arbetas fram med inriktning mot information, utbildning och stöd för att främja möjligheten för personer med funktionshinder att leva familjeliv. Personer med funktionshinder Tidsplan: Handlingsplan slutförd 2006 Att kunna erbjuda bättre stöd till personer med funktionshinder att leva familjeliv Socialförvaltningen, Omsorgsförvaltningen och Södermöre kommundel i samverkan med Landstinget Kalmar län Åtgärd 9:4 Kännedom saknas huruvida personer med funktionshinder och deras familjer får information om hur de kan skydda sig mot sexuella och andra övergrepp. Möjligheten att kunna ta del av information och rådgivning måste undersökas. En handlingsplan ska arbetas fram med inriktning mot frågor som rör sexuella övergrepp av olika slag och innefatta information, utbildning och stöd. Personer med funktionshinder Tidsplan: Handlingsplan slutförd 2006 Finansiering: Respektive förvaltnings ordinarie budget för personalutbildning/-utveckling Att kunna erbjuda bättre stöd till personer med funktionshinder att leva familjeliv Socialförvaltningen, Omsorgsförvaltningen och Södermöre kommundel i samverkan med Landstinget Kalmar län 34 (50)

35 Regel 10 Kultur Kalmar kommuns policy: Kommunen ska se till att personer med funktionshinder kan delta i kulturlivet på lika villkor som andra. Åtgärd 10:1.1 Vid all annonsering av kulturarrangemang ska kommunen ange arrangemangets tillgänglighet för personer med funktionshinder, exempelvis att höroch syntolkning kan erhållas. Så långt det är möjligt ska information kunna fås i anpassad form. Även vid arrangemang där kommunen inte själv är ansvarig, ska kommunen verka för att annonseringen innehåller upplysning om arrangemangets tillgänglighet. Tidsplan: Finansiering: Personer med funktionshinder Start våren 2005, därefter kontinuerligt Inom befintlig budget Bättre information till personer med funktionshinder om möjligheterna att besöka olika kulturarrangemang Kultur- och fritidsförvaltningen och andra berörda förvaltningar i samarbete med arrangörer Åtgärd 10:1.2 Kalmar kommun ska främja den fysiska tillgängligheten i miljöer där kulturell verksamhet bedrivs. Vid lokaluthyrning ska information om funktionshindrades behov av tillgänglighet ges till arrangören. Informationsbroschyr ska utarbetas och hemsida upprättas för ändamålet. Tidplan: Finansiering: Arrangörer Broschyr klar 2005, därefter kontinuerlig information Inom befintlig budget Ökad tillgänglighet vid kulturarrangemang Ökad medvetenhet hos arrangör/kursanordnare om funktionshindrades behov Förvaltningar och bolag som hyr ut lokaler. Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar fram en informationsbroschyr samt upprättar hemsida 35 (50)

36 Åtgärd 10:2.2 Stadsbiblioteket är anpassat för personer med funktionshinder och har god tillgänglighet. I vissa föreningsägda lokaler, exempelvis Folkets Hus-lokaler och Bygdegårdar är tillgängligheten ofta bristfällig. Kultur- och fritidsförvaltningen ska uppmärksamma föreningar på att de bör anpassa sina lokaler så att de blir tillgängliga för personer med funktionshinder, samt informera om att det finns statliga anpassningsbidrag att söka vid om-, tilleller nybyggnation. Tidsplan: Finansiering: Föreningar med egna lokaler Med början 2005 och därefter kontinuerligt Statsbidrag Ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder till föreningslokaler Kultur- och fritidsförvaltningen Åtgärd 10:3 Idag saknas kännedom om hur modern teknik används för att göra kulturutbud och kulturarrangemang tillgängliga för personer med funktionshinder. Kultur- och fritidsförvaltningen undersöker situationen och utreder frågan. Personer med någon form av funktionshinder Tidsplan: Klart 2005 Öka möjligheten för funktionshindrade att ta del av kulturutbud och kulturarrangemang Kultur- och fritidsförvaltningen 36 (50)

37 Regel 11 Rekreation och idrott Kalmar kommuns policy: Kommunen ska vidta åtgärder för att tillförsäkra personer med funktionshinder samma möjligheter till rekreation och idrott som andra. Kommunen ska verka för att personer med funktionshinder kan delta i idrotts- och föreningsliv samt nyttja idrotts- och rekreationsanläggningar på lika villkor som andra. Kommunen ska ägna särskild uppmärksamhet åt att utveckla Kalmar kommun till ett attraktivt och tillgängligt turistmål för personer med funktionshinder. Åtgärd 11:1.1 Vid all annonsering och information om idrotts- och rekreationsarrangemang ska arrangemangets tillgänglighet anges. Så långt det är möjligt ska informationen kunna fås i anpassad form. Tidplan: Finansiering: Personer med funktionshinder Påbörjas under våren 2005 och kontinuerligt Inom befintlig budget Bättre information till personer med funktionshinder om möjligheterna att besöka olika idrotts- och rekreationsarrangemang Kultur- och fritidsförvaltningen och andra förvaltningar i samarbete med arrangören Åtgärd 11:1.2 Idrotts- och rekreationsaktiviteter är inte fullt tillgängliga för alla. Kultur- och fritidsförvaltningen ska utreda hur tillgängligheten kan förbättras. Personer med någon form av funktionshinder Tidsplan: Kontinuerligt från och med år 2005 Bättre förutsättningar för personer med funktionshinder att dels kunna delta samt att nyttja idrotts- och rekreationsanläggningar på lika villkor Kultur- och fritidsförvaltningen, Smålands IF: s utbildningsavdelning och det lokala föreningslivet 37 (50)