Tddah. 'Datorstödda kmskapssystcm i framtidens kgntor. December Rapport. Sture Hägglund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tddah. 'Datorstödda kmskapssystcm i framtidens kgntor. December 1986. Rapport. Sture Hägglund"

Transkript

1 Tddah December 1986 Rapprt 26 'Datrstödda kmskapssystcm i framtidens kgntr Sture Hägglund

2

3 Datrstödda kunskapssystem i framtidens kntr Sture Hägglund Universitetet ch tekniska högsklan i Linköping Sammanfattning: Denna rapprt sammanfattar utvecklingen inm mrådet kunskapsbaserade expertsystem, dvs prgramvara sm självständigt eller i samverkan med en användare löser uppgifter sm nrmalt anses kräva mänsklig expertis. Speciellt betnas synen på sådan prgramvara sm ett kmmunikatinssystem för förmedling av kunskap från experter till slutanvändare av det datrbaserade systemet. I rapprten redvisas relatinen till traditinell infrmatinsteknlgi, teknik ch metdik för utveckling av kunskapsbaserade system, samt ges exempel på en rad tillämpningar i kntrsmiljö. Speciellt diskuteras hur framtidens infrmatinsteknlgiska system kan kmma att påverka förutsättningarna för framtidens kntrsarbete. Rapprten har tillkmmit våren 1986 med stöd från Televerket genm TELDOK's redaktinkmmitté, under författarens tjänstledighet från institutinen för datavetenskap (IDA) vid Universitetet ch tekniska högsklan i Lmköping. För värdefulla bidrag ch synpunkter tackar författaren Staffan Löf, Pär Emanuelsn ch Björn Möller, Epitec AB, samt kllegr vid IDA, vilkas samlade erfarenheter i hög grad Ugger till grund för denna rapprt. Författarens adress: Sture Hägglund Tel IDA Cmputer mail: UUCP:...enea!liuida!sth Universitetet i Linköping LINKÖPING Sture Hägglund, 1986.

4 \ ISSN Publikatinerna kan beställas gratis, dygnet runt, från TeleSvar. Tryckeri: Nyströms Tryckeri AB, Bllnäs

5 INNEHÅLL 1. Intrduktin 3 2. Datrstödda infrmatinssystem Knventinell ADB-teknik Kntrsinfrmatinssystem Kunskapsbaserade system Kunskapsteknik Någt m definitiner Artificiell Intelligens Expertsystem Kunskapssystem Kunskapsrepresentatin m.m Representatin av bjektstrukturer Slutledningsmekanismer Stöd för plausibla resnemang Underliggande lgik Utvecklingsmetdik Kunskapsuppbyggnad Prgramstödd uppbyggnad av kunskapsbas Induktivt lärande Datrstödd intervju Synliggörande av kunskapen Relatin till traditinell systemutveckling Utvecklingshjälpmedel Maskinvara Generella språk Lisp Prlg Användning av knventinella språk Verktyg för kunskapssystem Induktinssystem Regelbaserade system Objekt-rienterade system Hybrida utvecklingsmiljöer Jämförande analys Standardisering m.m Beslutsstödsystem Principer Exempel på system inm juridik/eknmi LUCKY - gåvbrev vid fastighetsöverlåtelser 54

6 6.2.2 Kunskapsbaserad återsökning av juridiska dkument Regel-baserad sammanställning av dkument Datrstödd juridisk analys Utveckling av frmellt språk för lagstiftning Blagsbeskattning Regelbaserade mdeller av juridisk expertkunskap Skatterådgivning Prtföljhantering Arbetsstatin för eknmisk analys Beskattning av fåmansblag Riskbedömning ch premiekalkyl i försäkringsblag Nyckelfärdiga prdukter Sammanfattande analys Beslutsstöd inm scialförsäkringen Självförklarande prgramvara Kunskapssystemet sm kmmunikatinsmedium Kunskapssystem ch infrmatinssökning Kunskapssystem ch videtex Förklaringshjälpmedel Undervisande system Stöd för textprduktin Människa-datr interaktin Dialgutfrmning Intelligenta användargränssnitt Hjälpfunktiner Hantering av naturligt språk Maskinell översättning Frågespråk mt databaser Talad in- ch utmatning Textgenerering vid analys av stra datamängder Autmatisk klassificering av textmeddelanden Sammanfattande diskussin Avslutande diskussin State f the art Diskussinspunkter Ansvarsfrågr Infrmella regelsystem Transparent prblemlösning Behövs experten? Risken för kunskapsersin Slutrd 92 Referenser 95 Appendix A: Ordlista 97

7 KUNSKAPSSYSTEM I FRAMTIDENS KONTOR 3 Intrduktin 1. Intrduktin Denna rapprts syfte är att sammanställa infrmatin m den snabba utvecklingen inm mrådet kunskapsbaserade expertsystem, eller krtare kunskapssystem, ch att diskutera möjliga ch trliga knsekvenser för vårt sätt att använda infrmatinsteknlgi i kntrsarbete. Rapprten ska förhppningsvis kimna läsas med behållning av såväl persner med kunskaper m detta teknikmråde, sm av persner med en mer begränsad insikt inm mrådet. I framställningen diskuteras framför allt principiella frågr, men försök görs att genmgående illustrera med knkreta exempel från tillämpningar, sm finns i dag. Det bör dck påpekas att kmmersiellt fungerande prdukter har först under de allra senaste åren gjrts allmänt tillgängliga, varför många av de system man hittills har erfarenhet av utgörs av frsknings- eller prttypsystem. När det gäller nyttiggörande av infrmatinsteknlgi knyts för närvarande stra förväntningar till tekniker från det frskningsmråde inm datavetenskapen, sm benämns artificiell intelligens (AI), ch till effektivare sätt att bygga system sm understödjer insamling, hantering, utnyttjande ch kmmunikatin av kunskap. Dessa förväntningar är i hög grad knutna till s.k. kunskapsbaserade expertsystem, dvs prgramvara sm självständigt eller i samverkan med en användare löser uppgifter sm nrmalt anses kräva mänsklig expertis. Inm alla grenar av infrmatinsteknlgin ch dess tillämpningar, förväntas dessa system i en nära framtid medföra ett radikalt teknikskifte baserat på de nya möjligheterna att utföra s.k. symblisk infrmatinsbehandling, dvs att i datasystemen direkt lagra, bearbeta ch använda verksamhetsnära kunskap för beslutsfattande ch prblemlösning. En av de ledande amerikanska frskarna inm mrådet, prfessr Edward A. Feigenbaum vid Stanfrd-universitetet, säger m den utveckling vi nu står inför: "It's nt just the secnd cmputer revlutin... It's the IMPORTANT ner. (IVA-sympsium, december 1985) Innebörden av detta yttrande är att hittillsvarande infrmatinsteknlgi baserats huvudsakligen på datrns förmåga till effektiva matematiska beräkningar ch rutinmässig administratin av stra datamängder, medan dess

8 KUNSKAPSSYSTEM I FRAMTIDENS KONTOR Intrduktin ptential sm hjälpmedel för bearbetning ch användning av symbliskt representerad kunskap nu öppnar nya perspektiv ch möjligheter. Möjligheten att reprducera intelligensfunktiner i icke-levande system har länge fascinerat ch utmanat människan. Egentlig frskning m möjligheterna att använda datrer för att åstadkmma knstgjrd intelligens initierades redan på femtitalet ch anmärkningsvärda resultat nåddes tidigt, exempelvis med prgram för prblemlösning, bevis av matematiska satser ch frågebesvarande system sm arbetade med naturlig engelska. Emellertid visade sig dessa framgångar vara svårare att generalisera än man först trdde, ch detta tillsammans med realistiska förutsägelser m ett snabbt genmbrtt för praktiskt användbara Al-system, ledde till att Al-frskningen under 70-talet delvis km att betraktas med en viss skepsis. Under det tidiga 80-talet har bilden hastigt svängt. Den filsfiska frågan m en datr verkligen kan ges intelligens i en djupare mening kvarstår visserligen besvarad, men inm en rad mråden har man kunnat realisera prgram sm hanterar prblemställningar sm tidigare låg utm räckhåll. Samtidigt har det snabba prisfallet på datakraften har gjrt Al-frskningens verktyg eknmiskt rimliga i en rad tillämpningar. De tekniker sm Al-frskarna utnyttjat i labratriemiljö kan nu få en bred praktisk användning. Kunskapsbaserade expertsystem, eller med den någt vidare term sm alltmer vinner insteg, kunskapssystem, mnebär en möjlighet att intrducera datrstöd även för uppgifter där svårigheter att exakt frmulera lösningsmetder gör att traditinell datateknik ej varit framgångsrik. Ett sådant datrprgram baseras på att kunskaper, fakta ch erfarenheter kan utnyttjas på ett sätt sm liknar mänskliga experters sätt att resnera. Typiska egenskaper är: * heuristiska lösningsmetder. För prblem där en analytisk/algritmisk lösning ej är känd eller är beräkningsmässigt genmförbar används någn intelligent strategi för att begränsa antalet altemativ, exempelvis med hjälp av "tumregler" ch erfarenhetsmässiga kimskaper. * transparens. Resultat ch rekmmendatiner från systemet kan förklaras ch mtiveras. Kvmskapsbasen, mfattande aktuella fakta ch beslutsregler m.m., är hela tiden tillgänglig för inspektin. * resnemang under säkerhet. Hänsyn kan tas till att såväl kunskap m rsaksamband sm aktuella data kan vara fullständiga, tillförlitliga, eller eljest säkra, varvid systemet beräknar graden av plausibilitet för en slutsats eller ett resultat. * flexibilitet. Kraftfulla hjälpmedel sm stöder stegvis frmulering ch mdulärt underhåll av kunskapen i systemet ingår i den datrstödda utvecklingsmiljön. Denna typ av prgramvara kan sägas kmplettera traditinell datateknik för numeriska beräkningar ch för rutinmässig massdatabehandling. Typer av uppgifter där denna teknik kan erbjuda fördelar är exempelvis:

9 KUNSKAPSSYSTEM I FRAMTIDENS KONTOR 5 Intrduktin Människa-datr interaktin, där prblemet är att utfrma dialgen med användaren så att dennes kunskaper ch förmåga utnyttjas på bästa sätt med ett minimum av krav på teknisk "fingerfärdighet, samtidigt sm systemet så långt möjligt erbjuder effektiv hjälp ch förklaringar när så behövs. utbildning ch träning, dvs att till en användare förmedla kunskaper sm lagrats in i ett system ch att öva dennes förmåga att tillämpa dessa kunskaper. övervakning, t.ex. av en prcess, ett system, eller ett ärende, med uppgift att upptäcka när ett i någn mening nrmalt tillstånd uppstår. tlkning, dvs att värdera uppgifter ch data, speciellt med hänsyn till att dessa kan vara precisa, fullständiga eller felaktiga. diagns, (felsökning) dvs att utifrån givna symtm dra slutsatser m vilken rsak sm ligger bakm. knstruktin, dvs att utfrma en prdukt eller prcess av någt slag sm uppfyller givna krav ch restriktiner. planering, dvs att välja åtgärder med syfte att nå ett givet mål ch att utfrma en sekvens av handlingar sm leder till målet. styrning, kriterier. dvs att reglera en prcess eller en verksamhet enligt givna Ambitinen är att nå upp till prestandanivån hs de mest framstående mänskliga experterna inm ett givet mråde. Systemen kan vara autnma, dvs självständigt prblemlösande, eller knsultativa, varvid man sm användare vanligen tänker sig en persn sm är kunnig, men inte expert på den aktuella uppgiften, ch sm ges möjlighet höja sin kmpetens genm att ta assistans från systemet. Sammanfattningsvis kan nteras att vi dels kan definiera begreppet kunskapssystem/expertsystem i första hand utifrån deras prestatiner, dvs att lösa i någn mening svåra (expertiskrävande) prblem, dels utifrån lösningsmetden, dvs användning av vissa språk, prgramrganisatinstekniker, utvecklingsmetdik eller prblemlösningsmetd. En kmbinatin av dessa synsätt kmmer att. tillämpas i denna framställning, dvs vi ser kmbinatinen av lösningsmetd ch prestatinsförmåga sm betydelsefull. Termerna expertsystem respektive kunskapssystem kmmer delvis att användas synnymt i det följande. Dck med en betning på prblemlösningsförmågan när det gäller expertsystem medan kunskapssystem föredras när vi ser till det det vidare begreppet. Sm trde ha framgått av det föregående, gör vi en åtskillnad mellan frskningsmrådet AI ch den tillämpade prgramvaruteknik sm resulterat i möjligheten att bygga praktiska kunskasphanterande syustem för beslutsstöd ch prblemlösning. Det är i dag knappast meningsfullt att diskutera huruvida expertsystemen är "intelligenta" i någn djupare mening eller inte. Mer intressant är att värdera dessa systems egenskaper i sig, att bedöma vilka

10 6 KUNSKAPSSYSTEM I FRAMTIDENS KONTOR Intrduktin praktiskt fungerande metder ch tekniker sm Al-frskningen redan resulterat i ch vilka principiella prblem sm återstår att lösa för denna frskning. Waterman [WAT86] gör följande illustrativa jämförelse mellan mänsklig ch artificiell expertis: Mänsklig expertis förgänglig svår att förmedla svår att dkumentera pålitlig hög kstnad Artificiell expertis permanent lätt att förmedla lätt att dkumentera förutsägbar rimlig kstnad Figur 1.1 Mtiv för datranvändning. Mänsklig expertis kreativ anpassningsbar kmbinerar sinnesintryck brett tillämpbar sunt förnuft Artificiell expertis inspirerad kräver instruktiner symblisk infrmatin högt specialiserad teknisk kunskap Figur 1.2. Människans fördelar. Denna översikt visar på de begränsningar sm vi i dag har att acceptera när det gäller datrbaserade kunskapssystem. Även med dessa begränsningar finns det en mycket betydande ptential för denna teknik, vilket de stra satsningar sm görs på många håll ger uttryck för. Följande är ett är försök att sammanfatta dagens förväntningar på denna nya teknik: Inm vissa på lämpligt sätt avgränsade mråden kan vi hantera kmplexitet i beslutsfattande ch prblemlösning på ett sådant sätt att vi kan reprducera prestatinsförmågan hs de bästa mänskliga experterna, t.ex. för finansiellt ch eknmiskt beslutsfattande, felsökning, knstruktins- ch prduktsammansättningsarbete, säljstöd, m.m. Inm allt fler industrigrenar blir förmågan att skräddarsy prdukter ch lösningar för kundens behv av allt större betydelse. Genm att på lika sätt kunna "paketera" kunskap ch ta betalt för den sm prdukt eller kmpnent i prdukter, hppas man kunna skapa nya marknader eller förädla allmänt tillgänglig teknik av traditinellt slag.

11 KUNSKAPSSYSTEM I FRAMTIDENS KONTOR Intrduktin Redan i dag har kvaliteten hs gränssnittet människa-datr i interaktiva system sm styrs genm en dialg med användaren i många fall en avgörande betydelse för systemets framgång. Utfrmning av dialggränssnitt, sm på ett ptimalt sätt tillvaratar människans unika egenskaper, förutsätter i praktiken att mfattande kunskap m tillämpningen, brukssituatinen ch användaren byggs in i systemet. Ett allmer centralt prblem är utfrmning av metdik ch stödjande prgramvara för frmulering ch frtlöpande underhåll av den kunskap sm ligger.till grund för ett systems prblemlösande förmåga. Effektiva hjälpmedel inm detta mråde, med speciell tnvikt på att invlvera mrådesexperter direkt i systemutfrmningen, utvecklas underhand. Vi ser ckså nu framför ss infrmatinsbehandlingssystem med förmåga att prducera förklaringar ch mtiveringar till bearbetningar ch resultat. Speciellt finns vissa möjligheter att realisera undervisande ch utlärande funktiner sm ett stöd för slutanvändaren att tillägna sig de kunskaper ch den prblemlösningsförmåga sm ligger till grund för prgramsystemet. Vi kan ckså uppfatta tekniken med kunskapssystem sm en ratinellare teknik för utvecklmg av vissa klasser av (interaktiva) infrmatinssystem i traditinen av den s.k. fjärde generatinens språk. Tekniken ger fördelar när det gäller exempelvis att precisera användarkrav med hjälp av prttyper, för att underlätta kundanpassning i levererade system, för att förenkla underhåll av prgramfunktiner när krav eller förutsättningar förändras, för att strukturera tillämpningar med en uppdelning i välfrmade nrmalfall respektive lika typer av undantagssituatiner, sv. Det är vår förhppning att de följande kapitlen ska ge en djupare förståelse för dessa möjligheter ch en illustratin av vad sm kan åstadkmmas i dag eller inm den närmaste framtiden. Det trde ckså vara undvikligt att den utveckling sm beskrivs i denna rapprt, på ett eller annat sätt kmmer att genmgripande påverka arbetsuppgifter, arbetsutfrmning ch framtidens kntrsarbete över huvud taget.

12 KUNSKAPSSYSTEM I FRAMTIDENS KONTOR 9 Datrstödda infrmatinssystem 2. Datrstödda infrmatinssystem Man förknippar vanligen datateknik med införandet av centraliserade, frmaliserade system, sm medför en ratinalisering genm att lika infrmatinsbehandlingsprcesser kan autmatiseras. Datateknikens administrativa användning skulle därmed leda till uppbyggande av centrala systemavdelningar med en högt specialiserad kmpetens, samtidigt sm behvet av lkal arbetskraft för rutinuppgifter reduceras radikalt. En yttring av denna utveckling kan man se i den livaktiga diskussinen runt försäkringskassrnas datasystem, där man mötte en stark ppsitin mt centraliserade systemlösningar. Det är uppenbart att denna utveckling kan kmma att beröra stra delar av tjänstesektrn, t.ex. bankvärlden där behvet av decentrala kntr för kntanttransaktiner minskar. Emellertid representerar denna typ av ADB-system, bara en av flera möjliga användningar av datateknik. För närvarande ser vi en explsinsartat snabb utveckling av distribuerad databehandling baserad på lkala smådatrer ch även införandet av kntrsinfrmatinssystem med stark tnvikt på hjälpmedel för den enskilde tjänstemannens arbete. Denna typ av system innebär ett understöd för ärendehantering ch knstruktinsarbete snarare än en autmatisering av arbetsuppgifter. Stödet är dck huvudsakligen passivt i den meningen att det baseras på sökning, sammanställning, presentatin ch kmmunikatin av infrmatin. I den följande framställningen ska vi föra diskussinen vidare till den typ av datrbaserade hjälpmedel sm på ett aktivt sätt utnyttjar en kunskapsbas för att stödja prblemlösning ch beslutsfattande inm lika mråden. Sådana system hax realiserats inm tillämpade grenar av frskningen inm det mråde sm kallas artificiell intelligens ch tekniken är för närvarande snabbt på väg ut i praktisk användning. När datatekniken utvecklades för c:a tretti år sedan, uppfattades datrn sm i första hand ett redskap för att utföra beräkningar. Snart insåg man dck att även andra slag av infrmatinsbehandlande prcesser kunde utföras med detta nya hjälpmedel. Administrativa system för löneberäkningar m.m. utvecklades parallellt med tekniska tillämpningar. Gemensamt för synen på datrn var emellertid ett algritmiskt perspektiv, d.v.s. ett prgram uppfattas sm en beskrivning av hur en given mängd indata ska transfrmeras till utdata, resultatet av bearbetningsprcessen.

13 10 KUNSKAPSSYSTEM I FRAMTIDENS KONTOR Datrstödda infrmatinssystem Uppgiften att utfrma system för infrmatinsbehandling blir med detta synsätt att definiera reglerna för lika bearbetningar, att beskriva frmen på önskade utdata ch att sedan insamla ch preparera behövliga indata. Systemarbetet kncentreras på prblemet att frmalisera behandlingsreglerna ch att utfrma algritmer för hantering av lika databearbetningar. Så småningm visade det sig i allt flera sammanhang att det egentliga prblemet ftast inte låg i att definiera bearbetningen av data, utan snarare fanns att söka i uppgiften att beskriva ch hantera den infrmatin sm läggs till grund för lika bearbetningar. Ur teknisk synpunkt betydde detta att man inm en verksamhet snarare sökte rganisera sin infrmatinsbehandling sm en databas av gemensam infrmatin, än sm en mängd bearbetningsprgram med separat definierade behv av indata. Synen på datrn sm ett redskap för att rganisera ch hantera verksamhetens infrmatin, km att allt mer ta över jämfört med synen på datr sm ett instrument för bearbetning av data. De allra senaste årens utveckling har emellertid allt mer dminerats av ett tredje synsätt, nämligen datrn sm ett kmmunikatinsredskap. I detta fall ser man datranvändningen i ett dynamiskt perspektiv. Den infrmatin sm hanteras i datasystemet får med denna utgångspunkt en mer dynamisk karaktär. De tekniska prblemställningarna i samband med systemknstruktin kncentreras på utfrmning av kmmunikatin mellan lika delsystem i en distribuerad arkitektur, på utfrmning av kmmunikatin mellan användare ch prgram, samt på infrmatinssystemet sm ett stöd för kmmunikatin mellan dem sm tillför infrmatin ch dem sm extraherar 1 infrmatin ur systemet. Den successiva utvecklingen av synen på datrn sm ett redskap för databearbetning, infrmatinslagring respektive kmmunikatin har naturligtvis starkt påverkats av den förskjutning av kstnadsförhållandet mellan s.k. maskinvara i frm av datrer ch terminaler å den ena sidan ch arbetskraftskstnader å den andra. I tidiga tillämpningar kncentrerades datrutnyttjandet till uppgifter där den enrma beräkningskapaciteten kunde tillvaratas, ch nödvändiga kringuppgifter fick utföras av mänsklig arbetskraft. I dagens läge kan datrstöd mtiveras ckså för uppgifter, där även ett begränsat stöd för människans arbete ökar prduktiviteten mätt på lämpligt sätt. Därmed ökar incitamentet att utveckla sådan teknik, inte minst på prgramvarumrådet, sm på ett flexibelt sätt kan understödja människans naturliga sätt att arbeta. Detta står i en kntrast till tidigare erfarenheter, där människan fta tvingats anpassa sig till datateknikens förutsättningar ch begränsningar. 2.1 Knventinell ADB-teknik. ADB-teknik, såsm den typiskt används idag, förknippas vanligen med rutinisering av arbetsuppgifter, frmalisering av den infrmatin sm hanteras ch likriktning av handläggningsrutiner. Detta kan ckså uppfattas sm en svårighet, när det gäller att utnyttja datrstöd i ett infrmatinssystem, eftersm det fta leder till naturliga förenklingar i de mdeller sm läggs till

14 KUNSKAPSSYSTEM I FRAMTIDENS KONTOR 11 Datrstödda infrmatinssystem grund för systemet. Relevant men svårfrmaliserad infrmatin måste utelämnas, eller ckså förlras viktiga nyanser när infrmatinen kdas m till en frm sm kan läggas till grund för autmatiserad bearbetning i datasystemet. Någt karikerat kan vi säga att införande av autmatisk databehandling (ADB) i en verksamhet fta förknippas med följande egenskaper: * ratinalisering genm att infrmatinsbehandlingen autmatiseras med eliminering av manuella ingripanden. * krav på att all infrmatin frmaliseras, vilket leder till stela handläggningsregler ch svårigheter att hantera avvikande situatiner. * användaren av ett ADB-system får i första hand en betjänande rll, med uppgiften att preparera indata, ta hand m utdata ch åtgärda felsituatiner. * ändringar i infrmatinshantering ch system är svåra att genmföra, bl.a. på grund av att följdeffekter av en lkal ändring är besvärliga att överskåda. * systemen ger i allmänhet användaren små möjligheter att kunna kntrllera hur utdata härletts ur indata. Med ett sådant synsätt kan datatekniken uppfattas sm ett redskap för centralisering, där kntrllen över systemets funktiner ch den underliggande kunskapen samlas i speciella kmpetenscentra. Därigenm kan frtlöpande rutinmässigt arbete utföras ute i en rganisatin, medan det egentliga expertkunnandet kncentreras till mindre grupper av specialister. Man får dck akta sig för att dra slutsatsen att sådana egenskaper är en nödvändig följd av användning av datateknik. I själva verket har vi att göra en avvägning mellan behvet av autmatiserad bearbetning av infrmatinen respektive önskemålet m mer realistiska mdeller av verkligheten. Dagens ADB-system har i str utsträckning pririterat den förra synpunkten. I det följande ska vi diskutera aktuell utveckling inm mråden där man i stället söker stödja en mänsklig beslutsfattare sm i samspel med datrsystemet löser lika uppgifter. 2.2 Kntrsinförmatinssystem. För närvarande diskuteras en hel del kring det förestående införandet av datrstöd i kntrsarbete, sm kan förväntas ske i str skala de närmaste åren. Det sm karakteriserer denna utveckling är införande av rd- ch textbehandling, infrmatinssökning, meddelandesändning ch småskaliga stödsystem snarare än autmatisering av kntrets rutiner, för vilket ju redan i dag ADB-teknik utnyttjas i str utsträckning. Sm en illustrativ kntrast till tradtinell databehandling, kan vi se system för infrmatinsåtervinning {infrmatin retrieval), IR-system. I sådana system knverteras inte den egentliga infrmatinen till en frm sm kan "förstås", dvs representeras i symblisk frm, av ett prgram i en datr, utan man

15 12 KUNSKAPSSYSTEM I FRAMTIDENS KONTOR Datrstödda infrmatinssystem arbetar med fri text eller helt enkelt referenser till dkument eller mtsvarande sm hanteras vid sidan av det datriserade systemet. Det sm lagras i datrn utgörs i stället av beskrivningar eller klassificeringar av den tillgängliga infrmatinen. Därmed avstår man ckså från möjligheten att autmatisera mer än prcessen att söka fram ptentiellt intressant infrmatin. Uppgiften att extrahera efterfrågade fakta ur en framsökt text eller dkument överlåts till användaren i varje särskilt fall. Med en sådan teknik vinner man å andra sidan flexibilitet, eftersm man inte i förväg behöver exakt fastställa vilket slags infrmatin sm ska kunna representeras i det datrstödda systemet. Om vi så går över till att titta på vad sm utmärker databehandlingen i ett kntrsinfrmatinssystem, finner vi klara skillnader jämfört med vad sm är typiskt för administrativa ADB-system enligt den karakteristik vi gav tidigare. Enligt definitinen i [SAN82] har vi här att göra med:... en viss typ av administrativa infrmatinssystem, nämligen sådana sm användaren upplever sm ett redskap för det egna arbetet. Betningen av redskap för egen infrmatinshantering är viktig, eftersm den ger en annan intresse-centrering än för system avsedda för hela rganisatinens samlade verksamhet. Kntrsinfrmatinssystemen utmärks alltså av att de: * ger stöd för icke-specialiserade tjänster, sm redskap för enskilda persners infrmatinshantering. * understödjer hantering av såväl strukturerad (textbehandling) sm frmallserad (frmatterade databaser) infrmatin. * utgörs väsentligen av småskaliga system, där ratinaliseringseffekter snarare vinns genm integrering av lika arbetsuppgifter än av autmatisering med standardiserad handläggning. * betnar redskapsaspekten, varigenm användarens behv är av primär betydelse vid bedömning av redskapets användbarhet ch effektivitet. * förutsätter hög anpassningsbarhet, bl.a. eftersm mfattande systemutredningar i förväg knappast kan mtiveras eknmiskt. * fungerar så att dess funktin enkelt kan överblickas ch förstås av den enskilde användaren, sm själv bär ansvaret för det slutliga resultatet utifrån det beslutsunderlag ch den bearbetning sm ett datrstött redskap tillhandahåller. Vi kan alltså se att vi i den klass av infrmatinssystem, sm här diskuteras, kmmer att kräva delvis annrlunda egenskaper än de sm vi vanligen brukar assciera med användning av ADB-teknik. Bl.a. kan kunskaper m avancerade IR-tekniker, sökstrategier, textanalys ch indexeringsmetder etc, spela en viktig rll vid uppbyggnaden av sådana system.

16 KUNSKAPSSYSTEM I FRAMTIDENS KONTOR 13 Datrstödda infrmatinssystem Exempel på typiska tjänster sm tillhandahålls i ett sådant kntrsinfrmatinssystem är: Ord- ch text-behandling Hjälpmedel för att skriva in ch redigera text, med efterföljande utskrift mfattande även typgrafisk redigering (frmattering) är centrala kmpnenter i ett kntrsdatasystem. Meddelandesändning ch teleknferenser Datrsystemets rll sm kmmunikatinskanal kan inte överskattas i detta sammanhang. Överföring av "data-brev" till enskilda persner eller grupper av mttagare liksm öppna diskussiner av typen "anslagstavla" mtiverar en bred spridning av terminaltillgång respektive sammankppling av datrer i kmmunikatinsnät. Textlagring ch sökning i databaser Eftersm många ärenden sm handläggs i kntrsmiljö handlar m hantering av fri-text-dkument, katalgisering ch arkivering, har IR-system för infrmatinssökning i textdatabaser sin självklara plats i repertaren. Hjälpmedel för dkumentframställning Utöver text-editrer ch -redigerare, kan speciella hjälpmedel för att förenkla prduktin av lika dkument finnas tillgängliga, exempelvis prgram för autmatisk stavningsrättning, avstavning respektive stöd för framställning av dkument med fast struktur eller delvis förutbestämt innehåll. Persnliga register Utöver möjligheten att lagra ch katalgisera dkument innehållande fri text, är det av strt värde att enkelt kunna lägga upp register med mer strukturerad infrmatin, exempelvis adressregister.d. Ofta sker detta genm att en blankett-layut för den avsedda typen av infrmatin skapas direkt vid terminalen, varefter ifyllda blanketter kan lagras ch bearbetas i systemet. Kalendarium m.m. Administratin av gemensamma resurser, såsm lkaler ch bk- ch tidskrifts-bestånd kan med fördel skötas med datrstöd. Ett viktigt specialfall här är datrlagrade almanackr för förbättrad samrdning vid tidsplanering av sammanträden m.m. Frågesystem för administrativa databaser Bekväma ch effektiva frågespråk för flexibla frågr mt stra databaser har kmmit i allmänt bruk under senare år, främst i samband med de s.k. relatinsdatabassystemen.

17 14 KUNSKAPSSYSTEM I FRAMTIDENS KONTOR Datrstödda infrmatinssystem Kalkylsystem Principen för dessa system är att dataelement lagrade i en 2-dimensinell matris kan relateras till varandra med lika ekvatiner, exempelvis på så sätt att det sista elementet i en rad ska utgöras av summan av de övriga elementen. Systemet sköter autmatiskt m att beräkna nya berende värden så snart någt element ändras. Matrisen manipuleras interaktivt med direkta kmmandn ch någn prgrammering i traditinell mening behöver ej utföras för uppgifter av typen budgetsimuleringar m.m. Grafiska presentatinsprgram För presentatin av numeriska data är det värdefullt med tillgång till bekväma hjälpmedel för att prducera på lämpligt sätt redigerade tabeller eller bilder i frm av lika slags diagram. Utrymmet här medger inte någn mer detaljerad diskussin av denna utveckling. Det är dck i sammanhanget viktigt att bservera den betydelse sm dessa nya kmmunikatinssystem kan kmma att få i framtiden. Redan används teleknferenser, datrförmedlad pst ch samrdnad dkumentframställning m.h.a. datanät sm viktiga hjälpmedel inte bara i det internatinella frskarsamhället utan ckså i många större företag, fta sammanknytande verksamheter över hela världen. Allmänt kan sägas att kntrsinfrmatinssystemen i första hand karakteriseras av en passiv användning av tillgänglig infrmatin. Systemet hjälper till att prducera, redigera, lagra ch kmmunicera texter ch dkument, men saknar förmåga att på ett aktivt sätt utnyttja kunskapsinnehållet i den hanterade infrmatinen. Den teknik sm diskuteras i det följande syftar till att även tillhandahålla tjänster sm baseras på system med förmåga att dra slutsatser av den kunskap sm lagrats in. 2.3 Kunskapsbaserade system. Mt bakgrund av den diskussin sm vi fört tidigare i detta kapitel, kan vi uppfatta användning av kunskapsbaserade prgramvaxusystem sm en ytterligare breddning av användningsmrådet för infrmatinsteknlgi. Ett kunskapssystem är ett datrprgram för prblemlösning inm ett väl avgränsat mråde. Vissa system fungerar sm självständiga prblemlösare, men vanligare är att systemen ger kvalificerat stöd vid beslutsfattande eller prblemlösning. I en viss mening kan alla datrprgram sägas hantera kunskap, men det finns ett antal unika kännetecken på ett genuint kunskapssystem: Graden av frmalisering är mindre. Kunskap sm inte låter sig uttryckas i en rent matematisk mdell kan frmuleras i symblisk lgik, eventuellt med resnemang baserade på sannlikheter ch med heuristik ("tumregler"). Kunskapen lagras explicit. Begrepp, regler ch fakta hanteras ch underhålls separat från det egentliga prgrammet, vilket ger

18 KUNSKAPSSYSTEM I FRAMTIDENS KONTOR 15 Datrstödda infrmatinssystem exceptinellt gda egenskaper när det gäller att utveckla kunskapssystemet ch att anpassa dess funktin till en föränderlig mvärld. Självförklarande prgram. Ett kunskapssystem ska kunna förklara hur det kmmer fram till en viss slutsats eller rekmmendatin ch användaren måste kunna se vilka regler, fakta ch antaganden sm beslutet grundar sig på. Generella förklaringsmekanismer är en viktig del i ett kunskapssystem. Kunskapssystem möjliggör i vissa fall datrstöd där detta tidigare inte var genmförbart, i andra fall ger kunskapssystemen effektivare lösningar än den traditinella prgramvarutekniken. Kunskapssystem kan: Effektivisera beslutsfattande ch prblemlösning genm att stödja, kmplettera eller i vissa sammanhang ersätta mänskliga insatser. Ge fler tillgång till det expertkunnande sm fta bara finns centralt i en rganisatin. De kan ge persnalen på exempelvis ett lkalt kntr eller mannen/kvinnan på fältet tillgång till ett effektivt beslutsstöd. Minska den sårbarhet ch det berende sm kmmer av att kunnande ch erfarenhet i en rganisatin fta är knuten till ett fåtal experter. Frigöra befintlig expertis. Anhpning av rutinärenden kan förhindra experterna att ägna sina krafter åt verkligt kvalificerade prblem, vidareutveckla sig själva ch skapa ny kunskap. Kunskapssystem kan ge experterna tid att vara just experter. Ratinalisera utveckling ch underhåll av vissa typer av infrmatinssystem, genm att bl.a. minska avståndet mellan den egentliga mrådeskunskapen ch rutinerna i de implementerade prgrammen. Kunskapssystem är lämpliga när: Kunskapskrävande rutinarbete kräver kncentratin (- datrn blir inte uttråkad). Många lika data påverkar beslutsprcessen (- datrn blandar inte brt krten), Snabba beslut måste fattas i svåra situatiner (- datrn blir inte stressad). Expertkunnandet är svårt att hålla ajur (- datrn glömmer inte). Användamas egen kmpetens måste vidmakthållas (- datrn kan förklara).

19 16 KUNSKAPSSYSTEM I FRAMTIDENS KONTOR Datrstödda infrmatinssystem Den allmänna trenden är att datrsystemen mer ch mer utvecklas till kmmunikatinssystem, där funktinerna att utföra beräkningar ch att administrera data blir funktiner underrdnade uppgiften att aktivt förmedla infrmatin ch kunskap relativt ett givet behv. I denna prcess får förmågan att i systemen hantera strukturerad infrmatin ch infrmella kunskaper en ökande betydelse. Datrsystemens karaktär av redskap betnas allt mer ch insikten ökar m behvet att tillvarata människans kmpetens ch förmåga för att ptimalt utnyttja möjligheterna till effektiv prblemlösning i samspel människa datr.

20 KUNSKAPSSYSTEM I FRAMTIDENS KONTOR 17 Kunskapsteknik 3. Kunskapsteknik I likhet med många andra mråden, där utvecklingen hax gått frt ch där en snabb kmmersialisering av frskningsresultat skett, lider det mråde sm beskrivs i denna rapprt av en långt gången begreppsförvirring. Detta gör det tyvärr nödigt svårt för en utmstående att bilda sig en uppfattning m state f the art ch vad sm är underliggande tekniska realiteter. Samma begrepp används fta för att beskriva helt lika saker, medan i andra sammanhang identiska fenmen ges radikalt lika beskrivningar. Vi hax i nästa avsnitt sammanställt en del definitiner av de grundläggande begreppen AI respektive expertsystem. Den senare termen har på gtt ch nt fått en slagkraft, sm gör att det är svårt att ersätta den med ett lämpligare ch mera precist begrepp. Just denna term hax fått en uttunnad betydelse i samband med dess starka attraktinskraft, inte minst i kmmersiella sammanhang. Utan att göra anspråk på att uttrycka den "sanna" innebörden i berörd terminlgi. vill vi dck ge följande synpunkter på den terminlgi sm används i samband kunskapsbaserade system: Begreppet expertis Begreppet expertsystem går tillbaka både på systemens förmåga att lösa prblem för vilka vi vanligen förutsatt tillgång till mänsklig expertis, ch på förutsättningen att den mdell för prblemlösning sm utnyttjas baseras på någn enstaka människas kunnande ch insikter, snarare än på en matematisk teri eller ett frmellt regelsystem. Den förhärskande användningen tycks i praktiken vara för system sm löser "svåra" prblem. Det är uppenbart att ingen bjektiv definititin kan ges av vilka prblem sm är svåra i den meningen att de brde kräva mänskliga expertkunskaper för sin lösning. I själva verket tenderar vi att per definitin anse att de uppgifter sm ett dataprgram kan klara inte förutsätter egentlig expertis, i varje fall inte i någn djupare mening. Det har ibland framförts att termen specialistsystem skulle vara att föredra, eftersm den tydligare markerar systemens rll sm prblemlösare ch rådgivare inm (i praktiken) klart avgränsade mråden. Mt bakgrund av denna diskussin förefaller det rimligt att låta termen expertsystem i första hand assciera till systemets prestatiner ch i mindre grad till den utfrmning ch implementering sm prgrammet har fått.

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Beskrivning av Metakatalog. Sundsvalls kommun

Beskrivning av Metakatalog. Sundsvalls kommun Beskrivning av Metakatalg Sundsvalls kmmun Innehåll 1. ALLMÄNT OM METAKATALOGEN... 3 2. SYFTE... 3 2.1 AUTOMATISERING AV IT-ADMINISTRATION... 3 2.1.1 Effektivisering av IT-administratin... 4 2.2 VIDAREUTNYTTJANDE

Läs mer

AppGate och Krisberedskapsmyndighetens basnivå för informationssäkerhet, BITS

AppGate och Krisberedskapsmyndighetens basnivå för informationssäkerhet, BITS AppGate ch Krisberedskapsmyndighetens basnivå för infrmatinssäkerhet, BITS En intrduktin i säkerhet. AppGate AppGate är ett svenskt säkerhetsföretag med sina rötter inm försvarsindustrin. AppGates teknik

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Kravställ IT system på rätt sätt

Kravställ IT system på rätt sätt Kravställ IT system på rätt sätt Upphandling IT system petter.ulander@adviceu.se 070 2125800 Upphandling IT system Vad behöver vi? En mdern sprtbil? Upphandling IT system En rejäl lastbil? Upphandling

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull 2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

1 (2) Landstingets revisorer 2006-12-19 Dnr REV/31/06

1 (2) Landstingets revisorer 2006-12-19 Dnr REV/31/06 1 (2) Landstingets revisrer 2006-12-19 Dnr REV/31/06 Revisinschef Lennart Ledin Tfn: 063-14 75 27 Landstingsstyrelsen VAS eknmirutiner Revisinskntret har på uppdrag av ss granskat ch bedömt m det vårdadministrativa

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

ACD Accelerated Competitive Dialogue

ACD Accelerated Competitive Dialogue 1(6) ACD Accelerated Cmpetitive Dialgue Bertil Danared Accelerated Cmpetitive Dialgue ( ACD ) är en wrkhpbaserad ch interaktiv upphandlingsfrm, där utvalda anbudsgivare bjuds in att på ett strukturerat

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

Processbeskrivning ITIL Change Management

Processbeskrivning ITIL Change Management PrcIT-P-012 Prcessbeskrivning ITIL Change Management Lednings- ch kvalitetssystem Fastställt av IT-chef/biträdande IT-chef 2014-02-06 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symbler i prcessbeskrivningarna

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Praktiska råd vid upphandling av tekniska produkter och tjänster. Södra teatern 2009 09 29

Praktiska råd vid upphandling av tekniska produkter och tjänster. Södra teatern 2009 09 29 Praktiska råd vid upphandling av tekniska prdukter ch tjänster Södra teatern 2009 09 29 petter.ulander@adviceu.se 070-2125800 Presentatin AdviceU Ett leverantörsberende rådgivningsföretag inm upphandling.

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F)

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F) EXEMPEL 1 Infrmatinssäkerhetsinstruktin: Förvaltning (Infsäk F) Innehållsförteckning 1 INSTRUKTIONENS ROLL I INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...2 2 ORGANISATION OCH ANSVAR...2 2.1 LEDNINGEN...2 2.2 IT-BEREDNINGSGRUPP...2

Läs mer

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning YTTRANDE 1 av 6 2009-01-20 Scialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva sm andra ny lag m stöd ch service till vissa persner med funktinsnedsättning För följande kapitel har Umeå inga invändningar

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015 Pedaggisk planering matematik Gäller för nvember-december 2015 Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skla L= mest för läraren E= viktigt för eleven I periden ingår bedömningsdelar vi pga muntliga prv ch annat

Läs mer

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter stämma 2014 Föredragningspunkt 4 VERKSAMHETSPROGRAM 2015-2016 SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekters stämma anger genm detta verksamhetsprgram

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER SV_Annex III_mnbeneficiary_2015_pa vitetty.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem Ny fastighetsmäklarlag Vitec Mäklarsystem Juni 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning av den nya fastighetsmäklarlagen... 3 3. Jurnalplikten med checklistr... 4 4. Sidtjänster...

Läs mer

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge PM 01-0-5 Genmförandekmmittén för nya Plismyndigheten Ju 01:16 ORG-1 Instruktiner NY-läge Instruktiner för mappning av individer till NY-läge Intrduktin Inm ramen för prjekt ORG-1 har ett förslag till

Läs mer

Roller och funktioner

Roller och funktioner Central signering Hur fungerar lösningen tekniskt ch juridiskt Stefan Santessn, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.cm Per Furberg, Setterwalls Per.Furberg@Setterwalls.se Rller ch funktiner Signeringsfunktin

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Digitala verktyg i musik

Digitala verktyg i musik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Digitala verktyg i musik I Lgr 11, del 2.2 m kunskaper står det att sklan ska ansvara för att varje elev efter genmgången grundskla kan använda mdern teknik

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Hierarkiernas död och nätverkens födelse

Hierarkiernas död och nätverkens födelse ~ :l.... > :ra...::.::: FRANCIS FUKUYAMA HAR TÄNKT TilliGN Hierarkiernas död ch nätverkens födelse Infrmatinsflödet ändrar förutsättningarna för att rganisera eknmi ch plitik. Auktritärt styre ch frmella

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Auktorisering och grupphantering. Projektplan

Auktorisering och grupphantering. Projektplan SUNET Auktrisering ch grupphantering Prjektplan Sid 1 (8) SUNET Innehåll Auktrisering ch grupphantering... 1 Prjektplan... 1 Prjektdirektiv... 3 Mål... 4 Prjektmål... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar...

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län -bken Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007 Dris Thrnlund, prjektledare Länsstyrelsen i Nrrbttens län Titel: JA -bken, Länsstyrelsens rapprtserie 12/2007 Författare: Dris Thrnlund, Länsstyrelsen i Nrrbttens

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS HUSBYGGNADSPROJEKT. PROJEKTDIREKTIV Träder i kraft 4.2.2014

KYRKSLÄTTS KOMMUNS HUSBYGGNADSPROJEKT. PROJEKTDIREKTIV Träder i kraft 4.2.2014 Fge 9/3.2.2014 7 Dnr:924/10.03.02.01/2013 Gdkänd av kmmunfullmäktige 3.2.2014 KYRKSLÄTTS KOMMUNS HUSBYGGNADSPROJEKT PROJEKTDIREKTIV Träder i kraft 4.2.2014 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 Huvudskeden i prcessen

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin, en nationell PKI betroddhetsserver

Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin, en nationell PKI betroddhetsserver Jan Bergström 2015-08-29 S:t Eriksgatan 48 112 34 Stckhlm 08-6505553 070-7559494 (GSM) janbm70@gmail.cm Näringsdepartementet Remissvar eidas Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin,

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

Innvatiner alla är vi kreativa Anna Frm-Lindqvist Köpmangatan 10 931 31 Skellefteå 070-218 19 56 0910-520 08 anna@euniqem.cm www.euniqem.cm Vad kräver framtiden? Försörjningsbördan för våra barn Den glbala

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet Risk- ch sårbarhetsanalys av SUNET Bx för Karlinska Institutet 2015-01-19 Dnr: 1-35/2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund. 4 3. Nuläge..... 4 4. SUNET Bx i krthet... 5 5. Juridiska aspekter.

Läs mer