ISBN KFM 901 utgåva Stockholm Tel Fax

Transkript

1 Utmätning

2 Stockholm Tel Fax ISBN KFM 901 utgåva 5 Illustrationer: Keje Gustafsson, Gustafsson & Löthman AB Elanders i Vällingby 2008

3 3 Förord Vid årsskiftet 2007/2008 genomfördes viktiga förändringar av Kronofogdemyndighetens indrivningsverksamhet. Borgenärsuppgifter av offensiv natur fördes över till Skatteverket och utmätningsförfarandet förenklades. Tyngdpunkten i handläggningen försköts därmed mot verkställighet enligt utsökningsbalken och utmätningsfrågorna kom i blickpunkten. Det är dessa förändringar som ligger bakom att Kronofogdemyndighetens handbok för indrivningen när den nu kommer ut i sin femte upplaga har fått namnet Utmätning. Utöver markeringen av att utmätningsfrågorna står i fokus vid handläggningen ger det nya namnet ett enkelt uttryck för det huvudsakliga innehållet i boken. Förutom den tryckta versionen finns boken tillgänglig både på Kronofogdemyndighetens intranät och på myndighetens hemsida, Nätversionen kommer att uppdateras allt eftersom rättsutvecklingen fortskrider. Handboken vänder sig i första hand till kronoassistenter och kronoinspektörer vid Kronofogdemyndigheten. Den ska också kunna användas vid utbildningen av nya medarbetare. I andra hand är boken tänkt att användas även av kronofogdar och andra som handlägger frågor inom verkställighetsprocessen. Den kan också vara av intresse för andra som i sin yrkesverksamhet behöver kunskap om utsökningsrättsliga frågor. Den fjärde upplagan av handboken med namnet Utsökning & Indrivning kom ut år Innehållet i den upplagan var föråldrat redan innan författningsändringarna vid årsskiftet. Denna femte upplaga bygger på en genomgång av såväl författningsändringar med förarbeten som ny praxis och doktrin samt förändrade handläggningsrutiner. De ställningstaganden i rättsliga frågor som Kronofogdemyndigheten tagit in i serien IND har också beaktats. Arbetet har utförts av en redaktionskommitté bestående av Birgitta Possner Frisell, Jens Haggren, Martin Kornfeld, Erik Lilje och Christer Ljusberg. Dessutom har expertgruppen och berörda arbetsgrupper inom verkställighetsprocessen bidragit med värdefull sakgranskning. Redaktionskommittén har också tagit tillvara på kloka synpunkter från många andra kollegor vid Kronofogdemyndigheten. Sven Kihlgren Processägare

4

5 Innehåll 5 Innehåll Förord...3 Förkortningslista Inledning Mål om verkställighet och parterna KFM:s behörighet och arbetsfördelning Allmänna och enskilda mål Jäv mot förrättningsman Tolk och översättning Utsöknings- och indrivningsdatabasen Dokumentation Förutsättningar för verkställighet Ansökan Fastställelse/fullgörelse Exekutionstitlar Underhållsbidrag Allmänna mål Utländska fordringar Domar och beslut Skatter Böter Att undvika verkställighet Hinder mot verkställighet Verkställighet vid skuldsanering Preskription Preskription i allmänhet Preskription i allmänna mål Innebörden av preskription...57

6 6 Innehåll 3 KFM:s handläggning Förberedelser m.m. inför verkställighet i utsökningsmål KFM:s tillgångsundersökning Registerforskning Upplysningar från gäldenären Förteckning Kontaktsökning Förhör Upplysningar från tredje man Förrättning i bostad och lokal Förutsättningar för bostadsförrättning Förutsättningar för förrättning i lokal Genomförandet av förrättningen Utmätning Värdering Uppgifter om äganderätt Biträde vid förrättning Tvång Gäldenären saknar utmätningsbara tillgångar Allmänt om utmätning Förutsättningar för utmätning Gäldenärens egendom Möjlig att överlåta Förmögenhetsvärde En ekonomisk enhet Åtgärden försvarlig Gäldenärens beneficium Beneficieegendom Utmätning med förbehåll Andra utmätningsförbud Penningmedel Skadestånd Pension Upphovsrätt Utmätningsförbud i annan lagstiftning Avbetalningsgods Undantag från utmätningsförbud Säkerställande av utmätt lös egendom Distansutmätning

7 Innehåll Underrättelse om verkställd utmätning Verkställighet hos dödsbo Verkställighet hos oskiftat dödsbo Verkställighet när dödsbo har skiftats Förmånsrätt Löneutmätning Inledning Ersättningar i vilka löneutmätning kan ske Arbetstagares lön Annan ersättning för arbetsinsats Periodiskt vederlag Pension och livränta Sjukpenning m.m Ersättningar i vilka löneutmätning inte kan ske Allmänna regler vid olika typer av ersättningar Förbehållsbelopp Familjebegreppet Normalbelopp Avvikelser från normalbeloppet Bostadskostnad Beräkning i vissa ersättningar Fördelning av förbehållsbeloppet Utmätningsbeloppet Företrädesordning Det praktiska förfarandet Underrättelse Beslutsunderlag Omprövning Verkställighetstidpunkt Förmånsrätt Anstånd, inställande och återgång Anstånd Verkställighet ställs in Återgång Exekutionstitel upphävs Underhållsbidrag Gäldenärs och arbetsgivares betalningsansvar Gäldenärens ansvar för innehållet belopp Arbetsgivarens ansvar vid verkställighet

8 8 Innehåll 5.14 Gäldenärens konkurs Arbetsgivares kvittningsrätt Utmätning av vissa objekt Pantsatt lös egendom Gäldenären har lämnat lös egendom som pant Utmätning av pant för panthavarens fordran Utmätning av pant för annan borgenärs fordran Utmätning av pant vid konkurs, skuldsanering och företagsrekonstruktion Lös egendom som är föremål för retentionsrätt Avbetalningsgods Utmätning hos köpare Utmätning hos säljaren Fordringar Banktillgodohavanden Tillgodohavande på värdepapperskonto (VP-konto) Fondandelar Överskott på skattekonto Andel i lösöre Utmätning av rätten till arv Andel i handelsbolag eller kommanditbolag Andel i ekonomisk förening Bostadsrätt Leasing Nyttjanderätter Arrende Jordbruksarrende Bostadsarrende Anläggningsarrende Hyresrätt Tomträtt Byggnad på ofri grund Utmätning av fast egendom m.m Allmänt om fast egendom Exekution i fast egendom Överväganden innan en fastighet utmäts Verkställighet i både fast och lös egendom

9 Innehåll Utmätning av fast egendom Förfogandeförbud Utmätning av pantbrev och ianspråktagande av fastighet Dömd i mät Utmätning av andel i fast egendom Utmätning av andel i pantbrev Förhållandet till tredje man Allmänt om tredje mans ställning vid utmätningsförfarandet Utmätning efter utredning att gäldenären är ägare till egendomen Egendom som gäldenären besitter ensam Närmare om ensambesittning Utmätning av registrerade skepp och luftfartyg Lös egendom som gäldenären besitter tillsammans med make eller sambo Närmare om makars och sambors gemensamma besittning Lös egendom som gäldenären besitter tillsammans med annan än make/sambo Utmätning av fast egendom Tredje mans anspråk på lös egendom som anträffas hos gäldenären Förvärv från gäldenären Förvärv från annan Tredje man gör anspråk på rättighet Föreläggande för tredje man att väcka talan Föreläggande för sökanden att väcka talan Borgenärsrollen m.m Verkställighet är huvudregel Sökandens roll KFM:s borgenärsroll enligt UB KFM:s gäldenärsutredning Uppskov Allmänt om uppskov Uppskov till fördel för det allmänna Säkerhet för uppskov Uppskov på grund av personliga förhållanden Uppskov i avvaktan på anstånd

10 10 Innehåll Omprövning och återkallelse av uppskov Avbrytande av indrivning Överklagande Avräkning Skatteverkets borgenärsroll Uppgifterna Borgenärsutredningen Samordning mellan KFM och Skatteverket Tillgångsundersökning och utmätning m.m Uppskov eller konkurs Samordning vid uppskov Kommunikation och medgivande till uppskov Böter Försäljning av lös egendom m.m Åtgärder med utmätt egendom Försäljning utan dröjsmål Tredje mans rätt vid försäljning Försäljning på auktion Försäljning under hand Utmätt andel Indrivning av utmätt fordran Försäljning av värdepapper på VP-konto Försäljning av viss annan egendom Exekutiv försäljning av bostadsrätt Tvångsförsäljning av bostadsrätt Betalning Avräkning och kreditering Fördelning och redovisning Verkan av exekutiv försäljning Försäljning av fast egendom m.m Förfarandet mellan utmätning och försäljning Beskrivning och värdering Syssloman Tidpunkt för försäljning Utsättande av auktion m.m

11 Innehåll Försäljning av fastighetstillbehör Bevakningssammanträde Sakägarförteckning Skyddsbelopp Anslutningsrätt Auktion Försäljningsvillkor Utrop vid auktionen och prövning av bud Nytt försäljningsförsök Försäljning av jordbruks- och hyresfastigheter m.m Efter auktionen Betalning av köpeskilling Fördelningssammanträde och vissa följder av auktion Tillträde Gemensamt intecknade fastigheter Sakägarförteckning Indragning Prövning av buden Underhandsförsäljning Inledning Handläggning fram till försäljningsuppdraget Försäljningsuppdraget Närmare om köpehandlingen och handpenningen Slutlikvid, tillträde och köpebrev Exekution i registrerat skepp och registrerat luftfartyg m.m Definition av skepp Initiativ till skeppsexekution m.m Utlösnings- och anslutningsrätt Åtgärder före auktion Förhandling och sakägarförteckning Sjöpanträtt Skeppshypotek Retentionsrätt Auktion, försäljningsvillkor och fördelningssammanträde Registrerat luftfartyg m.m Verkan av exekutiv försäljning Avhysning Exekutionstitlar Vilka ska avhysas? Invändningar om hinder mot verkställighet

12 12 Innehåll 12.4 Förskott Underrättelse och delgivning Anstånd och uppskov Avhysningsförrättningen Förberedelser Genomförandet av avhysningen Avhysning från annat än bostad Alternativa avhysningsmetoder Efter avhysningen Handräckning och kvarstad Handräckning Hinder mot verkställighet Verkställighetsformer Handräckning enligt väglagen Handräckning på begäran av konkursförvaltare Intrångsundersökning Handräckning enligt tvångsåtgärdslagen Handräckning i vissa andra fall Kvarstad Betalningssäkring Återtagning Allmänt om konsumentkreditlagen Konsumentkreditlagens tillämpningsområde LAN:s tillämpningsområde Skillnader mellan KkrL och LAN Viktiga begrepp i KkrL och LAN Handräckning enligt KkrL Handräckning enligt LAN Handläggning av återtagning Avräkning enligt KkrL Avräkning enligt LAN Överklagande Verkställighet av domstolsavgörande

13 Innehåll Rättelse och överklagande Självrättelse Olika skäl för självrättelse Annan ändring av beslut eller åtgärd Överklagande Rätt att överklaga Beslut som inte får överklagas Anvisning för överklagande Tider för överklagande Överklagandet Förfarandet vid överklagande Tingsrätts beslut Rättegångskostnader i överklagade utsökningsmål Särskilda rättsmedel Kostnader och rättshjälp Kostnader i utsökningsmål Grundavgifter Enskilda mål Allmänna mål Flera svarande Flera sökande Underhållsbidrag Återbetalning av underhållsstöd Flera verkställighetsformer Ny exekutionstitel Grundavgiftens storlek Avgifter vid försäljning Särskild avgift Annan verkställighet Säkerhetsåtgärd Hur avgift tas ut Rättshjälp Verkställighet när sökanden har rättshjälp Delgivning Vem som ska sökas för delgivning Delgivningsformer Ordinär delgivning

14 14 Innehåll Särskild postdelgivning Stämningsmannadelgivning Kungörelsedelgivning Partsdelgivning Surrogatdelgivning Offentlighet och sekretess Utsöknings- och indrivningssekretess Utlämnande av uppgift till enskild Utlämnande av uppgift till annan myndighet KFM:s rätt att få uppgift om tillgångar KFM:s rätt att få uppgift om annat än tillgångar från annan myndighet Särskilt om personliga förhållanden Betalningsanmärkning Litteraturhänvisning Åberopade lagar Bilaga 1: Verkställighetsprocessen Bilaga 2: Indexlagen Bilaga 3: Exempel avräkning enligt konsumentkreditlagen Sakregister

15 Förkortningslista 15 Förkortningslista ADB a-mål BtsL BMT Boris automatisk databehandling allmänt mål lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter behöriga myndighetsteamet vid östra indrivningsavdelningen borgenärs informationssystem (Skatteverket) databaslagen lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet Duffex it-stöd för fastighetsförsäljning m.m. e-mål enskilt mål FAK förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten F-skatt preliminär skatt som är särskilt debiterad IF indrivningsförordningen (1993:1229) IL indrivningslagen (1993:891) indexlagen lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag INIT indrivningsverksamhetens it-stöd IVL lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet om brottmålsdom JK Justitiekanslern JO Justitieombudsmannen KFM Kronofogdemyndigheten KFM A Kronofogdemyndighetens allmänna råd KFMFS Kronofogdemyndighetens författningssamling KFM M Kronofogdemyndighetens meddelanden KkrL konsumentkreditlagen (1992:830)

16 16 Förkortningslista KUB III Walin-Gregow-Löfmarck, Utsökningsbalken En kommentar, tredje upplagan LAN LÖHS MEX NEVL NJA NVL lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Meddelanden och information för exekutionsväsendet lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område Nytt Juridiskt Arkiv avd. I lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge ang. verkställighet av straff m.m. prop. proposition PUL personuppgiftslagen (1998:204) REX redovisningssystem för exekutionsväsendet RH Rättsfall från hovrätterna RIC RSV:s Rättsinformation serie C RPSFS Rikspolisstyrelsens författningssamling RSV Riksskatteverket RÅ Regeringsrättens årsbok SUPRO Summarisk process (betalningsföreläggande och handräckning) SvJT Svensk Juristtidning UB utsökningsbalken UF utsökningsförordningen (1981:981) VPC värdepapperscentralen VP-konto värdepapperskonto

17 Inledning, Avsnitt Inledning I det här inledande avsnittet behandlas bl.a. parterna i utsökningsmål, indelningen i a- och e-mål, KFM:s databaser samt dokumentationen. Det mesta faller in under de tre första stegen i verkställighetsprocessen. Ett rättssamhälle behöver någon form av verkställande myndighet. Den som har ett anspråk fastställt i dom eller beslut får inte ta sig själv rätt utan behöver samhällets biträde om den som ska fullgöra sin skyldighet inte gör det frivilligt. I vårt land är det Kronofogdemyndigheten (KFM) som är den verkställande myndigheten. KFM är en statlig förvaltningsmyndighet. Den här boken beskriver i första hand de delar av KFM:s verksamhet som regleras av utsökningsbalken (UB), utsökningsförordningen (UF) och indrivningslagen (IL). Andra uppgifter som KFM har är bl.a. att handlägga mål i den summariska processen och ärenden om skuldsanering samt att utöva tillsyn i konkurs. KFM arbetar också med förebyggande och rehabiliterande kommunikation.

18 18 Inledning, Avsnitt 1 KFM Grunderna för KFM:s verksamhet som förvaltningsmyndighet finns i instruktionen för Kronofogdemyndigheten. KFM är en s.k. enrådighetsmyndighet. Det innebär att dess verksamhet leds av en myndighetschef, rikskronofogden. Rikskronofogdens ställföreträdare är biträdande rikskronofogden. Dessutom finns det ett insynsråd som ska ge myndighetschefen råd. Verksamheten är indelad i processer, av vilka indrivning är den ojämförligt största. Indrivningsprocessen leds av en processägare och en biträdande processägare. Myndighetens huvudkontor finns i Solna. KFM ska utfärda föreskrifter, när sådan befogenhet finns i författning och ska, genom allmänna råd och uttalanden, verka för lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet vid rättstillämpningen. Myndigheten upprättar en verksamhetsplan för varje år. Av KFM:s arbetsordning framgår att det löpande arbetet inom processen indrivning utförs vid fem geografiskt bestämda avdelningar: östra, södra, västra, mellersta och norra. Avdelningarna är indelade i enheter, som i sin tur är indelade i team. Mål om verkställighet handläggs av kronofogde eller annan tjänsteman. Den som handlägger ett mål kallas för förrättnings-

19 Inledning, Avsnitt 1 19 Sökande Svarande Ombud Tredje man och sakägare man. KFM:s delegationsordning anger vilken kompetens som krävs för olika beslut enligt utsökningsbalken och utsökningsförordningen. 1.1 Mål om verkställighet och parterna Mål om verkställighet enligt utsökningsbalken kallas för utsökningsmål (1 kap. 3 UB). KFM handlägger också andra mål om verkställighet enligt annan lagstiftning. Som exempel kan nämnas mål om handräckning för återtagning av vara som sålts på kredit och verkställighet av betalningssäkring. Andra exempel är verkställighet enligt tvångsåtgärdslagen samt tvångsförsäljning av bostadsrätt. Beträffande dessa mål tillämpas utsökningsbalken i den mån det har särskilt föreskrivits i den aktuella lagstiftningen (konsumentkreditlagen osv.) eller i 18 kap. UF. Ett utsökningsmål uppkommer när någon ansöker om verkställighet av ett anspråk mot någon annan. Detta innebär att det är fråga om ett tvåpartsförhållande. Den som begär verkställighet kallas i utsökningsbalken för sökande. När anspråket gäller betalningsskyldighet kan sökanden också kallas borgenär. En sökande behöver bevisa sin behörighet att vara part, t.ex. att han har rättshandlingsförmåga, endast om KFM anser att sådan bevisning behövs (2 kap. 6 UB). En annan fråga är om sökanden är rätt part beträffande det anspråk som åberopas i målet, dvs. har saklegitimation. Den mot vilken verkställighet söks kallas svarande eller om anspråket gäller betalningsskyldighet gäldenär. Både sökanden och svaranden kan anlita ombud. KFM behöver i regel inte kräva in fullmakt för ett ombud i annat fall än då KFM ska betala ut pengar till ombudet. I sådant fall måste KFM kräva in en fullmakt i original för ombudet. Av fullmakten måste det klart framgå att ombudet har rätt att ta emot pengar för partens räkning. Om någon annan än sökanden och svaranden blir inblandad i ett utsökningsmål kallas han tredje man. KFM kan t.ex. utmäta en fordran som gäldenären har hos annan person. Den som är skyldig gäldenären pengar är i detta fall tredje man och kan också kallas sekundogäldenär. Parterna och tredje män kallas gemensamt för sakägare.

20 20 Inledning, Avsnitt 1 Allmänna mål 1.2 KFM:s behörighet och arbetsfördelning KFM:s behörighet att vidta exekutiva åtgärder är begränsad till Sverige. KFM har alltså inte befogenhet att vidta exekutiva åtgärder i utlandet. Från den regeln görs dock undantag när det gäller svenskregistrerat skepp (se avsnitt 4.5). Om det i ett enskilt mål har konstaterats att verkställighet inte kan ske i Sverige ska målet återredovisas. Det får sedan ankomma på sökanden att avgöra om han vill vidta åtgärder för att driva in fordringen i utlandet, om gäldenären vistas eller egendom finns där. Beträffande allmänna mål, se avsnitt 9. Eftersom KFM är en enda myndighet, kan en ansökan om verkställighet i ett enskilt utsökningsmål lämnas in till vilket kontor som helst. Det är sedan en intern angelägenhet att se till att ansökningen kommer till rätt kontor. Ett utsökningsmål handläggs normalt av den indrivningsavdelning inom det geografiska område där svaranden har sitt hemvist. Verkställighet kan också ske där egendom som tillhör svaranden finns eller där verkställighet annars lämpligen kan ske. Försäljning av fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt ombesörjs normalt av den avdelning inom vars geografiska område egendomen är belägen. 1.3 Allmänna och enskilda mål Vid KFM skiljer man på två typer av mål, allmänna och enskilda, a-mål och e-mål. Allmänna mål avser offentligrättsliga fordringar som det allmänna staten eller kommun har. Andra mål kallas enskilda. Begreppen allmänna och enskilda mål definieras i 1 kap. 6 UB. Med a-mål avses mål om uttagande av böter och viten; skatt, tull eller staten tillkommande avgift som får utsökas utan föregående dom; annat belopp som tillkommer staten, landstingskommun eller kommun och som enligt lag eller regeringens föreskrift utgör allmänt mål. I 1 kap. 2 UF anges vidare att ett mycket stort antal i bestämmelsen uppräknade fordringar får tas ut på samma sätt som de i 1 kap. 6 UB. Hit hör t.ex. belopp som har förklarats

21 Inledning, Avsnitt 1 21 Enskilda mål Skillnad mellan a- och e-mål förverkade, vissa rättshjälpskostnader och avgifter enligt planoch bygglagen. Andra mål än de ovan uppräknade är enskilda mål. Enskilda mål avser bl.a. obetalda underhållsbidrag, lån, hyror och andra räkningar, avhysningar (vräkningar) och återtagningar av avbetalningsgods. I enskilda mål finns oftast en dom eller ett beslut som grund för verkställigheten. Dessa redovisas i avsnitt 2. Stat och kommun kan vara borgenärer även i enskilda mål, t.ex. då det är frågan om olika slag av avgifter till stat, kommun eller landsting. Genom t.ex. de affärsdrivande verken uppträder staten ofta som sökande i e-mål. Har staten tillerkänts skadestånd är detta också en fordran som handläggs som e-mål. För handläggningen av a-mål gäller många undantagsbestämmelser i utsökningsbalken. Dessa bestämmelser finns i slutet av ett flertal av kapitlen. Ofta innebär bestämmelsen att en eller flera tidigare paragrafer i kapitlet inte gäller vid handläggning av a-mål. Vid handläggning av a-mål måste man alltså kontrollera i slutet av aktuellt kapitel om några bestämmelser inte är tillämpliga. Det finns också bestämmelser om att KFM företräder sökanden i a-mål, mera om detta i avsnitt Jäv mot förrättningsman En förrättningsman får inte handlägga ett utsökningsmål i vilket han själv eller någon honom närstående har intresse av utgången. Enligt 1 kap. 4 UB ska jävsbestämmelserna i 4 kap. 13 rättegångsbalken tillämpas. Den förrättningsman som känner till något som kan ge anledning till jäv är skyldig att självmant anmäla detta till KFM (1 kap. 5 UB). KFM ska då snarast besluta i frågan. Innan saken är avgjord får förrättningsmannen bara vidta åtgärder som inte kan vänta till dess någon annan tagit över handläggningen. Den omständigheten att en förrättningsman tidigare handlagt mål mot en svarande är inte i sig jävsgrundande för handläggning av nya mål mot svaranden. Generellt gäller att en förrättningsman av försiktighetsskäl bör undvika situationer där hans opartiskhet på rimlig grund kan ifrågasättas, t.ex. därför att han på ett eller annat sätt känner någon av parterna. Detta kan gälla lägen när exempelvis en

22 22 Inledning, Avsnitt 1 granne, en bekant eller närstående är inblandad och detta oavsett om handläggningen rör en fysisk eller juridisk person. 1.5 Tolk och översättning KFM har möjlighet att anlita tolk om det behövs (2 kap. 8 UB). Tolkningen kan ske till eller från svenska språket eller vara hjälp åt någon som är hörsel- eller talskadad. När det finns medarbetare hos KFM som har behövliga språkkunskaper bör tolkningen kunna utföras internt. Om den möjligheten inte finns får professionell tolk anlitas. I utsökningsbalken finns inga krav på att tolk behöver avlägga ed eller försäkran. Det finns inte heller några bestämmelser om jäv för tolk i utsökningsmål. Lagen om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare innehåller dock regler som torde vara tillämpliga på den som KFM anlitar för dessa uppdrag. Genom statlig upphandling finns det avropsavtal för tolkförmedling som gäller även för KFM. När det gäller översättning av handling hänvisar utsökningsbalken till reglerna i 33 kap. 9 rättegångsbalken. Dessa innebär att en handling aldrig får avvisas eller lämnas utan någon åtgärd bara för att den inte är skriven på svenska och att KFM får vid behov översätta handlingar. Även i detta fall kan det finnas egen personal som har språkkunskaper så att innehållet i handlingen kan begripas. Om inte, har KFM två möjligheter. Den ena är att anmoda parten att tillhandahålla en översättning. Detta bör främst komma i fråga om parten yrkesmässigt uppträder som sökande och får förutsättas ha resurser för att klara översättningskostnaden. Den andra möjligheten är att KFM anlitar professionell översättare. Om den som ger in handlingen på annat språk inte har medel för översättning är KFM hänvisad att låta översätta handlingen. Skrivelser på danska eller norska ska alltid godtas. Kostnaderna för såväl tolkning som översättning av handlingar betalas av allmänna medel. Taxan för tolkning hos KFM fastställs årligen genom Domstolsverkets tolktaxa. För översättning finns ingen motsvarande taxa, utan översättaren ska ha skälig ersättning. Det är därför lämpligt att i förväg upphandla eller avtala om ersättningen.

23 Inledning, Avsnitt 1 23 Innehållet i REX och INIT Terminalåtkomst Gallring Rättelse och skadestånd 1.6 Utsöknings- och indrivningsdatabasen I lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet (databaslagen) och i förordningen med samma rubrik regleras användningen av personuppgifter och andra uppgifter i KFM:s olika databaser. Beträffande personuppgifter ersätter databaslagen bestämmelserna i personuppgiftslagen (PUL). Bestämmelserna i PUL gäller dock i rätt stor utsträckning för personuppgifter i KFM:s databaser genom att databaslagen hänvisar till PUL. IT-stödet i indrivningsprocessen lämnas genom systemen REX och INIT. Det ursprungliga systemet, REX, är ett renodlat ADBregister medan INIT ger stöd även i själva handläggningen. När INIT är färdigutvecklat kommer det att ha ersatt de funktioner som idag finns i REX. Till stöd för försäljningen av fastigheter finns ett särskilt system som kallas Duffex. Databaslagens bestämmelser om utsöknings- och indrivningsdatabasen finns i 2 kap. och omfattar samtliga dessa system. För varje gäldenär finns uppgift om personnummer/organisationsnummer, namn, adress, civilstånd samt om gäldenären driver näringsverksamhet. För varje skuld finns uppgift om belopp, vad skulden avser (medelsslag, period) m.m. I enskilda mål finns uppgift om när och av vilken domstol eller myndighet skulden fastställts, sökandens namn och adress, vilken verkställighet som sökts m.m. Uppgifter om åtgärder som KFM vidtagit registreras också, t.ex. utmätning eller avbetalningsplan. I anmärkningskolumnen registreras också en sekretessmarkering (SEKR) om uppgifterna om målet inte är offentliga, utan måste sekretessprövas när någon vill ha ut dem. Uppgifterna i REX och INIT är tillgängliga genom terminal för KFM:s personal. Dessutom har Skatteverket, Tullverket och Säkerhetspolisen terminalåtkomst till vissa av dessa uppgifter. Uppgifterna gallras när de inte behövs längre i verksamheten och senast fem år från det att utsökningsmålet avslutades. Gallringen innebär att uppgifterna överförs till ett dokumentationssystem som är sökbart med person- eller organisationsnummer. Genom hänvisning i 3 kap. 3 databaslagen till PUL gäller den senare lagens bestämmelser om rättelse och skadestånd när