DAGENS MEDIA. DN anklagas för textreklam FIFFEL GROR I GRÅZON. Nytt medium Fly Me först ut när svenska kronan blir medium sid 11

Transkript

1 DAGENS MEDIA AFFÄRSTIDNINGEN OM MARKNADSFÖRING OCH MEDIEVAL NR 5 / 17 MARS 2004 / PRIS 65 KR INKLUSIVE MOMS 17 MARS PRESS SID 8 Annonsörer tvingades boka Hallpressen direkt FLTs samarbete med Hallpressen kraschade när Hallpressen krävde att själva få hantera nära hundra rikstäckande annonsörer som ville gå via FLT-paketet däribland Ikea. Nu går Hallpressen till Riksmedia. AFFÄRER SID 39 Innerstadspress vill få Mitt i att byta namn Med underskrifter från annonsörer försöker Innerstadspress tvinga konkurrenten Mitt i att byta namn. Intygen ska användas i en varumärkesprocess mot Mitt i-koncernen. TV SID 7 Egna program ger mer sponsring i MTV och ZTV RADIO SID 9 Kartläggning: Vår- och sommareventen i radio DIG SID 13 Lokala eftertextsajter störst hot mot Blocket MEDIEVAL SID 33 Villalarmskonkurrenter tror på direktkontakt AFFÄRER SID 40 Månadens affärer: Nestlé är på byråjakt AKTUELLA SIFFROR BARNVÄNLIGA VARUMÄRKEN/Listan visar de företag som bäst lyckats rikta sin marknadsföring till barnfamiljer. Varumärke (bransch) Skillnad i procentenheter 1. Extra (tuggummi) Föreningssparbanken (banker) Telia (nätoperatörer) Hennes & Mauritz (klädbutiker) JET (bensinbolag) Coca-Cola (drycker) Felix (färdigmat) Ikea (möbler) Löfbergs Lila (kaffe) TV4 (tv-kanaler) 9 Tabellen visar de varumärken där gapet är som störst mellan vad barnfamiljer och populationen som helhet (alla år) föredrar. Källa: Nordisk Media Analys DN anklagas för textreklam Mäklaren Bjurfors erbjöds kommentera statistik mot annonsköp Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet erbjöd en mäklare att uttala sig som expert på redaktionellt utrymme i utbyte mot att han annonserade. Det säger Lars Engelbert, vd på mäklarfirman Bjurfors. Lena K Samuelsson, chefredaktör på Topp 100 Mer tv och print tar Electrolux från prispressen sid 4-5 Affärer Två reklamkakor kan bli en efter påtryckningar sid 37 SvD, och Jan Wifstrand, chefredaktör på DN, tillbakavisar anklagelserna. Han sprider rykten för att bekräfta sitt eget medieval, säger Jan Wifstrand. Bjurfors var en av de som lämnade DN och SvD för Metro Hus & Hem. sid 41 MAGNUS NEIDEMAN FIFFEL GROR I GRÅZON Internets otydliga struktur och begreppsförvirring ger utrymme för annonsfiffel. Det säger de branschpersoner som Dagens Media sammanför på redaktionen. För att rädda trovärdigheten för internet som medium behövs en standard både vad gäller etik och mätningar, säger de. Annonsörer och säljare måste också bli bättre på att kommunicera. Torget-affären nyligen är dock inte toppen av något isberg. sid EFTERLYSER ETIK. Ola Ahlvarsson, ägare av Result och styrelseordförande för Torget, Magnus Anshelm på analysföretaget K2, Elisabeth Trotzig, vd på IRM, och Sofia Olsson, internetrådgivare på Mindshare diskuterar internets trovärdighet. Nytt medium Fly Me först ut när svenska kronan blir medium sid 11 INNEHÅLL Debatt 3 Topp Tv 7 Press 8 Radio 9 Övriga medier 11 DIG Varumärke 27 Medieval Produkt 34 Kampanj 35 Affärer Professionellt Sista sidan 47 JAG OCH MITT MEDIUM EMMA HAMBERG Sporten räknas fortfarande som nyheter. Konstigt, med tanke på att de som sportar lever och har hälsan sid 48

2 DAGENS MEDIA NUMMER 5. ONSDAG 17 MARS ÅSIKT LEDARE Storytelling har blivit vardag REDAN 1999 HÖRDE JAG ROLF JENSEN, chief imagination officer på Dreamcompany i Danmark, föreläsa om vikten av att låta varumärket berätta en historia. Jag minns att det var fullkomligt fascinerande att höra honom den gången. Då, för fem år sedan, var det framförallt riktigt stora företag, typ Nike och Coca-Cola, som jobbade på allvar med storytelling, eller så kallad experience marketing. Idag har till och med den futtigaste färgfirma fattat galoppen. Min vän Eva fick uppleva detta fullt ut för ett par veckor sedan: Hon målar sovrummet i sin nya lägenhet i mustig auberginefärg. Hon målar en gång. Hon målar två gånger. Det blir alldeles förtvivlat randigt. Hon Rebecka Lindberg chefredaktör rebecka@dagensmedia.se bryter samman. Vad är det för helvetes färg? Hur kunde jag någonsin få rådet att måla med så mycket pigment? Hon tänker: Jag ska ALDRIG mer måla med Nordsjöfärg. Hon ringer direkt till Nordsjö. En dag senare står en professionell målare i sovrummet och målar om väggen. Med medhavd färg, penslar och ett glatt humör gratis. Hon tänker nya tankar: Hädanefter ska jag ALLTID köpa Nordsjöfärg. NEJ, DET VAR INTE ALLS LIKA spännande att lyssna på Rolf Jensen nu, när han var i Stockholm och pratade på branschens stora sponsrings- och eventdag Gyllene Hjulet förra veckan. Inte för att han är tråkig, utan för att hans visioner blivit en del av vardagen. Nuförtiden är det massor med svenska företag som klarar av att berätta historier med hjälp av just crm, event och sponsring. På Gyllene hjulet, var det 40 gäster första gången galan arrangerades I år var nära 300 gäster bänkade på Berns. Reklamkakor bakas om till mediets fördel. Det verkar som om sponsringsoch eventmediets skeva självbild så sakteliga håller på att omformas 5 Debatt: Det finns inga traditionella medier et finns inga traditionella Dmedier. Inga otraditionella. Förmodligen finns inga övriga medier heller. Bara olika. Detta skulle kunna avfärdas som en semantisk problematik, men är mer än så. Det känns märkligt att vi etiketterar olika kanaler för att stoppa in dem i fack eller grupper som mer förvillar än reder ut begreppen. Marknadsförare är intresserade av att enkelt och överskådligt följa utvecklingen i olika kanaler. Men det försvåras när institut som till exempel IRM och marknadsföringsoch mediepublikationer envisas med att använda begrepp som är obsoleta. Jag vet att bland annat IRM är på väg att förändra sin klassificering. Andra behöver också göra det. Inte minst specialisterna som bevakar medieområdet. Vad avgör att tv räknas som traditionell mediekanal medan brev inte gör det? Den tid under vilken det funnits kommersiellt innehåll? Året mediet uppfanns? Möjligen finns en förklaring: Kopplad till traditionella medier finns en förmedlingssituation som till exempel mediebyråerna tjänar pengar på. Den kopplingen finns inte på samma sätt till det som lojt kallas övriga medier. När vi blandar samman begreppen blir mätningar och analyser svårare att tolka. Mediekanaler med inbördes stora skillnader klumpas samman av oförståeliga skäl. Nya och snabbt växande kanaler blir nästan osynliga. öretagen blir allt mer integrerade i sin marknads- F kommunikation samtidigt som medieägarna i allt större utsträckning arbetar med multikanaler. Internet och tv är snart tätt sammanflätade. För att få fram bästa möjliga resultat måste vi fokusera på hur vi mäter dessa företeelser. Vi måste följa upp trenderna för att veta vart vi är på väg. Alla medier är viktiga. Låt oss slippa grupperingar av kanaler som inbördes har få eller inga likheter. Nyligen presenterade bland annat DI nyheten att många stora annonsörer bibehåller/ökar sina investeringar inom kategorin övriga medier. Någon skrev att reklaminvesteringarna ökar något men att övrig marknadskommunikation ökar stort. Vad menas? En del tidningar lyfter fram dr och internet som vinnare, vilket glädjande nog också stämmer, men det skulle lika gärna kunna handla om en ökning för utomhusreklam, mässor eller en annan kanal i gruppen övriga medier. Låt oss städa bort förlegade begrepp. Det viktiga är att vi använder och utvecklar den mix av kanaler som uppskattas av våra kunders kunder och skapar resultat. Per Anders Prabert vd på Swedma Även Westander behöver öppenhet attias Goldman, Westan- Publicitet & Påverkan, Mder ifrågasätter i Dagens Media nummer 4/2004 min konsultetik med hänvisning till att vi inte berättar om alla uppdrag. Han framställer det som att öppenhet är svaret på alla etiska utmaningar för kommunikationsrådgivare. Öppenhet är viktigt men det finns situationer och sammanhang där etik handlar om motsatsen att hantera information konfidentiellt. Vi arbetar med många frågor som av såväl affärsmässiga som etiska skäl ska hanteras konfidentiellt. Det kan till exempel gälla inför och i samband med företagsuppköp eller sammanslagningar, lansering av nya produkter eller strukturförändringar. m ett företag överväger att Oetablera verksamhet i Sverige och anlitar en pr-byrå för marknadsanalys och en advokatbyrå för juridiska föreberedelser har de legitima skäl till att inte vilja berätta om det. Konsultetik handlar också om att ha både integritet och lojalitet gentemot sin uppdragsgivare. Vår roll är ofta att ställa de obekväma frågorna, vilket är ett uttryck för såväl integritet som lojalitet. Detta förutsätter också att våra uppdragsgivare kan lita på vår konsultetik och att vi kan hantera konfidentiell information. Vi berättar därför bara om vilka uppdrag vi har efter uttryckligt godkännande från uppdragsgivaren. är jag läst Mattias Gold- artikel ringde jag Nmans Patrik Westander, vd på Westander Publicitet & Påverkan, och frågade om jag kunde få ta del av de planer de tagit fram för sina uppdragsgivare under våren. Svaret var naturligtvis nej. Istället hänvisade han till information om dem uppdrag de har på sin sajt. Jag hade inte förväntat mig något annat utan kan bara konstatera att även Westander Publicitet & Påverkan har en gräns för sin öppenhet. Det gör de rätt i eftersom det skulle vara oetiskt att vara öppen med den typen av information. Jag förväntar mig en ursäkt från Westander Publicitet & Påverkan, men tvivlar på att de har ryggrad nog för det. Anders Bylund vd på Burson-Marsteller VI RÄTTAR I förra numret av Dagens Media skrev vi en artikel om tvättmedlet Rent, där det angavs att PS Event Marketing AB är Rents eventbyrå. Detta är fel. Rent har ingen eventbyrå. I samma nummer skrev vi om den nya tidningen Allt om Vetenskap. Den ges ut av Medströms AB och inte Medströmsförlagen AB som det stod i texten. Förlagen har inget med varandra att göra, även om det kan verka så Brev till chefredaktören: Dagens Media, Rebecka Lindberg, Västmannagatan 15, Stockholm, fax , e-post: rebecka@dagensmedia.se. Vi publicerar bara signerade inlägg som dessutom ska förses med telefonnummer dagtid. Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texter. DAGENS MEDIA AFFÄRSTIDNINGEN OM MARKNADSFÖRING OCH MEDIEVAL Dagens Media är en oberoende medietidning som ges ut av privatägda Dagens Media Sverige AB, utan anknytning till andra medieaktörer eller förlag. Startår Dagens Media ges ut varannan onsdag i pappersutgåva (22 utgåvor 2004), varje tisdag som elektroniskt nyhetsbrev och varje dag på dagensmedia.se. Vi vänder oss till personer med stort intresse för medier i sitt yrke, såsom marknadschefer, reklamchefer, mediechefer, medierådgivare och konsulter inom pr, event och sponsring. chefredaktör och ansvarig utgivare Rebecka Lindberg, telefon e-post rebecka@dagensmedia.se webbchef Rolf van den Brink, telefon e-post rolf@dagensmedia.se reportrar Hanna Dunér, telefon e-post hanna@dagensmedia.se Klas Granström, telefon e-post klas@dagensmedia.se Virve Hedenborg, telefon e-post virve@dagensmedia.se Sara Lomberg, telefon e-post sara@dagensmedia.se Carolina Ljungdahl, telefon e-post carolina@dagensmedia.se redaktionssekreterare Tia Jumbe, telefon e-post tia@dagensmedia.se formgivare/redigerare Christoffer Kjellberg, telefon christoffer@dagensmedia.se medarbetare i det här numret Sara Hammarkrantz (reporter) Magnus Neideman (fotograf) Anna Laurin (krönikör) Peggy Sands (korrekturläsare) Eva Wisten (skribent) Linda Öhrn (praktikant) verkställande direktör Henrik Meerburg, telefon e-post henrik@dagensmedia.se repro och tryck GD Media, Gävle annonsavdelningen Mathias Kallio, telefon e-post mathias@dagensmedia.se prenumerationsansvarig Ida Andersson, telefon nummer kostar kronor + moms adress Dagens Media Sverige AB Västmannagatan 15B Stockholm Telefon (växel): Fax: E-post: fornamn@dagensmedia.se På vår sajt kan du läsa och debattera färska medienyheter dygnet runt, året runt. Tipsa oss gärna om nyheter på red@dagensmedia.se TS-upplaga helår 2003: exemplar

3 4 DAGENS MEDIA NUMMER 5. ONSDAG 17 MARS 2004 TOPP 100 SENASTE NYTT OM DE STÖRSTA ANNONSÖRERNA Electrolux tredubblar Nu tror vi på marknadsföring av Sara Hammarkrantz STRATEGI ELECTROLUX HEMPRODUKTER tredubblar sina printköp i år jämfört med förra året. Samtidigt ökar företaget tv-köpen med 15 procent. Från att tidigare ha koncentrerat sig på tre spetsprodukter ska Electrolux Hemprodukter kommunicera betydligt fler. Dessutom vill företaget hålla undan för ökad konkurrens samtidigt som Electrolux Hemprodukters marknadschef Stefan Lebrot nu tror mer på marknadsföring. Förut var vi lite tveksamma till att marknadsföring skulle kunna hjälpa våra produkter, säger Stefan Lebrot. Electrolux ska lägga 80 procent av de totala marknadsföringsresurserna på att bygga varumärket Electrolux och marknadsföra dess produktsortiment. 20 procent läggs på att vårda och underhålla Husqvarna. Företagets tredje varumärke, Elektro Helios, ska endast marknadsföras i butik. KÖPEN I PRINT TREDUBBLAS, men hur mycket mer pengar det handlar om vill Stefan Lebrot inte avslöja. Electrolux Hemprodukter har kombinerat tidningstitlar utifrån en analys av varumärkenas värden, matchat med olika magasins värderingar. Resultatet är att Electrolux främst går i dags- och affärspress som Svenska Dagbladet, Dagens Industri Weekend och Metro. Husqvarna, som enligt Stefan Lebrot bär mer feminina värden som mode och matlagning, går i tidningar som ELLE à la carte, Damernas Värld och Lantliv. I grunden för både Electrolux och Husqvarna ligger ett gemensamt medieval med titlar som Sköna hem, Vi i Villa, ICA-kuriren, Hus & Hem och Allt om Mat. Distinktionen mellan de två varumärkena står fast sedan tidigare. Antalet införanden och tidningar ökar dock dramatiskt. Även investeringen i tv-reklam ökar. Electrolux Hemprodukter köper 15 procent mer i TV3, TV4 och Kanal 5 i år än under Detta för att göra reklam för flera olika produkter. Husqvarna får nöja sig med enbart print. DEN NYA STRATEGIN är en konsekvens av ökad konkurrens. Svenska konsumenter är villiga att investera i bra produkter, därför är Sverige en attraktiv marknad. Dessutom ökar konsolideringen av stora kedjor, där service, kvalitet och kundnytta är underordnade och endast prislappen viktig. Genom att kommunicera mer än bara spetsprodukter vill Stefan Lebrot lyfta marknaden. Vi känner ett ansvar för att lyfta marknaden totalt. Vi vill inte dra ner varumärket i källaren där bara priset är intressant. Stefan Lebrot vill bromsa den negativa prisspiral han ser tendenser till, framförallt i utlandet. Electrolux Hemprodukter vill istället kommunicera mervärden, som service, och visa på tydliga konkurrensfördelar. p Electrolux, Sveriges 58:e största annonsör, investerade 94 miljoner kronor i medier Mediebyrå: Zenith Media. Stefan Lebrot, marknadschef för Electrolux Hemprodukter, kokar ihop en ny mediemix. Tv ökar med 15 procent och El-giganten rullar ut franchising Tv mer intressant när butikskedjan växer på sikt kan dr få stryka på foten av Linda Öhrn linda@dagensmedia.se MEDIEVAL SJU TILL TIO BUTIKER vid årsskiftet och ett femtiotal om fem år. Det är tidsplanen för hemelektronikkedjan El-gigantens nystartade franchisingverksamhet. En orsak till beslutet att starta franchisingbutiker är att Elgiganten, som finns i 35 städer, vill få större effekt av marknadsföringen. Vi gör en del marknadsföring i riksmedier och det innebär att vi eldar lite för kråkorna, säger Magnus Wetterö, kedjeledare på El-giganten. När El-giganten lägger fler städer under sig blir tv allt mer intressant som reklambärare och vd Per Sigvardsson kan tänka sig en ökning i mediet. Han säger att tv-tunga annonsörer som Dressmann och Ica drivit fram utvecklingen av tv som annonsmedium. Tv-mediet har också mognat och vi ser att pris- och produktkampanjer blir allt vanligare, säger Magnus Wetterö. Enligt Per Sigvardsson får tv cirka 10 procent av budgeten i planeringen för 2004/2005 och han räknar med att få ut minst fem större kampanjer under året. Förhandlingarna med kanalerna är inte klara ännu, men helst vill Per Sigvardsson köpa en kombination av de tre stora: TV3, TV4 och Kanal 5. Detta eftersom kanalerna är nischade gentemot El-gigantens vd Per Sigvardsson säger att tv-mediet har mognat. olika ålderssegment. Men tv kommer aldrig helt ersätta direktmarknadsföring och annonser. Min uppfattning är att ett par byxor för 199 kronor är enklare att kommunicera än en tvättmaskin som kostar kronor. Man behöver mer information när det gäller våra produkter, vilket gör att dr och bilagor lämpar sig bättre. MAGNUS NEIDEMAN EN ÖKNING I TV KAN ändå innebära att företaget på sikt minskar sin direktmarknadsföring. Någonstans måste vi reducera kostnaden för marknadsföringen, så till viss del kan det bli på bekostad av direktreklam. Men det är svårt att bedöma nettoeffekten. Idag har El-giganten två färdiga franschisingkontrakt, i Skellefteå och Värnamo. Samtidigt pågår förhandlingar med 26 handlare på orter som Kalmar, Varberg, Östersund, Alingsås och Visby. Ytterligare 39 orter finns på Elgigantens önskelista. Tyngdpunkten i El-gigantens marknadsföring ligger på dr (90 procent). Reklambyrå är Schjarven. p El-giganten, Sveriges 20:e största annonsör, investerade 160 miljoner kronor i medier Mediebyrå: Carat. * Källa: Sifo Reklammätningar, bruttosiffror för 2003 (exklusive adresserad dr och butiksreklam )

4 DAGENS MEDIA NUMMER 5. ONSDAG 17 MARS SENASTE NYTT OM DE STÖRSTA ANNONSÖRERNA TOPP 100 print MAGNUS NEIDEMAN Annonsering i kvällspress ger Team Sportia en målgruppsräckvidd på 65 til 70 procent, enligt vd Björn Abild. Team Sportia går från fack- till kvällspress Dålig kännedom får sportkedjan att byta medieval print tredubblas för att hålla undan för ökad konkurrens. av Sara Hammarkrantz sara@hammarkrantz.com STRATEGI TEAM SPORTIA HAR LAGT om sin kommunikationsstrategi. Fackoch populärpress får stryka på foten till förmån för kvällspress och TV4 Plus. Det var en undersökning om företagets varumärkeskännedom som tvingade Team Sportia att tänka om. Spontan erinran för företaget låg på 15 och top of mind på 17 procent. Det är en katastrof. Folk vet knappt att vi finns. Tillsammans med retailbyrån Kollo i Helsingborg och mediebyrån Vizeum lade vi om vår kommunikationsstrategi, säger projektledare Jenny Karlsson på Team Sportias marknadsavdelning. Team Sportia investerade förra året cirka en miljon kronor i fackoch populärpressannonsering. I år går motsvarande medieinvestering istället till kvällspressen. Vi tror oss få en räckvidd på 65 till 70 procent i vår målgrupp, säger Björn Abild, vd och tillförordnad marknadschef. UNDER PAROLLEN Det kan aldrig bli för mycket sport sjösatte Team Sportia första delen av en tredelad kampanj förra veckan. Tre annonser med tema fotboll, jogging och cykling, går i tre veckor i kvällspressen. Björn Abild, vd på Team Sportia. Den första annonsen berättar om temat utifrån ett varumärkesperspektiv. De påföljande annonserna är mer produkt- och prisorienterade, säger Jenny Karlsson. Parallellt med Team Sportias riksannonsering annonserar handlarna lokalt för att få största möjliga genomslag. Annonserna ackompanjeras av ett oadresserat dr-utskick i form av Team Sportias tidning. Team Sportia lägger lika mycket pengar som förra året, cirka 20 miljoner kronor, på dr-utskick. Den andra stora förändringen i strategin är ett nytt samarbete med TV4 Plus med utbudsspottar under kampanjperioden och programpresentatörskap hela året. Vi har samma målgrupp som TV4 Plus, säger Jenny Karlsson. Även Team Sportias butiker står inför en omfattande omgörning. I maj lanseras ett koncept som testas i en pilotbutik. Vi har en lös franchiseorganisation och behöver strama upp riktlinjerna, säger Björn Abild. p Team Sportia, Sveriges 100:e största annonsör, investerade 59 miljoner kronor i medier Mediebyrå: Vizeum. Stryktipset byter mediestrategi Svenska Spel lägger 10 procent av tv-budgeten i radio kontinuitet i tv blir för dyrt. av Tia Jumbe tia@dagensmedia.se STRATEGI 70-ÅRSJUBILERANDE STRYKTIPSET får delvis ny mediestrategi. Svenska Spel drar ner i tv och testar istället radio. Dessutom styr företaget om reklamen för Stryktipset till att mestadels synas under fredag och lördag, då kupongerna ska lämnas in. Stryktipset avgörs inte som Triss, Keno och Oddset varje dag, utan en gång per vecka. Det är därför ingen mening med att vi marknadsför oss tidigare under veckan. Det är så långt kvar till inlämningen att folk glömmer det, säger Anders Frigren, marknadschef för sportspel. Tidigare lade Svenska Spel 75 procent av Stryktipsets 16 till 17 miljoner kronor i medieinvesteringar i tv får istället radio 10 procent av detta. Vi har inte råd att gå kontinuerligt i tv. Kontinuitet känner vi att vi istället kan få i radio. Svenska Spel har valt att samarbeta med SBS Radio. Från och Anders Frigren, med denna marknadschef vecka och tre, för sportspel. fyra månader framåt hörs Stryktipset i flera SBS-kanaler. Spelet sponsrar också Mix Megapols fredagseftermiddagsprogram Hemgång. Det kommer även att pratas lite stryktips i studion. Vi har inte gått så mycket i radio tidigare, det ska bli spännande att se hur kampanjen faller ut. Svenska Spel lanserar denna och nästa vecka också en ny variant av Stryktipset, 13+, som ger möjlighet att fördubbla vinsterna. Lanseringen, som kommer att kosta mellan fem och sex miljoner kronor, är den största insatsen för Stryktipset i år. 13+ är ett sätt för oss att pigga upp en rätt gammal produkt, säger Anders Frigren. Under denna vecka presenterar Svenska Spel 13+ utomhus. Företaget använder också TV3, TV4, Kanal 5 och Eurosport. 13+ ska också marknadsföras via kvällspresspaketet Impact samt på vissa internetsajter. Dessutom ska ombuden förses med rikligt med material. p Svenska Spel, Sveriges 6:e största annonsör, investerade 293 miljoner kronor i medier Mediebyrå: Carat. Ica väljer bort Kanal 5 TV4 får butikskedjans hela tv-budget Hälsosamma produkter lyfts fram mer. av Virve Hedenborg virve@dagensmedia.se MEDIEVAL I FJOL SYNTES ICAS REKLAMFILMER i både Kanal 5 och TV4. Så inte i år, då Ica lägger alla tv-köp i TV4. Årsförhandlingarna ledde fram till att det är mer fördelaktigt för oss att välja TV4 i år. TV4 levererar bra i vår huvudsakliga målgrupp, kvinnor med barn, säger Ingrid Jonasson Blank, Icas marknadsdirektör. Hon vill inte gå in på vilka rabatter Ica fått i TV4. Nyligen presenterade Ica sitt bokslut. Den finansiella ställningen är stark, och den svenska delen av koncernen går bra. Målsättningen är att behålla platsen som marknadsledande. Trots det finns inga planer på att öka marknadsföringsbudgeten, enligt Kenneth Bengtsson, vd och koncernchef för Ica. Enligt Per Uebel, vd för Ica Sverige, står hälsa i fokus för Icas marknadsföring i år. Ingrid Jonasson Blank förklarar: Dels har vi lyft fram nyckelhålsmärkta produkter i erbjudanden, dels i den middagssatsning vi gör nu (se Dagens Media nummer 4/2004). Det kommer även att synas i kampanjer längre fram, till exempel efter påsk. Ett resultat av hälsoarbetet är att Ica ska arbeta för att ha fler färskvaror i butik, och skylta med de nyckelhålsmärkta produkterna tydligare. p Ica, Sveriges största annonsör, investerade 791 miljoner kronor i medier Mediebyrå: Initiative Universal. * Källa: Sifo Reklammätningar, bruttosiffror för 2003 (exklusive adresserad dr och butiksreklam )

5 DAGENS MEDIA NUMMER 5. ONSDAG 17 MARS NYHETER TV Bildt ska lyfta TV8 ur marginalen av Klas Granström klas@dagensmedia.se Fler sponsrar MED FÖRE DETTA SVT-PROFILEN Stina Lundberg och förre statsministern Carl Bildt tycker MTGägda TV8s vd Anna Rastner sig ta ett stort kliv framåt med kanalen. Vi ska vara en seriös svensk tv-kanal och genom våra egenproduktioner har vi lyckats bra. Stina och Carl gör Anna Rastner, vd på TV8. TV4s lillebror fyller ett år. Livsstilsprogram som ska locka kvinnor kommer i höst. av Virve Hedenborg virve@dagensmedia.se vår profil ännu tydligare, säger hon. TV8 är liksom systerkanalerna ZTV och TV3 aktuella för det digitala marknätet och börjar sända senast 30 mars. Anna Rastner har stora förhoppningar om att med marknätets hjälp förändra TV8 från att vara en kanal på marginalen till att få en tyngre roll. När vi nu går in i marknätet ökar vår hushållstäckning till det dubbla och jag tror förstås att tittarökningarna ska fortsätta och kanske till och med accelerera. ENLIGT ANNA RASTNER ökar TV8s hushållstäckning från 26 till 50 procent. Den multiplex (mux, sändningsutrymme i det digitala marknätet) som TV8 får utrymme i är alltså inte rikstäckande. Men Anna Rastner är inte ledsen för det. Muxen täcker bra i storstäderna. Det är bra för oss. Där finns de tittare som gillar vår profil, säger Anna Rastner. Seriös journalistik är inriktningen. Försöker ni locka tittare bland dem som tycker att SVT och TV4 blivit för mycket dokusåpa? Vi försöker hitta tittare bland dem som vill ha vår typ av tv. TV8s tablå för våren är, efter lanseringarna av de program som Stina Lundberg och Carl Bildt ska göra, komplett. p för att nå unga Gevalia sponsrar program på ZTV Mentos provar MTV av Virve Hedenborg virve@dagensmedia.se NÄSTAN ALLA ZTVS PROGRAM på prime time har sponsorer, till skillnad från ifjol, enligt vd Michael Porseryd. Även MTV märker större intresse för sponsorskap av program. Under januari till och med mars har försäljningen av sponsorskap ökat med 35 procent jämfört med motsvarande period i fjol, enligt försäljningschef Jonas Chrigström. Han vill dock inte kvantifiera uppgiften i kronor. Båda kanalerna, som främst vänder sig till ungdomar (15 till 34 år), har arbetat med att ta fram fler egna program till sina tablåer. MTG-ägda ZTV försöker nå denna målgrupp dels genom att ta fram egna svenska produktioner, som Bloody Mary och På riktigt, dels genom att visa program som inte redan går eller har gått i storebror TV3, som också ingår i koncernen. MARGARETHA ZACHRISSON ÄR NY programchef på TV4 Plus sedan mitten av februari. Hon kommer från tjänsten som nöjeschef på TV4, och bytte jobb med Anders Knave. Ungefär samtidigt med chefsrockaden berättade TV4s vd Jan Scherman att TV4 Plus går back i år också, eftersom företaget vill investera i programverksamheten. Men Margaretha Zachrisson behåller grundkonceptet: sport, underhållning och lifestyle. På prime time vardagar dominerar lifestyle i form av egenproducerade program som Jakt & Fiske och Sick Sack, medan sporten dominerar helgdagarna, säger hon. Tablån ligger spikad till sommaren, och utvärderas om några veckor. Just nu pågår planering inför hösten. Jag hoppas få in fler nya svenskproducerade program i hösttablån. Vilka områden det exakt handlar om vill Margaretha Zachrisson inte gå in på, men det blir fler livsstilsprogram med potential att locka kvinnor. Hittills har TV4 Plus medvetet lyft fram sporten, vilket lockat män att skruva in kanalen. Sedan starten för ett år sedan har räckviddsutvecklingen gått från 0 till (genomsnittlig daglig räckvidd). Inför våren har kanalen utökat sin sändningstid. I höstas startade sändningarna MTV HAR DELS TAGIT FRAM fler svenska format än tidigare, som This is our music, dels visar kanalen fler så kallade långformat, MTV-producerade haltvimmeslånga program som inte behöver handla om musik. Och annonsörerna har nappat (se faktarutan härintill). Martina Jansson, vikarierande tv-chef på Mediaedge CIA, ser fördelar med sponsring av tvprogram för att nå ungdomar. Det är ofta kostnadseffektiva kontakter och det kan ge en positiv spill over på varumärket att förknippas med rätt sorts program, säger hon. Nackdelen, tycker hon, är att annonsören inte kan gå på djupet med sin kommunikation. Du får inte visa användningsområdet för produkten. Det handlar bara om image och varumärkesbyggande reklam. Priset för att sponsra ett program varierar utifrån faktorer Mer eget i TV4 Plus i höst MER OM SPONSRING AV TV-PROGRAM I MTV OCH ZTV Sponsring i de båda kanalerna lyder under de brittiska reglerna för sponsorskap, som bland annat säger att man inte får visa hur produkten ska användas. MTV anger ett ungefärligt prisspann på till 2,5 miljoner kronor. Det första exemplet gäller sex till åtta program, medan det senare är ett exempel på en årssponsring. Repriser ingår. ZTV vill inte lämna något prisexempel eftersom allt är en förhandlingsfråga. Enligt de medierådgivare Dagens Media talat med kostar sponsringskap i ZTV generellt något mer än i MTV. För båda kanalerna tillkommer kostnad för produktion av billboards. ZTV har oftast en huvudsponsor per program medan MTV oftast har två. klockan 16.30, nu startar de redan klockan Enligt Margaretha Zachrisson kommer sändningstiden att utökas ytterligare i höst. DEN TEKNISKT MÖJLIGA penetrationen för TV4 Plus är 55 procent av Sveriges befolkning, enligt TV4s planeringschef Malte Andreasson. Den verkliga penetrationen, alltså antalet som ställt in kanalen, ligger på 48 procent. MMS har mätt TV4 Plus tittarsiffror sedan i juni Från och med april i år går det att ta reda på hur tittarsiffrorna ser ut per program. Förändringen underlättar för de annonsörer som vill köpa programmiljö istället för RBS (run by station, då kanalen själv placerar ut spottarna). TV4 Plus har tidigare kommunicerat målet att under 2004 gå om ZTV i räckvidd. p SPONSORER I ZTV I VÅR: Milko Mindcooler: ZTV Nytt (testade i höstas, kör året ut) Espresso Gevalia: På riktigt, svensk dokusåpa (nytt program) Magnum : Sex and the City, amerikansk dramaserie (nytt sponsorskap för 2004) Försvarsmakten: Bloody Mary, svensk dokusåpa/diskussionsprogram (nytt program) Stimorol: Simpsons, amerikansk tecknad serie (nytt sponsorskap för 2004) Johan Wiman, programledare i svenska dokusåpan På riktigt på ZTV. som hur många programmet väntas nå, men även med hänsyn till hur stor kund annonsören är. Förmodligen kan ZTV för tillfället ta bättre betalt för sina sponsorskap eftersom kanalen haft bra tittarutveckling. Generellt gäller att ju tidigare en sponsor tecknar avtal, desto bättre pris kan han/hon få. ETT AV DE PROGRAM som MTV letar sponsor till är MTV Sports, en serie reportage om sportstjärnor, men inte i deras roll som atleter TV3 och ZTV rullar i marknätet av Klas Granström klas@dagensmedia.se MTG BÖRJADE SÄNDA sina tv-kanaler TV3 och ZTV i det digitala marknätet i fredags. TV8, som också fått ett sändningstillstånd, börjar sändas senast 30 april. Det här innebär förstås en ökning i räckvidd och därigenom också ratings. Det är ett viktigt steg för oss i arbetet med att få TV3 att bli större än TV4, säger MTGs vd Hans-Holger Albrecht. Blir innehållet i TV3 och ZTV i marknätet detsamma som via andra distributionsformer? Ja, förutom barnreklamen. Den har vi tagit bort. Enligt MTG ökar TV3 och ZTV sin penetration med cirka 5 procentenheter, något som motsvarar drygt hushåll. TV3s penetration blir i det digitala marknätet 67 procent. p SPONSORER I MTV I VÅR: Snickers: Ticket to ride, snowboardprogram (nytt program) Philips: Dance Floor Chart (sponsrat i 2 år) Windstopper: MTV Rush, extremsportprogram (nytt sponsorskap sedan i hösten 2003) Mentos: MTV Re:action (nytt sponsorskap för 2004) Sony Walkman: MTV Access (gjort i 2 år) Coca-Cola och Daim: MTV Weekend (gjort i 3 respektive 2 år) Stolichnaya Vanilla: This is our music (nytt program) Andres Lokko och Lars Beckung i MTVs nya program This is our music. utan som vanliga personer. Serien går i maj och har producerats av MTV London. På listan står även en stor, svensk humor-/musik-produktion som MTV fortfarande är hemlighetsfullt om. Vi går igång med den under senvåren, för att återkomma i höst, säger Jonas Chrigström. ZTV letar sponsorer till den nyinköpta tecknade serien Family Guy, av kanalen beskriven som en ny Simpsons. p Källa: Tv-statistik från MMS. Discovery skaffar svenskt sälj av Klas Granström klas@dagensmedia.se DISCOVERY CHANNEL SKA ÖKA sin omsättning i Sverige under 2004 med närmare 100 procent jämfört med Enligt Jan Andreassen, ny Nordenchef för Discovery Channel, ska ökningen nås via tre åtgärder: en ny säljare, mer marknadsföring och ökad lokalanpassning av innehållet. Tidigare har Discoverys annonsförsäljning på den svenska marknaden skötts av en dansk person på Discoverys kontor i Köpenhamn. Nu anställs istället en svensk säljare. Denna vecka börjar den första av flera reklamkampanjer som ska marknadsföra Discoverys teman och program. Den 22 mars sänder kanalen en nordisk vecka, med program om Norden, ett steg i lokalanpassningen. p

6 8 DAGENS MEDIA NUMMER 5. ONSDAG 17 MARS 2004 NYHETER PRESS FLT förbjöds boka annonsörer Detaljistkedjor tvingades köpa Hallpressen direkt till ett högre pris av Sara Hammarkrantz FLTS SAMARBETE MED Hallpressen kraschade eftersom Hallpressen inte tillät FLT att sälja deras tidningar till ett flertal stora riksannonsörer, däribland Ikea. Genom att hävda att de stora detaljistföretagen är lokala annonsörer har Hallpressen exkluderat sina tidningar från FLTs rikspaket. Istället har de sålt annonsutrymmet direkt till dessa annonsörer till ett högre pris. Vi har avbrutit samarbetet eftersom vi dels inte var överens om definitionen av riksannonsör och lokalannonsör, dels inte var överens om den marknads- och kundanpassning FLT genomfört sedan i höstas, säger Daniel Collin, försäljnings- och marknadschef på FLT som inte vill namnge några aktuella annonsörer. Riksmedia, som från den 1 april tar över Hallpressens tidningar, ser dock ut att ha fått en bättre överenskommelse. Henrik Olsson, vd på Riksmedia, vill inte svara direkt på frågan om Hallpressen får fortsätta sin särbehandling av annonsörer, utan Näringslivs förändringar odramatiska, men positiva enligt medierådgivarna. av Sara Lomberg Sara@dagensmedia.se Henrik Olsson, vd på Riksmedia. SVENSKA DAGBLADETS förändringar av Näringsliv är bra och en naturlig uppfräschning, men hjälper inte tidningen att ta annonser från Dagens Industri. Möjligen kan söndagsutgivning leda till att bilagan tar andelar av Dagens Nyheter. Men för att på allvar konkurrera om business to business-annonsörerna måste SvD nå beslutsfattare även utanför Stockholm. Det är rådgivare som Dagens Media pratat med överens om. I det korta perspektivet kommer det här inte att ge några ökade annonsintäkter, säger Johan Drakenberg, mediechef på Carat. Den största förändringen är att Näringsliv från och med ber om betänketid. När han återkommer säger han: Alla större detaljistföretag kommer att kunna köpa Hallpressen via oss, så länge de köper minst fyra tidningar. ENLIGT UPPGIFTER till Dagens Media har Hallpressen upprättat en lista till FLT, på fler än hundra annonsörer som de krävt att själva få hantera. Listan innehåller rikstäckande detaljhandelsföretag med lokala butiker i regionen för Hallpresstidningarna. Ikeas mediebyrå Mediaedge CIA bekräftar att de tvingats köpa annonser direkt från Hallpressen. Björn Olsson, på Mediaedge CIA. Hallpressen godkände inte att vi köpte deras tidningar via FLT, säger Björn Olsson, ansvarig för Ikea på Mediaedge CIA. Björn Olsson säger att det blir dyrare för kunden att köpa direkt från Hallpressen, men vill inte gå in på hur mycket dyrare. Fler annonsköpare bekräftar Hallpressens agerande. Vi fick i juni en offert på ett rikspaket från FLT. Offerten drogs tillbaka i augusti. Vi fick inte köpa Hallpressen via FLT, berättar marknadschefen på ett av vecka 13 kommer ut även på söndagarna. Tidningen får rosa inslag i banners och grafer och blir mer inriktad på börs och finans. Dessutom har förstasidan gjorts om för att Näringsliv ska få en tydligare profil som egen produkt. Rådgivarna tycker att förändringarna är ett viktigt steg för att öka läsarnas förtroende för tidningen. Men för att konkurrera med DI måste SvD få fram alternativa kanaler för att få ut tidningen utanför Stockholm, säger Johan Drakenberg och får medhåll av Johan Emtefall, printchef på Initiative Universal. Näringsliv är väldigt Stockholmsfokuserad. Vi måste kunna nå beslutsfattare även i Skåne och Göteborg med vår budget, säger Johan Emtefall. Sveriges större detaljistföretag. Marknadschefen vill vara anonym på grund av risken för att stöta sig med de inblandade. Även en kundansvarig projektledare på en annan mediebyrå uppger att de för en rikskunds räkning tvingats ha lokala avtal direkt med Hallpressen. Diskussionen om avtalet fördes för ett par år sedan och var ganska infekterad, säger projektledaren, som är anonym på grund av företagets förbud mot att uttala sig om kunder. RIKSMEDIA BLIR MED Hallpressens titlar Jönköpings Posten, Värnamo Nyheter, Smålands-Tidningen, Smålänningen och Västgöta Tidningar, det största morgonpresspaketet, både vad gäller antal titlar och räckvidd. Vd Henrik Olsson vill inte kommentera frågan om Hallpressen vidare. Jag kan inte svara på något som gäller Hallpressens och FLTs överenskommelse. Jag kan inte heller uttala mig om Ikea eftersom de inte är kund till oss än. Stig Fredriksson, vd på Herenco, som äger Hallpressen. Stig Fredriksson, vd på Herenco som äger Hallpressen, har inga SVDS FRÄMSTA argument i konkurrensen mot DI är just att de har större räckvidd totalt och når fler höginkomsttagare i Stockholm. Enligt Orvesto Näringsliv 2003 hade SvD Näringsliv läsare, DI och DN ekonomi i region A 01, Stockholm. I hela landet vinner DI dock överlägset då de når läsare på vardagar, jämfört med för SvD Näringsliv. kommentarer kring samarbetet med Riksmedia eller eventuellt exkluderade annonsörer. På en rak fråga huruvida annonsörer som Ikea kommer att kunna köpa Hallpressen via Riksmedia, säger han: Det kan de säkert, men det beror på vilka affärsvillkor de har. Det är möjligt att vi har en direktkontakt. Men annonsmarknaden är inte en fyrkantig, kommunal verksamhet och jag vill inte diskutera enskilda kunder. p Rådgivare:Viktigt steg för SvD Från och med vecka 13 en sjudagarstidning med rosa inslag. MER OM RIKSPAKETEN RIKSMEDIA Antal tidningar 68 (63 innan Hallpressen tillkom) Upplaga exemplar ( exemplar är Hallpressens tidningar) Räckvidd 2,4 miljoner läsare (innan Hallpressen tillkom cirka 2 miljoner) Nytt pris helsida riks kronor brutto exklusive moms (Hallpressen beräknas vara värt kronor) Kontaktkostnad 28 öre FLT Antal tidningar 52 (tidigare 57 ) Upplaga exemplar Räckvidd 1,8 miljoner läsare (tidigare med Hallpressen cirka 2,2 miljoner) Nytt pris helsida riks kronor brutto exklusive moms (förlusten av Hallpressen minskade priset med kronor) Kontaktkostnad 30 öre SvD gjorde 2002 och 2003 ett försök att sälja tilläggsprenumerationer genom lokala morgontidningar. Det var en genialisk idé, men visade sig inte stämma med lokalpressens agenda. De hade nog med att få upp den egna upplagan. SvD måste ordna med egen försäljning om det ska fungera, säger Johan Drakenberg. Wolfgang Gulding, printchef på Starcom Mediataktik, tror att SvD Näringsliv har svårt att bli förstahandsval för business to business-annonsörer. DI har en högre trovärdighet i business to business-branschen. Han tror att SvDs bästa chans att ta marknadsandelar från DI skulle vara genom att göra söndagens Näringsliv i stil med DI Weekend. Det skulle intressera varumärkesannonsörer som söker sig till DI Weekend. DI Weekend når idag inte ända fram med sin redaktionella produkt, som i mitt tycke är alltför slätstruken och väntad. p Sverige nästa för 7 dagar av Klas Granström klas@dagensmedia.se NU EXPANDERAR lokaltidningsbolaget Västsvenska Lokaltidningar. Det beror på försäljningsframgångar, enligt vd. Första numret av Lokalnyheterna 7 dagar i Mölndal och Kungsbacka kom i lördags. Nästa lördag är det premiär för 7 dagar i Partille och nordöstra Göteborg. Veckan därefter kommer tidningen för första gången ut i Kungälv och på östra Hisingen. Därefter ska 7 dagar ge sig ut i landet, där de lokala annonsmarknaderna lockar. Västsvenska Lokaltidningar, VLAB, ägs till 40 procent av Avisen-ägda Gisab, som ger ut Mitt-itidningarna och också står för distributionen via sitt S-Post. Resterande 60 procent ägs av Göteborgs-Postens moderbolag Stampen. Det är också i Göteborgsområdet som VLAB har börjat sin affär med sex 7 dagartitlar och den nyligen köpta Varbergs Posten. Men det är inte där de fortsatta expansionsmöjligheterna finns. Med de första tidningarna täcker vi inte hela Göteborgs kommun. Men vi har ingen omedelbar ambition att göra det. Vi tittar i första hand på omvärlden, säger Viveka Hedbjörk, vd på VLAB, som dock inte vill säga var eller när gratisdistribuerade lokaltidningar dyker upp härnäst. HOS PRV HAR VLAB registrerat 7 dagar för en rad städer, bland annat Borås, Jönköping, Halmstad och Trollhättan. Enligt Viveka Hedbjörk har etableringen av de första sex titlarna gått bra. Detta trots att annonssäljarna inte har haft någon produkt att visa upp. Hemligheten är att 7 dagar har GPs och Gisabs varumärken i ryggen hävdar hon. Enligt Yvonne Fredriksson, försäljningschef på 7 dagar, har 7 dagar upplevt en trög start på försäljningen, men de sista veckorna inför premiären lockades många annonsörer till de två titlarna som lanseras först, Mölndal och Kungsbacka. Hur mycket VLAB sålt annonser för vill varken Yvonne Fredriksson eller Viveka Hedbjörk berätta. 7 dagar ska enligt redaktionschef Mikael Carlsson skilja sig från konkurrenterna genom en högre kvalitet på formgivning och nyhetsvärdering. Konkurrenter finns det minst en av i varje område där vi startar en tidning. Lokaltidningarna 7 dagar beräknas få ett genomsnittligt omfång på 24 sidor. De olika titlarnas innehåll skiljer sig helt, utöver featurematerial som delvis återanvänds. p MER OM 7 DAGAR Prisexempel Lokalnyheterna 7 dagar Kungsbacka Helsida kronor, inklusive en rabatt om 15 procent Liggande halvsida kronor, inklusive en rabatt om 10 procent

7 DAGENS MEDIA NUMMER 5. ONSDAG 17 MARS NYHETER RADIO Radio letar eventsugna De kommersiella kanalerna lockar annonsörer med OS, kändismingel och karaoke av Sara Hammarkrantz sara@hammarkrantz.com DE KOMMERSIELLA RADIOKANALERNA arrangerar elva olika event under våren och sommaren. Samtliga söker samarbetspartner, sponsorer och annonsörer. Många event är nya medan andra, som Rix FM Festivalen och NRJ och Radio Citys Summertour, har flera år på nacken och redan är väl inarbetade koncept. SBS Radio har till och med en koncept- och eventavdelning. Det är ett bra sätt att tjäna pengar. Radio City har tidigare varit duktiga och gjort bra saker. I och med fusionen med Bonnier Radio har de en möjlighet att växla upp när de blir större på fler orter såsom Stockholm, Göteborg och Malmö, säger Staffan Mattsson, radiorådgivare på Bizkit. Villkoren för medverkan som sponsor och/eller annonsör är luddiga och samtliga eventansvariga Dagens Media pratat med talar i termer av skräddarsydda lösningar och komplexa helhetspaket. Det finns inga fasta priser. Det är naturligtvis svårt att beräkna det värde som en medieinvestering i ett event ger. Lösningarna är integrerade i varandra och består av många delar, säger Nicklas Hedberg, radiochef på OMD. GENOM ATT BRYTA NER erbjudandet i dess beståndsdelar kan annonsören dock få en uppfattning om värdet. Det gäller att estimera antalet människor som kommer att besöka eventet, i kombination med exponering och aktiviteter på plats. Därefter får annonsören titta på kanalens räckvidd, antalet promotionspottar och hur stor andel annonsören får av promotionspotten, möjligheter till redaktionell koppling och sådant. Sponsring är ofta ett bra sätt att leva kostnadseffektivt över tid, säger Nicklas Hedberg. Men för att få bra utväxling måste man ordna egna tävlingar och aktiviteter på plats kopplat till butiksaktiviteter. Utnyttja att kanalen driver folk till platsen. Radiokanalerna förhandlar just nu med annonsörerna om vårens och sommarens event. Deadline är under mars och april, men få uppgörelser är klara. p RADIOKANALERNAS VÅR- OCH SOMMAREVENT Event Kanal Aktivitet Tid Plats Målgrupp Antal sponsorplatser RIX FM FESTIVAL POWER SUMMER PARTY VÄGEN TILL ATEN (arbetsnamn) ON THE ROCKS EM FEBER SUMMER IN THE CITY MIX MEGAPOL CARNEVAL ÄNTLIGEN MÅNDAG NRJ PÅ TURNE NRJ SUMMER- TOUR NRJ IN THE PARK Rix FM Power Hit Radio Mix Megapol, Kiss FM i Finland, Radio 1 i Norge Efter förhandling Rockklassiker Efter förhandling Rockklassiker i Stockholm, Radio City i Göteborg och Malmö Radio City NRJ NRJ NRJ NRJ Sommarturné för femte året i rad, internationella artister Artistgala, skivsläpp av samlingsalbum, samplingsaktivitet Nordisk turné, arrangeras i Sverige tillsammans med Expressen, uppbyggd kring OS med tävling om att bli radioreporter på OS Radiosändning från Hard Rock Café Stockholm Visning av Sveriges 3 fotbollsmatcher i EM-gruppspelet Sändning och aktiviteter i samband med stora lokala evenemang, livekonserter, arrangeras för femte året i rad Turné med liveradio, artistuppträdanden, talangjakt och tävlingar Afterworkevent på attraktiv bar med inbjudna kändisar, mat och dryck, manikyr, massage, styling och konsultation med personlig tränare Livesändning från köpcentrum eller utomhus med gäster och tävlingar Trailer med scenuppträdanden 3-4 gånger om dagen, karaoke, talangjakt, filmvisning Konsertevent samtidigt som annan lokal aktivitet, till exempel Sthlm Ung 08, Malmöfestivalen, Göteborgskalaset, kört i flera år, förlängs med event 1-3 dagar per ort 21 maj 4 sept Gröna Lund 25 maj, Tofta Strand vecka 29 April, maj Fredagar under 20 veckor, Preliminär premiär 2 april Under fotbolls-em i juni Under sommaren Mix Megapol Juniaugusti 1-2 gånger per månad Under våren Från midsommar och framåt, 2 dagar (fredag lördag) på varje ort Augusti 15 orter Hela familjen Artistgala på Gröna Lund, sampling på Tofta Strand 8 köpcentrum i Sverige och Norge, fyra i Finland Hard Rock Café i Stockholm Biografer i Stockholm, Göteborg och Malmö Stockholm, Göteborg, Malmö, Gotland och Båstad 1 huvudsponsor, 4 undersponsorer år 1 huvudsponsor, 3 undersponsorer Alla som kan använda ett Visakort, men även barnaktiviteter Framförallt män år Framförallt män år år i storstad 13 orter Hela familjen Grodan Sergel i Stockholm. Även inom kort i Göteborg, Malmö och Uppsala Sturegallerian, Sälen, Åre, Uppsala, Kristianstad, Halmstad Stockholm, Göteborg, Malmö, Halmstad, Visby och Borgholm Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala Kvinnor 23 år och uppåt Skräddarsytt event för Visa, på uppdrag av Mec Sponsorship. Exponering på plats och i kanalen, marknadsföring i egna och lokala kanaler Exponering på plats samt i gemensam marknadsföringskampanj med tyngdpunkt på Stockholm På-plats-aktiviteter, promotionspottar och redaktionella omnämnanden och OSrapporter 4 Aktiviteter och exponering på plats, 50 sponsormeddelanden i veckan under 20 veckor, tävlingar i sändning, sampling, demonstration och representation på plats 4 På-plats-aktiviteter med sampling och exponering vid bioduken, promotionspottar, redaktionella omnämnanden och information på sajten 4 Radio City Patrullen anordnar skräddarsydda, butiksdrivande aktiviteter, sampling och demonstrationer på uppdrag av annonsörerna under 57 vardagar, promotionspottar 4 Tävlingar, sampling och demonstrationer på plats, 10 promotionspottar per dag, information på sajten 4-5 stycken, Oriflame och Blinddater.se i Stockholm Erbjudande På-plats-aktiviteter, 8 promotionspottar om dagen under 10 dagar innan eventet, information på sajten år Cirka 2 Framförallt en egen promotionturné för kanalen, men det går alltid att köpa sig in, enligt försäljningschef Anders Leijon år 3 4 stycken Mobila patruller besöker stränder, sampling och demonstrationer, på-plats-aktiviteter med egen eventyta, promotionspottar, lokal annonsering,sajtinformation år 2 3 stycken På-plats-aktiviteter med egen eventyta, promotionspottar och annan gemensam marknadsföring Pris Efter förhandling Efter förhandling Efter förhandling Efter förhandling Efter förhandling Cirka kronor per tillfälle Efter förhandling Från kronor och uppåt Från kronor och uppåt

8 DAGENS MEDIA NUMMER 5. ONSDAG 17 MARS NYHETER ÖVRIGA MEDIER Svenska enkronor debuterar som medium Kungen tappar ansiktet när Fly Me gör premiär med plastdekaler på mynt av Sara Hammarkrantz FRÅN OCH MED IMORGON, torsdag, säljs reklamutrymme på de svenska mynten. Reklamplatsen utgörs av en plastdekal som täcker kungen på baksidan av enkronorna. Det är det nystartade företaget Moneymarketingmedia som utvecklat reklammediet. Idén föddes när jag fick ett mynt på en taverna i Grekland med en dekal med krogens namn klistrad på myntets ena sida, säger Thomas Ridell, initiativtagare och vd på Moneymarketingmedia. Ett flertal jurister har under drygt ett års tid undersökt vad lagen säger om användningen av pengar som reklambärare. Sedlar får inte användas, men det är helt lagligt att göra reklam på mynt. De enda förbehållen är att mynten inte ändras i storlek och vikt samt att ingen åverkan görs på mynten. PLASTDEKALEN ÄR specialbehandlad för att hålla för slitage och påverkar inte myntets form. Reklamplats erbjuds idag på en-, Marie Rahm och Tomas Ridell på Moneymarketingmedia visar upp några av de enkronor som ska chocka marknaden. fem- och tiokronor. Företaget håller även på att utveckla sin idé för danska och norska mynt. Minsta volym för myntreklamen är i inledningsskedet enkronor, som kostar mellan och kronor. För det får man en dekal upptryckt och monterad på enkronorna. Vi garanterar såklart minst en träff per mynt, men vill gärna prata om oändligt antal eftersom man aldrig slänger ett mynt, säger Marie Rahm, marknadsansvarig på Moneymarketingmedia i Sverige. Thomas Ridell och Marie Rahm ser många möjligheter till kampanjaktiviteter där myntet kan användas som värdekupong, till exempel som betalning för en vara. Då kommer myntet i retur och kan användas igen. Man kan även öka värdet genom att låta enkronan betinga ett värde av till exempel fem kronor om man handlar en specifik produkt eller i en särskild affär, säger Thomas Ridell. Reklammynten kan delas ut personligen som sampling, ingå i butiksaktiviteter och distribueras som dr. Thomas Ridell tror även att de skulle kunna punktlimmas i en tidningsannons. Först ut med att använda det nya reklammediet är flygbolaget Fly Me. På torsdag och fredag kommer företaget att dela ut reklamförsedda enkronor på flygplatser och järnvägsstationer i Stockholm, Göteborg och Malmö. Vem vill inte göra något som inte gjorts förut?, säger Mikael Apelgard, marknadsdirektör på Fly Me. Det är otroligt svårt att sticka ut, men nu har vi möjlighet att göra något unikt. Vi tvekade inte ens. PÅ MYNTDEKALERNA TRYCKER Fly Me sin logotyp och webbadress. På sajten arrangeras en tävling där man uppmanas skicka myntet i retur för att få delta. Moneymarketingmedia lanserar idén i hela Norden och har förberett med underleverantörer och inköp av stora volymer av mynt för Sverige, Norge och Danmark. Thomas Ridell är av säkerhetsskäl förtegen kring produktionsmetoder och underleverantörer. p MER OM MYNTREKLAM Produkt Tryckta dekaler applicerade på mynt Aktuella valörer En-, fem- och tio kronor, samt norska och danska mynt Minsta upplaga enkronor Pris till kronor 22 nr kr Projektledare. Så ja! En annons på di.se syns både länge och väl. Får den dessutom fungera i symbios med en annons i papperstidningen är lyckan gjord läser Dagens Industri varje dag. Till detta kommer personer som besöker di.se varje vecka. Med en liten insats på webben kan du alltså åstadkomma stordåd genom att tänka både och. På läser du mer! Siffrorna gäller dagliga läsare av Dagens Industri samt antalet besökare på di.se varje vecka. Källa: Orvesto Konsument 2003:3 DAGENS MEDIA Hela näringslivet. Hela Sverige.

9 DIG OM MARKNADSFÖRING I DIGITALA MEDIER NUMMER 5/2004 Nyheter Gp.se byter utseende för att kunna lansera nya annonsformat sid 20 Affärer Teleoperatörer redo för annonser i mobil TU testar före sommaren sid 22 DIG-LEDAREN Annonsörerna borde vara rädda Hanna Dunér reporter hanna@dagensmedia.se DE FYRA branschexperter som deltar i vårt rundabordssamtal (sidorna 14 till 19) påstår att annonsörerna inte behöver oroa sig för fiffel med besökssiffror på internet. De säger att det inte fuskas mer på internet än i något annat medium, och att förekomsten av fiffel överhuvudtaget är minimal. Men vad är det som säger att annonsörerna har anledning att vara mindre villrådiga nu? När det skrivs i tidningarna att mediesäljarna som annonsörerna så sakteliga börjar bli mindre tveksamma inför undanhåller information om hur effektmätningar genomförs är det självklart många som ryggar tillbaka. Medier laddar för eftertext på nätet Blocket dominerar men Bonniers och MTG lurar i vassen MAGNUS NEIDEMAN STORA PORTALER UTLOVAR köpstarka målgrupper men samarbetar utan kundens vetskap med mindre sajter ifrån vilka kundens sajt länkas. Mediesäljarna kan själva välja att bara tagga vissa sidor på de sajter som redovisas. Tävlingar och andra aktiviteter som lockar ungdomar arrangeras på sajter där annonsörerna egentligen vill nå helt andra målgrupper. Jag är säker på att det finns fler metoder för sajterna att visa sin förträfflighet på annonsörens bekostnad. Kategorin bannerannonsering ökade mer än något annat medium Ökningen beror på att annonsörerna börjar återfå förtroendet för mediet, enligt IRM. Men förtroendet hänger på en skör tråd. Kanske räcker det med den uppmärksamhet Torget-affären för ett par veckor sedan fick för att en enskild annonsör ska återvända till trygga, traditionella medier. FIFFLET HAR VARIT KÄNT länge i branschen, men när medieköparna själva får läsa att Annonsörföreningens vd Anders Ericson säger till DN att fusket förekommit i flera sammanhang tidigare har jag svårt att tro att de rycker på axlarna och kör på. Så länge internet saknar mätstandard och möjlighet till revision är det omöjligt att uppskatta i vilken utsträckning fifflet förekommer. Det kan vara hur utbrett som helst. Eller så är fifflet minimalt. Det vet vi inte. Men som annonsör skulle i alla fall jag vara orolig. Rolv Ryssdal, vd för Aftonbladet och styrelseordförande i Finnmer, som äger Blocket, kommer att få fullt sjå med att hålla undan för kommande konkurrenter. av Klas Granström klas@dagensmedia.se AFTONBLADET HAR INTE bestämt sig för hur varumärket Blocket ska hanteras. Klart är dock att eftertextsajten ska expandera hos sina nya ägare. Förra veckan startades Blockets jobbsajt. Det är vårt sätt att ta del av den stora jobbannonsmarknaden på nätet, säger Rolv Ryssdal, vd på Aftonbladet och styrelseordförande i Finnmer, det Aftonbladetkontrollerade bolag som äger Blocket. Aftonbladet köpte annonssajten Blocket i början av december förra året för 183 miljoner kronor. Affären gjordes via nätannonsbolaget Finnmer, som ägs till 70 procent av Aftonbladet och 15 procent av Svenska Dagbladet. Resten ägs av Schibsteds norska nätbolag Finn.no. I december visste Aftonbladet inte hur varumärkena Blocket och Finnmer, som Aftonbladet gjorde stora marknadsföringsinvesteringar i förra året, skulle användas i framtiden. Den frågan skulle lösas till början av Rolv Ryssdal kan dock inte ens idag komma med några konkreta planer för varumärkena. Blocket är det starkare namnet, helt klart. Och det ska vara det dominerande varumärket för vår eftertextaktivitet på nätet i framtiden. Men hur vi hanterar Finnmer har vi inte bestämt, säger han. Primärt är ambitionen att öka trafiken på Blocket, framförallt genom att lyfta fram sajten på Aftonbladets och Svenska Dagbladets nätupplagor. Rolv Ryssdal ser också möjligheter till samarbeten med andra sajter för att få fler besökare till Blocket. Om det ökar intresset för Blocket kan vi vara intresserade, säger han. Hur Aftonbladet i övrigt jobbar vidare med Blocket efter lanseringen av jobbsajten är Rolv Ryssdal mycket förtegen. BLOCKET ÄR DOMINERANDE på näteftertextmarknaden på riksnivå. Men flera utmanare lurar i vassen. Det mest konkreta hotet är lokaltidningarnas nätbolag Citygates planer på att nationellt stärka sitt sajtvarumärke Lokus. PÅ LOKUS.SE FINNS IDAG marknader för motor, jobb, bostad samt köp och sälj. Sajten som sådan är ännu inte särskilt känd men har en styrka i att den nås via, och marknadsförs på, de lokala tidningar som ingår i Citygatesamarbetet. Bland dessa finns Vestmanlands Läns Tidning och Nerikes Allehanda. Med i Citygatesamarbetet är också Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet. Det har också pratats om att Bonnier dagstidningar planerar ett eftertextprojekt på nätet. Uppgifterna om att specifika projekt som ska kunna utmana Blocket är i görningen har dock inte gått att belägga. TV4 Interaktiv, som sägs vara aktuellt för att medverka i Bonnierprojektet, har när detta skrivs ett samarbete på TV4.se med Blocket. Avtalet mellan parterna ska dock förhandlas om i mars. Dagens Media har utan framgång sökt TV4 Interaktivs vd Kajsa Medin-Hansen för en kommentar om hur samarbetet fortsätter. Vidare är de Stenbeckägda mediekoncernerna Metro och MTG säkerligen intresserade av att ta del av de intäkter som finns i förflyttningen av eftertextannonsering från press till internet. Metro har framgångsrikt lanserat sin bostadsannonstidning Metro Hus & Hem och har enligt uppgift till Dagens Media också ett projekt kring en tidning för motorannonser på gång. Att Metro helt skulle utelämna internet som komplement till dessa är inte troligt. Det har bland annat talats om ett samarbete mellan katalogföretaget Eniro och Metro. MTG HAR I SIN TUR en rad näthandelsprojekt, såsom cdon.com, och är vana vid internet som annonskanal. Bland jokrarna finns den amerikanska auktionssajten Ebay. Nätadressen ebay.se har registrerats av bolagets schweiziska kontor och rykten om att Ebay är på väg att etablera sig i Norden hörs allt oftare. p

10 14 DAGENS MEDIA NUMMER 5. ONSDAG 17 MARS 2004 DIG DISKUSSION Ola Ahlvarsson, styrelseordförande för internetportalen Torget, Magnus Anshelm, grundare av tvåmannaföretaget K2 analys, som riktar in sig på kommunikation och konsument, Sofia Olsson, internet- BRIST PÅ ETIK ÖPPNAR FÖR FIFFEL

11 DAGENS MEDIA NUMMER 5. ONSDAG 17 MARS DIG DISKUSSION rådgivare på Mindshare och Elisabeth Trotzig, vd på Institutet för reklam- och mediestatistik, IRM diskuterar internet på Dagens Medias redaktion. INTERNETS TROVÄRDIGHET KAN BARA RÄDDAS OM ALLA AKTÖRER TALAR SAMMA SPRÅK. DET SÄGER BRANSCHFOLKET SOM MÖTS HOS DAGENS MEDIA. AV HANNA DUNÉR FOTO: MAGNUS NEIDEMAN INTERNETS OTYDLIGA ANNONSSTRUKTUR gör det lättare för mediesäljarna att fiffla med besökssiffror. Utbudet av mätmetoder och prismodeller skapar osäkerhet och begreppsförvirring hos annonsörer. Nyligen anklagades internetportalen Torget för att öka klickstatistiken för sina kunder, och därmed leverera irrelevanta målgrupper. Annonsörföreningens vd Anders Ericson ansåg i Dagens Nyheter att detta är toppen på ett isberg. Men det håller vissa andra centrala branschpersoner inte med om, visar det sig när Dagens Media samlar Elisabeth Trotzig, vd på Institutet för reklam- och mediestatistik (IRM), Sofia Olsson, internetrådgivare på mediebyrån Mindshare, Magnus Anshelm på analyskonsultföretaget K2 analys och Ola Ahlvarsson, ägare av Result och styrelseordförande på Torget. De säger samstämmigt att problemet är otydlig kommunikation mellan mediesäljare och annonsörer. Kvartetten efterlyser inte bara en mätstandard, utan också en etisk standard som ska styra mediesäljarna. Är det så att den otydliga strukturen i mediet ger utrymme för fiffel? Och minskar inte då trovärdigheten för internet som annonsmedium? K2: Eftersom det finns utrymme för denna typ av gråzon, finns det större utrymme för att trixa och fiffla. Det är lättare att fiffla på internet än i andra medier. Det handlar dels om att köparna har dålig insyn och okunskap i processen, och om att information kommer från så många olika håll. Det är en så stor informationsmängd att den ger utrymme för att använda resultat för att påvisa förträfflighet. Irm: Naturligtvis är det inte lika trovärdigt när mediet självt återger hur förträffligt det är genom egna mätningar. Men det tror jag att annonsören är medveten om och gör en egen värdering av. Men visst kan det ge utrymme för fiffel, och det verkar som om det har gjort det i Torget-fallet, om det nu är bevisat. Torget: Fiffel är ett väldigt laddat ord. Man måste definiera etiska spelregler, och de som bryter mot dessa fifflar. Just nu kan man använda samma begrepp och säga olika saker utan att för den sakens skull fiffla. Till exempel är besökarantalet på Aftonbladet.se olika stort be-

12 DAGENS MEDIA NUMMER 5. ONSDAG 17 MARS DIG DISKUSSION LEVERANTÖREN MÅSTE TA ANSVAR FÖR ATT LEVE- RERA VAD ANNON- SÖREN KÖPT ELISABETH TROTZIG VD PÅ IRM STANDARDVAKUUMET HAR VARIT FÖRÖDANDE FÖR INTERNET SOM ANNONSMEDIUM MAGNUS ANSHELM GRUNDARE OCH ÄGARE AV K2 ANNONSÖRERNA HAR DÅLIG KUNSKAP OM INTERNET av Hanna Dunér Hans Nordlöv, ordförande i Kia och ansvarig för Nya medier på Carlsberg, oroas som annonsör över förekomsten av besöksfusk på internet. Han anser att det finns ett starkt behov av en tredje, granskande part och en mätmetod som sajterna inte kan styra över. En sådan konstellation skulle minimera fusket. I dagsläget sluter medierna egna avtal med trafikmätningsverktyget Red Sheriff. Det köpande mediet kan då bestämma självt vilka sidor som ska taggas, och kan vinkla siffrorna till sin fördel. Resultatet blir att mediet i samarbete med TNS Gallup definierar vad som mäts, inte annonsören själv, säger Hans Nordlöv. Att Kias arbete att få fram en mätstandard skulle ha gått för långsamt, som kvartetten i intervjun härintill anser, håller han inte med om. Anledningarna till dröjsmålet är två. Dels har mätmetoderna för det förhållandevis nya mediet inte varit färdigutvecklade. Kia har väntat på att metoderna ska förbättras och att det ska gå att utläsa i tester. Dels har det varit svårt att enas inom Kia, eftersom gruppen är så bred med representanter från vitt skilda håll med olika intressen. Men sammantaget tycker jag att situationen utvecklat sig bra. Det ser bättre ut på roende på vem du frågar. Men jag skulle inte vilja dra det så långt som att de fifflar. Hur oroliga behöver annonsörerna egentligen vara för att internetmedierna utsätter dem för besöksfusk? Irm: I det stora hela inte alls. Däremot visar händelsen med Torget på vikten av att snabbt få fram en mätstandard. Det är svårt att definiera målgruppen, för man vet inte vem som sitter bakom datorn innan man har en standard i form av en panelmätning. K2: Jag tror att Torget-affären höjer uppmärksamheten, vilket gör att man inte behöver vara lika orolig idag. Detta skapar uppmärksamhet kring problematiken i att vi inte har en ordentlig mätstandard. Förhoppningsvis är detta början på en process där kraven ökar. Mindshare: Jag tror inte att annonsörerna behöver oroa sig för fusk. Det är extremt sällsynt att annonsörer bara köper klick. Vi köper platser och miljöer och annonser som i vilket annat medium som helst. Annonsörerna vill synas i en viss miljö och leverera sitt budskap, och inte nödvändigtvis driva folk till någon annan sajt. Vi flyttar istället ut sajtens innehåll till annonsen, så att besökarna inte behöver klicka sig vidare till någon annans sajt. Torget: Jag tror inte att fusk är särskilt utbrett, speciellt inte bland långsiktiga aktörer eftersom de själva förlorar på det då kunderna kan mäta effekten. Det är väldigt korkat att inte leverera bra trafik eftersom det skapar en prispress nedåt och missnöjda annonsörer. Finns det inte en risk för annonsören att drabbas av fusk när man köper fasta annonsplatser? Mindshare: Jag har svårt att tro det. 99 procent av alla som idag jobbar med internet är seriösa. Om jag till exempel köper annonsplats på DN.se i en vecka är det osannolikt att annonsen skulle visas på en annan sajt. K2: Det som gör mig orolig är att den här frågan förs på en sådan basal nivå, att det fortfarande handlar om att köpa trafik och klick. Det är ju en kommunikationskanal annonsörerna är ute efter. Internet har varit en given del i vår mediemix i cirka sex år, och det skrämmer mig att vi inte har kommit längre. Varför har internetannonseringen inte kommit längre då? K2: Först hade vi någon sorts digitala skygglappar och trodde att vi kunde bygga varumärke på sju dagar på internet. Sedan slog det över till extrem försiktighet som gjorde att vi inte använde internet för vad det är bra till, att vara målgruppsspecifikt och komplettera andra medier. Sedan råder det en resursbrist också. Både resurs i bemärkelsen tillräckligt med resurser för annonsörerna att satsa på kampanjer på nätet, och i bemärkelsen brist på kunskap hos annonsörerna. Mindshare: Jag tycker att utvecklingen gått framåt. Annonsörer köper inte alls klick på samma sätt som tidigare. Branschen har mognat och tittar mer på målgrupper och andra värden, vilket delvis beror på ökad kunskap hos annonsören. Irm: Jag håller med Sofia. Aktörerna har lärt sig hur internet fungerar som medium. Det kan man se på andra länder där till exempel sponsrade sökord nått stor framgång. Är Torget-affären, som Annonsörföreningens vd Anders Ericson säger, toppen på ett isberg vad gäller fusk med internettrafik? Irm: Jag tror inte det. Däremot visar det som hände i förra veckan vikten av att snabbt få fram en standardmätning. Kommittén för internetannonsering, Kia, borde komma fram till ett beslut snarast. K2: Jag tror inte heller det. Fusket är mer utbrett på internet än i tidningsmediet, där det visserligen förekommer men inte är särskilt utbrett. Mindshare: Det finns rötägg i internetbranschen som på alla andra ställen. Vad kan mediesäljarna göra för att återupprätta ett eventuellt minskat förtroende? Torget: Vi för en dialog med Annonsörföreningen och Bitos (branschföreningen för innehålls- och tjänsteleverantörer på onlinemarknaden i Sverige, reds anm) där vi diskuterar vad vi som medium kan göra. Vi vill tillsammans med dem gå i bräschen för etiska spelregler för internetannonsering. Vi vill reda ut vad som är viktigast för ett ökat förtroende och se till att marknadens aktörer följer spelreglerna. Irm: Det är marknaden som styr och den är till viss del självsanerande. Men en dialog med Annonsörföreningen är det viktigast. Hans Nordlöv, ansvarig för nya medier på Carlsberg, samt ordförande i Kia. leverantörssidan och vi inom Kia är mer eniga än någonsin. Hans Nordlöv säger att han som annonsör inte har någon aning om vilka avtal som råder, eller vilka sidor som räknas in i en mätning. Men även om medierådgivaren ska fungera som annonsörens förlängda arm ligger ändå det yttersta ansvaret hos annonsören själv. Hur påverkar Torget-affären förtroendet för mediet i framtiden? K2: Det som hänt med Torget har så klart skapat en förtroendekris, men för de stora annonsörerna är det inget problem. De vet vad de får. Däremot kan annonsörerna på marginalen, som är i ett testskede, bli mer tveksamma. Irm: Internet har fördelen att det är Det är alltså bara annonsörerna själva, samlade, som kan sätta ned foten. Men först måste annonsörerna veta vad de vill. Problemet är att annonsörerna har dålig kunskap om internet. Kanske har de inte brytt sig om att lära sig ordentligt eftersom internet historiskt sett har varit ett så litet medium. Men om vi kan samordna kunskap och vilja skulle det kunna få en verklig effekt. Hans Nordlöv vill att fler annonsörer som genomfört stora kampanjer på internet delar med sig av sina erfarenheter till resten av branschen. I dagsläget är det många medier som berättar om framgångsrika kampanjer, men det vore ju bra om annonsörerna eller en tredje part också kunde göra det. Hans Nordlövs ambition är att utveckla Kias roll till att också omfatta reviderande verksamhet. Detta ska ske så snart en standard är fastställd, vilket kan dröja till årsskiftet 2004/2005. Syftet med det är att ha en oberoende part som synar hur medierna använder sin statistik. Grundprincipen är att vi intervjuar och går in i mediernas system. Hans Nordlöv vill inte uppge enskilda fall där det förekommit fusk med statistiken, men medger att han vet att det förekommer. Jag har ofta haft en känsla av att detta kan jag inte lita på och det känns inte bra. p DETÄR KORKAT ATT LEVERERA DÅLIG TRAFIK, DET GER SURA ANNONSÖRER OLA AHLVARSSON STYRELSEORDFÖRANDE PÅ TORGET

13 DAGENS MEDIA NUMMER 5. ONSDAG 17 MARS DIG DISKUSSION väldigt mätbart, så jag tror inte att det är något problem med förtroendet. Ligger ansvaret hos annonsören eller medierådgivaren att se till att effekten av annonserna mäts korrekt? Mindshare: Har annonsören en medierådgivare är det ju vårt ansvar att se till att han eller hon hamnar på rätt ställen. Men annonsörerna har även ett eget ansvar för vart deras varumärken tar vägen. Torget: Mediebolaget har ett ansvar, inte bara annonsören. Säljaren har ansvaret att ge annonsören ärlig och korrekt information. Irm: Det är annonsörens ansvar precis som med andra medier, men det är klart att detta är en mer komplicerad marknad. Både mediebyråerna och säljnätverken kan hjälpa till där. Men det är leverantörens ansvar att leverera vad annonsören köpt. Allt faller tillbaka på att det behövs en standard så att annonsören kan känna sig trygg. Hur tycker ni att arbetet med att ta fram en standard går? K2: Det har handlat för mycket om politik. Det standardvakuum som pågått har varit förödande för internet som medium. Undersökningsinstituten har inte heller varit tillräckligt angelägna. Man vet inte vad som händer nu när Nielsen Netratings har köpt Red Sheriff, men de tycks i alla fall ha ambitioner. Research International verkar inte ha det. Irm: Jag tycker att allt som hänt visar att det brådskar med att få fram en standard. Kia måste speeda upp agendan. Mindshare: Ja, det har gått långsamt. Det finns browsermätningar i form av Red Sheriff, men räckvidden mäts inte, och det är ju olika typer av kontakter. Behovet av en standard verkar i det närmaste akut. Är en panelmätning som Nielsen Netratings en bra standard? K2: Problemet är ju att man inte vet hur stor en sådan panel måste vara för att täcka alla sajter. Sedan har de problemet med arbetsplatsdatorerna. Få arbetsgivare tillåter att man installerar ett program i datorerna. Först när vi har en standard kan vi också integrera internet ordentligt med andra medier. Mindshare: Nielsen Netratings är bra om de får geografisk täckning över hela Sverige och får snurr på arbetsplatsmätningarna. Problemet är att få företag tillåter att man sätter i mjukvaran i datorerna, vilket gör att det är svårt att få ett representativt urval. Ett problem är att många mätverktyg är dyra och att små sajter inte har råd att köpa dem. Ola, ni jobbar med att ta fram ett eget mätverktyg. Torget: Vi vill tillhandahålla ett mätverktyg så att kunderna själva kan mäta inte bara trafik, utan också försäljning eller livstidsvärde. Vi tjänar på att alla kunder mäter vår trafik, och ju fler som mäter, desto mer gynnsamt är det för mediet. Jag är förvånad över hur många som inte mäter idag. Irm: Varför mäter de inte? Är det för Kvartetten är enig om att Kommittén för internetannonsering måste skynda på sitt arbete för att rädda internetmediets status. ETT PROBLEM ÄR ATT MÄTVERKTYGEN ÄR DYRA, MÅNGA SAJTER HAR INTE RÅD SOFIA OLSSON MEDIERÅDGIVARE PÅ MINDSHARE att de tycker att det är något som mediet ska kunna erbjuda? Torget: Det beror på en kombination av anledningar, i vissa större organisationer har e-handelsdelen blivit nedprioriterad. En annan anledning är att man är van att köpa medier utan att ha mätbarhet. I ytterligare andra fall kan mätsystemen vara för dyra. K2: Mätningarna av säljdrivande annonsering på internet kommer att lösa sig av sig självt. Ofta räcker det med att annonsörerna ser att pengarna kommer in. Inom många branscher, till exempel resebranschen, vet man att internet är ett säljdrivande medium. Men återigen, den delen av internet som är kopplad till kommunikationseffekter, såsom varumärkeseffekter, är inte lika lätt att säkerställa. Det går, men det kostar mer. Var ska pengarna komma ifrån? K2: Det är rimligt att medieföretagen på något vis säkerställer att kunden har fått vad den köper, även när det gäller andra effekter än försäljningseffekter. Vad krävs för att leverantören ska kunna bistå med andra typer av effektmätningar? K2: Förutom mer pengar krävs resurser i form av kunskap för att köpare ska kunna ställa frågor och högre krav. Annonsören, medieföretagen och konsulterna måste vara hungriga för att lära sig om olika möjligheter. Modet att våga testa har saknats i ett par år nu, vilket är begripligt när mediebudgeten är mindre och kraven ligger fast. Några lysande undantag finns dock, Volvo och Telia Sonera är två exempel. Det viktigaste är att vara kunnig när det inte finns så mycket pengar i branschen. Möjligheten att säkerställa fler typer av kommunikationseffekter skulle skapa större intäkter. Varför görs ingenting? Irm: Bannerannonseringen omsätter 400 miljoner kronor årligen, så det är ett litet medium. Å andra sidan finns bio, som omsätter 80 miljoner kronor per år och förser marknaden med sådan information. Men internet har många fler små aktörer, så det är svårare. K2: Jag tror att andra effektmätningar inte kommit igång på grund av att kunderna är trygga. De ser att det rasslar in pengar. Då känner säljarna och sajten att de får hyfsat med intäkter och prioriterar därför inte den andra sidan. Men kunderna kommer att börja ställa högre krav. Hur ska man komma till rätta med hur sajterna mäts och vem som mäter vad? Torget: Det behövs en etisk standard för hur mediesäljaren ska informera och redovisa, så att annonsören förstår vad han eller hon köper. Torget borde ha varit bättre på att informera om exakt hur samarbetena med andra sajter såg ut och var besökarna kom ifrån. Om det fanns en kostnadsfri standard som sade: Detta är våra etiska spelregler, och mediet kunder revideras när som helst så skulle det gynna alla. Irm: Det borde finnas en oberoende revision, men förhoppningsvis kommer en sådan till följd av att Kia fastställer en standard. K2: Köparna behöver vara mer kunniga och säljarna behöver mer öppenhet och kompetens. Standarden är den viktiga frågan, det har funnits ett standardvakuum länge nu. Där måste man vidare. Sedan är nästa steg integrationen med de andra medierna. Kia ska presentera en standard till 2005, vad tror ni om det? Mindshare: Den som lever får se. Irm: Jag hoppas de blir klara snabbare. De får snabba på. p REKLAMINVESTERINGAR PÅ INTERNET Miljoner Procentuell andel av Netto kronor stora reklamkakan , , , , * Källa: IRM *Stora reklamkakan för 2003 publiceras den 29 april SÖKBASERAD REKLAM PÅ INTERNET, NETTO Miljoner kronor Källa: IRM BANNER/SPONSRING PÅ INTERNET, NETTO Miljoner kronor Källa: IRM

14 20 DAGENS MEDIA NUMMER 5. ONSDAG 17 MARS 2004 DIG NYHETER Dr via e-post till tre miljoner européer Internetexpert: Viktigt att det inte blir spam av Hanna Dunér DIREKTREKLAM FÖRSÄLJNINGSBOLAGET HI-MEDIA lanserar en dr-produkt med e- postadresser till tre miljoner personer i Europa. Registret består av adresser i Spanien, Frankrike och Belgien. Till sommaren ska Hi-Media kunna erbjuda adresser även i Sverige, Tyskland och Portugal. Som det ser ut idag finns det många leverantörer med få adresser. Med den gemensamma systemplattformen kan utländska annonsörer nå svenska målgrupper och vice versa, säger Heli Brewitz, vd på Hi-Media. Fredrik Hallberg, internetrådgivare på mediebyrån Bright Media, tror att det finns stora förutsättningar för den produkt Hi- Media ska lansera så länge det inte blir spam. Annonsören måste genom att ställa ett antal frågor gällande listorna se till att det inte finns mottagare med som inte tackat ja. Annars kan det bli riktigt skadligt för annonsörens varumärke, säger han. Produkten ska så småningom lanseras i de övriga skandinaviska länderna, vilket gör den intressant för bland andra reseorienterade företag, förklarar Heli Brewitz. Heli Brewitz, vd på Hi-Media, är övertygad om att e-postreklamen är på väg tillbaka och att den etableras ordentligt i och med den nya lagstiftningen. PRODUKTEN ERBJUDER målgruppsanpassade adressregister där adressaterna kan grupperas in efter allt från kön och yrke till antal barn och inkomst. Under det kommande halvåret ska Hi-Media arbeta med att bygga upp en komplett databas för att efter sommaren kunna erbjuda dr-produkten till annonsörerna. I APRIL KOMMER EN NY LAG som säger att mottagare av e-postreklam aktivt måste acceptera reklamen. Heli Brewitz är övertygad om att e-postreklamen är på väg tillbaka och kommer att etableras ordentligt i och med den nya lagstiftningen. E-post har tidigare haft dålig klang eftersom den har inneburit så mycket spam. Men nu när spam kan förhindras ser förutsättningarna annorlunda ut. Produkten prissätts utefter annonsörens selektering. Ju snävare urval, desto högre pris. Grundpriset är mellan 1,50 och 2 kronor per mottagare. För riktigt exklusiva utskick kan kontakterna kosta upp till 15 kronor styck. Produkten har ingen grundkostnad, men det finns ett minimiordervärde på runt kronor. p FAKTA DR VIA E-POST Produkt Direktreklam via e-post (Hi- Media vill ej ännu avslöja namnet på produkten) Kostnad 1,50 till 15 kronor per mottagare Räckvidd Beror på antalet mottagare. Registret består i dag av tre miljoner mottagare Gp.se öppnar fler annonsformat Tysta annonser och jättebanners ska generera fler annonsörer till omgjord sajt. av Klas Granström klas@dagensmedia.se INTERAKTIVA MEDIER GÖTEBORGS-POSTENS SAJT gp.se byter utseende och får tydligare inriktning på lokala nyheter. Samtidigt får sajten nya annonsmöjligheter. Ett antal nya format dyker upp på gp.se när sajten relanseras den 23 april. Mest intressant är den så kallade tysta annonsen som placeras i sajtens meny (navigation). Annonsen har formatet 150 x 30 pixlar och får varken vara animerad eller låta. Det är ett annonsformat som ska användas för kontinuerlig närvaro. Formatet passar för företag som har behov av att ligga top of mind, exempelvis biluthyrningsföretag, säger Johan Gronowitz, ansvarig för annonsförsäljningen på gp.se. SENAST GP FÖRÄNDRADE den grafiska utformningen på sin sajt var i februari När den nu får nytt utseende blir sajten också större. Detta ger möjlighet att sälja den så kallade jättebannern. Vi tillhör Tidningsnätet (ett internetsamarbete mellan ett antal dagstidningar) och där finns ett antal sajter som har det formatet. Vi vill också kunna erbjuda det, säger Johan Gronowitz. Jättebannern är 640 x 90 pixlar. Annonsformatet är kostsamt och lämpar sig därför inte för någon kontinuerlig närvaro. Istället är det tänkt för lanseringar eller liknande kampanjer. Gp.se inför också ett format som Dagens Nyheter säljer på DN.se. Brevid tidningshuvudet skapas ett utrymme för antingen en fullstor eller två små banners. Johan Gronowitz säger att det finns en tydlig tanke bakom att blanda stora och små format. I USA går trenden från de riktigt stora formaten till mindre, mer centralt och smartare placerade annonser. I Norden och Europa har vi inte riktigt kommit dit men vi tror att det blir så, säger han. ATT GP FÖRÄNDRAR SIN SAJT beror delvis på att gp.se periodvis sålde slut under förra året, hävdar Johan Gronowitz. Nya format ska ge utrymme för fler annonsörer. För att få mer plats kan du antingen öka antalet exponeringar genom att öka trafiken, eller öka antalet ytor. Det är lättare att skapa fler ytor, säger Johan Gronowitz. p SOS-Barnbyar lockade yngre faddrar på nätet Bred kampanj på Msn, aftonbladet.se, Passagen och Spray stupade på målsnöret. av Carolina Ljungdahl carolina@dagensmedia.se MEDIEVAL FÖR SOS-BARNBYAR UTGJORDE internet hälften av den totala mediemixen förra året. Med en kampanj på internet från mars till årsskiftet var målet att värva nya faddrar. Men SOS-Barnbyar missade det uppsatta målet med drygt 500 faddrar. Vi har höga mål, så vi är nöjda ändå, säger marknadsansvariga Mia Strandell. SOS-Barnbyar ville nå ut brett med kampanjen och valde därför att annonsera på aftonbladet.se, Passagen, Spray och Msn. På vissa sidor fanns banners med fast placering kombinerade med klickkampanjer, på andra enbart klickkampanjer. Samtliga ledde till SOS-Barnbyars kampanjsajt med ett anmälningsformulär där besökarna fick information om vad det innebär att vara fadder. Budskapet i annonserna var kort och gott Bli fadder. DE SOM FRÄMST VÄRVADES via kampanjen var personer i 30-årsåldern, vilket är en betydligt yngre grupp än den traditionella faddern, som brukar vara över 55 år. Det primära målet var att locka nya faddrar, och att de var yngre tyder på att det finns en vilja till engagemang hos unga människor, säger Mia Strandell. Johan Bergqvist, marknadsansvarig online på SOS-Barnbyar, ser en fördel med att internet når yngre personer, eftersom de kan MAGNUS NEIDEMAN vara svåra att nå via traditionella medier. Men internet innebär också utmaningar. Du har ett par korta sekunder på dig att fånga en besökare med hjälp av Johan Bergqvist, SOS-Barnbyar. budskap och grafik som måste locka såväl öga som hjärta. Svagheten är just snabbheten i mediet, men samtidigt är det roligt att jobba med eftersom man kan göra mycket både tekniskt och kreativt. Mia Strandell tycker att internet är kostnadseffektivt. Eftersom det är lätt att anmäla sig som fadder via internet är steget kortare än vid till exempel radioannonsering. Då tänker man kanske bara tanken och måste agera senare, säger hon. Johan Bergqvist håller med. NYA ANNONSFORMAT PÅ GP.SE Silent ad (tyst annons) kronor per månad eller kronor per kvartal Jättebanner 45 öre per exponering Banner vid tidningshuvudet kronor per vecka för en fullformatsbanner, kronor per vecka för halvstora banners Johan Gronowitz, ansvarig för annonsförsäljningen på gp.se. Nyförvärvningen av faddrar blev billigare och mediekostnaderna lägre. Vi behövde inte betala portot för utskick, så kontaktkostnaden blev lägre. p MER OM SOS-BARNBYAR Mediebudget för kampanjen Liksom övriga ideella organisationer har SOS-Barnbyar bra rabatter Mediemix för kampanjen Internet (50 procent); tv (30 procent); print (10 procent); event (5 procent); internet (30 procent) Mediebudget totalt 2004 Vill inte uppge Medieinvesteringar miljoner kronor brutto, enligt Sifo Reklammätningar (exklusive butiksreklam och adresserad dr) Målgrupp Kvinnor över 30 år Mediebyrå Sandberg Starcom Reklambyrå Frilansande kreatörer Pr-byrå Aqvilo Webbyrå Pool

15 22 DAGENS MEDIA NUMMER 5. ONSDAG 17 MARS 2004 DIG AFFÄRER TU hoppas på smstester före sommaren Alla teleoperatörer på banan för eftertextannonser i mobilen av Virve Hedenborg virve@dagensmedia.se SÅ SNART SOM MÖJLIGT, helst i vår och allra senast före sommaren, ska tidningarnas tester för att få betalt för mobilt innehåll vara genomförda. Det hoppas Kristina Sabelström Möller, projektledare på Tidningsutgivarna, TU. Som Dagens Media tidigare rapporterat har TU bildat en lobbygrupp med representanter från olika medlemsföretag som träffar teleoperatörerna Tele2, Telia Sonera och Vodafone. Syftet är att driva på utvecklingen så att tidningarna äntligen ska kunna ta betalt för sitt innehåll även via mobila kanaler. Läs senaste nytt på dagensmedia.se DAGENS MEDIA En arbetsgrupp ska senast i sommar få igång testet för att kunna ta betalt för tidningarnas innehåll i mobila kanaler. En av dem som sitter med i gruppen är Expressens styrelseordförande Thorbjörn Larsson. IRM: Internetannonseringen tar pengar från andra medier under av Hanna Dunér hanna@dagensmedia.se BANNERANNONSERINGEN på internet ökade sin omsättning med 17 procent mellan 2002 och 2003, enligt Institutet för reklam- och mediestatistik, IRM. Det är den bästa prestationen bland alla medier på stora reklamkakan. IRM spår att den positiva trenden håller i sig under 2004, och enligt Elisabeth Trotzig, vd på IRM, blir det på andra mediers bekostnad. Samtidigt som bannerannonseringen ökade, minskade internetannonseringens andra annonskategori, sökbaserad reklam. Där ser vi snarare en negativ tillväxt och det tror vi beror på att annonsörer köper mindre volymer. Dessutom har det förekommit kraftiga prishöjningar inom det segmentet under ett par år, vilka slagit i taket nu, säger Elisabeth Trotzig. IRM TROR PÅ FORTSATT TILLVÄXT av bannerannonsering under Marknaden väntas öka med drygt 20 procent, vilket enligt Elisabeth Trotzig beror på en fortsatt tilltro till internetannonsering och på att de stora annonsörerna börjar se internet som ett seriöst medium i mixen. Internetannonsering är jämförelsevis billigt, vilket gör att fler kostar på sig att prova. Men det betyder inte att de totala medieinvesteringarna ökar, snarare att annonsörerna börjar förflytta pengarna på bekostnad av annan marknadskommunikation, säger hon. Sponsrade sökträffar är den snabbast växande marknaden för internetannonsering i övriga Europa. Med nyetablerade aktörer på den svenska marknaden, EN JÄTTEMARKNAD HÄGRAR, inte minst vad gäller eftertextannnonser. Nu har projektet kommit så långt som till att alla tre operatörer är på banan, vilket inte var fallet i höstas. Men några avtal är inte skrivna ännu. Vad är det som tar sådan tid? Testerna skulle ju varit igång i höstas. Dels kommer parterna från olika världar och pratar olika språk, dels måste tekniken fungera. Det är inte heller helt lätt att komma överens om intäktsfördelningen, säger Kristina Sabelström Möller. Vilka tjänster som ska testas och vilka tidningar som är med i de inledande testerna är inte klart. Men det är ingen vågad gissning att testerna gäller exempelvis Expressen och Aftonbladet. I TUs arbetsgrupp ingår nämligen både Thorbjörn Larsson från Bonniersfären (styrelseordförande på Expressen) och Kalle Jungkvist, chefredaktör och ansvarig utgivare på Aftonbladet Nya Medier (Schibsted). Ingår i gruppen gör även Patrik Westerberg från Schibsted Inpoc, ett företag som startades för att hantera mobila tjänster, samt Niklas Jonason, vd på Citygate, som är ett antal tidningar som samarbetar om digitala tjänster. Det är tänkt att testerna ska pågå i tre månader och därefter utvärderas av både mobiloperatörerna och tidningarna. NÅGRA TIDNINGAR HAR redan provat eftertextannonser via mobilen, men problemet är, enligt TU, begränsningen av hur mycket som idag kan debiteras via sms. Maxnivån ligger på cirka 30 kronor. TU och mobiloperatörerna diskuterar hur mycket tjänsterna ska kosta, samt hur intäktsfördelningen mellan tidning och operatör ska se ut. Dessutom måste tekniska frågor lösas. Ungefär så här lyder TUs argumentation: Om operatörerna samarbetar om en standard för sina sms-, mms- och wap-tjänster, så kan tidningarna leverera mer mobilt innehåll till fler läsare. Det i sin tur genererar mer total datamängd, vilket gör att även teleoperatörerna i slutänden tjänar mer pengar. p Bannerannonseringen ökar 20 procent enligt prognos ANNA RUT HÖGLUND MER OM INTERNETANNOSERING Omsättning internet 2003 Bannerannonsering 400 miljoner kronor netto och sökbaserad annonsering 700 kronor brutto, enligt IRM som Overture, förväntas segmentet öka kraftigt även i Sverige. Med anledning av detta och på begäran av svenska annonsörer och leverantörer ska IRM från och med första kvartalet 2004 börja särredovisa siffror för sponsrade sökträffar. Hur den siffran kommer att se ut har jag ingen aning om i dagsläget, säger Elisabeth Trotzig. DE TOTALA MEDIEINVESTERINGARNA väntas öka med endast 2 procent 2004, trots rådande positiva vindar. IRM förvånas över den blygsamma ökningen, eftersom de senaste årens sparande snart borde börja utmynna i ökade marknadsföringsinsatser. Men den stora ökningen lär dröja. p Lokala sökningar hotar telekatalogen av Hanna Dunér hanna@dagensmedia.se ANNONSERING I FORM av sponsrade sökträffar växer sig starkt under 2004, enligt prognoser från Institutet för reklam- och mediestatistik, IRM. Samtidigt visar en undersökning gjord av internetportalen Msn att 15 procent av tillfrågade dagligen använder söktjänster på internet. Men bara 3 procent gör sökningar i fysiska kataloger. Trots det investerades två miljarder kronor i annonser i de fysiska katalogerna 2002, medan knappt 200 miljoner kronor lades på webbsöksannonsering som sponsrade sökträffar, enligt Patrik Talamo, vd på Msn. Peter Cederholm, internetrådgivare på Carat, tror inte att medierna utesluter varandra. Anledningen till den låga omsättningen på internet är att sponsrade sökträffar är så nytt i Sverige. Men jag tror på en markant ökning av sponsrade sökträffar, säger han. Däremot kan det finnas ett hot i framtiden mot både digitala och fysiska kataloger. I USA har man utvecklat lokalanpassade sökningar. Då kan besökaren göra lokala sökningar på sökmotorerna istället för i katalogerna, vilket tangerar Gula sidornas territorium. Jag tror ändå att de tryckta katalogerna kommer att leva ett tag till, även om jag själv idag har mer kontakt med eniro.se, säger Peter Cederholm. ENIRO, SOM BLAND ANNAT distribuerar Gula sidorna och erbjuder både katalogsök och webbsök på internet, står för 77 procent av den fysiska katalogmarknaden. Enligt Eniros försäljningschef för tryckta kataloger, Stefan Östlund, finns det flera fördelar med att Eniro. Stefan Östlund, annonsera i de fysiska katalogerna. Det tryckta mediet erbjuder en annan överblick än internet. En annan fördel är att katalogen finns tillhands även när du inte är uppkopplad. Man använder katalogen i större utsträckning än internet hemma. Stefan Östlund menar att även om katalogsökningarna de senaste åren minskat till följd av ökat antal webbsökningar så har kvaliteten på sökningar i tryckta kataloger ökat. De som letar i Gula sidorna idag är mer köpberedda än tidigare, säger han. I våra undersökningar om kundernas sökbeteenden har vi sett att andelen som lett till kontakter ökat i förhållande till hur många som använder katalogerna. Msns undersökning är baserad på ett slumpmässigt urval av besökare på msn.se. Msn samarbetar med Overture om sponsrade sökträffar. p

16 DAGENS MEDIA NUMMER 5. ONSDAG 17 MARS VARUMÄRKE Brio polar med MARKNADSVECKAN Dagens Medias nyhetsbrev som summerar den gångna veckans viktigaste marknadsföringsnyheter Anmäl dig på dagensmedia.se Polarn o Pyret Likartade kärnvärden ska ge företagen merförsäljning av Sara Lomberg sara@dagensmedia.se LEKSAKSFÖRETAGET BRIO och klädkedjan Polarn o Pyret ser stora likheter mellan sina varumärken. Genom ett marknadsföringssamarbete hoppas företagen kunna öka värdet för kunderna och öka försäljningen. I april får Polarn o Pyrets kunder en Brioskallra när de köper ett så kallat startpaket för nyfödda. Initiativet till samarbetet kommer från Brio, som efter att ha sett över kommunikationsplattformen funderat över tänkbara marknadsföringspartner. Polarn o Pyret står för en genuinitet och en ärlighet som även Brio står för. Båda säljer klassiska kvalitetsprodukter som man kan lita på, säger Iréne Lippold, informationschef på Brio. Polarn o Pyret var genast med på Brios samarbetsförslag. Vi möter i mångt och mycket samma kund, främst småbarnsföräldrar, men vi har också en stor del presentförsäljning. Jag tror också att om man som kund har en positiv attityd till ett av våra varumärken är det lätt att få det till det andra också. Båda är kända för att ha funnits en längre tid och har en stark retrokänsla, säger Tina Ödin, marknadsansvarig på Polarn o Pyret. I APRIL BÖRJAR POLARN O PYRET sälja de startpaket för nyblivna föräldrar som företaget tagit fram. I paketet ingår ett antal produkter ur Polarn o Pyrets kollektion för nyfödda till ett rabatterat pris och så medföljer Brios skallra. Tina Ödin hoppas att skallran ska hjälpa Polarn o Pyret att inte bara möta, utan också överträffa kundens förväntningar. Kunden ska känna att här får jag någonting extra. För Brio innebär samarbetet ett bra sätt att få kontakt med föräldrar i ett mycket tidigt skede av deras barns liv. I slutänden handlar det förstås om att sälja mer för båda företagen. Det här är ett sätt att tidigt göra oss påminda hos nyblivna föräldrar och förhoppningsvis väcka en tanke hos dem om att Brios leksaker är bra, säger Iréne Lippold. En annan del i samarbetet mellan företagen är att Brio satt ut lekbord i två nyöppnade Polarn o Pyret-butiker i Solna och Oslo. Marknadsföringssamarbeten är ofta ekonomiskt fördelaktiga då parterna kan få dubbelt så mycket uppmärksamhet för samma pengar. Brio har ett par ekonomiskt tuffa år bakom sig och Tina Ödin, marknadsansvarig på Polarn o Pyret, gillar företagets retrokänsla. MER OM POLARN O PYRET OCH BRIO POLARN O PYRET Kampanjbudget Vill ej uppge Medieinvesteringar 14,7 miljoner kronor brutto 2003, enligt Sifo Reklammätningar (exklusive adresserad dr och butiksreklam) Kärnvärden Omtanke, personlighet och livslust Målgrupp Aktiva kvinnor med barn mellan 0 och 12 år som prioriterar funktion och kvalitet Reklambyrå Futurniture Mediebyrå Begränsat samarbete med Inserator gjorde fortsatt förlust i bokslutet för 2003, trots kraftiga kostnadsbesparingar. Även Polarn o Pyrets ägare RnB gjorde en förlust i det senaste bokslutet. Varken Tina Ödin eller Iréne Lippold säger sig se några risker med att låta det egna varumärket förknippas med det andra. Samarbetet kan bli långsiktigt, men än så länge är inga fler aktiviteter planerade. Efter ett par år då Polarn o Pyret gått brett för att stärka varumärket och investerat stora mediepengar i tv har de under 2004 valt butik och kundklubbsaktiviteter som huvudmedier. Köper man Polarn o Pyrets startpaket under april ingår en Brio-skallra. BRIO Kampanjbudget Vill ej uppge Medieinvesteringar 17,1 miljoner kronor brutto 2003, enligt Sifo Reklammätningar (exklusive adresserad dr och butiksreklam) Kärnvärden Pålitlighet, beständighet, ärlighet, glädje och pedagogik Målgrupp Barn upp till 6 år, vuxna som bryr sig om barns utveckling Reklambyrå Adentity Mediebyrå OMD Webbyrå ID Kommunikation, Adentity Det är också bara i butikerna som Brio-samarbetet kommer att annonseras med skyltning. BRIO HAR PRECIS DRAGIT IGÅNG den första kampanjen internationellt och i Sverige under det nya kommunikationstemat Connecting Generations (se Dagens Media nummer 18/2003). Kampanjen går på internet där en interaktiv tävlings- och leksida byggts upp med länk från Brios egen sajt samt från Polarn O Pyrets. Leksajten stöttas med annonsering i facktidningar för att kostnadseffektivt nå målgruppen. Kampanjen löper till sista maj. p MAGNUS NEIDEMAN

17 30 DAGENS MEDIA NUMMER 5. ONSDAG 17 MARS 2004 MEDIEVAL Utskick med dvd-trailer rekordsålde piratfilm Home Entertainment vill växa genom nya mediekanaler av Sara Lomberg BONNIERFÖRETAGET Home Entertainment gjorde i januari ett drutskick med dvd-trailers till hushåll i Norden. Home Entertainment investerade 5,5 miljoner kronor i kampanjen, vilket gör den till företagets enskilt största kampanj i år. Men det var värt pengarna, säger marknadsdirektör Karin Rydberg. Filmen Pirates of the Caribbean, som ingick i ett erbjudande i dr-utskicket, blir företagets tredje mest sålda titel någonsin. Den beräknas nå en försäljning på runt enheter. Cirka 85 procent av försäljningen har skett i perioden kring dvd-kampanjen, enligt Karin Rydberg. Responsen har varit väldigt bra. Det är en så pass stor succé att vi vill göra det igen, säger hon. Januari-dvdn innehåller filmer som lanseras på dvd fram till sommaren. Utskicket kom tillsammans med ett erbjudande om att blir medlem i Home Entertainments filmklubb. Det här har varit en av våra mest lyckade rekryteringskampanjer någonsin. Dels är det en Karin Rydberg, marknadsdirektör på Home Entertainment. effekt av dvd-demon, dels av att dvd blivit stort. Över 50 procent har dvd i Norden nu, säger Karin Rydberg, som dock inte vill precisera exakt hur många nyrekryter kampanjen lockat. Idén med dvd-trailers kom från andra typer av konsumentprodukter, där smakprov ofta är en viktig del i marknadsföringen. Det är grundläggande att konsumenten vill prova produkten innan de köper, säger Karin Rydberg. Home Entertainment har dock inte gjort någon mätning av hur många som faktiskt satt in dvd-skivan i sin spelare. Huvudmedium för Home Entertainment har hittills varit kuponghäften som skickas som dr. Home Entertainment testar också kvällspress och nya internetsajter. Vi vill växa genom att hitta nya kanaler och nya kundgrupper. Ett exempel kan vara helt ordinär morgon- eller kvällstidningsannonsering, vilket vi inte använt på länge men testade härom veckan, säger Karin Rydberg. Fler nya mediekanaler kan komma att testas under året. Home Entertainment ingår i Bonnier-koncernen och säljer musik, film och spel via postorder och internet. Företaget omsätter 755 miljoner kronor i Norden och har drygt aktiva kunder. p MER OM HOME ENTERTAINMENT Mediebudget för kampanjen 5,5 miljoner kronor för produktion och distribution (hela Norden), Sverige stod för cirka 40 procent Mediemix för kampanjen Dr (100 procent) Mediebudget totalt 2004 Ökar 6,5 procent jämfört med 2003 Mediemix totalt (Norden) Oadresserad dr (56 procent); adresserad dr (16 procent); morgonpress, lokal-tv, populärpress, internet (28 procent) Medieinvesteringar 2003 Vill inte uppge Målgrupp Film-, musik- och spelintresserade i Norden Mediebyrå Direkt Media, Sandberg Starcom Reklambyrå Intern produktion Actionmarketing-byrå Tribal Många såg men få förstod Sidakampanj av Linda Öhrn linda@dagensmedia.se SIDAS ÅRLIGA reklamkampanj startade i oktober 2003 och pågick under en knapp månad. Kampanjen gick i TV4 och de 14 största dagstidningarna. 67 procent av alla svenskar såg den och kommunikationsstrateg Hillevi Ekberg på Sida anser att det är ett bra resultat. Huvudbudskapet att tillväxt är viktigt för att bekämpa fattigdomen gick de allra flesta förbi. I de resultatmätningar som Sifo gjort på uppdrag av Sida var det bara cirka 4 procent av svenskarna som uppfattade budskapet. Fördjupande information om kampanjen fanns även på hemsidan och i Sidas broschyr. Vi går av principskäl inte i TV3 eller Kanal 5, eftersom de sänder barnreklam. p MER OM SIDA Mediebudget för kampanjen 9 miljoner kronor Mediemix för kampanjen Annonsering dagspress (28 procent); tv (33 procent); övrigt (39 procent) Målgrupp En utvecklingsintresserad allmänhet Mediebyrå Outcom

18 32 DAGENS MEDIA NUMMER 5. ONSDAG 17 MARS 2004 MEDIEVAL Trygg-Hansa testade allt 2003 Pratbubblorna byts ut i årets förändrade kommunikationskoncept av Sara Lomberg sara@dagensmedia.se 2003 BLEV STARTSKOTTET för Trygg- Hansas omladdning i marknadsföringen under Sommarkommunikationen om sjösäkerhet integrerades i print, utomhus, event och pr. Samtidigt breddades mediemixen till att också omfatta internet och tv. Syftet var att testa nya kombinationer och etablera en kontakt med konsumenterna genom nya medier inför lanseringen av en ny mediemix och ett nytt kommunikationskoncept Målet är att öka känslan för varumärket. Närvaron i många olika mediekanaler under 2003 har gjort flera olika medieval möjliga för 2004, enligt reklamchef Nicklas Boj. Det är svårt att arbeta sig in i nya medier har vi försiktigt provat oss fram för att förbereda för vad som komma skall. De senaste fyra åren har utomhus varit Trygg-Hansas huvudmedium, med livbojen och pratbubblor med skadeförebyggande budskap som kommunikation. Utomhuskampanjerna har haft höga observationsvärden. Under 2003 var Trygg-Hansas sommarkampanj den näst bäst observerade hos Clear Channel, med ett observationsvärde på 78 procent. UNDER SOMMAREN 2003, från mitten av maj till slutet av augusti, kombinerade Trygg-Hansa sin utomhuskampanj med event med Rummel och Rabalder, råttorna i tv-spelet med samma namn i TV4s barnprogram Lattjo Lajban, som pratade om sjösäkerhet och omtänksamhet. Även prarbetet koncentrerades till sjövett och sjösäkerhet, vilket fick bra gensvar i medierna. Vi arbetade mer aktivt än tidigare somrar med integrationen av annonsering, pr och evenemang. Sjösäkerhetstemat lyftes fram i alla kanaler, säger Nicklas Boj. Nytt i utomhusreklamen var också foton av Trygg-Hansas livbojar, som hänger på platser runt om i landet. Under hösten testade Trygg- Hansa också internet, nya koncept i print samt lokal-tv. I print användes SvDs annonsmöjlighet med en avrivbar talong, vilket resulterade i en del telefonsamtal. Kombinationen av de olika medierna höjde varumärkeskännedomen i konsumentundersökningar, enligt Nicklas Boj, som dock inte vill berätta hur mycket VILL TRYGG-HANSA ÖKA varumärkets attraktionskraft hos prioriterade målgrupper, enligt Nicklas Boj. Vi har haft pratbubblekonceptet i fyra år och det har tjänat sitt syfte. Nu är det dags att bygga vidare på det vi arbetat upp. Vårt mål är att reklamen och kommunikationskontakten med kunden ska väcka djupare känslor hos mottagarna, något mer än bara Aha, där gör Trygg-Hansa reklam. Det är inte säkert att utomhus fortsätter att vara huvudmedium 2004, men något lappkast blir det inte, enligt Nicklas Boj. p Nicklas Boj, reklamchef på Trygg-Hansa, har flyt i kommunikationen. MER OM TRYGG-HANSA Mediebudget för sommarkampanjen 60 procent av mediebudgeten 2003 Mediemix för kampanjen Utomhus (80 procent); print, radio och event (20 procent) Mediebudget totalt 2004 Ungefär som 2003 Mediemix totalt 2003 Utomhus (50 procent); lokal-tv (17 procent); populärpress (13 procent); kvällsoch dagspress (12 procent) Medieinvesteringar miljoner kronor brutto, enligt Sifo Reklammätningar (exklusive butiksreklam och adresserad dr) Målgrupp Barnfamiljer i tätort med lite högre tryck på kvinnor Mediebyrå Vizeum Reklambyrå Publicis Stockholm Event- och sponsringsbyrå Tango Webbyrå Moonwalk Pr-byrå Agency MAGNUS NEIDEMAN

19 DAGENS MEDIA NUMMER 5. ONSDAG 17 MARS MEDIEVAL Securitas slopar dr för hembesök Konkurrenten Falck väljer lokalpress för att vinna villalarmskunder av Linda Öhrn SECURITAS OCH FALCK, två av Sveriges största säkerhetsföretag, är etta och tvåa på det snabbväxande området villalarm. Nu övergår Securitas från traditionell marknadsföring till uppsökande verksamhet för att bättre kunna förklara vad hemlarm är och bättre fånga intresset hos alla som är intresserade. Vi lägger totalt sett mer resurser på alla områden. Men vi minskar vår annonsering. Det är 20 till 30 gånger mer effektivt att knacka dörr, säger Johan Holmqvist, marknads- och kvalitetsansvarig på Securitas aroundio. Den största kanalen som säkerhetsföretaget Securitas nu nästan helt överger är dr-utskick. Fram till och med förra året gjorde företaget mellan 12 och 15 miljoner utskick per år till de drygt två miljonerna villahushåll. Under 2004 minskar Securitas utskicken till en tjugondel och på sikt ökar de istället den uppsökande verksamheten. Idag har företaget ett hundra partner som hjälper till med försäljningen. Målet är att de på några års sikt ska ha mellan 250 och 300 partner. DET FINNS MÅNGA LIKHETER i hur Securitas och Falck marknadsför sig. Båda knackar dörr och deltar på hem- och villamässor, båda har arbetat med direktutskick till villahushåll och båda annonserar. Men det finns också skillnader mellan företagen. Securitas kan köra ut en bil i ett bostadsområde och ut hoppar sju män som börjar knacka dörr. Många kunder har valt oss för att de uppfattar Securitas som alltför aggressiva, säger Josefin Nilsson, marknadskoordinator på konkurrenten Falck at home. Johan Holmqvist medger att det kan vara vissa som vid säljbesök får reaktionen: Det här är mitt hem, om jag vill ha något så hör jag av mig. Men själv ser han att den metod Falck och flera andra säkerhetsföretag valt kan tolkas helt fel. Flera larmbolag ringer upp privatpersoner i hemmet och försöker boka besök. Den metoden medför osäkerhet. Hur ska kunden veta att det verkligen är vi och inte en tjuv som ställer frågor om inbrottssäkerhet och larm? TELEMARKETING ÄR EN VIKTIG del i Falcks marknadsföringsstrategi. Första steget är ett dr-utskick till villahushåll med en årsinkomst över kronor. Därefter följer de upp med telemarketing och bokar besök. Medan Falck främst annonserat i lokaltidningar, har Securitas gått mer i breda medier, men så har de också utryckning på fler orter. Securitas annonser går i facktidskrifter som Vi i Villa samt i dags- och kvällspress. Securitas har idag cirka villalarmskunder och marknadstvåan Falck har Båda företagen har stora förväntningar på försäljningen av villalarm under 2004: Securitas planerar att sälja larm, Falcks mål är sålda larm. p Falck kompletterar sin telemarketing med printannonsering. MER OM SÄKERHETSFÖRETAGEN SECURITAS Medieinvesteringar miljoner (enligt Sifo Reklammätningar, exklusive adresserad dr och butik), 10 miljoner kronor i totalbudget (egen uppgift) Mediemix 2003 Direktreklam (50 60 procent); mässor (20 procent); print (20 procent) och säljbesök (utanför budget) Reklambyrå Det mesta sköts internt Mediebyrå Nej Målgrupp Alla villahushåll Budskap Bekymmersfrihet FALCK Medieinvesteringar kronor (enligt Sifo Reklammätningar, exklusive adresserad dr och butik), vill inte uppge totalbudget Mediemix 2003 Mässor; direktreklam; telemarketing; print och säljbesök Sponsorskap Djurgården Hockey Reklambyrå Blomquist Annonsbyrå Mediebyrå Nej Målgrupp Villahushåll med en årsinkomst över kronor Budskap Att skapa trygghet tillsammans

20 34 DAGENS MEDIA NUMMER 5. ONSDAG 17 MARS 2004 PRODUKTLANSERING Tipsa Carolina Ljungdahl om nya produkter: Frödinge slåss i frysdisken Två godistårtor för trendkänsliga lanseras i april av Carolina Ljungdahl carolina@dagensmedia.se FRÖDINGE LANSERAR TVÅ nya produkter inom segmentet djupfrysta dessertkakor: kladdkaka och tiramisu. Med dessa produkter vill Frödinge erbjuda ett alternativ till de mer traditionella tårtorna. De nya desserterna beräknas finnas ute i butikerna i början av april. Kladdkakan har vi i stort sett hundraprocentig distribution på. Det är väl någon kedja inom Axfoods som inte tar in den. Tiramisun tar drygt hälften av de stora dagligvarubutikerna in, så den kommer att säljas på Ica, vissa av Coops butiker och på Bergendahls, säger Bengt Flink, marknadschef på Frödinge. ENLIGT HONOM FINNS ETT BEHOV av festtårtor för vardagsbruk som skiljer sig från traditionella tårtor, som till exempel gräddtårta. Målgruppen för dessa så kallade godistårtor är bredare och yngre, och består av trendkänsliga och konsumtionsstarka personer som aktivt letar efter nya produkter. Med tiramisun vill Frödinge ta en lite lyxigare position, som inte bara passar för vardagar utan även för helger och fester. Tiramisu är en internationellt känd produkt som vi har försökt att försvenska lite i smaken genom att göra den mindre stark än den är på kontinenten, säger Bengt Flink. KLADDKAKAN ÄR MER av en vardagsprodukt, och Frödinge vill att den ska ses som fest för den ensamstående, även om den passar för familjer också. Man ska kunna ta sig en bit framför tvn med en kopp espresso till. Men den fungerar också då Stina, 25, ska ha middag, då hon lyxar till kladdkakan med hallonsås. Med de nya produkterna vill Frödinge utveckla segmentet frysta dessertkakor, eftersom de anser att svenskarna är dåliga på att äta efterrätt. Målet är att öka efterrättsätandet alla dagar i veckan. Idag är de vanligaste produkterna inom segmentet äppleoch blåbärspajer, och marknadsledarna återfinns under det egna varumärket. Tre blir fem när Frödinge lanserar de två nya dessertprodukterna tiramisu och kladdkaka. Ovan redan existerande desserter i frysdisken. Det är våra egna pajer som säljer mest. De konkurrerande produkterna, som exempelvis Daimtårta, befinner sig snarare i gränszonen mellan djupfrysta dessertkakor, tårtor och glass. Idag är glass den vanligaste desserten, eftersom den anses enkel att förbereda. Med kladdkakan och tiramisun vill vi öka handeln på samtliga djupfrysta desserter, säger Bengt Flink. Produkterna ska marknadsföras i kvällspress, veckopress och på Frödinges sajt vecka 13till 16. En kampanj med prova-på-rabatt kommer också att genomföras på försäljningsställena. p Såser i påse lanseras lagom till grillsäsongen av Carolina Ljungdahl carolina@dagensmedia.se SMAKSÄTTNINGSFÖRETAGET Santa Maria lanserar i påsk såsmixer i tre olika smaker. Kryddblandningar med smak av garlic & herbs, olive & sundried tomato och chili & mango kan blandas med gräddfil till en kall sås, eller med smör till kryddsmör. Produkterna ska lanseras i de stora dagligvarukedjorna inför grillsäsongen. Garlic & herbs är en populär smak som säljer bra i våra andra produkter, därför tyckte vi att den skulle passa. Med chili & mango, som är lite hetare, ville vi ta ut svängarna. olive & sundried tomato är Medelhavsinspirerad, säger Anne Lantz, produktchef på Santa Maria. De största konkurrenterna är Knorrs kalla såser och Arlas smaksatta crème fraîcher. Santa Maria hoppas att de nya kryddmixerna ska anses mer spännande än dem, och att konsumenterna ska tycka att det är fräschare att blanda såserna själv. Målet är att få så många som möjligt att testa produkterna. De första åren har vi inga höga försäljningsmål. Vi tror att om man testar kommer man att vilja göra det igen. Därför ska vi bland annat skicka med prover i tidningar. Målgruppen är kvinnor och män mellan 25 och 50 år. p Fettfrihet ger ny marinad position EN ÖRT- OCH KRYDDMARINAD samt en vitlöksmarinad lanseras i mitten av mars av smaksättningsföretaget Hela. De ska finnas på Coop, Ica och i Axfoods och Bergendahls butiker. Bärmedlet i marinaderna är vatten istället för olja, vilket gör dem fettfria. Kryddandelen är 80 till 85 procent, jämfört med andra marinader som oftast har en kryddhalt på 15 till 25 procent. Målgruppen är 22- till 44-åringar. Hela hoppas att nyhetsvärdet, samt det unika i att produkten är fettfri, ska locka. Målet är att marinaderna inom tio år ska vara marknadsledande i segmentet fettfria marinader. Marinaderna marknadsförs i print samt via samplingsaktiviteter vecka 18 till 38. av Carolina Ljungdahl Lars Wallin-smink ska förföra fler MAKE UP STORE LANSERAR nytt smink den 19 mars under namnet More i samarbete med designern Lars Wallin. Vi släpper den nya kollektionen för att nå en större publik, säger Marina Sjöberg, pressansvarig på Make Up Store. Sex ögonskuggor, två läppstift, ett läppglans, en eyeliner och två nagellack ingår i kollektionen. I sortimentet finns ett stort spektrum av färger som är tänkta att passa både ljus och mörk hud. Man ska känna sig fräsch, inte sminkad, säger Make Up Stores vd Mika Liias. Produkterna är inte testade på djur och innehåller inte parfym. Sminket marknadsförs i vår med annonser i modemagasin. av Carolina Ljungdahl