PRIS 40 KR SEDAN 1947 NUMMER 1/2010 INTERNATIONELLA KVINNODAGEN 100 ÅR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PRIS 40 KR SEDAN 1947 NUMMER 1/2010 INTERNATIONELLA KVINNODAGEN 100 ÅR"

Transkript

1 PRIS 40 KR SEDAN 1947 NUMMER 1/2010 INTERNATIONELLA KVINNODAGEN 100 ÅR

2 NUMMER HEJ! Det är något särskilt med de där sista veckorna i februari, de går alltid så förvånande fort, och plötsligt står vi där i mars och blickar rakt in i våren. I människornas ögon som börjar vakna och tro på att det inte var lögn att ljuset skulle komma tillbaka även i år. Trots den långa vargavintern som fått en del att fundera över uppvärmning och nedkylning och vad det kan tänkas betyda för oss i framtiden. Den 8 mars är bland de första verkliga vårtecknen. Och i år är den speciell. Det är 100 år sedan som den första Internationella Kvinnodagen firades i Folkets Hus på Nørrebro i Köpenhamn. Med anledning av detta uppmärksammar Vi Mänskor ett axplock av de personer och företeelser som under årens lopp betytt mycket för kvinnors frigörelse i Sverige. Kvinnor som kämpat med brinnande hjärtan. Som gett oss ord och liv och språk att försvinna i och stärkas genom. Kvinnor som varit med och format vår vardag, drömt och förverkligat drömmar. Ett jubileum är en tid för eftertanke. Att summera och reflektera över vad som hänt under den period som förflutit. Kvinnor har flyttat fram sina positioner avsevärt på många områden. Är vi nöjda nu? Vad är nästa steg? Plocka fram papper och penna och skriv ner hur du vill att världen ska se ut om ytterligare 100 år. Påminner den överhuvudtaget om något som vi har idag? Eller är den ganska lik? Visionen är det första steget. Sedan är det bara att förverkliga. Till ekot av Clara, Elin och Simone gör vi tillsammans den fjärde vågen, och den femte och den sjunde. Välkommen! /ELSA LETH ANSVARIG UTGIVARE Evy Hagman REDAKTÖR Elsa Leth LAYOUT OCH FOTO Elsa Leth OMSLAGSFOTO Vanja Alexanderson ADRESS Vi Mänskor Pölgatan Göteborg E-POST PLUSGIRO TRYCKERI HC.T/Ale Tryckteam AB Tidningen ges ut av Svenska Kvinnors Vänsterförbund MEDVERKANDE I DETTA NUMMER: Aase Bang, Vanja Alexanderson, Irene Andersson, Caspar Behrendt, Sara Elgeholm, Margrét Guðmundsdótir, María S. Gunnarsdóttir, Guðrún Hannesdóttir, Ianthe Holmberg, Angélica Karlsson, Andreas Kotsadam, Cattis Laska, Karin Lentz, Elsa Leth, Hjördis Levin, Bodil Nilsson, Agneta Norberg, Margareta Nordh, Britt-Marie Olander, Maj Persson, Birgitta Rang, Marlene Svensson, Louise Waldén, Hanna Weber Vernét, Jenny Wrangborg

3 innehåll 4. KRÖNIKA Ta den tillbaka! Agneta Norberg 4. KALENDARIUM Åttonde mars för hela slanten. 6. VISSTE DU Att sverige ligger på 26:e plats av 30 i Europa när det gäller kvinnliga chefer. Bland annat. 7. NOTISER Inga aborter i Nicaragua, änkehandel i Nepal och en undersköterska blir hedersdoktor. Bland annat. 8. DEBATT Att kvinnor ställer upp på den ojämlikt könsmärkta arbetsdelningen betyder inte att de accepterar den. Marlene Svensson & Andreas Kotsadam 10. CLARA ZETKIN Och den Internationella Kvinnodagen. Aase Bang 11. DET ÄR DAGS Karin Lentz 12. INTERVJUN Eva Olofsson om feministiska landvinningar. 14. STIG UPP, NI KVINNOR Låt kvinnorna nu lämna allt som finns i hemmet och samlas till ett mäktigt rådslag för en dag. Julia Ward Howe 15. JÄMSTÄLLDHETSPOLITIK? Om vad alliansen gjort för kvinnorna. Britt-Marie Olander 16. FJÄRDE VÅGENS FEMINISM För övrigt förhandlar man inte med patriarkatet man tar livet av dem. Ianthe Holmberg 18. ELIN WÄGNER Den pacifistiska ekofeministen som var långt före sin egen tid. Birgitta Rang 20. DET HÄNDER NU Om tecken i tiden. Hanna Weber Vernét 22. SIMONE DE BEAUVOIR Socialkonstruktivismens drottning. 23. YVONNE HIRDMAN Från kön till genusbegrepp. 24. VI MÄNSKOR I 70-TALET Motsättningar och samarbeten mellan SKV och Grupp 8. Louise Waldén 27. SEX TIMMARS ARBETSDAG För livskvalitet och arbetsglädje. 27. JÄMLIKAR Jenny Wrangborg 28. ALVA MYRDAL En klasskampspionjär. 29. DORIS LESSING En skönskrivande politisk överskridare. 30. AGONISTISK FEMINISM Och folklig mobilisering med Berit Larsson. Ianthe Holmberg 31. FOTOREPORTAGE Kvinnofolkhögskolan. Elsa Leth 34. INSTITUTIONALISERING Agneta Wirén om arbetet på Kvinnofolkhögskolan i Göteborg. Ianthe Holmberg 35. AIN T I A WOMAN Nätverkat Ingen Människa är Illegal uppmärksammar papperslösa kvinnors svåra situation. 36. DEN VITA SLAVHANDELN Om den långa kampen mot trafficking. Hjördis Levin 40. EU-VALET 1994 Om Kvinnor i Norden och jämställdhetsdebatten. Ianthe Holmberg 41. RÄDSLANS GEOGRAFI Nya gatlyktor eller rätten att slippa skyddas. 42. OTTAR Ett idolporträtt av Elise Ottesen-Jensens. Ianthe Holmberg 43. KVINNOKONVENTIONEN Ett verktyg för rättvisa. 44. SVENSK GENUSPEDAGOGIK Sverige en pedagogisk förebild? Elsa Leth 45. SKOLAN OCH JAG Från engelsk flickskola till svenskt högstadium. Ianthe Holmberg 46. KÄRNVAPENMOTSTÅND Nätverket Ofog blockerar Englands största kärnvapenfabrik. Cattis Laska 48. ISLAND EFTER KRISEN Köksredskap för förändring. Guðrún Hannesdóttir, Margrét Guðmundsdótir & María S. Gunnarsdóttir 49. RECENSIONER Maj Persson 50. SKV-SIDOR: 51. INTERNATIONELLT SYSTESKAP Minnen från Venezuela. Margareta Nordh 30. MITT SKV Karin Lentz 52. VI KVINNOR/VI MÄNSKOR En historisk dokumentation av Irene Andersson. 54. KLIMAFORUM09 Klimatläget granskas i Köpenhamn. Bodil Nilsson

4 ta den tillbaka Inför Den Internationella Kvinnodagens 100-årsfirande blickar fredsaktivisten Agneta Norberg 35 år bakåt i tiden på en dag som påverkade hennes liv på ett kraftfullt och omvälvande sätt. Min allra första demonstration någonsin var den 8 mars 1975 i Umeå. Jag var vidtalad att spela dragspel och sjunga, gående längst fram. På ömse sidor om mig gick de första politiska flyktingar jag överhuvudtaget någonsin träffat: Victoria Corbo från Chile och Helia Hauer från Brasilien. Eftersom jag aldrig gått i något demonstrationståg i Umeå, eller någon annanstans för den delen, hade jag ingen aning om åt vilket håll vi skulle gå. De som stod bakom mig blev mycket förvånade. De kunde inte tro att jag inte alls visste. De väste: Den gamla vanliga vägen! EFTERSOM DENNA händelse var livsavgörande för min fortsatta utveckling har jag sparat flygbladet. Ett stort kvinnomärke pryder sidan. Märket är fyllt med kvinnoansikten från hela världen: unga och gamla ansikten. Vidare kan man läsa i bladet: Internationella Socialistiska Kvinnodagen, lördag den 8 mars Samling vid Folkets Hus kl Demonstrera för: Solidaritet med förtryckta kvinnor i alla länder! Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön! Socialism ett led i kvinnans frigörelse. Ingen kvinnokamp utan klasskamp ingen klasskamp utan kvinnokamp! Öppet hus på Gamla Kåren Heila från Brasilien och Victoria från Chile talar om erfarenheterna från sitt hemland. 4 kalendarium Internationella Kvinnodagen 100 år På den Internationella Kvinnodagen 8 mars uppmärksammas ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Här presenteras några 8 mars-aktiviteter runt om i Sverige. 5-8 mars Systerskapshelg Under helgen bjuds det på dans, design, konst, musik, föreläsningar, film, samtal med mera. Kulturhuset Örebro 6 mars Jubileumsfirande Körsång av spartakuskören, kurdisk musik och dans med mera. Föreläsningar kommer att hållas om bland annat kvinnor makt motstånd med utgångspunkt i olika länder och kvinnor och konflikter. Jubileumsbuffé. Restaurang Trappan, Folkets Hus Järntorget Göteborg 6 mars Berättelser om kvinnor Kvinnor från olika länder i latinamerika berättar om sina hjältinnors liv och kamp. ABF Terrassen, Jakobsberg, kl Järfälla 6-8 mars Internationella kvinnodagen Föreläsningar, kultur, manifestation m.m. Uppsala 6-8 mars Festival för systerskap Spelningar, föreläsningar, artister, förebilder med mera. Karlstad

5 Filmerna Kvinnomänniskan och Flickorna i den Nordvietnamesiska befrielsearmén visas. Ingrid och Josefin, Grupp 8, framför en dialog om Kvinnan på arbetsmarknaden. Hellre än bra sjunger och spelar. Barnpassning och kaffeservering. VAD HAR HÄNT med den Internationella Socialistiska Kvinnodagen efter det att FN 1977 proklamerat dagen till en av FN:s bemärkelsedagar? Ja, det första ordet som försvann var nog ordet socialistisk. Samtidigt försvann väl ordet klasskamp. Sedan försvann ordet kvinnokamp. Ordet internationell finns kvar men är sällan fyllt av något innehåll. Många kvinnor som kom hit under 70-talet och senare, hade arresterats och kastats i fängelse och torterats för att ha tagit initiativ till eller för att ha deltagit i firandet av Internationella Kvinnodagen.Det händer fortfarande. Jag tänker på dessa kvinnor idag. Vi måste ta denna dag tillbaka! JAG ÄR faktiskt väldigt trött på ord som jämställdhet, jämtegrering, socialgrupper, gender, mångkulturell, etnicitet etc. Håller det inte på att vara dags att börja tala klasstillhörighet och socialism? AGNETA NORBERG, aktivist 7-8 mars 8:e mars firande Musik, mat och föredrag om kvinnor i världen på ABF. Feministiskt självförsvar, demonstration med mera. Lund 8 mars 100 år av kvinnokamp Livemusik, fest och dans. Huvudtalare: America Vera-Zavala. Blå stället, Angered, kl. 19 Göteborg 8 Mars Din mamma Seminarium med Kommunal: Vem ska vårda din mamma? Och till vilket pris? Polstjärnan Konferens Stockholm 7 mars Internationella Kvinnodagen ta den tillbaka! Föreläsningar om bl.a. Clara Zetkin, Alexandra Kollontay och kvinnors arbete för förändring i Latinamerika. Paneldebatt: Josefin Brink (V) och Gudrun Schyman (FI) m.fl. ABF-huset, Sveavägen 41 Stockholm 7 mars Föreläsning Birgitta Holm, professor i litteraturvetenskap, berättar om Sara Lidmans författarskap. Kaffe och hembakat. Arr: Albertegruppen Vaxholms bibliotek, kl. 14 Vaxholm 8 mars After Work Soppa & diskussion. Sång: Suzana Barmani. Peace&Love café, kl. 17 Borlänge 8 mars Demonstration Kom gärna klädd som din historiska förebild. Gustav Adolfs torg-götaplatsen, kl. 18 Göteborg skvbloggen.wordpress.com 8 Mars World challenge armbrytning Världens största armbrytartävling för kvinnor samt föreläsningar och utställare på temat kraft, styrka och rättvisa. Världskulturmuseet, kl Göteborg 8 Mars Barnvagnsmarsch En marsch för att stoppa mödradödligheten. Tal:Kattis Ahlström, Sissela Kyle m.fl. Kungsträdgården, kl. 12 Stockholm 8 Mars Hundra år av kamp! Demonstration, musik: Rrriotsamba, tal: Carin Göransson, Sandra Dahlén, Josefin Brink. Södermalmstorg, kl. 18 Stockholm 8 Mars Musikmarathon Bang + Södra Teatern + stans bästa dj:s. Södra teatern, kl Stockholm 5

6 noterat Visste du... Att kvinnor bara tjänar 84 procent av vad männen tjänar? Att män endast tar ut 21 procent av föräldraledigheten? Att tjejer i snitt har bättre betyg än killar i alla ämnen utom idrott? Att det finns dubbelt så många tjejer som rider som killar som spelar hockey? Att 72 procent av alla chefer är män? Att Sverige ligger på plats 26 av 30 i Europa när det gäller kvinnliga chefer? Att hälften av världens befolkning är kvinnor, men 90 procent av världens inkomster tillfaller män? Att män äger mer än 99 procent av världens tillgångar? Att tre miljoner flickor och kvinnor varje år utsätts för könsstympning i Afrika och Mellanöstern? Att i bara 28 procent av världens länder har kvinnor rätt till abort? Att i fattiga länder ansvarar kvinnorna för procent av matproduktionen på landsbygden och samtidigt förbjuder många regeringar kvinnor att förvärva och äga mark utan tillstånd från sina män? Att människor varje år blir utsatta för trafficking mellan länder och 80 procent av dessa är kvinnor som utnyttjas i sexhandel? Källor: SCB, JÄMO, SIDA, FN 6

7 Fortsatt totalförbud mot aborter i Nicaragua Nicaraguas regering vägrar att diskutera en omskrivning av den mycket hårda abortlagstiftning som infördes i landet för några år sedan en lag som inte ens tillåter abort i samband med att en gravid kvinnas liv står på spel. Nicaragua ingår i en liten grupp länder där abortförbudet är absolut. Kvinnor som trots lagändringen genomför aborter, samt den sjukvårdspersonal som medverkar till dessa, riskerar upp till åtta års fängelse. Lagen innebär också att sjukvårdspersonal riskerar att straffas om de i samband med att en gravid kvinna söker vård för akuta sjukdomar ger henne en behandling som riskerar att skada fostret. Flera länder, bland annat Sverige, har uppmanat landets regering att överväga att ändra lagstiftningen. Men Nicaraguas inrikesminister Ana Isabel Morales försvarar den hårda lagstiftningen från Regeringens inställning mot aborter har mött stark kritik från lokala kvinno- och människorättsorganisationer, som bland annat försökt få lagen upphävd genom att hävda att den är grundlagsvidrig. Mödradödligheten i Nicaragua ligger på 170 dödsfall på födslar. Det kan jämföras med Sverige där enbart fem dödsfall rapporteras på lika många födslar. Dåligt underhåll Under många år låg bidragsförskottet, numera kallat underhållsstödet, på kronor höjdes det med 100 kronor. Inkomstutvecklingen har sedan 1991 missgynnat ensamstående kvinnor med barn. En av orsakerna till de allt sämre ekonomiska villkoren för ensamstående föräldrar är att underhållsstödet urholkats. På socialdepartementets hemsida framhålls att: situationen för barn till ensamstående föräldrar är en fråga som är mycket angelägen i regeringens arbete. Men helt uppenbart är alliansen inte så angelägen att den är beredd att höja underhållsstödet. Undersköterska blir hedersdoktor Undersköterskan Sarah Wägnert utses till hedersdoktor vid Mälardalens högskola, skriver Kommunalarbetaren. Sarah Wägnert är känd som kvinnan som gav namn åt Lex Sarah, regeln om att missförhållanden i äldre- och handikappomsorg måste anmälas. Det var 1997 som Sarah Wägnert avslöjade vanvården vid sin arbetsplats den privatdrivna Polhemsgården i Solna. Skandalen gav upphov till en ny paragraf i socialtjänstlagen den så kallade Lex Sarah. Den innebär att anställda är skyldiga att anmäla allvarliga missförhållanden i vård och omsorg av äldre och funktionshindrade. Sarah Wägnert utgör därför en viktig förebild för vår verksamhet inom hela området hälsa och välfärd, skriver Mälardalens högskola i sin motivering till att Sarah Wägnert nu blir hedersdoktor vid högskolan. Det är en enorm ära! Jag trodde inte att man kunde bli doktor om man inte läst på högskola, säger Wägnert i en kommentar. Hon arbetar fortfarande som undersköterska, nu på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. BONUS FÖR OMGIFTA ÄNKOR Nepals regering har beslutat att införa en ekonomisk bonus till alla nygifta par där mannen väljer att gifta sig med en änka. Men åtgärden upprör de aktivister och organisationer som arbetar för änkors rättigheter. Vi har arbetat så hårt för att få bort diskrimineringen av änkor, och gjort små framsteg. Men när regeringen tar ett sådant här beslut så går utvecklingen i stället flera steg bakåt, säger Lily Thapa, ordförande för organisationen Women for Human Rights till Inter Press Service. Bonussystemet ligger på motsvarande cirka kronor vilket är mycket pengar i det fattiga Nepal. Detta är ett land där familjer på grund av fattigdom kan sälja sin syster eller dotter till människohandlare för mindre än hundra dollar. En människohandlare kan enkelt gifta sig med en änka, inkassera pengarna och sedan sälja kvinnan vidare, varnar Pandey vid människorättsorganisationen Pro Public. Portugal goes gay Som 6:e land i Europa röstade Portugals parlament med 125 röster mot 99 för ett godkännande av samkönade äktenskap. Andra länder där homoäktenskap är tillåtna är Belgien, Holland, Spanien, Norge och Sverige. Även Canada, Sydafrika och sex stater i USA tillåter samkönade äktenskap. Okritisk bröllopsrapportering på SVT på internationella kvinnodagen den 8 mars inleds SVT:s bröllopssatsning i tv-rutan. Under 15 veckor sänds nya serien Det kungliga bröllopet med överklassrepresentanten Ebba von Sydow som programledare. Herman Lindkvist ska underhålla tittarna med fantasifulla historiska återblickar. Magdalena Ribbing ska kommentera etikett och vett så folk ute i stugorna får veta vad som gäller i de högre skikten. Nu handlar det inte om ett kritiskt program. För TV-tittarna väntar ett formidabelt och underdånigt svassande för ett förlegat system. SVT:s slogan om fri information klingar mer falskt än någonsin. Ska verkligen licenspengar användas till att göra PR för en av Sveriges främsta bidragsfamiljer? 7

8 debatt Kvinnor osynliggörs inom nationalekonomin Att inte ta hänsyn till kvinnors oavlönade arbete är att osynliggöra kvinnors verklighet, skriver ekonomiforskarna Andreas Kotsadam och Marlene Svensson i uppsatsen Jämställdhetseffekter av ökad avgiftsfinansiering inom äldreomsorgen. av MERLENE SVENSSON OCH ANDREAS KOTSADAM 8 Nationalekonomin är ett stort ämne med stort politiskt inflytande, men de verkligheter som konstrueras och reproduceras inom nationalekonomins huvudfåra är närmast genusblinda och när kön inte ignoreras helt som variabel så används ofta ett perspektiv som cementerar befintliga strukturer. DE GRUNDANTAGANDEN som görs är problematiska. Preferenser tas för givna och de skillnader som ligger till grund för den könsmärkta arbetsdelningen ses som naturliga. Det normativa budskapet blir att man inte ska försöka ändra på den könsmärkta fördelningen mellan hemarbete och annat arbete. Det är nämligen effektivare att dela upp arbetet och på sås vis specialisera sig inom ett område. Dessutom anses kvinnor arbeta i hemmet eller med lågbetalda arbeten som ett resultat av frivilliga och rationella val. RESONEMANGET bygger på biologisk reduktionism och en övertro på att dessa val är frivilliga och rationella. Den sociala och kulturella aspekten av könsroller ignoreras och man problematiserar inte heller de ojämlika maktförhållandena, det vill säga att män tjänar och kvinnor förlorar på dessa strukturer. Kort sagt kan man säga att när ett genusperspektiv anläggs inom huvudfåran så saknas den feministiska maktanalysen. DET TAS ingen hänsyn till att mäns och kvinnors olika preferenser är kopplade till socialiserande institutioner i ett mansdominerat samhälle. Val är en funktion av sociala normer och bör tolkas i en kontext. När könsroller väl är fastställda så verkar de både självuppfyllande och självförstärkande. Att kvinnor ställer upp på den ojämlikt könsmärkta arbetsdelningen betyder inte att de accepterar den, det kan helt enkelt betyda brist på alternativ. NATIONALEKONOMER har stort politiskt inflytande då deras roll ofta innefattar att förutse och utvärdera resultatet av olika politiska beslut. Politiska beslut får ofta olika konsekvenser för de olika könen, och utan en förståelse av dessa olika effekter riskerar besluten att bli dåligt utförda eller ineffektiva i att nå sina mål. ETT EXEMPEL är analysen av den ökade avgiftsfinansieringen som skett inom äldreomsorgen. För det första så nyttjar kvinnor äldreomsorgen mer än män eftersom de lever längre. Dessutom har kvinnor betydligt mindre ekonomiska resurser än män även som pensionärer. Således slår de höjda avgifterna hårdare mot kvinnorna. Att ignorera det oavlönade hemarbetet i analysen leder lätt till skeva slutsatser. KVINNOR STÅR som bekant för en överväldigande del av det oavlönade arbetet. När den offentliga äldreomsorgen minskar som ett resultat av ökade avgifter betyder det inte nödvändigtvis att mindre arbete utförs. Det är snarare så att avlönat och synligt arbete förvandlas till oavlönat och osynligt. Att inte ta hänsyn till detta är att osynliggöra kvinnors verklighet. DÅ KVINNOR i allmänhet är gifta med äldre män, som i sin tur har en lägre medellivslängd, så åldras kvinnor oftare än män i ensamhet. Det kan mycket väl förklara varför män är mer priskänsliga än kvinnor beträffande äldreomsorg. Men det är som bekant inte bara makorna som står för anhörigomsorgen. Döttrar, och till och med svärdöttrar, står för en större del än söner gör. När betalt arbete omvandlas till obetalt arbete så förstärks de diskriminerande könsrollerna, vilket drabbar alla kvinnor. Självklart missas denna aspekt när preferenser ses som exogena, styrda av yttre orsaker och stabila, och logikens ting blandas ihop med tingens logik. MED ANDROCENTRISKA glasögon så ställs inte rätt frågor men framför. allt så ges fel svar. Effekter måste synliggöras och strukturer blottläggas. Det är således uppenbart att feminismen måste flytta fram sina positioner inom den nationalekonomiska disciplinen.

9 debatt Att kvinnor ställer upp på den ojämlikt könsmärkta arbetsdelningen betyder inte att de accepterar den, det kan helt enkelt betyda brist på alternativ. 9

10 &Clara Zetkin Internationella Kvinnodagen För en tid sedan läste vi om våldsamma kravaller i Köpenhamn. Det var ungdomar som protesterade mot försäljningen av Ungdomshuset. De kämpade förgäves. Ungdomshuset hade sålts till en religiös sekt, som rev det för att bygga nytt. Men ungdomshuset var ursprungligen Folkets Hus. Det var här Clara Zetkin på Andra Internationalens kongress 1910 föreslog att man varje år skulle fira Arbetarkvinnornas dag. av AASE BANG Clara Eisner föddes 1857 i en liten by i Sachsen, där hennes far var lärare och klockare. Senare flyttade familjen till Leipzig, för att barnen skulle få en utbildning. Clara gick på ett lärarinneseminarium, där hon gick ut med bästa betyg. På seminariet kom hon i kontakt med socialismen. Hon träffade också en rysk revolutionär, Ossip Zetkin. Men när socialdemokratin förbjöds, utvisades Zetkin, och Clara följde honom i exilen i Frankrike. De fick två barn och Clara tog hans namn. De levde i misär i Frankrike och Ossip ådrog sig tbc. Han avled SAMMA ÅR var Clara med och arrangerade den Andra internationalen i Paris. Här höll hon ett flammande tal om kvinnors rättigheter. Till skillnad från många manliga kamrater, hävdade hon att kvinnorna måste bli ekonomiskt oberoende. Många män var rädda att kvinnornas arbete kunde leda till att deras löner pressades ned, men Clara hävdade att arbete var förutsättningen för kvinnans ekonomiska självständighet. NÄR DE anti-socialistiska lagarna upphörde att gälla, flyttade hon hem igen till Tyskland, där hon blev redaktör för den socialdemokratiska kvinnotidningen Gleichheit (jämlikhet). Hon jobbade med tidningen i 25 år. Hon propagerade bland annat för lika lön och kvinnlig rösträtt. Clara Zetkin och Rosa Luxemburg 1910 Hon menade att socialism och feminism är oskiljaktiga. Feministisk frigörelse är bara möjligt i ett socialistiskt samhälle gifte hon sig med den arton år yngre konstnären Friedrich Zundel. CLARA ZETKIN var aktiv i internationella socialistiska organisationer blev hon ordförande i Internationella Socialistiska kvinnoförbundet. Vid Andra Internationalens kongress i Köpenhamn 1910 tog hon initiativet till den Internationella kvinnodagen. De första åren firades den på olika dagar. Det måste vara en söndag för att arbeterskorna skulle kunna delta. Men efter 1921 firades dagen alltid den 8 mars, till minne av den ryska febuari-revolutionen som startade efter att kvinnorna gick ut på gatorna och demonstrerade för arbete och bröd. CLARA ZETKIN blev ordförande i Kominterns kvinnoutskott. Kvinnodagen markerades med demonstrationer och möten. Andra världskriget satte tillfälligt stopp för firandet, men 8 mars 1945 hölls ett stort möte i Albert Hall i London med ett par tusen deltagare från 20 nationer. NÄR FÖRSTA världskriget började tillhörde Clara en radikal falang som motsatte sig krigskrediterna som socialdemokraterna hade gått med på. Tillsammans med Rosa Luxemburg och Carl Liebknecht bildade hon Spartacusförbundet, som tog starkt avstånd från kriget. Luxemburg och Liebknecht mördades 1919 och slängdes i Landwehrkanalen i Berlin. Men Clara var med och bildade det tyska kommunistpartiet HON REPRESENTERADE kommunistpartiet i den tyska riksdagen fram till 1933, då Hitler förbjöd partiet. De sista åren tillbringade. hon i exil i Moskva, där hon var motståndare till Stalin. Trots det begravdes hon vid Kremls mur när hon dog

11 den 8 mars / det är dags att höja fanan / det är dags att sluta leden / det är dags de har gått före oss och visat vägen kvinnor i alla länder / De flesta förblev okända men många känner vi som rätt förde kampen Maria Louise Elsa / Kristina Ellen Rosa Eva Katharina / Kata Clara Alexandra och många till / de började de fortsatte den tunga besvärliga vandringen trötta mången gång men utan att förtröttas / de gick på stigar som ibland bara blev smalare / ibland på breda plana ytor ibland hade de motvind / ibland dock kraftig medvind olika idéer hade de om medlen målet var för dem alla detsamma / slut på förtryck på utsugning på förnedring / för egenvärde för rättigheter för ansvar för känslor för jämställdhet för solidaritet / de förde kampen vidare genom kvinnokampen / de visste att genom kvinnokampen segrar den rätta sidan en dag / endast med kvinnorna bygger vi socialismen / den 8 mars den internationella solidaritetens dag / 1917 bröt revolutionen ut denna dag / Petersburgs arbetarkvinnor började / de höjde upprorsfanan rsfanan den röda fanan mot tsaren och hans hantlangare / andra har följt dem i spåren / Cuba Vietnam Korea Kina Angola Nicaragua / och andra kommer att sluta upp / kvinnornas revolutionära kraft växer Kamrater Systrar Socialisterister att ge varandra handen / det är dags att skärpa kampen / det är dags att ställa kraven / det är dags att föra kampen / vidare och framåt / genom kvinnokampen KARIN LENTZ 11

12 Hallå Eva Olofsson - Riksdagskvinna för Vänsterpartiet i Göteborg VILKA ÄR DE VIKTIGASTE LANDVINNINGARNA FÖR KVINNOR NÄR MAN SER TILLBAKA 100 ÅR? Naturligtvis rösträtten till att börja med. Sedan att kvinnor kan utbilda sig, skaffa egen försörjning, ha möjligheten att göra egna livsval, att ha rätt till sin egen kropp, att kunna bryta upp från en relation, kunna var ensamstående mamma utan skam, att barn slipper växa upp som oäkta. Samtidigt har välfärden byggts ut med förskola, skola och omsorg. Våld mot kvinnor förekommer än, men har lyfts upp till en politisk nivå och blivit en kampfråga. OCH UTE I VÄRLDEN? Det finns många uttryck för solidaritet med kvinnor i världen. Bland dem att bistånd riktas i större utsträckning mot kvinnor, eftersom de oftast har ansvar för den dagliga överlevnaden, att också de får tillgång till samma rättigheter som vi; utbildning och politiskt inflytande rätten till sin egen kropp. Alltså måste vi fortsätta solidaritetsarbete mot all trafficking och prostitution, mot våld i nära relationer och våldtäkter i krig. Internationella kvinnomöten och FN konventioner har spelat en viktig roll för att upprätta normer och mål att gemensamt sträva mot. KAN MAN TALA OM EN BACKLASH FÖR KVINNOR? -Den borgerliga regeringen saknar maktanalys och därför strategier för att komma vidare. Borgerliga feminister, främst kanske i Folkpartiet, kan lägga bra förslag som till exempel bekämpar våld mot kvinnor, men lägger orättvisor enbart på kön utan att koppla ihop klass och kön Man främjar frihet för medelklassen genom hushållsnära tjänster med vilka man kan köpa sig fri från delat ansvar i hemmet och jobb man helst vill slippa. Oftast blir det då annan kvinna som gör det istället, mot låg betalning. Kristdemokraterna stretar åt sitt håll med vårdnadsbidrag. Privatisering av barnomsorg, äldreomsorg och handikappomsorg ger inte bra arbetsvillkor, utan tillfälliga anställningar, deltider och låga löner. Det underlättar inte tecknande av kollekitvavtal och underlättar definitivt inte för en ensamstående mamma. Feminismen måste kombineras med en feministisk analys som innefattar både klass, kön och makt. VARFÖR HAR INTE FEMINISTISKT INITIATIV TAGIT SIG IN I RIKSDAGEN? Kvinnor har lyckats driva kvinnokamp inom befintliga partier. Man tror att där finns de största möjligheterna att påverka. Vi ska inte underskatta det envisa arbetet som pågått år efter år, främst inom socialdemokraterna och vänstern. Att det feministiska perspektivet blir det enda skrämmer många. Frågor om makt och kön berör ens närmaste relationer. Det finns dessutom viktiga frågor som inte täcks in av Feministiskt initiativ. OM DU FICK ÖNSKA, VILKET BESLUT SKULLE DU VILJA SE FÅ MAJORITET I RIKSDAGEN? Delad föräldraförsäkring skulle bidra till att ändra nuvarande strukturer. Det skulle hjälpa till att bryta tankemönstret att kvinnor har huvudansvar för familjen medan männen rör sig ute i det offentliga livet. Rätten till heltid ligger också nära till hands att nämna. HAR DU NÅGON SOM FÖREBILD SOM BETYTT NÅGOT SPECIELLT FÖR DIG? Inte någon enskild kvinna, tror jag. Hellre alla kämpande kvinnor på barrikaderna som stridit för sina frågor genom åren mot ett oftast manligt motstånd. Det har handlat om allt möjligt: rösträtt, ett arbete att försörja sig på, schyssta arbetsvillkor,. tillgång till förskola och omsorg, rätten att välja när man vill ha barn, sex timmars arbetsdag, nedrustning och fred. Man har agerat kollektivt och stöttat varandra så kommer man vidare. DETTA HAR HÄNT Vi Mänskor presenterar en historisk översikt över några viktiga årtal och händelser: Allmänt 1773 Första kvinnotidningen börjar ges ut (Hvad nytt? Hvad nytt?) av Anna Hammar-Rosén 1858 Efter domslut kan ogift kvinna över 25 år bli myndig. Gifter hon sig blir hon åter omyndig 1859 Tidsskrift för hemmet grundad av Sophie Adlersparre och Rosalie Olivecrona (ombildas 1885 till Dagny) 1862 Kvinnor (ogifta kvinnor och änkor) och män får inkomstgraderad kommunal rösträtt 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder, om hon vill kan hon avsäga sig sin myndighet 1872 Kvinnan får själv bestämma vem hon ska gifta sig med 12

13 As a woman I have no country. As a woman I want no country. As a woman my country is the whole world. Virginia Wolf 1873 Föreningen för gift kvinnas äganderätt bildas - går senare upp i Fredrika Bremer förbundet, Lag om äktenskapsförord 1884 Fredrika Bremer-förbundet bildas 1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 år 1884 Göteborgs kvinnoförening bildas 1889 Kvinnor blir valbara till fattigvård, skolvård m.m. (gäller ogifta kvinnor med egendom) 1892 Bildas Stockholms Allmänna Kvinnoklubb, ansluter sig samma år till SAP 1902 Bildas Föreningen för kvinnors politiska rösträtt lokalt i Stockholm och i Göteborg 1903 Första riksdagsmotionen om kvinnans valbarhet till riksdagen 1903 Föreningarna slås ihop och Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, bildas 1907 Frisinnade landsföreningen tar upp kvinnorösträtten på programmet. Första socialdemokratiska kvinnokonferensen hålls Genomförs en rösträttsreform som ger kvinnan rätt till kommunala uppdrag, förutsatt att hon är rösträttsberättigad enligt den nya 40-gradiga skalan 13

14 vi manskor STIG UPP ni kvinnor! Låt kvinnorna nu lämna allt som finns i hemmet och samlas till ett mäktigt rådslag för en dag. Stig upp, ni kvinnor som denna dagen hyllas! Res Er, alla kvinnor vars hjärtan fylls av mod! Alla ni som döpts i vatten eller tårar! Säg med fast stämma: Vi godtar inte att frågor besvaras av icke relevanta aktörer, Männen skall ej hos oss söka applåder och smek Om samtidigt det är stanken av slakt de bär med sig. Våra söner skall inte tas ifrån oss och fås att glömma Allt vi har kunnat lära dem av kärlek, barmhärtighet och tålamod. Vi som är kvinnor från ett land Hyser ömma känslor nog för dem i andra länder Och medger därför ej att våra söner tränas för att skada deras. Ur djupet av en härjad Jord en röst hörs ljuda i samklang med vår egen: Ned med vapnen! Ned med vapnen! Svärdets mördande kan aldrig väga jämt med rättvisan. Vanära utplånas icke av blod, Ej heller rättfärdigas ägande av våld. Såsom männen genom tiderna har övergett plog och städ När kriget kallar, Låt kvinnorna nu lämna allt som finns i hemmet Och samlas till ett mäktigt rådslag för en dag. Låt dem mötas först, som kvinnor, för att sörja de döda och minnas dem. Låt dem sedan med största allvar överlägga om på vilket sätt Mänsklighetens stora familj kan leva I fred Varje individ skall ses som bärare av Guds heliga stämpel, inte Caesars. I kvinnlighetens och mänsklighetens namn ber jag innerligt om Att man kallar allmänt till en kvinnornas kongress Utan begränsning av nationstillhörighet, Att äga rum på någon plats som anses lämplig, så snabbt som kan ske med hänsyn till syftet, För att främja ett förbund av skilda nationaliteter, Okrigiska lösningar på internationella frågor, De stora och mäktiga intressen för fred. JULIA WARD HOWE ( ) Amerikansk feminist och pacifist som kämpade för kvinnors rösträtt. Hon var den första att 1870 proklamera Mors Dag med denna eldande dikt. Det första internationella kvinnomötet i Köpenhamn för 100 år sedan kan ses som just det mäktiga rådslag hon här kallar till Allmän rösträtt för män vid 24 år 1911 Internationell rösträttskongress i Stockholm, IWSA, International Women Suffrage Alliance, bildad 1904, på initiativ från amerikanska kvinnor 1912 Tidskriften Rösträtt för kvinnor startas av LKPR och upphör 1919 när rösträtt för kvinnor införs Föreningen Frisinnade kvinnor bildas Grundlagsändring ger kvinnan rösträtt till Andra kammaren 1919 Kvinnor får rösträtt från 23 års ålder och blir valbara 1920 Sveriges Socialdemokratiska kvinnoförbund bildas 1920 Moderata kvinnoförbundet (MKF) bildas under namnet Centrala kvinnorådet Första valet hålls där kvinnor får rösta. 47% av de röstberättigade kvinnorna deltog i valet (av röstberättigade män deltog 60%) Gift kvinna blir myndig vid 21 år. Mannen och kvinnan likställda i den nya giftermålsbalken. Fadern är dock barnets förmyndare - i ekonomiskt hänseende, ej vad gäller vårdnaden. För första gången införs även bestämmelse om att kvinnan ska bära mannens släktnamn. 14

15 Jämställdhetspolitik för kvinnor Fredrik Reinfeldt och hans allierade ska satsa på jämställdhet inför valet 2010 detta för att värva kvinnors röster, skriver Britt-Marie Olander. Redan nu kan vi se effekterna av alliansens jämställdhetspolitik. text BRITT-MARIE OLANDER Vid årsskiftet utförsäkrades långtidssjukskrivna från försäkringskassan de flesta är kvinnor. Av de nästan personer som skrivit in sig på Arbetsförmedlingen var kvinnor och män. Som en extra dusör från alliansen har merparten av utförsäkrade fått sänkt ersättning till 233 kr per dag tvärt emot vad Sven Otto Littorin utlovat. ANDRA jämställdhetssatsningar från alliansen: Försämringar i a-kassan har drabbat ett stort antal människor. Deltidsarbetslösa, flest kvinnor, har inte längre råd att arbeta som en följd av ändrade regler. Alliansen sa att det skulle bli fler jobb så blev det inte utan fler kvinnor blev arbetslösa. Avgiften till a-kassan har höjts kraftigt för alla, vilket drabbar dem med låga inkomster allra hårdast. Eftersom kvinnor är överrepresenterade i jobb med låga löner och deltider, har höjningen i högre grad drabbat kvinnor än män. Jobbskatteavdraget har gynnat främst högavlönade män. Avdraget kan leda till minskat löneutrymme för undersköterskor, barnskötare, sjuksköterskor och hemvårdare. Det priset betalas i högre grad av kvinnor än av män. Mellan 2006 och 2009 ökade gapet mellan kvinnors och mäns genomsnittsinkomster med fyra procent en inkomstskillnad på 1066 kr per månad. Vinnare är högavlönade män i storstadsområden, förlorare är främst lågavlönade kvinnor inom låglöneyrken i glesbygden. Alliansens ekonomiska politik har inneburit antalet fattiga kvinnor har ökat med över är ensamstående kvinnor med barn. Vårdnadsbidraget bidrar till att konservera förhärskande ojämlika strukturer kvinnor ska stanna hemma och bli försörjda av sina män. Bidraget är inte till för ensamföräldrar eftersom det inte går att leva på. (Det passar bra in i tider med hög arbetslöshet. När männen blir arbetslösa ökar kraven på att kvinnorna ska stanna hemma.) Jämställdhetsbonusen, ett annat omhuldat alliansbidrag, (föräldrar som delar föräldraledighet lika kan få upp till kronor extra) utnyttjades av endast sju män under första halvåret De fick jämställdhetsbonus på mellan 100 och kronor av staten. Men att administrera utbetalningarna kostade kronor per person eller sammanlagt cirka 6 miljoner. Bonusen är knappast till för ensamstående föräldrar. Försämringar i föräldraförsäkringen (sänkt tak) har medfört att färre pappor tar ut tillfällig föräldrapenning. Både ersättningsnivån och det högsta belopp föräldrar kan få ut har sänkts, vilket har drabbat kvinnors ekonomi. Eftersom kvinnor tar ut 100 procent av havandeskapspenningen, 79 procent av föräldrapenningen och 64 procent av VAB-dagarna (vård av sjukt barn) har sänkningen av ersättningsnivån framför allt försämrat kvinnors ekonomi. Mäns uttag av VAB-dagar har minskat eftersom familjen förlorar mer på att mannen är hemma med sjuka barn. Alliansbidraget hushållsnära tjänster utnyttjas av medel- och överklass. Genom pigavdraget skyfflas mäns ansvar för hus och hem över på skattebetalarna. Pigorna ingår i alliansens recept för en låglönemarknad. I VALRÖRELSEN ska alltså Fredrik Reinfeldt satsa på jämställdhet för att locka kvinnors röster. Men kan verkligen. jämställdhetspolitik á la alliansen locka fler än backlashiga Nyamko Sabunis och Maud Olofssons jämlikar? 1922 Vid riksdagsvalet invaldes Kerstin Hesselgren i första kammaren och Elisabeth Tamm, Nelly Thüring, Bertha Wellin och Agda Östlund i Andra kammaren 1925 Lag om gift kvinnas medborgarskap 1927 Försök med kvinnolista i stadsfullmäktigevalet i Stockholm 1931 Föreningen Frisinnade kvinnor byter namn till Svenska Kvinnors Vänsterförbund, SKV 1933 Centerkvinnorna Centerpartiets kvinnoförbund, bildas under namnet Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund bildas 1944 Homosexualitet avkriminaliseras i Sverige (och blir istället sjukdomsklassat) 1945 Grundlagsändring som förbjuder all diskriminering av kvinnor 1947 Vi Kvinnor, Svenska Kvinnors Vänsterförbunds, tidning ges ut 1951 Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap vid giftermål med utländsk medborgare 1958 Kvinnohistoriska samlingarna grundas av Eva Pineus, Rosa Malmström och Asta Ekenvall 15

16 den fjärde vågens feminism Men avstamp i historien kastar sig genusprofessorn Tiina Rosenberg in i framtiden och söker svar på vad den kommer att föra med sig för de feministiska rörelserna. Är det den fjärde vågen vi ser skymta mellan bloggraderna, på gatorna och vid köksborden? text IANTHE HOLMBERG Vad händer internationellt på feministfronten? Är en fjärde feministvåg på gång? I vilken riktning rör sig den i så fall? Kring dessa öppna och spännande frågor resonerade Tiina Rosenberg en torsdag förra året då hon besökte Kvinnofolkhögskolan i Göteborg. Inom sina fastställda ramar rörde hon sig som vanligt fritt och associativt. I FÖRSTA HAND ville hon understryka den transnationella karaktären på det man möjligen kan kalla feministrörelsen. Vi har en tendens i vår del av världen att se feminism som ett västerländskt fenomen när vi försöker fånga in och definiera vad feminism är i all sin komplexitet. Hellre bör vi tala om transnationella feminismer. Texter om feminism diskuteras globalt i en akademisk tradition med ibland svaga kopplingar till verkligheten och publiceras i första hand i böcker och tidsskrifter på engelska. Överallt i världen pågår dock feministisk kamp i alla möjliga situationer och kontexter som vi här sällan hör talas om. DET TALAS OM att en fjärde våg inom feminism är på gång. Våg-metaforen får man ta med en nypa salt, tycker Tiina Rosenberg. Även om den är användbar förenklar den verkligheten och vår historia. Egentligen finns inga perioder. Idéer böljar fram och tillbaka, vissa frågor har hängt med genom åren. De kan falla i bakgrunden ibland för att tillfälligt ge plats åt nya tendenser, men dyker sedan upp på nytt igen. De första tre vågorna definieras genom västerländska erfarenheter och rör i första hand utvecklingen i Europa och USA. DEN FÖRSTA VÅGEN skulle då vara tiden från det sena 1800-talet in på de första åren på 1900-talet. Den handlade om kvinnors rösträtt, rätt till arbete, utbildning och hälsa, inte minst reproduktiv hälsa. Den hade starka band med arbetarrörelsen men redan då utvecklades flera olika feminismer. Även inom arbetarrörelsen var slitningarna stora när kvinnor ville ta plats. Många feminismer har rötter och tradition från denna tid. DEN ANDRA VÅGEN väller fram tiden kring Många vitala frihetsrörelser utvecklas parallellt med den feministiska: hippie- och homorörelser, Black Power, anti-imperialism och befrielsekamp. Det var stor variation på hur den nya tiden uttryckte sig. Kvinnfolkhögskolan är ett exempel på en produkt av denna tid. Feminism tog allt större plats i politiken. Som Tiina ser det influerades den starkt av historisk materialism med fokus på en rättvis fördelning, men borgerliga feminister med en annan analys utvecklades parallellt. Frågan hur pass väl dessa två inriktningar kan samsas i politiken drevs till sin spets när Feministiskt Initiativ grundades. Svaret den gången blev ju att det är svårt. Alla har inte gjort samma feministiska resa, alltså menar man ibland olika saker när man tror sig tala om en och samma feminism. DEN TREDJE VÅGEN kan skönjas på nittiotalet och in på vårt århundrade. Den är mer svårfångad och förklaras i termer som post-strukturalism, språkliga strukturer, olika ideologier, sexuell variation, antirasism. Den fokuserad mindre på vardagens krav och mer på individ- och identitetsfrågor. Samtidigt täcker denna tredje våg också in feminismens profilering i politiken med stödstrumpor, Feministiskt initiativ och partier som kallar sig 1960 Gunnar Qvist utkommer med avhandlingen Kvinnofrågan i Sverige : studier rörande kvinnans näringsfrihet inom de borgerliga yrkena. Avhandlingen var den första svenska avhandlingen inom kvinnohistoria 1969 Vi Kvinnor byter namn till Vi Mänskor 1971 Kvinnobulletinen startas 1972 Grupp 8 ordnar den första 8 mars demonstrationen 1972 Delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor tillsätts 1975 FN:s internationella kvinnoårtionde inleds 1980 JämO införs 1980 Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken skall ärva tronen 1982 Kristdemokratiska kvinnoförbundet (KdS-K) bildas Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats 1982 Statliga bidrag till kvinnoorganisationer 1989 Nordisk handlingsplan för jämställdhet 1994 Sveriges riksdag blir världens mest jämställda, av 349 ledamöter är 144 kvinnor 16

17 feministiska. Det handlar om mycket konkreta frågor som lika lön, representation, prostitution och våld mot kvinnor. Det gäller som i all analys att schematisering är nödvändig för att få grepp om verkligheten och kunna diskutera den, men förenklingen som detta innebär får inte skymma komplexiteten och mångfalden, säger Tiina Rosenberg. OCH DEN FJÄRDE vågen? Hur urskiljer man strömningar i vår egen tid innan de fångats in, analyserats och etiketterats? Vi vet inte säkert vad den innehåller, men att surfa på nätet är ett sätt att orientera sig. Vi behöver i alla fall försöka förstå vad som sker, ständigt reflektera över våra erfarenheter och försöka utröna vem som bestämmer agendan. EN FÖRSTA tendens som manifesterar sig är en återgång till en vetenskaplig socialism och internationalism, menar Tiina Rosenberg. Den nyliberala ekonomiska politiken har inte främjat kvinnors ställning utan gjort stor skada för att nu det sista halvåret mer eller mindre ha kollapsat i den finansiella krisen. Marx har återvunnit terräng. Skillnaden mellan höger och vänster blir tydlig. Klasskamp och gräsrotsaktivism blir mer central. Staten har satsat på individen och utförsäljning av offentligt ägda företag. Offentlig sektor har utarmats och feminister är ju traditionellt statskramare, medan liberala marknadsfeminister diskuterar välfärdsstaten som en könskonserverande faktor. Fördelningspolitik blir avgörande. Man kan vara radikal i sina krav och kräva att fattigdomen avskaffas, att bokstavligen alla ska med, till och med ifrågasätta privategendomen, säger Tiina Rosenberg. Men realpolitik är dagens verklighet där man får kompromissa sig fram med gamla patriarkala modeller. Politik är alltid konflikt och konsensus behöver inte vara utgångspunkt. EN ANDRA tendens är att det inte håller att presentera feminismens historia som enbart västerländsk. Feminism finns överallt. Vår attityd tenderar att bli postkolonial och påminner om kritiken mot vissa typer av bistånd vi kommer utifrån för att hjälpa, vi vet vad utveckling är och hur det ska ske. Västerländsk feminism kan inte förklara allt. Det finns så mycket kunskap ute i världen som vi inte känner till. Vi behöver komma ifrån ett enkelt fokus på kön, se det komplicerade samspelet mellan olika samhällsfaktorer och ta ett bredare grepp för att förstå feminismens roll i världen. Tänka transnationellt, och granska den egna historien med detta perspektiv, säger Tiina Rosenberg. EN TREDJE tendens har att göra med sekularism kontra religion. Elfte september och kampen mot terrorism spelar en roll här. Det handlar delvis om islam som ju numera finns även i våra västerländska samhällen vilka hittills definierats som kristna. Tiina Rosenberg säger sig ha haft uppfattningen att sekularismen är en viktig komponent i demokratin och definierat den som god. Nu diskuteras om det inte det finns sekulär fundamentalism. Att staten styr, som med slöjförbud i Frankrike, kan få oöverskådliga konsekvenser och är ingen väg att rekommendera, säger Tiina Rosenberg. Feminister måste kanske tänka om. SÅ HUR ska feminismen definieras? Att kvinnor också är människor? Har vi inte ens kommit dithän, kan man undra, säger Tiina Rosenberg. Begreppet feminism urvattnas när till och med den kristdemokratiska unionen i Tyskland (CDU) använder ordet för att beskriva en familjevänlig politik. Det är inte fel om ordet har klös, skapar frågor och konflikter när det dyker upp, tycker hon. Och jämställdhet mainstreaming? Är det kvinnofrigörelse? Knappast. Förhållanden kan förbättras, men inget ändras i grunden. För övrigt förhandlar man inte med kapitalism och patriarkatet man tar livet av dem, säger Tiina och skrattar Kvinnomaktutredningen lämnar sitt slutbetänkande Ty makten är din där vissa paragrafer i jämställdhetslagen föreslås förtydligade 1999 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO, inrättas av regeringen 2000 FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet. Nationellt råd för kvinnofrid inrättas Jämställdhetslagen skärps bland annat vad avser jämställdhets analys av löner Antal dagar utökas med 30 så kalllade sjukpenningdagar till 480 dagar. 60 av dessa reserveras för vardera föräldern och kan inte överlåtas Ändring i lagen om besöksförbud. Besöksförbud kan avse det gemensamma hemmet Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet Ny sexualbrottslagstiftning Regeringen lägger fram en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. 17

18 Elin Wägner Lika aktuell idag som för 100 år sedan Den pacifistiska ekofeministen Elin Wägner krävde total systemomvandling. Hon ingick i ett omfattande nätverk av kvinno- och fredsorganisationer och många av hennes texter är fortfarande idag högst aktuella. text BIRGITTA RANG År 1910 gav Elin Wägner ( ) ut sitt tredje verk: romanen Pennskaftet, med en Självförsörjande Bildad Kvinna, en SBK, i huvudrollen. Wägner hade då verkat som journalist sedan början av 1900-talet, och varit aktiv i rösträttskampen, inspirerad av suffragetterna i England, och i fredsarbete. Hon hade tidigt förstått att det patriarkala systemet medförde långtgående konsekvenser för kvinnors del, oberoende av var de befann sig. Så hade till exempel kvinnliga fackföreningar, från slutet av 1800-talet, förbjudits genom omröstning bland fackföreningsmedlemmar. Kvinnorna blev svikna av sina manliga kamrater. För Elin Wägner blev det feministiska kravet: Total systemomvandling! VID INGÅNGEN till Kvinnofolkhögskolan har jag mött Elin Wägner varje morgon under många år. Hon har blickat ned från väggen, med bilder från Den kvinnliga Medborgarskolan på Fogelstad, tillsammans med övriga i Fogelstadgruppen, Elisabeth Tamm, Honorine Hermelin, Ada Nilsson och Kerstin Hesselgren. De minner om att det funnits andra som gått före på stigarna och vävt på samma kvinnohistoriska väv som varje generation kvinnor ingår i. Stigarna är pröva-självstigar. Pröva, pröva om och pröva om igen! Det handlar om att formulera tankarna, visionerna och strategierna, pröva, utvärdera och värdera och gå vidare tillsammans, i nya grupperingar eller kanske ensam ett tag. I ELIN WÄGNERS tankemönster var kampen för rösträtten och kampen mot kriget relaterade till varandra. Hon var med på den Internationella kvinnokongressen för fred i Haag 1915, och fortsatte oförtröttad fredskampen till och med det sista försöket då hon inspirerade Fogelstadgruppen, som ingick i Svenska Kvinnors Vänsterförbund (SKV), att 1935 proklamera Kvinnornas vapenlösa uppror mot kriget i Sverige. Man trodde allmänt att det skulle bli krig då. Staten hade tillsatt en befolkningskommission, vars syfte enligt Ada Nilsson var att till varje pris få fram hastigt ökade födelsesiffror. Samma år hade man i Tyskland lagfäst nazismen. Härifrån spreds plikten om att vara fortplantingsskyldig. UNDER DENNA tid förvärvade Elin Wägner en ekologisk insikt, som blev till en ny dimension i hennes världsbild. Hon hade då lämnat Stockholm för ett liv på landet, på Lilla Björka, Bergs socken i Småland, där hon i sin ungdom bott hos en morbror som var byns kyrkoherde. ELIN WÄGNER, som behållit sin barndomstro, blev under sina resor, framför allt till England, inspirerad av kväkarrörelsen, en religion som präglades av jämlikhet mellan könen och pacifism, som också var hennes signum sedan länge. Hon var en aktiv kväkare. ELIN WÄGNER blev också ekofeminist. Hon lyfte fram den västerländska kulturens över- och underordning i synen på kvinnan respektive på naturen. Hennes civilisationskritik var ett tidigt exempel på ekofeminism. Det feministiska innebar att hon utgick från att det patriarkala samhällssystemet har så långtgående konsekvenser för kvinnors liv att det måste till en systemomvandling för att människor skall bli jämlika. I tidningen Tidevarvet fick hon, som redaktör, möjlighet att pröva Arbete och ekonomi 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män införs 1846 Ogifta kvinnor (änkor, frånskilda) tillåts att arbeta inom hantverk och handel 1853 Kvinnor får rätt att undervisa i de mindre folkskolorna 1859 Kvinnor får inneha vissa lägre lärartjänster och statstjänster 1864 Ogifta kvinnor får samma formella rättigheter som män i det privata näringslivet (efter att den nya handels-, fabriks- och hantverksförordningen införts) 1874 Gift kvinna får rätt att förvalta sin enskilda egendom och får råda över förtjänsten av eget arbete, regleras genom äktenskapsförord 1886 Första kvinnliga yrkesföreningen bildas: Sveriges barnmorskeförbund Första kvinnliga fackföreningen bildas: Hemsömmerskor i Lund 1888 Kvinnliga Arbetarförbundet bildas den första organisationen inom den proletära kvinnorörelsen 1900 Lag om förbud för kvinnor att arbeta under jord, i stenbrott eller gruva. I samma lag fastslås det också att en kvinna som fött barn inte får arbeta inom industri under fyra veckor efter förlossningen. Denna tid utsträcks 1912 till 6 veckor alltid utan ersättning 18

19 Vi kvinnor, som känner alla livets smärtor och missförhållanden lika starkt, ja kanske starkare än männen, vi ber, vi fordrar rösträtt i rättfärdighetens, humanitetens namn! Elin Wägner sina tankar. Av pressgrannar beskrevs Tidevarvsfeminismen, som hysterisk och ursinnig. Wägner besvarade detta med att hon kunde betrakta sina egna bidrag för sig som ganska påstridiga och högljudda, men inte i en jämförelse med de uttryck av maskulinism som regerar samhället uppifrån och ned, den härsklystna och allestädes närvarande mandatmakt under vilka kvinnorna lever. (Tidevarvet, 7 maj, 1932). SIN SYN på rådande vetenskap och teknologi utvecklade Elin Wägner i förhållande till en text i den svenska paviljongen vid världsutställningen 1937 i Paris. Människan var bunden vid jorden, vetenskapen befriade henne, hon erövrade luften och vattnet. Händerna skapa liv, tyvärr så de också död. Men tron på mänsklighetens framtid lever. (Idun, 27 nov. 1937, Vad tänker du mänsklighet, Helena Forsås- Scott, 1999, s.209). På sju sidor kommenterade Elin Wägner ovanstående meningar utifrån sitt civilisationskritiska förhållningssätt. Texten skulle utan vidare ha kunnat presenterats på Klimatmötet i Köpenhamn i december Som sammanfattning får följande meningar duga. Jorden, som mänsklighetens moder, kan inte ostraffat utnyttjas till överfl öd. Att genomföra en medveten förnuftig avveckling i stället för den avveckling i blint raseri som började genom världskriget, är emellertid mycket svår. Bland annat därför att den utnyttjande, rationaliserande livsstilen syns oss vara den enda självklara. ELIN WÄGNER gav sig ständigt i kast med allahanda frågeställningar och utvecklade nya perspektiv och tankemönster i texter, under studieresor, på konferenser och möten i Europa. Hon ingick i ett omfattande nätverk av kvinno- och fredsorganisationer. Enligt Helena Forsås-Scott lyckades Wägner rucka på den dominerande historiediskursen. (Vad tänker du mänsklighet 1999, s.54-55) Wägner har kallats för rörelseintellektuell, tillika Fogelstadsgruppens tydligaste ideolog. Hon hade tillit till människans förmåga, även om hon stundtals blev besviken på kvinnornas bristande engagemang. Hon ställde höga moraliska och etiska krav. ELIN WÄGNER talar emellanåt i sina texter om kvinnorörelsens uppgifter i kampen för en jämlik värld, som kvinnor ska vara med och skapa. Här är ett nytt tillfälle för kvinnorörelsen sedan den genomgått förhoppningarnas och besvikelsernas stadium och hart när avstannat av brist på uppgifter och tro på framtiden. Det är inte inom det nuvarande systemet den har sin uppgift som den trodde, dess uppgift är att fi nna en punkt utanför detsamma från vilken den kan, inte rubba världen, ty den är ju redan rubbad, utan återställa dess jämvikt igen. Här vore ett tillfälle för oss att dra nytta av de kunskaper, den metodik och den överblick som inhämtas av kvinnor, vilka gått studievägen. Väckarklocka, 1949, s. 296 SÅ LÅT oss formulera tankarna, visionerna och strategierna och tidsplanera dem, värdera och ompröva och mötas i kampen för en solidarisk värld! Rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd 1902 Kvinnornas Fackförbund bildas, främst bestående av sömmerskor 1904 Kvinnornas Fackförbund inträder i LO 1909 Nattarbetsförbud för kvinnor införs 1910 Kvinnor får rätt att inneha kommunala poster 1913 Allmän pensionsförsäkring införs för kvinnor och män 1913 Anna Herslow och Kristina Frank första kvinnorna i stadsfullmäktige, Malmö 1918 Kvinnor får bli lektorer/ rektorer vid allmänna läroverk 1923 Behörighetslagen likställer man och kvinna när det gäller rätt att inneha statliga tjänster, med undantag för tjänster som kan kräva utövande av våld (militärtjänst), samt präst- och domartjänster 1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till högre statlig tjänst 1931 Moderskapsförsäkring införs, förmedlad via sjukkassorna, vilken ger sjukpenning dagar samt ersättning för barnmorska. För dem som ej är berättigade till pengar från sjukkassorna finns moderskapsunderstödet. Understödet omregleras 1937 till ett bidrag som bygger på generell behovsprövning 1931 Yrkeskvinnors klubb bildas i Stockholm 19

20 Det händer nu Internationella kvinnodagen firar hundra år. Hundra år av frihetskamp som har tagit oss långt i vissa delar av världen. Men mycket återstår att göra. Fortfarande våldtas, misshandlas och mördas kvinnor på grund av sitt kön. Vilken roll har feminismen idag och vart är vi på väg? Här följer några små nedslag i verkligheten, några tecken i tiden. text HANNA WEBER VERNÉT Mötesplatserna för feminister och aktivister sprider sig som ringar på vattnet. Allt fler forum där feminister och feminismer kan mötas etableras. Barer och caféer som ordnar debatter, diskussioner, teater och fester till jämställdhetens lov. I Stockholm finns exempelvis Högkvarteret som bjuder på både queer-quiz, bokcirklar, samtal och dans. Denna bar och mötesplats blev av tidningen City utnämnd till stadens bästa under förra året. En positiv utveckling att ett ställe med en politisk agenda uppmärksammas på det viset, i ett creddigt sammanhang. Exemplen är många på platser som ger utrymme för feministisk verksamhet. EN TRÅKIG iakttagelse är att religionen fortfarande utgör en ofantlig bromskloss för jämlikhetssträvanden. Katolska kyrkans dubbla bestraffning av kvinnor i form av förbud mot både preventivmedel och abort kvarstår alltjämt. Många länder med betydande maktposition inom EU och FN är drivna av religiösa patriarkala motiv som gör det oerhört svårt att få igenom feministiska krav på tillgång till preventivmedel och mödravård, samt fri och säker abort fundamentala åtgärder för att jämställdhet ska uppnås. PÅ PLUSSIDAN igen undersökningar, från forskare i socialt arbete vid Malmö högskola och sociologer i Norge, visar att tjejer och unga kvinnor i Skandinavien idag är mer fria i sin sexualitet än tidigare. Dessutom är de enligt undersökningen mer fria än killar och unga män. Det yttrar sig genom att tjejer i större utsträckning har sex med vem de vill oavsett exempelvis kön. Det finns en större öppenhet för att experimentera sexuellt, att våga göra som man känner för utan att bli ifrågasatt. Detta visar att normerna kring tjejers sexualitet luckrats upp något, att heteronormen fått sig en törn. En oerhört positiv utveckling. SOM MOTEXEMPEL har vi utvecklingen i Iran där kvinnors frihet och sexualitet istället ytterligare inskränkts efter Ahmadinejads maktövertagande. Samtidigt är det många modiga kvinnor som är ute på gatorna och protesterar, i vissa fall med sina liv som insats. Den kände kvinnorättsaktivisten Parvin Ardalan är hoppfull inför framtiden, och talar om att en dröm förverkligas genom de många tusentals massiva motstånd mot regimen. EN TRÅKIG nyhet fick vi nyligen då en undersökning som Sveriges Radios Ekoredaktion utfört publicerades. Den visar på stor ojämlikhet inom scenkonstvärlden i Sverige. Sextrakasserier och utpressning är vanligt förekommande Kvinnor får rätt till domarämbetet 1935 Kvinnor får lika stor folkpension som män 1936 Statligt anställda kvinnor får rätt till tjänstledighet med sjuklön vid havandeskap och barnsbörd får kommunalanställda kvinnor i Malmö 12 veckors ledighet med sjuklön 1937 Införs likalön för kvinnliga och manliga folkskollärare 1939 Trolovning, giftermål, havandeskap eller förlossning kan inte längre användas som skäl för att avskeda kvinnor i statlig tjänst. Lagen undantar småföretag (mindre än 3 anställda) och gäller endast om man haft sammanhängande anställning i minst två år 1945 Ovanstående lag omarbetas och kommer att gälla alla arbetsgivare, dessutom sänks kravet på den anställdes arbetstid från två till ett år 1946 Rätt till lika lön inom alla statliga tjänster (utom präst- och militärtjänster). Kvinnorna i riksdagen enas om en motion: Lön efter prestation, avskaffande av kvinnolöner 1955 Förstatligande av sjukförsäkringen - rätt till 90 dagars mammaledighet 1958 Kvinnor får rätt att bli präster. Enligt en så kallad sammvetsklausul kan biskop inte tvingas prästviga en kvinna 20

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn de kan välja båda. Kvinnorna arbetar idag till lika stor del i offentlig

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

UTSTÄLLNINGSKATALOG Kvinnorna och arbetarrörelsen - utställning i ARAB:s forskarexpedition

UTSTÄLLNINGSKATALOG Kvinnorna och arbetarrörelsen - utställning i ARAB:s forskarexpedition UTSTÄLLNINGSKATALOG Kvinnorna och arbetarrörelsen - utställning i ARAB:s forskarexpedition Ur ARAB:s vykortssamling ARAB har många gånger medverkat till att lyfta fram kvinnorna i arkivet/biblioteket i

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Starka Kvinnor. QvinnoUniversitetet FREDRIKA BREMER (1801-1865) FREDRIKA BREMER (1801-1865)

Starka Kvinnor. QvinnoUniversitetet FREDRIKA BREMER (1801-1865) FREDRIKA BREMER (1801-1865) FREDRIKA BREMER (1801-1865) Fredrika Bremer föddes den 17 augusti 1801 i Åbo, Finland. Tre år senare flyttade familjen till Stockholm. Fadern köpte Årsta Slott där de bodde på somrarna, på vintern i Stockholm.

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se

Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se claes.sonnerby@regeringskansliet.se huvudsekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vad har svenska regeringen sagt till oss

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. 1 Rösta på oss! I år, 2014, är det val den 14 september. Då får alla svenska medborgare som har fyllt 18

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors mål Europaparlamentsvalet 7 juni 2009

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors mål Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors mål Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 Kvinnornas Europa S-kvinnors mål Den 7 juni går vi till valurnorna för att rösta till Europaparlamentet, det är inget oviktigt val eller

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Makt, sårbarhet och skilda villkor

Makt, sårbarhet och skilda villkor Makt, sårbarhet och skilda villkor perspektiv från utredningen om män och jämställdhet Niclas Järvklo, utredningssekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vårt uppdrag beskriva och analysera - mäns

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

[KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). 0.

[KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). 0. A1 [KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). 0. Ingen tid alls 1. Mindre än 1/2 timme 2. 1/2 timme, till 1 timme

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Frågor till riksdagspartierna skickades ut under sommaren 2012, med följande introduktion: Jämställ.nu är en webbportal som samlar information om arbetet

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Fastslagna toppkandidater till riksdagen, regionen och kommunfullmäktige

Fastslagna toppkandidater till riksdagen, regionen och kommunfullmäktige Fastslagna toppkandidater till riksdagen, regionen och kommunfullmäktige Valda till kommunfullmäktigelistan i Malmö 1. Hanna Thomé, 37 år, kommunalråd Vilka politiska frågor är du mest intresserad av?

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1,

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1, Föreläsning 6 Tidsanvändning Totalt: bild 1, Ungefär lika mycket arbete men kvinnor gör mer obetalt och män mer betalt Bild sid 25 Variationer över livet (Bild 2 SCB) Olika mellan olika livssituationer

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL

Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL Läse- och samtalscirkel utifrån boken Feminism och kyrkan på spaning efter jämställdheten Författare: Annika Ahlefelt, Ninna Edgardh, Malin Emmoth, Ulla Marie Gunner,

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni:

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni: Självklart! ÖVNING: Jämställdhetspussel Jämställdhetsarbete lönar sig; det har hänt mycket de senaste 100 åren. Men när tog sig kvinnor egentligen in i politiken och hur ser det ut med fördelningen av

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

När hände det? Likabehandlingspussel

När hände det? Likabehandlingspussel När hände det? Likabehandlingspussel Spelet om jämställdhetens och likabehandlingens historia i Sverige Ett spel om händelserna som gjort Sverige mer jämlikt och jämställt. Så här gör ni: Dela in er i

Läs mer

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Författare: Sofia Persson I nästan sextio år (1906-1963) hade folkskollärarinnorna en egen organisation som arbetade för jämställda villkor i läraryrket. Förbundet

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

[KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1).

[KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). A1 [KORT 1] Hur mycket tid ägnar du totalt åt att titta på TV en vanlig vardag? Titta på svarsalternativen på det här kortet (KORT 1). 0. Ingen tid alls 1. Mindre än 1/2 timme 2. 1/2 timme, till 1 timme

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

de Satsar stort för att nå ut

de Satsar stort för att nå ut Santusa är aymaraindian i Bolivia och en av kvinnorna som Maja Suslin kommer att följa under 50 år. Men sedan Maja fotograferade henne för åtta år sedan har Santusa skilt sig och försvunnit. Det ska bli

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

I utställningen berättar ett tiotal antal aktivister utifrån tre teman: vardag i konflikt, makt över kroppen och rörelsefriheten, samt förändring.

I utställningen berättar ett tiotal antal aktivister utifrån tre teman: vardag i konflikt, makt över kroppen och rörelsefriheten, samt förändring. Att kunna fatta beslut om sitt eget liv och våga ta plats är en förutsättning för att kunna påverka samhället. I Pushing the Limits berättar unga och engagerade aktivister från Georgien, Israel och Palestina

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER

NAZISMENS KVINNOSYN ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE - A. HITLER NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER NAZISTERNA VILLE HA EN EXTREM RENODLING AV KÖNSROLLERNA, DÄR SAMHÄLLET, SLAGFÄLTET OCH VÄRLDEN =MANNEN

Läs mer