SOU 2010:49 Förbud mot köp av sexuell tjänst En utvärdering

Transkript

1 Stockholm REMISSVAR från ECPAT Sverige Ju2010/5583/L5 Justitiedepartementet Straffrättsenheten Stockholm REMISSVAR SOU 2010:49 Förbud mot köp av sexuell tjänst En utvärdering Inledning ECPAT anser att utredningen har identifierat en del av problemen med rättstillämpningen idag. Förbudet mot köp av sexuell tjänst, är i huvudsak tänkt att avse fall där sexuell tjänst har sålts av vuxna men i realiteten kommit att användas regelmässigt som brottsrubricering för situationer där sexuell exploatering begåtts gentemot minderåriga utländska offer för människohandel. Genom denna utveckling likställer rättstillämpningen sexköp av en vuxen kvinna utan mellanhand, med situation där minderåriga offer i människohandel våldtas av svenska män och pengar går rakt in i fickorna på organiserad brottslighet. ECPAT beklagar allvarligt att utredningen missar en unik möjlighet att föreslå en separation av dessa två olika brott. (Se exempelvis mål nr B , Malmö TR och B Solna TR ) Kommersiell sexuell exploatering av barn Kommersiell sexuell exploatering av barn är ett globalt problem, som existerar i högsta grad även här i Sverige. Under de senaste 20 åren har ECPAT fört en hård och målmedveten kamp mot barnsexhandel. Det började som en kampanj 1990 mot en växande barnsexturism i Sydostasien. Då var frågan om kommersiell sexuell exploatering av barn i stort sett okänd. Idag är ECPAT en etablerad internationell organisation med en växande närvaro runt om i världen. Den första Världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av barn ägde rum i Stockholm i augusti 1996, på ECPATs initiativ och med den svenska regeringen som värd. I slutdokumenten definieras problematiken enligt följande: Den kommersiella sexuella exploateringen av barn är en grundläggande kränkning av barns rättigheter. Exploateringen omfattar sexuella övergrepp som begås av den vuxne och en ersättning i pengar eller på annat sätt till barnet eller till andra personer. Barnet behandlas som ett sexobjekt och som ett kommersiellt objekt. Den kommersiella sexuella exploateringen av barn utgör en form av tvång och våld mot barn och innebär tvångsarbete och en nutida form av slaveri. 1

2 När den svenska regeringen efter Världskongressen, deklarerade att Sverige är ett land där kommersiell sexuell exploatering av barn förekommer i mycket ringa omfattning, tog ECPAT initiativ till en undersökning på området. Det ledde till att vi 2001 publicerade studien Kommersiell sexuell exploatering av barn i Sverige En studie av kännedom om utnyttjandet av minderåriga i prostitution, pornografi och trafficking 1. Studien omfattade ca 400 barn i åldrarna 4 månader till 18 år och visade att barn används som handelsvaror i sexuella syften på ett ofattbart sätt och att det inte sällan är en nära anhörig som ligger bakom sexhandeln. Studien väckte stor uppmärksamhet vad gäller att barn användes som handelsvaror också i vårt eget land. En offentlig utredning tillsattes Kunskap om sexuellt exploaterade barn i Sverige (KoSEB) - som först våren 2004 lämnade sina förslag. 2 Hösten 2008 presenterades en forskningsrapport av professor Christian Diesen och Eva Diesen, Stockholms Universitet, om barnsexturism/svenskars sexuella exploatering av barn i andra länder, som visade att det även förekommer att svenska barn utnyttjas sexuellt av närstående på utlandsresor. 3 Barnäktenskap är en annan form av utnyttjande av svenska barn utomlands och bör jämställas med människohandelsbrottet, då det rör sig om en affärsmässig uppgörelse, mellan vuxna människor på bekostnad av grundläggande mänskliga rättigheter och Barnkonventionens grundläggande principer om barnet bästa i främsta rummet och barnets rätt att fatta egna val och beslut. ECPAT Sverige kan inte nog understryka vikten av att kunskap om kommersiell sexuell exploatering av barn och kopplingarna mellan dessa brott utifrån både ett nationellt och ett internationellt perspektiv, förmedlas till alla som arbetar med eller ansvarar för barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Okunskap om vilka drivkrafter som ligger bakom den globala barnsexhandeln, utnyttjas och gynnar organisatörerna bakom handeln med barn för sexuella ändamål. Den grundläggande förutsättningen för all barnsexhandel är efterfrågan. För organisatörerna av denna handel handlar det om att maximera vinsten av varan. Varan, som är barnet, används därför ofta för flera syften än ett 4. Angreppssättet för att tackla problematiken måste därför göras utifrån ett helhetsperspektiv och inte enbart fokusera på enstaka företeelser. Förutom brottens karaktär som sådant, är det också viktigt att kunskap om de socio- och ekonomiskt utsatta miljöer offren kommer ifrån förmedlas och vad som får dessa brottsoffer att agera på ett sätt som skiljer sig från andra brottsoffer. Vikten av kunskap om kommersiell sexuell exploatering av barn hos de som i sitt arbete möter utsatta barn betonas även i den statliga utredningen Kunskap om sexuell exploatering av barn i Sverige (SOU 2004:71): Ett problem som är osynligt och okänt kan fortgå mer eller mindre ostört. Först när det identifieras finns anledning att reagera och att vidta åtgärder. Därför är det viktigt att alla som i sitt arbete möter utsatta barn har kunskap och medvetenhet om sexuell exploatering och de problem den förorsakar. Då kan man ställa de rätta frågorna och erbjuda rätt hjälp. Att 1 Kommersiell sexuell exploatering av barn i Sverige, En studie av kännedom om utnyttjandet av minderåriga i prostitution, pornografi och trafficking, ECPAT Sverige 2001, reviderad utgåva SOU 2004:71 3 Delrapport från projektet Den rättsliga hanteringen av övergrepp mot kvinnor och barn ( ) SEXUALBROTT UTOMLANDS med svensk anknytning, Christian Diesen och Eva Diesen, Stockholm Karlén m.fl, Barnsexhandel- kommersiell sexuell exploatering av barn. s. 3 f 2

3 våga se och vilja veta är en första förutsättning för att sexuell exploatering av barn skall kunna upptäckas och bekämpas och att barnen ska få adekvat hjälp. 5 På individnivå finns vissa faktorer som innebär att barn löper en ökad risk att bli utsatta för sexuell exploatering. Riskfaktorerna utgörs av sexuella övergrepp, fysisk misshandel, känslomässig försummelse, bristande tillsyn och skydd m.m. Ungdomsenkäten visar att ungdomar som sålt sex har många problem, vilket tar sig olika uttryck som sexualiserat beteende, missbruk, asocialitet och psykisk ohälsa. Barn som kommer till Sverige från andra länder som asylsökande med eller utan legal vårdnadshavare, för att modern skall gifta sig med en svensk man liksom barn som smugglas in eller kommer hit på eget bevåg, kan också löpa risk för sexuell exploatering. 6 Detta tydliggörs även i senare studier, bland annat i Sexuell exploatering - inte händer det väl här? En utredning som syftade till att dra lärdom av en omfattande kopplerihärva i Bollnäs, där sju unga flickor under flera år hade utsatts för sexuella övergrepp och kommersiell sexuell exploatering av äldre män, under tiden de var omhändertagna av socialtjänsten och placerade vid kommunens institutioner. Utredningens analys av hur liknande situationer kan undvikas är bland annat att de sociala utredningarna har ett helhetsperspektiv, det vill säga vikten av att se bakomliggande orsaker till exempelvis missbruk, preventiva insatser riktade till både barn och vuxna, uppföljning och analys av tidigare insatser innan nya påbörjas, bättre hjälp för barn och unga med både psykiska och sociala problem, samverkansgrupp eller barncentra när barn utsatts för brott (Barnahus), ökad kunskap om frågor kring sexualitet, exploatering, pornografi, Internet etc. samt att konsultera experter och hela tiden tänka långsiktigt. 7 Även i en senare studie från 2008, I sexualitetens gränstrakter - en studie av ungdomar i Göteborg med omnejd som säljer och byter sexuella tjänster poängteras att Ungdomarna har i många fall själva uttryckt en besvikelse över en vuxenvärld som de upplever har svikit dem. Trots att de många gånger har haft tidiga kontakter med socialtjänst och övrig hjälpapparat så uppger ungdomarna att ingen vågat närma sig problemet, detta trots att man upplever sig ha sänt ut tydliga signaler om ett hjälpbehov. Även denna studie betonar vikten av kunskap och förebyggande insatser speciellt riktade mot unga, men även vikten av att finnas där och orka lyssna och våga vara redo för att ta emot det som kanske kommer. 8 Ett barnrättsperspektiv ECPAT Sverige välkomnar att utredningen särskilt uppmärksammar behovet av förebyggande insatser för att barn och unga inte skall falla offer i prostitution (sidorna 17, 24). Utredningen uppmärksammar även att barn faller offer för människohandel och i prostitution (sidorna 55, 57, 58). Däremot är det inte tillräckligt. Alltför ofta och alltför svepande används termer som kvinnor och unga utan närmare specifikation. Enligt alla internationella åtaganden har Sverige dock en skyldighet att göra skillnad på vuxna och barn. Det handlar om långt mycket mer än symbolvärdet av termerna. All den diskussion om ansvar och fri vilja som inryms i begreppet prostitution försvinner när man talar om individer under 18. Då handlar det alltid 5 Ur SOU 2004:71, s Ur SOU 2004:71 s ONE&LIBRARY=%2FcontentRoot%2Ficm%3Alibraries%5B19%5D&FOLDER=%2FInvanare%2FOmsorgSt od%2faktuellt%2f&doc_name=%2fcontentroot%2ficm%3alibraries%5b19%5d%2finvanare%2f OmsorgStod%2FAKTUELLT%2Fprostitutionsgruppen_rapport_ pdf&VERSION_NAME=NONE&VE RSION_DATE=NONE&IGNORE_CACHE=false&CONVERT=text/html&MUST_CONVERT=false 3

4 om sexuell exploatering. Barn kan inte samtycka till sexuell exploatering. Ett samtycke som barn uttrycker till sexuell exploatering är alltid och universellt ogiltigt, enligt alla internationella överenskommelser. Således begås ett grundligt misstag när utredningen inte klart och tydligt särskiljer vuxna från barn. Det råder en begreppsförvirring som både står i strid med internationella åtaganden och barns särskilda behov, och grundligt förvirrar i debatten. Begreppet barnprostitution (jämför på motsvarande sätt barnpornografi ) må vara juridiskt etablerat, men av denna anledning egentligen totalt missgynnande. Vidare läggs ett ansvar för exploateringen och handeln på barnet, även det helt felaktigt eftersom barn varken kan samtycka till handeln eller ta någon form av ansvar. Barnprostitution exempel på begreppsanvändning ur boken "Barnsexhandel" En 13-årig pojke i {xe "Thailand"}Thailand blir sexuellt exploaterad av en svensk. Svensken döms i Sverige. Pojken kommer att kallas för barnprostituerad. Flickor från öst kommer till Sverige genom människohandel och utnyttjas cyniskt av {xe "organiserad brottslighet"}organiserad brottslighet. De som exploaterar och betalar för flickornas kroppar är svenska {xe "män"}män. De straffas som {xe "sexköpare"}sexköpare, något grövre {xe "straff"}straff prövas de i regel inte för i svensk domstol. Domstolarna betraktar verksamheten som prostitution och många kallar flickorna, för prostituerade, även om barnen varit runt 15 år. En 12-årig svensk flicka säljs av sin egen pappa till ett flertal {xe "män"}män i Sverige. De våldtar flickan och ibland får pappan hjälpa till att hålla fast flickan, så att våldtäkterna kan äga rum. Pappan och männen döms för olika former av sexuell exploatering av flickan. Trots att de tre fallen ovan är mycket lika varandra, skulle i princip ingen komma på tanken att kalla den svenska flickan för barnprostituerad. 9 Sexköpsparagrafen avsågs inte att användas i situationer där ett minderårigt barn var utsatt för sexuell exploatering. Ändå har det blivit så. Varför? Flera faktorer kan samverka. - Sexköpsbrottet anses inte vara det viktiga brottet ifall ett människohandelsåtal pågår samtidigt. - Enligt åklagare vet man sällan med vilket offer som sexköpet skett. Inte heller söker man utreda detta vidare. - Presumtionen är att om inget annat anges eller antyds så har det varit en kvinna, dvs icke-minderårig. - Åklagare prövar ofta inte om sexköparen insett att det varit ett minderårigt offer, försöker inte ens åberopa det. I de fall där åklagarna har gjort det (ofta situationer med svenska barn) räcker det att sexköparen påstått att han inte trodde att offret var minderårigt för att 6 kap 13 i Brottsbalken ska aktualiseras. ECPAT upplever att uppsåtet inte prövas som det ska. Istället förs eventuellt ett resonemang om offrets klädsel, fysiska utveckling, osv. Både åklagare och domare bär alltså ett ansvar för denna utveckling. Barn som är offer för människohandel i Sverige behandlas på samma sätt som vuxna. Enligt Barnkonventionen, dess tilläggsprotokoll och Europarådets konvention om människohandel har Sverige långt mer omfattande åtaganden gentemot barn som offer människohandel än för vuxna. Barn har speciella behov och är särskilt sårbara. Det ställer därför högre krav på vård, boende, förhör, kontakter med myndigheter, uppföljning etc. Det är således av yttersta vikt att 9 Barnsexhandel, kapitel 7, red Helena Karlén, m.fl.,

5 detta tydligt avspeglas i det kommande arbetet mot människohandel, prostitution och sexuell exploatering av barn. Enligt Barnkonventionens Tilläggsprotokoll om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi, artikel 3.3. skall brott sanktioneras på så vis att det återspeglar brottets allvarliga karaktär. Att döma personer som sexuellt exploaterar barn som är utsatta för människohandel för sexköpsbrott och utfärda dagsböter som sanktion, motsvarar inte det internationella åtagandet och Sveriges skyldighet enligt tilläggsprotokollet. Efterfrågan ECPAT välkomnar att utredningen i sin beskrivning av frågan betonar efterfrågans roll i den globala handeln med människor och i prostitution rent generellt. Betoningen kunde dock göras än starkare. Mot bakgrund av att efterfrågan är drivkraften bakom hela handeln, borde de som ytterst exploaterar barnen sanktioneras med strängare straff än som görs idag. Rent juridiskt skulle också en gärningsman som tillfälligtvis disponerar offret i syfte att utnyttja personen sexuellt eller för något annat av de i lagens uppräknade kriterium, kunna dömas för människohandel. I detta sammanhang kan det inte nog understrykas att det är efterfrågan som utgör den nödvändiga länken i kedjan, för att denna handel över huvudtaget skall existerar. När sexköpslagen trädde i kraft flyttade mycket av handeln av sexuella tjänster till Internet, vilket bidragit till att det har blivit betydligt bekvämare, tryggare samt anonymare att köpa sexuella tjänster. Nu behöver inte sexköparen längre ta bilen och riskera att bli upptäckt, utan det räcker med några enkla klick på datorn och sedan kommer instruktioner om pris och plats för sexköpet, enkelt och bekvämt till mobilen. Det är dock dessa enkla små klick, som gör att handeln fortsätter och att barn luras in i slavliknande förhållanden genom att skickas mellan länder och städer, för att tillfredsställa kundernas behov och önskningar. Beställningarna sker numera via utländska bokningscentraler och varorna skickas till aktuell ort eller land först när det finns tillräckligt med kundunderlag. Det är således efterfrågan som utgör motorn i handeln. De förödande konsekvenserna av sexköparnas handlingar måste därför mycket tydligt markeras genom en markant straffskräpning vad gäller köp av sexuell tjänst och uppdelning av brottet såsom här föreslås. Vissa sexköpare verkar vara väl medvetna om att de utgöra kärnan i denna industri, andra verkar totalt oförstående till att deras efterfrågan utgör drivkraften i slavhandeln. Genom införande av ett särskilt lagrum enligt föreslagen modell där åtskillnad görs mellan minderårigt offer för människohandel och sexköpsbrottet av vuxna, kommer förhoppningsvis alla barn som är offer för människohandel synliggöras på ett helt annat sätt än tidigare. ECPAT anser vidare att en person som döms för köp av sexuell tjänst av i synnerhet ett barn, alltid bör meddelas vårdföreskrift (enligt nedan). Handeln Den kommersiella sexhandeln har ökat dramatiskt och inte minst tagit nya rent industriella former de senaste åren; denna av FN uppskattad som den tredje mest lönsamma kriminella verksamheten i världen. Utvecklingen är ingen slump utan avspeglar bara den enorma efterfrågan som finns och denna bransch gigantiska lönsamhet. Det är marknadskrafterna som styr och bakom denna verksamhet är bland annat den organiserade brottsligheten, som bedriver denna handel som vilken annan verksamhet som helst. Valet av just denna brottsliga 5

6 verksamhet, beror på att risken för att åka fast i förhållande till andra brott är minimal, vinstmarginalen är dock maximal. Ett barns kropp kan återanvändas, men t.ex. narkotika och vapen förbrukas och måste anskaffas på nytt. Ett barn kan övertalas att säga en annan historia än den verkliga, men t.ex. narkotika och vapen går inte att manipulera. Ny teknik, oavsett om det rör sig om Internet i datorer, mobiltelefoner etc. har underlättat handeln avsevärt. Flickorna utannonseras på webbsidor, på ett sätt som att det ser ut som att de själva ligger bakom sidan. Många gånger behöver inte ens offren befinna sig i landet utan de skickas till Sverige när tillräckligt många köpare finns. Sexköparna kan således få allt ordnat via nätet och människohandlarnas inblandning är minimal. Riskerna för avslöjande har därmed minskat avsevärt. Sverige var länge förskonat från grov och organiserad brottslighet. Idag är läget helt annorlunda. Grov och organiserad brottslighet bedrivs rent yrkesmässigt och den största yrkesmässiga risken är att åka fast. Den direkta drivkraften bakom den grova och organiserade brottsligheten är att tjäna pengar. Detta kan göras på många sätt. Hit hör ( ) trafficking, vapenhandel, droger, mm. Det har också visat sig att företrädare för grov och organiserad brottslighet snabbt anpassar sig till samhällets åtgärder och lätt växlar från en lönsam aktivitet till en annan. Den moderna datatekniken är ett effektivt verktyg för organiserad brottslighet. IT och Internet har också spelat en avgörande roll när det gäller utvecklingen av barnpornografi och utnyttjandet av minderåriga för sexuella tjänster. Idag sprids enorma mängder bilder med ljusets hastighet. 10 Exempel på lönsamhet: ECPAT Sverige tog under våren 2005, i samband med att ECPAT startade ECPAT Hotline, initiativet till att samla Sveriges största nätleverantörer i syfte att förmå dem att blockera kommersiella barnpornografiska sidor på Internet. Målsättningen med projektet var primärt att slå mot lönsamheten; om inte konsumenterna kunde komma in på webbsidorna och köpa sig tillgång till materialet, skulle också försäljningsintäkterna gå förlorade. Då barnsexhandel är ett globalt problem, var målsättningen redan från början att sprida blockeringsmodellen till så många länder som möjligt för att uppnå maximal effekt. Inom kort uppgav Rikskriminalpolisen då att det som resultat av arbetet, blockerades bara i Sverige försök att nå denna typ av webbsidor varje dygn. Sammanfattningsvis är det bara att konstatera att denna handel kommer att fortskrida, så länge vinsterna är så enorma och möjligheten att bedriva handeln kan fortskrida tämligen ostört. Det måste till oerhört kraftiga åtgärder, som i varje led försvårar möjligheten att bedriva handeln och inte minst tjäna pengar på verksamheten. Näringslivet som viktig och betydelsefull aktör För att på ett så heltäckande sätt som möjligt försvåra för människohandlarna att bedriva denna verksamhet bör även den privata sektorn inkluderas i förebyggande arbete. Aktuella aktörer är bland annat alla transportbolag, (buss, tåg, färjerederier, flygbolag), Internetoperatörer, finanssektorn och mediabolag. ECPAT föreslår att det centrum som föreslås arbeta vidare med frågorna, även får i explicit uppdrag att involvera näringslivet genom en uppförandekod mot människohandel. Arbete sker på internationell nivå som är värt att följa och dra lärdom av. Samtliga aktörer har alla på sitt sätt en mycket viktig roll att fylla. 10 Rikskriminalpolisens årsrapport

7 ECPAT Sveriges synpunkter på utredningens förslag Det är nödvändigt med ett fortsatt och uthålligt socialt arbete ECPAT delar utredningens mening om vikten av fortsatt och uthålligt socialt arbete. ECPAT delar utredningens uppfattning om att åtgärder riktade till sexköpare är särskilt viktigt. Vidare välkomnar ECPAT att utredningen betonar vikten av insatser riktade mot allmänheten för att attityder ska förändras. ECPAT delar utredningens åsikt att ge stöd till barn och unga som riskerar hamna i prostitution, samt att yrkesgrupper måste ha relevant kompetens och kunskap för att ge adekvat stöd och hjälp. ECPAT välkomnar att utredningen konstaterar att barn är särskilt utsatta som riskgrupp. Däremot saknas klara och tydliga rekommendationer att barn har särskilda behov av insatser, samt att staten har särskilda internationella åtaganden att skydda barn, enligt ovan. Utredningen uppmärksammar en rad omständigheter som kräver särskild kompetens hos yrkesverksamma personer för att dessa ska se behov och kunna identifiera risksituationer. Brister som uppmärksammas inom vård och behandling av offer måste dock också anamma ett barnrättsperspektiv. ECPAT välkomnar att utredningen uppmärksammar att tillräckliga resurser måste tillföras barnomsorg, skola, barn och ungdomspsykiatri för att förebygga att särskilt sårbara barn utnyttjas i prostitution. ECPAT vill särskilt uppmärksamma även andra riskgrupper av barn än de som enligt utredningen tagit emot ersättning för sexuella tjänster. Särskilt bör barn som kommer ensamma till Sverige och söker skydd och stöd, barn i anhöriginvandring, och barn som är särskilt sårbara för sexuell exploatering i migrationssystemet betraktas som en högriskgrupp. För att uppmärksamma dessa barns särskilda utsatthet och sårbarhet krävs att även personer som arbetar med dessa barn får del av den ökade kompetenssatsningen. Det inkluderar bl.a. migrationspersonal, socialtjänst, polistjänstemän och personer som arbetar inom det civila samhället med gömda flyktingar. ECPAT uppmärksammade i en debattartikel i Dagens Nyheter den 27 augusti 2010, att under första halvåret 2010 hade 660 barn försvunnit, och 494 barn ej återfunnits vid slutet av augusti detta år (se bilaga A). Dessa barn är i riskzon för sexuell exploatering, och väldigt utsatta för andra människors illvilja och de är osynliga för samhället. ECPAT delar utredningens synpunkt att det behövs mer kunskap om unga som exploateras i prostitution, och vill betona vikten av att benämna personer under 18 som barn. Barn kan aldrig samtycka till prostitution varför man skall se all sexförsäljning av personer under 18 som sexuell exploatering av barn. Att benämna det annorlunda är att lägga ett ansvar på barnet, vilket är oförenligt med synen om att all prostitution av underåriga utgör sexuell exploatering av barn enligt Barnkonventionen artikel 34, dess tilläggsprotokoll samt ILOs konvention 182 om eliminering av de värsta formerna av barnarbete, i vilket barnprostitution ingår. ECPAT stöder utredningens förslag om att personer som utgör efterfrågan på sexuella tjänster, bör få ökat stöd. ECPAT välkomnar också utredningens perspektiv om att köparna är drivkraften i sexhandeln, och att de tyvärr ändå är en relativt osynlig grupp. För att synliggöra dem måste en rad åtgärder vidtas. ECPAT har tidigare föreslagit följande åtgärder: 7

8 Att inrätta en nationell hjälptelefonlinje för personer i riskzonen att begå sexuella övergrepp på barn. Att inrätta ett nationellt kunskapscentrum med syfte att sprida och öka kunskapen om förövare av sexualbrott mot barn Att utreda möjligheten att erbjuda Internet-baserad behandling för personer i riskzon för att begå sexuella övergrepp på barn Att personer som dömts för sexualbrott mot barn och barnpornografibrott (detta skulle också avse personer dömda för sexköp /sexuell exploatering) hindras att utöva verksamhet som inbegriper regelbunden kontakt med barn Ett nationellt centrum mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål bör inrättas Barnperspektiv ECPAT välkomnar utredningens förslag om inrättande av ett nationellt centrum mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. ECPAT delar utredningens uppfattning om att det saknas den kunskap och uppföljning av insatser som är nödvändig för att bekämpa prostitutionen. ECPAT vill återigen betona vikten av att vid utnyttjande av barn, omnämna det sexuell exploatering och inte prostitution eftersom all prostitution av underåriga är tvångsmässig och ofrivillig. Barn kan inte samtycka till exploatering, någonsin. ECPAT vill särskilt påpeka vikten av att kunskap och statistik tas fram. Att Rikskriminalpolisen och Socialstyrelsen konstaterar att uppskattningar om omfattning är svårbedömd är noterat och mycket beklagligt. De uppskattningar om handelns uppfattning som tidigare gjorts av Rikskriminalpolisen har inte tydligt gjort skillnad på kvinnor och barn. En genomgång av de åtgärder som återfinns i nuvarande handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål visar att en större del av åtgärderna och dess medel satsats på kvinnor och i mindre utsträckning på barn och åtgärder för förövare. Detta är en snedfördelning som inte motsvarar hur verkligheten i Sverige ser ut, där exempel finns på att idag vuxna kvinnor uppgett att de började i prostitutionen vid årsåldern. 11 Det uppskattas även att ungefär 1,7 procent, motsvarande tjejer och killar (ålder år), någon gång har haft sex mot ersättning. 12 ECPAT föreslår därför att man uppdrar åt centrumet att sammanställa kunskap om hur prostitution av vuxna hänger ihop med sexuell exploatering av barn. Mot bakgrund av bristande barnrättsperspektiv i utredande arbete och det otydliga och urholkade skydd för barn som därmed blir resultatet samt den rättsosäkra situation som uppkommer för barn genom sammanblandningen av barn och kvinnor i utredande arbete vill ECPAT särskilt betona vikten av att särskilt uppdra centrumet ett mandat med klart barnrättsperspektiv. Centrumet bör särskilt se över hur barn exploateras, vilka barn som är i riskzon, skillnader i sårbarhet mellan exploatering av barn och kvinnor och utgöra en samlingspunkt i Sverige där kunskap om sexuell exploatering av barn samlas och analyseras. ECPAT välkomnar att utredningen särskilt fäster uppmärksamhet på mindre uppmärksammade grupper inom prostitution och sexuell exploatering. ECPAT vill i detta 11 Kännedom om prostitution 2003, Socialstyrelsen 12 Se mig- unga sex och internet, Ungdomsstyrelsen

9 sammanhang bredda utredningens perspektiv och särskilt fästa uppmärksamhet på andra mindre uppmärksammade grupper: barn i ouppmärksammade grupper som löper risk för att exploateras sexuellt såsom migrationsärenden, gömda barn, handikappade barn, barn till psykiskt sjuka, etc. Pojkar som offer bör också särskilt beaktas. Pojkar som offer för sexuell exploatering är en mycket osynliggjort grupp, som också kan ha andra trauman genom exploateringen, som kräver särskilda insatser. Utredningens förslag om ett nationellt centrum med ett särskilt uppdrag om barnperspektivet skulle kunna avhjälpa FNs Barnrättskommittés senaste kritik mot Sverige, som år 2009 löd: 20. The Committee recommends that the State party strengthen its efforts to establish coordinated approach between all entities collecting data on children and to improve the systematic collection of disaggregated data concerning the situation of all children, in particular concerning children with disabilities, child victims of abuse aged 15 to 18 years, and children victims of sexual exploitation. 67 (b) strengthen measures to monitor and foresee new and emerging risk situations of sexual exploitation of children; (c) strengthen measures to protect children who are victims of sexual exploitation, including trafficking and prostitution, and bring perpetrators of sexual abuse and exploitation to justice, and provide data on the extent and patterns of such offences in the next periodic report ECPAT vill också betona vikten av att centrumet samt alla förebyggande åtgärder får tillräckligt med resurser och anslag för att genomföra sina uppdrag med kvalitet. Ökat fokus på efterfrågan och förövare ECPAT välkomnar utredningens förslag att centrumet bör utveckla metoder för arbetet med att påverka och behandla sexköpare. ECPAT vill dock betona vikten av att åtminstone lika mycket utredning och kunskapssökning görs på detta område som andra. För att stävja sexhandeln, måste efterfrågan motarbetas, en uppfattning som utredningen klokt nog framför tydligt och ECPAT förordat under många år. För att konsekvent motarbeta sexhandel och prostitution måste alltså också kunskap finnas om efterfrågan, samt best practice metoder sökas i hela världen, och implementeras genom en handlingsinriktad plattform. Handlingsplanen måste stärkas på detta område och på så vis bli mer ändamålsenlig som redskap mot prostitution och människohandel. Kopplingar till andra brottsområden ECPAT vill betona att sexuell exploatering av barn inte kan ses i som en isolerad företeelse. Centrumet bör uppdras att se över bredare trender av relaterad brottslighet i samhället. Nära samverkan med andra samhällsaktörer som särskilt fokuserar på organiserad brottslighet är viktig för att få en helhetsförståelse och utveckla nya effektiva metoder för att bekämpa handeln med människor och prostitution, inte minst av barn. Centrumet bör också explicit åläggas att aktivt följa brottsutvecklingen och identifiera nya riskgrupper som löper risk för exploatering. Centrumets uppdrag (1) : att samla in och sammanställa kunskap ECPAT vill betona vikten av att man i arbetet med kunskapsinhämtning, inte nöjer sig med att konstatera att det är svårt att genomföra. Centrumet bör dra lärdom av andra länders erfarenheter. Centrumet måste kartlägga i vilken omfattning sexuell exploatering av barn sker i landet, genom nationella kartläggningar och inte enbart genom sekundär kunskapssamling. 9

10 År 2008 gjorde Christian Diesen och Ewa Diesen vid Stockholms Universitet en undersökning av sexualbrott som begås av svenskar i andra länder. En konklusion av utredningen var att det i princip är risk och straffritt att begå sexualbrott mot barn i andra länder. En av rekommendationerna i utredningen, är högrelevant i detta sammanhang, är följande. 2. Statlig utredning för kunskapsinhämtning 13 Tillsätta en statlig utredning om svenskars sexualbrott mot barn utomlands med fokus på kommersiell sexuell exploatering av barn, dvs. sexuell exploatering av barn som inbegriper ersättning, bl.a. köp av sexuella tjänster av barn. Utredningen skall syfta till att få en heltäckande bild av problematiken med målsättning att kunna presentera lämpliga åtgärder för att motverka att svenskar sexuellt exploaterar barn i andra länder, dvs. som tar ansvar för att Sverige är ett sändarland av barnsexturister/resenärer som begår sexuell exploatering av barn. Utredningen bör inkludera men inte begränsas till: Kunskap om förövarna: undersöka omfattningen, profil (nationalitet, ålder, kön, typ av förövare, återfall i brott), destinationsländer samt orter, rutter typiska för svenska barnsexturister, benägenhet/vana/frekvens av sexköpande i Sverige och utomlands av barn och vuxna, (inklusive en jämförelse), kopplingen till andra kommersiella sexualbrott såsom barnpornografibrott samt människohandel, men även sexualbrott utan kommersiellt inslag. Vidare hur Internet och ny teknologi har påverkat exploateringen (som informationskanal, möjlighet att beställa barn, realtidsexploatering via webbkameror osv.). Information om hur och när intresset för barn för sexuella ändamål initierades, (ej begränsat till pedofili), faktorer som gynnade företeelsen och underlättade exploateringen. Komparativ kunskapsinhämtning för att jämföra erfarenheter och resultat av preventivt arbete och lagföring i minst ett tiotal länder (inklusive praxis; antal anmälningar, åtal och domar) där olika faktorer som kan spela en roll för en effektiv lagföring bör beaktas såsom de olika formerna av extraterritoriell lagstiftning a) generell extraterritoriell lagstiftning, b) generell extraterritoriell lagstiftning inkluderat tillägg av sexualbrott, samt c) extraterritoriell lagstiftning specifikt för sexualbrott mot barn begångna utomlands. Även borgensförfarande bör ses över och möjligheten till utfärdande av nytt pass, samt metoder för att lösa problem som står i vägen för lagföring 14. Vidare bör även en jämförelse med annan gränsöverskridande brottslighet göras, för att jämföra och utreda skillnader och vilka faktorer som kan ha betydelse i tillämpningen av den extraterritoriella lagstiftningen. Inventering av preventivt arbete som sker i många mottagarländer av barnsexturister på lokal, nationell och regional nivå, inklusive drivandet av anmälningshotlines, informationsutbyten inom rättsväsendet internationellt, inklusive mellan polis och åklagare, årliga regionala möten, regionala informationskampanjer mm. Information om antal anmälningar, åtal samt fällande domar, som rör svenskars sexuella exploatering av barn utomlands skall inhämtas från samtliga länder, förslagsvis inledas med de vanligaste länderna svenskar semestrar i samt från länder som anses särskilt utsatta av barnsexturism. 13 Christian Diesen och Eva Diesen, Om barnsexturism/svenskars sexuella exploatering av barn i andra länder, brott som finns men inte syns och framför allt inte åtgärdas, 2008, initiativ av ECPAT Sverige, s I FNs Barnrättskommittés senaste rapport, Concluding observations, om Sveriges implementering av FN: s Barnkonvention, daterad 30 mars, 2005, understryks att Sverige måste förbjuda utfärdande av nya pass för personer som blivit friade mot borgen: 44 (d) Strengthen the legislation allowing the prosecution of Swedish citizens involved in sexual exploitation of children abroad, including by prohibiting the reissuance of passports for persons freed after posting bail. 10

11 Kunskap om organisatörerna bakom handeln i syfte att kunna bidra till preventiva insatser: kartlägga hur stor del av handeln som styrs av den organiserade brottsligheten, grupperingar, internationella, nationella, regionala, involvering i annan kriminell verksamhet och legal verksamhet, kopplingar till andra kommersiella sexualbrott såsom barnpornografi och människohandel, marknadsföring, korruptionsmisstankar, mönster, länder och orter, samt utvärdera effekter av preventivt arbete. Centrumets uppdrag (2): utifrån kunskap utveckla metoder i det sociala arbetet och skapa bestående strukturer för samverkan och kunskapsöverföring ECPAT välkomnar detta perspektiv. Att utveckla bestående strukturer för samverkan och kunskapsöverföring är kanske en av de absolut viktigaste och mest över tid resurssparande insatser som kan göras. ECPAT föreslår insamling av best practices inom metod från andra länder samt genomförande av jämförande studier med andra länder. I detta sammanhang bör också påpekas att samtliga yrkesgrupper som kan beröras av detta arbete måste involveras. Socialtjänst och prostitutionsgrupper är givetvis viktiga aktörer för att motverka handeln, men även andra myndigheter och organisationer samt företag (t ex hotell, taxiföretag, m fl) bör komma ifråga för samverkansåtgärder. Centrumet bör beakta samtliga yrkesgrupper som kan påverka situationen, oavsett om det är offentlig eller privat uppdragsgivare. Särskilt vikt bör läggas vid att involvera samtliga delar av rättsväsendet, samt den yrkesgrupp som uppvisat kanske den största bristande förståelse för frågan om prostitution och människohandel: domarkåren. ECPAT anser att man bör söka inspiration från Storbritannien i etablerandet av detta centrum: Utdrag ur Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften: 15. Som en ytterligare åtgärd för att förebygga och beivra sexualbrott mot barn över Internet inrättades i Storbritannien i april 2006 en särskild myndighet Child Exploitation and Online Protection Centre (CEOP). Det är en brottsbekämpande myndighet, men skiljer sig i flera avseenden från andra sådana i Storbritannien. Vid CEOP har ett sextiotal experter från olika sektorer samlats för att bekämpa sexuellt utnyttjande av barn. I organisationen arbetar poliser med erfarenhet av barn- och sexualbrottsutredningar, IT-experter, experter från barnrättighetsorganisationer m.fl. Arbetet består i förebyggande åtgärder riktade mot både mot barn och ungdomar och deras föräldrar, men också i utredande och brottsbekämpande insatser. Det är också ytterst viktigt att centrumet får i uttryckligt uppdrag att omsätta den insamlade kunskapen i praktiken för ett mer effektivt och ständigt förbättrandes arbete. Resurser måste läggas för ett utökat operativt arbete. Det har vid utredningens genomgång av domar framgått, att domstolarna ofta saknar kunskap om dynamiken i och konsekvenserna av denna typ av brott. Exempel finns på domar där ansvaret för exploatering lagts på minderåriga barn och att risken för upprepad brottslighet negligerats. Även domare behöver särskild kompetens i mål som gäller sexuell exploatering av barn. 16 Både poliser och åklagare har obligatorisk vidareutbildning och en viss möjlighet till specialisering. Så är dock inte fallet inom domarkåren, som saknar möjlighet till 15 Ds 2007:13, s SOU 2004:71 - Sexuell exploatering av barn i Sverige, sidan

12 specialisering och där det är upp till varje enskild domstol att bedöma utbildningsbehovet. ECPAT har under 2010 utbildat domare inom ramen för obligatorisk utbildning, och på frivillig basis tidigare år utbildat nämndemän. Avsaknaden av möjlighet till specialisering inom domarkåren blir ytterst märkbar vid valet av vilka utbildningsinsatser som skall anses relevanta. Väldokumenterade erfarenheter av det sistnämnda har också visat att domarkåren är en svår grupp att locka till utbildningsinsatser på temat. Den generella uppfattningen inom kåren är dessutom att det finns en övervägande risk att den enskilda utbildningen skulle kunna påverka domarens objektivitet. Den yttersta konsekvensen av den rådande situationen, vad gäller åtminstone sexualbrottmål där barn är målsägande, är den uppenbara bristen på kunskap om barns mognad och utveckling, vilket gång på gång resulterar i att barnperspektivet negligeras vid den juridiska bedömningen. Domstolar besitter en låg kompetens vad gäller förståelsen av barns mekanismer vid sexuella övergrepp och sexuell exploatering. Anlitande av sakkunniga är också någonting som bör utredas av centrumet, då sexualbrott mot barn med kommersiell karaktär kräver särskild kunskap. Offren har många gånger ett bristande förtroende för myndigheter och tolkar, de känner rädsla för repressalier från förövarna och skam och skuld över att tala om de sexuella övergrepp de varit med om. Sakkunniga i dessa mål behövs för att redogöra om vilka sociala villkor barnen lever under i hemlandet och om hur det sociala stigmat och det psykiska traumat kan yttra sig Straffmaximum för köp av sexuell tjänst bör höjas ECPAT stödjer utredningens uppfattning om att skillnaden mellan olika brott inte tillräckligt har återspeglats i påföljdsbestämningen. ECPAT tillstyrker att omständigheter som hänför sig till det enskilda sexköpsbrottets straffvärd i större utsträckning måste beaktas, än vad som görs idag. Domstolarnas behandling av sexköp liknar en hantering av förseelsebrott. Domstolarna har summariskt och i regel utan ifrågasättande av omständigheterna följt HDs bedömning av straffmätning för sexköp (NJA 2001 s 527). ECPAT välkomnar att utredningen uppmärksammat domstolarnas bristande förståelse för brottet vid straffmätning och instämmer i att det är alltför sällan som omständigheter som rör det enskilda sexköpsbrottets straffvärde uppmärksammas och beaktas i lagföringen. ECPAT anser att utredningens kartläggning av de många omständigheterna som kan föreligga runt sexköpet (ex. nedan), beskriver en verklighet där skilda brott nu de facto sanktioneras under samma brottsrubricering i lagen. Detta är beklagligt och verklighetsfrämmande. Utredningen anför korrekt att domstolarna har uppmärksammat att vissa omständigheter kan tyda på att det rör sig om organiserad prostitution. De omständigheter som domstolarna i den bedömningen fäst vikt vid som försvårande vid straffmätning, kan ha inkluderat bl.a.: - Kontakter som lett till sexköpet har handhafts med annan än personen som varit föremål för prostitution - En annan person har medverkat genom att t.ex. hämta eller lämna personen som varit föremål för prostitution - Det har varit utländska personer som varit föremål för prostitution - Personerna som varit föremål för prostitution har inte förstått svenska - Personerna som varit föremål för prostitution har vistats tillfälligt i Sverige 12

13 - Personen som varit föremål för prostitution har inte kunnat påverka situationen eller neka till samlag - Personen som varit föremål för prostitution har befunnit sig på en okänd plats med okända personer - Köparna har varit betydligt äldre än personen som varit föremål för prostitution. Andra omständigheter kan vara - Lokalen där exploateringen utförs uppenbart använts för organiserad prostitution (spartansk inredning, enbart madrasser eller sängar, flera offer i rummet, olika kvinnor exploateras på samma plats, etc.). Utredningen konstaterar alltså därmed korrekt, att sexköpslagen i praktiken kommit att sammanblandas och ersätta andra sexualbrott då en situation uppvisar karaktär av prostitutionssammanhang eller så snart ett brott har ersättning med i bilden. ECPAT beklagar att sexköpsbrottet kommit att användas när det handlar om exploatering av individer som inte alls är säljare av sex utan helt tydligt offer för organiserad prostitution, koppleri eller människohandel. I många fall minderåriga. Ersättningsmomentet ska vara sekundärt enligt 6:e kapitlets grövre sexualbrott, men ändå har rättstillämpningen på detta område utvecklats åt helt fel håll. Detta gäller inte minst vad avser minderåriga och barn från andra länder. Sverige lever på detta vis inte upp till internationella åtaganden, och man kan misstänka att brottet köp av sexuell handling haft en förblindande effekt på domstolar för att korrekt identifiera organiserad tvångsprostitution av minderåriga. Att inte effektivt sanktionera den sexuella exploateringen på annorlunda vis än vid sexköp, är att bortse från efterfrågan som drivkraft i den internationella människohandeln. Att likställa sexköp av en vuxen människa med sexuell exploatering för ersättning av ett handikappat barn på 14 år, är att likställa två olika brottstyper. Utredningen nämner ett antal omständigheter som föreslås komplettera de ursprungliga förarbetena, för att vägleda kommande rättspraxis. ECPAT delar uppfattningen om samtliga omständigheter som där anförs är tecken på organiserad brottslighet / prostitution eller människohandel (s ), men vill i sammanhanget särskilt betona och påpeka följande. Slutsatserna som utredningen drar av denna brottsfaktiska utveckling, är direkt felaktiga. Omständigheterna som där anförs är av sådan karaktär att de inte ryms inom brottet köp av sexuell tjänst. En person som utnyttjar en människa, som är föremål för grovt koppleri eller människohandel, skall som regel i första ledet prövas enligt människohandelsbrottet. I människohandelsbrottets internationella definition innefattas alla led i handeln. Palermoprotokollet, FN-protokollet mot Människohandel, Artikel 3: Handel med människor: rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av personer genom hot om eller bruk av våld eller andra former av tvång, bortförande, bedrägeri, vilseledande, maktmissbruk eller missbruk av en persons utsatta belägenhet eller givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över en annan person i syfte att utnyttja denna person. Utnyttjande skall innebära åtminstone utnyttjande av andras prostitution eller andra former av sexuellt utnyttjande, tvångsarbete eller tvångstjänst, slaveri eller med slaveri jämförbara bruk och sedvänjor, träldom eller avlägsnande av organ. b) Samtycke som ges av någon som är offer för handel med människor till sådant åsyftat utnyttjande som anges i a ovan skall sakna betydelse när något av de medel som anges där har använts. c) Rekrytering, transport, överföring, hysande och mottagande av barn för utnyttjandeändamål skall betraktas som handel med människor, även om inget av de medel som anges i a ovan har använts. d) barn: person under 18 års ålder. 13

14 Åklagare har bl.a. i Malmö kopplerimål (14-årig förståndshandikappad flicka) klarsynt anfört denna typ av resonemang. Domens resultat visar på bristerna i dagens lagstiftning. Brottet om sexuell exploatering som föreslås i detta remissvar, skall nyttjas som sekundärt till människohandelsbrottet då rekvisiten för det senare brottet inte är uppfyllda. ECPAT vill i sammanhanget påpeka återigen det som framförts tidigare i denna remiss, att barn aldrig kan samtycka till exploatering, varför frågan om huruvida ersättning har förekommit vid sexuell exploatering av barn, är komplett irrelevant. Rättspraxis som redovisats i utredningen visar att domstolarna har förirrat sig i prostitutionsbegreppet, där svenska internationella åtaganden åsidosätts och barnets skydd urholkas i barnrättskränkande och diskriminerande resonemang om kontroll, kroppsutveckling, kläder och uppträdande och förövarens tankar om situationen blir styrande. AE har uppgivit att han inte frågade hur gammal I var, men att han hade fått uppgiften av den som bjöd in honom till träffen att tjejen som skulle delta var 19 eller 20 år. Han menar vidare att hennes sätt att prata och det faktum att hennes kropp var välutvecklad gjorde att han inte hade någon anledning att betvivla denna uppgift. Han påstår att han inte hade deltagit om han hade vetat om hon var under 18 år. Tingsrätten godtar dessa uppgifter. Tingsrätten har även kunnat konstatera att I har en kroppsutveckling och allmän mognad som väl motsvarar en kvinna väl över 18 år. Mot denna bakgrund kan det inte anses styrkt att AE insåg eller hade skälig anledning att anta att I var minderårig. Han kan därför inte dömas för köp av sexuell handling av barn utan skall istället dömas för köp av sexuell tjänst. (B Solna TR , s 116) Däremot ger utredningen inte stöd för att JP vid gärningen insåg eller hade skälig anledning anta att A var under 18 år. Han skall därför fällas till ansvar endast för köp av sexuell tjänst. (B Malmö TR ) Utredningen redovisar försvårande omständigheter som domstolar har fäst vikt vid, borde ha fäst vikt vid och omständigheter som man i utredningen anför i framtiden bör fästa vikt vid då man gör straffmätningen. Dessa omständigheter (som hänför sig till personen som exploateras, sexköpet som del av organiserad prostitution, respektive det sexuella umgängets karaktär), uppmärksammar utredningen riktigt, var inte listade i förarbetena. Härefter delar inte ECPAT uppfattningen att denna typ av omständigheter skall kvarvara under rubriceringen köp av sexuell tjänst. Förarbetena avsåg inte att dessa typer av omständigheter skulle falla under brottsrubriceringen och genom att inkludera dessa omständigheter i den gamla lagparagrafen förringar man sexuell exploatering av personer utsatta för människohandel. Detta vore en oerhört beklaglig väg för svensk rätt att utvecklas. Istället står man nu inför möjligheten att göra skillnad på sexköp och exploatering av tvångssituationer där barn är slavar. Det finns oenighet gällande prostitution av vuxna (som handlar om fri vilja ), både på nationell nivå, i den regionala respektive globala debatten. Det finns dock absolut inget normativt eller politiskt ifrågasättande av att sexuell exploatering av minderåriga (eller vuxna) i människohandel eller grovt koppleri utgör en av de nutida formerna av slaveri. Därmed bör lagstiftningen också göra en klar skillnad mellan sexköpet och erläggandet av pengar för sexuell exploatering av tvångsprostituerade barn. Utredningen som presenteras här erbjuder en enastående och unik möjlighet att göra denna uppdelning. 14

15 ECPAT har inte fått indikationer om att att människohandeln till Sverige har minskat under det senaste decenniet. Utredningen förhanden vittnar om att den svenska brottsbalken är i behov av en ny brottskategori. Utredningens förslag är inte bara otillräckligt, det går i direkt strid med internationella åtaganden och det förändrar i ingen grad alls problemet med att straffnivån i praxis inte kommit att stå i proportion till brottets allvar. Utredningens bedömning: att den nuvarande straffnivån för vissa fall av sexköp inte står i proportion till brottets allvar. ECPAT delar utredningens uppfattning om att den nuvarande straffnivån för vissa fall av vad som rubriceras som sexköp (men i verkligheten utgör sexuell exploatering av barn och människohandelsoffer) inte står i proportion till brottets allvar. Drivkraften för all prostitution är efterfrågan. Det är inte rimligt att koppleri och människohandel straffas så pass mycket hårdare än sexköparna, som är helt oundgängliga för verksamheten. Som utredningen uttrycker, har den stora majoriteten av lagförda sexköp sedan 2003 haft anknytning till koppleri eller människohandel. Mot denna bakgrund är det fullkomligen oacceptabelt att samma brott som används för att sanktionera global människohandel från svenskt håll, har samma straffskala som snatteri. Att försvårande omständigheter sällan åberopas indikerar att åklagare liksom domare behöver grundlig kompetensutveckling i frågan, något som bör åläggas det nationella centrumet som föreslås. ECPAT delar utredningens inställning att gällande vissa brott (med försvårande omständigheter) så kan dagsböter inte anses vara tillräcklig påföljd, samt att en mer varierad bedömning bör göras. Av denna anledning föreslår ECPAT införande av en ny brottsrubrik, enligt anfört förslag. Utredningens bedömning: att det finns ett behov av att kunna göra en mera nyanserad bedömning vid allvarligare fall av sexköp än vad som är möjligt inom ramen för den nuvarande straffskalan för brottet ECPAT delar utredningens uppfattning om att man måste göra en mer nyanserad bedömning vid allvarligare fall, men inte att det sker inom ramen för nuvarande brottsrubricering. Brotten som utredningen vill få in under samma rubrik är väsensskilda. Istället bör ett särskilt brott som tar sikte på den grövre exploateringen snarare än det sekundära inslaget huruvida ersättning förekommit i sammanhanget, få avgöra vad det handlar om för brott. Utredningens förslag: straffmaximum för köp av sexuell tjänst höjs från fängelse sex månader till fängelse ett år och om gradindelning ECPAT stödjer dock ändå att straffskalan för sexköpsbrottet bör höjas till ett år i vilket fall som helst, för att bättre sanktioneras som drivkraften bakom prostitution (oavsett form). Ifall ECPATs förslag inte anammas, föreslår ECPAT införande av ett grovt brott. Om påföljden 15

16 Utredningen föreslår att man inte förändrar påföljden för alla sexköpsbrott. ECPAT delar inte utredningens mening utan anser att efterfrågan som motorn i all form av prostitution och sexhandel, för att sammanlänkas med koppleribrottet och människohandelsbrottet, bör sanktioneras mycket tyngre och ändamålsenligt utifrån individens skyddsintresse samt allmänprevention. ECPAT anser att dagsböter i vart fall bör tas bort ur straffskalan. Sexköpsbrottet används som sanktion för exploatering av barn, de facto i många av de situationer då man inte vet, eller bryr sig om att vidare utreda frågan om offrets ålder. En straffskärpning generellt kommer således att påverka påföljderna för brottet sexköp av människohandelsoffer, där många offer är barn. ECPAT delar inte heller utredningens påstående om att det inte finns några behandlingsprogram inom Kriminalvården. Det välkända programmet ROS (Relation och Samlevnadsprogrammet) används med goda resultat för sexualbrott i bl.a. Kanada. Det torde vara ostridbart att tillräckligt goda vårdmöjligheter finns i dagsläget för att regelmässigt kombinera påföljder för sexköpare, i kombination med vårdföreskrift. Öppenvård för sexförbrytare Det är av allra största vikt att förebyggande åtgärder fokuserar på efterfrågan genom kampanjer till allmänheten, men också att öppenvården för sexmissbrukare utökas. Det finns enbart en enda öppen specialistmottagning i Sverige för sexuellt avvikande och det är Centrum för Andrologi och Sexualmedicin på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Det skulle behövas en likvärdig mottagning i alla län, som dessutom kompletteras med en nationell telefonhotline. Frågan är tabubelagd och det gäller därför att på alla sätt underlätta för personer som söker hjälp för sexmissbruk. Det skall inte vara så att personen skall behöva åka fast för att i bästa fall kunna erbjudas hjälp. Jag har personligen sökt hjälp för en ung 19-årig grabb som hade dragning åt att attraheras av barn. ( ) Jag har sökt landet runt i ca 8 månader snart, men bara hittat stöd för övergreppsoffer. Samtliga platser jag kontaktade, sa i stort sett samma sak: Det här är ett för stort problem för vår verksamhet. Om pojken inte har gjort något olagligt än, vet vi inte var man kan vända sig. Om han utsätter något barn, ska ni vända er till polis. 17 Vård och behandling bör följa per automatik vid fällande dom för alla typer av sexualbrott inklusive sexköpsbrottet, för att kunna förebygga återfall. Den vård som idag erbjuds på de fem stängda kriminalvårdsanstalterna i Sverige, som tar emot sexualbrottslingar, är frivillig. Alla interner väljer av olika anledningar inte att delta i behandlingen. Många gånger är anledningen till detta att strafftiden är för kort för att en behandling skall vara möjlig att genomföra Den som utnyttjas i prostitution kan vara att anse som målsägande Utredningens har bedömt att en person som utnyttjas i prostitution kan vara att anse som målsägande vid köp av sexuell tjänst. Frågan om en sådan person har ställning som målsägande måste dock i sista hand avgöras i varje enskilt fall. 17 Under årens lopp har ECPAT erfarit att det har varit svårt för personer som känner en stark sexuell dragning till barn, att få hjälp av samhället innan ett brott har begåtts. Frivillig behandling erbjuds först när brottet har begåtts och under fängelsevistelsen. I en utvärdering från 2004, som ECPAT lät genomföra, svarade en mamma på frågan: Hur borde samhället arbeta för att stävja barnsexhandeln?, genom ovan återgivna citat. 16

17 ECPAT delar inte uppfattningen om att detta skall göras i varje enskilt fall. Rätt till målsägandebiträde bör inte behöva prövas i varje enskilt fall, definitivt inte när det gäller minderåriga. Ett barn som exploaterats i prostitutionssammanhang skall alltid anses vara målsägande (oavsett vad gärningsmännen döms för) och därmed ha rätt till målsägandebiträde och möjligheter till skadestånd. Många offer i människohandeln är under 18 är. Deras möjlighet till målsägandebiträde och skadestånd i det enskilda fallet ska inte bero på gärningsmannens uppsåt ifråga om deras ålder utan bör bedömas objektivt. Förslag till ändring av lagtext: ECPAT föreslår införande av brottsrubriceringar som gör skillnad på sexköpet och exploatering av personer i människohandelssituationer (eller liknande), samt skillnad mellan exploatering av barn respektive vuxna (en skillnad som redan görs mellan köp av sexuell tjänst och köp av sexuell handling av barn). Sexköp utgör alltid sexuell exploatering, något som utredningen visat. Begreppet köp av sexuell handling är förlegat och praxis visar att det får konsekvensen att fokus faller helt på det faktum att en ersättning har förekommit vid en sexuell exploatering då t.ex. andra former av brott under 6 kapitlet faktiskt hade kunnat användas. ECPAT föreslår därför följande ändring inspirerat av den finska lagstiftningen, ett förbud mot sexuell exploatering: Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för sexuell exploatering till böter eller fängelse i högst ett år. Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan. Om det rör sig om en person som är föremål för människohandel, människohandelsliknande omständigheter eller grovt koppleri och som insett eller borde ha insett att personen var föremål för sådana omständigheter döms för grov sexuell exploatering istället till fängelse i sex månader eller i högst två år. Om det i tredje stycket rör sig om en minderårig person döms istället till fängelse i ett år eller i högst fyra år. Förslag till lagändring Förbjudande av sexköpet är något som är välmotiverat, anser ECPAT. Det utgår ifrån att man inte har rätt att köpa en annan människa oavsett samtycke, på samma vis som en människa utifrån grundläggande rättighetsperspektiv inte kan samtycka till exploatering eller kränkningar. Att enskilda individer kan samtycka till exploatering används i en primitiv argumentation för att legitimera en bransch som i sin helhet är diskriminerande, kränkande och grovt exploaterande av samhällets mest utsatta barn och kvinnor (främst). Utredningen ger vid handen att sexköpsförbudet har kommit att användas för grov exploatering av andra människor. Det framstår i sken av utredningens resultat som förlegat att fortsätta benämna exploateringen för sexköp. Det är att förringa exploateringens karaktär. Avslutningsvis vill ECPAT betona att Sverige, som har ratificerat såväl Barnkonventionen som dess tilläggsprotokoll (om försäljning av barn, barnpornografi och barnprostitution), enligt bl.a. artikel 34 i konventionen och hela protokollet har skyldighet att skydda alla barn, 17

18 från alla former av sexuellt utnyttjande och kommersiell sexuell exploatering samt att denna skyldighet gäller gentemot alla barn i Sverige oavsett medborgarskap, uppehållstillstånd eller annan status. Med vänliga hälsningar ECPAT Sverige Helena Karlén Generalsekreterare 18