Förslag för framtida forskning om Stockholms ekonomiska 1900-talshistoria

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag för framtida forskning om Stockholms ekonomiska 1900-talshistoria"

Transkript

1 Förslag för framtida forskning om Stockholms ekonomiska 1900-talshistoria Av Camilla Elmhorn september 2005

2 Innehållsförteckning Inledning...1 stockholm i den nationella och globala ekonomin...4 städer som kontroll- och koordineringsplatser...4 städer i internationell konkurrens...8 städer som kunskapscenter...10 den interna ekonomiska och sociala omstruktureringen...14 tänkbar periodisering...24 Appendix 1: Fordism-post fordism...27 Appendix 2: stockholm-mälarregionen...30 Appendix 3: Sammanställning av relevanta frågeställningar...32 referenser bilaga 1 Den mest relevanta litteraturen vad gäller Stockholms 1900-tal ur ett ekonomisk-historiskt perspektiv. bilaga 2 Kartläggning av diverse forskningsmiljöer till Stockholmia.

3 Inledning Mot bakgrund av att det saknas en sammanhållen och vetenskapligt grundad behandling av Stockholmsregionens ekonomiska utveckling under talet har mitt uppdrag varit att formulera forskningsbara problemställningar för framtida forskning om Stockholms ekonomiska historia, både för stadens interna utveckling såväl som när det gäller relationer till landet i övrigt och internationellt. De förslag för framtida forskning om Stockholm som presenteras nedan bygger på teoretiska diskussioner. Jag har främst använt mig av urbanteoretisk forskning som fokuserar på städers roll och integration i den globala ekonomin och hur denna roll påverkar den interna ekonomiska omstruktureringen. Nedan diskuteras hur dessa teorier kan appliceras på Stockholm och på vilket sätt de är användbara i ett längre historiskt perspektiv. Fokus i förslagen om den framtida forskningen ligger dock på den andra hälften av 1900-talet. En del av den ekonomiska utvecklingen under är täckt av Ingrid Hammarströms (1970) forskning som täcker perioden, , William William-Olssons (1961, 1984) studier som sträcker sig mellan , och Roland Artles (1965) forskning på Stockholms ekonomiska struktur, 1950/51. Framställningen börjar med att presentera några teoretiska ramverk som är användbara för att analysera Stockholms roll i den nationella och den globala ekonomin. Vidare diskuteras ytterligare teorier som kan ligga till grund för forskning om Stockholms ekonomiska dynamik. Vilka sektorer har varit/är framträdande i Stockholm? Varför just dessa, och hur har det påverkat Stockholms position såväl nationellt som internationellt? Det sista avsnittet i den teoretiska presentationen är avsedd att ge den framtida forskningen verktyg för att analysera Stockholms interna ekonomiska och sociala utveckling i relation till Stockholms nationella och internationella roll samt övergripande samhälleliga förändringar. Avslutningsvis introduceras en tänkbar periodisering. 3

4 Stockholm i den nationella och globala ekonomin Dagens Stockholm är en utpräglad post-industriell stad med 87% sysselsatta inom tjänstesektorn och 30% inom vad som brukar kallas vår tids tillväxtbranscher företagstjänster och finansiell verksamhet (USK 2005). Stockholm-Mälarregionen marknadsförs som Sveriges tillväxtmotor med välutbildad arbetskraft och god infrastruktur. Den beskrivs som en högt utvecklad och internationaliserad region med en unik koncentration av storföretag och ledande universitet med internationell spjutspetskompetens främst inom IT, bioteknik, läkemedel och verkstadsindustri. 1 Det finns också en strävan att stärka Stockholm som tillväxtmotor och finansplats i Östersjöregionen (SvD 18/7-05) 2. Från att ha varit Sveriges industristad nummer ett i början av 1900-talet har Stockholm blivit en post-industriell stad med internationella ambitioner. Hur har den ekonomisk-historiska utvecklingen sett ut under 1900-talet som har lett fram till dagens situation? Städer som kontroll- och koordineringsplatser För att analysera Stockholms ekonomiska utveckling under andra hälften av 1900-talet är det fruktbart att utgå från diskussioner kring världsstäder och globala städer. Det var Friedmann & Wolffs banbrytande artikel från 1982 som startade forskningen kring världsstäder. Forskningen om världsstäder har sin grund i den allt intensivare ekonomiska globaliseringen som startade under 1970-talet. I en alltmer integrerad global ekonomi med fria transnationella finansiella flöden och en geografiskt spridd produktion och distribution i nätverk över globen behöver företag kontroll- och koordineringsplatser varifrån de globala ekonomiska aktiviteterna kan styras och kontrolleras. Dessa kontrollplatser utgörs av världsstäder (Friedmann & Wolff 1982, Friedmann 1986, 1995). Nästan tio år efter Friedmann & Wolffs artikel kom Saskia Sassens (1991) jämförande studie av New York, London och Tokyo. Hon införde begreppet 1 Se Appendix 2 för referens. 2 Sven-Erik Österberg, Kommun- och finansmarknadsminister, skriver att han strävar efter att stärka Stockholm som finansiellt centrum och tillväxtmotor i Östersjöregionen. 4

5 «globala städer», städer som hon menar utgör toppen på den globala urbana hierarkin. Hon menar att dessa städers främsta funktion ligger i att de är postindustriella produktions- och marknadsplatser för avancerade företagstjänster och finansiella tjänster. Det är till dessa städer som företag och organisationer söker sig för att köpa tjänster som är nödvändiga för att bedriva en framgångsrik global affärsstrategi (Sassen 1991, 1994). Det är likväl hit som tjänsteföretag söker sig för att kunna erbjuda internationellt konkurrenskraftig service till globala aktörer. Den roll som dessa städer har i den kapitalistiska ekonomin bidrar också till en specifik intern ekonomisk och social omstrukturering som tas upp längre fram (se s. 11). Forskningen kring världsstäder och globala städer är delvis en reaktion mot diskussionen om en ny global ekonomi som inte har något behov av platser. Dessa forskare vill framhäva platsens och geografins betydelse i den globala ekonomin. I världsstäderna och globala städerna produceras och reproduceras den globala ekonomin, det är där som aktörer i den globala ekonomin möts och drar upp strategier för global affärsverksamhet. Den här forskningen visar att geografin fortfarande spelar roll, kanske t.o.m. större roll än tidigare (Sassen 1991, 1994, Taylor 2004). Dagens geografiskt spridda produktion i nätverk av underleverantörer kräver en större koordinering än tidigare produktion och den finansiella marknadens komplexitet behöver närheten till information och expertis vilket dessa städer kan erbjuda. Ur teoretiserandet kring världsstäder/globala städer har under senare år forskning kring s.k. globala stadsregioner vuxit (se Scott 2001). Dessa forskare menar att globala stadsregioner är ett nytt och viktigt geografiskt och institutionellt fenomen på den globala arenan. Det som skiljer världsstäder och globala stadsregioner åt är bl.a. att globala stadsregioner kan erbjuda både avancerade företags- och finansiella tjänster, men också en omkringliggande region med typisk post-fordistisk tillverkningsindustri, d.v.s. en flexibel tillverkning inom högteknologi och inom de nya hantverksindustrierna (Scott 2001). Stadsregionerna är också mer integrerade i den nationella ekonomin än vad världsstäder 3 Sassens val av begreppet «global stad» snarare än världsstad härrör också från det faktum att hon menar att vi befinner oss i en ny tid, där begreppet global kan fånga in en ny organisatorisk dimension av (globala) ekonomiska aktiviteter (Sassen 2001). 5

6 är. Det hävdas att globala stadsregioner är centrala baser för all typ av produktion i dagens globala ekonomi, både för tillverkning och för tjänsteproduktion. Stadsregionen har blivit den territoriella bas som företag, eller nätverk av företag, använder för att utmana den globala marknaden (Scott et. al. 2001). Begreppen världsstad och global stadsregion står inte i motsatsförhållande till varandra, Sassen skriver att en global stadsregion kan mycket väl innehålla en världsstad (Sassen 2001). I dagens alltmer globaliserade värld menar jag att de här perspektiven är fruktbara och nödvändiga även på mindre städer som Stockholm då inga städer idag kan sägas stå utanför den globala ekonomin (se även Stahre 2004 ). För att förstå Stockholms interna ekonomiska struktur och dynamik måste man analysera Stockholms roll både i ett nationellt och internationellt perspektiv. Den roll Stockholm har i den omgivande ekonomin bidrar till närvaron av en viss typ av ekonomiska aktörer som, beroende av vilka de är, efterfrågar en viss typ av produktion, t.ex. avancerade företagstjänster. Det är på så sätt som en stads integration i den globala ekonomin kommer att påverka den interna ekonomiska strukturen. Med tanke på Stockholm-Mälarregionens satsningar kan en kombination av diskussionerna om världsstäder och globala stadsregioner vara fruktbart på Stockholm. Stockholm har fått en förändrad roll sedan murens fall 1989 och framväxten av Östersjöregionen som en nygammal handelsplats. Det talas om Stockholm som porten till Öst. Är det i Stockholm konsult- och finansföretag förlägger dotterbolag för att nå kunder som är aktiva i Östersjöregionen? Är det till Stockholm företag söker sig för att hyra konsulter och finansiella experter för aktiviteter runt Östersjön? Det finns indikatorer på att så är fallet. Deutsche Bank har precis beslutat att flytta hit sin nordiska investmentdel för att komma närmare de nordiska kunderna (DN, 9/10-05). En ny underökning av bank och 4 Världsstäder beskrivs som frikopplade från den nationella ekonomin då deras centrala länkar är utåt med den globala ekonomin eller med andra världsstäder (Friedmann & Wolff 1982, Sassen, 1991, 1994, Taylor 2004). 5 Ulf Stahre undersöker sociala rörelser i Stockholm och gör en jämförelse mellan 1960 och samtida rörelser. Han utgår från en övergripande diskussion kring världsstäder i sin artikel (Stahre 2004). 6

7 finansverksamheten i Sverige pekar på att Sverige håller på att få rollen som marknadsplats för finansiell verksamhet i Östersjöregionen (Intervju P1 morgon 12/9-05, se Svenska bankföreningen 2005 ). Stockholm har också uppmärksammats i forskning om framväxten av ett globalt nätverk av världsstäder (Peter Taylor et. al. 2002). Kartläggningen har gjorts genom att mäta närvaron av 69 globala transnationella företag i 122 städer ( ) inom fyra centrala avancerade företagstjänster: reklambyråer, redovisningsfirmor, bankrörelser, och juristfirmor. Vidare kartlägger de transnationella kontakter och länkar mellan städer. I den undersökningen klassificerades Stockholm som en Gammavärldsstad. Det innebär att Stockholm åtminstone inom två av ovan uppräknade sektorer är ett globalt servicecenter, nämligen för reklam och redovisning (Taylor et. al. 2002). Även en fransk studie har tagit upp Stockholm som ett framväxande ekonomiskt center i norra Europa (Cattan et. al. 1999). Det centrala är dock inte att kunna klassificera Stockholm som en världsstad utan snarare att ta fasta på att dessa transnationella länkar och Stockholms roll/funktion nationellt och internationellt är ett sätt att förstå den interna ekonomiska strukturen. För att undersöka Stockholms internationella roll behöver man kartlägga Stockholms transnationella länkar. Det här kan göras genom att undersöka andelen utländska företags närvaro via dotterbolag i Stockholm, närvaron av stora kända transnationella konsultbyråer, finansiella aktörer på plats etc. Man bör även undersöka svenska företag och deras kopplingar utåt. Vilken roll fyller Stockholm i Östersjöregionen och i Norra Europa? Dessa frågor är centrala att undersöka för att förstå Stockholms ekonomiska utveckling. Det här måste även undersökas över tid för att se hur Stockholms roll har förändrats. Kan man se en förändring över vilka geografiska områden som har varit viktiga för Stockholm? Vilken del av vår omvärld har dominerat/dominerar? Kan man se en ökning av globala kopplingar utåt och transnationella aktörer på plats i Stockholm, när i så fall inträffar den ökningen? Jag menar vidare att den teoretiska utgångspunkten att analysera städer som centrala noder för den kapitalistiska ekonomin och utgå från deras betydelse 6 Rapporten heter, Banker i Sverige: Faktablad om svensk bankmarknad. Tyvärr säger inte rapporten lika mycket som intervjun. Se: 7 Jämför med Ingrid Hammarströms undersökning av Stockholm som handels- och sjöfartsstad (Hammarström 1970). 7

8 som kontroll- och koordineringsplatser för den senare är ett fruktbart perspektiv även för historisk forskning. Idag beskrivs världsstäder och globala stadsregioner som transnationella marknads- och produktionsplatser för avancerade företagstjänster och finansiell verksamhet, allt som ett företag kan behöva för att utveckla en framgångsrik global strategi. Även industristaden Stockholm bör kunna analyseras på samma sätt men ur ett nationellt perspektiv. Var det till Stockholm nationella aktörer sökte sig för att få den nödvändiga finansieringen och/eller kunskap för utvecklandet av verksamheter på annan ort? Stockholm har haft en klar dominans vad gäller storlek och ekonomiska aktiviteter jämfört med resten av landets städer. Stockholm har också en unik ställning som huvudstad och allt vad det innebär med en stor närvaro av statsbyråkrati, diverse riksorganisationer etc. För att få en klar bild av vilken roll Stockholm har haft i Sverige under 1900-talet måste Stockholms ekonomiska utveckling jämföras med andra svenska städers utveckling, särskilt utvecklingen i Malmö och Göteborg är intressant. Vilka ekonomiska aktiviteter har varit koncentrerade i Stockholm jämfört med andra städer? Här utgör den offentliga statistiken basen. Vi vet att Stockholm under hela 1900-talet har varit Sveriges finanscentrum (Hammarström 1970, William-Olsson 1961, 1984). Kan man genom en liknande undersökning få svar på varför vissa branscher har vuxit/växer och har utvecklats/utvecklas idag? (se vidare diskussion nedan om Städer som kunskapscenter). Städer i internationell konkurrens I och med den ökade ekonomiska globaliseringen menar flera forskare att nationalstatens makt har urholkats till förmån för andra aktörer. En ny typ av politisk styrning har vuxit fram. Det har skett en förflyttning av makt från nationalstaten till överstatliga och internationella organisationer och till den regionala och lokala arenan (se t.ex. Swyngedouw 1992, Held et. al. 1999, Sassen 1991, 1994, Scott et. al. 2001). Städer och regioner har sålunda fått en ny roll och gett sig in i en internationell konkurrens för att locka till sig de rörliga investeringarna (Swyngedouw 1992, Kesteloot, 2000, Scott et. al. 2001). Forskare som utvecklat diskussionerna kring globala stadsregioner menar att lokal politik utformas alltmer för att öka en plats konkurrensfördelar genom 8

9 att förbättra det lokala företagsklimatet. I den här strävan kan man också se ett nytt samarbete mellan privata och offentliga aktörer (Scott et. al. 2001). Politiska och ekonomiska aktörer antar att det som är bra för affärsklimatet är bra för hela stadsregionen, vilket är högst diskutabelt (se vidare s. 11). Utmärkande för stadsregioner, skriver Scott, är att det finns en vilja att konstruera en region som agerar enhetligt och har en identitet, man strävar efter ett bygga regionalpolitisk kompetens och att föra samman olika geografiska enheter för att bättre kunna hävda sig i den globala ekonomin. Konstruktionen av Stockholm-Mälarregionen skulle onekligen kunna beskrivas som en sådan politisk strävan att slå sig ut på den internationella arenan (se Appendix 2). En undersökning rörande vad staten/staden har gjort för att gynna (eller missgynna) Stockholms ställning i den nationella och den internationella ekonomin är nödvändig. Här finns det två skilda nivåer, dels StorStockholm och dels Stockholm-Mälarregionen. I liknande forskning bör man undersöka näringslivspolitiken, infrastruktursatsningar, medel till FoU etc. Hur ser samarbetet ut mellan offentliga och privata aktörer? Även här bör man anlägga ett längre historiskt perspektiv. Hur har detta förändrats över tid? I den här typen av forskning bör man även analysera marknadsföringen av Stockholm. Vad lyfter man fram för att locka till sig «rätt» aktörer till Stockholm och vad «glöms» bort i staden? En annan dimension i den samtida utvecklingen är att städer också försöker locka till medelklasshushåll för att på så vis förbättra skatteunderlaget och genom det öka stadens attraktionskraft (se Elmhorn 2001, kap. 8). När började Stockholm marknadsföra sig mot omvärlden? Här finns pågående forskning på historiska institutionen av Anna Kåring Wagman som forskar om Stockholms kommuns reklam och information till invånare, besökare och näringsliv under perioden En snabb genomgång av de rapporter som produceras av Regionplane- och Trafikkontoret i Stockholm visar tydligt att politiker i Stockholm idag är intresserade av och vill framhäva stadens roll i Europa och i Östersjöregionen. Särskilt intressant vore det att undersöka Stockholm-Mälarregionens satsningar 8 Se Mukhtar-Landgren 2005, för en sådan analys av Malmö. 9 Se framförallt Regionplane- och trafikkontoret, Rapport nr.2, (2002), Stockholmsregionen i världen, Rapport, nr 2, (1998), Stockholmsregionens internationalisering, Rapport nr. 1, (2005), Kunskapsregioner i konkurrens regional samverkan för framgång, Rapport nr.2., (2001), Storstadskonkurrens och samarbete i norra Europa, Ehrling, Guy (red.) (2000), Stockholm InTernational, en antologi om Stockholm i en regionaliserad och globaliserad värld, Regionplane- och trafikkontoret. 9

10 och strategier för att gynna näringslivet och locka till sig investerare. Från att ha varit huvudstad i nationen har Stockholm kommit att bli mer självbestämmande och styrande i staden ser på Stockholm som en egen aktör gentemot omvärlden snarare än endast som Sveriges huvudstad - från stad i nation, till stad i region och aktör i en global ekonomi. För att kunna svara på ovan frågor behövs en inledande genomgång av utvecklingen av den politiska strukturen. Vad kan Stockholms stad bestämma över och vad bestämmer staten, och hur har detta förändrats över tid? Städer som kunskapscenter Som jag skrev inledningsvis beskriver Saskia Sassen världsstäder/globala städer som både post-industriella produktions- och marknadsplatser för dagens avancerade företagstjänster och finansiell verksamhet. Det är hit de globala aktörerna söker sig för att inhandla de nödvändiga instrument som krävs i dagens värld. Sassen har främst lagt fokus på de främsta världsstäderna och globala städerna och undersökt deras rollfördelning samt interna ekonomiska och sociala struktur. Michael Storper teoretiserar mer generellt kring städers och regioners ekonomier i dagens globala ekonomi och menar att vissa platser har specifika territoriella tillgångar (Storper 1997a, 1997b), vilka är tillgångar som inte kan handlas med. Dessa tillgångar är platsspecifika och kan inte hittas någon annanstans och de kommer att locka till sig aktörer som behöver dem för en framgångsrik ekonomisk aktivitet. Storpers resonemang leder oss ytterligare ett steg bort från idén om den «platslösa» globala ekonomin. Han menar att städer måste förstås som platser som karaktäriseras av specifika konventioner och relationer där informell kunskap florerar. Detta skapar en specifik ekonomisk reflexivitet som ser olika ut på olika platser. Med begreppet ekonomisk reflexivitet vill han fånga in att dagens ekonomiska aktiviteter i allt större grad bygger på kunskap och kritisk reflektion och att ekonomiska aktörer är beroende av att vara på rätt plats för att vara konkurrenskraftiga (Storper 1997a). Globala aktörer kommer att söka sig till städer för att ta del av den där rådande ekonomiska reflexiviteten (Storper 1997b). Det handlar här om en kunskap som inte är uttalad, som inte kan läras ut, utan som sprids genom att man deltar i de rådande konventionerna och relationerna, i de informella nätverken kring den aktuella 10

11 industrin, t.ex. finanssektorn i London, eller den internationella politiska sektorn i Bryssel (se Elmhorn 2001). Vad Storper vill göra är att lyfta fram det som är specifikt med varje stad vad finns det för ekonomisk reflexivitet, och vilken typ av konventioner och relationer styr dessa aktiviteter? Under IT-boomen i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet fick Stockholm stor uppmärksamhet som Europas Internethuvudstad (Newsweek, 7 februari, 2000). Trots att IT-bubblan sprack kan man tänka sig att det fortfarande finns en specifik platsbunden ekonomisk reflexivitet i Stockholm vad gäller informationsteknologi som är av intresse för globala aktörer. Även Stockholms finansvärld vore ett intressant forskningsobjekt. Håller Stockholm på att bli Nordens och Östersjöregionens finansplats präglad av en specifik kunskap om dessa marknader? Genom liknande forskning skulle man bättre förstå Stockholms ekonomiska dynamik och varför vissa aktörer söker sig hit. Även Stockholms «hårda» tillgångar bör kartläggas, som betydelsen av det geografiska läget, närhet (avstånd) till marknader, arbetskraftens kompetens, infrastrukturen etc. Att städer skulle vara kunskapscenter är inget unikt för vår tid och därför är det ett fruktbart perspektiv att ha även när man resonerar kring städers ekonomisk-historiska utveckling. Schön (2000) beskriver industristaden Stockholm som ett kunskapscentrum på samma sätt som man idag pratar om städer som centrala mötesplatser för utbyte av (informell) information och kunskap. Stockholm blev Sveriges främsta industricentrum under andra hälften av 1800-talet (Schön 2000, Hammarström 1970), och vi ser framväxten av en mer organiserad kapitalism med ett samarbete mellan expansiva industrier och den finansiella sektorn (Schön 2000). Vid sekelskiftet växer den framgångsrika generationen av Svenska verkstadsföretag fram, som också i flera fall byggde på svenska uppfinningar AGA, ASEA, LM Eriksson, Separator och SKF. Börsen får ny betydelse för att förse de framväxande storföretagen med riskkapital. Nya banker grundades, ny riskkapitalmarknad skapas. Finansvärlden spelade sålunda stor roll i denna förnyelse inom industrin (Schön 2000: ). Hammarström beskriver Stockholm som Sveriges främsta ekonomiska centrum, där finansvärlden fanns koncentrerad med Riksbanken, börsen, handelshusen och de nya affärsbankerna (Hammarström 1970: 7), vilket också bekräftas av William-Olsson i en studie över Stockholm på 1930-talet (William-Olsson 1984). 11

12 Kan man spåra något av den entreprenörsanda och innovationsanda som präglade de svenska verkstadsföretagen som slog igenom med industrialismen? Och finns det ett invant samarbete mellan entreprenörer/innovatörer och riskkapitalister? Det skulle vara intressant att forska om dagens territoriella tillgångar i Stockholm har ett historiskt förlopp, kan vi prata om ett stigberoende i utvecklingen av vissa ekonomiska branscher i Stockholm? När man pratar om stigberoende ser man på utvecklingen som ett resultat av omständigheter, slumpen och historiska olyckor, det är inte alltid det bästa alternativet som vinner (David 1985). Det intressanta att ta fasta på i en diskussion kring Stockholms ekonomisk-historiska utveckling är snarare att historien spelar roll och att regional utveckling är en historisk stigberoende process (Coe & Townsend 1998, Krugman 1996, Maskell et. al. 1998). Coe & Townsend menar att länkningseffekterna är viktig - tillväxten av en sektor i ett område påverkar områdes attraktionskraft även för andra sektorer, genom dess inflytande på entreprenörskap, kapitaltillgång, arbetskraftstillgång och det institutionella ramverket. I ett liknande resonemang är förklaringen till hur det ser ut idag på en plats i allra högsta grad beroende av historien (Coe & Townsend 1998). Det här för vidare in på diskussionen kring agglomerationsekonomier. Diskussionen om agglomerationsekonomier härstammar från Alfred Marshall och hans förklaring till varför liknande industrier samlades på samma platser under 1800-talet. Han menade att när industrier koncentrerades till en plats bidrog det 1) till framväxten av en lokal professionell arbetskraft, 2) till billigare och ett större utbud av underleverantörer, 3) till att skapa en industriell atmosfär: den kunskap och information som finns i «luften» och lätt förs vidare (Krugman 1996: 40-41). Amin & Thrift (1992) har byggt vidare på det här resonemanget och pratar om «neo-marshallian-nodes». Neo-Marshallian-nodes är del av globala företagsnätverk och innehåller en specifik industriell atmosfär präglad av branschspecifik information och kunskap. De är centrala mötesplatser där kunskap utbytes, information samlas, kontakter byggs och platser där innovationer skapas och testas (Amin & Thrift 1992). Liknande platser är särskilt vanligt inom högteknologiska områden, som t.ex. Silicon Valley, vars svenska motsvarighet är Kista utanför Stockholm. Paul Krugman har hävdat att även andra sektorer bygger på samma ekonomiska dynamik, t.ex. modeindustrin i Milano 12

13 har samma behov av närhet till informell information och kunskap, skapa lojaliteter, att testa och utveckla nya innovationer, att sprida diskurser, de har också samma behov av specialiserad arbetskraft och specialiserade underleverantörer (Krugman 1996). För att använda sig av de här perspektiven på Stockholm behöver vi alltså både identifiera dagens specifika territoriella tillgångar men också se om historien kan ge oss svar på frågan varför just här? Den första frågan blir om man idag kan hitta någon specifik kunskap i Stockholm, en särskild typ av ekonomisk reflexivitet som lockar till sig såväl nationella som internationella aktörer till staden. Det uppenbara svaret är IT-sektorn, men vad är det för något som är unikt med den i Stockholm? Här finns det en del forskning gjord (se Sandberg 1999, Mariussen 2003, pågående forskning av Johan Jansson, doktorand på Kulturgeografen Uppsala Universitet). Hur påverkar sektorns närvaro staden? Även Stockholms roll som finansplats är central för en framtida forskning. En gedigen analys av vad som har varit och är specifikt med «finansplats Stockholm» ökar vår förståelse för Stockholms roll nationellt och internationellt. Stockholms finanssektor har under hela 1900-talet haft en framträdande roll nationellt (Hammarström 1970, William-Olsson 1984). Finansvärlden spelade en stor roll i förnyelsen av industrin i början av seklet (Schön 2000) och likaså under IT-sektorns boom på 1990-talet. I och med murens fall 1989 har Stockholm som finansplats i Östersjöregionen blivit än mer intressant. Stockholmsbörsen ingår i ett samarbete med Köpenhamn, Helsingfors, Tallinn, Riga och Vilnius. Är Stockholm på väg att bli Östersjöregionens finansplats? I en framtida forskning om Stockholms finansiella sektor måste den globala ekonomiska omstruktureringen beaktas. Som en konsekvens av avregleringar av de nationella kapitalkontrollerna i flera OECD-länder under 1980-talet skedde det en enorm ökning av internationella finansiella transaktioner. Vidare avregleringar som har öppnat upp de nationella finansiella marknaderna för utländska direktinvesteringar har också skett (Held et. al. 1999) blev det t.ex. tillåtet för utländska banker att starta dotterbolag i Sverige (Svenska Bankföreningen, 2005). Finanssektorn i Stockholm har som ett resultat av detta vuxit kraftigt de senaste decennierna, både mätt i antal sysselsatta (se Tabell 1 & 2, 13

14 s. 15 & s. 16) och i omsättning på börsen. Omsättningen på Stockholmsbörsen har de senaste tio åren ökat från 664,8 (mdr kr) 1995 till 3 390,7 (mdr kr) 2004 (Stockholmsbörsens hemsida) 10. I den här teoretiska diskussionen finns det tre delar som hjälper oss att förstå Stockholms ekonomiska utveckling. 1) Synen på staden som en unik mötesplats som innehåller platsspecifik kunskap som inte kan fås någon annanstans, 2) det historiska perspektivet som vill lyfta in att det som är platsspecifikt idag har en historia bakom sig, dagens utveckling bygger på ett stigberoende, 3) vad har den platsspecifika kunskapen betytt/betyder för stadens position nationellt och internationellt? För att genomföra den här typen av forskning kan man börja med en kartläggning över företags- och branschkoncentration över tid (titta på t.ex. antal sysselsatta, antal företag, förädlingsvärde). Undersöka affärspressen/tidningar över tid, hur har man skrivit om Stockholm som affärsplats? Vad har lyfts fram som tillgångar i staden? Idag kan man vända sig till konsultbyråer som tillhandahåller den tjänsten för företag (som Healey & Baker). Kanske även företagsmonografier, biografier över affärsidkare kan vara användbara. För att fånga dagens ekonomiska reflexivitet är det intervjuer med aktörer inom de utvalda branscherna som kan ge den bästa bilden. I den här analysen måste man även titta på statens/stadens roll. Vad har den gjort för att gynna företags- branschutveckling och lokalisering? Den interna ekonomiska och sociala omstruktureringen I världsstäder antas det ske en specifik ekonomisk och social omstrukturering direkt kopplad till närvaron av det transnationella kapitalet. Friedmann & Wolff (1982) menade att världsstäders interna utveckling bara kunde förstås i relation till deras integration i världsekonomin. I branscher knutna till det transnationella kapitalet beskrevs det arbeta en s.k. transnationell elit som tjänade det transnationella kapitalet snarare än det nationella och de hade sina lojaliteter på annat håll än med staden och nationen. 11 Den ekonomiska omstruktureringen i dessa städer ledde bort från en dominerande industrisektor mot en stad präglad Se även Reichs diskussion om symbolanalytikerna, den nya eliten som kopplar loss från nationalstaten och inte längre känner sig delaktiga i några nationella välfärdsstatsprojekt (Reich 1991). 14

15 av den avancerade tjänstesektorn. Detta ansågs bidra till en ekonomiskt polariserad och rumsligt segregerad stad med en timglasliknande klasstruktur där den transnationella eliten befinner sig på toppen och arbetare, ofta migranter från tredje världen, i den informella sektorn på botten, och medelklassen sakta men säkert krympande. Sassen tar analysen ett steg längre och menar att det är det nya produktionskomplexet med avancerade företagstjänster och finansiella tjänster för den globala marknaden som bidrar till den ekonomiska omstruktureringen i dessa städer (Sassen 1991, 1994). Sassens fokus ligger också på konsekvenserna av den här typen av ekonomisk omstrukturering vad sker i en stad med en kraftig nedmontering av traditionella industrijobb till förmån för framväxten av avancerade företagstjänster och en finansiell sektor? Vilka är konsekvenserna av att producera global kontrollkapacitet? Vilken typ av arbeten skapas? Vilken typ av stad växer fram? Den utveckling som sker i världsstäder och globala städer kan sägas utgöra de mest extrema uttrycken för den globala ekonomiska omstruktureringen som pågått sedan 1970-talets kris, men liknande tendenser kan hittas i städer som inte är lika integrerade i den globala ekonomin. Både Friedmann & Wolffs artikel och Sassens forskning har inspirerat till vidare forskning kring städer, även på städer som inte direkt kan sägas vara världsstäder i klass men London och New York. Forskare har tagit fasta på diskussionen om den ökande ekonomiska globaliseringen och betydelsen av detta för städer, den påföljande avindustrialiseringen av västerländska städer, en förflyttning mot en avancerad tjänsteproduktion, och en ökad ekonomisk, social och rumslig polarisering i den ekonomiska omstruktureringens spår. I en alltmer globaliserad värld har ett perspektiv som analyserar städers interna utveckling i relation till stadens integration i den globala ekonomin vunnit mark. Ett liknande perspektiv är mer lämpligt på världsstäder som London och New York, men det är ett användbart perspektiv även på andra städer, då inga städer idag kan sägas helt stå utanför den globala ekonomin. Det är också möjligt att utgå från samma resonemang men förflytta sig till andra geografiska nivåer (se Elmhorn 2001), som den nationella och regionala. I Stockholms fall skulle det innebära att man undersöker vad Stockholms funktion som huvudstad, med närvaron av en statlig byråkrati och tjänstemän, har inneburit för sta- 15

16 dens ekonomiska struktur. Stockholm har också under 1900-talet hyst huvudkontor till flera svenska multinationella företag vad har det betytt? Med tanke på den nya ambitionen att marknadsföra staden internationellt, som en port till Östersjöregionen, och som Östersjöregionens finansplats, är det centralt att analysera vilka konsekvenser en liknande roll har på den interna ekonomiska och sociala strukturen. Om staten/staden gynnar en viss typ av utveckling där högteknologiska och avancerade företagstjänster och finansiell verksamhet premieras är det viktigt att undersöka vad det får för ekonomiska, sociala och rumsliga konsekvenser i staden. Sassens empiriska undersökningar av världsstäder (1991, 1994) visar på samma ekonomiska och sociala polarisering som Friedmann & Wolff förutspår, d.v.s. en ökad ekonomisk och social polarisering, som också bidrar till en rumslig segregering, efter etnicitet och klass. Sassen menar att det är en direkt konsekvens av den ekonomiska omstruktureringen. Hon visar att dagens tillväxtbranscher, företagstjänster och finansiell verksamhet, skapar en större andel höginkomstarbeten och låginkomstarbeten än vad tillverkningsindustrin gjorde. De industriarbeten som skapades under efterkrigsboomens gyllene år bidrog till framväxten av en medelklass och inkomstklyftorna i samhället minskade. Dagens avancerade tjänsteekonomi i städerna, menar Sassen, bidrar till en ökning av inkomstpolariseringen och en minskning av medelklassen (Sassen 1991, 1994). Sassen kopplar sålunda ihop den förändring som hon ser i globala städer med förflyttningen mot en avancerad tjänsteekonomi. Hon menar att det har skett en nedmontering av fasta heltidsarbeten inom framförallt industrin som har ersatts med en flexibel arbetsmarknad präglad av deltidsarbeten och korttidskontrakt, och vissa städer har även sett framväxten av en informell sektor. Slutsatsen är att den avancerade urbana tjänsteekonomin skapar både högkvalificerade och lågkvalificerade arbeten. Både den välbetalda konsulten och den informella städerskan är del av den avancerade urbana tjänsteekonomin. Dessa slutsatser hjälper oss att ställa teoretiskt relevanta frågor kring sysselsättningsförändringarna och ekonomisk omstrukturering. I den tidigare forskningen har jag inte hittat någon teoretiskt orienterad studie över sysselsättningsförändringarna i Stockholm som täcker en längre sammanhängande period över 1900-talet. 16

17 Stämmer det att efterkrigstidens gyllene år verkligen präglades av fasta, trygga heltidsarbeten inom industrisektorn som ledde till minskade inkomstklyftor? I sådana fall, för vem? När skedde avindustrialiseringen i Stockholm? Vilka grupper av arbetare drabbades (kön, etnicitet)? Vad ersattes industrijobben med? Hur har utvecklingen mot en tjänsteekonomi påverkat den ekonomiska och sociala utvecklingen i Stockholm? En klassisk ekonomisk-historisk studie över vilka sektorer som växer och minskar, vem (kön, etnicitet) som jobbar var, är nödvändig. Hur ser lönestrukturen ut i de nya tillväxtsektorerna jämfört med de gamla? Vilka typer av arbeten innehöll de dominerande näringsgrenarna under efterkrigstidens gyllen år? Vilken typ av arbeten innehåller de nya tillväxtsektorerna? Växer det fram en flexibel, och för vissa, osäker arbetsmarknad, med en större andel deltid och tillfälliga arbeten? (Ja, det vet vi att det gör, men exakt hur ser den ut?) För att få svar på dessa frågor är offentlig statistik tillgänglig. 12 När man analyserar de stora förändringar som antas ha skett i en förflyttning mot en tjänsteekonomi måste man ta i beaktande att den ekonomiska omstrukturering som beskrivs i världsstäder inte bara är ett uttryck för dessa städers integration i den globala ekonomin 13, utan också ett uttryck för Fordismens kris och förflyttningen mot en post-fordistisk ordning (se Appendix 2 för vidare diskussion kring dessa olika ackumulationsregimer). Det är i och för sig inte två separata fenomen. Den ökande ekonomiska globaliseringen på 1970-talet var del av den fordistiska ackumulationsregimens kris och sammanbrott. På talet började västerländska företag i större utsträckning förlägga produktionen till låglöneländer och bidrog till vad som brukar kallas den nya internationella arbetsdelningen (Hoogvelt 2001, Held et. al. 1999, Benería 2003). För att upprätthålla vinsterna i en allt hårdare internationell konkurrens växer det fram en ny organisering av produktionen. 14 Det sker en uppluckring av den vertikala organisationen, företag lägger ut mer arbeten på underleverantörer, allt ifrån tillverkning till avancerade servicetjänster som konsulter och lågkvalificerade 12 Här är det också intressant att titta på förädlingsvärdet inom olika sektorer över tid. Även storleken på företagen inom de olika sektorerna är av intresse. 13 Däremot bidrar närvaron av transnationella aktörer och kapital till att skapa ytterligare ojämlikheter i staden då företag som konkurrerar på den globala marknaden har större kapitaltillgångar, och de som är anställda av dessa företag tjänar mer pengar. Detta bidrar till att dessa aktörer kan bjuda över lokala aktörer vad gäller t.ex. hyror, investeringar och löner (Sassen 1994, se även Elmhorn 2001, kap. 8). 14 Med den nya internationella konkurrensen blev den kostsamma produktionen i väst svårare att upprätthålla, en utveckling som sammanföll med en ökad kritik mot välfärdsstaten och fackföreningarnas makt (Hoogvelt 2001, Portes & Castells 1989, Benería 2003). 17

18 servicetjänster som städning. Konsekvensen är att små företag med flexibla arbetsarrangemang har vuxit i antal. Forskning om detta hävdar att den här utvecklingen föder mer osäkra arbeten, att vi har förflyttat oss bort från Fordismens fasta heltidsarbeten inom industrin till post-fordismens osäkra arbetsmarknad inom en ekonomi alltmer dominerad av tjänstesektorn i västvärlden. Det är inte heller bara den privata sektorn som har förändrat sin organisation utan även staten och kommunerna har i större utsträckning privatiserat sina verksamheter och skapat allt fler arbeten i små företag som tillhandahåller omsorg, vård och utbildning. Den här utvecklingen är också ett uttryck för ett sammanbrott av det dittills rådande konsensus som fanns kring den keynesianska välfärdstatsmodellen och fackföreningarnas landvinningar (Mingione 1990, Castells 1989, Portes et. al. 1989, Hoogvelt 2001). Stockholm har likt andra västerländska städer genomgått en ekonomisk omstrukturering i kölvattnet av 1970-talets kris. Företagstjänster och finanssektorn har vuxit i takt med att tillverkningsindustrin minskat (se Tabell 1 nedan). Avindustrialiseringen av Stockholm började dock redan några decennier in på 1900-talet. År 1900 arbetade 52% inom tillverkningsindustrin, 1930 hade sysselsättningen sjunkit till 43,3%. Parallellt med den tidiga avindustrialiseringen växte andelen sysselsatta inom «handel & transport». 15 Schön menar att industrisamhällets genombrott ledde till en stor tillväxt av tjänstearbeten i städerna (Schön 2000: 318). I takt med att kostnaderna för industrin steg i städerna och infrastrukturen utvecklades menar Schön att en del av den industriella produktionen omlokaliserades till mindre orter. Redan under 1920-talet utvecklas i stället tjänstesektorn och en mer produktiv verkstadsindustri i de större städerna (Schön 2000: 256). En snabb titt på den historiska statistiken på USK visar att 1940 arbetade 35,3% inom «industri & hantverk», en siffra som var oförändrad 1950, men sjönk till 30,4% , för att sjunka ytterligare till 16,6% 1970, och till 9,0% 2000 (se Tabell 1) 17. Det finns alltså fog för att förhålla sig 15 Information från Johan Söderberg. Han har gjort en statistisk sammanställning över förvärvsarbetande efter näringsgren i Stockholm för hela 1900-talet, baserad på Statistisk årsbok för Stockholms stad. 16 Då kallad «gruvdrift, tillverkningsindustri m.m.». 17 Den historiska statistiken på USK hemsida gäller för åren 1940, 1950, 1960 och endast nattbefolkningen. Informationen hittas på följande adress: 9991&category=11554&topcategory= Siffrorna för 1970 och 2000 är baserade på dagbefolkningen och de årsböcker som anges som källor till Tabell 1. Det är alltså en jämförelse mellan natt- och dagbefolkning över tid. Jag har jämfört de relativa talen för dessa grupper åren och intressant nog gör det minimal skillnad i de relativa talen. 18

19 Tabell 1: Förvärvsarbetande befolkning efter näringsgrenar i procent i Stockholm för åren 1970, 1980, 1990, 2000, dagbefolkning. Sektorer Sektorer 2000 Jord-skogsbruk mm 0,4 0,3 0,3 Jord-skogsbruk mm 0,2 Mineralbrytning Tillverkning 16,6 12,7 10,9 Tillverkning & utvinning 9,0 El-, gas- och vattenförsörjning 1,1 1,1 0,7 Energiproduktion, vattenförsörjning, avfallshantering Byggnadsverksamhet 7,8 5,2 4,9 Byggnadsverksamhet 3,5 Varuhandel, hotellverksamhet 20,5 18,5 18,3 Handel och 20,3 kommunaktioner Samfärdsel, post, tele 9,8 10,0 8,5 Bank-,försäkring-, fastighets-, 13,4 16,9 19,9 Finansiell verksamhet 30,3 och uppdragsverksamhet och företagstjänster Utbildning och forskning 6,0 Vård och omsorg 9,7 Personliga och 10,7 kulturella tjänster Offentlig förvaltning 30,2 35,1 34,8 Offentlig förvaltning mm 6,7 och andra tjänster Ej specificerad verksamhet 0,1 0,2 1,7 Ej specificerad verksamhet 2,9 Samtliga näringsgrenar 99, ,7 Källa: Baserad på Statistisk årsbok Stockholm, USK, 1975: tabell 42, 1982: tabell 38, 1993: tabell, 167, 2003: tabell 147. Observera nya sektorindelningar för De nya sektorsindelningarna bör undersökas grundligare. lite skeptisk till den beskrivningen av en kraftfull ekonomisk omstrukturering i samband med 1970-talets kris vad gäller Stockholm. Avindustrialiseringen av Stockholm har skett under en betydligt längre historisk period, och kräver sin egen undersökning. Det betyder dock inte att man inte kan se en förflyttning mot en avancerad tjänsteekonomi i Stockholm från 1980-talet och framåt. Tvärtom, i den sektor som innehåller dagens tillväxtbranscher företagstjänster och finansiella verksamhet har sysselsättningen ökat från 13,4% 1970, till 30,3% 2000 (se Tabell 1 & 2). Det är den sektorn som har skapat flest nya arbeten. Sysselsättningen inom sektorn har ökat med 100% sedan De olika branscherna inom sektorn (se Tabell 2) har vuxit i takt med tjänsteekonomins utveckling införs en ny näringsgrensindelning för den offentliga statistiken vilket man kan tolka som ett tecken på reella förändringar i ekonomin. Det uppstår nya yrken och branscher som kräver sina egna klassificeringar, t.ex. «datakonsulter och dataservicebyråer» som år 2000 sysselsatte personer i Stockholm. Det är svårt 19

20 Tabell nr 2: Förvärvsarbetande befolkning branschvis inom finansiell verksamhet, media och företagstjänster i Stockholm, i procent. Absoluta tal inom parantes. Dagbefolkning. Branscher Branscher 2000 Bank- och finansverksamhet 23,9 (14 080) Försäkringsverksamhet 19,0 (11 226) Fastighetsförvaltning- 57,1 och förmedling, (33 689) uppdragsverksamhet 22,7 (18 264) 15,3 (12 309) 47,0 (37 849) 27,7 (28 817) 12,4 (12 838) 51,3 (53 301) Banker och andra kreditinstitut 15,5 (24 977) Försäkringsbolag 6,6 (10 592) Fastighetsbolag och 5,8 fastighetsförvaltare (9 415) Fastighetsförvaltning & fastighetsförmedling - 14,9 (11 996) 8,6 (8 898) Uthyrningsfirmor 0,8 (1 233) Datakonsulter och 19,9 dataservicebyråer (32 011) Andra företagstjänster 51,4 (82 780) Källa: Baserad på Statistisk årsbok Stockholm, USK, 1975: tabell 42, 1982: tabell 38, 1993: tabell, 167, 2003: tabell 147. Observera ny branschindelning från 1992, vid forskning bör innebörden i de nya branschindelningarna undersökas närmare. att undersöka den relativa ökningen av sysselsättningen över tid inom varje bransch eftersom branscherna ändrar innehåll. «Bank- och finansbranschen» är dock möjlig att undersöka och inom den ökade sysselsättningen med 36,7% mellan 1980 och Branschen «andra företagstjänster» sysselsatte flest personer år 2000 och innehåller allt från juridiska tjänster till konsultverksamhet, arkitekter, reklambyråer och städfirmor. Vilka typer av arbeten skapas inom finansiell verksamhet och företagstjänster? Skapas det fler höginkomstarbeten och låginkomstarbeten i den sektorn än vad det gjorde i den traditionella industrisektorn? Skapas det fler tillfälliga än fasta arbeten? Vilken typ av arbeten som skapas och vem kön och etnicitet som utför vilka arbeten kräver en djupare analys. 20

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Drivkrafter för utveckling Vad kan vi lära av tillväxt i stora städer för att få utveckling i landsbygden? Tillväxtdrivande verksamheter utifrån två

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Partssamverkan för effektiva produktionssystem

Partssamverkan för effektiva produktionssystem Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa (Arnstberg och Bergström 2001) Planering för framsteg

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Utländska dotterbolag i Finland 2008

Utländska dotterbolag i Finland 2008 Företag 2009 Utländska dotterbolag i Finland 2008 16 procent av företagens anställda arbetade i utländska dotterbolag år 2008 2008 var den sammanräknade omsättningen för utländska dotterbolag i Finland

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09

Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09 Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09 1 Olika initiativ samma mål Finansplats Stockholm samarbetsprojekt på branschens initiativ 2005 Finansmarknadsrådet tillsatt av regeringen med uppdraget att främja

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Regionen som vision Det politiska projektet Stockholm-Mälarregionen. Erik Westholm Institutet för Framtidsstudier Tema: Regioner i omvandling

Regionen som vision Det politiska projektet Stockholm-Mälarregionen. Erik Westholm Institutet för Framtidsstudier Tema: Regioner i omvandling Regionen som vision Det politiska projektet Stockholm-Mälarregionen Erik Westholm Institutet för Framtidsstudier Tema: Regioner i omvandling Välfärdsstatens geografi Lika villkor åt alla överallt folkhemstanken

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 December 2014 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping

Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping Urbanisering är ett relativt begrepp som ständigt är och ständigt har varit under förändrad betydelse. För 200 år sedan fanns enbart några få procent

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Stockholms län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Teknisk kompetens i Västmanlands näringsliv

Teknisk kompetens i Västmanlands näringsliv RPPORT 2005 : 19 Teknisk kompetens i Västmanlands näringsliv En analys av andelen tekniker inom tillverkningsindustri och avancerade företagstjänster. Författare: Henric Orgren NÄRINGSLIVSENHETEN Förord

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer

Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin

Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin Det är uppenbart att: människor och företag (i en tilltagande grad) är koncentrerade till vissa platser företag inom vissa branscher är mer koncentrerade till

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Sveriges börsklimat idag och framöver. Dec 2013

Sveriges börsklimat idag och framöver. Dec 2013 Sveriges börsklimat idag och framöver Dec 2013 Stockholmsbörsen i topp! Källa: SEB Sveriges framgång Exportinriktad ekonomi Innovation Forskning Stockholmsbörsen Energi 1% Material 3% Finans 30% Industri

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Ålands Näringslivs trendbarometer

Ålands Näringslivs trendbarometer Företagsklimatets trendbarometer (december 2014) Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra

Läs mer

Utan migration stannar Norrland

Utan migration stannar Norrland Utan migration stannar Norrland Problemet är inte invandringen, problemet är vad som händer sedan, hur vi som samhälle tar hand om eller hjälper människor att ta hand som sig själva. Utan migration stannar

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

OSKARSHAMNS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2007-2012

OSKARSHAMNS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2007-2012 OSKARSHAMNS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2007-2012 22 oktober 2014 AMBITION MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Innovation. Om definition och om att mäta

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Innovation. Om definition och om att mäta Innovation Om definition och om att mäta 1 Innovation är ett abstrakt/teoretiskt begrepp I teorin förklarar innovation (delar av) tillväxten och ekonomisk dynamik Generellt är det omvandlingsprocesser

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700 Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration

Läs mer

Företagarrådet Stockholms stad och län

Företagarrådet Stockholms stad och län Stockholm 2013-02- 04 Företagarrådet Stockholms stad och län Strategi och Handlingsplan 2013-2014 www.moderaterna.net/foretag Innehållsförteckning Bakgrund 4. Det svenska näringslivet 5. Sverige i en globaliserad

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Framtidens tillväxt och näringslivn

Framtidens tillväxt och näringslivn Regionens attraktionskraft Hur skapar vi en attraktiv region för morgondagens kompetens och företagande? 1.Kommunikation & infrastruktur (41) Bind ihop regionen, stå sig i konkurrens med Kastrup 2.Utveckla

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN #02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 2014 EN RAPPORT FRÅN 2 / TILLVÄXTVÄRK? INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 1/ INLEDNING 5 2/ BRANSCHEN OCH OMVÄRLDEN

Läs mer

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering 1 Globalisering och ekonomisk utveckling bakgrund, innebörd, konsekvenser 2 Fattiga och rika 3 Sverige i en globaliserad

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.

Läs mer

Intervju Hägglunds Drives AB

Intervju Hägglunds Drives AB Hösten 2004 Intervju Hägglunds Drives AB En intervju inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. Intervju med: Production Manager Leif Eriksson INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer