Granskning. Superhjältar och såpoperor EU-finansierade propagandaprojekt. Vad beslutar EU egentligen om? Cirkusar, biodling och badvatten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning. Superhjältar och såpoperor EU-finansierade propagandaprojekt. Vad beslutar EU egentligen om? Cirkusar, biodling och badvatten"

Transkript

1 Granskning en tidning om EU-samarbetet - 3/2008 EU Superhjältar och såpoperor EU-finansierade propagandaprojekt Vad beslutar EU egentligen om? Cirkusar, biodling och badvatten

2 Innehållsförteckning Ledare 2 Gummiparagrafen som ökar EU:s makt 3 EU vill påverka barnen via skolmjölken 4 Konformism en del i varje unionsbygge 4 EU och surströmmingen 5 Från badvatten till silkesodling 6 Subsidiaritet är bara ett annat ord för överhet 8 Annika och Sören nya partiledare 9 EU propagerar genom kultursatsningar 10 EU startar propaganda-tv inför valet 12 Maktens arrogans 13 Boktips 14 Fortsatta problem i Tjeckien om Lissabonfördraget 14 Recept 15 Sudoku 15 Vad hände med subsidiaritetsprincipen? Ständigt nya områden kommer upp på EU:s dagordning. Dit hör till exempel harmonisering av cirkusutrustningar, jaktfrågor, skogsvård, rätten att snusa, arbetstidsregler för bussförare och läkare, regler för användning av stegar på arbetsplatser, bussgolvs lutningsgrad, badvattenkvalitet och barnfetma. Alla är exempel på frågor som borde ligga utanför EU:s makt och inflytande. EU ska nämligen följa den så kallade subsidiaritetsprincipen. Denna princip innebär att politiska beslut ska läggas på den lägsta möjliga nivå som är förenlig med ett effektivt beslutsfattande. Makt ska således inte centraliseras till EU, om det inte finns ett mervärde med detta. Det faktum att subsidiaritetsprincipen inte tillämpas och efterlevs är problematiskt, då det ytterst handlar om vår demokrati och på vilken politisk nivå som beslut ska fattas. Vad gör då EU-ledarna för att begränsa EU:s makt till kärnfrågor, där gemensamma regler bidrar med ett mervärde? EU:s ledare har under de senaste åren förhandlat om Lissabonfördraget, det nya EU-fördrag, som anger spelreglerna för EU-samarbetet. EU:s ledare hade i samband med förhandlingarna om det nya fördraget en gyllene möjlighet att begränsa EU:s makt till ett fåtal gränsöverskridande frågor. I stället för att göra detta, kom de överens om att stärka Europeiska unionens befogenheter inom en rad områden. Lissabonfördraget nämner betydelsen av subsidiaritetsprincipen i några artiga meningar, för att sedan klart och tydligt fastställa att EU ska få nya, eller utökade, befogenheter inom områden såsom idrottspolitik, rymdpolitik och turismpolitik. Ansvarig utgivare Hélène Goudin Redaktion Henrik Dahlsson Hélène Goudin José Gutiérrez Jan Å Johansson Markus Nyman Postadress IND/DEM-gruppen Vasagatan Stockholm E-post Redaktionen svarar för osignerat material. Omslagsfoto: Europeiska kommissionen EU-institutionerna tar dock lätt på subsidiaritetsprincipen och tolkar den nästan alltid som att det finns ett mervärde med att centralisera makten till EU. Om medlemsstaterna har synpunkter på centraliseringen av makten, kan de ifrågasätta EU-beslut och ytterst vända sig till EG-domstolen, som dock tenderar att främst ta hänsyn till fördragets skrivningar om att skapa en allt närmare union mellan Europas folk. Och en allt närmare union kräver allt fler EU-regleringar... Det faktum att subsidiaritetsprincipen inte tillämpas och efterlevs är problematiskt, då det ytterst handlar om vår demokrati och på vilken politisk nivå som beslut ska fattas. EU: s ansvarsområde behöver begränsas och förtydligas. Subsidiaritetsprincipen måste börja tillämpas i praktiken. Just nu används den främst som en högtidlig, men innehållslös, fras i politiska hyllningstal till EU-samarbetet. Hélène Goudin EU-parlamentariker Vice ordförande, Junilistan Foto: Europaparlamentet 2

3 Subsidiaritetsprincipen - gummiparagrafen som ökar EU:s makt Den så kallade subsidiaritetsprincipen, som i svensk debatt felaktigt översätts till närhetsprincipen, handlar om att rätt beslut ska tas på rätt nivå. Så ska politiken blir effektiv, enligt EU. En genomgång av subsidiaritetsprincipens historiska bakgrund och praktiska tillämpning visar att den har används för att motivera ökad centralstyrning inte tvärtom, som många EU-kramare tycks tro. Principen kommer ursprungligen från katolska kyrkans sociala lära. Det kan å ena sidan betyda att medborgarna ska vara involverade i beslut som rör dem själva och att de beslutande organen ska vara nära medborgarna. Å andra sidan kan principen tolkas som att respekt måste visas för högre auktoriteter och att vissa beslut inte kan ifrågasättas. Denna dubbelmening är viktig att känna till, eftersom den ger en bakgrund till dagens tvetydiga tolkning av begreppet. Subsidiaritetsprincipen, som idé, har genom historien haft dubbla syften. I 1600-talets Holland sågs principen som ett sätt att värna städernas självstyre, samtidigt som den framväxande staten ville skapa enhetliga regler. Principen har därför tydliga kopplingar till federala system, där lokalt och regionalt självstyre kombineras med ett starkt centralstyre inom en rad områden. Men detta behöver inte, som i EU:s fall, innebära några begränsningar för överstatligt beslutsfattande. Krav på ökad centralisering När subsidiaritetsprincipen presenterades på 1970-talet i Tindemansrapporten, fanns också förslag om att radikalt utöka EU:s befogenheter. Detsamma gäller EU-parlamentets utkast till ett nytt EU-fördrag från 1984, vilket senare blev Maastrichtfördraget. Förespråkande av subsidiaritet har därför, paradoxalt nog, gått hand i hand med förespråkande av ökad politisk centralisering. Vatikanens euromynt. Foto: Europeiska kommissionen I Maastrichtfördraget från 1991, infördes den så kallade subsidiaritetsprincipen för första gången, som ett svar på kritiken mot växande centralisering. Subsidiaritetsprincipen säger, enkelt uttryckt, att EU bara ska agera om ett förslags målsättningar inte kan uppnås på ett effektivt sätt av medlemsländerna. Beslut på lokal, regional eller nationell nivå måste vara lika effektiva som om beslutet hade tagits på central nivå. Effektivitetsaspekten är den centrala, inte på vilken nivå beslutet tas. Därför är det fel att översätta subsidiaritetsprincipen till närhetsprincipen, vilket är vanligt i svensk debatt. Begreppets tvetydighet gör att principen kan användas för att motivera såväl ökad som minskad Brysselmakt. Dessa båda åsiktsriktningar, vilka representerar två helt vitt skilda perspektiv på EU, förenades när subsidiaritetsprincipen fick konstitutionell status genom Maastrichtavtalet. Subsidiaritetsprincipen har dock inte på något avgörande sätt begränsat EU:s befogenheter Subsidiaritetstest Utvärderingar av vilken effekt subsidiaritetsprincipen har haft ger inga entydiga svar. Sedan 1992, genomför kommissionen ett så kallat subsidiaritetstest på nya lagförslag. Enligt detta ska tre, mycket generella, krav uppfyllas: åtgärden ska beröra flera länder, inte störa handeln och bidra med ett mervärde. EU-kommissionen kan tillåta lägre beslutsnivåer att genomföra ett beslut på olika sätt. Men de politiska målsättningarna formuleras centralt. Andra utvärderingar visar att principen har verkat i såväl centralistisk som decentralistisk riktning. Inom det sociala området, har den lett till ökad EU-makt, men i miljöpolitiken har den gett medlemsländerna ökat handlingsutrymme. Subsidiaritetsprincipen har dock inte på något avgörande sätt begränsat EU:s befogenheter sedan Maastrichtavtalet, då principen infördes. Varje fördrag sedan dess Amsterdamfördraget 1997, Nicefördraget 2001 och senast Lissabonfördraget leder till en centralisering av makt från medlemsstater till EU. Forskning visar också att i ett federalt system vilket EU i realiteten är centraliseras makten gradvis till dess centrum. Denna artikel baseras på rapporten Fullgör de sina uppdrag? En granskning av Regionkommittén och Ekonomiska och sociala kommittén (2005:6) av Henrik Dahlsson. Rapporten kan laddas ner från Junilistans (IND/ DEM) hemsida eller beställas från kansliet. 3

4 EU vill påverka barnen via skolmjölken Vill du utsätta ditt barn för daglig EU-propaganda? EU ger 66 miljoner kronor i skolmjölkbidrag till svenska skolor. Det är pengar som vi, många gånger om, själva betalat in till EU. Nu kräver EU som motprestation att få sätta upp skyltar som talar om att skolmjölken kommer från EU. Skolorna hamnar i en utpressningssituation: Ingen skylt - inget mjölkbidrag. Endast i diktaturer har vi sett motsvarande propaganda. Varje skoldag ska barnen se de glada korna på skylten. Budskapet är underförstått. Det är minsann EU som betalar din mjölk. Glöm aldrig det, lille vän. Ingen svensk institution skulle ens komma på tanken. Särskilda kontrollanter kommer att sändas runt för att se till att skolmjölksförordningen följs på varje skola. Mjölk som dricks ger bidrag, men mjölk som används i varma rätter ger inget bidrag. I en intervju i Gefle Dagblad, har EUkommissionens representant i Sverige sagt att skylten nog inte är tänkt att rikta sig mot barn utan mot de vuxna. Hur i hela friden tänker man då? Skylten, som ska sättas upp i matsalen, innehåller en teckning riktad till barn. Korna på teckningen har varken spenar eller öron. Avsaknaden av spenar ska väl visa att mjölken kommer från EU och inte från korna. Nu är det dags att säga ifrån! EUs klåfingrighet måste stoppas. EU-samarbetet måste begränsas till att gälla ett fåtal gränsöverskridande frågor, såsom miljö och att skapa en väl fungerande inre marknad. Då kan vi minska Sveriges EU-avgift med hälften. Genom att begränsa flödet av pengar till EU, kan vi stoppa galna byråkratiska påhitt som skolmjölksbidraget. Johan Olson, sympatisör Foto: Europeiska kommissionen Konformism en del i varje unionsbygge EU diskuteras sällan i svensk politik. En förklaring till det är givetvis att det råder en stor enighet i grundfrågorna mellan de dominerande riksdagspartierna. Man är positiv till unionen och till Lissabonfördraget. Tiden för debatt ägnas åt block- och partiskiljande frågor. Att det bland medlemmar och sympatisörer i alla partier finns kritiska EUströmningar är en sak man sällan märker i den offentliga debatten. När vi folkomröstade om EG var det många anhängare till unionen som kategoriskt avvisade varje tal om risk för ökad centralstyrning. Vi fick lära oss en ny benämning: subsidiaritetsprincipen. För en del var det som om vägen till det förlovade lokalsamhället hade stakats ut. Andra som gärna kritiserade centralism i Sverige inte minst s-märkta kommunpolitiker såg den nya ordningen som ett sätt att komma förbi betonghäckarna i Stockholm. Men redan i början av 2000-talet kom EU-ledarna fram till samma slutsats som svenska EU-kritiker. Unionen hade låg demokratisk legitimitet, bristande öppenhet, det var en långtgående centralisering och detaljreglering. Ja, precis så var det. Arbetet med ett EU-fördrag framställs gärna som ett försök att komma till rätta med de brister som EUledarna själv definierat. Men istället för att visa lyhördhet för olika kritiska opinioner har eliterna lyssnat till varandra. När folket i olika länder röstade nej till det första förslaget blev det bara en paus i arbetet. Sedan kom Lissabonfördraget, som fick nej på Irland. Det var ett streck i räkningen men inget avgörande hinder. Processen inleddes omgående för att få irländarna att rösta rätt. Hela hanteringen är fjärran från pratet om en gemenskap där man skulle hylla subsidiaritetens princip och vårda särarter. Men även innehållet i fördraget stärker unionen och försvagar de enskilda länderna. Vetorätten försvinner på en rad områden, EU-institutionerna får vidgade befogenheter, det blir en EU-ledare och en talesperson för utrikesfrågor. De statsliknande dragen är skarpa. Det finns avgörande skillnader mellan Sovjetunionen och Europeiska Unionen, något som alla demokrater är tacksamma över. Men det finns också en del likheter. En union är alltid svårstyrd: det är en ständig kamp mellan centrum och periferi. Och i centrum är det vanligt att man säger: för att kunna tillgodose alla önskemål ute i periferin, då måste vi få mer makt. De som inte tänker som centralisterna, de tänker fel och ska tänka om. Konformismen blir en del av ideologin. Jag skulle givetvis mycket hellre leva i Bryssel 2008 än i Moskva under något år under Sovjettiden. Men det gäller att undvika att den nya unionen ska bli än mer lik den numera avvecklade unionen. I det ligger att envetet stå emot de ständiga försöken att stärka centralmaktens grepp och hänvisa fler till en demokratisk periferi. Peter Swedenmark Foto: Henrik Sekander/Nästan bara Östersund 4

5 EU och surströmmingen - vad hände med subsidiariteten? I sitt sista tal i Almedalen, den 10 juli 2003, berörde Anna Lindh EU-samarbetet. Lindh menade att EU förvisso har sina brister, men att det finns massor av överdrifter om EU:s klåfingrighet och byråkrati. Hon sade bland annat att EU aldrig har sagt nej till traditionell tillverkning av surströmming, något som svensk media tidigare hade rapporterat om. Enligt Lindh, var det endast en väldigt nitisk tjänsteman på hälsoförvaltningen i Örnsköldsvik som tyckte att man borde ställa krav på tillverkningen av surströmming och som hänvisade till ett EU-direktiv, som argument för att göra livet surt för tillverkarna av surströmming. Granskning EU fick en pratstund med den nitiske tjänstemannen i Örnsköldsvik, Lars-Gunnar Olsson. Granskning EU: Har EU-regler påverkat svensk surströmmingstillverkning? Ja. EU:s direktiv innebar att trä inte fick användas i livsmedelssammanhang. När EU:s inspektörer var i Sverige och genomförde kontroller konstaterade de att det minsann fanns livsmedelslokaler med trä i fönsterbågarna. Det gick inte för sig. I samband med detta insåg inspektörerna dessutom att träfat traditionellt används i surströmmingsanläggningarnas jäsfat och vid kaviartillverkning på västkusten. Detta var inte förenligt med EU:s lagstiftning. Efter protester backade EU från de strikta kraven på att trä överhuvudtaget inte fick förekomma i livsmedelssammanhang. Det har dessutom varit förbjudet att sälja bomberade (buckliga) burkar med surströmming, eftersom EU-reglerna inte accepterar denna typ av skador på burkar som innehåller livsmedel. Detta är ytterligare ett exempel på en stelbent och byråkratisk regel. En bomberad surströmmingsburk leder inte till att några farliga ämnen utvecklas, eftersom det handlar om en jäst produkt. Reglerna kring bomberade burkar har dock blivit mer flexibla under senare tid. Granskning EU: Påverkar EUregler fortfarande svensk surströmmingstillverkning? Ja. En del små lokala surströmmingstillverkare som använder enkla okaklade sjöbodar för tillverkning av små kvantiteter surströmming har problem med att uppfylla EU:s strikta lokalkrav. Denna typ av småskaliga tillverkare har i regel inte möjlighet att göra dyra investeringar för att förändra sina sjöbodar. Denna typ av småskalig surströmmingsproduktion borde inte påverkas av EUlagstiftning. Det handlar om tillverkning av en produkt som inte exporteras inom EU och som i allt väsentligt konsumeras lokalt. Det är ett problem att Sverige vill vara bäst i klassen och alltför duktigt gentemot EU. Vi har för vana att inte ställa till med problem då lagstiftningen fastställs i förhandlingar. De svenska verken och myndigheterna har dessutom ofta gått längre vid tillämpningen av lagstiftningen än vad EU: s regler kräver. Livsmedelsverket och jordbruksverket har dock lagt band på sig under senare år. Granskning EU: Finns det några ytterligare exempel på EUlagstiftning som påverkat dig i din yrkesutövning? Jag arbetar numera som miljöinspektör för Örnsköldsviks kommun med ansvar för kommunens dricksvatten. Dricksvattendirektivet har utgjort ett problem för många svenska kommuner. Detta direktiv fastslår att kommunernas dricksvatten inte får innehålla mer än 1,5 milligram fluorid per liter. Vad förhandlarna inte tänkte på var att vi har en urbergsgrund i Sverige, något som ofta leder till högre halter av fluorid. Dessa halter är inte farliga, utan leder i värsta fall till att man får fläckar på tänderna när man blir äldre. De svenska kommunerna har fått betala stora pengar för att inom en kort tidsperiod uppfylla EU:s strikta fluoridkrav. Sverige borde ha protesterat mot detta direktiv, eller åtminstone valt att utnyttja möjligheten att få dispens från direktivet, så att kommunerna i lugn och ro hade getts möjlighet att uppnå kraven i dricksvattensdirektivet. Granskning EU: Följer EU subsidiaritetsprincipen? Man skulle definitivt kunna gå längre när det gäller tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. Det är ett dilemma att mycket skall bestämmas centralt, antingen av EU eller på nationell nivå. Kommunerna borde få större makt och frihet att fatta de beslut som är bäst utifrån de lokala förutsättningarna. EU:s värsta klåfingerslusta har dock dämpats under senare år. 5

6 Från badvatten till silkesodling EU och subsidiariteten Enligt EU:s egna regler ska dess institutioner respektera subsidiaritetsprincipen, vilket innebär att politiska beslut ska läggas på den lägsta möjliga nivå, i enlighet med ett effektivt beslutsfattande. Med andra ord ska makten inte centraliseras till EU, om det inte finns ett mervärde med detta. Men principen om subsidiaritet följs inte i praktiken. Keramiska får Kommissionen fastslår i en förordning att ett tio centimeter högt keramiskt får, med ett stickat textilmaterial som ska föreställa fårull, är en prydnad, inte en leksak. Motiveringen är följande: Det är en keramikartikel som främst är avsedd som dekoration i hemmet. Den har inget nyttovärde, utan är endast tänkt att användas som prydnad. Den är inte avsedd att huvudsakligen roa människor och kan därför inte anses vara en leksak Badvattendirektivet Badvattendirektivet fastslår att medlemsländerna regelbundet måste ta prover för att kontrollera att badvattnet uppfyller de kvalitetskrav som EU har fastställt. Badvattendirektivet har, sedan EU-inträdet, inneburit ett omfattande merarbete för Sveriges kommuner. Sverige har fällts av EGdomstolen, för att inte ha utfört de provtagningar som ska genomföras enligt direktivet. Reglerna, som kommunerna måste anpassa sig efter, utgår från förhållanden som råder vid stora badorter i Medelhavet, snarare än utifrån små svenska skogssjöar på landsbygden. Användningen av stegar på arbetsplatser Arbetsutrustningsdirektivet fastställer minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av utrustning i arbetet. Eftersom åtskilliga fallolyckor inträffar varje år inom EU, betraktas det som betydelsefullt att reglera hur, var och när stegar ska användas i arbetet. Bland reglerna fastslås att stegar ska vara placerade, så att stabilitet kan garanteras då de används. Det låter onekligen praktiskt. Portabla stegar ska dessutom vila på en stabil, stark och icke flyttbar grund Detaljreglering av fordon Direktivet om särskilda bestämmelser för personbil med mer än åtta säten utöver förarsätet innehåller flera långtgående detaljregleringar. Vad sägs om följande: När passagerardörren är öppen, ska det uppfällbara fotsteget sitta säkert, i utfällt läge. Om en tyngd på 136 kg placeras i mitten på ett enkelt fotsteg eller en tyngd på 272 kg placeras i mitten på ett dubbelt fotsteg, får nedböjningen inte överstiga 10 mm i någon punkt Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet anger hur lagstiftningen om arbetstider ska se ut i EU-länderna. Detta direktiv har ställt till med lokala problem Foto: Europeiska kommissionen inom betydelsefulla verksamheter, såsom sjukvård, barnomsorg och brandförsvar. Arbetstidsdirektivet fastställer att arbetstagare måste ha en dygnsvila som uppgår till elva timmar, att ingen har rätt att arbeta mer än 48 timmar per vecka och att alla anställda har rätt till 36 timmars sammanhängande ledighet per vecka. EU:s arbetstidsdirektiv har inneburit problem med allt från snöröjningen vid häftiga snöoväder i Uppsala kommun till indragen barnomsorg på obekväm arbetstid i Svalöv kommun Bins hälsotillstånd Den 9 september 2003, antog EUparlamentet en resolution om den europeiska biodlingens svårigheter. Resolutionen tar upp sjukdomsproblem bland bin och inkomstförlusterna för biodlarna. Man konstaterar att den europeiska biodlingen är i behov av ett starkt stöd, för att lämpliga åtgärder ska kunna utvecklas så att man

7 kan bemästra de nuvarande svårigheterna och varaktigt förbättra binas hälsotillstånd. EU-parlamentet kräver dessutom att man utför en multifaktoriell analys för att fastställa vilka nyckelfaktorer som påverkar binas hälsotillstånd. Vidare uppmanas kommissionen att inleda ett europeiskt forskningssamarbete för att genomföra en omfattande multifaktoriell analys av binas hälsotillstånd. Detaljgranskning av skogar Kommissionens förordning om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen har inneburit en överdriven byråkrati i åtskilliga länder. Denna förordning kräver att medlemsstaterna registrerar data om enskilda träd och att de utifrån enhetliga regler undersöker trädkronornas vitalitet Silkesodling Rådets förordning om särskilda åtgärder för att främja silkesodling tillåter och reglerar statsstöd för silkesmaskar. Ett stöd på 133,26 euro ska beviljas för varje låda ägg från silkesfjärilar, vilka används vid silkesodling. Förordningen fastslår att medlemsstaternas utgifter för att främja silkesodling bör finansieras ur EU-budgeten. Silkesodlingsåret ska börja den 1 april varje kalenderår och avslutas den 31 mars följande kalenderår, allt enligt EU-reglerna Skodirektivet Det finns även ett skodirektiv i EU. Enligt det, kan olikheter när det gäller märkning av skodon mellan medlemsstaterna skapa handelshinder inom EU och därigenom motverka en väl fungerande inre marknad. Därför måste ett gemensamt system för märkning av skodon ges exakta definitioner inom EU. I artikel 1 förtydligas att i detta direktiv avses med skodon alla produkter som är försedda med sula och som är utformade för att skydda eller täcka foten. Direktivet gör en noggrann analys av olika delar av skon och olika sorters skor. Bland annat ska märkningen lämna information om ovandelen, fodret, bindsulan och slitsulan EU-körkort och diabetes År 1991 kom ett direktiv om standardiserade körkort i EU. Utseendet på körkorten skulle harmoniseras. Ett körkort från ett EU-land skulle också gälla i ett annat EUland. Detta skapade dock negativa konsekvenser, eftersom mindre nogräknade svenskar kunde köpa ett spanskt körkort genom en falsk adress i Spanien och sedan byta till sig ett svenskt körkort. Problemet med den nämnda körkortsturismen kunde EU-kommissionen bara bemöta på ett sätt - med att uppdatera och utöka det befintliga körkortsdirektivet. När EU-parlamentet röstade om körkortsdirektivet 2005, tog ledamöterna ställning till vilka regler som ska gälla för förare med högt blodtryck, diabetes och epilepsi. Skall detta verkligen regleras av EU-institutionerna? Foto: Europeiska kommissionen Rena rama cirkusen EU-parlamentet antog 2005 ett initiativbetänkande om cirkusen som en del av Europas kultur. I detta betänkande konstateras att cirkus är en gränsöverskridande verksamhet, i och med att cirkussällskap ofta reser mellan länder. Åtgärder på EU-nivå ansågs därmed vara fullt befogade. Genom att fastslå enhetliga regler för tältstorlekar och tältdukar hoppas EU-parlamentet att cirkusarnas rörlighet mellan EU:s medlemsstater ska främjas Skräp, graffiti och djuravföring EU-parlamentet har röstat ja till ett initiativbetänkande om den temainriktade strategin för stadsmiljö. EU-parlamentet lägger sig i stadsplanering, förordar trängselavgifter och parkeringsbegränsningar. Europaparlamentet anser att mer uppmärksamhet bör ägnas åt att förebygga och bortskaffa smuts, skräp, graffiti, djuravföring, samt att hindra buller från musikanläggningar i bostäder och bilar Isfria bilar EU-parlamentet antog 2007 ett initiativbetänkande om trafiksäkerhet, vilket innehöll en rad detaljerade uppmaningar. Man kan fråga sig om följande gäller såväl nordliga Sverige som Malta, där klimatet är något annorlunda: Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att notera de farliga konsekvenserna av att framföra fordon, i synnerhet lastbilar, med snö och is på taket, samt att utarbeta rekommendationer för inrättande av ett heltäckande nätverk av röjningsplatser. Parlamentet anser att tekniska alternativ bör undersökas och främjas Vi går inte in i på detaljerna om EU:s rekommendation att servitörer på turistorter bör bära solglasögon för att skyddas från solens strålar. Listan över exemplen på hur EU struntar i subsidiaritetsprincipen är lång. Det är onekligen dags att det vackra talet om subsidiaritet omsetts i praktisk handling. Hur skall EU-parlamentet kunna ta sig an verkligt gränsöverskridande frågor, om institutionerna ägnar tid, pengar och energi åt frågor som medlemsstaterna är fullt kapabla att arbeta med? 7

8 Subsidiaritet är bara ett annat ord för överhet Subsidiaritetsprincipen var ett ord som jag tacksamt kom att utöka mitt ungmoderata vokabulär med i början av 1990-talet. Krångligt, tungvrickande och med en aura av intellektualitet. Klart man använde det för att imponera på andra. Idag undrar jag om ordet duger till något annat. Jag menar subsidiaritet låter ju som ett finare sätt att säga att politiker inte ska lägga sig i vad folk kan sköta själva. Problemet är bara att det inte är vad ordet betyder. Subsidiaritet definieras som att Europeiska unionen förutom på områden där den har exklusiv behörighet endast ska vidta åtgärder när dessa är mer effektiva än de åtgärder som kan vidtas på nationell, regional eller lokal nivå. Det som punkterar principen är ordet effektiva. För vad ska åtgärderna vara effektiva och vem är det som utvärderar det? För att uppnå vad EU vill, enligt EU:s egen utvärdering. Låt oss ta ett exempel. EU subventionerar mjölk i alla skolor, något som nyligen uppmärksammats eftersom skolor i gengäld tvingas sätta upp affischer om att det är EU som finansierat mjölken ( Tack för maten, farbror staten ). Det är naturligtvis ett flagrant brott mot varje rimlig bedömning av subsidiaritet. De flesta skolor hade serverat mjölk även utan att EU så bestämde, och det är inte hela världen om några skolor beslutat sig för att göra något annat för pengarna. Men ur EU:s perspektiv finns en annan aspekt. Genom att dela ut skattebetalarnas pengar till vardagliga småsaker vill EU göra sig påminda och skapa en relation av tacksamhet mot en vänlig överhet. Givet målet att den politiska apparaten i Bryssel vill göra sig populär så tjänar skolmjölkssubventioner på EU-nivå ett syfte (liksom gratis frukt som man nu överväger att införa). Alltså är plötsligt EU den lägsta möjliga effektiva nivån. Vill byråkratin inte vara så öppen med ambitionen att tillfredställa sin makthunger via oskyldiga barnamagar går det alltid att baka in förslagen i svåröverblickbara handlingsplaner, där politiker samlar små fåniga åtgärder för att tackla uppblåsta problem. Mattias Svensson I vilket fall som helst sker överprövningen enligt subsidiaritetsprincipen i Bryssel. Då är det inte konstigt att den inte innebär något annat än att ytterligare några byråkrater får jobb. Notera också att subsidiaritetsprövningen enligt definitionen ovan inskränkts till att pröva på vilken politisk nivå beslutet ska fattas. Här antas vare sig människor själva eller i frivilliga gemenskaper i civilsamhället kunna komma ifråga som beslutsfattare. Så nära får makten inte komma. Om politiseringen är mest talande för subsidiaritetsprincipens begränsade applicerbarhet, eller för Brysselbyråkraternas begränsade föreställningsvärld vet jag inte, men det tar oss ytterligare steg bort ifrån subsidiariteten som en användbar konstitutionell och maktdelande princip. En del politiska begrepp är så pregnanta att för att kunna böjas till godtycklig politisk makt måste de buntas ihop med en mängd andra, oförenliga, mål, så att det sedan blir upp till makten att tolka vad som ska gälla. Andra begrepp Krångligt, tungvrickande och med en aura av intellektualitet är i praktiken så ihåliga att de i sig själva blir ett bländverk för vid och godtycklig maktutövning. Subsidiariteten tillhör dessvärre den senare kategorin. Mattias Svensson Folkomröstningen på Irland det blev nej! Irländarna röstade klart och tydligt nej till Lissabonfördraget, i samband med folkomröstningen den 12 juni Irländarna ville inte att EU:s makt och inflytande skulle öka ytterligare. Därmed borde Lissabonfördraget ha fallit, allt enligt EU:s egna regler. Men ett nej är inte alltid ett nej, i EUsammanhang. Enligt planerna, kommer Irland att ges vissa garantier av medlemsstaternas stats- och regeringschefer i Europeiska rådet, i likhet med vad som skedde när irländarna röstade nej till Nicefördraget. Därefter kommer Irland att hålla en andra folkomröstning om Lissabonfördraget. Om det blir ett irländskt nej även i denna folkomröstning, uppstår en politisk kris och röster kommer att höjas för att irländarna ska lämna EU-samarbetet. Enligt en artikel av Irish Times den 19 september 2008, gör de flesta EU-diplomater, EU-parlamentariker och tjänstemän i kommissionen bedömningen att en irländsk folkomröstning tidigast kommer att hållas i oktober

9 Annika Eriksson och Sören Wibe Annika och Sören nya partiledare Vid Junimötet i Visby i somras, valdes Annika Eriksson och Sören Wibe till nya partiledare för Junilistan. Granskning EU fick en kort pratstund med Annika och Sören och ställde några frågor. 1. Varför engagerade du dig i EU-frågan? 2. Vad vill du göra som nyvald partiledare? 3. Hur kan vi lyckas 2009? Annika Eriksson Ålder: 30 Yrke: Doktorand i fysik vid Chalmers Tekniska Högskola. Tidigare medlem i Folkpartiet. 1. Det var i samband med EU-omröstningen 1994, då var jag 16 år. Förespråkarna undvek, redan då, frågan om det egentliga syftet med EU-projektet som pesten. Det väckte min skeptiska ådra och skepsisen har sedan växt, i takt med EU:s ingrepp på vår demokrati. Mitt engagemang i Junilistan (IND/DEM) bäddade Nils Lundgren för med sin bok Europa ja euro nej inför EMU-folkomröstningen Uppfattningen att det är för sent att förändra EU-politiken sprider sig och den hopplöshet det för med sig är en fara för demokratin. Jag vill visa att det går att driva en kritisk linje och att vi kan påverka och förändra EU:s utveckling. Detta är Junilistans (IND/ DEM) och min viktigaste uppgift. 3. Vi måste förmedla budskapet att det inte är för sent att göra något åt den erbarmliga EU-politiken. En stor andel av våra meningsfränder och potentiella väljare finns bland dem som utan oss inte går till valurnorna alls i juni nästa år. Dessa behöver återfå hoppet om att deras röst kan göra skillnad. Sören Wibe Ålder: 61 Yrke: Professor i skogsekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå. Tidigare socialdemokratisk EU-parlamentariker ( ) och riksdagsledamot ( ). 1. I oktober 1990 presenterade Ingvar Carlsson ett krispaket för att få ord- ning på ekonomin. I en fotnot bifogades ansökan om svenskt EU-medlemskap. Det var ett överraskande besked som kom utan förvarning svenska folket blev överrumplad. Då sa Ingvar Carlsson att neutraliteten inte skulle tummas på. I dag vet vi hur resultatet blev urholkning av svensk demokrati, förlorat nationellt självbestämmande och förlust av vår traditionella neutralitetspolitik. 2. Jag vill hjälpa till att etablera vårt parti som en permanent politisk kraft i Sverige. Det behövs ett politiskt alternativ som Junilistan (IND/DEM), för att hålla EU-debatten levande, när hela den politiska och ekonomiska makteliten gör allt vad den kan, för att tiga ihjäl frågan om hur EU begränsar vårt självbestämmande. 3. Genom ett ihärdigt arbete för att föra fram frågan om hur det nationella självbestämmandet begränsas av EU:s överstatlighet. Om vi får igång den debatten, kommer vi också att lyckas

10 EU propagerar genom kultursatsningar EU-institutionerna finansierar seriealbum, böcker, spel och tv-program vilka ska ge en positiv bild av unionen och visa på fördelarna med EU-samarbetet. Nedan följer ett axplock exempel på EU-finansierade verksamheter, vilka ska bidra till att medborgarna får en mer positiv syn på EU, dess institutioner och politikområden. Foto: Europeiska kommissionen Glasskriget I sina ansträngningar att vinna ungdomars intresse och sympati, har kommissionen gett ut olika seriealbum. Ett exempel är Glasskriget, som gavs ut 1998 och handlar om några ungdomar från framtidslandet EU. De förs tillbaka i tiden, till ett samhälle med krig och splittring, för att berätta om den harmoni som råder i den Europeiska unionen. Produktionskostnaderna uppgick till euro, enligt kommissionens egna uppgifter. Kostnaderna för distributionen ingick i arbetet vid kommissionens representationskontor och kunde därför inte beräknas. I Storbritannien ska materialet ha makulerats, sedan kampanjen läckt ut till pressen. I Danmark gjordes, efter vad som hände i Storbritannien, inga aktiva insatser för att sprida materialet. Captain Euro Seriefigurer är, enligt EU-kommissionen, lämpliga för att bekämpa den folkliga misstron mot euron. I april 1998 lanserades serien Captain Euro på Internet, i tv och som reklamfigur på allehanda prylar. Captain Euro ser ut som en sämre kopia av Stålmannen. Vid sin sida har han den blonda kvinnliga följeslagaren Europa och vargen Lupo. De bekämpar den onde Dr D Vider (uttalat på engelska blir det divider, splittrare, i detta fall euro-motståndarna). D Viders avsikt är att söndra Europas folk och skapa sitt eget imperium. Sjukt Vatten Seriealbumet Sjukt Vatten gavs ut år Detta är ett miljöäventyr i serieformat som handlar om en kvinnlig EU-parlamentariker som lyckas få igenom lagstiftning för en bättre miljö. Återigen framställs EU som en effektiv och handlingskraftig organisation. Verklighetens kemikalielagstiftning, som benämns REACH, blev inte lika imponerande, sett ur ett svensk perspektiv. Europa: en upptäcktsfärd Barnboken Europa: en upptäcktsfärd, vilken kom ut år 2006, handlar om Europas historia och beskriver bakgrunden till att EU bildades. Upptäck biologi En annan barnbok är Upptäck biologi, utgiven 2007, en bok om EU-ländernas natur, djur och växter - från polartrakterna i norr till Medelhavet i söder. Upptäck Europa Barnboken Upptäck Europa från år 2007, beskriver Europas natur, klimat, länder och människor. En gemensam europeisk historiebok Tysklands utbildningsminister, Annette Schawann, har föreslagit att EU-länderna ska införa en gemensam europeisk historiebok, vilken 10

11 samtliga skolelever ska använda sig av. Målet är att stärka skolelevernas europeiska identitet. Förslaget har dock inte genomförts ännu. Frågan är hur känsliga politiska frågor, såsom kolonialismen, skulle beskrivas? Europas länder har knappast en enhetlig syn på de historiska skeenden som denna kontinent har genomgått. Och är det överhuvudtaget lämpligt att politiker dikterar vilken typ av skolböcker som ska användas över hela unionen? Skolböcker Europaparlamentet är övertygat om att informations- och kommunikationsstrategin kan bli effektiv, först när kunskaper om EU och dess institutioner ingår som ett ämne i medlemsstaternas läroplaner. Universiteten uppmanas också att inta en aktiv roll när det gäller att sprida och främja gemensamma europeiska värden. EU-vänliga såpoperor 1997 fick SVT:s projektledare för Rederiet, Anders Carlsson, ett brev från nyhetsbyrån Reuters i Bryssel. Journalisten som skrev brevet arbetade med en artikel om såpoperor och en plan som EU-kommissionen sades ha. Reuter-journalisten skrev: På ett möte med TV-produktionsbolag för två veckor sedan, föreslog Europeiska kommissionen att den kunde förse producenter med pengar för att göra program, inklusive såpoperor och situationskomedier, som ger en positiv bild av Europeiska unionen. Brevet hade skickats till producenter för såpoperor i EU-länderna, för att undersöka hur man ställer sig till idén. I en intervju i Aftonbladet (970224) sade Anders Carlsson: Det här är helt absurt. Förmodligen vill EU ha masspublik för sitt budskap, eftersom man vill använda sig av såpoperor. Det hela handlade om en produktplacering, ungefär som bilmodeller placeras mot betalning i olika filmer. Projektet rann dock ut i sanden, efter det hade avslöjats. EU-betald TV SVT24 fick bidrag av kommissionen för ett tiotal reportage inför EUparlamentsvalet Varje reportage skulle avslutas med en skylt som talade om att det var producerat med ekonomiskt stöd från EU-kommissionen. Enligt radio- och TV- lagen, får ett program som huvudsakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer inte sponsras. Redaktionschefen på SVT24 hävdade dock att det inte handlade om sponsring i den meningen, utan var ett sätt att klara produktionskostnaderna. SVT24 har inte äventyrat sakligheten och opartiskheten, utan även gjort kritiska inslag mot EU-kommissionen, enligt argumentationen. Frågan är dock hur hårt man biter den hand som föder en. Foto: Europeiska kommissionen Euronews Euronews sänder nyheter på engelska sedan år 1998 och når TV-tittare i 121 länder. Euronews presenteras som en helt vanlig kanal, men är i själva verket en kanal som initierats av EU-kommissionen, för att sprida EU:s budskap, dock lämpligt uppblandat med nyheter, så att kanalen får prägeln av en europeisk motsvarighet till CNN. Kommissionen har ett avtal med Euronews, vilket innebär att kanalen får 5 miljoner euro per år, en summa som skall täcka allt utfört arbete. Euronews rapporterar om ny lagstiftning med glödande entusiasm, ifrågasätter aldrig EU-regler och talar tyst om EU-systemets korruption och ineffektivitet. EU och Euronews innehar ensamrätt på mångfaldigande och återutsändningar. På så sätt, skriver kommissionen, övervakar kommissionen att Euronews svarar för att den information som sänds är balanserad, särskilt beträffande de europeiska institutionernas ställning och verksamhet. Europocket TV Utöver Euronews, finns Europocket TV, som sänder via Internet och vänder sig till ungdomar. Man kan ladda ner dessa TV-program till sin mobiltelefon eller Ipod. Europocket TV gör inte bara reportage om EU, utan även om helt andra områden som man anser tilltalar ungdomar, bland annat biofilmer och teknik. Kanalen grundades i september 2006, med medel från EU-parlamentet, men är numera privatfinansierad. EU-tävlingar Strax innan euron skulle bli verklighet, årsskiftet 2001/2002, utlyste Europeiska centralbanken en tävling för barn mellan åtta och tolv år i de tolv euroländerna. Avsikten var att göra barnen familjära med den nya valutan. För att vinna, var barnen tvungna att svara på fem frågor som fanns på ECB:s hemsida. Barnen fick också motivera varför de ville vara en Euro Superstar. En grekisk pojke skrev att med introduktionen av euro kommer våra liv gå in i en ny galax... Vinnarna, två från varje land, presenterades samtidigt som valutan lanserades. Till vinnarnas ära, skapades speciella sedlar i jubileumsform. Sällskapsspel År 2000 kom ett frågespel om EU. Euroversal är enligt tillverkarna ett fartfyllt och allmänbildande kunskapsspel. Tärningen är blågul, spelplanen en Europakarta och de 675 frågekorten handlar om EU och dess 15 medlemsländer. DN:s testspelare fann dock beskrivningen fartfyllt som en lätt överdrift. Visserligen är Euronews rapporterar om ny lagstiftning med glödande entusiasm, ifrågasätter aldrig EU-regler och talar tyst om EUsystemets korruption och ineffektivitet det, enligt DN, bra och omväxlande att man själv får välja sin väg genom EU på spelplanen (man måste passera alla 15 medlemsländerna), liksom att man kan välja svårighetsgrad på frågorna. Men spelet kan bli ganska segt för motspelarna, om en spelare med hjälp av tur eller skicklighet lyckas 11

12 Fortsättning från föregående sida svara rätt på fråga efter fråga och därmed får fortsätt tärningskast efter tärningskast utan avbrott. Flera av de renodlade EU-frågorna är riktigt svåra. DN testade fyra frågor med specialisterna på riksdagens EUupplysning. EU-upplysningen klarade två av dem, men konstaterade att de andra två var mycket knepiga. European Goodwill Ambassadors Kommissionen har föreslagit medlemsstaterna att anlita särskilda European Goodwill Ambassadors. Dessa ambassadörer kan, enligt kommissionens förslag, bestå av välkända personligheter, till exempel idrottsstjärnor. Ambassadörerna ska sprida information om EU och medverka vid möten. Detta förslag har inte antagits ännu, antagligen för att det var alltför magstarkt och propagandistiskt. Foto: Europeiska kommissionen EU startar propaganda-tv inför valet Avslutande kommentar Det finns ytterligare en lång rad exempel på hur EU-institutionerna försöker påverka medborgarnas bild av EU-samarbetet. EU-budgeten innehåller dessutom en lång rad budgetposter, vilka går till olika propagandainsatser för EU. Federalistiska organisationer får stöd, likaså europeiska reflektionsgrupper, organisationer av europeiskt intresse, journalister som besöker EU-institutionerna och EU:s ungdomsforum, för att nämna några exempel. Det är en absurd tanke att Sveriges riksdag, på ett motsvarande sätt, skulle spendera mångmiljonbelopp på att ta fram seriealbum och annat propagandamaterial, vilka framhåller fördelarna med vårt land, våra politiska institutioner, vår lagstiftning och våra värderingar. Är det demokratiskt rimligt och politiskt hållbart att bygga en federalistisk överstat, genom ensidiga stöd till organisationer som representerar särintressen inom EU? Ska inte medborgarna, genom en demokratisk och förutsättningslös debatt, avgöra EU:s utveckling och framtid? Medborgarna bör väl styra politikens utformning och utveckling, snarare än att politiken försöker styra medborgarnas liv och tankesätt? Hélène Goudin Europaparlamentet har startat en webb-tv kallad EuroparlTV (www.europarltv.europa.eu) för att försöka aktivera kontinentens medborgare inför nästa års EU-val. Den ska täcka parlamentets plenarmöten och kommittésammanträden, men också involvera tittarna samt vända sig till en yngre publik. Alla program ska sändas på 22 språk, med några program dubbade och andra textade. Hela fyra kanaler ska införas: en nyhetskanal, en interaktiv kanal, en ungdomskanal och en för direktsändning av viktiga begivenheter i EU-parlamentet. Journalister misstänker dock att Europarl-TV blir en ren propagandakanal. En anonym reporter i Bryssel framhåller, att det bolag som är ansvarigt för innehållet, Mostra, gjort sig känt för att ha producerat propaganda för EU-kommissionen där den journalistiska etiken befinner sig på en låg nivå, uppger EU Observer. Internationella journalistfederationen som är baserad i Bryssel och den utländska journalistkåren intar en avvaktande attityd. Chefen för EU-kanalen, Michael Shackleton, pekar på att Europatv:n har skrivna riktlinjer (Chartan) som garanterar att den blir neutral och opartisk. Han är för åsiktspluralism, men menar också att man kommer att ta hänsyn till hur mangrant en politisk grupp är företrädd i EU-par- lamentet. Å andra sidan, kommer det att bildas en rådgivande grupp, bestående av en medlem från varje politisk grupp som ska bevaka att Chartan följs. Det säger sig självt att i den nya EU- tv:n kommer en parlamentsgrupp som IND-DEM, där EU-kritiker som Junilistan är representerade, få klart mindre utrymme än de stora borgerliga och socialdemokratiska blocken. Förmodligen är det en avsedd bieffekt. Det säger sig självt att i den nya EU- tv:n kommer en parlamentsgrupp som IND-DEM, där EU-kritiker som Junilistan är representerade, få klart mindre utrymme än de stora borgerliga och socialdemokratiska blocken. Förmodligen är det en avsedd bieffekt. Folke Schimanski 12

13 Maktens arrogans och mediernas svek När jag erbjöds att vara gästkrönikör i Granskning EU kändes det först naturligt att skriva om EU:s jordbrukspolitik eftersom jag är ordförande för Förbundet Sveriges Småbrukare och lever och verkar i konsekvenserna av EU:s absurda, centralstyrda och byråkratiska jordbrukspolitik. Så blir det inte. Jag tänker i stället ta tillfället i akt och delge läsarna mina tankar om vad jag kallar maktens arrogans och mediernas svek. Vi är nu i en situation där de folkvalda konsekvent vägrar att lyssna till folkets vilja. De hänvisar till den representativa demokratin och påpekar att är vi inte nöjda, kan vi avsätta dem i nästa val. Det är bara delvis rätt, om en regering sänker nivån i försäkringssystemen kan man välja en ny som lovar att höja nivån igen. Dock finns det frågor där de politiska besluten är oåterkalleliga. Förslaget till ny grundlag för EU är en sådan fråga. Här är den politiska makteliten överens om att godkänna konstitutionsförslaget utan att ta frågan till folkomröstning. Lissabonfördraget är enligt den politiska makteliten olämplig att folkomrösta om då folket inte fullt ut förstår dess innebörd, en i högsta grad provocerande och arrogant ståndpunkt. För visst, kan folket ta ställning till om det är bra eller dåligt att överlämna mer makt till EU och om det är bra med en gemensam president och utrikespolitik och så vidare. Vid årets Småbrukarstämma var Jordbruksminister Eskil Erlandsson inbjuden. Han fick då frågan varför inte Sverige får rösta om Lissabonfördraget Jordbruksministern svarade: Jag tycker inte att det är mycket att rösta om då riksdagen varje år avgör 100- tals frågor som är viktigare. Det svaret väcker frågan vem det egentligen är som inte förstår vad Lissabonfördraget innebär. Åke Karlsson anser att mediernas EU-bevakning är ofullständig. Foto: Europeiska kommissionen När Cecilia Malmström (fp) intervjuades i SVT efter Irlands nej, förklarade hon arrogant att hon struntade i att Irland röstat nej. Ett så litet land kan inte få stoppa EU-projektet, sa EUministern. Att konstitutionsförslaget fallit utifrån det faktum att full enighet krävs för att godkänna ett nytt fördrag, bortsåg Malmström ifrån. Maktens arrogans visar sig på många sätt, bland annat hur folkviljan konsekvent ignoreras. Den politiska maktelitens rädsla för att folket skal rösta fel är uppenbar. Nya folkomröstningar har inte hållits i Frankrike och Nederländerna om konstitutionsförslaget eftersom de röstade fel förra gången. Den visar sig också genom att många politiker inte gör vad de säger. I de tre olika utgåvorna av boken Med kluven tung redovisas vad politikerna säger i Sverige och hur de röstar i EU-parlamentet. I Sverige talar exempelvis centerpartiet om ett smalare men vassare EU och med det ges intrycket av att centerpartiet arbetar för att återföra makt till de nationella parlamenten. Med protokollen visar att EU-parlamentariker Lena Ek (c) inte vid något tillfälle lagt eller röstat för förslag med den inriktningen. Centerpartiet säger ju ja till Lissabonfördraget som innebär ytterligare maktöverföring till EU. Svensk media hårdbevakar riksdag och regering. Men mäktiga EU-parlamentet, kommissionen, ministerrådet eller domstolen som i många fall dikterar svensk politik prioriteras inte av redaktionerna i Stockholm. Om en svensk riksdagspolitiker inte betalt TV-licensen eller anlitat svart städhjälp går mediedrevet fullt ut och slutar oftast med att vederbörande får avgå. I våras avslöjades att politikerna i EU-parlamentet tillskansat sig motsvarande en miljard i svenska kronor i strid med bestämmelserna. Det blir Maktens arrogans visar sig på många sätt, bland annat hur folkviljan konsekvent ignoreras. 1,2 miljoner kronor per parlamentariker. EU-parlamentets talman Hans- Gert Pöttering förbjöd omedelbart att rapporten offentliggjordes. Dessutom underkändes nyligen EU:s räkenskaper för fjortonde året i rad. Varför denna medietystnad? En verkligt fungerande demokrati förutsätter granskande medier. Tyvärr saknas denna granskning till stor del av EU-politiken. Därför behövs ett trovärdigt, EU-kritiska alternativ i EU-parlamentet som kan fungerar som demokratins vakthund och nosa upp fusk och korruption.. Åke Karlsson Krokek Ordförande för Förbundet Sveriges Småbrukare Sympatisör Junilistan 13

14 Boktips Makteliten mot folket - Tankar om EU, nationalstaten och demokratin Nils Lundgren I Makteliten mot folket ger Nils Lundgren sin syn på några av de frågeställnigar som EU-samarbetet står inför. Det gäller EU:s statsbyggarambitioner, nationalstatens roll och hur demokratin kan värnas i globaliseringens tidevarv. Folken i EU:s medlemsländer vill ha ett begränsat samarbete kring ett antal gränsöverskridande frågor, medan en politisk elit driver på för att skapa en superstat med egen straffrätt, valuta, militär, president och utrikespolitik. EU vill utvidga både sin politiska och sin ekonomiska makt. Men problemet är, som Lundgren framhåller, att ekonomin kräver stora enheter och politiken små. Lösningen är därför att begränsa det politiska samarbetet inom EU och utveckla varje lands handel och ekonomiska samarbete med andra länder. Skriften kan beställas via Junilistans (IND/DEM) kontor i Stockholm på telefon eller e-post Svarta får i EU-parlamentet - om den politiska kulturen i EU-parlamentets olika politiska grupper Jan Å Johansson EU- ledamöter som använder sig av korruption, tveksam partifinansiering, propagerar för drogliberalism och homofobi. Det är inte svårt att hitta svarta får i EU- parlamentets politiska grupper. Dessa representerar Europas politiska mångfald. Många Mirek Topolanek, den tjeckiske premiärministern, har uttalat sig för en ändring i den tjeckiska konstitutionen. Men författningsdomstolens ordförande, Pavel Rychetsky, har tidigare uttalat att en förändring av konsvenska politiker vill inte alltid kännas vid det faktum, tvärtom blundar de för detta i okunnighet, eller ignorans, över hur deras partibröder i andra länder förser sig med procentprovisioner på offentliga upphandlingar, systematiskt tar emot mutor eller använder hårda nypor och vassa armbågar för att berika sig personligen. Den politiska omoralen ser olika ut i olika EU-länder. Boken ger ett urval av exempel på små, och stora, politiska skandaler där höga politiker i EU-länderna ertappats med fingrarna i syltburken. Socialdemokrater, moderater och centerpartister kritiserar gärna andras partigrupper, men tiger om de uppenbara problem de faktiskt har inom sina egna respektive partigrupper. Boken kan beställas kostnadsfritt från IND/DEM-kansliet i Stockholm, e- post Fortsatta problem i Tjeckien om Lissabonfördraget Blivande journalister bjuds in att få delta i European Youth Media Days I mitten av oktober arrangerar Europaparlamentet den andra upplagan av European Youth Media Days i Bryssel. Hur mycket detta propagandaprojekt kostar skattebetalarna, framgår inte av rapporteringen från EU-parlamentets presskontor I Tjeckien har Lissabonfördraget ännu inte undertecknats, eftersom den tjeckiska författningsdomstolen måste ta ställning till om fördraget är förenligt med landets författning. Prag. Foto: Europeiska kommissionen stitutionen är något som är nästan omöjligt i landet. Vad domstolen ska befatta sig med är inte hela Lissabonfördraget, utan endast sju av dess artiklar vilka vållar problem. En gallupundersökning i juni 2008 visade att 53 procent av tjeckerna är emot Lissabonfördraget. Nej-sidan har ökat sedan folkomröstningen på Irland ägde rum. Under tre dagar får 200 unga journalister i åldern år från EU:s medlemsländer möjlighet att diskutera med etablerade EU-korrespondenter och representanter för EU-institutionerna. Ett av målen med årets European Youth Media Days är att lyfta vikten av rapportering över gränserna och dess roll i europeisk politik. Hur mycket detta propagandaprojekt kostar skattebetalarna, framgår inte av rapporteringen från EU-parlamentets presskontor. 14

15 Tomates aux crevettes Räkfyllda tomater Denna förrätt serveras ofta på krogarna runt Grand Place i Bryssel. För sex personer: 6 tomater, 1 kilo räkor, majonnäs, persilja, dijonsenap och krasse 1. Välj ut mogna tomater av samma storlek. Lägg dem en stund i kokande vatten och ta sedan av skinnet. Skär tomaterna i två lika delar och gröp ur dem. Salta och peppra och ställ dem i kylskåpet. 2. Skala räkorna. Blanda dem med några skedar majonnäs, just så att räkorna hålls ihop. Krydda med salt peppar och eventuellt dijonsenap efter egen smak. 3. Fyll varje tomathalva med räkblandningen. Tryck på fyllningen en aning och klicka över lite majonnäs. Garnera med hackad persilja. Täck serveringsfatet med krasse och ställ därefter dit tomaterna. Servera med ett gott bröd till! Grand Place. Foto: Europeiska kommissionen Sudoku Klarar du att lösa Granskning EU:s sudoku? Lösning nr 2/

16 Avsändare IND/DEM-gruppen Vasagatan Stockholm Frågor på stan Tycker du att EU bestämmer över saker som det inte borde och i så fall vad? Tummen upp EU skall inte bry sig om storleken på grönsaker. Tomas Renman, Skellefteå För det irländska folket som röstade nej till Lissabonfördraget i den folkomröstning som hölls i somras. EU ska inte syssla med jordbruksfrågor. Max Stenberg, Altersbruk Foto: Europeiska kommissionen Tummen ner Nej, jag tycker inte att EU sysslar med sånt som det inte ska syssla med. Caroline Jönsson, Linköping EU ska inte bestämma våra hastighetsgränser. Anita Palm, Svensbyn EU tog fler medaljer i OS än både Kina och USA, vilket är pikant statistik EU-parlamentariker Inger Segelström (s) i sitt nyhetsbrev vecka EU ska tydligen jämställas med stormakter och ses som en enhet i idrottsliga sammanhang! Namn: Jag vill ha nästa gratisnummer av Granskning EU Jag vill bli sympatisör! Talongen skickas till Junilistan Vasagatan Stockholm Adress: Telefon: E-post:

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Sverige i EU. Svenska representanter i EU

Sverige i EU. Svenska representanter i EU ! EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EUfrågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Jaktfrågor. skall avgöras lokalt. IND/DEM-gruppen i EU-parlamentet

Jaktfrågor. skall avgöras lokalt. IND/DEM-gruppen i EU-parlamentet Jaktfrågor skall avgöras lokalt IND/DEM-gruppen i EU-parlamentet Jaktfrågor skall avgöras lokalt Många av de beslut som fattas i Stockholm eller Bryssel är illa anpassade till lokala villkor och förutsättningar.

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010 FAKTA Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EU-frågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU FAkTABlAD FRÅn

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala http://kikaren.skl.se/artikel.asp?c=3985&a=62064 10.09.2009 Konferens Climate and Jobs Local solutions? Tisdagen den 8 september genomfördes en stor och lyckad konferens i Bryssel på temat Climate and

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

1 Inledning Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är då femton år sedan vi röstade om medlemskap i den Europeiska Unionen. Under valrörelsen 1994 försökte ja-sidan lansera EU som ett stort

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning När hålls valet till Europaparlamentet? I Sverige hålls valet den 25 maj 2014. De övriga 27 medlemsländerna röstar alla inom

Läs mer

MYGLET MED EU:S KONSTITUTIONSFÖRSLAG FORTSÄTTER: FOLKOMRÖSTA OM EU:S NYA GRUNDLAG! 1. REFORMFÖRDRAGET: KONSTITUTIONSFÖRSLAGET I NYA KLÄDER

MYGLET MED EU:S KONSTITUTIONSFÖRSLAG FORTSÄTTER: FOLKOMRÖSTA OM EU:S NYA GRUNDLAG! 1. REFORMFÖRDRAGET: KONSTITUTIONSFÖRSLAGET I NYA KLÄDER Grödinge 07-08-29 MYGLET MED EU:S KONSTITUTIONSFÖRSLAG FORTSÄTTER: FOLKOMRÖSTA OM EU:S NYA GRUNDLAG! 1. REFORMFÖRDRAGET: KONSTITUTIONSFÖRSLAGET I NYA KLÄDER 1.1 ALLMÄNT EU:s stats- och regeringschefer

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/) Lektion 15 SCIC 10/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Nej till Lissabonfördraget! Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Robert Nyberg 2 Robert Nyberg 3 Mer makt åt Bryssel Det finns en rad förslag i Lissabonfördraget som leder till att mer makt flyttas

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Val till Europarlamentet

Val till Europarlamentet För mer demokrati Mitt val För mer demokrati Val till Europarlamentet Studiecirkeln»Mitt val«ger alla väljare möjlighet att bli delaktiga i den svenska demokratin! Mitt val Sida 3 Mitt val Det här är

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 28.9.2010 2010/0183(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

Konkurrens på sjysta villkor

Konkurrens på sjysta villkor KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2012-11-13 1 (5) Verksstaben Jimmy Dominius 08-7001580 Konkurrens på sjysta villkor Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom den 13 november 2012 vid konferensen

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE Nya ledamöter och formering av politiska grupper I valet 2009 kommer antalet ledamöter att minska från dagens 785 till 736. Det innebär att Sverige får 18 ledamöter i stället för 19. Om Lissabonfördraget

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU Studiematerial från riksdagen Det här är EU Teds tröja en fråga för EU EU påverkar dig EU beslutar om mycket som påverkar vardagen för dig och dina kompisar. Du behöver bara vända på din väckarklocka eller

Läs mer

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE INTERNT AVTAL MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, OM ÄNDRING AV DET INTERNA AVTALET AV DEN 18 SEPTEMBER 2000 OM ÅTGÄRDER OCH FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV AVS EG-PARTNERSKAPSAVTALET

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikrapport Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikperiodens längd och omfång: 1 september 2010 21 december 2010, heltid Handledare: Madelen Charysczak, Avenue Marnix

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.6.2011 KOM(2011) 377 slutlig 2011/0164 (NLE) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden.

Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden. Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden. -Det ser illa ut, säger Andreas Nylander, förtroendevald revisor. Det finns risk att medlemmarna

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning

Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning 21 maj 2014 Förslag till ny dataskyddsförordning (allmän uppgiftsskyddsförordning) Europaparlamentets och Rådets

Läs mer