Granskning. Superhjältar och såpoperor EU-finansierade propagandaprojekt. Vad beslutar EU egentligen om? Cirkusar, biodling och badvatten

Transkript

1 Granskning en tidning om EU-samarbetet - 3/2008 EU Superhjältar och såpoperor EU-finansierade propagandaprojekt Vad beslutar EU egentligen om? Cirkusar, biodling och badvatten

2 Innehållsförteckning Ledare 2 Gummiparagrafen som ökar EU:s makt 3 EU vill påverka barnen via skolmjölken 4 Konformism en del i varje unionsbygge 4 EU och surströmmingen 5 Från badvatten till silkesodling 6 Subsidiaritet är bara ett annat ord för överhet 8 Annika och Sören nya partiledare 9 EU propagerar genom kultursatsningar 10 EU startar propaganda-tv inför valet 12 Maktens arrogans 13 Boktips 14 Fortsatta problem i Tjeckien om Lissabonfördraget 14 Recept 15 Sudoku 15 Vad hände med subsidiaritetsprincipen? Ständigt nya områden kommer upp på EU:s dagordning. Dit hör till exempel harmonisering av cirkusutrustningar, jaktfrågor, skogsvård, rätten att snusa, arbetstidsregler för bussförare och läkare, regler för användning av stegar på arbetsplatser, bussgolvs lutningsgrad, badvattenkvalitet och barnfetma. Alla är exempel på frågor som borde ligga utanför EU:s makt och inflytande. EU ska nämligen följa den så kallade subsidiaritetsprincipen. Denna princip innebär att politiska beslut ska läggas på den lägsta möjliga nivå som är förenlig med ett effektivt beslutsfattande. Makt ska således inte centraliseras till EU, om det inte finns ett mervärde med detta. Det faktum att subsidiaritetsprincipen inte tillämpas och efterlevs är problematiskt, då det ytterst handlar om vår demokrati och på vilken politisk nivå som beslut ska fattas. Vad gör då EU-ledarna för att begränsa EU:s makt till kärnfrågor, där gemensamma regler bidrar med ett mervärde? EU:s ledare har under de senaste åren förhandlat om Lissabonfördraget, det nya EU-fördrag, som anger spelreglerna för EU-samarbetet. EU:s ledare hade i samband med förhandlingarna om det nya fördraget en gyllene möjlighet att begränsa EU:s makt till ett fåtal gränsöverskridande frågor. I stället för att göra detta, kom de överens om att stärka Europeiska unionens befogenheter inom en rad områden. Lissabonfördraget nämner betydelsen av subsidiaritetsprincipen i några artiga meningar, för att sedan klart och tydligt fastställa att EU ska få nya, eller utökade, befogenheter inom områden såsom idrottspolitik, rymdpolitik och turismpolitik. Ansvarig utgivare Hélène Goudin Redaktion Henrik Dahlsson Hélène Goudin José Gutiérrez Jan Å Johansson Markus Nyman Postadress IND/DEM-gruppen Vasagatan Stockholm E-post info@inddem.se Redaktionen svarar för osignerat material. Omslagsfoto: Europeiska kommissionen EU-institutionerna tar dock lätt på subsidiaritetsprincipen och tolkar den nästan alltid som att det finns ett mervärde med att centralisera makten till EU. Om medlemsstaterna har synpunkter på centraliseringen av makten, kan de ifrågasätta EU-beslut och ytterst vända sig till EG-domstolen, som dock tenderar att främst ta hänsyn till fördragets skrivningar om att skapa en allt närmare union mellan Europas folk. Och en allt närmare union kräver allt fler EU-regleringar... Det faktum att subsidiaritetsprincipen inte tillämpas och efterlevs är problematiskt, då det ytterst handlar om vår demokrati och på vilken politisk nivå som beslut ska fattas. EU: s ansvarsområde behöver begränsas och förtydligas. Subsidiaritetsprincipen måste börja tillämpas i praktiken. Just nu används den främst som en högtidlig, men innehållslös, fras i politiska hyllningstal till EU-samarbetet. Hélène Goudin EU-parlamentariker Vice ordförande, Junilistan Foto: Europaparlamentet 2

3 Subsidiaritetsprincipen - gummiparagrafen som ökar EU:s makt Den så kallade subsidiaritetsprincipen, som i svensk debatt felaktigt översätts till närhetsprincipen, handlar om att rätt beslut ska tas på rätt nivå. Så ska politiken blir effektiv, enligt EU. En genomgång av subsidiaritetsprincipens historiska bakgrund och praktiska tillämpning visar att den har används för att motivera ökad centralstyrning inte tvärtom, som många EU-kramare tycks tro. Principen kommer ursprungligen från katolska kyrkans sociala lära. Det kan å ena sidan betyda att medborgarna ska vara involverade i beslut som rör dem själva och att de beslutande organen ska vara nära medborgarna. Å andra sidan kan principen tolkas som att respekt måste visas för högre auktoriteter och att vissa beslut inte kan ifrågasättas. Denna dubbelmening är viktig att känna till, eftersom den ger en bakgrund till dagens tvetydiga tolkning av begreppet. Subsidiaritetsprincipen, som idé, har genom historien haft dubbla syften. I 1600-talets Holland sågs principen som ett sätt att värna städernas självstyre, samtidigt som den framväxande staten ville skapa enhetliga regler. Principen har därför tydliga kopplingar till federala system, där lokalt och regionalt självstyre kombineras med ett starkt centralstyre inom en rad områden. Men detta behöver inte, som i EU:s fall, innebära några begränsningar för överstatligt beslutsfattande. Krav på ökad centralisering När subsidiaritetsprincipen presenterades på 1970-talet i Tindemansrapporten, fanns också förslag om att radikalt utöka EU:s befogenheter. Detsamma gäller EU-parlamentets utkast till ett nytt EU-fördrag från 1984, vilket senare blev Maastrichtfördraget. Förespråkande av subsidiaritet har därför, paradoxalt nog, gått hand i hand med förespråkande av ökad politisk centralisering. Vatikanens euromynt. Foto: Europeiska kommissionen I Maastrichtfördraget från 1991, infördes den så kallade subsidiaritetsprincipen för första gången, som ett svar på kritiken mot växande centralisering. Subsidiaritetsprincipen säger, enkelt uttryckt, att EU bara ska agera om ett förslags målsättningar inte kan uppnås på ett effektivt sätt av medlemsländerna. Beslut på lokal, regional eller nationell nivå måste vara lika effektiva som om beslutet hade tagits på central nivå. Effektivitetsaspekten är den centrala, inte på vilken nivå beslutet tas. Därför är det fel att översätta subsidiaritetsprincipen till närhetsprincipen, vilket är vanligt i svensk debatt. Begreppets tvetydighet gör att principen kan användas för att motivera såväl ökad som minskad Brysselmakt. Dessa båda åsiktsriktningar, vilka representerar två helt vitt skilda perspektiv på EU, förenades när subsidiaritetsprincipen fick konstitutionell status genom Maastrichtavtalet. Subsidiaritetsprincipen har dock inte på något avgörande sätt begränsat EU:s befogenheter Subsidiaritetstest Utvärderingar av vilken effekt subsidiaritetsprincipen har haft ger inga entydiga svar. Sedan 1992, genomför kommissionen ett så kallat subsidiaritetstest på nya lagförslag. Enligt detta ska tre, mycket generella, krav uppfyllas: åtgärden ska beröra flera länder, inte störa handeln och bidra med ett mervärde. EU-kommissionen kan tillåta lägre beslutsnivåer att genomföra ett beslut på olika sätt. Men de politiska målsättningarna formuleras centralt. Andra utvärderingar visar att principen har verkat i såväl centralistisk som decentralistisk riktning. Inom det sociala området, har den lett till ökad EU-makt, men i miljöpolitiken har den gett medlemsländerna ökat handlingsutrymme. Subsidiaritetsprincipen har dock inte på något avgörande sätt begränsat EU:s befogenheter sedan Maastrichtavtalet, då principen infördes. Varje fördrag sedan dess Amsterdamfördraget 1997, Nicefördraget 2001 och senast Lissabonfördraget leder till en centralisering av makt från medlemsstater till EU. Forskning visar också att i ett federalt system vilket EU i realiteten är centraliseras makten gradvis till dess centrum. Denna artikel baseras på rapporten Fullgör de sina uppdrag? En granskning av Regionkommittén och Ekonomiska och sociala kommittén (2005:6) av Henrik Dahlsson. Rapporten kan laddas ner från Junilistans (IND/ DEM) hemsida eller beställas från kansliet. 3

4 EU vill påverka barnen via skolmjölken Vill du utsätta ditt barn för daglig EU-propaganda? EU ger 66 miljoner kronor i skolmjölkbidrag till svenska skolor. Det är pengar som vi, många gånger om, själva betalat in till EU. Nu kräver EU som motprestation att få sätta upp skyltar som talar om att skolmjölken kommer från EU. Skolorna hamnar i en utpressningssituation: Ingen skylt - inget mjölkbidrag. Endast i diktaturer har vi sett motsvarande propaganda. Varje skoldag ska barnen se de glada korna på skylten. Budskapet är underförstått. Det är minsann EU som betalar din mjölk. Glöm aldrig det, lille vän. Ingen svensk institution skulle ens komma på tanken. Särskilda kontrollanter kommer att sändas runt för att se till att skolmjölksförordningen följs på varje skola. Mjölk som dricks ger bidrag, men mjölk som används i varma rätter ger inget bidrag. I en intervju i Gefle Dagblad, har EUkommissionens representant i Sverige sagt att skylten nog inte är tänkt att rikta sig mot barn utan mot de vuxna. Hur i hela friden tänker man då? Skylten, som ska sättas upp i matsalen, innehåller en teckning riktad till barn. Korna på teckningen har varken spenar eller öron. Avsaknaden av spenar ska väl visa att mjölken kommer från EU och inte från korna. Nu är det dags att säga ifrån! EUs klåfingrighet måste stoppas. EU-samarbetet måste begränsas till att gälla ett fåtal gränsöverskridande frågor, såsom miljö och att skapa en väl fungerande inre marknad. Då kan vi minska Sveriges EU-avgift med hälften. Genom att begränsa flödet av pengar till EU, kan vi stoppa galna byråkratiska påhitt som skolmjölksbidraget. Johan Olson, sympatisör Foto: Europeiska kommissionen Konformism en del i varje unionsbygge EU diskuteras sällan i svensk politik. En förklaring till det är givetvis att det råder en stor enighet i grundfrågorna mellan de dominerande riksdagspartierna. Man är positiv till unionen och till Lissabonfördraget. Tiden för debatt ägnas åt block- och partiskiljande frågor. Att det bland medlemmar och sympatisörer i alla partier finns kritiska EUströmningar är en sak man sällan märker i den offentliga debatten. När vi folkomröstade om EG var det många anhängare till unionen som kategoriskt avvisade varje tal om risk för ökad centralstyrning. Vi fick lära oss en ny benämning: subsidiaritetsprincipen. För en del var det som om vägen till det förlovade lokalsamhället hade stakats ut. Andra som gärna kritiserade centralism i Sverige inte minst s-märkta kommunpolitiker såg den nya ordningen som ett sätt att komma förbi betonghäckarna i Stockholm. Men redan i början av 2000-talet kom EU-ledarna fram till samma slutsats som svenska EU-kritiker. Unionen hade låg demokratisk legitimitet, bristande öppenhet, det var en långtgående centralisering och detaljreglering. Ja, precis så var det. Arbetet med ett EU-fördrag framställs gärna som ett försök att komma till rätta med de brister som EUledarna själv definierat. Men istället för att visa lyhördhet för olika kritiska opinioner har eliterna lyssnat till varandra. När folket i olika länder röstade nej till det första förslaget blev det bara en paus i arbetet. Sedan kom Lissabonfördraget, som fick nej på Irland. Det var ett streck i räkningen men inget avgörande hinder. Processen inleddes omgående för att få irländarna att rösta rätt. Hela hanteringen är fjärran från pratet om en gemenskap där man skulle hylla subsidiaritetens princip och vårda särarter. Men även innehållet i fördraget stärker unionen och försvagar de enskilda länderna. Vetorätten försvinner på en rad områden, EU-institutionerna får vidgade befogenheter, det blir en EU-ledare och en talesperson för utrikesfrågor. De statsliknande dragen är skarpa. Det finns avgörande skillnader mellan Sovjetunionen och Europeiska Unionen, något som alla demokrater är tacksamma över. Men det finns också en del likheter. En union är alltid svårstyrd: det är en ständig kamp mellan centrum och periferi. Och i centrum är det vanligt att man säger: för att kunna tillgodose alla önskemål ute i periferin, då måste vi få mer makt. De som inte tänker som centralisterna, de tänker fel och ska tänka om. Konformismen blir en del av ideologin. Jag skulle givetvis mycket hellre leva i Bryssel 2008 än i Moskva under något år under Sovjettiden. Men det gäller att undvika att den nya unionen ska bli än mer lik den numera avvecklade unionen. I det ligger att envetet stå emot de ständiga försöken att stärka centralmaktens grepp och hänvisa fler till en demokratisk periferi. Peter Swedenmark Foto: Henrik Sekander/Nästan bara Östersund 4

5 EU och surströmmingen - vad hände med subsidiariteten? I sitt sista tal i Almedalen, den 10 juli 2003, berörde Anna Lindh EU-samarbetet. Lindh menade att EU förvisso har sina brister, men att det finns massor av överdrifter om EU:s klåfingrighet och byråkrati. Hon sade bland annat att EU aldrig har sagt nej till traditionell tillverkning av surströmming, något som svensk media tidigare hade rapporterat om. Enligt Lindh, var det endast en väldigt nitisk tjänsteman på hälsoförvaltningen i Örnsköldsvik som tyckte att man borde ställa krav på tillverkningen av surströmming och som hänvisade till ett EU-direktiv, som argument för att göra livet surt för tillverkarna av surströmming. Granskning EU fick en pratstund med den nitiske tjänstemannen i Örnsköldsvik, Lars-Gunnar Olsson. Granskning EU: Har EU-regler påverkat svensk surströmmingstillverkning? Ja. EU:s direktiv innebar att trä inte fick användas i livsmedelssammanhang. När EU:s inspektörer var i Sverige och genomförde kontroller konstaterade de att det minsann fanns livsmedelslokaler med trä i fönsterbågarna. Det gick inte för sig. I samband med detta insåg inspektörerna dessutom att träfat traditionellt används i surströmmingsanläggningarnas jäsfat och vid kaviartillverkning på västkusten. Detta var inte förenligt med EU:s lagstiftning. Efter protester backade EU från de strikta kraven på att trä överhuvudtaget inte fick förekomma i livsmedelssammanhang. Det har dessutom varit förbjudet att sälja bomberade (buckliga) burkar med surströmming, eftersom EU-reglerna inte accepterar denna typ av skador på burkar som innehåller livsmedel. Detta är ytterligare ett exempel på en stelbent och byråkratisk regel. En bomberad surströmmingsburk leder inte till att några farliga ämnen utvecklas, eftersom det handlar om en jäst produkt. Reglerna kring bomberade burkar har dock blivit mer flexibla under senare tid. Granskning EU: Påverkar EUregler fortfarande svensk surströmmingstillverkning? Ja. En del små lokala surströmmingstillverkare som använder enkla okaklade sjöbodar för tillverkning av små kvantiteter surströmming har problem med att uppfylla EU:s strikta lokalkrav. Denna typ av småskaliga tillverkare har i regel inte möjlighet att göra dyra investeringar för att förändra sina sjöbodar. Denna typ av småskalig surströmmingsproduktion borde inte påverkas av EUlagstiftning. Det handlar om tillverkning av en produkt som inte exporteras inom EU och som i allt väsentligt konsumeras lokalt. Det är ett problem att Sverige vill vara bäst i klassen och alltför duktigt gentemot EU. Vi har för vana att inte ställa till med problem då lagstiftningen fastställs i förhandlingar. De svenska verken och myndigheterna har dessutom ofta gått längre vid tillämpningen av lagstiftningen än vad EU: s regler kräver. Livsmedelsverket och jordbruksverket har dock lagt band på sig under senare år. Granskning EU: Finns det några ytterligare exempel på EUlagstiftning som påverkat dig i din yrkesutövning? Jag arbetar numera som miljöinspektör för Örnsköldsviks kommun med ansvar för kommunens dricksvatten. Dricksvattendirektivet har utgjort ett problem för många svenska kommuner. Detta direktiv fastslår att kommunernas dricksvatten inte får innehålla mer än 1,5 milligram fluorid per liter. Vad förhandlarna inte tänkte på var att vi har en urbergsgrund i Sverige, något som ofta leder till högre halter av fluorid. Dessa halter är inte farliga, utan leder i värsta fall till att man får fläckar på tänderna när man blir äldre. De svenska kommunerna har fått betala stora pengar för att inom en kort tidsperiod uppfylla EU:s strikta fluoridkrav. Sverige borde ha protesterat mot detta direktiv, eller åtminstone valt att utnyttja möjligheten att få dispens från direktivet, så att kommunerna i lugn och ro hade getts möjlighet att uppnå kraven i dricksvattensdirektivet. Granskning EU: Följer EU subsidiaritetsprincipen? Man skulle definitivt kunna gå längre när det gäller tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. Det är ett dilemma att mycket skall bestämmas centralt, antingen av EU eller på nationell nivå. Kommunerna borde få större makt och frihet att fatta de beslut som är bäst utifrån de lokala förutsättningarna. EU:s värsta klåfingerslusta har dock dämpats under senare år. 5

6 Från badvatten till silkesodling EU och subsidiariteten Enligt EU:s egna regler ska dess institutioner respektera subsidiaritetsprincipen, vilket innebär att politiska beslut ska läggas på den lägsta möjliga nivå, i enlighet med ett effektivt beslutsfattande. Med andra ord ska makten inte centraliseras till EU, om det inte finns ett mervärde med detta. Men principen om subsidiaritet följs inte i praktiken. Keramiska får Kommissionen fastslår i en förordning att ett tio centimeter högt keramiskt får, med ett stickat textilmaterial som ska föreställa fårull, är en prydnad, inte en leksak. Motiveringen är följande: Det är en keramikartikel som främst är avsedd som dekoration i hemmet. Den har inget nyttovärde, utan är endast tänkt att användas som prydnad. Den är inte avsedd att huvudsakligen roa människor och kan därför inte anses vara en leksak Badvattendirektivet Badvattendirektivet fastslår att medlemsländerna regelbundet måste ta prover för att kontrollera att badvattnet uppfyller de kvalitetskrav som EU har fastställt. Badvattendirektivet har, sedan EU-inträdet, inneburit ett omfattande merarbete för Sveriges kommuner. Sverige har fällts av EGdomstolen, för att inte ha utfört de provtagningar som ska genomföras enligt direktivet. Reglerna, som kommunerna måste anpassa sig efter, utgår från förhållanden som råder vid stora badorter i Medelhavet, snarare än utifrån små svenska skogssjöar på landsbygden. Användningen av stegar på arbetsplatser Arbetsutrustningsdirektivet fastställer minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av utrustning i arbetet. Eftersom åtskilliga fallolyckor inträffar varje år inom EU, betraktas det som betydelsefullt att reglera hur, var och när stegar ska användas i arbetet. Bland reglerna fastslås att stegar ska vara placerade, så att stabilitet kan garanteras då de används. Det låter onekligen praktiskt. Portabla stegar ska dessutom vila på en stabil, stark och icke flyttbar grund Detaljreglering av fordon Direktivet om särskilda bestämmelser för personbil med mer än åtta säten utöver förarsätet innehåller flera långtgående detaljregleringar. Vad sägs om följande: När passagerardörren är öppen, ska det uppfällbara fotsteget sitta säkert, i utfällt läge. Om en tyngd på 136 kg placeras i mitten på ett enkelt fotsteg eller en tyngd på 272 kg placeras i mitten på ett dubbelt fotsteg, får nedböjningen inte överstiga 10 mm i någon punkt Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet anger hur lagstiftningen om arbetstider ska se ut i EU-länderna. Detta direktiv har ställt till med lokala problem Foto: Europeiska kommissionen inom betydelsefulla verksamheter, såsom sjukvård, barnomsorg och brandförsvar. Arbetstidsdirektivet fastställer att arbetstagare måste ha en dygnsvila som uppgår till elva timmar, att ingen har rätt att arbeta mer än 48 timmar per vecka och att alla anställda har rätt till 36 timmars sammanhängande ledighet per vecka. EU:s arbetstidsdirektiv har inneburit problem med allt från snöröjningen vid häftiga snöoväder i Uppsala kommun till indragen barnomsorg på obekväm arbetstid i Svalöv kommun Bins hälsotillstånd Den 9 september 2003, antog EUparlamentet en resolution om den europeiska biodlingens svårigheter. Resolutionen tar upp sjukdomsproblem bland bin och inkomstförlusterna för biodlarna. Man konstaterar att den europeiska biodlingen är i behov av ett starkt stöd, för att lämpliga åtgärder ska kunna utvecklas så att man

7 kan bemästra de nuvarande svårigheterna och varaktigt förbättra binas hälsotillstånd. EU-parlamentet kräver dessutom att man utför en multifaktoriell analys för att fastställa vilka nyckelfaktorer som påverkar binas hälsotillstånd. Vidare uppmanas kommissionen att inleda ett europeiskt forskningssamarbete för att genomföra en omfattande multifaktoriell analys av binas hälsotillstånd. Detaljgranskning av skogar Kommissionens förordning om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen har inneburit en överdriven byråkrati i åtskilliga länder. Denna förordning kräver att medlemsstaterna registrerar data om enskilda träd och att de utifrån enhetliga regler undersöker trädkronornas vitalitet Silkesodling Rådets förordning om särskilda åtgärder för att främja silkesodling tillåter och reglerar statsstöd för silkesmaskar. Ett stöd på 133,26 euro ska beviljas för varje låda ägg från silkesfjärilar, vilka används vid silkesodling. Förordningen fastslår att medlemsstaternas utgifter för att främja silkesodling bör finansieras ur EU-budgeten. Silkesodlingsåret ska börja den 1 april varje kalenderår och avslutas den 31 mars följande kalenderår, allt enligt EU-reglerna Skodirektivet Det finns även ett skodirektiv i EU. Enligt det, kan olikheter när det gäller märkning av skodon mellan medlemsstaterna skapa handelshinder inom EU och därigenom motverka en väl fungerande inre marknad. Därför måste ett gemensamt system för märkning av skodon ges exakta definitioner inom EU. I artikel 1 förtydligas att i detta direktiv avses med skodon alla produkter som är försedda med sula och som är utformade för att skydda eller täcka foten. Direktivet gör en noggrann analys av olika delar av skon och olika sorters skor. Bland annat ska märkningen lämna information om ovandelen, fodret, bindsulan och slitsulan EU-körkort och diabetes År 1991 kom ett direktiv om standardiserade körkort i EU. Utseendet på körkorten skulle harmoniseras. Ett körkort från ett EU-land skulle också gälla i ett annat EUland. Detta skapade dock negativa konsekvenser, eftersom mindre nogräknade svenskar kunde köpa ett spanskt körkort genom en falsk adress i Spanien och sedan byta till sig ett svenskt körkort. Problemet med den nämnda körkortsturismen kunde EU-kommissionen bara bemöta på ett sätt - med att uppdatera och utöka det befintliga körkortsdirektivet. När EU-parlamentet röstade om körkortsdirektivet 2005, tog ledamöterna ställning till vilka regler som ska gälla för förare med högt blodtryck, diabetes och epilepsi. Skall detta verkligen regleras av EU-institutionerna? Foto: Europeiska kommissionen Rena rama cirkusen EU-parlamentet antog 2005 ett initiativbetänkande om cirkusen som en del av Europas kultur. I detta betänkande konstateras att cirkus är en gränsöverskridande verksamhet, i och med att cirkussällskap ofta reser mellan länder. Åtgärder på EU-nivå ansågs därmed vara fullt befogade. Genom att fastslå enhetliga regler för tältstorlekar och tältdukar hoppas EU-parlamentet att cirkusarnas rörlighet mellan EU:s medlemsstater ska främjas Skräp, graffiti och djuravföring EU-parlamentet har röstat ja till ett initiativbetänkande om den temainriktade strategin för stadsmiljö. EU-parlamentet lägger sig i stadsplanering, förordar trängselavgifter och parkeringsbegränsningar. Europaparlamentet anser att mer uppmärksamhet bör ägnas åt att förebygga och bortskaffa smuts, skräp, graffiti, djuravföring, samt att hindra buller från musikanläggningar i bostäder och bilar Isfria bilar EU-parlamentet antog 2007 ett initiativbetänkande om trafiksäkerhet, vilket innehöll en rad detaljerade uppmaningar. Man kan fråga sig om följande gäller såväl nordliga Sverige som Malta, där klimatet är något annorlunda: Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att notera de farliga konsekvenserna av att framföra fordon, i synnerhet lastbilar, med snö och is på taket, samt att utarbeta rekommendationer för inrättande av ett heltäckande nätverk av röjningsplatser. Parlamentet anser att tekniska alternativ bör undersökas och främjas Vi går inte in i på detaljerna om EU:s rekommendation att servitörer på turistorter bör bära solglasögon för att skyddas från solens strålar. Listan över exemplen på hur EU struntar i subsidiaritetsprincipen är lång. Det är onekligen dags att det vackra talet om subsidiaritet omsetts i praktisk handling. Hur skall EU-parlamentet kunna ta sig an verkligt gränsöverskridande frågor, om institutionerna ägnar tid, pengar och energi åt frågor som medlemsstaterna är fullt kapabla att arbeta med? 7

8 Subsidiaritet är bara ett annat ord för överhet Subsidiaritetsprincipen var ett ord som jag tacksamt kom att utöka mitt ungmoderata vokabulär med i början av 1990-talet. Krångligt, tungvrickande och med en aura av intellektualitet. Klart man använde det för att imponera på andra. Idag undrar jag om ordet duger till något annat. Jag menar subsidiaritet låter ju som ett finare sätt att säga att politiker inte ska lägga sig i vad folk kan sköta själva. Problemet är bara att det inte är vad ordet betyder. Subsidiaritet definieras som att Europeiska unionen förutom på områden där den har exklusiv behörighet endast ska vidta åtgärder när dessa är mer effektiva än de åtgärder som kan vidtas på nationell, regional eller lokal nivå. Det som punkterar principen är ordet effektiva. För vad ska åtgärderna vara effektiva och vem är det som utvärderar det? För att uppnå vad EU vill, enligt EU:s egen utvärdering. Låt oss ta ett exempel. EU subventionerar mjölk i alla skolor, något som nyligen uppmärksammats eftersom skolor i gengäld tvingas sätta upp affischer om att det är EU som finansierat mjölken ( Tack för maten, farbror staten ). Det är naturligtvis ett flagrant brott mot varje rimlig bedömning av subsidiaritet. De flesta skolor hade serverat mjölk även utan att EU så bestämde, och det är inte hela världen om några skolor beslutat sig för att göra något annat för pengarna. Men ur EU:s perspektiv finns en annan aspekt. Genom att dela ut skattebetalarnas pengar till vardagliga småsaker vill EU göra sig påminda och skapa en relation av tacksamhet mot en vänlig överhet. Givet målet att den politiska apparaten i Bryssel vill göra sig populär så tjänar skolmjölkssubventioner på EU-nivå ett syfte (liksom gratis frukt som man nu överväger att införa). Alltså är plötsligt EU den lägsta möjliga effektiva nivån. Vill byråkratin inte vara så öppen med ambitionen att tillfredställa sin makthunger via oskyldiga barnamagar går det alltid att baka in förslagen i svåröverblickbara handlingsplaner, där politiker samlar små fåniga åtgärder för att tackla uppblåsta problem. Mattias Svensson I vilket fall som helst sker överprövningen enligt subsidiaritetsprincipen i Bryssel. Då är det inte konstigt att den inte innebär något annat än att ytterligare några byråkrater får jobb. Notera också att subsidiaritetsprövningen enligt definitionen ovan inskränkts till att pröva på vilken politisk nivå beslutet ska fattas. Här antas vare sig människor själva eller i frivilliga gemenskaper i civilsamhället kunna komma ifråga som beslutsfattare. Så nära får makten inte komma. Om politiseringen är mest talande för subsidiaritetsprincipens begränsade applicerbarhet, eller för Brysselbyråkraternas begränsade föreställningsvärld vet jag inte, men det tar oss ytterligare steg bort ifrån subsidiariteten som en användbar konstitutionell och maktdelande princip. En del politiska begrepp är så pregnanta att för att kunna böjas till godtycklig politisk makt måste de buntas ihop med en mängd andra, oförenliga, mål, så att det sedan blir upp till makten att tolka vad som ska gälla. Andra begrepp Krångligt, tungvrickande och med en aura av intellektualitet är i praktiken så ihåliga att de i sig själva blir ett bländverk för vid och godtycklig maktutövning. Subsidiariteten tillhör dessvärre den senare kategorin. Mattias Svensson Folkomröstningen på Irland det blev nej! Irländarna röstade klart och tydligt nej till Lissabonfördraget, i samband med folkomröstningen den 12 juni Irländarna ville inte att EU:s makt och inflytande skulle öka ytterligare. Därmed borde Lissabonfördraget ha fallit, allt enligt EU:s egna regler. Men ett nej är inte alltid ett nej, i EUsammanhang. Enligt planerna, kommer Irland att ges vissa garantier av medlemsstaternas stats- och regeringschefer i Europeiska rådet, i likhet med vad som skedde när irländarna röstade nej till Nicefördraget. Därefter kommer Irland att hålla en andra folkomröstning om Lissabonfördraget. Om det blir ett irländskt nej även i denna folkomröstning, uppstår en politisk kris och röster kommer att höjas för att irländarna ska lämna EU-samarbetet. Enligt en artikel av Irish Times den 19 september 2008, gör de flesta EU-diplomater, EU-parlamentariker och tjänstemän i kommissionen bedömningen att en irländsk folkomröstning tidigast kommer att hållas i oktober

9 Annika Eriksson och Sören Wibe Annika och Sören nya partiledare Vid Junimötet i Visby i somras, valdes Annika Eriksson och Sören Wibe till nya partiledare för Junilistan. Granskning EU fick en kort pratstund med Annika och Sören och ställde några frågor. 1. Varför engagerade du dig i EU-frågan? 2. Vad vill du göra som nyvald partiledare? 3. Hur kan vi lyckas 2009? Annika Eriksson Ålder: 30 Yrke: Doktorand i fysik vid Chalmers Tekniska Högskola. Tidigare medlem i Folkpartiet. 1. Det var i samband med EU-omröstningen 1994, då var jag 16 år. Förespråkarna undvek, redan då, frågan om det egentliga syftet med EU-projektet som pesten. Det väckte min skeptiska ådra och skepsisen har sedan växt, i takt med EU:s ingrepp på vår demokrati. Mitt engagemang i Junilistan (IND/DEM) bäddade Nils Lundgren för med sin bok Europa ja euro nej inför EMU-folkomröstningen Uppfattningen att det är för sent att förändra EU-politiken sprider sig och den hopplöshet det för med sig är en fara för demokratin. Jag vill visa att det går att driva en kritisk linje och att vi kan påverka och förändra EU:s utveckling. Detta är Junilistans (IND/ DEM) och min viktigaste uppgift. 3. Vi måste förmedla budskapet att det inte är för sent att göra något åt den erbarmliga EU-politiken. En stor andel av våra meningsfränder och potentiella väljare finns bland dem som utan oss inte går till valurnorna alls i juni nästa år. Dessa behöver återfå hoppet om att deras röst kan göra skillnad. Sören Wibe Ålder: 61 Yrke: Professor i skogsekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå. Tidigare socialdemokratisk EU-parlamentariker ( ) och riksdagsledamot ( ). 1. I oktober 1990 presenterade Ingvar Carlsson ett krispaket för att få ord- ning på ekonomin. I en fotnot bifogades ansökan om svenskt EU-medlemskap. Det var ett överraskande besked som kom utan förvarning svenska folket blev överrumplad. Då sa Ingvar Carlsson att neutraliteten inte skulle tummas på. I dag vet vi hur resultatet blev urholkning av svensk demokrati, förlorat nationellt självbestämmande och förlust av vår traditionella neutralitetspolitik. 2. Jag vill hjälpa till att etablera vårt parti som en permanent politisk kraft i Sverige. Det behövs ett politiskt alternativ som Junilistan (IND/DEM), för att hålla EU-debatten levande, när hela den politiska och ekonomiska makteliten gör allt vad den kan, för att tiga ihjäl frågan om hur EU begränsar vårt självbestämmande. 3. Genom ett ihärdigt arbete för att föra fram frågan om hur det nationella självbestämmandet begränsas av EU:s överstatlighet. Om vi får igång den debatten, kommer vi också att lyckas

10 EU propagerar genom kultursatsningar EU-institutionerna finansierar seriealbum, böcker, spel och tv-program vilka ska ge en positiv bild av unionen och visa på fördelarna med EU-samarbetet. Nedan följer ett axplock exempel på EU-finansierade verksamheter, vilka ska bidra till att medborgarna får en mer positiv syn på EU, dess institutioner och politikområden. Foto: Europeiska kommissionen Glasskriget I sina ansträngningar att vinna ungdomars intresse och sympati, har kommissionen gett ut olika seriealbum. Ett exempel är Glasskriget, som gavs ut 1998 och handlar om några ungdomar från framtidslandet EU. De förs tillbaka i tiden, till ett samhälle med krig och splittring, för att berätta om den harmoni som råder i den Europeiska unionen. Produktionskostnaderna uppgick till euro, enligt kommissionens egna uppgifter. Kostnaderna för distributionen ingick i arbetet vid kommissionens representationskontor och kunde därför inte beräknas. I Storbritannien ska materialet ha makulerats, sedan kampanjen läckt ut till pressen. I Danmark gjordes, efter vad som hände i Storbritannien, inga aktiva insatser för att sprida materialet. Captain Euro Seriefigurer är, enligt EU-kommissionen, lämpliga för att bekämpa den folkliga misstron mot euron. I april 1998 lanserades serien Captain Euro på Internet, i tv och som reklamfigur på allehanda prylar. Captain Euro ser ut som en sämre kopia av Stålmannen. Vid sin sida har han den blonda kvinnliga följeslagaren Europa och vargen Lupo. De bekämpar den onde Dr D Vider (uttalat på engelska blir det divider, splittrare, i detta fall euro-motståndarna). D Viders avsikt är att söndra Europas folk och skapa sitt eget imperium. Sjukt Vatten Seriealbumet Sjukt Vatten gavs ut år Detta är ett miljöäventyr i serieformat som handlar om en kvinnlig EU-parlamentariker som lyckas få igenom lagstiftning för en bättre miljö. Återigen framställs EU som en effektiv och handlingskraftig organisation. Verklighetens kemikalielagstiftning, som benämns REACH, blev inte lika imponerande, sett ur ett svensk perspektiv. Europa: en upptäcktsfärd Barnboken Europa: en upptäcktsfärd, vilken kom ut år 2006, handlar om Europas historia och beskriver bakgrunden till att EU bildades. Upptäck biologi En annan barnbok är Upptäck biologi, utgiven 2007, en bok om EU-ländernas natur, djur och växter - från polartrakterna i norr till Medelhavet i söder. Upptäck Europa Barnboken Upptäck Europa från år 2007, beskriver Europas natur, klimat, länder och människor. En gemensam europeisk historiebok Tysklands utbildningsminister, Annette Schawann, har föreslagit att EU-länderna ska införa en gemensam europeisk historiebok, vilken 10

11 samtliga skolelever ska använda sig av. Målet är att stärka skolelevernas europeiska identitet. Förslaget har dock inte genomförts ännu. Frågan är hur känsliga politiska frågor, såsom kolonialismen, skulle beskrivas? Europas länder har knappast en enhetlig syn på de historiska skeenden som denna kontinent har genomgått. Och är det överhuvudtaget lämpligt att politiker dikterar vilken typ av skolböcker som ska användas över hela unionen? Skolböcker Europaparlamentet är övertygat om att informations- och kommunikationsstrategin kan bli effektiv, först när kunskaper om EU och dess institutioner ingår som ett ämne i medlemsstaternas läroplaner. Universiteten uppmanas också att inta en aktiv roll när det gäller att sprida och främja gemensamma europeiska värden. EU-vänliga såpoperor 1997 fick SVT:s projektledare för Rederiet, Anders Carlsson, ett brev från nyhetsbyrån Reuters i Bryssel. Journalisten som skrev brevet arbetade med en artikel om såpoperor och en plan som EU-kommissionen sades ha. Reuter-journalisten skrev: På ett möte med TV-produktionsbolag för två veckor sedan, föreslog Europeiska kommissionen att den kunde förse producenter med pengar för att göra program, inklusive såpoperor och situationskomedier, som ger en positiv bild av Europeiska unionen. Brevet hade skickats till producenter för såpoperor i EU-länderna, för att undersöka hur man ställer sig till idén. I en intervju i Aftonbladet (970224) sade Anders Carlsson: Det här är helt absurt. Förmodligen vill EU ha masspublik för sitt budskap, eftersom man vill använda sig av såpoperor. Det hela handlade om en produktplacering, ungefär som bilmodeller placeras mot betalning i olika filmer. Projektet rann dock ut i sanden, efter det hade avslöjats. EU-betald TV SVT24 fick bidrag av kommissionen för ett tiotal reportage inför EUparlamentsvalet Varje reportage skulle avslutas med en skylt som talade om att det var producerat med ekonomiskt stöd från EU-kommissionen. Enligt radio- och TV- lagen, får ett program som huvudsakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer inte sponsras. Redaktionschefen på SVT24 hävdade dock att det inte handlade om sponsring i den meningen, utan var ett sätt att klara produktionskostnaderna. SVT24 har inte äventyrat sakligheten och opartiskheten, utan även gjort kritiska inslag mot EU-kommissionen, enligt argumentationen. Frågan är dock hur hårt man biter den hand som föder en. Foto: Europeiska kommissionen Euronews Euronews sänder nyheter på engelska sedan år 1998 och når TV-tittare i 121 länder. Euronews presenteras som en helt vanlig kanal, men är i själva verket en kanal som initierats av EU-kommissionen, för att sprida EU:s budskap, dock lämpligt uppblandat med nyheter, så att kanalen får prägeln av en europeisk motsvarighet till CNN. Kommissionen har ett avtal med Euronews, vilket innebär att kanalen får 5 miljoner euro per år, en summa som skall täcka allt utfört arbete. Euronews rapporterar om ny lagstiftning med glödande entusiasm, ifrågasätter aldrig EU-regler och talar tyst om EU-systemets korruption och ineffektivitet. EU och Euronews innehar ensamrätt på mångfaldigande och återutsändningar. På så sätt, skriver kommissionen, övervakar kommissionen att Euronews svarar för att den information som sänds är balanserad, särskilt beträffande de europeiska institutionernas ställning och verksamhet. Europocket TV Utöver Euronews, finns Europocket TV, som sänder via Internet och vänder sig till ungdomar. Man kan ladda ner dessa TV-program till sin mobiltelefon eller Ipod. Europocket TV gör inte bara reportage om EU, utan även om helt andra områden som man anser tilltalar ungdomar, bland annat biofilmer och teknik. Kanalen grundades i september 2006, med medel från EU-parlamentet, men är numera privatfinansierad. EU-tävlingar Strax innan euron skulle bli verklighet, årsskiftet 2001/2002, utlyste Europeiska centralbanken en tävling för barn mellan åtta och tolv år i de tolv euroländerna. Avsikten var att göra barnen familjära med den nya valutan. För att vinna, var barnen tvungna att svara på fem frågor som fanns på ECB:s hemsida. Barnen fick också motivera varför de ville vara en Euro Superstar. En grekisk pojke skrev att med introduktionen av euro kommer våra liv gå in i en ny galax... Vinnarna, två från varje land, presenterades samtidigt som valutan lanserades. Till vinnarnas ära, skapades speciella sedlar i jubileumsform. Sällskapsspel År 2000 kom ett frågespel om EU. Euroversal är enligt tillverkarna ett fartfyllt och allmänbildande kunskapsspel. Tärningen är blågul, spelplanen en Europakarta och de 675 frågekorten handlar om EU och dess 15 medlemsländer. DN:s testspelare fann dock beskrivningen fartfyllt som en lätt överdrift. Visserligen är Euronews rapporterar om ny lagstiftning med glödande entusiasm, ifrågasätter aldrig EU-regler och talar tyst om EUsystemets korruption och ineffektivitet det, enligt DN, bra och omväxlande att man själv får välja sin väg genom EU på spelplanen (man måste passera alla 15 medlemsländerna), liksom att man kan välja svårighetsgrad på frågorna. Men spelet kan bli ganska segt för motspelarna, om en spelare med hjälp av tur eller skicklighet lyckas 11

12 Fortsättning från föregående sida svara rätt på fråga efter fråga och därmed får fortsätt tärningskast efter tärningskast utan avbrott. Flera av de renodlade EU-frågorna är riktigt svåra. DN testade fyra frågor med specialisterna på riksdagens EUupplysning. EU-upplysningen klarade två av dem, men konstaterade att de andra två var mycket knepiga. European Goodwill Ambassadors Kommissionen har föreslagit medlemsstaterna att anlita särskilda European Goodwill Ambassadors. Dessa ambassadörer kan, enligt kommissionens förslag, bestå av välkända personligheter, till exempel idrottsstjärnor. Ambassadörerna ska sprida information om EU och medverka vid möten. Detta förslag har inte antagits ännu, antagligen för att det var alltför magstarkt och propagandistiskt. Foto: Europeiska kommissionen EU startar propaganda-tv inför valet Avslutande kommentar Det finns ytterligare en lång rad exempel på hur EU-institutionerna försöker påverka medborgarnas bild av EU-samarbetet. EU-budgeten innehåller dessutom en lång rad budgetposter, vilka går till olika propagandainsatser för EU. Federalistiska organisationer får stöd, likaså europeiska reflektionsgrupper, organisationer av europeiskt intresse, journalister som besöker EU-institutionerna och EU:s ungdomsforum, för att nämna några exempel. Det är en absurd tanke att Sveriges riksdag, på ett motsvarande sätt, skulle spendera mångmiljonbelopp på att ta fram seriealbum och annat propagandamaterial, vilka framhåller fördelarna med vårt land, våra politiska institutioner, vår lagstiftning och våra värderingar. Är det demokratiskt rimligt och politiskt hållbart att bygga en federalistisk överstat, genom ensidiga stöd till organisationer som representerar särintressen inom EU? Ska inte medborgarna, genom en demokratisk och förutsättningslös debatt, avgöra EU:s utveckling och framtid? Medborgarna bör väl styra politikens utformning och utveckling, snarare än att politiken försöker styra medborgarnas liv och tankesätt? Hélène Goudin Europaparlamentet har startat en webb-tv kallad EuroparlTV ( för att försöka aktivera kontinentens medborgare inför nästa års EU-val. Den ska täcka parlamentets plenarmöten och kommittésammanträden, men också involvera tittarna samt vända sig till en yngre publik. Alla program ska sändas på 22 språk, med några program dubbade och andra textade. Hela fyra kanaler ska införas: en nyhetskanal, en interaktiv kanal, en ungdomskanal och en för direktsändning av viktiga begivenheter i EU-parlamentet. Journalister misstänker dock att Europarl-TV blir en ren propagandakanal. En anonym reporter i Bryssel framhåller, att det bolag som är ansvarigt för innehållet, Mostra, gjort sig känt för att ha producerat propaganda för EU-kommissionen där den journalistiska etiken befinner sig på en låg nivå, uppger EU Observer. Internationella journalistfederationen som är baserad i Bryssel och den utländska journalistkåren intar en avvaktande attityd. Chefen för EU-kanalen, Michael Shackleton, pekar på att Europatv:n har skrivna riktlinjer (Chartan) som garanterar att den blir neutral och opartisk. Han är för åsiktspluralism, men menar också att man kommer att ta hänsyn till hur mangrant en politisk grupp är företrädd i EU-par- lamentet. Å andra sidan, kommer det att bildas en rådgivande grupp, bestående av en medlem från varje politisk grupp som ska bevaka att Chartan följs. Det säger sig självt att i den nya EU- tv:n kommer en parlamentsgrupp som IND-DEM, där EU-kritiker som Junilistan är representerade, få klart mindre utrymme än de stora borgerliga och socialdemokratiska blocken. Förmodligen är det en avsedd bieffekt. Det säger sig självt att i den nya EU- tv:n kommer en parlamentsgrupp som IND-DEM, där EU-kritiker som Junilistan är representerade, få klart mindre utrymme än de stora borgerliga och socialdemokratiska blocken. Förmodligen är det en avsedd bieffekt. Folke Schimanski 12

13 Maktens arrogans och mediernas svek När jag erbjöds att vara gästkrönikör i Granskning EU kändes det först naturligt att skriva om EU:s jordbrukspolitik eftersom jag är ordförande för Förbundet Sveriges Småbrukare och lever och verkar i konsekvenserna av EU:s absurda, centralstyrda och byråkratiska jordbrukspolitik. Så blir det inte. Jag tänker i stället ta tillfället i akt och delge läsarna mina tankar om vad jag kallar maktens arrogans och mediernas svek. Vi är nu i en situation där de folkvalda konsekvent vägrar att lyssna till folkets vilja. De hänvisar till den representativa demokratin och påpekar att är vi inte nöjda, kan vi avsätta dem i nästa val. Det är bara delvis rätt, om en regering sänker nivån i försäkringssystemen kan man välja en ny som lovar att höja nivån igen. Dock finns det frågor där de politiska besluten är oåterkalleliga. Förslaget till ny grundlag för EU är en sådan fråga. Här är den politiska makteliten överens om att godkänna konstitutionsförslaget utan att ta frågan till folkomröstning. Lissabonfördraget är enligt den politiska makteliten olämplig att folkomrösta om då folket inte fullt ut förstår dess innebörd, en i högsta grad provocerande och arrogant ståndpunkt. För visst, kan folket ta ställning till om det är bra eller dåligt att överlämna mer makt till EU och om det är bra med en gemensam president och utrikespolitik och så vidare. Vid årets Småbrukarstämma var Jordbruksminister Eskil Erlandsson inbjuden. Han fick då frågan varför inte Sverige får rösta om Lissabonfördraget Jordbruksministern svarade: Jag tycker inte att det är mycket att rösta om då riksdagen varje år avgör 100- tals frågor som är viktigare. Det svaret väcker frågan vem det egentligen är som inte förstår vad Lissabonfördraget innebär. Åke Karlsson anser att mediernas EU-bevakning är ofullständig. Foto: Europeiska kommissionen När Cecilia Malmström (fp) intervjuades i SVT efter Irlands nej, förklarade hon arrogant att hon struntade i att Irland röstat nej. Ett så litet land kan inte få stoppa EU-projektet, sa EUministern. Att konstitutionsförslaget fallit utifrån det faktum att full enighet krävs för att godkänna ett nytt fördrag, bortsåg Malmström ifrån. Maktens arrogans visar sig på många sätt, bland annat hur folkviljan konsekvent ignoreras. Den politiska maktelitens rädsla för att folket skal rösta fel är uppenbar. Nya folkomröstningar har inte hållits i Frankrike och Nederländerna om konstitutionsförslaget eftersom de röstade fel förra gången. Den visar sig också genom att många politiker inte gör vad de säger. I de tre olika utgåvorna av boken Med kluven tung redovisas vad politikerna säger i Sverige och hur de röstar i EU-parlamentet. I Sverige talar exempelvis centerpartiet om ett smalare men vassare EU och med det ges intrycket av att centerpartiet arbetar för att återföra makt till de nationella parlamenten. Med protokollen visar att EU-parlamentariker Lena Ek (c) inte vid något tillfälle lagt eller röstat för förslag med den inriktningen. Centerpartiet säger ju ja till Lissabonfördraget som innebär ytterligare maktöverföring till EU. Svensk media hårdbevakar riksdag och regering. Men mäktiga EU-parlamentet, kommissionen, ministerrådet eller domstolen som i många fall dikterar svensk politik prioriteras inte av redaktionerna i Stockholm. Om en svensk riksdagspolitiker inte betalt TV-licensen eller anlitat svart städhjälp går mediedrevet fullt ut och slutar oftast med att vederbörande får avgå. I våras avslöjades att politikerna i EU-parlamentet tillskansat sig motsvarande en miljard i svenska kronor i strid med bestämmelserna. Det blir Maktens arrogans visar sig på många sätt, bland annat hur folkviljan konsekvent ignoreras. 1,2 miljoner kronor per parlamentariker. EU-parlamentets talman Hans- Gert Pöttering förbjöd omedelbart att rapporten offentliggjordes. Dessutom underkändes nyligen EU:s räkenskaper för fjortonde året i rad. Varför denna medietystnad? En verkligt fungerande demokrati förutsätter granskande medier. Tyvärr saknas denna granskning till stor del av EU-politiken. Därför behövs ett trovärdigt, EU-kritiska alternativ i EU-parlamentet som kan fungerar som demokratins vakthund och nosa upp fusk och korruption.. Åke Karlsson Krokek Ordförande för Förbundet Sveriges Småbrukare Sympatisör Junilistan 13

14 Boktips Makteliten mot folket - Tankar om EU, nationalstaten och demokratin Nils Lundgren I Makteliten mot folket ger Nils Lundgren sin syn på några av de frågeställnigar som EU-samarbetet står inför. Det gäller EU:s statsbyggarambitioner, nationalstatens roll och hur demokratin kan värnas i globaliseringens tidevarv. Folken i EU:s medlemsländer vill ha ett begränsat samarbete kring ett antal gränsöverskridande frågor, medan en politisk elit driver på för att skapa en superstat med egen straffrätt, valuta, militär, president och utrikespolitik. EU vill utvidga både sin politiska och sin ekonomiska makt. Men problemet är, som Lundgren framhåller, att ekonomin kräver stora enheter och politiken små. Lösningen är därför att begränsa det politiska samarbetet inom EU och utveckla varje lands handel och ekonomiska samarbete med andra länder. Skriften kan beställas via Junilistans (IND/DEM) kontor i Stockholm på telefon eller e-post info@inddem.se. Svarta får i EU-parlamentet - om den politiska kulturen i EU-parlamentets olika politiska grupper Jan Å Johansson EU- ledamöter som använder sig av korruption, tveksam partifinansiering, propagerar för drogliberalism och homofobi. Det är inte svårt att hitta svarta får i EU- parlamentets politiska grupper. Dessa representerar Europas politiska mångfald. Många Mirek Topolanek, den tjeckiske premiärministern, har uttalat sig för en ändring i den tjeckiska konstitutionen. Men författningsdomstolens ordförande, Pavel Rychetsky, har tidigare uttalat att en förändring av konsvenska politiker vill inte alltid kännas vid det faktum, tvärtom blundar de för detta i okunnighet, eller ignorans, över hur deras partibröder i andra länder förser sig med procentprovisioner på offentliga upphandlingar, systematiskt tar emot mutor eller använder hårda nypor och vassa armbågar för att berika sig personligen. Den politiska omoralen ser olika ut i olika EU-länder. Boken ger ett urval av exempel på små, och stora, politiska skandaler där höga politiker i EU-länderna ertappats med fingrarna i syltburken. Socialdemokrater, moderater och centerpartister kritiserar gärna andras partigrupper, men tiger om de uppenbara problem de faktiskt har inom sina egna respektive partigrupper. Boken kan beställas kostnadsfritt från IND/DEM-kansliet i Stockholm, e- post info@inddem.se Fortsatta problem i Tjeckien om Lissabonfördraget Blivande journalister bjuds in att få delta i European Youth Media Days I mitten av oktober arrangerar Europaparlamentet den andra upplagan av European Youth Media Days i Bryssel. Hur mycket detta propagandaprojekt kostar skattebetalarna, framgår inte av rapporteringen från EU-parlamentets presskontor I Tjeckien har Lissabonfördraget ännu inte undertecknats, eftersom den tjeckiska författningsdomstolen måste ta ställning till om fördraget är förenligt med landets författning. Prag. Foto: Europeiska kommissionen stitutionen är något som är nästan omöjligt i landet. Vad domstolen ska befatta sig med är inte hela Lissabonfördraget, utan endast sju av dess artiklar vilka vållar problem. En gallupundersökning i juni 2008 visade att 53 procent av tjeckerna är emot Lissabonfördraget. Nej-sidan har ökat sedan folkomröstningen på Irland ägde rum. Under tre dagar får 200 unga journalister i åldern år från EU:s medlemsländer möjlighet att diskutera med etablerade EU-korrespondenter och representanter för EU-institutionerna. Ett av målen med årets European Youth Media Days är att lyfta vikten av rapportering över gränserna och dess roll i europeisk politik. Hur mycket detta propagandaprojekt kostar skattebetalarna, framgår inte av rapporteringen från EU-parlamentets presskontor. 14

15 Tomates aux crevettes Räkfyllda tomater Denna förrätt serveras ofta på krogarna runt Grand Place i Bryssel. För sex personer: 6 tomater, 1 kilo räkor, majonnäs, persilja, dijonsenap och krasse 1. Välj ut mogna tomater av samma storlek. Lägg dem en stund i kokande vatten och ta sedan av skinnet. Skär tomaterna i två lika delar och gröp ur dem. Salta och peppra och ställ dem i kylskåpet. 2. Skala räkorna. Blanda dem med några skedar majonnäs, just så att räkorna hålls ihop. Krydda med salt peppar och eventuellt dijonsenap efter egen smak. 3. Fyll varje tomathalva med räkblandningen. Tryck på fyllningen en aning och klicka över lite majonnäs. Garnera med hackad persilja. Täck serveringsfatet med krasse och ställ därefter dit tomaterna. Servera med ett gott bröd till! Grand Place. Foto: Europeiska kommissionen Sudoku Klarar du att lösa Granskning EU:s sudoku? Lösning nr 2/

16 Avsändare IND/DEM-gruppen Vasagatan Stockholm Frågor på stan Tycker du att EU bestämmer över saker som det inte borde och i så fall vad? Tummen upp EU skall inte bry sig om storleken på grönsaker. Tomas Renman, Skellefteå För det irländska folket som röstade nej till Lissabonfördraget i den folkomröstning som hölls i somras. EU ska inte syssla med jordbruksfrågor. Max Stenberg, Altersbruk Foto: Europeiska kommissionen Tummen ner Nej, jag tycker inte att EU sysslar med sånt som det inte ska syssla med. Caroline Jönsson, Linköping EU ska inte bestämma våra hastighetsgränser. Anita Palm, Svensbyn EU tog fler medaljer i OS än både Kina och USA, vilket är pikant statistik EU-parlamentariker Inger Segelström (s) i sitt nyhetsbrev vecka EU ska tydligen jämställas med stormakter och ses som en enhet i idrottsliga sammanhang! Namn: Jag vill ha nästa gratisnummer av Granskning EU Jag vill bli sympatisör! Talongen skickas till Junilistan Vasagatan Stockholm Adress: Telefon: E-post: