FACING MAGAZINE NUMBER: 01 FAciNGFEBRUARI 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FACING MAGAZINE NUMBER: 01 FAciNGFEBRUARI 2014"

Transkript

1 FACING MAGAZINE NUMBER: 01 FAciNGFEBRUARI 2014 G Ä L L I V A R E - M A G A S I N

2 INNEHÅLL Kort om Face of Gällivare startade hösten 2013 utifrån lokala, offentliga och privata önskemål. Arbetet handlar om att skapa en varmare känsla mellan husen och bredda samhällsnormen i vår kommun för att nå målet om utveckling genom ökad mångfald. Arbetet formas utifrån värdegrunden: Trygghet Gemenskap Medmänsklighet Alla människors lika värde Face of Gällivare arbetar bland annat med utbildningar i skolor, på arbetsplatser och ute i det fria samhället. Ofta tillsammans med ideella krafter som delar vår värdegrund och målsättning om ett varmare samhällsklimat Läs mer om arbetet på Tillsammans ansvarar vi för att drömmen om Gällivare blir verklig. Om vi sprider det goda och får en varm känsla mellan husen, skapas ett samhälle som alla kan trivas i och vara stolta över. 2 FACING GÄLLIVARE MAGASIN 2015 FACING GÄLLIVARE MAGASIN

3 Facing Gällivare Magasin är ingen vanlig tidning M edarbetare det är en del av Gällivares själ. Kanske inte det Du själv tror om Ditt eget samhälle och kanske inte det som syns på ytan för den som rest hit. Den visar Dig det som är grunden till varför Gällivare finns till. Det är text och bild som berör och vi hoppas att Din stolthet gror. Facing Gällivare är tidningen vi önskar att Du blir glad av att läsa. Vi vill att den ger Dig känslan av närhet. Känslan av att plötsligt känna killen Du ser varje gång Du handlar. Facing Gällivare vill ge Dig hopp om ett varmare och ett närmare Gällivare där alla kan leva. Inte bara överleva. JAG HAR ALDRIG VARIT DELAKTIG i en tidningsproduktion. Än mindre ansvarig utgivare för ett magasin om min hemort. Det är känslan som varit min främsta ledare. Jag visste hur jag önskade mig att de sjuttio sidorna skulle te sig i din hand. Och om vi lyckats så är det tack vare alla som arbetat i månader med att översätta den känslan till ord och bild. Så var det dags för mig att skriva en ledare och det gjorde jag. En helt platt med många ord som irrade runt och som nog hade skapat ett, inte helt verklighetsförankrat intryck. Missnöjd lät jag den ligga, i brist på annat. Så drunknade jag i tsunamin av texter, bilder och diskussioner om huruvida det heter En rädd hund och Ett rädd rådjur? Många frågor fick inga svar men det gjorde detsamma. Vi lärde oss mycket. Särskilt om varandra. Och om andra. Framförallt såg jag en röd tråd som stärkte mig i arbetet med Facing Gällivare Magasin trots att budgeten överskreds och tidsplanen sprack. Den röda tråden stavas R Ä D S L A. Våra medborgares rädslor för vad andra ska tycka och tänka om dem var ett återkommande ämne. Det stärkte mig i min övertygelse om varför vi måste göra detta och det gjorde mig ännu mindre benägen att backa för det obekväma. Det verkliga. För om vi inte klarar av att hantera mer än en tillrättalagd yta så är det där vi måste börja. Som alla andra så har även jag långt instoppade, mindre smickrande paket i min garderob och vissa tycker att det är bäst att låta det vara så. Jag tror däremot att det finns något bra i att ta fram dem ibland. Släppa in lite luft i garderoben och titta på paketen i dagsljus. Och låter du dessutom någon annan ta sig en titt på dem kanske du får ett förtroende i utbyte. Ett förtroende som i slutänden ger dig en trygghet i vetskapen om att dina paket liknar så många andras. Kanske kan det till och med leda till en känsla av gemenskap och medmänsklighet. För i slutänden är vi alla ändå bara människor. Människor som tillsammans kan skapa en varmare känsla mellan husen. Johan Airijoki Mångsysslande snowboardåkare och musiker som borrat i gruvan och drivit en korvgrill. Hemvändare som ofta ses sittande med blicken planlöst i fjärran. En disträ beteendevetare som arbetar på Face of Gällivare. Johan återfinns allt som oftast på Dundret där hans karaktäristiska åkstil har gett honom smeknamnet Apan. Face of Gällivare Östra Kyrkallén Gällivare Tel: Ansvarig utgivare och redaktör Mia Edin Skribenter & fotografer Anna Olsson, David Väyrynen, Mia Edin, Johan Airijoki, Elisabeth Landby, Rasmus Näslund, Pernilla Fagerlönn, Per-Eric Kuoljok, Maria Sätterqvist, Daniel Olausson. Omslagsbild Anna Olsson Layout Mia Edin & Anna Olsson David Väyrynen En sann landsbygdspatriot uppvuxen i Hakkas. Numera Gällivareboende litteraturstudent som förmedlar sanningar till folket via bloggen "Den moderna Talmud". Han har ett riktigt jobb som badvakt. Därutöver är han musiker, poet och politiker. David har ordets gåva, fötterna på jorden och två rejäla polisonger i ansiktet. FAciNG GÄLLIVARE-MAGASIN Tryck Grafex Tryck Upplaga 13ooo exemplar Anna Olsson Idrottspedagog och bergsprängare, skribent, fotograf, fritidsbonde och mamma. Hon anser att drömmar är till för att släppas fria, älskar att träna i spöregn och tvättar håret med ägg. Hon är uppvuxen i Malmberget och hette Andersson innan hon blev äkta hustru. Flyttade till Umeå för studier och blev kvar söderut men längtar ofta hem. Om tidskriften Facing Gällivare Magasin ges ut som en engångsupplaga av samhällsprojektet Face of Gällivare vilket är ett samarbete mellan Företagsbolaget, Gällivare kommun, Lkab, Boliden, Norrbottens Läns Landsting & Sparbanken Nord. Vi har arbetat fristående utifrån traditionella journalistiska metoder. De företag som medverkar i reportagen har bidragit ekonomiskt till projektet. Redaktionen ansvarar endast för beställt material. Trevlig läsning I Mia Edin 4 FACING GÄLLIVARE MAGASIN 2015 FACING GÄLLIVARE MAGASIN

4 Dåtiden färgar nutiden och den historia vi alla har är ofta en färggrann blandning av händelser. I vårt samhälle tenderar historia att glömmas bort. Tommy Rapp är övertygad om att ett öppet samhälle bygger på kunskapen om vår bakgrund. VI HAR EN HISTORIA KARRIÄREN SOM PROFFESSIONELL snowboardåkare med världen som arbetsplats avslutades till förmån för hemkommunen Gällivare. Det fanns en hemlängtan som drog allt hårdare och en dröm om det enkla livet nära fjällen. Nu bor Tommy tillsammans med sambo och barn i Avvakko, en by med 12 bofasta. Med fönster i alla väderstreck tar den nyrenoverade stugan in alla intryck av de omgivande lågfjällen, myrarna och sjöarna. Tommy har hittat hem. HAN HAR ETT brinnande intresse för lokalhistoria och vid brasan i hans rökkåta blir historierna han berättar lika verkliga som lågorna i elden. Intresset väcktes hos Tommy som liten och han var fascinerad av historier de äldre berättade. Som barn började han skriva ner det han lyssnade till och nu som vuxen fortsätter han det arbetet. Idag skriver Tommy på sin blogg om lappmarkens historia. Det finns ett viktigt värde i att veta den historia vi alla bär, berättar Tommy. I vårt samhälle tycks vi tappat bort den. AT T VI K AN tendera att glömma bort vår historia är flerbottnat. Vi sitter vid elden medan Tommy pratar och det var ofta kring just elden som berättelserna delades förut. Kanske behöver vi släcka våra skärmar lite oftare och istället tända en eld. En färggrann bakgrund kan också falla i glömska medvetet, förklarar Tommy. Det finns ibland en skam, och vi «Om du vet om din egen bakgrund och hur färggrann den kan vara, då blir du mer öppen som människa» vill inte bära något som kan skilja oss från andra. Fattigdom och svåra hemförhållanden exempelvis. MEN AT T ÖPPNA UPP för historia berikar. Tommy spanar ut över markerna och berättar att för honom är skogen inte bara en skog. Den är en skådeplats där livsöden utspelat sig och kunskapen om dessa gör att känslan för platsen fördjupas. Befinner man sig där man vet att en olycka skett tar man varsammare steg. DEN HISTORIA SOM kommunen bär är en hisnande berättelse. Livet här uppe har många gånger varit hårt och skoningslöst samtidigt som äventyrslust, styrka och frihet virvlat. Att veta vad som format oss och samhället, ha kunskap kring de fel som gjorts och de stordåd som skett ger en djupare förståelse för varandra. - Om du vet om din egen bakgrund och hur färggrann den kan vara, då blir du mer öppen som människa. Så är det bara, reflekterar Tommy och lägger ett vedträ på elden. VI HAR ALLA en historia. Du och jag har gener av frihetskämpar och förbrytare, välbärgade och fattiga. Vi bär arvet av glädje och sorg, av de som förföljde och av de som sökte skydd. Kanske är det dags att berika. Tid att tända en eld, ta del av varandras historia och välkomna det färggranna. 6 FACING GÄLLIVARE MAGASIN 2015 FACING GÄLLIVARE MAGASIN TEXT

5 I Hon är en ung kvinna med samiska rötter född och uppvuxen i Gällivare. Att möta andra människor med respekt och öppenhet är viktigt för henne. Skogen och fjällen är hennes andningshål och hon trivs bäst då hon får gå i skogsbyxor. Hon är sambo med mannen som har stadion på Dundret uppkallad efter sig och hade kunnat synas i de flesta dagstidningar om hon velat. Men hon går sin egen väg och står på egna ben. Hon är en kvinna med dansande tankar om framtiden. Vi möter Anna Tjuoiki. I FACING GÄLLIVARE 2015 DET BLÅSER UTE OCH SNÖAR. Dundret syns knappt utan försvinner i ett virrvarr av vitt. Det är vackert. Lite kärvt och kallt men vackert. Så som Gällivare kan vara. Anna är varken kärv eller kall. Däremot vacker och lite som ett virrvarr. Hon störtar ut i stormen med sina två hundar när jag kommer för intervjun. Skrattande förklarar hon över blåsten att hon kommer snart och att jag bara kan gå in. Det är en del av charmen med vårt samhälle, att det bara är att gå in. Vi pratar över rykande tekoppar medan snön virvlar ute och hundarna dåsar runt fötterna. Timmarna rusar. Det finns en del personer som håller en distans, som varken delar eller tar del av andra. Sedan finns det personer som öppnar upp och ger av sig själva och som lutar sig lite fram och lyssnar då andra pratar. Anna är den senare. Hon har bott den största delen av sitt liv i Gällivare. Efter gymnasiet flyttade hon till Umeå och bodde där några år. Det var med drömmen om polisutbildningen i bakhuvudet som hon packade flyttlasset. Medan hon ansökte till utbildningen arbetade hon som väktare och det var just det yrket som gjorde att hon kom fram till att hon inte önskade bli polis. Det var natten då hon hittade en man utslagen och inte ville lämna honom liggandes utan ringde till polisen som hon på djupet insåg att det alltid är de som rycker ut när människor far som mest illa. - Tanken på barn som är utsatta för brott... resonerar Anna och skakar på huvudet, jobbet hade alltid följt med hem. Hon berättar om åren som väktare och om vikten av att möta sina medmänniskor med respekt. Hon valde att inte bära batong utan att istället prata och lyssna och se de personer som driver runt på gatan som individer. - En person som var utåtagerande kunde egentligen vara helt förtvivlad över något som hänt. Det är så viktigt att ta sig tid. I ett samhälle som på många sätt har ett hårdare klimat blir man glad av att lyssna på Anna. Då hon förklarar låter det så självklart. Men det är det inte. Att en ensam, ung kvinna ute på väktaruppdrag väljer att lämna batongen i skåpet kräver ett mod att stå för det hon tror på och en tilltro till hennes medmänniskor. NU ARBETAR ANNA inom gruvindustrin, men en dröm finns om att i framtiden ha ett eget företag. Hon ler lite, sveper med händerna i luften som vinden utanför då hon ska beskriva vad hon vill göra. Lite svävande, lite drömskt har planerna ännu inte helt tagit form men hennes idéer dansar som snöflingorna. Det finns någonting jordnära hos Anna. Kanske hänger det ihop med hennes stora passion att vara ute i naturen. Den var en stor anledning till att hon valde att flytta hem. Ena väggen i vardagsrummet är tapetserad av eget valt fotografi föreställande snöbeklädd fjällskog och ger en vink om att skogen och fjällen är en del av henne. Kommunen erbjuder en närhet till allt det. Stugan i Harrå några mil nordväst är hennes favoritplats där hon till fullo kan vara nära naturen och varva ner. HON MINNS TILLBAKA till sin barndom när skorna fick sitta kvar i overallen så det skulle gå snabbt att komma ut igen efter middagen och hon frågar sig vad det är i dagens samhälle som gör att barnen mest sitter inne. Som nybliven mamma pratar hon om vikten av att som förälder vara ute med barnen och ge dem naturen som en del i barndomen. Hennes eget samiska arv är en bidragande orsak till att naturen är så viktig för henne. Hon är inte aktiv renskötare, släkten till henne tar hand om renskötseln. Däremot är det samiska arvet en del av hennes liv. Under renslakten kan hon vara på plats och arbeta tillsammans med släkten och hjälpa till med allt från att förflytta djur till att vispa blod. Det kräver stor kunskap och erfarenhet att vara renskötare och det är något Anna beundrar. Att leva så, i ett med naturen och djuren, är någonting som hon tycker är viktigt att bevara. ANNA HAR EN KREATIV ENERGI tillsammans med det jordnära. När jag tar fram kameran blir det nästan lika mycket tid lagt på prat om fotografering som faktiskt fotograferande och hon syr egna barnkläder till dottern. Kreativiteten ger en längtan efter att prova på och utforska och det är något med Anna som fastnar då man möter henne, en känsla av att man skulle velat vara hennes vän sedan länge. Det är nog hennes öppna sätt och spontana ärlighet som gör det. Och det faktum att hon syr gardiner av kökshanddukar, att hon överger sambon då de hälsar på i hans föräldrahem till förmån för korna i ladugården, att hon skrattar mycket och att hon ivrigt trampar ut på en myr nedanför Dundret i snöstorm. Det är nog för att hon förklarar, att hon nog helst bara vill vara som ett frö i vinden. Jag tänker på Gällivare. Som kan vara lite kallt och kärvt men där drömmar har en tendens få vind under vingarna. Är det någonstans man kan vara lite som ett frö i vinden så är det nog här. 8 FACING GÄLLIVARE MAGASIN 2015 FACING GÄLLIVARE MAGASIN TEXT

6 JAG HÄMTAR UT SKOR, VÄST OCH HJÄLM i vakten innan jag passerar in på gruvområdet. Skorna och västen känns okej att ha på men hjälmen tar jag under armen och går in i kontorsbyggnaden. Där stöter jag på Stina som tillsammans med Håkan är arbetsledare för skiftlag ett. Det är dem jag ska vara med tills deras skift slutar och Niklas övertar ansvaret för mig. Vi sätter oss i ett litet rum med fyra datorer, det är där arbetsledarna lämnar över till nästa skiftlag. Vi pratar mycket och jag är glad för att både Håkan och Stina är så öppna och lättsamma att prata med. Vi tar upp jargong, manligt och kvinnligt, generationsskillnader, maktförhållanden och generella samhällsförändringar. Stina som arbetat i Aitik i femton år och som för fem år sedan blev arbetsplatsens första kvinnliga arbetsledare, förklarar att det är stor skillnad i jargongen nu mot för hur det var för femton år sedan men att det inte var något hon egentligen tänkte så mycket på förr. Då när det var ett hårdare klimat. Vi är ju uppvuxna med den här kulturen så man är väl van! Men efter det genomgående arbete som gjorts i Aitik när det gäller attityder så har man ju börjat tänka på det. Nu reagerar man om något hårt sägs! Håkan instämmer och säger att det hela började förändras för sex, sju år sedan för att riktigt ta fart under de två senaste åren. Det var när ledningen tog tag i frågan och konsekvenser infördes som vi alla började förstå allvaret. Och för att kunna förändra måste man ju inse att det som kanske i och för sig var en sammanhållande kultur faktiskt också kan skada. Visst gick snacket om att det var begränsande i början fast nu är 10 FACING GÄLLIVARE MAGASIN 2015 Det jag tänker på när jag kör ut till Aitik för att hämta in material till den här texten är huruvida jag kommer att få höra något av den omtalat grova jargongen på kommunikationsradion där kvinnorna sägs vara värst. Håk an Näslund och Stina Sannelind är arbetsledare för skiftlag et t. nog de flesta nöjda med förbättringen! klarar av saker i högre utsträckning än männen. Men det vet jag att ledningen arbetar med och det NIKLAS SOM ÄR ARBETSLEDARE för skiftlag fyra har jobbat i känns bra för mig att ha i ryggen. En annan sak som Jenny själv företaget i sjutton år. Vi pratar vidare om tar upp är det här med säkerhetstänkandet som nu förändrats. vad kvinnornas intåg i Aitik har haft för betydelse. Inom Boliden finns målsättningen om att 20 procent av de anställda ska vände när jag började men nu är "Och för att kunna Bilbälten var något vi aldrig an- vara kvinnor år förändra måste man ju det en självklarhet. Jag tänker på Här hos oss på gruvsidan har att även Stina nämnde att hjälmen vi nog nästan hälften kvinnor i skiftlagen inse att det som kanske oftast bars under armen förut. Hälsa- Miljö- och Säkerhetsdagarna är nu och det har gett en bättre stämning. Men visst är det så att förändringen innebär en utmaning. Vissa kan nog tycka Jenny. i och för sig var en viktiga i det här arbetet fortsätter att det här med jämställdhetsarbetet är sammanhållande kultur Det är då vi anställda får en bättre förståelse för de förändringar svammel och det finns en varierad syn på hur kvinnornas fysiska kapacitet kan vara faktiskt också kan skada." som ledningen arbetar med. Det begränsande i arbetsuppgifterna. som man kanske från början mest Håkan Näslund tyckte var irriterande framstår plötsligt som ganska vettigt. När det JENNY SOM EGENTLIGEN ÄR UTAD SÖMMERSKA kör truck sedan sju år tillbaka och hon säger att gäller säkerhetsarbetet så har vi ju fattat hur viktigt det är att vi hon ibland känner av att hon som tjej behöver bevisa att hon bryr oss om och kan lita på varandra. FACING GÄLLIVARE MAGASIN

7 Vi måste lära oss att acceptera alla människor för de vi är och inte för det vi gör. Jag känner att det är dags att vi lämnar det manliga och kvinnliga för att fokusera mer på hur mångfalden ser ut i företaget. Det finns skrivna målsättningar och policys för området men jag undrar hur det ser ut i verkligheten? - När vi började få in ny personal från andra branscher, då när alla plötsligt ville jobba i gruvan, så blev det absolut en större mångfald i personalen! svarar Håkan. Och vi har ju alla åldrar i personalstyrkan men visst finns det arbete kvar att göra. Vi har några personer med annan etnisk bakgrund men inte så många fortsätter han. JAG KAN INTE LÅTA BLI ATT STÄLLA FRÅGAN om hur det är med exempelvis öppet homosexuella på arbetsplatsen. Av samtliga får jag lite dröjande svar och vi konstaterar att på den här punkten finns det nog ännu en del att göra. Precis som i resten av samhället, tänker jag. För med så många anställda som Aitik har så kan jag bara konstatera att de normer vi har i vår kommun också speglas på våra större arbetsplatser. Avslutningsvis frågar jag om det verkligen är så att alla dessa människor bara arbetar här för bra lön och ledigveckor? Jag får nämligen inte riktigt den känslan. Det verkar finnas något mer bakom alla leenden jag möter. Niklas berättar att den senaste undersökningen visade att det är trivseln och den goda stämningen som var de främsta anledningarna till att man stannar i Aitik. Även Jenny bekräftar personligen vad undersökningen visar och jag behöver faktiskt inte ens fråga varken Håkan eller Stina för på dem bekräftas det i deras ansikten. Så hur gick det då med den grova jargongen jag väntade mig att få höra. Jag lyssnade uppmärksamt på allt hörde under mina två dagar i gruvan. Både på det som sades till mig och runt omkring mig,. Det slutar med att jag konstaterar att det är nya tider i Aitik. ATT VARA HOMOSEXUELL...i ett samhälle där det finns mycket fördomar, där alla skall följa normen för att inte bli utstött eller mobbad, är inte lätt. Jag tycker det är dags för en stor förändring, där allt inte skall vara självklart. I dagens samhälle borde de som avviker, tex homosexuella kunna våga visa sig ute i öppenhet utan att få en massa otrevliga ord slängda efter sig. Så är det tyvärr inte i Gällivare. Här är normen att allt ska vara som det alltid varit. Killar passar ihop med tjejer och tvärt om. Varför ska den självklara frågan till en kille år 2015 vara Har du träffat nån brud då? Varför inte istället ställa frågan Har du träffat någon? Alla har rätt att vara den man är och följa sitt hjärta, men det är inte alls lätt när vi har ett samhälle som stoppar oss. Då syftar jag på alla kommentarer och blickar man får då man visar sig vara annorlunda bara för att man går sin egen väg istället för att följa det som är rätt. Jag fick höra en kommentar ifrån en fullvuxen man, som sa Hur ska världen kunna föröka sig och hur ska barn komma till om det finns homosexuella? Jag menar, har man inte då gått lite för långt? Förstår man inte att alla har lika stor rätt att vara lycklig för den man är så har vi verkligen ett problem i samhället. Särskilt när en vuxen yttrar sig så i denna fråga. Att komma ut som homosexuell bör inte vara en sådan stor grej idag men det är det. Jag menar, är man heterosexuell berättar du det inte helt självklart för dina nära och kära. Ska man egentligen behöva berätta att man är homosexuell? Ska man verkligen alltid anta att en person är hetero förrän personen kommit ut som HBTQ person? DET TOG MIG LÅNG TID ATT BERÄTTA för mina kompisar samt familj om min läggning eftersom att rädslan om hur omgivningen skulle reagera fanns inombords. Kommer jag bli accepterad eller inte? Jag samlade sådan enorm kraft under en lång tid innan jag vågade ta steget, vilket är det bästa jag gjort. Och jag hoppas att alla ska våga, istället för att må dåligt och leva olyckliga. Det jag vill komma fram till är att det inte spelar någon roll vem du är, vad du har för läggning, kön eller identitet. Vi måste få in samhället på ett nytt spår, få bort alla fördomar och alla rykten som sprids för att man kanske är lite annorlunda. Vi måste lära oss att acceptera alla människor för dem vi är och inte för det vi gör. Det ska heller inte vara en självklarhet att killar hör ihop med tjejer, eller tvärt om. Det ska inte vara en självklarhet att killar ska klä sig i kläder för killar. Vill man klä sig i en klänning har man all rätt att göra det. Folk ska inte behöva skratta eller stirra ut en bara för att man följer sin egen väg. Vi ska heller inte döma folk genom att anta hur personen är utan att egentligen känna den. Och framför allt vi ska våga vara öppna för något nytt och inte stänga in oss i det gamla 12 FACING GÄLLIVARE MAGASIN 2015 FACING GÄLLIVARE MAGASIN TEXT MIA EDIN B I L D TEXT RASMUS NÄSLUND

8 Raphael Muryango har ett engagemang för mänskliga rättigheter. I hemlandet Burundi gjorde det honom till en man med mäktiga fiender. EN MÄNNISKA SOM RESER KOMMER HEM med nya perspektiv. Det finns en hel stor värld där ute att upptäcka. Från flyktingförläggningen på Barnhemsvägen i Gällivare berättar Raphael en historia med passion, klokhet och afrikansk livsfilosofi. BURUNDI LIGGER I ÖSTRA AFRIKA med gränsen mot Tanzania. Landet har ett tropiskt klimat och ett omväxlande landskap. Burundis folk har plågats av etniska konflikter mellan Hutuerna och Tutsierna sedan landet omvandlades från Belgisk koloni 1962 till tutsiestyrd militärdiktatur. Den politiska maktkampen mellan de olika folkstammarna har sedan dess krävt flera hundratusentals människoliv. Raphael Muryango växte upp i Burundis huvudstad Bujumbura med en far som var läkare och en mor som var hemmafru. Han tyckte om att gå i skolan men när fadern dog beslutade sig Raphael för att avbryta sina studier för att försörja sin mor och sina småsyskon. Men drömmen om att studera fanns kvar. Efter att ha arbetat som bilmekaniker under några år började Raphael på universitet och läste pedagogik, ledarskap och mänskliga rättigheter. Han bildade familj och fick en son och en dotter. Raphael tog examen från Kigalis universitet 2005 och beslöt sig för att börja arbeta med mänskliga rättigheter i Burundis fängelser. Han talade med fångar och förde sjuka till sjukhuset. Raphael engagerade sig även för att ge medicinsk hjälp till kvinnor och barn som blivit sexuellt utnyttjade. Han ville vara rösten utåt för de som inte hade någon röst i samhället. HAN BESLÖT SIG FÖR ATT ENGAGERA SIG i det politiska partiet som låg i opposition. Han ville skapa en förändring i Burundi och hjälpa sitt folk bort från lidande. Den politiska makten i landet såg Raphael som ett hot. Han blev tvungen att fly långt bort från sitt älskade hemland, långt bort från sin familj och sina älskade barn. R Men Raphaels röst uppskattades inte av alla. Att tala om missförhållanden och driva en process för förändring kan vara en mycket farlig uppgift i ett politiskt instabilt land. R JAG TRÄFFAR RAPHAEL i januari och snön vräker ner utanför kontorets fönster. Jag möter är en varm och klok person som skrattar mycket. Ibland tystnar han och funderar innan han svarar mig, blicken i fjärran och sedan åter fullt fokuserad. Jag kommer själv från trygga Sverige. Vad är din drivkraft, hur kan du utsätta dig för de här livsfarliga situationerna? -Min drivkraft är min passion, jag vill se folket i mitt hemland fria. Martin Luther King sa att han hade en dröm och att den drömmen var att se folket leva som jämlikar. Det var hans passion som drev honom och så är det även för mig. En del som studerar på universitet har säkert ambitionen att i första hand skaffa ett tryggt jobb med en bra lön. Men du vill förändra samhället? -Om du bara utbildar dig för att tjäna pengar så blir det inte bra. Om man dedicerar sig till att jobba för folket så vet jag att när folket får leva fritt och förverkliga sina drömmar så kommer det även en belöning till oss alla. Det handlar inte om vad jag kommer att tjäna, det handlar om vad folket behöver. Barnen har rätt till en utbildning, en rätt till sjukvård. Jag tycker att alla människor har rätt till det de behöver för att kunna leva ett bra liv. Nu bor du i Gällivare, på vilket sätt skiljer det sig från att leva i Burundi? -Jag har varit i Gällivare i 15 månader. En stor skillnad är vädret. Det finns även skillnader mellan folket även om det är mycket som vi också har gemensamt. En sak som jag verkligen gillar med svenskar är att de värdesätter människor. Folk är vänliga här i norr, de hälsar på en när man går nedför gatan. Majoriteten av de som jag har träffat är ärliga. När folk är ärliga med sig själva och ärliga med varandra kan hela landet komma långt. Något som det svenska folket har gemensamt med folket i Burundi är att det tar tid att våga lita på människor. Jag gillar inte när vissa människor slutar prata med mig när de märker att jag är ny i landet. Det känns som en barriär. Vem är du? Håll dig borta från mig! Det betyder inte att de är dåliga människor. De vill bara känna sig trygga i vem jag är så jag vill försöka visa det. Här i Sverige blir du tillskriven en identitet som invandare. Men invandrare kommer från olika delar av världen, har olika språk, religioner och kulturer. Känns det konstigt att förknippas med den här gruppen människor med tanke på att ni är olika på så många sätt? -Ja, nu delar jag sovrum och kök, det är jag inte van vid. När min son ringer mig på Skype brukar jag visa hur jag bor och han blir förvånad. Då förklarar jag att jag bor i en flyktingförläggning. När jag visar min son snön så vet han inte vad det är. Jag brukar förklara att snön är som frosten som finns inne i frysboxen. Nu bor jag på en plats som ser ut som insidan av frysboxen. Då brukar min son säga att han inte kommer och hälsar på (skratt). Jag bor med människor från olika delar av Afrika och det är en stor utmaning. Men jag har fått insikten att jag lär mig mycket. 14 FACING GÄLLIVARE MAGASIN 2015 FACING GÄLLIVARE MAGASIN

9 Jag försöker att ha kontroll över situationen. Jag vill inte att situationen kontrollerar mig. Det handlar om att försökta acceptera att jag är flykting nu. Om jag kämpar emot kan jag aldrig slappna av. Jag försöker lära känna människor från andra länder i flyktinglägret. Jag har en vän från Tchad, vi kan tala franska med varandra. Han är nog min bästa vän. Vilken är den största utmaningen för dig och andra flyktingar i Sverige? -Den största utmaningen för mig som flykting är att bevisa för svenskarna att jag är en bra människa och att jag kan bidra med något. Jag är mycket tacksam för att ni tar emot oss. Men jag vill också visa att det här är jag, Raphael Muryango! R "Man kan inte sitta och vänta på att någon ska hjälpa en. Du måste vara aktiv för att kunna försörja dig själv." R Det här kan jag bidra med! Jag vill upplysa mina afrikanska landsmän om att ni hjälper oss. Så vi måste vara hjälpsamma tillbaka mot svenskarna. Alla människor har talanger men det är upp till var och en att finna dem och upp till oss alla att hjälpa varandra med förverkligandet. Du måste vara aktiv för att kunna försörja dig själv. Det är därför som jag har lyckats få ett deltidsjobb på ICA. För att kunna klara mig själv och visa att jag kan bidra med något. Jag kan hjälpa till i matbutiken och se till att det finns mat på hyllorna när folk går och handla. Nu känner jag många Gällivarebor och de känner mig. De kan se en svart man som sköter sitt jobb och folk blir glada. Jag vill hjälpa andra flyktingar att komma in i samhället på samma sätt. Någon sa en gång, vi kan inte alla ge lika mycket men vi kan uppoffra lika mycket. Säg att du och jag går ut och så ser vi en person som tigger. Då säger vi att vi ska ge honom något eftersom han är en människa precis som vi. Vi kan kanske inte ger lika mycket pengar eftersom du och jag inte har lika mycket pengar. Men när det handlar om att ge det vi har inom oss, vilket är vår potential, så kan vi ge lika mycket. De flesta afrikaner som kommer hit till Sverige är väldigt fattiga. De kommer från de lägsta samhällsklasserna. De flyr för att hitta fred och bröd. Det här är det ansikte av Afrika som ni får se i Sverige. Jag fick en chans att utbilda mig. Många får inte den chansen men de har fortfarande potential och det är det som jag letar efter bland andra flyktingar. De flesta av oss människor har ett sunt förnuft. Vi ljuger inte, vi stjäl inte och vi respekterar våra grannar. Du behöver inget ha en universitetsutbildning för att veta det. Men vi som har ett diplom från akademier måste sprida vår kunskap annars är vi värdelösa. Jag har ännu inte plattformen i Sverige för att kunna utbilda mina landsmän. Men jag letar efter den. Om jag skulle komma till flyktinglägret och säga hörni ni måste tänka på det här och det här då skulle de bara säga vem tror du att du är (skratt). Har du en dröm om din framtid i Sverige? - Jag har två stora drömmar. Jag vill att Svenskarna ska få en bredare bild av oss afrikaner. När du ser Afrika på TV här i Sverige så är det folk som dödar varandra med machetes. Men det finns andra ställen i Afrika där afrikaner hjälper afrikaner. Det finns stora städer och vacker natur. Men media visar aldrig det. I Bujumbura är det varmt just nu. Det finns vackra rena stränder. Sedan vill jag ansluta mig till de goda krafterna i Sverige som kämpar för viktiga frågor. Om det handlar om att rädda miljön så vill jag hjälpa till med att rädda miljön. Om det handlar om att bygga en ömsesidig respekt mellan oss människor så vill jag hjälpa till med det. Men mitt hjärta finns såklart fortfarande i Burundi. En dag när jag känner att jag är säker så vill jag återvända hem och fortsätta arbeta för mitt folk. Det är min dröm. Sedan dö i Burundi och begravas i Burundi (skratt). HUVUDSTAD Bujumbura ETNISKA GRUPPER: Hutu, tutsi, twa, andra/ingen/ ospecificerad SPRÅK Kirundi, franska, swahili POLITISK LEDARE Pierre Nkurunziza (president) BURUNDI RELIGION Kristna 67 %, traditionell religion 23 %, muslimer 10 % BEFOLKNINGSMÄNGD (2012) MÄNSKLIG UTVECKLING 178 av 187 (2012) AREAL KM 2 I skuggan av skärmen KANSKE GLÖMMER MAN SOM VUXEN hur det var då man gick i högstadiet. Kanske glömmer man det aldrig. Men då jag besökte Hedskolan så kom minnena tillbaka. Det är en speciell tid, åren då man inte riktigt är ett barn men inte heller vuxen. Man söker sig själv och sin identitet. Mitt möte med läraren Liselott Lindberg och två elever inleddes med samtal om jämställhet och om hur skolan arbetar med ämnet, för att senare landa i normer, värderingar och hur dessa skapas. Det vidgade sig till ett samtal kring hur vi förhåller oss till varandra, hur vi kommunicerar och hur vi bygger vår identitet. Det väckte två frågor. Hur och var vill vi att våra barn ska söka, hitta och skapa sina värderingar och sin identitet? Vems är ansvaret? 16 FACING GÄLLIVARE MAGASIN 2015 FACING GÄLLIVARE MAGASIN T E X T JOHAN AIRIJOKI B I L D T E X T B I L D

10 OLivstid i Gällivare GÖRAN LYSSNAR PÅ MÄNNISKORS LIVSÖDEN OCH SOVER gott. Mirja tillbringar halva året i fjällen och bjuder stressade själar på digital detox. Holländarna Hester och Jeroen badar bastu med grannarna i Yrttivaara. Gällivares inflyttare har fått tid till att bara vara. "Jag har inte tid" är förmodligen ett av våra vanligaste påståenden. De senaste hundra åren har det uppfunnits en mängd hjälpmedel som alla syftar till att spara tid. Aldrig tidigare har det funnits så många tidsbesparande prylar och samtidigt så många som upplever sig ha brist på tid. Sverige är bland de bästa i världen på lång föräldraledighet och antal semesterdagar. Några av oss arbetar övertid för att ha råd med städhjälp - för att spara värdefull helgtid. Ekvationen går inte riktigt ihop. Att flytta till en ny ort kan ge mer eller mindre tid till att leva livet som man önskar. Hur ser Gällivares inflyttare på det här med tid och vad gör de av den? NÅGON HAR RÄKNAT UT att vi i genomsnitt lever i dygn. Tid är kanske det enda vi människor har och frågan vi bör ställa oss, är vad vi egentligen gör av den. Mirja Andersson, Stockholmstjejen som nu titulerar sig Gällivarebo, gjorde precis det. Jag räknade på vad jag gjorde av min tid och insåg att jag borde ha tre till fyra timmar över varje dag. -Åtta timmar sömn, åtta timmar arbete, en timma träning och tre timmar till handling, matlagning och ätande. Så var tar de vägen, de övriga timmarna? Vi har bestämt träff på IN Gellivare - Inflyttningsservice kontor och Mirja tackar nej till kaffe, hon har med sig en rawfood smoothie. Hennes naturliga fräschör och sportiga stil vittnar om en aktiv livsstil ute i friska luften. Hon är eftertänksam och låter svaren ta tid. MIRJA ÄGER OCH DRIVER FÖRETAGET FJÄLLAKTIV Lappland och förutom naturnära skid- och vandringsupplevelser, erbjuds tid till självreflektion och vila från all slags elektronik. Hon kallar det för en "digital detox". Ibland leder hon fjällturer som varar en hel månad, då hon utbildar amerikanska ungdomar i friluftsliv och ledarskap. Innan turen lämnar de ifrån sig all elektronik, förutom kameror. Hur reagerar de då? Först tycker de att de är jobbigt, många har aldrig varit utan sin mobil. Sedan lugnar de ner sig, kommer bort från Facebook och allt det andra. Jag får ta del av många livshistorier, någon har förlorat ett syskon och någon annan lider av anorexi. Det gäller att se varje människa och att inte vara för hård. Mirja konstaterar att vi är gjorda för att leva i social gemenskap, nära naturen. Kontrasten är skarp, halva året är det full fart med jobb, turer och människor. Då har hon inte ens en halv dag för sig själv. Andra halvan är det mest sambon Anders hon umgås med. Du är mån om din tid? -Ja, vad ska man ha tid till om man inte använder den? Göran Aronsson står näst på tur för att prata om "livstid" i Gällivare. Han är sig lik, snälla ögon och ett finurligt leende. Det har gått över ett år sedan vi sist sågs, under en vandring i Muddus och Göran känner sig nu som en "helt vanlig Gällivarebo". Hur var vardagen i Stockholm? I Stockholm är det konstigt om man inte har ett späckat schema. Man ska träna, ha högsta betyg, göra karriär och vara social. Här i Gällivare är man mer accepterad för den man är, där ska man följa "mallen". Här upplevde jag för första gången att en läkare hade tid för mig. Folk stannar och pratar med mig när jag går på ICA. De tar sig tid att stanna upp, så är det inte i Stockholm. På många sätt framstår Mirja som tjejen som har hittat hem och man kan säga att hon lever sin dröm. Det dagliga timslånga pendlandet till Kungliga Tekniska högskolan och det späckade schemat har bytts ut mot långa skidturer och vandringar i Laponias fjällvärld. Hon har anpassat sig snabbt. Nu tycker jag att det tar lång tid att ta mig till Dundret från Koskullskulle, ibland 17 minuter. Jag kan även bli slapp av att ha för mycket tid, ibland tar jag mig inte för någonting. -Jag gör inte så jävla mycket, jag jobbar och trivs. Det är skönt att bara vara hemma eller att ta en fika. Jag trivs bra i mitt eget sällskap och vill jag träffa folk så drar jag upp till Dundret. Jag kommer aldrig att glömma vad du sa till mig, sist vi sågs, när jag frågade vad som var det bästa med Gällivare. Haha, ja det här med att sova! Numera somnar jag lätt på kvällarna, det gjorde jag inte förut. Jag sover för jävla bra här uppe. Här har jag ingen stress över att göra en massa saker, jag hinner. Tidigare, i Mariestad, så var jag en TV-narkoman. Nu 18 FACING GÄLLIVARE MAGASIN 2015 FACING GÄLLIVARE MAGASIN

11 äger jag inte ens en TV, jag behöver den inte. Under turistsäsongen körde Göran bussen mellan Gällivare och Ritsem, efter vad många kallar "Sveriges vackraste väg". Han berättar med värme om en enastående arbetsmiljö med mäktiga fjäll, förväntansfulla passagerare på väg upp och nöjda passagerare på vägen ner. Som busschaufför har jag ofta tid att lyssna på passagerare som vill prata. Man kommer ganska djupt. Det är inte många som tar sig tid att lyssna på livsöden. Vad får du ut av det? - Det är tid som ger mig mycket. Jag får nya influenser och information, jag har lagt upp en slags kunskapsbank. Dels får jag mycket kunskap om området, av de som kan historien om Vägen Västerut, sedan får jag som sagt lyssna på människors olika historier. Det har också öppnat mina tankebanor. Jag ser saker och ting på ett sätt, så lyssnar jag på någon annan och då tar jag till mig en bit av det. Det har ändrat mitt synsätt och dessutom så trivs jag ju förbannat bra här! Är det någon historia som du speciellt kommer ihåg? Ja, det var en 75-åring som berättade att hans fru hade gått bort. De brukade vandra och nu ville han åka upp igen, för att vara där de hade gått tillsammans. Det kändes i hjärtat. FÖR SNART TVÅ ÅR SEDAN KLEV TVÅ SHORTSKLÄDDA holländare in på kontoret. Jeroen och Hester van Beek var på genomresa, på väg till Norge, med sin husbil. Det visade sig att de var nyfikna på en framtid i Norden, ett lugnt liv på landsbygden lockade där hemma i tulpanernas, trångboddhetens och bilköernas land - Holland. Innan de hann köra vidare hade jag sett till att de fick varsin anställningsintervju. En vecka senare började Jeroen att arbeta på Maskintjänst. Hester flög ensam ner till Holland för att säga upp sig från arbetet och för att packa ihop bohaget. Nu har vi lärt känna varandra bra men något är annorlunda med Hester. I maj berikas Yrttivaara med ytterligare en invånare. Kommer ni ihåg när vi pratade om pendlingen till Yrttivaara? Pendlingen tog mycket tid i Holland. Jag kunde sitta i bilen två timmar på väg hem från jobbet. Tiden gick åt till att vänta så jag lyssnade på musik och pratade i telefon med Hester för att inte somna. Vi pratar om vad de gör med sin nyvunna tid och de berättar att de egentligen inte har hunnit njuta så mycket, än. Det tog ungefär ett och ett halvt år innan allt föll på plats med språk, arbete och allt det andra som vi kan kalla svensk byråkrati. Jag nickar instämmande, det blev många möten och några trötta suckar här på inflyttningskontoret. Genom fram- och motgångarna har jag följt dem. Hur har livet och er tid förändrats? Nu umgås vi med våra grannar, badar bastu och åker skidor i skogen. Jag går på tjej- och stickkvällar i byn. Då träffas alla kvinnor och vi har jätteroligt tillsammans. Vi hoppas att vi kan hitta ett hus att köpa i Yrttivaara, vi vill inte flytta och börja om igen. I Holland hade vi ingen kontakt med grannarna. Det var mest att arbeta, äta och sova då. Kommer ni ihåg när ni ringde mig och hade en fråga om det här med bastubadande? Just det, det var då en granne ringde och frågade om vi ville komma över på en bastu. Jag blev mycket fundersam, badar man verkligen tillsammans med sina grannar? Hester sa: "Ring Maria och fråga!" och tydligen så var det normalt. Vi skrattar tillsammans, så som vi alltid gör när vi ses och när de stänger dörren efter sig, sitter jag kvar med ett leende. Det verkar som om Gällivares inflyttare har fått mer livstid. Tid att leva. FACING GÄLLIVARE 2015 drömmen om att aldrig behöva ta av sig jackan att gå på byn och aldrig behöva ta av sig jackan som lagrat kylan som svalkar i det varma köket och tar värmen med mot kölden ute på gården, att som hastigast kasta en blick genom fönstret och oavsett tid på året kunna se bilen på tomgång redo att rulla så fort man måste fara, eller nöja sig med att bara lyssna att motorn går medan man som en ritual känner efter i fickorna att allt man behöver ha är i allt man behöver bära Jackor finns det så många av att det är hopplöst när man till slut blir tvungen att ersätta en trasig att det blir att man får från någon som gått bort, en jacka som lägger sig formad över axlarna så som den länge redan hängt över en annans axlar har den hållit och därför håller ett bra tag än, för det är inte det att man ska ha ett särskilt märke utan mer det att stuket på den är rätt och att den formar armarna som ett valv där inget fastnar Man använder den som en långärmad tröja, det är ingen långärmad tröja ovanpå linne, den är grövre med dragkedja och på nylonet har det bildats en hinna av fett och rök som skydd mot svetsloppor och mindre hundbett Fint folk eller folk söderifrån har aldrig jacka för då heter dom blazer, väst, duffel eller rock som dom måste ha hjälp med att hänga av eller så heter dom anorak, päls eller dunjacka och är alldeles för varma för att ha på sig inne och alldeles för kalla för att ha på sig ute, tillverkade mera för vad dom vill ha sagt än för vad dom vill ha gjort är dom inte jackor utan masker att gömma sig bakom En ordentlig jacka behöver man bara två av att man har en för varje årstid, för vintern en med innerfoder och för sommaren en utan, så att jackan till sist är densamma som huden som ihop med andra blir en änglalik nakenhet Så bekvämt som möjligt bär man sin jacka helst ovanpå skjortan med uppvikta ärmar stryktåliga byxor och träskor att stiga ur, ledigt klädd för arbete såväl inne som ute som för semester är jackan vad som kan upphäva skiljelinjer mellan ytterligheter, vad som förenar vardag och helgdag i ett tillstånd av tillåtande, praktiskhet och en absolut frånvaro av fåfänglig strävan Att gå på byn och aldrig ta av sig jackan är ett sätt att aldrig behöva stanna länge och ändå tillåtas att sitta ner vid bordet, framåtlutande över en kaffe med dopp, en fot lätt skrapande som för att hitta fäste för att utan dröjsmål bryta upp, i tankarna redan på väg längs vägen uppför berget där man skymtat spår, lika mycket för dom som för det att få titta ut över allt det som är vårat 20 FACING GÄLLIVARE MAGASIN 2015 FACING GÄLLIVARE MAGASIN T E X T MARIA SÄTTERQVIST T E X T DAVID VÄYRYNEN

12 En vinst kan ses på många sätt. Kronor och ören är lätta att räkna. Men en gammal dam som inte är rädd då hon ska ta ut pengar vid automaten, det är en ganska så stor vinst det med. NNNN YASIN ÄR UNG. HAN KOMMER FRÅN AFGHANISTAN. Det är ungefär 600 mil bort, fågelvägen. Han kom hit som flykting och då han ensam anlände till Gällivare var allting nytt kulturen, språket och människorna. Det som förbryllade honom mest var människorna. Det var ingen som pratade med honom. Det var ingen som frågade honom om någonting och då han satte sig bredvid någon på bussen när det fanns lediga säten längre bak fick han besvärade, bortvända ansikten som respons. Han tänkte på sitt hemland där alla pratar som papegojor, och han förstod sig inte på detta tysta folk. Så började han arbeta. Han kunde inte ett ord svenska, hade inte uppehållstillstånd och fick bara göra praktik i tre månader. De månaderna skulle bli hans inkörsport till samhället och början till en fast anställning. Hans arbete var i den nyöppnade ICA-butiken. Han träffade människor dagligen och det svenska språket flödade kring honom. Han lärde sig sakta språket och kulturen och insåg att det han först trott var avståndstagande egentligen bara var tystlåtenhet. Han lärde sig att skoter och skidåkning är glädje för människor här, att griskött är gott och att det finns många som vill prata med honom. Det tog bara ett år eller två att inse det. STEFAN ÄR FÖDD OCH UPPVUXEN I GÖTEBORG. Det var kombinationen av kärlek och möjligheter som gjorde att Gällivare blev hemma. Stefan hade fått sig några års studier vid Umeå Universitet och jobbade centralt för ICA när han blev erbjuden att bli Gällivares nya ICA Handlare. För honom så kändes det som en chans han inte kunde missa. Ett tillfälle för hans sambo att bo nära sina föräldrar igen och en möjlighet för honom att forma sin egen butik. Ivern och glädjen inför chansen blandades med nervositet. Han var trettio år och förutom sin sambos familj kände han inte en kotte i kommunen. Att flytta till ett nytt samhälle skulle innebära att förlora en bit av tryggheten men Stefan valde att ta chansen. Och Gällivare har tagit honom med storm. Känslan av närhet och det engagemang som finns gjorde honom förbluffad. Ibland tänker han att ursprungliga invånare inte alltid ser allt detta och missar att uppmärksamma hur bra samhället är. - Hur bra vi är, betonar han och det är tydligt att han känner sig hemma här. Det finns en röd tråd om värdet i människors olikheter genom hela vårt samtal. Kanske är det hans uppväxt med diskussioner kring köksbordet. Kanske tiden i scouterna. Kanske är det engagemanget med socialt entreprenörskap un- 22 FACING GÄLLIVARE MAGASIN 2015 FACING GÄLLIVARE MAGASIN

13 der studietiden som bidragit. Mest troligt är det nog en blandning av allt detta. Stefan pratar om att vi alla har någonting att bidra med om vi bara får chansen. Han ser sin butik som en möjlighet att spegla samhället. Oavsett ålder, kön, klass och etnicitet så går vi alla till affären. En butik är en publik arena och Stefan vill att hans personal ska spegla samhället och visa att olikheter berikar. -Men att ha en varierad personalstyrka kräver att jag och butikens andra ledare kan ge förutsättningar för alla att göra sitt arbete, säger Stefan och förklarar att det inte alltid går friktionsfritt. Det är en utmaning att introducera nya så att övrig personal inte behöver uppleva merarbete. Det finns hinder att ta sig över men det är ett arbete som på lång sikt lönar sig. ANNA ARBETAR OCKSÅ HÄR. Hon har en funktionsnedsättning och behöver extra stöd för att komma in ordentligt i arbetet. Allt är inte en självklarhet för henne. Att sortera knäckebröd på de översta hyllorna ståendes på en pall till exempel. Eller som Anna själv förklarar: - Jag har höjdskräck. Och jag är kort. Unika behov och förutsättningar kräver tid men den tiden är en investering. Stefan valde att ta in Anna i arbetsgruppen av flera orsaker. Dels för att han tycker att det är viktigt att alla får plats i samhället och han ser Anna och hennes egenskaper som en tillgång. Hon är sprudlande glad, har en energi som smittar av sig på några sekunder och hon älskar sitt arbete. Hon har en hög arbetsmoral, är noga och koncentrerad då hon arbetar och äger en otrolig talang i att ta sig an kunderna. - Med den utvecklingen som är i samhället så är det så viktigt att vi vågar se varandra, tänker Stefan högt och tittar ut genom fönstret. Vi måste se individer, inte grupper. Det är väldigt sällan man tycker illa om individer, relativt sett vilka fördomar man har mot grupper. Vi måste våga komma nära varandra, känna varandra och prata tillsammans. Det är vad han vill med sin butik. Han tänker på de besök butiken tar emot varje vecka och genom att möta personalen så möter kunderna mångfald. Yasin nickar och håller med. -Jag ser nu att personer känner igen mig på stan. ICA-killen kallar de mig och nu kommer personer fram och pratar, berättar Yasin ivrigt och delar med sig av en historia. Det var en dag då han var vid bankomaten för ta ut pengar och en gammal dam stod framför honom i kön. Hon sneglade snabbt bakåt och där stod han - en invandrarkille. Han såg att hon var rädd och orolig då hon skulle slå pinkoden. Han tog inte illa vid sig utan tänkte att det var normalt. En del är rädda då de möter någon med en annan bakgrund. Men så vände damen sig om, tittade på honom och slappnade av. -Det är ju ICA-killen, utbrast hon och log. Det är kallt ute. Det bildas små moln ur din mun varje gång du andas ut. Du är ute och åker skidor med din son. Jag och min Hellner, tänker du och hjärtat sväller lite i ditt bröst. Han älskar att åka skidor, din son. Han uttrycker det inte med ord som du och jag gör men du vet ändå. Du kan alla hans gester och uttryck och du kan tolka honom på ett ögonblick. Det blir så då man vakar över sitt barn som på sätt och vis alltid kommer att vara ett barn fast han blivit vuxen. Yasin skrattar ofta medan han berättar och beskriver känslan då den äldre damen kände igen honom. Det blir en annan värme i samhället. På lång sikt tror Stefan att det är lönsamt för företag att investera i att ha en mångfald i personalen. Han tror att kunderna uppskattar det. Den personliga vinningen går dock djupare än så. För Stefan är butiken ett familjeföretag och ingenting han försöker vinstoptimera på bekostnad av personal eller sortiment. - Detta är ett nystartat företag blir första året med positiva resultat hoppas jag men jag väljer att göra investeringar som är viktiga. Vi prissätter så att vi gör lägre vinst på ekologiska varor för att vi tycker det är roligt att sälja ekologiskt. Det gör att jag är nöjd och stolt över mitt arbete. Det är klart att resultatet är viktigt för ett företag, men jag kan inte mer än äta mig mätt, avslutar Stefan och slår ut med händerna. En vinst kan ses på många sätt. Kronor och ören är lätta att räkna. Men en gammal dam som inte är rädd då hon ska ta ut pengar vid automaten, det är en ganska så stor vinst det med. ATT SJÄLV KUNNA BESTÄMMA över sitt liv är något som de flesta tar för givet. Sedan finns det de som inte gör det. Det finns personer som är beroende av andra för att få en fungerande, trygg och meningsfull vardag. Människor med funktionsnedsättningar som istället för att veckla ut sina vingar stannar i en kokong Medan andra bokstavligt talat flyger. Som utomstående är det svårt att förställa sig hur det är att leva i en situation där man är beroende av andra i stor utsträckning. Hur det är att behöva kämpa för sin rätt. Jag spenderade en dag på Nordström Assistans tillsammans med personer som har personlig assistans, personal samt anhöriga för att få svar på hur det kan vara att leva och arbeta med och bredvid unika behov. 24 FACING GÄLLIVARE MAGASIN 2015 FACING GÄLLIVARE MAGASIN T E X T

14 De små molnen dansar runt era munnar medan ni åker. Hans rörelser är inte automatiserade som när du och jag åker. Du åker bakom honom, du är inte ute för fartens skull. Du är ute för att din son älskar det. Du anpassar dig efter honom. Det blir så då man vakar över sitt barn som på sätt och vis alltid kommer att vara ett barn fast han blivit vuxen. Du önskar att fler skulle se hans glädje över skidåkningen. Du önskar att fler skulle lyfta sin blick och helt enkelt se. Se honom, och förstå att han inte förstår allt på samma sätt som du och jag. Det finns en del människor som blir arg på din son där ute i skidspåret. Som åker rakt på honom. För att han inte förstår att höger är höger och vänster är åkriktning. Då kliver du fram. Du försvarar och förklarar. Många ber om ursäkt. En del gör det inte. Då önskar du att det skulle finnas en större förståelse för dem som inte är som du och jag. Att din son ska bli respekterad för den han är. Och det gör lite ont i hjärtat. Det blir så då man vakar över sitt barn som på sätt och vis alltid kommer att vara ett barn fast han blivit vuxen. M Redan då du var barn deklarerade du tidigt, kan själv. Du älskade att vara ute i farten och känna vinden mot ansiktet. Du var självständig. Har alltid varit. Så får du en stroke och livet som du kände det försvinner. Du sitter inomhus och tittar på teve. Läser en bok. Tittar på teve. Du slänger en blick ut genom fönstret. Du drar en djup suck. Det är flera dagar sedan du kände vinden i ansiktet. Du hade velat komma ut, känna den friska luften i dina lungor. Komma till affären. Du vill kunna bestämma själv vilken mjölk du köper men det finns andra behov som är mer akuta. Du tar ett andetag, vänder dig bort från teven och ringer hem till din mamma. Du behöver hjälp med att gå på toaletten. I två har du det så. Du är frustrerad och trött. Ibland känns det som att du vill ge upp den kamp du strider men sedan vänder det. Plötsligt bestämmer du själv vilken assistans du vill ha. Det är inte enkelt att vara beroende av hjälp. Det tar energi att kämpa för dina rättigheter. Det är begränsande att sitta i rullstol. Men du känner att livet kommer tillbaka. Du är tillbaka. Du kan uppleva saker som du gjorde innan du blev sjuk. Nu bestämmer du själv när du ska känna vinden i ansiktet. M Du har en flicka med utvecklingsstörning och hjärnsynskada. Hon ser nästan ingenting. Hon kan gå in i folk ibland som blir irriterade och du känner klumpen i magen. Det är ett tungt ansvar att försöka tillrättalägga ett rättvist liv för någon med unika behov. I början är det svårt att släppa efter, då nya människor ska in i era liv och axla en del av ansvaret. Det är mitt ansvar, tänker du och stretar på. Mitt barn, min börda att bära. Det är inte enkelt att be om hjälp även då du så desperat behöver det. Du vill inte belasta någon annan och du har en rädsla att den hjälpen ni får är anpassad efter en mall snarare än ditt barn. Att du nu kan gå in på ett lokalkontor och möta personalen, lyfta frågor och känna att hjälpen är eran att forma det är en trygghet du inte trodde var möjlig. M Varje dag i ditt arbete så ser du de stora saker som händer då man inte står ensam. Det finns en sådan kraft då man är tillsammans. Att utmana sig själv med andra. Det är ett privilegium att få arbeta med det du gör. Du tänker att alla som arbetar med funktionsnedsatta vill göra ett bra arbete, men att inte alla får förutsättningarna för att göra det. Du har inga långa beslutsvägar att invänta, eller enbart ett namn på ett papper att ta ställning till. Du möter alla kunder och personal öga mot öga i aktiviteter eller på kontoret. Ni finns nära varandra, anhöriga vet ditt namn och du har kollegor. Det finns en närhet och gemenskap som gör att din arbetsdag är fylld av glädje, djup, utveckling och väldigt många kramar. M 26 FACING GÄLLIVARE MAGASIN 2015 FACING GÄLLIVARE MAGASIN

15 Du lutar huvudet bakåt en aning och kisar på ett flygplan där långt uppe på himlen och låter blicken följa dess färd ett ögonblick längre än vanligt. Det nyper i hjärtat en aning och så ler du. Tudelade känslor är bara förnamnet. Hon har åkt iväg med ett flygplan. Utan dig. Din dotter med multihandikapp är ute på äventyr tillsammans med andra. Du vet att även dina närmaste kan tycka att du är sjåpig ibland. Överbeskyddande. Men ditt föräldraskap kan liknas vid en förlängning av småbarnsåren som istället för två-tre år blivit tjugo. Du vill att ditt barn ska ha ett eget liv. Du vill inte att familjen ska vara den enda fasta punkten. För hennes överlevnad och för din egen. Du vill inte att din 60-åriga dotter ska gå till affären med sin 80-åriga mamma och den dag du försvinner så finns där ingen annan. Men det nyper i hjärtat. Det är svårt att släppa taget och lägga över ansvaret i någon annans händer. Det tar tid och det bygger på relationer, engagemang och trygghet. När hon kommer hem och du får veta att din dotter, hon som har svårt för höga ljud och kroppskontakt, har dansat en hel kväll och inte velat gå hem då känner du att hon är sin egen. Hon kan veckla ut sina vingar och du vågar släppa taget lite, lite mer. M Fakta Nordström assistans Nordström assistans har bedrivit personlig assistans sedan 1988 och har lokalkontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Västervik och Gällivare. SAME utan RENAR ATT VARA FUNKTIONSNEDSATT är mångfasetterat. Det finns för det första många olika funktionsnedsättningar och olika förutsättningar och behov. Det kan innebära att du inte förstår allt och att du inte kan kommunicera med ord. Det kan innebära att du är rullstolsburen, synskadad, har svårt med relationer eller med att förstå sociala regler. Det kan innebära isolation och ensamhet. Det kan betyda att du har svårt att ta dig fram för att rullstolen fastnar i snön. Det kan betyda att du inte kan komma dit du vill för skidspåret går över gångvägen trots att du bott på samma ställe i 20 år och ni ringt om samma sak lika länge. Det kan betyda frustation, sorg och en känsla av meningslöshet. Det kan innebära väntan på beslut med lång handläggningstid och opersonlig kontakt i ett system där du är ett ärende bland många. Att vara funktionsnedsatt kan också innebära att du i dagar tittar mot himlen, skrattar och formar två fingrar till ett V som du sveper upp mot himlen, flygplan - resor tillsammans med människor du är trygg med. Det kan innebära att du åker skidor och pulka vid Dundrets fot en vinterdag med hundarna skuttandes runt omkring dig. Det kan innebära att du sitter i din rullstol och dansar på ett disco i ett annat land med en kille som säger att du är fin i håret. Det kan innebära att du har en gemenskap, en trygghet och att du är omgiven av människor med ett brinnande engagemang för dina behov och önskningar. Det kan innebära att vara en del i ett större sammanhang där du är en av byggstenarna i en verksamhet som ger alla möjlighet att prova sina vingar efter sina unika behov. Tankarna går, funderar egentligen på hur man definieras som same eller något annat folkslag? Finns det folkslag? Vi människor har lätt för att göra klassificeringar utifrån vad vi sysslar med, hur vi ser ut osv. Kan man känna sig som same eller måste man äga renar? Är alla spanjorer tjurfäktare? Är alla muslimer terrorister? Känslan är glasklar, ett djur kan inte göra oss till varken same eller spanjor, vare sig det är ren eller tjur. Det är på samma sätt med religion, man kan inte stämpla någon som terrorist utifrån tron på en viss gud. Det är ett felaktigt argument mot islam. Någonstans innerst inne förstår nog alla att tolkningen av religion är mångfasetterad. Det är bara att titta på hur många olika religiösa grupper vi har i landet, som alla tolkar bibeln på olika sätt. Det är likadant med samer och deras yrken. Den absolut största gruppen av samer är inte renskötare. De jobbar överhuvudtaget inte med något som har med rennäring att göra. Men likväl har de en genetisk förankring till det samiska. Genetiken härleds ofta till någon viss geografisk plats. Man hör många de som säger sig vara exempelvis 25 % same, 25 % finne och 50 % svensk. Men hur är det egentligen, kan man vara en viss procent som människa och vad blir man med sammansättningen? Man kanske är svensk medborgare men den finska delen av kroppen är bara placerad i nationen Finland. Vilket finskt folkslag förtäljer sällan historien. Kanske procenten kompliceras ytterligare av att man är karelsk finne som är av samisk släkt till 100 %? Dessutom kanske den svenska delen av kroppen bodde i dagens gränsbestämda Norge sedan tre generationer tillbaka. Där mamman var same och kanske pappan också? Plötsligt tror man möjligen att din mormorsfar, drängen i huset, också var din far, och han var 50 % same. Ja, ni kan säkert räkna ut hur många av oss i dagens samhälle, som har bott vid samma äng eller backe sedan isen smälte. Det är nog garanterat ingen. Därmed är det här med procent av människors tillhörighet ganska svår uträknat. Och dessutom helt oviktigt. 28 FACING GÄLLIVARE MAGASIN 2015 FACING GÄLLIVARE MAGASIN T E X T B I L D T E X T PER-ERIC KUOLJOK B I L D

16 JÄGAREN Den norrländska mannen. Det finns en bild av honom. Han som bor på landsbygden och är den inåtvända, ordkarga jägaren som har stålet i blicken lika verkligt som i pipan på geväret. Han som är fördomsfull, trångsynt och tar skotern då han ska någonstans. Han som iklädd flanellskjorta anser att han har rätt, att alla andra har fel och att gemenskap, det är något som andra kan ägna sig åt. Så är mannen i norr. Eller? DET FINNS EN MAN som heter Lennart Vikman. Innan pension hann det bli över fyrtio år i gruvan med pannlampan på hjäl- 30 FACING GÄLLIVARE MAGASIN 2015 FACING GÄLLIVARE MAGASIN

17 men och berget dånande i ryggen. Det sliter att arbeta under jord under så lång tid, med det ständiga mörkret och skakiga maskiner. Han fick ras på sig en gång. Det var eftermiddagsskift och arbetet med laddning inför sprängning pågick då en sten plötsligt släppte från bergväggen och träffade hjälmen med sådan kraft att han kastades till marken. Om stenen tagit lite längre bak på hjälmen skulle det inte ha slutat så väl som det gjorde. Men det är inte mörker eller risker Lennart talar om då han pratar om gruvan. Han talar om människorna. Om de kollegor han haft under åren och om de vänskapsband som knutits. HAN BERÄTTAR OM DE KVINNOR och män han arbetat tillsammans med och det finns en beundran i hans röst. Det är något speciellt med arbetet under jord. Det faktum att det utförs inne i en stor sten och att ansvaret för varandras säkerhet är gemensamt gör att arbetsgrupperna knyts samman. Där finns en samhörighet svår att förklara med ord. DET ÄR I SKRÖVEN Lennart bor. Byn är inte mer än en prick på kartan där den ligger parallellt med E10:an sju mil sydost om Gällivare. I denna by har Lennart bott största delen av sitt liv. Då yrkesbanan under jord påbörjades flyttade han till samhället och när hans far Hilding blev mer sjuklig och hans mamma Lilly fick arbete gjorde de detsamma. Det tog ett tag för Lennart att vänja sig vid att bo i lägenhet, men efterhand blev livet i Malmberget riktigt bra och han trivdes. Då hans pappa talade med honom om att renovera föräldrahemmet och flytta tillbaka till byn valde han ändå att återvända, 10 år efter att han lämnade byn. Han minns hur Lilly och Hilding levde upp och blev friskare då de fick komma hem till Skröven igen. Efter föräldrarnas bortgång bor han på gården med sällskap av sina tre jämthundar. När Lennart pratar om hundarna rymmer rösten en värme som bokstavligt talat känns i hundkojorna där elementen är påslagna då det är kallt ute. HAN HAR ALDRIG ÅNGRAT flytten hem. Här lever han med skogen runt knuten. Det är en frihet att enkelt kunna sätta sig på skotern och köra miltals. Eller spänna på sig skidorna och motionera hundarna. Naturen och jakten finns i hans blod. Lennart föddes som ena brodern av två i en trillingskara och har följt sin pappa ut i skogen sedan barnsben. Jakten blev tidigt en viktig del av honom och är någonting som går på djupet, mer än att fylla frysen med kött eller hänga troféer på väggen. Då Lennart talar om älgjakten finns det inget stål i hans blick. Bilden av samarbetet med hundarna, lyckan då en Här finns tiden för varandra, säger Lennart och funderar kring att många i samhället stressar idag. unghund verkligen börjar fungera och glädjen i att stiga åt sidan och låta en yngling i jaktlaget skjuta älgen målas upp. De är en grupp kamrater som jagar tillsammans. Det är skratt och allvar, relationer och samtal som föds ur samhörigheten kring jakten. - Det är viktigt att jaga med förnuft, förklarar Lennart. Älgstammen ska vara stark. Då man släpper ett skott så ska man veta var det sitter. Det är inte roligt att skadeskjuta ett djur. HAN DUK AR BORDET och ordnar med middag medan han pratar och utanför köksfönstret faller skymningen. Den långa raden med mat som hänger ute åt småfåglarna syns knappt längre. På spisen kokar grönsakerna i kastrullen bredvid älgfilén som steks. Att komma på besök hos Lennart betyder att känna sig välkommen och omhändertagen. Frysen är full av kött efter höstens jakt. Mycket ger han bort, till de som inte jagar. De gör så i Skröven, hjälper varandra. Det är kärnan i denna lilla prick på kartan. Även om den är liten så rymmer den så mycket. Gemenskapen sträcker sig också utanför jaktlaget och invånarna hjälper varandra på många sätt. När något går sönder hos grannen hjälper Lennart att renovera, han har snickrat på sommarkaféet de olika byarna runt Skröven driver tillsammans och skottar snö med traktorn åt de ålderstigna byborna. Han skrattar och reflekterar över att han själv inte längre är någon ungdom precis. Han sitter vid köksbordet med sina yllestrumpor som han fått av en dam i byn som en tacksam gest för hjälpen med snön, och så ställer han fram en låda med äppelkaka efter middagen. Den har grannen Annikki bakat. - Här finns tiden för varandra, säger Lennart och funderar kring att många i samhället stressar idag. Kanske är det lättare att leva i byn, där inga butiker eller affärer drar. - Jag är mig själv och bor här för naturens, lugnets och människornas skull. Här vet vi vem grannen är, vi har koll på varandra. På gott och ont, skrattar Lennart och lägger händerna på magen Han förklarar att det är en trygghet. Ingen behöver vara ensam och behöver någon hjälp finns alltid hjälp att få. Och en kopp kaffe till vem än som kommer genom dörren. SÅ HUR VAR DET med den norrländska mannen? Han den fördomsfulla med stålet i blicken? Honom har jag aldrig mött. Däremot har jag träffat mannen norr om polcirkeln. Han som njuter av naturen, lever i gemenskap och lagar väldigt god mat. Han som har ett stort hjärta där bakom flanellen. A nnikkis Ă ppelkaka i långpanna Till smeten 4 ägg 4 dl socker 6 dl vetemjöl 4 tsk bakpulver 2 dl crème fraîche 200 g smör eller margarin 5-6 stora äpplen socker & kanel Vispa ägg och socker pösigt. Tillsätt crème fraîche. Smält margarin/smör och låt svalna. Mät upp och blanda vetemjöl och bakpulver och tillsätt det i smeten växelvis med det avsvalnade margarinet och rör om tills allt är blandat. Häll upp smeten i en långpanna med bakplåtspapper. Rensa bort kärnhuset på äpplena och skiva dem i jämna tunna skivor och lägg äppelskivorna överst på smeten. Avsluta med att strö över kanel och socker efter smak. Grädda i grader i mitten av ugnen tills kanterna börjar bli bruna, ungefär 20 minuter. Njut med en kopp kaffe eller te. 32 FACING GÄLLIVARE MAGASIN 2015 FACING GÄLLIVARE MAGASIN TEXT

18 LAPPLANDS systrar Under andra världskriget kom det över finländare till Sverige, varav cirka kom till norra Sverige. Många var kvinnor som tog med sig hela familjen, allt boskap och lämnade sina hemman. De flesta av männen var ute i krig så kvinnorna fick klara sig själva. En septemberdag 1944 kunde det komma över 2000 finländare över Torneälven, på en och samma dag. Frågan då, för bara 70 år sedan, var aldrig om vi skulle ta emot dem alla. VI HAR VÅRA RÖTTER i alla de kvinnor som kommit till Sverige för att få ett bättre liv och i alla de kvinnor som välkomnade dem. Vi har ärvt våra far- och mormödrars personlighetsdrag som formats av vintermörkret och midnattssolen, städerskestrejken och gruvstrejken, nödår och krig. Det är rötter som har gjort oss till de kvinnor vi är idag. Vi som vuxit upp med 70-talets kvinnokamp, Palme-mordet, 90-talets lågkonjunktur och internets extrema frammarsch. JAG MÖTER HENNE LITE varstans, den lappländska kvinnan. Hon är en sådan som inte valt eller hittat sin plats än, hon är en student som för tillfället lämnat hemorten, en person som engagerar sig i föreningslivet eller politiken, hon arbetar inom kommunen som vårdbiträde, lärare eller tjänsteman. Hon är flyktingen som fått en fristad, den egna företagaren, ingenjören. Nyfikenheten har fört henne ut i världen och därför har hon sett mycket, både av landsbygd och stad. Och därför hittar vi också henne på andra platser än i Lappland. HON BERÄTTAR FÖR MIG om sin farmor - Min farmor hade tio barn och en gubbe som inte var mycket att hänga i julgranen. Utan hjälp av honom skötte hon barnen, hemmet, alla djuren och hela byaskolan. Hon var vaktmästare, städerska och mattant. Hon hyste också skollärarna i sitt hem innan det byggdes en lärarbostad. Höst och vår storstädade hon både hemmet och skolan från golv till tak. Hon hade läst ALLA böcker i bokbussen och handarbetade så fort hon fick tid till övers. Jag har alltid haft henne som förebild; hennes intelligens; hennes käft och hennes bakben! säger hon och tonen i rösten och allvaret i hennes blick gör det tydligt att hon är väl medveten om tidigare generationers kamp och uppoffringar. När hon berättar om sina väninnor beskriver hon dem som starka och tålmodiga. De är sega och skulle kunna gå igenom det mesta, det gör bara skinnet på näsan ännu tjockare. Men framför allt är de varma, välkomnande och snälla, utan att de för den skull är godtrogna. Och omtanken. Mer än något annat, omtanken. Som hon själv uttrycker det: - Vi finns där för varandra. En själ som har en självklar plats i världen är inte missunnsam eller elak. Du ska vara störst, bäst och vackrast - tillsammans med dina likar! Då hon beskriver sig själv märks hennes positiva grundsyn. Hon är inte långsint och vill inte veta av offerkoftor eller klaga på småsaker. Antingen är hon en sådan som inte pratar på i onödan eller så har hon en outsinlig källa med historier att dela med sig av. I festens centrum berättar hon om när hon frågade sin engelska ridinstruktör Can you please, throw me up?. I köket över en kopp kaffe berättar hon om kungsörnen som landade intill henne efter vägen på ett påkört renkadaver. Fågeln var minst två meter hög! På bussen berättar hon om när hennes mamma ville skicka iväg henne som krigsbarn. Hur hon protesterade högljutt, så pass att mamman blev tvungen att ge med sig. Och den där kvällen, med ett glas vin i handen, berättar hon om sin före detta som slog henne så illa att hon har svårt med minnet idag. DEN LAPPLÄNDSKA KVINNAN står stadigt med båda fötterna på jorden och värnar om arvet och traditionerna, men söker alternativa vägar för att få det gamla att passa ihop med det nya. Det träder fram konturer av en kvinna som möter världen med en tillit till sig själv som formats av den karga omgivningen, den ordlösa värmen mellan människorna och vetskapen om att hon klarar sig själv. Det är hon som styr över sitt öde och ser till att förverkliga sina drömmar. - Min mormor sa till sina barn att plocka bärhinken full när de gick ut i skogen. Så lever jag idag. Jag fyller min hink med de finaste bären. Ibland får jag med kart eller frostskadade bär, men de har också sin plats i hinken. På samma gång som hon är medveten om sin särart vet hon att det finns mer som förenar henne med andra kvinnor ute i världen, än som skiljer dem åt. - En kväll pratade jag med en vän ute i kåkstäderna i Kapstaden. Hon berättade om de långa bilköerna varje fredag när den nya medelklassen åker från sina lägenheter inne i stadskärnan till sina släktingar i kåkstäderna, från luftkonditionering till trampade jordgolv, för att äta sina mammors hemlagade mat för att hem alltid är hem. Vi tror att vi är så olika men egentligen är vi som systrar. Det enda som skiljer kvinnor åt, världen över, är den erfarenhet vissa av oss har från orättvisor, krig och tortyr. Medan andra av oss vuxit upp i ett tryggt och välordnat samhälle, där allas lika värde är grunden. HENNES ERFARENHETER FORMAR hennes syn på nuet och framtiden. Oavsett vad hennes bärhink fyllts med under åren så är hon övertygad om att något gott väntar framöver. Q Min farmor hade tio barn och en gubbe som inte var mycket att hänga i julgranen. Utan hjälp av honom skötte hon barnen, hemmet, alla djuren och hela byaskolan P -Vi går framåt. Vi blir ju mer öppna och välkomnar nya bekantskaper och erfarenheter bättre än tidigare. Och jag hoppas att det kommer ett mer ekologiskt tänk och att vi faller tillbaka mer mot bondesamhället. Men jag blir rädd när jag tänker på om vi människor kommer orka vara snälla fastän det är en längre väg att gå. Att tänka nyanserat är ju alltid mer krävande än att tänka svartvitt. Och det där med sociala medier! Lägg ner telefonen! Om det verkligen bara är där du kan se dig själv och andra, så missar du så mycket. VARJE DAG TRÄFFAR jag på den fantastiska lappländska kvinnan. Hon finns ju som sagt överallt. Och jag känner en oerhörd stolthet över att själv vara en. Och det hoppas jag att du också gör. För då vet vi att vad som än väntar oss framöver, så kommer vi att stå där tillsammans, alla lappländska kvinnor. Stolta, starka och tålmodiga. Beredda att ta emot människor. Minst. 34 FACING GÄLLIVARE MAGASIN 2015 FACING GÄLLIVARE MAGASIN TEXT PERNILLA FAGERLÖNN

19 D Världens et farligaste är inte ens att det gör ont. Det är att det onda utplånar det goda bästa och sämsta bibliotek EN K VÄLL NÄR JAG G I CK H EM ÅT så kände N Ä R JAG G I CK I SKO L A N på 90-talet var Internet ett VI LEVER I EN ANNAN VÄRLD idag än för tjugo år sedan. Den jag hulkningarna komma och ryggen liksom märkligt fenomen som fanns tillgängligt i skolans datasal. Jag digitala informationsåldern har fört med sig många förändrin- krökte sig. Så fort jag kom innanför dörren så har en tydlig minnesbild från denna tid som aldrig kommer att gar, där den mest påtagliga förändringen är att varje person kom tårarna. Hejdlöst grinade jag i min äl- lämna mig. En av mina klasskompisar utsattes för mobbing. Ra- online har blivit en sändare och mottagare av information med sklings famn. Tårarna bara rann och rann. sistiska bilder hade skrivits ut från internet och tryckts in den Näsan likaså. Hela kroppen skakade och jag berörda elevens skåp. Vår lärare tog upp detta inför klassen orkade knappt stå upp. Efter lite gott fika och jag skämdes så att jag ville sjunka genom golvet. Vår lärare pratade vi ut i hemmets lugn. Jag tog frågade mig vad jag hade att säga om det som hade skett. Det ett bad och efter några timmars sömn enda jag kunde säga var kändes det mycket bättre. Förutom att " Jag har inget med det här att göra." jag nu kände mig arg. Ingen favorit- Det var ett fegt svar och jag önskar att jag åtminstone Vilken världsbild får de med sig och vilka konsekvenser av detta kommer vi att få uppleva under vår livstid? känsla direkt. Även om ilska faktiskt kunnat säga att jag tyckte att det var fel att utsätta en människa en global räckvidd. Vi kan inte gå bakåt, men vi kan fundera känns mer konstruktivt än att vara en för rasism. Jag hoppas att de som går i skolan idag har modet över vad den nya tiden för med sig. Det kan vara nackar böjda gråtande kropp som bara vill gömma sig. att säga det som jag inte vågade. över smartphones vart vi än går, identiteter som i första hand Anledningen till min reaktion var Lärarna på min skola gjorde helt rätt, de tog ställn- existerar virtuellt och nyheter utan källor. Men också en förhop- att jag hade hört stinkande rykten som handla- ing mot rasism. Men det har inte alltid varit så att skolan har pning om globala rörelser för ömsesidig förståelse. Gränserna de om mig. Människor som aldrig pratat med mig, ifrågasatt rasism. Min farföräldras generation skulle genom mellan den verkliga och virtuella världen blir allt suddigare du men som pratade om mig. De spred felaktig informa- skolan försvenskas. De förnekades sitt modersmål genom hot många unga människor idag lever stora delar av sina liv online. tion som på ett grovt sätt förolämpade mig, sårade mig och och våld. Processen var så pass lyckad att femtio år senare kan Den utvecklingen kommer mest troligt att accelerera. Det är en påverkar min livssituation. Jag fick höra att man var sviken av barnbarnen som nu identifierar sig som svenskar uttrycka ra- mig för att jag inte uppfyllt någons förväntningar (som jag själv sistiska åsikter mot människor från andra kulturer. Trots att inte ens visste om). Jag fick höra att jag utnyttjat människor de själva är bördiga från dem som med rasbiologiska sätt som tryckpressen en gång var. Nätet är egentligen världens som jag hjälpt. Jag fick höra att man minsann hade ögonen på ögon sågs som lägre stående varelser. Man häp- bästa bibliotek. Det fantastiska och samtidigt farliga med det- mig och skulle sätta dit mig. Jag fick höra så mycket. Men ingen nar inför bristen på självinsikt hos vissa. Nu ta bibliotek är att vi alla fyller hyllorna med innehåll. Så tänk av dessa människor hade pratat med mig först. De hade delat i vuxen ålder förstår jag att ingen föds källkritiskt och tro inte allt du läser och ser på nätet. Gränsen vidare vad de hört. De hade spridit rykten. De dömde mig utan med rasistiska värderingar. Vi skol- mellan fakta och lögn är ibland svår att avgöra. Se dig om i barn tog intryck av vår omgivning, världen och tala med folk. Du kommer många gånger finna att av de vuxna och av våra vänner. de skillnader vi bär på ytan som etnicitet och nationalitet bara Jag undrar vad vår tids pop- är en tunn fernissa. Nu finns trots allt hela välden tillgänglig ett rättegång. Jag delar min vän Mias övertygelse om att det vark- en finns starka eller svaga människor. Ibland är vi starka och ibland är vi svaga. Jag känner mig ofta stark och jag tror att gan att orka sträcka sig på tå för att få se solljus igen. ulära jag ofta uppfattas som stark. Men ingen är så stark att den inte M EN ÄR M AN EN O FFEN T LI G PER SO N, så får man faktiskt berörs av knivar i ryggen och sårande ord. Den kvällen var jag tåla lite mer! Nej jag tål inte mer. Jag tror inte att Bruce Spring- så svag som aldrig varit förr. Den kvällen var jag inte vatten steen tål mer heller. Jag tror inte att han som spelade Björne tål värd, inte ens hos mig själv. Det finns inget vackert över det. mer, inte heller våra kända brottar-tjejer eller Aimo på Närradi- on. Så nästa gång du hör någon säga, Jag är otroligt lyckligt lottad. Runt mig har jag flera personer som ofta påtalar hur bra, snygg, vacker, fantastisk, rolig, skarp och fin jag är. Dessutom kommer det ofta på Hellner-firandet, vad roligt att ni hittar på så mycket, tack let för med den är bland det fegaste som finns. En del säger att för att du finns. Men under den här kvällen så grävdes ka- det är så hemskt när barn och ungdomar mobbar varandra. Men beldiken. De var mörka, kalla och nästan omöjliga att ta sig barn gör som vi gör inte som vi säger! Nästa gång ett rykte når upp från. Där uppe på marken fanns alla blommorna, men dig, låt det dö ut eller kontakta personen som ryktet berör. Det är de hjälper en inte när man fryser, är rädd och saknar förmå- så mycket modigare och karma kommer tillbaka till dig igen! TEXT E L I S A B E T H L A N D BY DA N I E L O L AU S S O N skapar Internet är inget annat än ett verktyg som på samma knapptryck bort. På gott och på ont. för värderingar hos nästa generation vuxna. - Vet du vad jag har hört?" fram människor till mig och säger saker som - vad bra du var 36 FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 nationalism användarvänlig värld där vi ständigt får bekräftelse. Dela det inte ryktet vidare. Att prata om en person istäl- FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N TEXT JOHAN AIRIJOKI

20 Ge Järnet Det får inte bli något snyftreportage detta här, förklarar han till mig. Jag har svårt att tänka mig att det skulle bli det. Det finns en målmedvetenhet och beslutsamhet hos Ulf Karlsson. Två år efter att han fick en stroke leder han sitt företag ut på internationell marknad och gemenskapen på företaget är en kraft i hans rehabilitering. HUR FAN GICK DET HÄR TILL? var tanken som for genom huvudet då han vaknade. Han hade varit fullt frisk hela livet och han hade varit på koll hos sin läkare veckan innan. Visst, blodtrycket hade varit lite högt en tid tillbaka men nu var det helt ok, kolesterolet lågt, ingen övervikt och han rökte inte. Hur fan ska det här gå? var den andra tanken. Hans kropp lydde inte och det som tidigare varit självklart fanns inte längre kvar. Det var nästan en chockartad upplevelse att behöva hjälp upp ur sängen och en ställning för att kunna stå upp. Han var van att klara sig själv. Han var VD för sitt eget företag, mitt i planerna för att etablera sig på internationell marknad och nu stod han bokstavligt talat stödd av andra och insåg att han befann sig i en situation totalt beroende av hjälp. Jag ska tillbaka, nu är det bara järnet, var den tredje tanken. VI SITTER I Ulf Karlssons hem i Stråberget, med tekopparna framför oss och hans två hundar liggandes på köksgolvet. Det var i detta hus som Ulf växte upp och efter separationen för ett år sedan flyttade han tillbaka hit. Huset uppe i sluttningen är det enda huset i byn. Han har tre äldre syskon som var utflugna då han växte upp och som enda barn i byn fick han förlita sig på att roa sig själv. Han läste böcker i mängder, spenderade mycket tid i skogen och han utnyttjade sin uppfinningsrikedom. Man kan säga att han var lite av en filosof. Uppe på gården har många timmar spenderats till att fundera och fantisera. Det har närt hans kreativitet. EFTER STUDIER PÅ Chalmers hade Ulf olika arbetserbjudanden att välja på. Men de var alla söderut och han ville hem igen. Han skulle bli pappa och önskade att bilda familj i sin hemkommun. Så då bestämde han sig för att bilda egen firma. Det blev starten på GEFA. Hans första uppdrag blev att skapa styrsystem för vattenreningsverk och närmare trettio år senare har de flesta kommuner i Norrbotten fortfarande GEFAs styrsystem till sina reningsverk. - Det är roligt att tänka på det, att vi gjort detta och att vi fått företaget att fungera, skrattar Ulf och betonar att det som framförallt är roligast är att kunderna är kvar. EFTER ATT HAN fick stroke så har hans förhållningssätt gentemot företaget ändrats. Han kan inte avsätta lika mycket tid som tidigare, han behöver lägga kraft på rehabilitering. Samtidigt så har betydelsen av företaget fördjupats och tydliggjorts. Att lämna över ansvaret helt under första tiden efter att han blev sjuk var ingenting som oroade honom. Det finns ett stort förtroende hos honom för sin personal. Han förklarar att han inte har något intresse av att vara inne och detaljstyra arbetet utan litar den kompetens och engagemang som finns. Det var en vetskap under sjukdomstiden som inneburit stor trygghet. På det personliga planet har företaget också haft betydelse för Ulfs rehabilitering. - Det låter kanske knasigt att det ska ha sådan betydelse, funderar Ulf, men det har betytt otroligt mycket för mig att ha arbetet att gå till. Det innebär en social kontakt och gemenskap. Han ser sitt det som en förmån att han har eget företag och möjligheten att kunna styra hur mycket han kan och vill arbeta under tiden som han fokuserar på att komma tillbaka. Han är övertygad om vikten av att inte bli sittande då man drabbas av sjukdom. Det finns en enorm kraft att omge sig av människor och att känna att det man gör är meningsfullt. Efter sjukdomen ser han tydligare vikten av den gemenskap som finns i företaget och som chef har han blivit mer ödmjuk och inkännande. HAN SPANAR UT genom fönstret. Skogen som omger huset har alltid varit en rekreationskälla för honom och än mer nu. Han lägger ned kraft och tid på sin rehabilitering. Vänstersidan lyder ännu inte så som han önskar. Frustrationen slår i taket ibland. Men han kör upp skidspår med skotern och han är målmedveten i sin strävan. Han har kommit långt på de två år sedan han fick sin stroke. Och arbetet med att bege sig ut på internationell marknad är återupptaget. Det finns ingen tvekan hos Ulf. Det är bara att ge järnet. 38 FACING GÄLLIVARE MAGASIN 2015 FACING GÄLLIVARE MAGASIN T E X T

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm..

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Lucia - Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Jag funderar, jag har liksom inte riktigt kommit på vad jag vill ha jag menar, det finns ju så mycket saker nu för tiden.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN FÄRG EN NY FÄRG EN NY Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Oskar Skog 2013 Omslag Wickholm Formavd. Tryckt hos ScandBook

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 3 Det vardagliga vansinnet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 3 Det vardagliga vansinnet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 3 Det vardagliga vansinnet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

Marie Oskarsson Helena Bergendahl

Marie Oskarsson Helena Bergendahl Marie Oskarsson Helena Bergendahl Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008 Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008 Farten med min vackra bräda Är obeskrivlig Men ändå så är det synen Som fångade mina ögon. Jag kollar på de andra. Så ser vilken fart de åker med. Men ändå

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS BENTE BRATLUND Sidan 1 Hur kunde han? Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Lisa är kär i Finn. De har varit ihop i ett halvår nu. En kväll bakar Lisa en chokladkaka, som är det bästa Finn vet. Hon ska gå

Läs mer

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något.

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något. Kapitel 1 Hej Hej! Jag heter Julia. Min skola heter Kyrkmon. Jag är 8 år, jag tycker om att ha vänner. Min favoritfärg är turkos och svart.jag har många kompisar på min skola. Mina kompisar heter Albin,

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

När tomtemor räddade julen

När tomtemor räddade julen När tomtemor räddade julen Roller: Tomtemor: Jultomten: Dr. Nisse: Maria: Mario: Tomtenisse 1: Tomtenisse 2: Tomtenisse 3: Tomtenisse 4: Tomtenisse 5: Tomtenisse 6: Tomtenisse 7: Statister: Berättare:

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Nu ska vi åka till Sverige

Nu ska vi åka till Sverige Nu ska vi åka till Sverige Hanna Fagerlund Vad händer med ett folk de svenska myndigheterna frenetiskt eftersträvar att försvenska? Det var inte förrän 1957 förbudet för tornedalingar att tala meänkieli

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder III Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder Här kommer det tredje frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur du har det tillsammans

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Camilla Läckberg Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Personer i berättelsen Helga Änglamakerskan Dagmar Helgas dotter Laura Dagmars dotter Hermann Göring Tysk pilot och senare nazistledare Carin

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Träffen! Ett filmmanus av! Linda Åkerlund!

!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Träffen! Ett filmmanus av! Linda Åkerlund! Träffen Ett filmmanus av Linda Åkerlund Linda Åkerlund Skapat datum: Kamomillgången 15 25 oktober 2015 61145 Nyköping Version 8 070-5883143 Slutmanus 151102 INT. SEBASTIANS VARDAGSRUM -KVÄLL Sebastian,

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013 Jag heter Cally Louise Fisher och jag har inte sagt ett ord på trettioen dagar. Det är inte alltid det blir bättre av att man pratar, hur gärna man än vill att det ska bli det. Tänk på regn det kommer

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Lektion 4 Ditt inre kompass

Lektion 4 Ditt inre kompass Lektion 4 Ditt inre kompass Att sätta upp ett mål kan vem som helst göra. Men om du inte förstår värdet av att nå det målet du har satt upp, kommer du med stor sannolikhet inte kunna nå ditt mål. Värdet

Läs mer

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget? A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b 272 31 Simrishamn nimmi.se Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Tryckt i EU 2014 ISBN: 978-91-87955-00-6 Mammas Liv av Mi Tyler med illustrationer

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Disktrasan. Ett filmmanus av Agnieszka Jaff. Geijersgatan 12 3 november Västerås Version 3

Disktrasan. Ett filmmanus av Agnieszka Jaff. Geijersgatan 12 3 november Västerås Version 3 Disktrasan Ett filmmanus av Agnieszka Jaff Agnieszka Jaff Skapelsedatum Geijersgatan 12 3 november 2015 723 35 Västerås Version 3 Tel: 707-709-975 Slutmanus DISKTRASAN 1. EXT. EN VÄG TILL ETT HÖGHUS DAG

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

VANESSA. Den orädda. Joachim Masannek

VANESSA. Den orädda. Joachim Masannek VANESSA Den orädda Joachim Masannek Vanessa Den orädda Bok 3 av Joachim Masannek Illustrerad av Jan Birck Översatt och bearbetad av Marie Helleday Ekwurtzel Originalets titel: Die Wilden Fussballkerle

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer