Årsredovisning för räkenskapsåret 2014

Transkript

1 1(23) AB Ljusdals Servicehus Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 7 - balansräkning 8 - noter 10 Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år.

2 2(23) Förvaltningsberättelse FÖRETAGET AB Ljusdals Servicehus är ett av AB Ljusdalshem helägt fastighetsbolag vars styrelse är utsedd av kommunfullmäktige. Bolaget ska inom Ljusdals kommun bebygga, förvalta, förvärva och avyttra servicehus. Ändamålet med bolagets verksamhet är att främja försörjningen av boenden för omsorgsverksamhet i kommunen. Styrelse Ledamöter: Thomas Wandel (SRD) ordf, Erik Nygren (M) v. ordf, Inger Isaksson-Granqvist (S), Harald Noréus (FP), Maria Andersson (S). Suppleanter: Kjell-Olof Nilsson (S), Torbjörn Åström (SRD), Jan Eliasson (V), Torsten Hellström (M), Maj-Britt Tönners (C). Styrelsen har under året hållit 11 protokollförda sammanträden. Revisorer Vald av bolagsstämman: Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, med auktorisrad revisor Dennis Hedberg som huvudansvarig revisor. Lekmannarevisorer utsedda av Ljusdals kommun: Inga-Lill Nyqvist med Urban Sundström som suppleant. Firmatecknare Företagets firma tecknas av styrelsen eller en av ordförande och vice ordförande i förening med verkställande direktören. Dessutom har verkställande direktören rätt att teckna firman beträffande löpande förvaltningsåtgärder.

3 3(23) Flerårsjämförelse Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag Nettoomsättning kkr Resultat efter finansiella poster kkr Balansomslutning kkr Soliditet % 9,2 7,6 8,5 7,3 6,2 Avkastning på totalt kapital % 5,3 3,4 4,6 4,8 3,6 Avkastning på eget kapital % 22,3 4,3 20,3 23,6 18,4 Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1 FASTIGHETSFÖRVALTNING All fastighetsförvaltning köps av AB Ljusdalshem. Förvaltad area (fördelad) År Bruksarea, bostäder (m2) Bruksarea, lokaler (m2) Summa bruksarea (m2) Förvaltade antal objekt (fördelad) År Antal lägenheter398398antal lokaler 32 32Antal varmgarage 5 5Antal p-platser med motorv185166antal förråd 4 4Summa uthyrningsobjekt Antal outhyrda lägenheter/ lokaler Ljusdal 2 4Järvsö 0 0Färila 0 0Ramsjö 0 5Los 4 7Summa 616 Totalt hyresbortfall på grund av outhyrda lägenheter, lokaler, garage, bilplatser och rabatter Hyresbortfall kkr % av total hyresintäkt3,26,8

4 4(23) VERKSAMHETEN 2014 Ekonomiskt har det gångna året varit bra med en vinst på kkr. Detta efter att vi i enlighet med upprättat avtal med hyresgästen reducerat hyran för lokaler, då marknadsräntan under året understigit kalkylerad ränta. Lämnad reducerad hyra för 2014 uppgår till kkr. Bolaget har under året betalat 843 kkr i borgensprovision till sin ägare Ljusdals kommun. Då vi har stor efterfrågan på trygghetsboenden så har vi påbörjat arbetet med att tillgänglighetsanpassa fastigheten på Gärdeåsvägen 14. Dessa kunder kommer att kunna nyttja de gemensamma lokalerna på trygghetsboendet på Gärdeåsvägen 16. Sedvanligt underhåll har utförts under året på samtliga fastigheter. Arbetet med att spara el, vatten och värme går vidare. Under punkten energi redovisas förbrukningen av el, värme och vatten års siffror sätts som index 100, värmeförbrukningen har normalårskorrigerats. Energi El Vatten Värme

5 5(23) EKONOMI Kassaflöde och likviditet Kassaflödet används i huvudsak till investeringar samt amortering av befintliga lån. Bolaget har utnyttjat checkkrediten av sin del i Ljusdals kommuns koncernkonto, som uppgick till kkr. Finansiering Räntor och avskrivningar utgör en av de största enskilda kostnadsposterna tillsammans med energioch taxebundna kostnader (Mkr)2013 (Mkr)Låneportfölj164,6168,2Bruttoräntekostnad5,9 (3,5%)5,8 (3,4%) Omsättning Bruttohyresintäkterna i mkr framgår enligt nedan. I övrigt se not 1. År Mkr34,633,2 Hyror 2014 Lokalhyresavtalen reglerades för 2014 med index medan blockförhyrningsavtalen på bostäder reglerades efter AB Ljusdalshems hyresförhandling med hyresgästföreningen. Höjningen stannade vid 1,4 % från 1 februari. Avskrivningar och nedskrivningar Fastigheterna har under året skrivits av med kkr vilket motsvarar en årlig avskrivning på 2,1 % av byggnadernas anskaffningsvärde. Finansiella risker I stället för traditionell räntebindning, har man säkrat räntan med ränteswappar vilket ger en bättre fördelning på ränteändringstidpunkterna och en fast ränta.swapparnas belopp uppgår till ca 73 % av den totala lånestocken. Löptiderna ligger på 1-6 år. Närmare beskrivning över bolagets ränteswappar finns i noten Redovisningsprinciper.

6 6(23) Resultat Företagets resultat efter finansiella poster är kkr. Redovisat resultatet efter skatt är kkr. Det ekonomiska resultatet samt bolagets ställning framgår i detalj av resultaträkningen 2014 samt av balansräkningen per Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel Årets vinst Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att kronor i ny räkning överförs kronor

7 7(23) Resultaträkning Not Rörelsens intäkter mm 1 Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Driftskostnader 4, 5, Reparations- och underhållskostnader Fastighetsskatt Avskrivningar Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter Räntekostnader Borgensprovision Ljusdals kommun Summa resultat från finansiella poster Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat Årets vinst

8 8(23) Balansräkning Not Tillgångar 1, 9 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Bränslelager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Aktuella skattefordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

9 9(23) Balansräkning Not Eget kapital och skulder 1 Eget kapital 15 Bundet eget kapital Aktiekapital Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets vinst Summa eget kapital Avsättningar Uppskjutna skatter Summa avsättningar Långfristiga skulder 17 Övriga skulder till kreditinstitut Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Inga Inga

10 10(23) Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper F o m räkenskapsåret 2014 upprättas årsredovisningarna med tillämpning av årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Tidigare tillämpades årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom BFNAR 2008:1 (K2) och BFNAR 2012:1 (K3). Övergången har gjorts i enlighet med föreskrifterna i K3s kapitel 35, vilket bland annat innebär att jämförelsetalen för 2013 har räknats om och att omräknade jämförelsetal presenteras i samtliga räkningar och noter. Effekterna av övergången visas i not 9. Koncernuppgifter AB Ljusdals Servicehus är helägt dotterbolag till AB Ljusdalshem, , med säte i Ljusdals kommun, vilket bolag upprättar koncernredovisning. Ingen försäljning har skett till moderföretaget. Inköp av fastighetsskötsel och administration har gjorts med kkr. Intäkter Hyresintäkter redovisas i den period uthyrningen sker. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, förändringar i uppskjuten skatt. Värderingar av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas öven därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De temporära skillnaderna har uppkommit genom nedskrivningar samt avskrivningar på fastigheter. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet om de beräknas ge företaget framtida ekonomiska fördelar, till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten. Utgifter för löpande

11 11(23) reparation och underhåll redovisas som kostnader. Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avyttring av en anläggningstillgång redovisas som Övrig rörelseintäkt respektive Övrig rörelsekostnad. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Bolagets mark har obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Linjär avskrivningsmetod används för övriga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas: Bostadsbyggnader med byggår 2001 och senare Stommar Yttertak, fönster El, VA Tekniska installationer Våtrum Restpost 100 år 40 år 40 år 25 år 25 år 50 år På bostadsbyggnader med byggår tillämpas ovanstående avskrivningstider utom komponenterna Tekniska installationer och Våtrum. På bostadsbyggnader med byggår 1985 och tidigare fördelas det bokförda värdet på komponenterna Stommar och Restpost. Markanläggningar Inventarier, verktyg och installationer 20 år 5 år Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar Har en materiell anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det bokförda värdet skrivs tillgången ner till detta värde om det kan antas att värdenedgången är bestående. I resultaträkningen redovisas nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar i den funktion där tillgången nyttjas. Kundfordringar och övriga fordringar Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar. Lager Lagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Avtal om finansiella instrument/räntebindning Avtal om så kallad ränteswap skyddar mot bolagets ränteförändringar. Eventuell ränteskillnad som ska erhållas eller erläggas gå grund av en ränteswap, redovisas i posten Räntekostnader och liknande

12 12(23) resultatposter och periodiseras över avtalstiden. Om ränteinstrument inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning sker värdering vid bokslutstillfället, varvid avsättning för orealiserade förluster görs. Ingånget avtal är ömsesidigt bindande fram till förfallodagen och kan inte annulleras. Avtalet kan däremot neutraliseras före förfallodagen. Har marknadsvärdet förändrats sedan avtalet ingicks innebär en sådan transaktion att den ena parten ersätter motparten med ett belopp motsvarande marknadsvärdet. Bolaget har tecknat avtal om så kallad förlängningsbar swap på två poster. Det innebär att den ena parten har möjlighet att förlänga avtalets löptid ytterligare en period efter utgången av den första. Förlängningsbeslutet tas vid utgången av den första perioden. De nominella beloppen på bolagets utestående ränteswappar per den 31 december 2014 uppgick till kkr. Den säkrade risken utgörs av variabiliteten i framtida räntebetalningar på grund av marknadsräntan. Marknadsräntan definieras som den basränta bolagets låneavtal till rörlig ränta med kreditgivarna stipulerar. Räntan i befintliga avtal är 3M Stibor eller bankers korta räntor. Säkrad post Framtida betalningar av rörlig ränta är hänförliga till befintlig skuld enligt nedanstående lånesammanställning: Lån (ref nr)volymförfallbasräntaränteomsättningvalutalån nr KI ränta3 månaderseklån nr KI ränta3 månaderseklån nr M Stibor3 månaderseklån nr M Stibor3 månaderseklån nr M Stibor3 månaderseklån nr M Stibor3 månaderseklån nr M Stibor3 månaderseklån nr M Stibor3 månaderseklån nr M Stibor3 månaderseksumma: Ränteswap Nedan angivna säkringsinstrument har bolaget ingått för att hantera risken i den säkrade posten ovan. Som en del av bolagets ränteriskhantering ingår att säkringsinstrumenten kan ersättas eller överflyttas till andra säkringsinstrument med syfte att åstadkomma en jämn och stabil räntekostnad över tiden. Bolaget erhåller genom ränteswap 3M Stibor och betalar en fast ränta på olika löptider. Detta sprider bolagets ränterisk över tiden. Säkringsinstrumentet säkrar en del ( kkr/ kkr) av den säkrade posten. Ränteswap (ref nr) Volym StartFörfallBetalar (%)ValutaSwap ,14SEKSwap ,08SEKSwap ,98SEKSwap ,63SEKSwap ,25SEKSumma: Bedömning av säkringsförhållandets effektivitet Den säkrade posten består av lån med basränta 3M Stibor plus kreditmarginal och lån från Kommuninvest med så kallad KI-ränta. Ränteomsättningen på säkrad post kommer alltid att väljas med ett intervall om maximalt 3 månaders avvikelse från den rörliga ränta som erhålls i säkringsinstrumentet. Förhållandet mellan marknadsräntan i de säkrade posterna och 3M Stibor i swappen är således den ekonomiska relationen mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Att ta bort denna risk genom att betala en fast ränta i swappen överensstämmer med bolagets målsättning om en jämn och

13 13(23) stabil räntekostnad över tiden. Bolaget kommer att bedöma säkringsförhållandets effektivitet per varje balansdag genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkringsinstrumentet med de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten. De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid, ränteomsättningsfrekvens, räntebetalningsdagar, villkorsändringsdag samt räntebas. Säkringsförhållandet anses vara effektivt så länge det inte sker någon väsentlig förändring av de huvudsakliga villkoren för antingen säkringsinstrumentet eller den säkrade posten. Effektiviteten besöms enligt dessa kriterier vid varje bokslut samtidigt som säkringsdokumentationen uppdateras. Information om samtliga lån och hänföriga derivat dokumenteras i detta säkringsdokument. Redovisning Räntekupongererna på swapparna redovisas löpande i resultaträkningen som en del av bolagets räntekostnader med hänsyn tagen till periodisering av upplupen ränta på swappen. Orealiserade värdeförändringar redovisas till följd av säkringsredovisningen inte i resultat- eller balansräkningen utan i en separat not till bokslutet. Säkringsrelationen upphör om säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in. Ett säkringsinstrument som har ersatts med ett annat säkringsinstrument är inte förfall eller avveckling enligt den under rubriken Ränteswap dokunenterade riskhanteringsstrategin vilken omfattar ett sådant förfarande. En säkringsrelation kan också upphöra om säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Vid upphörande av säkringsredovisning värderas och redovisas säkringsinstrument och säkrad post enligt principerna för värdering vid det första redovisningstillfället men utifrån förhållandena vid den tidpunkt då säkringen upphör. Resultateffekter som uppkommer när säkringen upphör redovisas i resultaträkningen. Föreligger en helt effektiv säkring vid den tidpunkt då säkringsredovisningen upphör, blir resultateffekten noll. Nyckeltalsdefinitioner Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen. Avkastning på totalt kapital Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen. Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt).

14 14(23) Not 2 Intäkternas fördelning Hyror specifikation Bostäder Lokaler Garage och motorvärmare Summa hyror Hyresbortfall, outhyrda objekt Bostäder Lokaler Garage och motorvärmare Summa hyresbortfall, outhyrt Hyresreduktioner Summa Not 3 Övriga rörelseintäkter Kabel TV avgifter Ersättningar från hyresgäster Summa

15 15(23) Not 4 Driftskostnader Fastighetsskötsel och städning Taxebundna kostnader Uppvärmning Lokal administration Central administration och försäljningskostnader Riskkostnader Övriga driftskostnader Övriga externa kostnader Not 5 Ersättning till revisorerna PwC Revisionsuppdraget Summa 93 78

16 16(23) Not 6 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Medelantalet anställda Bolaget har ingen anställd personal. Inga löner har utbetalats. Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Ersättningen till VD faktureras av AB Ljusdalshem Totalt Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Antal styrelseledamöter på balansdagen Kvinnor 2 2 Män 3 3 Totalt 5 5 Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare Män 1 1 Totalt 6 6 Not 7 Avskrivningar och nedskrivningar Byggnader, avskrivningar Inventarier, avskrivningar

17 17(23) Not 8 Skatt på årets resultat Aktuell skatt Uppskjuten skatt Skatt på årets resultat Redovisat resultat före skatt Skatt beräknad enligt gällande skattesats (22%) Skatteeffekt av avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av ej skattepliktig ränteintäkt -3-5 Redovisad skattekostnad Not 9 Effekter av övergång till K3 Detta är den första årsredovisningen för AB Ljusdals Servicehus som upprättas enligt BFNs Allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning-och koncernredovisning, (K3). De redovisningsprinciper som återfinns i not 1 har tillämpats när årsredovisningen upprättats per den 31 december 2014 och för den jämförande information som presenteras per 31 december 2013, samt vid upprättandet av rapporten över periodens ingående finansiella ställning (ingångsbalansräkningen) per den 1 januari Övergången till K3 redovisas i enlighet med Kapitel 35, första gången detta allmänna råd tillämpas. Vid en övergång till K3 ska en förstagångstillämpare upprätta en ingångsbalansräkning i vilken K3s redovisnings- och värderingsprinciper tillämpas retroaktivt. När bolagets ingångsbalansräkning enligt K3 upprättades så behövdes inga belopp justeras som i tidigare årsredovisningar rapporterats i enlighet med Bokföringsnämndens allmänna råd. En förklaring till hur övergången från tidigare redovisningsprinciper har påverkat bolagets ställning visas i de tabeller som följer nedan och i noterna som hör till dessa.

18 18(23) Utgående balans 2013 enligt tidigare principer Effekter under 2013 avs poster som justerats i ingångsbalansräkningen Utgående balans 2013 enligt K3- reglerna Bolagets/koncernens balansräkningar enligt K3 per har sammanställts på följande sätt: Byggnader och mark Uppskjuten skatteskuld Eget kapital Resultatposter 2013 enligt tidigare principer Effekter av K Resultatposter 2013 enligt K3-reglerna Bolagets resultaträkning enligt K3 per har sammanställts på följande sätt: Avskrivningar Uppskjuten skatt Not 10 Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar

19 19(23) Ingående nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående restvärde enligt plan Bokfört värde byggnader i Sverige Bokfört värde mark i Sverige Bokfört värde markanläggningar Bolagets fastigheter har ett bokfört värde om kkr. Under 2010 och 2013 har bolagets fastigheter värderats externt av VärderingsInstitutet i Södra Norrland AB. Värderingsmetoderna som använts är ortsprismetoden och avkastningsmetoden. Vid ortsprismetoden söker man ett värde bland genomförda fastighetsköp på orten som bäst överensstämmer med värderingsobjekten. Vid avkastningsmetoden gör man en prognos för samtliga betalningsströmmar, kalkylen marknadsanpassas genom att man söker efterlikna marknadsförväntningar avseende de parametrar som ingår i kalkylen. Marknadsvärdet är idag högre än vid värderingstillfällena då marknadens avkastningskrav har sänkts. Bland annat så har de låga räntorna och den låga vakansgraden gjort att marknaden har sänkt sitt avkastningskrav. Vid värdering av servicehus har man använt avkastningskrav på mellan 8-13 %. Marknadens avkastningskrav i liknande kommuner med långa hyresavtal ligger idag på mellan 6,5-7,5 %. Dagens bokförda värde kan därför anses ligga i paritet med marknadsvärdet. Not 11 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar -Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar

20 20(23) Årets förändringar -Avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Not 12 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Ingående nedlagda kostnader Under året nedlagda kostnader Under året genomförda omfördelningar Utgående nedlagda kostnader Not 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda försäkringspremier Övrigar förutbetalda driftskostnader Not 14 Kassa,bank Till kontot finns en avtalad checkkredit uppgående till kkr. Utnyttjande av checkkrediten uppgår till kkr. Beloppet redovisas i posten Skulder till kreditinstitut.

21 21(23) Not 15 Förändring av eget kapital Övrigt fritt eget kapital Summa eget kapital Aktiekapital Eget kapital Årets resultat Eget kapital Årets resultat Eget kapital Aktiekapitalet består av 3000 st aktier med kvotvärde kronor. Not 16 Uppskjuten skatt Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper sig på verksamheten utgörs av uppskjuten skatteskuld hänförlig till skattemässigt ej avdragsgilla avskrivningar på fastigheter Not 17 Verkligt värde på derivatinstrument som används för säkringsändamål Verkliga värden på derivatinstrument uppgick på balansdagen till följande: Kontrakt med negativa verkliga värden Ränteswappar

22 22(23) Not 18 Upplåning Långfristiga skulder, förfallotider Konverteringstider för långfristiga skulder Konverteringar inom 1 år Som kortfristig del ligger amorteringar inom 1 år Konverteringar inom 5 år Rörliga lån som löper på obestämd tid Summa Not 19 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader Upplupna driftskostnader Förutbetalda hyror Summa Not 20 Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar Dessutom har borgen ställts av Ljusdals kommun.

23 23(23) Resultat- och balansräkningen kommer att föreläggas årsstämman 2015 för fastställelse. Ljusdal Richard Brännström Verkställande direktör Thomas Wandel Ordförande Inger Isaksson Granqvist Harald Noréus Erik Nygren Maria Andersson Vår revisionsberättelse har lämnats - -. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Dennis Hedberg Auktoriserad revisor