BJURHOLMS KOMMUN NORDMALINGS KOMMUN ROBERTSFORS KOMMUN UMEÅ KOMMUN VINDELNS KOMMUN VÄNNÄS KOMMUN. VINDKRAFT I UMEÅREGIONEN Tillägg till översiktsplan

Transkript

1 BJURHOLMS KOMMUN NORDMALINGS KOMMUN ROBERTSFORS KOMMUN UMEÅ KOMMUN VINDELNS KOMMUN VÄNNÄS KOMMUN VINDKRAFT I UMEÅREGIONEN Tillägg till översiktsplan

2 Projektorganisation Styrgrupp: Jan Björinge, stadsdirekör, Umeå kommun Rolf Eriksson, kommunchef, Nordmalings kommun Kurt-Allan Egelby, kommunchef, Bjurholms kommun Mats Karlsson, kommunchef, Robertsfors kommun Eric Thorstensson, kommunchef, Vindelns kommun Lennart Olofsson, kommunchef, Vännäs kommun Referensgrupp: Projektledare Royne Söderström, Umeå kommun Jonas Svensson, Umeå kommun Sune Höglander, Nordmalings kommun Tommy Johansson, Robertsfors kommun Håkan Olofsson, Vindelns kommun Jan Olofsson, Vindelns kommun Margita Karlberg, Bjurholms kommun Monica Bjelkeby, Bjurholms kommun Veronica Tengman, Bjurholms kommun Thage Aronsson, Vännäs kommun Konsulter: Uppdragsledare Anita Wennström, Sweco GIS och kartansvarig Henrik Lövdahl, Sweco Handläggare Helena Troéng, Sweco Samråd samebyar Malin Viklands, Sweco Sakkunnig ornitologi och fladdermöss Adjan de Jong, Ekologik Kartor: Medgivande Lantmäteriet alt. kommunerna Foto: Anders Lundmark Omslagsbild: Umeåregionen SAMRÅDSHANDLING JUNI 2009

3 FÖRORD Umeå, Vindeln, Vännäs, Nordmaling, Bjurholm och Robertsfors kommuner har i ett samarbetsprojekt tagit fram en tematisk översiktsplan för vindkraft. Översiktsplanen anger utbyggnadsområden och gemensamma riktlinjer för etablering av vindkraftsanläggningar inom Umeåregionen. De kommuntäckande översiktsplanerna är förslag till framtida vatten och markanvändning och är inte juridiskt bindande men vägledande för kommunernas och andra myndigheters fortsatta planering. Med en särskild översiktsplanering för vindkraft kan kommunen i förväg tala om var man anser att vindkraftsetableringar passar in. Den tematiska översiktsplanen kommer att ställas ut i kommunhusen i respektive kommun för samråd under juni-augusti 2009, för att ge intresserade möjlighet att komma med synpunkter. Efter samråd av den tematiska översiktsplanen för vindkraft kommer en samrådsredogörelse tas fram och planen kommer då kunna bli föremål för revideringar innan utställning och slutligen fastställelse. Översiktsplanen finns även tillgänglig på Umeåregionens webbsida Frågor med anledning av översiktsplanen kan ställas till: Royne Söderström, tfn , , royne.soderstrom@umea.se Jan Olofsson, tfn , jan.olofsson@vindeln.se Tommy Johansson, tfn , tjn@robertsfors.se Sune Höglander, tfn , , sune.hoglander@nordmaling.se Margita Karlberg, tfn , , margita.karlberg@bjurholm.se Thage Aronsson, tfn , thage.aronsson@vannas.se

4 INNEHÅLL 1 INTRODUKTION Allmänna intressen Beslut Lagstiftning SAMMANFATTNING PLANFÖRSLAG Urvalskriterier Riktlinjer Placering och säkerhet Utseende Enstaka vindkraftverk Definition av gårdsverk.. 12 Riktlinjer för gårdsverk Förklaring till motstående intressen Områden för vindkraft i Umeåregionen Underlag VÄNNÄS KOMMUN Granlundsberget Lidberget PLANFÖRUTSÄTTNINGAR - DEL AV MKB Vind Utformning av vindkraftsparker Avstånd mellan verk Storlek Rotorn Maskinhus Torn Fundament Styrsystem Säkerhetssystem Ljud och buller Mekaniskt ljud Aerodynamiskt ljud Ljudutbredning Reflexer och skuggor Visuell påverkan Placering Transport och service Efterbehandling Elnätets kapacitet Befintliga vindkraftverk Riksintresse vindkraft Motstående intressen Markägarfrågor Naturmiljö Mark och vatten Jord- och skogsbruk Rennäring Jakt Friluftsliv Fåglar och vindkraftverk Häckfåglar Flyttfåglar Fladdermöss och vindkraftverk Barriäreffekt Vindkraftverk till havs Grumling Musslor Fisk Undervattensljud Sälar och tumlare Sjöfart Yrkesfiske Försvaret och luftfarten m.m Hinderbelysning Radar MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Avgränsning Miljöbedömning Nollalternativ Huvudalternativ Miljöförhållandena Relevanta befintliga miljöproblem Miljökvalitetsmål Miljöpåverkan Åtgärder Bedömning Uppföljning och övervakning Icke-teknisk sammanfattning Riskanalys DIALOG Synpunkter REFERENSER APPENDIX

5 1 INTRODUKTION Enligt Plan- och bygglagen (1987:10) skall varje kommun ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda. I översiktsplanen skall det redovisas de allmänna intressen som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Vid redovisningen skall riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken anges särskilt. Översiktsplanen kan fördjupas för en viss del av kommunen eller genom ett tillägg för att tillgodose ett särskilt intresse. Fördjupning för en viss del av kommunen får redovisas med en annan detaljeringsgrad för det aktuella området än för översiktsplanen i övrigt. Syftet med det tematiska tillägget till översiktsplanen avseende vindkraft är att ta fram gemensamma riktlinjer för etablering av vindkraftsanläggningar och att studera möjliga lokaliseringar för vindkraft inom Umeåregionen. De urvalskriterier som Umeåregionens kommuner enats om grundar sig på vindförutsättningar, motstående intressen, uppfyllelse av lagkrav, gestaltningsfrågor och ett ställningstagande vid planering av enstaka verk. Umeåregionen har inget mål för hur mycket av den producerade elenergin som skall komma från vindkraft utan syftet med planen är att visa de områden där kommunerna finner att det är lämpligast att ha vindkraftsparker. För Västerbottens län är planeringsmålet 303 GWh till år För att skapa ökad acceptans för vindkraftsetableringar har dialoger med medborgarna, föreningar, myndigheter och politiker hållits. BESLUT I slutet av juni 2009 kommer planförslaget finnas tillgängligt på respektive kommunkontor och Umeåregionens hemsida för allmänheten att ta del av och lämna synpunkter på. Samrådet kommer att pågå till Efter eventuella revideringar av planförslaget fattas därefter beslut om utställning som kommer att pågå i 2 månader. Därefter fattas beslut om den tematiska översiktsplanen för vindkraft i respektive kommuns fullmäktige. Synpunkter på översiktsplanen skall vara respektive kommun tillhanda senast och skickas till: Miljö- och byggnämnden Bjurholms kommun Bjurholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Nordmalings kommun Nordmaling Miljö- och byggförvaltningen Robertsfors kommun Robertsfors Stadsledningskontoret Umeå kommun Umeå Miljö- och byggförvaltningen Vindelns kommun Vindeln Miljö- och hälsoskyddsenheten Vännäs kommun Vännäs ALLMÄNNA INTRESSEN FÖR VINDKRAFT I översiktsplanen behandlas de allmänna intressena enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken. De allmänna intressena är till skillnad mot de enskilda intressena, gemensamma för medborgarna. Allmänna intressen kan vara riksintressen, naturoch kulturvård, totalförsvar o.s.v. 6

6 INTRODUKTION LAGSTIFTNING Vindkraftverk prövas alltid enligt både miljöbalken och plan och bygglagen. Hur prövningen går till styrs av anläggningens samlade effekt, storlek och av påverkan på naturmiljön. Kravet på detaljplan är föreslaget att tas bort om utbyggnaden inte planeras i område med stort intresse för utbyggnad. Om turbinens diameter är större än 3 m i diameter eller om verket skall placeras på ett avstånd från fastighetens gräns som är mindre än höjden på kraftverket eller om kraftverket skall fastmonteras på byggnad så krävs bygglov. Förutom prövning och reglering enligt plan- och bygglagen omfattas vindkraftverk även av prövning enligt miljöbalken. Vindkraftverk definieras i Sverige som miljöfarlig verksamhet och anläggningar med en total effekt av minst 125 kw prövas enligt 9 kap. miljöbalken, om de planeras på land. Regeringen föreslår i proposition 2008/09:146, Prövning av vindkraft, att i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd föreskriva att gränsen för vilka vindkraftverk som är anmälnings- respektive tillståndspliktiga bestäms utifrån verkens höjd och antal. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti Enligt nuvarande lagstiftning gäller dock följande: KOMMUNERNAS GODKÄNNADE För att kommunerna ska bibehålla ett inflytande över etableringen av vindkraft föreslår regeringen att det införs en bestämmelse om att prövningsmyndigheten får ge tillstånd till en vindkraftsetablering endast om kommunen tillstyrker det. För en sammanställning av vilka lagar som behöver beaktas se t.ex. Vindkraftshandboken, Boverket (2009). HÄNSYNSREGLERNA MILJÖBALKENS 2 KAPITEL Vid utarbetandet av planen har hänsynsreglerna enligt 2 kapitlet Miljöbalken tagits i beaktande. FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN 2 KAP 3 har tillämpats då riktlinjer och rekommendationer upprättats. HUSHÅLLNINGS- OCH KRETSLOPPSPRINCIPEN 2 KAP 5 ligger till grund för hela planen då målsättningen är att använda förnybara energikällor. LOKALISERINGSPRINCIPEN 2 KAP 6 har legat till grund för valet av lämpliga områden. Enstaka vindkraftverk eller gruppstation för vindkraft uppförda i vattenområde med en sammanlagd uteffekt av mer än 1 MW ska prövas av miljödomstolen enligt 11 kap. miljöbalken som vattenverksamhet. Enstaka vindkraftverk eller gruppstation för vindkraft med en sammanlagd uteffekt av mer än 25 MW och som lokaliseras på land och inte i ett vattenområde ska prövas av Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Enstaka vindkraftverk eller gruppstation för vindkraft med en sammanlagd uteffekt av mer än 125 kw men högst 25 MW ska anmälas till kommunen. Även verk i vattenområden ska, om de har en uteffekt mellan 125 kw och 1 MW, anmälas till kommunen. För vindkraftverk med uteffekt av 125 kw eller mindre behövs varken tillstånd eller anmälan till kommunen men anmälan för samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken kan bli aktuell om projektet innebär en väsentlig påverkan på naturmiljön. 7

7 2 SAMMANFATTNING Detta tillägg till översiktsplanen har tagits fram för att underlätta för kommunen och andra myndigheter i kommande prövningar av vindkraftsparker. I tillägget presenteras 34 områden på totalt ha inom Umeåregionen, fördelat på de olika kommunerna. För att välja ut lämpliga områden har vinddata från Uppsala Universitet studerats och områden där det blåser 7 m/s på 103 m höjd över nollplansförskjutningen har studerats ytterligare. Flera urvalskriterier har använts som t.ex m avstånd till bebyggelse, minst 100 ha stora områden och i möjligaste mån undvikande av områden med motstående intressen. När områden valts ut har gemensamma riktlinjer för regionen formulerats i syfte att underlätta för exploatörer och för kommunerna och andr5a myndigheter vid framtida prövningar av parker. Riktlinjerna rör placering, säkerhet och utseende. Även riktlinjer för prövning av enstaka vindkraftverk anges. Tillägget beskriver även planförutsättningarna för vindkraftverk och miljökonsekvenserna generellt. 8

8 3 PLANFÖRSLAG Umeåregionens kommuner har i samråd med länsstyrelserna tagit fram ett planeringsunderlag med riktlinjer för vad som bör beaktas vid prövning av enstaka verk och av vindkraftsparker samt visar områden där det är möjligt att förlägga vindkraftsparker. I regionen finns goda vindförutsättningar på ett flertal områden, framförallt längs kusten och på högre höjder i inlandet. Riksdagen har fastställt ett nationellt mål där vindkraften ska ha en årlig produktionskapacitet på 10 TWh år 2015, varav 6 TWh till havs och 4 TWh på land, fördelat på både norra och södra Sverige. Energimyndigheten har tagit fram ett förslag till planeringsmål som innebär att det år 2020 skall finnas planmässiga förutsättningar för årlig produktion av 30 TWh. Senast 2010 ska det finnas program och strategier för hur vindkraften ska främjas. Områden är valda med hänsyn till vindhastighet, riksintresse för vindbruk, andra riksintressen, bostäder och olika konflikter. Inga områden har klassats som mindre lämpliga utan den yta i regionen som ligger utanför de föreslagna områdena har av olika skäl ansetts som mindre lämpliga. Områden både till havs och på land har studerats. URVALSKRITERIER Kommunerna föreslår att utbyggnaden i första hand inriktas på områden som inte står i konflikt med andra intressen. I de föreslagna områdena enligt denna plan är Umeåregionens kommuner positiva till utbyggnad av vindkraft. Umeåregionens kommuner bör verka för att kommunmedborgare i allmänhet och närboende i synnerhet ges möjlighet att bli delägare i vindkraftverk i kommunerna. Områdenas yttre gräns kan komma att justeras vid slutlig projektering förutsatt att utbyggnaden kan ske utan negativ påverkan på de allmänna intressena. För att välja möjliga områden för vindkraft har följande urvalskriterier använts: Området ska ha en årsmedelvind på över 7 m/s på 103 m höjd (enligt Uppsala universi tets vindberäkningar). Områdena ska i ytterkant ha ett avstånd av minst 1000 m från bostäder och fritids hus. (för att se till att säkerhets avstånd gällande iskast, skuggor, reflexer, buller m.m försäkras) Området måste vara tillräckligt stort för att rymma minst 5 vindkraftverk, dvs. ha en area av minst 100 ha (1x1 km). Verken ska placeras minst 3 km från land och max 1,5 mil ut till havs. Verken får i huvudsak ej placeras inom områ den med andra riksintressen, Natura 2000-områden, naturreservat, stora opåverkade områden, nyckelbiotoper samt våtmarker klass 1. Områden med motstående intressen har undvi kits i största möjliga utsträckning. Områden med väg- och järnvägsreservat har undvikits i största möjliga utsträckning. Områden som är av stort intresse för försvaret, sjöfarten och luftfarten har undvikits i största möjliga utsträckning. 9

9 PLANFÖRSLAG FÖRSLAG PÅ OMRÅDEN FÖR VINDKRAFT 10

10 PLANFÖRSLAG RIKTLINJER Riktlinjerna i denna plan gäller vindkraftverk som ansluts till elnätet och som är en del av den nationella elproduktionen. PLACERING OCH SÄKERHET Verken ska placeras på ett sätt som är lämpligt i förhållande till omgivningen och så att verken upplevs som en sammanhållen grupp. Vindkraftverken placeras om möjligt i ett ordnat geometriskt mönster som stämmer med områdets topografi. Bostäder ska undvikas inom 1000 m radie från verket, vilket betyder att inte heller någon nyetablering inom detta avstånd är lämpligt. Säkerhetsavstånd till andra verksamheter bör tas i beaktande vid planeringen. Etablering av nya vindkraftverk skall tillämpa riktvärden för externt industribuller (SNV RR 1978:5 rev. 1983). Minsta avstånd till väg och järnväg ska vara minst verkets totalhöjd. Vid detaljprojektering tillämpas Boverkets säkerhetsavstånd (se Riskanalys sid. 35) Kustbaserade vindkraftverk (enstaka och grupper) bör inte etableras inom natur- och kulturskyddade områden om syftet med skyddet riskerar att skadas. Elektriska kablar och ledningar bör grävas ner och även samordnas med annan ledningsdragning. Transformatorer och ställverk ska placeras på lämpligt avstånd från områden där människor regelbundet vistas. Enligt hushållningsbestämmelserna ska uppkomna överskottsmassor av sprängsten m.m. nyttiggöras inom projektet eller omhändertas på ett sådant sätt att påverkan på naturmiljön och landskapsbilden blir begränsad. Risken för isbildning bör beaktas. I varje verk bör en åskledare finnas. Informationstavla ska finnas på området innehållande varningstexter och restriktioner. Vid nedtagande av verk ska området återställas. UTSEENDE Rotorbladen bör vara behandlade för att minimera risken för störande reflexer. Verken bör inte användas som reklampelare. Varje grupp av verk bör ha liknande utseende och storlek och ska färgsättas och placeras med omgivningen i åtanke. Samråd ska ske med Luftfartsstyrelsen vid lokalisering av vindkraftverk närmare än 55 km från Umeå city airport, Örnsköldsviks flygplats, Skellefteå flygplats eller Lycksele flygplats. Vindkraftverk över 40 m ska hindermarkeras enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter (se Hindermarkering sid. 30). Vindkraftverk som medför krav på blinkande högintensiv hinderbelysning ska utvärderas ur landkskapssynpunkt och risk för visuell störning. Vid uppförandet av verk inom ett renbetesområde så bör detta ske under en tid då renarna normalt inte befinner sig inom området. Bästa möjliga teknik bör användas för att förhindra att fåglar och andra djur dödas eller skadas av elledningar, rotorblad och transformatorer. Inom redovisade områden för sträckande fågel (se Fåglar och vindkraftverk bild sid. 29) bör eventuella konflikter med vindkraftsetableringar särskilt studeras och beaktas. 11

11 PLANFÖRSLAG ENSTAKA VINDKRAFTVERK Enstaka verk (1-3 st) som tillgodoser ett brett, lokalt intresse kan tillåtas om de motstående intressena är begränsade och om riktlinjerna i denna plan följs. Under senare tid har det vuxit fram en mer småskalig bransch för mindre vindkraftverk som levererar el till den egna fastighetens behov. Följande definition har angetts: DEFINITION AV GÅRDSVERK Gårdsverk är mindre vindkraftverk som i första hand producerar energi till den egna verksamheten eller fastigheten. Nedanstående riktlinjer har formulerats utifrån den teknik som används idag. Införande av ny teknik kan komma att medföra behov att delar av riktlinjerna omformuleras. RIKTLINJER FÖR GÅRDSVERK LOKALISERING Gårdsverk ska placeras i anslutning till den egna verksamheten eller fastigheten. Vid lokalisering inom område med restriktioner enligt annan lagstiftning, exempelvis strandskydd, ska ärendet först prövas i dessa avseenden. SÄKERHETS- OCH SKYDDSAVSTÅND Skyddsavstånd till egen bostad, den egna fastighetsgränsen vägar och kraftledningar ska på grund av risken för iskast m.m. vara minst 2 gånger verkets totalhöjd (navhöjd + rotorradie). För verk som monteras på byggnad avgörs den sammantagna lämpligheten från fall till fall i samband med bygglovprövningen. UTFORMNING Gårdsverkets höjd ska prövas med hänsyn till befintliga förhållanden på platsen. Navhöjden bör dock inte överstiga 30 m. Rotorbladen bör vara antireflexbehandlade. 12

12 PLANFÖRSLAG MOTSTÅENDE INTRESSEN INOM UMEÅREGIONEN 9LQGNUDIWVRPUnGH 5LNVLQWUHVVH 5HQQlULQJ.lUQRPUnGH 6YnU SDVVDJH )O\WWOHG 5DVWEHWH 1DWXUYlUGHQ 1DWXUUHVHUYDW 1DWXUD 5LNVLQWUHVVH QDWXUYnUG 9nWPDUN NODVV 9nWPDUN NODVV 1\FNHOELRWRS 1DWXUYlUGH.XOWXUYlUGHQ )RUQOlPQLQJDU 6NRJ RFK +LVWRULD 6WRSSRPUnGHQ 6WRSSRPUnGHQ )ULVLNWVRPUnGHQ 0LOLWlUW RPUnGH gyuljw 8WUHGQLQJVNRUULGRU 1RUUERWQLDEDQDQ 5LNVLQWUHVVH YLQGNUDIW 6lNUD VM YlJDU %LRWRSVN\GG 1DWXUYnUGVDYWDO 6XPSVNRJ NLORPHWHU 13

13 PLANFÖRSLAG FÖRKLARING TILL MOTSTÅENDE INTRESSEN FORNLÄMNING Fornlämningar är en lämning från mänsklig aktivitet från forna tider och som nu längre inte används. Det kan vara i form av boplatser, gravfält, gruvor, kvarnar m.m. SKOG OCH HISTORIA I skogarna i Sverige finns spår efter människans aktiviteter från förhistorisk tid till idag. Spåren finns där i form av gravar, odlingsrösen, fångstgropar och gamla kvarstående kulturväxter. NYCKELBIOTOPER Nyckelbiotoper är områden med mycket höga naturvärden. Dessa har egenskaper som gör att de har en nyckelroll för missgynnade och hotade djur och växter. NATURVÄRDEN Objekt som inte når upp till kraven för att vara en nyckelbiotop klassas ofta som naturvärde. NATURRESERVAT Reservat används för att skydda olika typer av natur, från små växtlokaler till vidsträckta fjällområden, våtmarker, odlingslandskap, vattenmiljöer, geologiska bildningar m.m. Miljöbalken, den svenska miljölagstiftningen, anger fem syften med naturreservaten: Bevara biologisk mångfald Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer Tillgodose behov av områden för friluftslivet Skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer Skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter NATURA 2000 Natura 2000 är en internationell satsning av EU för arbetet med naturvårdsfrågor där grundtanken är att skydda kärnområden av värdefull natur och därigenom bevara den biologiska mångfalden för framtiden. NATURVÅRDSAVTAL Naturvårdsavtalet är ett civilrättsligt avtal som tecknas mellan Skogsstyrelsen och markägare som är intresserade av naturvård. Syftet med avtalet är att bevara, utveckla eller skapa områden med höga naturvärden. BIOTOPSKYDD De områden som kan få denna status är, enligt lagtexten, mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. VÅTMARKSINVENTERING Inom projektet regionala våtmarksinventeringar (VMI) definieras våtmark som sådan mark där vatten under en stor del av året finns nära, i eller strax över markytan samt vegetationstäckta vattenområden. En kompletterande definition är att minst 50 % av markens vegetation ska vara hydrofil (fuktighetsälskande) för att området ska definieras som våtmark. klass 0= Okända värden klass 1= Mycket högt naturvärde klass 2= Högt naturvärde klass 3= Vissa naturvärden klass 4= Låga naturvärden SUMPSKOGAR Sumpskog innefattar all trädbärande blöt mark där träden (i moget stadium) har en medelhöjd på minst 3 m, och trädens krontäckningsgrad är minst 30 %. Sumpskogar hyser oftast några av de mest hotade arterna. RIKSINTRESSE RENNÄRING Områden som är av riksintrsse för rennäring är skyddade enligt miljöbalken 3 kap. 5 och anses vara viktiga ur nationell synvinkel. Områdena kan bestå av kärnområde och strategiska platser (svår passage, flyttled och rastbete). RIKSINTRESSE NATURVÅRD Dessa områden är skyddade enligt miljöbalken och ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. STOPPOMRÅDEN Stoppområden är områden som troligen skulle skadas av en storskalig utbyggnad av vindkraft och har mycket starka konkurrerande och högt prioriterade allmänna intressen och bör därför undantas av bevarandeskäl. FRISIKTSOMRÅDEN Frisiktsområden är utpekade områden som enligt Boverket bör hållas fria från etablering av bl.a. vindkraftverk för att värna en fri horisont, framförallt längs särskilt värdefulla delar av kusten. Dessa områden är skyddade enligt miljöbalken 4 kap. 4. MILITÄRT OMRÅDE Områden som har betydelse för totalförsvaret skyddas av miljöbalken 3 kap. 9 och ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påverka dess intressen. 14

14 PLANFÖRSLAG UTREDNINGSKORRIDOR NORRBOTNIABANAN Järnvägen Norrbotniabanan planeras mellan Umeå och Luleå, en sträcka på 27 mil, som avses ansluta till Botniabanan, Malmbanan, Stambanan och det finska järnvägsnätet. Flera korridorsalternativ är föreslagna. RIKSINTRESSE VINDKRAFT Sedan 2004 finns i Sverige mark- och vattenområden som är angivna som riksintressen för vindbruk. Dessa områden anses särskilt lämpliga för elproduktion genom vindkraft. SÄKRA SJÖVÄGAR Dessa områden står för ett säkerhetskoncept med särskilda krav på sjömätning för att lokalisera förekomsten av grund. Inom dessa områden är målet att antalet incidenter och olyckor som beror på farledshållningen ska vara noll. 15

15 PLANFÖRSLAG OMRÅDEN FÖR VINDKRAFT I UMEÅREGIONEN Arbetet har lett fram till 34 områden med en area ev ha totalt inom Umeåregionen, fördelat på de olika kommunerna. För att enklare kunna överskåda de olika kommunernas förutsättningar redovisas varje kommun var för sig med respektive områden. De särskilda konflikterna tas upp i samband med respektive område. De områden som Energimyndigheten föreslagit som riksintressen medger utbyggnad i områden som är utpekade som riksintressen för rennäringen. Umeåregionen anser att utbyggnad inom riksintressen för rennäringen endast kan göras under speciella förhållanden med särskilt goda vindförutsättningar. Umeåregionen föreslår därför att de områden som både är föreslagna som riksintressen och som också är föreslagna som lämpliga områden för vindkraft i denna tematiska översiktsplan bör föreslås för Energimyndigheten som riksintresseområden för vindbruk. Följande områden föreslås som riksintressen för vindkraft, se karta se sid. 34. GABRIELSBERGET STORÅSEN-STENBERG VÄSTAMARKEN ÄNGERSJÖ-BJÄNNBERG SÄVARBERG IVARSBODA LANTVALLEN (DELA AV) GRANBERGET SAMT VÄST GRANBERGET LOBERGET - HÖGGRAVULIDEN FÄBOLIDEN UNDERLAG Materialet som ligger till grund för tilläggsplanen baseras till största del på kartstudier, därav finns en viss osäkerhet i nuvarande status och gränsdragningar. Fältbesök är därför nödvändigt för att säkerställa områdenas nuvarande status. Följande områden har valts som lämpliga för vindkraftsetablering: BJURHOLMS KOMMUN AREAL (HA) FÄBOBERGET- BRATTFÄLLBERGET 3422 GAMMKOLIDEN 849 SALSBERGET 1373 SEXBERGET 541 SÖRKLUBBEN 802 SUMMA NORDMALINGS KOMMUN AREAL (HA) DEGERFJÄRDEN 2963 FÄBOBERGET- BRATTFÄLLBERGET 3422 GABRIELSBERGET 2596 STORÅSEN- STENBERG 2583 ÄNGERSJÖ- BJÄNNBERG 1120 SUMMA ROBERTSFORS KOMMUN AREAL (HA) GRANBERGET HÖG-GRAVULIDEN 1761 IVARSBODA 1576 LANTVALLEN 555 RENGÅRDSSTUTBERGET 762 RÖRMYRBERGET 920 VÄST GRANBERGET 422 ÖST OM RATAN, LITET 915 ÖST OM RATAN, STORT 3804 ÖST OM SIKEÅ 5232 ÖST OM SKÄRAN 2414 SUMMA UMEÅ KOMMUN AREAL (HA) HÄSTKÄLEN 394 HÖGLUNDAKÄLEN 839 HÖRNEÅ IVARSBODA 1576 LOBERGET 1160 MÅNGMORAN 686 SÄVARBERG 475 VÄSTAMARKEN 700 ÄNGERSJÖ- BJÄNNBERG 1120 SUMMA VINDELNS KOMMUN AREAL (HA) BRÄNNBERGET 1367 BRÄNT-KULLSJÖLIDEN 291 FÄBOLIDEN 1695 LIDMYRBERGET 294 STOR-LAPPHUSLIDEN 546 SUMMA VÄNNÄS KOMMUN AREAL (HA) GRANLUNDSBERGET 573 LIDBERGET 258 SUMMA

16 VÄNNÄS KOMMUN PLANFÖRSLAG OMRÅDE AREAL (HA) GRANLUNDSBERGET 573 LIDBERGET 258 SUMMA 831 FÖRSLAG PÅ OMRÅDEN FÖR VINDKRAFT 17

17 PLANFÖRSLAG VÄNNÄS KOMMUN Vännäs med sina drygt invånare har en totalarea av ca 530 km 2. Nationalälven Vindelälven är riksintressant för naturvården liksom Brånsjön. Områdena kring Harrsele är riksintressanta för rennäringen och våtmarken väster om Harrsele utgörs dessutom av Natura Därtill finns riksintressen för rennäringen kring Pengsjön. Ett område sydväst om Hjåggsjö är riksintresse för både vindbruk och rennäring. 9LQGNUDIWVRPUnGH 5LNVLQWUHVVH 5HQQlULQJ.lUQRPUnGH 6YnU SDVVDJH )O\WWOHG Området mellan väg 92 och väg E12 har bäst vindförutsättningar och två områden förslås som utbyggnadsområden för vindkraft. Delar av områdena uppfyller inte Umeåregionens riktlinje om minst 7 m/s på 103 meters nivån men föreslås ändå i en samlad bedömning ingå som utbyggnadsområden för vindkraft. 5DVWEHWH 1DWXUYlUGHQ 1DWXUUHVHUYDW 1DWXUD 5LNVLQWUHVVH QDWXUYnUG 9nWPDUN NODVV 9nWPDUN NODVV 1\FNHOELRWRS 1DWXUYlUGH %LRWRSVN\GG 1DWXUYnUGVDYWDO 6XPSVNRJ.XOWXUYlUGHQ )RUQOlPQLQJDU 6NRJ RFK +LVWRULD 6WRSSRPUnGHQ 6WRSSRPUnGHQ )ULVLNWVRPUnGHQ 0LOLWlUW RPUnGH gyuljw 8WUHGQLQJVNRUULGRU 1RUUERWQLDEDQDQ 5LNVLQWUHVVH YLQGNUDIW 6lNUD VM YlJDU NLORPHWHU OMRÅDEN MED MOTSTÅENDE INTRESSEN 18

18 VÄNNÄS KOMMUN PLANFÖRSLAG GRANLUNDSBERGET 573 HA Områdesbeskrivning Granlundsberget är ett 573 ha stort område i sydöstra delen av Vännäs kommun ungefär 5 km från centrala Vännäs. Området är kuperat och består av höjderna; Långmyrberget, Flakamyrberget, Hålberget och Granlundsberget. Mellan bergen finns mindre myrområden insprängda och några mindre bäckar. I områdets utkanter finns registrerade sumpskogar. Det finns en bättre väg som når området från norr och en traktorväg i områdets östra delar. Sydväst om Granlundsberget passerar en vandringsled för Ubmeje Tjeälddie sameby. Ett par kilometer nordväst om området ligger Brånsjöns naturreservat. I den sydvästra delen blåser det 7 m/s på 103 m höjd medan övriga delar har vinduppskattningar på 6,5 m/s på 103 m höjd. Att beakta vid exploatering Naturvärdet i norr kommer troligen inte att försvåra etableringen av vindkraftverk då den ligger längs en brant som troligen ändå kommer att hindra eventuell etablering. Redovisning av skyddsvärden inom och i anslutning till området 1. Naturvärde 19

19 PLANFÖRSLAG VÄNNÄS KOMMUN LIDBERGET 258 HA Områdesbeskrivning Lidberget ligger i sydvästra delen av Vännäs kommun, ungefär 7 km från Vännäs centralort. Området går från Lidberget i väster till Hypoteksberget i öster och omsluts i söder och öster av stambanan. Byar som finns i närheten är Fagernäs, Nyland, Högland, Berglunda och Klintsjö. Området genomskärs av två kraftledningar. Vägnätet är bra utbyggt, bl a med en allmän väg som korsar igenom området. I området börjar ett antal vattendrag, bl a Degermyrbäcken, Knytesbäcken och Klintsjöbäcken. I större delen av området blåser det 6,5 m/s på 103 m höjd men på ett par områden finns vindhastigheter på 7 m/s. Redovisning av skyddsvärden inom och i anslutning till området 1. Fornlämning, Vännäs 21:1 grav 20

20 4 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR - DEL AV MKB Riksdagen har fastställt ett nationellt mål där vindkraften ska ha en årlig produktionskapacitet på 10 TWh år 2015, varav 6 TWh till havs och 4 TWh på land, fördelat på både norra och södra Sverige. Energimyndigheten har tagit fram nytt förslag till planeringsmål som innebär att det år 2020 skall finnas planmässiga förutsättningar för årlig produktion av el från vindkraft på 30 TWh. Senast 2010 ska det finnas program och strategier för hur vindkraften ska främjas. Vindkraft bygger på att vindens rörelseenergi omvandlas till el via rotorbladen till generatorn. Utvecklingen går hela tiden framåt och valet mellan små eller stora verk beror oftast på lokala betingelser och ekonomi. De vindkraftverk som byggs idag har vanligtvis en effekt på mellan 2-5 MW. De största verk som är i drift i Sverige idag har ca 100 m högt torn, 90 m rotordiameter och är på 3 MW effekt. Ett landbaserat vindkraftverk på 1 MW kan årligen producera ca MWh el medan ett havsbaserat vindkraftverk på 3,5 MW producerar ca MWh per år. Vindenergi kan inte lagras på samma sätt som t.ex. energin från vattenkraft vilket innebär att vindkraften bara kan utnyttjas samtidigt som det blåser. För att optimera vindkraftens produktion är verken normalt sett konstruerade att producera elenergi mellan vindhastigheten 4 till 25 m/s. Ett vindkraftverk kan då producera el upp till av årets timmar, med en produktion som varierar med vindstyrkan. I genomsnitt producerar ett vindkraftverk lika mycket energi som om det gick på full effekt, så kallad märkeffekt, ca timmar om året. Det antal timmar per år som med vindkraftverkets märkeffekt krävs för att ge lika mycket energi som det producerar kallas ofta fullasttimmar. En del vindkraftverk ger mindre, en del mer. Det beror på hur mycket det blåser där de står samt hur stor diameter de har i förhållande till sin effekt. Moderna vindkraftverk har ofta högre verkningsgrad än äldre kraftverk med samma diameter. Ett vindkraftverks installerade effekt, mätt i kilowatt (kw), skiljer sig alltså ifrån produktionen av energi, mätt i kilowattimmar (kwh). VIND Uppsala universitet har på uppdrag från Energimyndigheten gjort beräkningar av vindpotentialen i Sverige på 49 m, 71 m samt 103 m höjd ovan nollplansförskjutningen. Nollplansförskjutningen är ¾ av vegetationens höjd. För en granskog med höjden 20 m innebär detta att kartan för årsmedelvind på 71 m höjd gäller på = 86 m över marken. Energimyndighetens kriterium för riksintresse för vindkraft är en årsmedelvind på minst 6,5 m/s på 71 m höjd över nollplansförskjutningen, inom ett område på minst 1,5 km². Dock börjar även mer energieffektiva vindkraftverk finnas på marknaden som kan utnyttja även lägre vindhastigheter för utvinning av energi. Överlag är vindförhållandena mera varierade i fjällvärlden än över havet och generellt sett avtar också vindtillgången ju längre från kusten man kommer eftersom vindens energiinnehåll minskar till följd av ojämnheter i terrängen. Ett vindkraftverk till havs producerar mer energi jämfört med ett landbaserat eftersom vindförhållandena är mer stabila och antalet fullasttimmar och märkeffekten ökar till havs. Under framtagande av planförslaget har olika vindhastigheter på olika höjd studerats och överväganden har gjorts att primärt välja områden där det blåser 7 m/s på 103 m höjd vilket innebär att fler områden än vad som idag är aktuella för vindkraft har tagits med i planen. 21

21 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR - DEL AV MKB UTFORMNING AV VINDKRAFTSPARKER Miljödepartementet föreslår att en vindkraftsanläggning bör ha en effekt på 10 MW eller mer. I praktiken innebär det att vindkraftverk bör placeras i grupper om minst 5 verk à 2 MW eller 4 verk à 2,5 MW. Det är viktigt att man upplever verken som en sammanhållen grupp vilket innebär att samtliga verk inom en grupp i slättlandskap skall ha samma storlek och utseende. I skogslandskap kan storleken variera inom gruppen med tanke på nivåförhållandena i marken, medan utseendet i övrigt skall vara lika. Den direkta ytan som ett vindkraftverk tar i anspråk utgörs av fundament och eventuell transformatorbyggnad. Fundamentet upptar vanligtvis en yta på mellan 8x8 och 15x15m. Det innebär att mellan m² går åt rent fysiskt till varje vindkraftverk. Många gånger kan fundamenten grävas ned och täckas med jord så att det egentligen bara är själva tornfoten som tar mark i anspråk och då kan områdena ändå in mot kraftverken användas, som t.ex. betesmark. Till vindkraftverket hör en transformatorstation samt kablar och ledningar till och från denna och till elnätet. Hos nyare vindkraftverk blir det allt vanligare att transformatorn placeras inuti tornet. AVSTÅND MELLAN VERK På läsidan av ett verk minskar vindhastigheten och vindens turbulens ökar. Kraftverk i grupp placeras därför med ett avstånd av åtminstone 5-7 rotordiametrar för att minska risken för att de ska stjäla vind från varandra. Det motsvarar ungefär m. STORLEK Den direkta markåtgången för ett vindkraftverk är i regel liten medan höjden på ett verk kan variera. De flesta verk är oftast över 100 m höga och på 3 MW. Effekt (kw) Tornhöjd (m) Rotordiameter (m) ROTORN Rotorbladen snurrar mellan 15 och 30 varv per minut och i en bestämd riktning. Ju större vindkraftverk desto långsammare snurrar rotorn. De flesta verk har en trebladig rotor (men tvåbladiga förekommer) som automatiskt vrider sig mot vinden för optimal produktion. En del rotorer har fasta blad medan andra har rörliga. Skillnaden är att på de rörliga kan effekten som matas ut regleras, likaså det aerodynamiska ljudet. MASKINHUS Turbinen är förbunden med generatorn med en eller flera axlar, vanligtvis via en växellåda, som har ett varvtal på ca 1500 varv per minut. < 100 < 30 < TORN Torn tillverkas i stål eller betong och är uppdelade i sektioner som bildar en konisk cylinder > Vindkraftverk indelade efter effekt och höjd. Totalhöjd Maskinhus Tornhöjd Navhöjd Rotorblad Torn Rotordiameter 22

22 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR - DEL AV MKB FUNDAMENT Fundamenten utgör en plattform att bulta fast verket i. De kan se ut på lite olika sätt men alla fyller funktionen att hålla verket upprätt. Så kallade gravitationsfundament är normalt kvadratiska med sidor på 8-13m. Under förhållanden till havs med isbildning så utförs fundamenten med isskärande egg. STYRSYSTEM Styrsystemet ser till att verket slår av och på när det ska. Systemet kopplas på när det blåser tillräckligt och ser även till att det är riktat mot vinden. Bladen kan även riktas in för att ge optimal vinkling på de blad som är rörliga. Verket kan även stängas av under tidpunkter då risken för skuggreflexer ökar. Systemet kan kopplas till telenätet och fjärrstyras med hjälp av en dator och ett modem. SÄKERHETSSYSTEM Vindkraftverk har 2 bromssystem, ett aerodynamiskt och ett mekaniskt. Det aerodynamiska består av rotor med ställbara blad eller klaffar som fälls ut på vingtippen, vilket ger upphov till luftströmmar som innebär att vingarna tappar lyftkraften. Den mekaniska bromsen är en skivbroms som är monterad på primäraxeln i maskinhuset. Vid vindhastigheter över 25 m/s är verket inte i drift utan blad och rotor ställs så att lyftkraften förloras. Vid kallare klimat användas ofta uppvärmda blad och vindgivare samt uppvärmning av oljan i växellådan inför start. Moderna vindkraftverk är även försedda med åskledare i vingarna som skyddar mot olyckor vid blixtnedslag. LJUD OCH BULLER Även om vindkraftverk till stor del handlar om störningar i form av synintryck så kan även ljuden från växellådan (det mekaniska) och från bladen (det aerodynamiska) verka störande. Boverket har utformat riktlinjer för vad som är acceptabla ljudnivåer vid olika tider på dygnet. Dessa riktvärden anges i Boverkets Handbok Planering och prövning av vindkraftsanläggningar (2009). Dessa riktvärden är för externt industribuller 50 db(a) dagtid kl , 45 db(a) kvällar kl samt sön- och helgdagar, 40 db(a) natt kl Vid förekomst av rena toner ska riktvärdet sänkas med 5 db. MEKANISKT LJUD Det mekaniska ljudet är normalt sett svagare (på ett avstånd av minst 100 m) än det aerodynamiska men upplevs ofta som mera störande eftersom det har en helt annan karaktär än vindbruset. Ljudet utstrålas från maskinhus och torn och kommer från detaljkonstruktionen av växel, infästningar m.m. Tekniken går hela tiden framåt och aggregaten tenderar att bli tystare och tystare. AERODYNAMISKT LJUD Det aerodynamiska ljudet svischandet uppkommer då rotorbladen skär genom luften och det beror av hastigheten, bladens form och turbulensen i luften. Som riktvärde används 40dB(A) vid vindstyrkor på 8 m/s på 10 m höjd, vilket anses som en acceptabel ljudnivå ur störningssynpunkt. Ljudet från vindkraftverken döljs ofta vid kraftig vind då andra ljud upplevs starkare. LJUDUTBREDNING Hur lätt ljud uppfattas beror på ljudutbredningen. Den i sin tur påverkas av de meteorologiska förhållanden som råder (främst vindförhållanden och temperatur) samt av markens egenskaper. På hög höjd rör sig ljudet relativt konstant medan vinden bromsas upp på marken av förändringar i topografin. Ljudets utbredningshastighet ökar också med ökande lufttemperaturer. Ljudvågor kring ett verk på vatten blir annorlunda mot för ett på land eftersom vattenytan reflekterar ljudvågorna. Ljudutbredningen över en vattenyta förändras också på grund av temperaturen i luften och i vattnet. Ljudnivån kommer t.ex. att bli lägre under hösten på grund av att ljudutbredningen sker i kall luft över varmt vatten. Ljudnivån från ett vindkraftverk är beroende av maskintypen, tornhöjden och antalet verk som är samlade. Gränsvärdet på 40 dba för ett enstaka modernt, mindre aggregat ( kw) kan klaras på cirka 300 m avstånd. För ett aggregat i 1 MWklassen kan det behövas ett avstånd på upp till 600 m. Om två likadana aggregat finns på samma avstånd från en observatör ökar ljudnivån med 3 db jämfört med enbart ett aggregat. Effekt Jämförbart ljud 0-15 db (A) Svagast uppfattbara ljud db (A) Tyst natur db (A) Svagt vindbrus db (A) Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation db (A) Viskning, svagt vindbrus 40 db (A) Det riktvärde som vanligtvis tillämpas för buller utomhus för vindkraft db (A) Medelljudnivå på mycket tyst stadsgata db (A) Samtal på kort avstånd db (A) Jetplan på 1000 m höjd db (A) Storstadsgata, Snälltåg med 100 km/h på 100 m avstånd db (A) Startande långtradare på 5-10 m avstånd 110 db (A) Diskotek db (A) Smärtgräns Typiska ljudnivåer med jämförelser. 23

23 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR - DEL AV MKB REFLEXER OCH SKUGGOR Skuggbilder i omgivningen uppträder då vindkraftverkens rotorblad bryter solens strålar. Problemet med skuggbilder förväntas öka då verken blir högre. I Boverkets Handbok anges att den faktiska skuggtiden då periodiska skuggeffekter uppträder på en störningskänslig plats bör begränsas till 8 timmar per år. Om den kumulativa störningen från alla vindkraftverk inte varar längre än 30 timmar per år och högst 30 minuter per dag, är en etablering i allmänhet möjlig utifrån skuggsynpunkt. Störningskänslig plats definieras som tomt med bostads- eller fritidshus, lokaler för utbildning och vård samt kontor, arbetsrum eller motsvarande arbetsutrymmen. Då avståndet till hus överstiger 3 km uppfattas inte längre skuggreflexen. De skuggor som uppstår då rotorbladen klipper solljuset undviks antingen genom att placera vindkraftverken norr om bostäder som kan tänkas bli störda eller genom att stänga av verken när det finns risk att skuggor kan uppstå (med hjälp av skuggsensorer). Problemet är som störst vid solens upp- och nedgång, under våren och hösten. Vanligtvis använder man matta blad för att undvika att rotorbladen ska ge upphov till solreflexer som också kan störa de boende i närheten. VISUELL PÅVERKAN Vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden är i princip oundviklig eftersom verken ofta placeras på höjder i landskapet där det blåser bra och där är också risken stor att de kommer att synas tydligt. Eftersom verken kommer att vara mer eller mindre synliga från olika platser är en viktig del i upprättandet att verken i så stor mån som möjligt smälter in i omgivningen med hjälp av placering och utformning. En jämförelse mellan boende på landet och i tätorter visar att boende på landet oftast upplever sig som mer störda av verken än de som bor i tätorter, troligen beroende på att tätorter både är visuellt och ljudmässigt stökigare än på landet. Om man ser vindkraftverken från sin bostad så ökar också risken för störning, ögat dras till det som rör sig vilket kan göra att man därigenom också uppmärksammar ljudet i högre grad, dock anser sig de flesta mer störda av det visuella intrycket än av ljudet från verken. En långsam rotation av vingbladen upplevs ofta som mer positiv än en snabb rotation och eftersom stora verk roterar långsammare är de oftast lättare att acceptera än små verk. Större verk har svårare att smälta in i omgivningen, och landskap med en storskalig terräng tål större verk och flera grupper än mer småskaliga landskap. Vindkraftverk till havs och i fjällmiljö syns mycket tydligt på grund av det öppna och orörda landskapet. Vid sådana etableringar är det viktigt att ta hänsyn till behovet av fri horisont. Vindkraftverk till havs med en tornhöjd på ca 50 m är väl synliga upp till ca 5 km från kustlinjen, men blir mindre tydliga ju längre avståndet blir. Den visuella påverkan av vindkraftverk upplevs starkare i en miljö som är lite påverkad, speciellt i områden dit människor söker sig för att uppleva 24

24 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR - DEL AV MKB Placeringen av verken är avgörande för hur de kommer att uppfattas. För att bättre smälta in i omgivningen kan de placeras så att de följer landskapets kontur, hamnar i samma höjd, understryker en riktning eller markerar en viss plats. orördhet och finna ro i naturen, t.ex. skärgården och fjällen. Påverkan kan också bli mer tydlig om vindkraftverk placeras intill känsliga landmärken, såsom exempelvis kyrkor, slott och gravhögar m.m. Om vindkraftverken står nära ett föremål som vi vet storleken av t.ex. ett kyrktorn, så upplevs vindkraftverket som väldigt stort. Det är därför en fördel om det inte finns så många sådana referenser på den plats där verket ska placeras. Risken med stora objekt, så som ett vindkraftverk, är att de tar över och dominerar karaktären på landskapet. Områden i anslutning till större industrietableringar och andra tekniska anläggningar, t.ex. hamnar, större täkter, större ledningsstråk, torde som regel vara förhållandevis lite känsliga för etablering av vindkraftverk. Ett enskilt verk uppfattas ofta som ett landmärke medan en grupp uppfattas som en anläggning, vilket gör att förändringen i landskapsbilden blir lägre då ett antal verk samlas. 12:e månad. Detta sker dock normalt sett med lättare fordon. Men då verket har gjort sitt och ska rivas så kommer samma tunga transporter att krävas, likaså om ett haveri skulle inträffa. EFTERBEHANDLING Livslängden på ett vindkraftverk är ca 25 år, och under den tiden har verket levererat totalt gånger så mycket som sin egen tillverkningsenergi. Återställandet av mark och landskapsbild bedöms ge mindre störning än själva byggandet men kommer fortfarande att kräva tunga transporter. Verksamhetsutövaren är skyldig att återställa området inom ett år efter det att verket tagits ur drift. I somliga fall är det möjligt att byta ut vissa delar på verken för att förlänga livstiden, men i de fall som verken ersätts med nya verk krävs en ny prövning enligt gällande lagstiftning. Vindkraftverk som medför krav på blinkande högintensiv hinderbelysning (se Hinderbelysning sid. 30) ska utvärderas ur landkskapssynpunkt. PLACERING Även placeringen av verken har betydelse för hur de uppfattas. Ett vitt vindkraftverk uppfattas ljust i medljus medan det i motljus uppfattas som mörkt och ger en stark kontrast till himlen. Detta spelar stor roll då vindkraftverk placeras i närheten av bebyggelse. Ett vindkraftverk söder om ett samhälle kontrasterar, på grund av detta, mer mot himlen än om det ligger norr om samhället. Vindkraftverkens produktion är beroende av att vindförhållandena inte försämras genom ändrad arealanvändning i närheten av vindkraftverken, t.ex. ny bebyggelse eller beskogning; det kan handla om avstånd på flera km. TRANSPORT OCH SERVICE För att nå platsen dit verket ska byggas behövs tillfartsvägar som är ungefär 4 m breda (5,5 i kurvorna) och som klarar ett axeltryck på minst 4 ton. Först och främst nyttjas befintliga vägar efter att tillräckliga förstärkningar gjorts. Tillfartsvägarna används under hela anläggningens livstid eftersom vindkraftverken kräver service var 6:e eller var ELNÄTETS KAPACITET Stamnätet är stommen i det svenska kraftnätet och ägs av staten men förvaltas av Svenska Kraftnät som ansvarar för stamnätet medan Skellefteå Kraft Elnät AB, Umeå Energi och Vattenfall ansvarar för regionnätet. Kapaciteten i de befintliga stamledningsnäten mellan norra och södra Sverige är starkt begränsad och en storskalig utbyggnad av vindkraft i Norrland skulle kräva nya 400 kv-ledningar genom Sverige. Maxkapacitet nås redan nu då vattenkraftverken går för fullt under vårfloderna. Vid mindre anläggningar sker anslutningen oftast till regionala nät, vilket också är billigare. Hur mycket vindkraft som kan anslutas till olika elnät varierar beroende på ledningens längd, spänning och impedansförhållande, dvs. motståndsförhållandet i ledningen. Totalt kan upp till 3,5 MW elproduktion anslutas till en 10 kv elledning. Anslutningskapaciteten ökar ungefär med kvadraten på spänningen, dvs. dubbel spänning medför att upp till 4 gånger så hög effekt kan anslutas. En 20 kv ledning klarar alltså bortåt 15 MW maximalt. Möjlighet till nätanslutning behöver finnas inom rimligt avstånd från den tänkta lokaliseringen för att investeringskostnaderna inte ska bli alltför höga. Det är upp till varje enskild exploatör att ta de kontakter som krävs för att ev. kunna ansluta till de nät 25

25 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR - DEL AV MKB som redan finns. Se Svenska Kraftnäts riktlinjer för vindkraftsanslutningar (SvKF2005:2) och Affärsverket Svenska Kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om driftsäkerhetsteknisk utformning av produktionsanläggningar (2005/0326/S). BEFINTLIGA VINDKRAFTVERK I mars 2009 fanns ett antal planerade eller tillståndsgivna vindkraftverk eller parker i Umeåregionen registrerade hos Länsstyrelsen i Västerbottens län. I Umeåregionen har hittills 15 vindkraftverk uppförts med en effekt mellan 0,6 3 MW och ytterligare 51 har tillstånd att byggas. Dessutom pågår samråd för ytterligare ca 160 verk och markägarkontakter har tagits för ytterligare några hundratal verk. För att nå planeringsmålet på 303 GWh/ år 2015 i Umeåregionen krävs ca 50 landbaserade vindkraftverk. Av de ovan nämnda verken är 5 verk i Hörnefors är överklagade, samt även 5 verk i Granberget. Övriga vindkraftverk som ännu bara hanteras av kommunerna för ansökan om bygglov är inte registrerade hos Länsstyrelsen. Energimyndigheten är angivna som riksintressen för vindbruk. Riksintresse är ett planeringsverktyg som finns beskrivet i miljöbalken (1998:808). I tidigare lagstiftning skulle utpekade områden detaljplaneläggas enligt Plan och bygglagen (1987:10). Detta krav föreslås tas bort från 1 augusti 2009 enligt Regeringens proposition 2008/09:146. Energimyndigheten har angett att följande kriterier ska användas för riksintresse vindkraft: Huvudkriterium; område med en beräknad årsmedelvind om lägst 6,5 m/s på 71 meters höjd över land och hav ut till territorialgränsen samt inom den svenska ekonomiska zonen. Undantag 1; Nationalpark (MB 7:2) och Nationalstadspark (MB 4:7) Undantag 2; Obrutet fjäll (MB 4:5) Undantag 3; Skyddsområde 400m kring bebyggelseområden enligt lantmäteriets terrängkarta RIKSINTRESSE VINDKRAFT Ett riksintresse kan utgöras av ett område, en plats eller ett objekt som är av nationell betydelse. De utpekade områdena ska ha speciella förutsättningar och skilja sig från andra områden. Sedan 2004 finns i Sverige mark- och vattenområden som av Undantag 4; Områden med större vattendjup än 30 meter Undantag 5; Områden som faller ut av ovanstående kriterier men vars yta är mindre än 1,5 km² 26 Figuren visar de områden som är valda som lämpliga för vindkraft samt de områden som är av riksintresse för vindkraft.