Siffror på allt. Nordisk. Så höjde Kungsåra produktiviteten med 40 procent NORDIC CAR RECYCLING

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Siffror på allt. Nordisk. Så höjde Kungsåra produktiviteten med 40 procent NORDIC CAR RECYCLING"

Transkript

1 Nordisk NR NORDIC CAR RECYCLING Siffror på allt Så höjde Kungsåra produktiviteten med 40 procent Avgifter som sätter stopp för dumpning Bättre återvinning vid karossreparationer Återvinna plast och gummi måste gå snabbt Sveriges Bilåtervinnares Riksförbund Branschförbund sedan 1961 KSFÖRBUND ISVERIGES BILÅTERVINNARES R Blå= PMS 286 Gul= PMS Yellow Grön= PMS 376 Blå= C 100 M 66 Gul= Y 100 Grön=C 50 Y 100

2 Först i Stockholm med Green Parts Garanti på begagnade bildelar AllbildelAr i Huddinge Ab är den första bildemonteraren i Stockholm att erbjuda Green Parts Garanti på begagnade bildelar. Garantin gäller för mekaniska delar som exempelvis motorer, växellådor och elektronikkomponenter och det innebär en stor trygghet för dig som köpare. Garantin ersätter felaktiga bildelar och kostnader för i- och urmontering av dessa. Köp era bildelar hos oss och vi tar ansvar genom hela köpet. För fullständiga garantivillkor se vi är isocertifierade 9001 & Hökärrsvägen Huddinge Telefon:

3 Blå= PMS 286 Gul= PMS Yellow Grön= PMS 376 Blå= C 100 M 66 Gul= Y 100 Grön=C 50 Y 100 ISVERIGES BILÅTERVINNARES R NORDISK BILÅTERVINNING är organ försbr, Sveriges Bilåtervinnares Riksförbund Karlavägen 14 A SE Stockholm telefon Reg nr: ANSVARIG UTGIVARE Michael Abraham, SBR telefon: REDAKTÖR Agneta Trägårdh telefon: ORIGINALPRODUKTION Forma Viva, Linköping ANNONSER Charlotte Blomfeldt telefon PRENUMERATION Enklast prenumererar du på NBÅ genom att faxa eller mejla in en beställning med dina uppgifter. Det går även bra att ringa. Priset är 260 SEK per år inklusive moms. PRODUKTION Norrköpings Tryckeri AB Lindövägen 65 SE Norrköping telefon fax Copyright SBR 2015 TRYCK Norrköpings Tryckeri AB Tidningen trycks på Svanenmärkt papper. Tidningen NBÅ Nordisk bilåtervinning utkommer med fem nummer per år. Upplagan är ca ex per utgåva. Citera oss gärna men glöm inte att ange källan. NÄSTA NUMMER Nummer 3/2015 av Nordisk Bilåtervinning kommer den 15 juni. Sista materialdag för annonser är den 26 maj. KSFÖRBUND Sveriges Bilåtervinnares Riksförbund är medlem i: Automotive Recyclers Association EGARA European Group of Automotive Recycling Associations Innehåll Det var helt perfekt: bilen blev återställd och jag nöjd och glad. Sven Axelsson sid 12 nummer Ledare 4 Miljön är global och saknar landsgränser I blickpunkten 5 Stor aktivitet på Utbildningsportalen 6 Spännande dagordning på nordiska konferensen 8 Kan smarta avgifter göra slut på dumpningen? 13 Vill vi betala för miljön? 14 Bildemo utan flaskhalsar Kungsåras vision: raka produktionsflöden med minsta möjliga spilltid I kretsloppet 2 22 Däckåtervinning liten aktör med stora flöden 24 Hållbarhetspris till Walters Bildelar Utveckla verksamheten 10 Alla vinner på återvunna bildelar 12 Värdebaserad reparation räddade felfri bil 20 Minuterna räknas när plast och gummi ska återvinnas 26 Från farligt avfall till nykvalitet Nytt från Norge och Danmark 31 Fra sure miner til en smiley 32 En spennende vår for bilbransjen i Norge 34 I dag får nesten hele bilen nytt liv 36 Nilsens Bilhuggeri på Kongsberg blir nedlagt etter 50 års drift 38 EGARA Spring Meeting Dublin April 17th 2015 NORDISK BILÅTERVINNING nbå 3

4 Ledare/Årskrönika Seriösa bilåtervinnare skapar förutsättningar för att satta miljömål ska kunna infrias, under förutsättning att myndigheterna gör sin del. Det är viktigt att myndigheterna tar sitt ansvar i arbetet mot oseriösa aktörer i branschen. Europeiska Miljöbyrån gör en bedömning av Europas miljötillstånd vart femte år och sammanfattar den i en rapport Europas miljö tillstånd och utblick (State of the Environment Report SOER). I rapporten för 2015 konstaterar man: Det behövs en mer ambitiös miljöpolitik om Europa ska uppnå sin vision för 2050 leva gott inom planetens gränser. Det behövs också nya strategier för hur vi hanterar komplexiteten av många miljöproblem. Varken nuvarande miljöpolitik eller ekonomi- och teknikdrivna effektiviseringar kommer att räcka till. De flesta miljöutmaningarna har en stark koppling till produktion och konsumtion. Det är komplicerade system att påverka eftersom de också ligger till grund för arbetstillfällen och försörjningsmöjligheter. Vinster i effektivitet kan också motverkas av ökad konsumtion. Därför behövs det nya strategier som gör det möjligt att hantera komplexiteten i att olika faktorer påverkar varandra, även det som händer globalt påverkar på nationell nivå. De politiska beslut som tas och de insatser som görs nationellt och lokalt riskerar annars att motverkas av globala trender. Europa är fortfarande långt från att nå visionen för 2050 om att leva gott inom planetens gränser. Michael Abraham FÖRBUNDSDIREKTÖR Miljön är global och saknar landsgränser Rapportens viktigaste slutsatser: Framtidens välstånd är beroende av djärvare steg inom politik, inhämtning och användande av kunskap, investeringar och innovation. Europas nuvarande miljö- och klimatpolitik har lett till betydande vinster, förbättrad miljö och livskvalitet och samtidigt drivit på innovation, ökad sysselsättning och tillväxt. Europas invånare har de senast 20 åren fått allt renare luft och vatten, mindre avfall deponeras och mer resurser återvinns. Trots dessa framsteg står Europa inför en rad svårlösta och växande miljöutmaningar. Europa är fortfarande långt från att nå visionen för 2050 om att leva gott inom planetens gränser som fastställs i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram. Det krävs genomgående förändringar av de produktions- och konsumtionsmönster som ligger till grund för miljöproblemen. Även om vi i Europa numera använder naturresurserna mer effektivt än tidigare så bryter vi fortfarande ner den resursbas som vi är beroende av för vår överlevnad. Minskad biologisk mångfald och klimatförändringar är fortfarande allvarliga hot. Vi gör därför ett avstamp med den Nordiska Konferensen 8-9 maj i Stockholm, där vi visar att vår bransch och våra medlemsföretag har utvecklat bilskrotningen till en i dag miljövänlig bilåtervinning. Alla nordiska länderna medverkar. Vi har inför denna konferens bjudit in politiker och myndigheter för att de ska få insikt i vad den seriösa branschen jobbar med. En fråga som alltid kommer i släptåget när det gäller miljöfrågor är ekonomin, vad krävs för att klara en bra miljö? Politiskt sätter man oftast miljö och ekonomi i samma diskussion. Det är viktigt att miljöfrågan och de ekonomiska åtagandena kan samverka för att man ska kunna skapa goda förutsättningar till en bättre miljö steg för steg. Vi har även tittat på vad man globalt ser som utmaningar och jämfört med den uppfattning som finns i Sverige. Ni som jobbar seriöst med bilåtervinning kan vara med och påverka detta på ett positivt sätt. Förbundet har medvetet jobbat med Chalmers, KTH, IVL och Formas för att skapa en plattform, där man ska kunna skapa förutsättningar för branschföretagen att utveckla verksamheten så att den uttjänta bilen blir till en miljötillgång. Välkomna till den Nordiska Konferensen, där får ni möjlighet att se och höra mer om de här viktiga frågorna. Sista minuten: Håll almanackan öppen Kvinnliga nätverket planerar en träff i Stockholm i slutet av augusti/september 4 nbå NORDISK BILÅTERVINNING

5 Utbildningsportalen ger SBR:s medlemsföretag tillgång till en plattform med bland annat e-learning, alltså skräddarsydd utbildning i de egna datorerna dygnet runt. Stor aktivitet på Utbildningsportalen Nu har kvalitetsutbildningen lagts in på Utbildningsportalen. Där finns sedan tidigare flera andra utbildningar och en helt ny utbildning i dränering är på gång. Det är kul att se vilken aktivitet det har blivit på portalen, säger Michael Rosholm på Training Partner. På bara några månader har många av SBR:s medlemsföretag hunnit fortbilda sina medarbetare med hjälp av kurserna på Utbildningsportalen. Fler och fler inser fördelarna med Training Partners affärs- och kompetensportal som ger SBR:s medlemsföretag tillgång till skräddarsydd utbildning dygnet runt i de egna datorerna. Så här många av användarna har hittills blivit godkända i de olika kurserna: Chefens ABC: ECO Driving: El Grunder Kvalitetsutbildningen: Miljöutbildningen: Pyroteknisk översikt: 29 procent 15 procent 11 procent 13 procent 10 procent 13 procent Intresset för utbildningen i kvalitetsklassning har varit stort. På kort tid har redan 13 procent av alla som är anslutna till Utbildningsportalen gått kursen och blivit godkända. Alla som har gått en utbildning får ett utbildningsbevis. Det är bra för branschen att kunna visa på en kontinuerlig fortbildning, säger Michael Rosholm. Man kan se det som ett led i SBR:s arbete för att höja statusen i bilåtervinningsbranschen. Ett utbildningsbevis visar att personalen är utbildad för det den arbetar med. Jag vet att Bilprovningen har haft stor hjälp av Utbildningsportalen, som de kalllar Kompetensportalen, när de har fått sina tillstånd. Swedac, som gör ackrediteringen, har tittat på portalen för att se om alla medarbetare har den utbildning som krävs. Utbildningsportalen har fått ett stort genomslag i de övriga nordiska länderna. Branschorganisationerna i både Norge och Danmark har följt SBR:s banbrytande arbete med portalen, berättar Michael Rosholm. Intresset därifrån är stort. Även andra intresseorganisationer har hört av sig. Det visar att vi har tagit ett steg i rätt riktning. Norska BilRetur är först av de övriga nordiska länderna med att skriva avtal med Training Partner och kommer att läggas in i SBR:s utbildningsportal som en egen organisation. Det är viktigt att vi värnar integriteten för varje organisation, säger SBR:s förbundsdirektör Michael Abraham. Norska BilRetur ser bara sina medlemmar och SBR ser bara sina. Däremot har alla ett gemensamt ekonomiskt intresse av att så många som möjligt ansluter sig till Utbildningsportalen. Kostnaden blir lägre ju flera som delar på den och utbildningspotten blir större. Det gör att flera branschanpassade utbildningar kommer ut på portalen, säger Michael Rosholm. En styrgrupp med representanter från SBR och övriga motorbranschen tar fram lämpliga utbildningar. Det är viktigt att använda sig av styrgruppen om man har önskemål om nya utbildningar, säger Michael Abraham. I styrgruppen ingår Bosse Ericsson, SFVF, Joachim Due-Boje, MRF, Bengt Öberg, Bilskadeoptimering, Mats Andersson, Bildemo Uppsala, Peter Werner, Sollentuna Bildemontering, Johan Himberg, Örebro Bildemontering, Johan Livered, Atracco Group, Magnus Daag, Kolbäcks Bildemontering, Carina Hagström Kihlberg, Allbildelar Huddinge, Michael Abraham, SBR/ BilRetur, Gunnar Månsson och Michael Rosholm, Training Partner. Text: Agneta Trägårdh Foto: Shutterstock NORDISK BILÅTERVINNING nbå 5

6 UTBLICK Nordisk konferens framtidens bilåtervinning Spännande dagordning på nordiska konferensen Den nordiska konferensen 8 9 maj blir startskottet för framtidens bilåtervinning. Vi är glada över att det anordnas en gemensam konferens, säger Børge Madsen, direktör för Dansk AutoGenbruk. Dagordningen är mycket spännande för båda dagarna. Det blir intressant att få höra om miljöarbetet i de närmaste grannländerna och få en debatt, både med de närvarande miljöpolitikerna och representanterna från Egara. Miljömål, återvinning och ekonomi är några av punkterna på dagordningen under den nordiska konferensen i Stockholm. Här har vi möjlighet att tillsammans rusta branschen för framtidens utmaningar, säger SBR:s förbundsdirektör Michael Abraham. Ett syfte med konferensen är att lyfta fram och höja värdet på bilåtervinnarnas miljöarbete. En av talarna på konferensen är Artemis Hatzi-Hull, ansvarig för ELV-direktivet på EU-kommissionens Generaldirektorat för miljö. Enligt EU-direktivet ska 95 procent av skrotbilen återvinnas från och med i år. Under konferensen kommer man att diskutera hur man bäst ska nå det målet. Det handlar till exempel om att hitta nya värden i bilen, säger Michael Abraham. Förutom föreläsningar och diskussioner anordnas också studiebesök under konferensens första dag. Deltagarna får möjlighet att åka till Arc Metal i Hofors och titta på hur ädelmetaller utvinns ur katalysatorer. De kan också välja att besöka Allbildelar och Stena Recyc lings fragmenteringsanläggning i Huddinge. De som vill kan delta i tre olika workshops hos Training Partner i Arlanda stad, där deltagarna också får chansen att prova på att köra bil på företagets testbana. Det kommer också att anordnas en minimässa på Clarion hotell i Arlanda, där olika leverantörer presenterar sina varor och tjänster. Klara för att ställa ut på mini-mässan är: Olanders Recycling Tools AB Galwin Bildelar AB Berg & Ström System AB Mätorit Data AB Yallotrade AB Human Factor AB Ecobark Sweden AB Arc Metal AB Schenker Recyctec Efter en späckad inledningsdag får deltagarna koppla av med en grillafton på fredagskvällen. Under lördagen avlöser olika föreläsare varandra. Chalmers redovisar delar ur Realize-projektet, där man bland annat har tittat på hur man ska få lönsamhet i en utökad demontering. Stena Recycling, Skrotfrag och Kuusakoski Sverige berättar om hur återvinningsindustrin jobbar för ett 95-procentigt miljömål. Och BIL Sweden utvecklar sina tankar kring bilåtervinning från biltillverkarnas perspektiv. Efter en frågestund, där deltagarna har möjlighet att ställa frågor till föreläsarna, är det dags för respektive förbunds årsmöte. Lördagen avslutas sedan med en skärgårdskryssning där det bjuds på supé. Samtliga nordiska förbund ser fram emot helgen. Vi hoppas att konferensen ska stärka samarbetet mellan de nordiska länderna, säger Jan Molberg, generalsekreterare i NBF, Norges Biloppsamleres Forening. En sådan här konferens leder till ett viktigt utbyte av erfarenheter, vi kan inspirera varandra till bättre lösningar. Konferensen ger också en tydlig signal till myndigheterna i alla de nordiska länderna när vi visar att branschen samarbetar över gränserna. Text: Agneta Trägårdh Foto: Stena Recycling 6 nbå NORDISK BILÅTERVINNING

7 De svenska, norska, danska och finska förbunden deltar i den nordiska konferensen i Stockholm. Där ska man staka ut vägen för fram tidens bilåtervinning. Det blir bland annat studiebesök på Stena Recyc lings anläggning i Huddinge. TVÅ BILDEMONTERARE UNDER ETT TAK Karstorp och Valla bildelar till alla! Begagnade originaldelar med kontrollerad kvalitet, funktion och spårbarhet BILDEMONTERING AB Telefon: Telefon: NORDISK BILÅTERVINNING nbå 7

8 UTBLICK Naturvårdsverkets utreder hur finansiera återvinning av uttjänta bilar? Kan smarta avgifter göra slut på dumpningen? Naturvårdsverket ska ge besked i höst Vem ska betala för att uttjänta, övergivna bilar forslas bort och tas om hand på ett miljövänligt sätt? Detta seglivade problem har Naturvårdsverket fått i uppdrag att ta fram ett svar på. Uppdraget är en direkt fortsättning på den förra regeringens begäran om en bredare kartläggning av hur omhändertagande av uttjänta bilar och bildelar fungerar i praktiken. Resultatet redovisades i juni I höstas kom det nya uppdraget, också det från den förra regeringen: att ge tydliga förslag på hur omhändertagandet av övergivna bilvrak ska finansieras. I slutet av november 2015 ska Naturvårdsverket presentera vad man kommit fram till. Uppdraget innehåller tre frågor som regeringen vill ha svar på, säger regeringsuppdragets projektledare, Katrin Nilsson Taylor vid Naturvårdsverkets enhet för regeringsuppdrag och remisser. Ersättning till kommun och stat. Hur ska kommunerna och staten Trafikverket och Polisen ersättas när de tar hand om uttjänta fordon som man inte lyckats hitta ägarna till, eller där ägarna trots påstötningar inte betalar för bortforslingen? Ersättning till bilägare som lämnar bilen till auktoriserad bilåtervinning. Hur kan ett producentfinansierat system för ersättning utformas så att dumpning och illegal skrotning minskar? Risk för miljön. Vilka blir konsekvenserna om förordningen om flyttning av fordon i vissa fall förändras, så att det blir möjligt att vid akut risk för miljöskada även flytta fordon som inte är uttjänta? I mars anordnade Naturvårdsverket ett I flera år har vi påtalat det vi tycker är de tydliga problemen avställningsreglerna och registerhållningsavgiften. första dialogmöte med bland annat SBR, Bil Sweden, kommuner, Håll Sverige Rent och andra intresseorganisationer. Det var ett roligt och givande möte som gav oss många tankar från olika håll. Vi har stor nytta av dem i vårt vidare arbete, säger Katrin Nilsson Taylor. Också SBR:s förbundsdirektör Michael Abraham, som deltog i dialogmötet, tyckte att träffen var öppen och bra. SBR fick redovisa sina åsikter ännu en gång, säger han lite trött. I flera år har vi påtalat det vi tycker är de tydliga problemen avställningsreglerna och registerhållningsavgiften men ingenting har hänt hittills. Antalet avställda bilar ökar. Förra året var drygt en miljon av den svenska bilparken på 4,5 miljoner bilar avställda. Av dessa var knappt bilar avregistrerade och skrotade, enligt uppgifter från SCB. En mycket stor del av de avställda bilarna är långtidsavställda. Men alltför många är bara avställda genom att ägaren glömmer bort dem bakom husknuten eller någon annanstans. Vi menar att en höjning av registerhållningsavgiften från dagens 60 kronor till exempelvis 150 kronor per år skulle lösa problemet. En rejält höjd avgift skullr göra att fler, särskilt de som har många bilar stående, istället låta skrota sina bilar, säger Michael Abraham. Och, tillägger han, de extra pengar som den höjda avgiften genererar skulle kunna användas till att skapa en transportersättning som finansierar hämtning av bilar som idag bara blir stående. Han betonar också vikten av att det blir seriösa bilåtervinnare som tar hand om de uttjänta bilarna. Att ett företag har bilskrotningsauktorisation räcker inte, det är ingen garanti för att allt går rätt till, påpekar han. Många har varken utrustning, verktyg eller utbildning för att utföra uppdraget miljövänligt och lagenligt, även om de fått auktorisation. De åker snålskjuts på att myndigheterna inte utför kontroller. Och den svarta skrotningsverksamheten är ju utanför alla bestämmelser, där behövs verkligen stora insatser. Michael Abraham menar också att det är för lätt att ställa av bilen. Det behövs striktare regler, till exempel krav på att den som vill ställa av sin bil ska ange varför och hur länge, anser han. Detta och en hel del annat kommer SBR att föra fram till Naturvårdsverkets arbetsgrupp. Vi kommer att lägga fram ett tydligt förslag med våra åsikter till utredningen, säger han. Kanske ger det resultat den här gången. Text: Britta Linebäck 8 nbå NORDISK BILÅTERVINNING

9 120% 100% 80% Avställda och skrotade bilar en jämförelse Genomsnitt Antal avställda Antal i trafik Genomsnitt Antal skrotade Antal nyregisterade 60% 40% 20% 0% Antalet avställda bilar jämfört med antalet bilar i trafik (i procent). Antalet skrotade bilar jämfört med mat antalet nyregistrerade bilar (i procent). Sveriges bilpark fordon i och utanför trafiken Antal nyregistrerade bilar Antal bilar I trafik Antal avställda bilar Antal avregisterade/skrotade bilar Seriösa Bilåtervinnare Har bilskrotningsauktorisation Har utrustning/verktyg/utbildning Exempel: AC tömning/tillstånd Airbags hantering/tillstånd Dräneringsutrustning Tät ytbeläggning för ej dränerade fordon Är miljö/kvalitetscertifierade enligt tredje partsprincipen, ISO, Branschcertifiering, eller EMAS Årliga revisioner/rapporter Följer lagkraven Investerar i verksamheten Har utrustning/verktyg/utbildning, för att klara kraven Bedriver en verksamhet som säkerställer både miljö och arbetstillfällen Källa: SBR Oseriösa Bilåtervinnare Har bilskrotningsauktorisation Saknar delvis utrustning/verktyg/ utbildning Saknar oftast: AC tömning/tillstånd Airbags hantering/tillstånd Dräneringsutrustning tät ytbeläggning för ej dränerade fordon Dessa företag åker snålskjuts på myndigheternas oförmåga att utföra kontroller, att man följer lagkraven för att få bedriva bilskrotning Svartskrotningsverksamhet Har ingen bilskrotningsauktorisation Saknar utrustning/verktyg/utbildning Exempel: AC tömning/tillstånd Airbags hantering/tillstånd Dräneringsutrustning Tät ytbeläggning för ej dränerade fordon Tillstånd överhuvudtaget De bedriver verksamhet utan hänsyn till de regler som finns Negativt för miljön, då de oftast bara dumpar avfall i naturen. Kan ej avregistrera bilen då de inte har tillstånd för det. Bilägaren får problem, då de kvarstår som ägare till ett fordon som inte längre finns De kan bedriva denna verksamhet p.g.a. myndigheternas oförmåga att agera. Denna typ av verksamhet har fallit mellan stolarna NORDISK BILÅTERVINNING nbå 9

10 UTVECKLA VERKSAMHETEN Bättre återvinning vid karossreparationer Kenneth Lindberg, Kjell Söderberg och Bengt Öberg sitter på över 100 års erfarenhet av skadereglering och försäkringsärenden för bilar. Alla vinner på återvunna bildelar Återvunna bildelar är bra för miljön, skapar arbetstillfällen och bidrar till lägre kostnader. Därför vill Länsförsäkringar se en större andel återanvända delar användas vid karossreparationer. Till viss del handlar det om verkstädernas ovilja att ändra sina rutiner och sitt arbetssätt. Kjell Söderberg och Kenneth Lindberg företräder Länsförsäkringar och Bengt Öberg driver firman Bilskadeoptimering AB. I mitten av april träffades de tre i Mjölby för att diskutera och utarbeta en strategi för ökad användning av begagnade bildelar vid reparationer av karosskador. I dag används cirka 13 procent begagnade delar vid skadereparationer. Ju större andel återanvända delar som skadeverkstäderna använder desto bättre, konstaterade Kjell Söderberg vid träffen. Det finns en bild av att begagnade delar skulle hålla för dålig kvalitet, vilket inte är fallet enligt de tre männen, som tillsammans har betydligt mer än 100 års erfarenhet av skadereglering och bilförsäkringsärenden. I dag finns väl utvecklade bedömningssystem för begagnade delar, vilket innebär att kvalité absolut inte behöver vara ett problem. Till viss del handlar det om verkstädernas ovilja att ändra sina rutiner och sitt arbetssätt. Man har helt enkelt vant sig att jobba med nya reservdelar, sade Kenneth Lindberg. Han konstaterade samtidigt att användning av återvunna delar kräver kunniga 10 nbå NORDISK BILÅTERVINNING

11 Ju större andel återanvända delar som skadeverkstäderna använder desto bättre, säger Kjell Söderberg. Systemen för att hitta begagnade reservdelar måste bli mer transparanta och helst ett enda system, säger Bengt Öberg. Det är oerhört viktigt med rätt del vid rätt tid, det ger lägre kostnader generellt, säger Kenneth Lindberg. bilåtervinningsföretag som satsar på att utbilda och fortbilda sin personal. En större andel återvunna delar vid karossreparationer skulle innebära minskad miljöpåverkan, lägre kostnader och fler arbetstillfällen. Länsförsäkringar har en miljöcertifiering som vi arbetar i enlighet med. Det är en viktig komponent, liksom kostnader och arbetstillfällen, sade Kjell Söderberg. Inom Länsförsäkringar pratar man i dag om värdeanpassad reparation, vilket innebär att en skadad bil kan värderas och repareras utifrån en anpassad budget. Detta förekommer redan, men bolaget vill se en större del sådana reparationer. En förutsättning är att återvunna reservdelar används i större utsträckning. Vi måste få med ett större spektrum av delar, inte bara de som är nästan nya, sade Kenneth Lindberg. I dag tillbringar en bil betydligt mindre tid på skadeverkstad än för omkring 20 år sedan. I dag tillbringar en bil betydligt mindre tid på skadeverkstad än för omkring 20 år sedan. Antalet arbetstimmar har under dessa år minskat från 14 till 6,5 för en medelskada. Förklaringen är bland annat att fler krockskadade bilar löses in av försäkringsbolagen och istället för att lagas går till återvinning. Om man har ett tak för vad reparationen får kosta och ser att man slår i taket med nya reservdelar, så kan det mycket väl gå under taket med begagnade delar, sade Bengt Öberg. Då blir det reparation istället för inlösen och fler arbetstillfällen för verkstäderna. En del av strategin för att öka användningen av återvunna reservdelar är bättre samarbete och informationsutbyte mellan skadeverkstäderna, liksom effektivare samverkan mellan bilåtervinningsföretagen. En viktig del i strategin är att Länsförsäkringar tydligt förmedlar sina krav och ambitioner på området. Det vill säga är tydliga kring målsättningen att öka andelen begagnade delar och att målsättningen kommer att följas upp. Kjell Söderberg, Bengt Öberg och Kenneth Lindberg menar också att systemen för att hitta begagnade reservdelar måste bli mer transparanta och helst ett enda system. I dag finns flera parallella och problem med låsta delar. Detta skapar en situation där många begagnade reservdelar inte syns eller är tillgängliga, vilket skapar en dålig och ineffektiv marknad. Det är viktigt att alla delar blir tillgängliga. Lika viktigt är att man ska kunna vända sig till en leverantör och därigenom få veta det totala utbudet för en viss del, sade Kjell Söderberg. Jag vill kunna lita på att en kontakt räcker för att jag säkert ska kunna överblicka utbudet. En viktig fråga för verkstäderna och för Länsförsäkringar är leveranssäkerhet. Med en korrekt kvalitetsbedömning av den aktuella reservdelen uppstår inga fel och ledtiden på verkstad blir kort. Det är oerhört viktigt med rätt del vid rätt tid. Det innebär kortare tid i hyrbil och lägre kostnader generellt, sade Kenneth Lindberg. För bilåtervinnarna är begagnade delar en ekonomiskt viktig fråga. Med en mer transparant marknad för återvunna delar skulle den totala försäljningen öka och bilåtervinnarnas lager minska, vilket skulle gynna hela bilåtervinningsbranschen. Text och foto: Johan Granath NBÅ återkommer i nästa nummer om reparationer med begagnade mekaniska delar. NORDISK BILÅTERVINNING nbå 11

12 UTVECKLA VERKSAMHETEN Bättre återvinning vid karossreparationer Värdebaserad reparation räddade felfri bil Sven Axelsson i Linköping blev erbjuden att lösa in sin VW Polo som blivit påkörd och plåtskadad. Men det ville han inte och fick istället ett erbjudande om reparation med pristak, vilket han valde och är mycket nöjd med. I månadsskiftet januari-februari i år körde en snöröjare för nära och orsakade rejäla plåtskador på den parkerade polons bakdel. Bilen är en av familjens Axelssons totalt fyra bilar och ett arv från Svens mamma som gick bort för några år sedan. Den har ett affektionsvärde för mig. Dessutom är det en jättebra bil: 2001 års modell, mil, otroligt välskött och inte ett fel, säger Sven Axelsson. Det första budet för att reparera plåtskadorna bilens bakre högra hörn, baklucka och bakljus låg högt. Länsförsäkringar erbjöd Sven Axelsson att lösa in bilen och låta den gå till återvinning. Jag ville absolut inte skrota den, förutom skadorna var ju bilen i kanonskick. Jag sade det till bolagets representant som svarade: Ok, det kan finnas en annan lösning, jag måste ringa ett samtal. Sven Axelssons VW Polo var på utflykt vid fototillfället. Men han har fler bilar, bland annat en Jaguar -99 års modell. Den lösningen handlade om att göra reparationen med begagnade delar. Uppdraget gick till MT:s Bilplåt i Linköping, som kunde utföra jobbet för en betydligt mindre summa än ursprungsbudet. Det var helt perfekt: bilen blev återställd och jag nöjd och glad. Det innebar jobb för verkstaden och försäkringsbolaget tjänade på affären. Det är katastrofalt att inte använda fungerande återvunna delar, menar Sven Axelsson som själv lagat sina bilar med begagnade reservdelar genom åren. Han är mycket nöjd med hur reparationen av Polon blev, liksom med Länsförsäkringars bemötande. Det underlättade kanske att snöröjartraktorn var försäkrad i samma försäkringsbolag men det funkade jättebra. En tillmötesgående och positiv försäkringsmänniska är precis vad man behöver när man råkat ut för något sådant här. MT:s bilplåt, den plåtverkstad som reparerade Sven Axelssons Polo, har stor vana att använda återvunna delar vid karossreparationer. Vi ligger på 47 procent begagnade delar vid skadereparationer, säger Mikael Jansson, som driver företaget. Begagnat är vår första prioritet och vi ligger på halva priset jämfört med nya delar, trots det har vi bra lönsamhet. Vid plåtskador tar Länsförsäkringar kontakt med MT:s och man kommer överens om ett pristak för reparationen. Vi hittar ett ungefärligt tak, det kan slå på en tusenlapp hit eller dit men fungerar jättebra, säger Mikael Jansson. Han ser bara vinnare på att en större andel begagnade delar används vid karossreparationer. Det är bara fördelar. Verkstäderna får jobb, priset blir lägre och kunden blir nöjd, vilket är det viktigaste för oss. Dessutom kan reparationer med återvunnet innebära att bilen får nyare delar än den hade innan, och till och med att den får ett uppdaterat rostskydd. Text och foto: Johan Granath 12 nbå NORDISK BILÅTERVINNING

13 Vi vill bidra till en bättre miljö, säger Isabella Carlbom och Camilla Holmqvist, som säljer sockor av bambu i sitt företag IC Bambu. Vill vi betala för miljön? Den som köper begagnade bildelar gör en god affär. Både för plånboken och miljön. Men är folk beredda att betala mer för att få en miljövänlig produkt? Det har Camilla Holmqvist och Isabella Carlbom undersökt med hjälp av sin nätbutik IC Bambu. Tjejerna går i trean på gymnasiet och har ett starkt intresse för miljö och natur. Som gymnasiearbete bestämde de sig för att undersöka om folk är villiga att betala mer för ett miljövänligt alternativ. De startade ungdomsföretaget IC Bambu, där de säljer sockor i både bomull och bambu i den egna nätbutiken. Vi vill se om det i längden är möjligt att konkurrera ut dagens klädindustri med ett miljövänligare alternativ, berättar Isabella Carlbom. Bambu är naturligt antibakteriellt och kan, till skillnad från bomull, odlas utan användning av bekämpningsmedel. Det är dessutom extremt snabbväxande. Bambu kan växa över en meter på ett dygn, berättar Camilla Holmqvist. I sin nätbutik säljer tjejerna bomullssockor som kostar 19 kronor paret och bambusockor som kostar 39 kronor. Och vilka strumpor köper då folk? Vi har sålt lite mer av bambusockorna, säger Isabella och Camilla. Så när det handlar om en relativt billig produkt som sockor verkar det som att konsumenterna är villiga att betala mer för ett miljövänligt alternativ. Telefon Följ oss på Facebook NORDISK BILÅTERVINNING nbå 13

14 UTVECKLA VERKSAMHETEN Kungsåra Bildemontering Bildemo utan Kungsåras vision raka produktionsflö Återvinning av bildelar i Sverige är en mycket arbetsintensiv verksamhet. På Kungsåra bildemonteringar har ett 30-tal anställda demonterat cirka bilar per år. Men på drygt ett år har företaget lyckats öka produktionstakten till minst bilar årligen. Vi åkte dit för att se hur det går till. Tack vare bildemonteringar som Kungsåra skonas svensk natur dagligen från allvarlig skada. Varje år tar företaget in ett par tusen försäkringsbilar för sanering, återvinning och demontering. Alternativet att bilarna skulle lämnas åt sitt öde i en skog eller på någon undanskymd avstjälpningsplats är lika absurt som det vore katastrofalt för miljön i Sverige. Tusentals värdefulla komponenter skulle också gå förlorade. Utan en aktiv bilåtervinning vore svensk natur illa ute. Men det finns bara ett krux. 14 nbå NORDISK BILÅTERVINNING All bildemontering i Sverige sköts av privata företag. Det betyder att det miljöskyddet måste ge ett överskott. Annars skulle hela denna miljöhantering rasa ihop i landet. Ingen behöver påminna Kungsåras ägare Erik Pettersson om att intäkterna måste vara större än utgifterna på en bildemontering. På en whiteboard i hans arbetsrum trängs mängder av siffror som ger honom en omedelbar bild av hela verksamheten här utanför Västerås. Ja, idag ser jag allt. Här finns statistik för vartenda steg i arbetsprocessen. Siffrorna behövs om vi ska förstå hur företaget utvecklas, säger Erik Pettersson. Sedan hösten 2013 har Kungsåra genomgått en intensiv omställning. Tillsammans med konsulter från Training Partner har Kungsåra jobbat för att säkra sin framtid i återvinningsbranschen. Varenda anställd har varit delaktig i omställningen, och siffrorna på chefens tavla berättar goda nyheter. Företaget kan idag ta hand om fler bilar per år med oförändrad arbetsstyrka. Trolleri? Nja Erik Pettersson tar oss på rundvisning för att ge en bild av vad som hänt. Första anhalten är avdelningen Returbilen där kunder får skruva och plocka bildelar själva till enhetspriser. Där får besö»

15 Erik Pettersson Kungsåras ägare. flaskhalsar den med minsta möjliga spilltid NORDISK BILÅTERVINNING nbå 15

16 UTVECKLA VERKSAMHETEN Kungsåra Bildemontering Joakim Erikcsson testar och dränerar. Jasse Troçic demonterar.» kare möta Radde Šuvakov som står ensam i kassan. En man klippt och skuren för sitt uppdrag, menar Erik Pettersson. Här gäller det att vara sakkunnig, trevlig och rak mot kunder som har alla upptänkliga önskemål och frågor. Insikter om hur verksamheten kan förbättras uppstår ofta hos anställda som Radde Šuvakov personer med daglig insyn i hur jobbet flyter. Idén att ställa upp skottkärror som kundvagnar på en stormarknad, med lås som öppnas för en tia i pant, föddes hos honom. Likaså de stiliga och tydliga löpsedlarna på väggarna med vikig information till kunderna. Dem har Radde skapat med ett program han lärt sig på eget initiativ. Vill man lyfta ett företag är personalens insikter en g yllene tillgång. Anställdas frustrationer och förhoppningar ger viktig vägledning av var flaskhalsar ligger och var outnyttjade möjligheter döljer sig. När konsulterna Per-Erik Steen och Patrik Wall kom till Kungsåra hösten 2013 ägnade de första veckan åt en genomlysning av företaget. De tog tid att träffa alla på Kungsåra ägaren, styrelsen, arbetsledningen, säljare, demonterare, truck förare alla som bidrar till företagets resultat. Ett företag måste ha ett tydligt mål som alla är överens om, säger Per-Erik Steen. Våra intervjuer är alltid konfidentiella. För att ge uppriktiga svar om vad som är bra och vad som fattas behöver anställda känna den tryggheten att vi respekterar sekretessen. Konstruktiv kritik kan ofta leda till välbehövlig förändring. Dag två låser konsulterna in företagsledningen i ett rum för att göra en omvärldsanalys. Hur påverkas företag av händelser i samhället, ny lagstiftning, trender på marknaden? Hur produktivt är företaget jämfört med andra bildemonteringar? Den dagen är ofta jobbig för ledningen, men de flesta brukar säga att den är oerhört nyttig, säger Per-Erik Steen. Omdaningen av Kungsåra sker enligt en känd metod Lean Production. Metoden föddes faktiskt i bilbranschen, hos Toyota i Japan. Uppryckningen går steg för steg, och alla stegen börjar på bostaven S. Sortera, Systematisera, Städa, Standardisera och Säkra. Se diagrammet på högersidan. Snabbt blir det en självklarhet att tala om nyckeltal och uppföljningar. Genom att jämföra sig med liknande företag kan Kungsåra se sin relativa styrka och svaghet. Upptäcktsfärden med siffrornas hjälp har avslöjat flera fysiska bromsfaktorer i produktionen. Ett enkelt exempel är staketgrindarna på Returbilens område. Nya fjärrstyrda grindar gör att mycket onödig tid sparas in när bilar flyttas mellan avdelningarna. Numera forslas inte bilar kors och tvärs genom anläggningen, de följer en utstakad sträcka. Ett annat exempel är dörrarna mellan avdelningar. Borta är nu alla handtag och gångjärn. Idag öppnas porten vips som en rullgardin så fort man närmar sig dörröppningen. Allt för att jobbet ska flyta på. Dennis Olsson ordnar varuleveranser. Andra förbättringar är dubbla uppsättningar spol aggre gat i tvätt hallarna för att få bort onödig väntetid när olika återvunna delar ska rengöras av fler personer samtidigt. Avdelningen för kvalitetsmärkning och paketering är helt ombyggd med en rullande transportbana som ger mycket bättre ergonomi och friare flöde. Ägaren Erik Pettersson har fått gräva djupt i fickorna för att klara alla nya investeringar. Han skämtar om att det bara är ärtsoppa på menyn hemma nuförtiden. 16 nbå NORDISK BILÅTERVINNING

17 Radde Šuvakov möter alla kunder hos Returbilen. Sortera Systematisera Säkra Kundtjänst med närhet till receptionen Standardisera Städa Niclas Fröbom värderar och förpackar. Robin Pettersson håller ordning på lagret. Penti Yllitalo fortsätter gärna demontera trots att han passerat pensionsåldern. Men investeringarna är verkligen nödvändiga, in ser han. På Kungsåra gäller Lean Production. För att uppnå ett mål som alla är överens om fordras både omställningar och nya resurser. Det gäller att göra rätt investeringar för att bli mer effektiv. Framtiden i återvinningsbranschen kräver det, säger Erik Pettersson. Idag krävs många fler mantimmar för att renplocka en bil jämfört med för 15 år sedan. Bildelarna har blivit mer svåråtkomliga på bilar med modern design. Samtidigt har kundernas krav på komponenternas kvalitet och utseende blivit allt högre. NORDISK BILÅTERVINNING nbå 17»

18 UTVECKLA VERKSAMHETEN Kungsåra Bildemontering» Många bildemonteringar i Sverige har en personalstyrka på anställda. Men företagen har mycket varierande resultat. Varför? Nyckeltal ger en del av förklaringen. Därför har demonteraren Jasse Trojçic en klickräknare nära till hands när han jobbar. Varje gång han blir klar med en komponent trycker han på klickräknaren. Den här förmiddagen visar räknaren att han blivit färdig med närmare 40 olika delar. Siffror som dessa kan ge en fingervisning om företaget håller samma arbetstakt som liknande bolag. Här kan konsulternas översyn kanske likna den traditionella nidbilden av övervakande effektivitetsexperter med stoppur som stressar fram högre arbetstempo. Därför frågar vi arbetsledaren i demonteringshallen Dennis Brunnkvist hur han har det med pulsen nuförtiden. Har jobbet i verkstan blivit stressigare? Faktiskt inte, säger han. Jag märker att jag själv fått bort många uppgifter i arbetsdagen som tidigare krävde tid men gav liten utdelning. De sysslorna har vi rationaliserat bort. Det behöver inte bli mer stress bara för att man jobbar mer effektivt, säger Dennis Brunnkvist. Samma sak gäller för de flesta, tror jag. Vid första anblicken verkar framgång vara lika med ordning, raka flöden och bra tempo. Men framgång handlar om väldigt mycket mer kunder, till exempel. Och samarbetsandan i hela personalstyrkan. Konsulterna från Training Partner betonar också de mjuka delarna av bildemonterarnas verksamhet. Hela säljavdelningen, med en uppsättning datorer och dataskärmar, har flyttats för att bli fullt synlig för kunder som besöker receptionen. Det öppnar för mycket mer personlig kontakt. Under projektets gång har alla anställda samlats för hitta gemensamma normer och regler. Om mötet med kunder. Om mötet med arbetskamrater. Här är några: Vi ska ta reda på fakta av kunden och vara pålästa. Vi ska inte lova det vi inte kan hålla. Vi ska sortera verktyg då blir det lättstädat. Vi ska prata direkt med varandra och inte bakom ryggen. Anslag hänger här och var som visar vilka regler som alla enats om. Training Partner betonar att varenda åtgärd de rekommenderar innebär att företaget ska tjäna mer pengar. Att kunden får en bra kontakt, att Foto: Agneta Trägårdh Per-Erik Steen från Training Partner predikar Lean Production, nyckeltal och återkommande uppföljning. Heléne Pettersson håller ordning på redovisning och fakturering. Drygt 700 bilar står idag på gårdsplan. Inom ett år är den ansamlingen borta. 18 nbå NORDISK BILÅTERVINNING

19 Kronan på verket. Ett fynd som en anställd gjorde på loppis. Han ringde direkt till Erik Pettersson som sade: Köp. arbetskamrater visar respekt för varandra och vårdar umgänget, gör att ett företag kan locka både fler kunder och bra yrkesfolk som värdesätter trivsel i jobbet. En av de unga som lockats till Kungsåra är Joakim Ericsson. Idag har han tagit in en kvaddad Porsche, testat och mätt motorn och andra viktiga delar i bilen. I det svåraste momentet att bedöma växellådans kondition behöver han hjälp av verkstadens mest erfarne, Mattias Karlsson. Sedan har Joakim dränerat bilen och gjort den redo för demontering. Joakim Ericsson lockades till Kungsåra för några år sedan. Sedan han fick placering här i verkstan har hans arbetsliv tagit verklig fart. Det krävs mycket kunskap för att göra en fackmässig bedömning av en värdefull bil som en Porsche, Ferrari, Maserati eller Rolls Royce. Bedömningen får stor betydelse för bildelarnas priser. Jag har lärt mig groteskt mycket under den här tiden, säger Joakim. Här blir man aldrig fullärd, men jag har en fantastiskt läromästare. Där står han Mattias Karlsson, Den typen av kapital behöver varje företag som vill utvecklas anställdas egen längtan att utvecklas i sina jobb. Och medarbetare som gärna bjuder på kunskaper. Lycka till Kungsåra. Text och foto: Mark Olson Vi ska ha fokus på kunden. Det är en av pesonalens egna grundregler för verksamhet på Kungsåra. Låna en skottkärra men panta en tia. Idén väcktes hos Radde Šuvakov i kassan på Bilretur. NORDISK BILÅTERVINNING nbå 19

20 Realize-projektet / Återvinning av plast och gummi Minuterna räknas när plast och gummi ska återvinnas Realizeprojektet söker svar om framtidens metoder Riv, slit och snabba ryck. Det krävs hårda tag för att återvinning av plast och gummi ska bära sig ekonomiskt för bildemonterare. Maxtid per bil är minuter, annars är det inte lönt. Det är en av insikterna från ett delprojekt i Realize som blir klart i höst. Försiktighet är absolut ingen idé när man ska utvinna plast och gummi ur uttjänta bilar. En van bildemonterare ägnar idag tid och möda åt att frigöra komponenter med lätt handlag. Komponenterna är värdefulla på marknaden för begagnat och måste hanteras därefter. Men när detaljer i plast och gummi ska återvinnas måste det gå undan. Om delarna knäcks eller repas spelar ingen roll. De ska ändå aldrig återmonteras på någon bil. De ska bli råmaterial till andra slutprodukter. Tre olika bildemonteringar har deltagit i Realize-projektet: Thomassons i Helsingborg, Walters i Falkenberg och Eklunds i Skövde. Ur totalt 220 bilar har de återvunnit tolv olika fraktioner, d v s materialtyper som bland annat plast- eller gummidetaljer. Över 100 olika delar har plockats av bilarna och källsorterats. Avsikten har varit att se vilken tid och teknik som behövs, men också att testa hur det går att sälja det återvunna materialet. Delprojektledare Klas Cullbrand på Chalmers Industriteknik har deltagit i projektet. Resultatet hittills är gott. Vi kan uppnå en hög nivå på återvinningen. Det hade vi också räknat med, säger han. I projektet har demonterarna ägnat 2-5 timmar åt varje bil för att frigöra fraktioner som kanske har ett marknadsvärde som återvunnet material. Att ägna så mycket arbetstid åt alla de delarna är inte alls realistiskt i praktiken. Med tanke på materialets värde får det ta minuter som mest för en demonterare. I praktiken gäller det till en början cirka tio delar. Annars blir det svårt att få ekonomi i den hanteringen, säger Klas Cullbrand. Det finns köpare för återvunnen plast och gummi. Projektet har hittat var efterfrågan finns. Och nu vet man en hel del om vilka priser och vilka transporter som be hövs för att affären ska bli av. Några av de viktigaste insikterna hittills: Endast detaljer som består av samma typer av plast är värda att demontera. Det krävs stora volymer av ett plastmaterial för att det ska vara ekonomiskt intressant. Många kilo på varje bil. Små mängder av unik plast medför mycket arbete men tillför för små intäkter. Eklunds Bildelslager har gjort återvinningstestet på Volvobilar V70, S60 och S80. Det står nu klart vilka plast- och gummidetaljer på bilen som är lämpliga att återvinna för ett demonteringsföretag. I första hand gäller det: exteriörplast bränsletank mattor Försöket har gjort ägaren Dag Eklund betänksam. Den här typen av återvinning ställer nya krav på en arbetsplats. I den här processen behövs flera stora containers för att sortera alla de olika typerna av material, säger han. När man tar loss bränsletanken sprids farliga ångor trots att den är dränerad. Vi vill inte ha in de gifterna i vår arbetsmiljö, säger han. Återvunnen plast är väldigt skrymmande. En container fylls snabbt, men värdeinnehållet är mycket lågt. Materialet måste komprimeras och bli kompakt, annars försvinner miljövinsten när det fraktas. Tänk bara: en långtradare lastad med utslitna, ångande bränsletankar. Det skulle vara både dyrt och tokigt. Dag Eklund ser ännu ett osäkerhetsmoment. Den senaste tiden har oljepriset sjunkit rejält. Plast tillverkas av olja och den blir billigare att producera. När bildemonterare återvinner plast konkurrerar vi med en industri som nu fått mycket billigare råvara. Priset på plast sjunker. Det pressar också ner priset på återvunnen plast. Om det inte går att få lönsamhet i plaståtervinning återstår bara lagens krav på producentansvar, menar Dag Eklund. Ytterst ligger det på bilproducenterna att lösa problemet. Återvinningen måste bli både rationell och ekonomiskt hållbar. Här är delprojektledaren Klas Cullbrand mer optimistisk: Plastspecialister jag talat med hävdar att marknaden för återvunnen plast och färdiga granulat är tämligen okänslig för fluktuationer i råoljepriser, säger han. I Falkenberg har Christer Persson på Walters Bildelar tagit ett avgörande steg. Företaget har gjort en miljoninvestering i ny teknik för plaståtervinning. En ny maskin med namnet Extreme Auto Processor är nu på plats, men inlärningsperioden har precis börjat. Christer Persson kan framstå som en 20 nbå NORDISK BILÅTERVINNING

21 Realize-projektet / Återvinning av plast och gummi miljö kämpe, men någon gloria vill han inte att vi ska sätta på hans hjässa. Nej, jag källsorterar hemma, precis som alla andra. Mer än så är det inte. Men jag är företagsledare som återvinner bildelar. Och jag ser vad som händer på vår marknad. Privatpersoner kan inte längre gå under huven och laga sina egna bilar. Den typen av köpare bli allt mer sällsynt. För att behålla lönsamheten måste vi bli mycket bättre på att återvinna material, inte bara komponenter. Tacksamt nog deltar även återvinningsföretaget Stena Recycling i projektet. Det var Stenas anläggning i Halmstad som tog emot projektets 220 bilar sedan demonterarna gjort sitt jobb. 220 bilar är en munsbit för Stenas fragmenteringsanläggning där materialet mals ned till mindre delar och sedan sorteras ut för att så mycket material som möjligt ska kunna återvinnas. I slutfasen återstår olika materialfraktioner, d v s typer av material, som järn och metaller. Det som inte kan sorteras ut hamnar i en restfraktion, där en stor andel är det som ofta kallas fluff. Vad fluff består av vet man väl, eftersom det är kända material i de demonterade bilarna som fragmenteras och genom att analysera innehållet i fluffen. I praktiken kan materialet i restfraktionen antingen energiåtervinnas eldas upp eller användas som konstruktionsmaterial på deponin, säger Anders Sverkman, branschansvarig för ELV på Stena. Ett mål är att hålla mängden fluff på ett minimum och att maximera mängden enhetligt återvunnet material. Samtidigt arbetar Stena ständigt för att kunna återvinna mer material från restfraktionen. Stena Recyclings engagemang i Realize och andra forskningsprojekt handlar inte om något engångsexperiment, menar han. Det är en del av en storsatsning på framtidens återvinningsteknik. Men det är en ny fas där många svar fortfarande saknas. Här handlar det om samarbete i högsta grad, säger Anders Sverkman. Hur ska materialet från demonterarna se ut när det kommer till oss? Vilken återvinning är ekonomiskt hållbar att sköta hos demonterarna, och vilken del sköts effektivast av oss? Det är inte effektivt att lägga stor tid på demontering. Den tiden finns inte, den kostar för mycket. När samarbetet börjar ta form är transportkostnader en viktig faktor, menar han: Vi behöver en väl genomtänkt logistik. Eftersom transporter belastar också miljön måste de alltid räknas in i miljöekvationen. Anders Sverkman är övertygad om att den utökade återvinningen kommer att ge en stor miljövinst när nya rutiner och nytt samarbete kommit på plats. Det handlar mycket om vem som gör vad. Det måste gå fort och skapa så stort mervärde som möjligt, både för miljön och för alla som återvinner, säger han. För Stena Recycling har Realize varit ett viktigt projekt för att undersöka hur hela återvinningsprocessen bäst ska organiseras. Text: Mark Olson Illustration: Shutterstock NORDISK BILÅTERVINNING nbå 21

22 UTVECKLA VERKSAMHETEN Däckåtervinning Däckåtervinning Liten aktör med stora flöden Hur ser situationen ut för däckåtervinningsbranschen? Är däck fortfarande miljöfarliga? Har SBR och Svensk Däckåtervinning (SDAB) en samverkan i återvinningsfrågor kring däck? Och hur ser organisationens opinionsmässiga arbete ut? NBÅ har pratat med SDAB:s Fredrik Ardefors. Bolaget är däckbranschens svar på förordningen om producentansvar och uppgiften är att organisera insamlandet av uttjänta däck. Dock inte riktigt alla, enligt Fredrik Ardefors som är vd för Svensk Däckåtervinning AB. Vi tar ansvar för och hämtar enligt avtal alla de däck som hamnar på marknaden som utbytesdäck, samt de som sitter på nya maskiner, tunga fordon med mera. Men de fyra som sitter kvar på bilar som hamnat hos en bilåtervinnare har vi inte ansvar för. De ingår i producentansvaret för bilen, säger Fredrik Ardefors. Tidigare innehöll bildäck en hel del miljöfarliga ämnen, bland annat så kallade HA-oljor, som sedan 2010 är förbjudna inom EU. Detta har ökat användningsområdet för uttjänta däck. SDAB jobbar också målinriktat strategiskt för att visa vad uttjänta däck kan användas till. Man gör jämförande livscykelanalyser och arbetar tillsammans med forskare för att hitta nya användningsområden. Exempel på sådana områden är: fyllnad i konstgräsunderlag, gummiasfalt och bränsle till cementindustrin. Vattenrening kan, enligt Fredrik Ardefors, vara ett framtida om råde. Organisationen bedriver dessutom lobbying, och informationskampanjer. Vi jobbar med andra ord aktivt för att öka materialvärdet och därmed hålla nere återvinningskostnaderna. Återvinning och hämtning av däck kostar dock pengar och SDAB:s system bygger på att däckimportörerna, via en återvinningsavgift som tas ut vid nyförsäljning, förfinansierar återvinningen. Däck på skrotbilar är däremot inte finansierade så, eftersom bilimportörerna står utanför systemet och låter däcken följa hela bilens återvinning och ekonomi. Därför får återvinnarna betala i efterskott för de däck som tas om hand. Däck på skrotbilar är däremot inte finansierade. Därför får återvinnarna betala i efterskott för de däck som tas om hand. Man kan säga att det är en brist i systemet och innebär att det uppstår en parallell däckhantering. Det är inte optimalt och innebär även utmaningar inom rapportering och uppföljning. Där har SDAB och SBR ett gemensamt problem som vi får försöka hitta en kreativ lösning till. SDAB ägs av däckimportörerna och branschens återförsäljare. Återvinningen är omfattande och högre än vad som borde vara möjligt. Förra året samlades ton däck in, vilket motsvarar 104 procent, enligt Fredrik Ardefors. Vid privatimport av däck får vi in däck i systemet som egentligen inte ingår i producentansvaret. Därför går siffran över 100 procent. Det finns flera områden där Däckåtervinningen och SBR skulle ha nytta av ett samarbete, tror han. Ett problem är dock att många bilåtervinnare inte är anslutna till SBR, vilket innebär problem, eftersom dessa är oorganiserade och saknar gemensam röst. Samtidigt finns bilåtervinnare som erbjuder tjänster som däckverkstad och som har däckhämtningsavtal. Andra är däckimportörer och betalar då återvinningsavgift till däckåtervinningen för de däcken, men i efterskott för de demonterade skrotbilsdäcken. Det vore bra om vi kunde hitta ett enkelt administrativt och kostnadseffektivt system tillsammans. Omhändertagandet av däck är ändå en relativt liten kostnad för bilåtervinningsbranschen, säger Fredrik Ardefors. Ett samarbete måste dock vara en vinst för båda parter, särskilt demonterarna, eftersom båda organisationerna är små och specialiserade inom sina områden, menar han. Vi är en slimmad organisation som sköts av en person. Samtidigt har vi valt att jobba med stora upphandlingsavtal och är anpassade för stora däckflöden. Det ger ekonomisk effektivitet. Text: Johan Granath 22 nbå NORDISK BILÅTERVINNING

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Det finns självklart en proffsdröm

Det finns självklart en proffsdröm Nummer 4, November Från Halmstads Energi och Miljö AB Det finns självklart en proffsdröm - Robert Bladh, HK Drott Värmeljus blir till proteser i Thailand Vintertider på våra ÅVC:er Nr. 4 Nov. 2014 Med

Läs mer

4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna 22 1 4 15 9 49% 51 Man 15 3 4 20 12 51% 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens

4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna 22 1 4 15 9 49% 51 Man 15 3 4 20 12 51% 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens 2007 års brukarundersökning socialpsykiatriska området. 12 frågor 37 av 66 56 % 4 av 5 80 % 8 av 10 svarat: 80 % 35 av 47 svar= 74% 22 av 24 92% 106 av 152 70 % svarsfrekvens Ålder 18-35 år 2 1 2 10 2

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

Uppföljningsrapport Gränskommitténs Østfold-Bohuslän/Dalslands kontaktmässor som regionutvecklingsnämnden medfinansierat

Uppföljningsrapport Gränskommitténs Østfold-Bohuslän/Dalslands kontaktmässor som regionutvecklingsnämnden medfinansierat Regionutvecklingssekretariatet Djupare uppföljning, mars 2012 Uppföljningsrapport Gränskommitténs Østfold-Bohuslän/Dalslands kontaktmässor som regionutvecklingsnämnden medfinansierat Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015

Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015 Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015 Vilket år det har varit! Det här kommer bli svårt att sammanfatta på några få sidor. Det har hänt så mycket inom vår lokalavdelning att det skulle ta upp

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Hjärnkraft. Systematiskt utvecklingsarbete ökar produktiviteten. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté

Hjärnkraft. Systematiskt utvecklingsarbete ökar produktiviteten. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté Hjärnkraft en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté År 2008 Tema: Produktivitet Systematiskt utvecklingsarbete ökar produktiviteten 2015 Hjärnkraft 2015 Människan gör skillnad Inom

Läs mer

Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark?

Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark? Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark? Låt mig gissa: Karuseller och radiobilar. Pirret i magen precis innan vagnen kastar sig ner från det första höga krönet i berg-

Läs mer

Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan Stockholms Län

Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan Stockholms Län Ett samverkansprojekt mellan länets 26 kommuner, Länsstyrelsen och Kommunförbundet Stockholms Län. www.miljosamverkanstockholm.se Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan

Läs mer

Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin

Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin Bilaga 5 2006-11-27 Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin 2006-11-02 Sammanfattning av synpunkter på Afa projektet: Satsa friskt

Läs mer

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj 1 Innehåll Ledare 3 Incheckningen 4 Elins dagbok 5 Caroline - Festivaldrotning 2005 6 Peter - The king is Back(stage) 7 2 Ledare Äntligen har det blivit dags! UKM Regional

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Projektarbete Belysning

Projektarbete Belysning Projektarbete Belysning Av: Victor Karlsson, Fredrik Patriksson Stjernspetz, Henrik Byström Handledare: Jörgen Lantz HT/VT -06/-07 1 Innehållsförteckning Projektarbete Belysning... 1 1 Inledning... 4 2

Läs mer

De 20 vanligaste frågorna om Svanen

De 20 vanligaste frågorna om Svanen De 20 vanligaste frågorna om Svanen 1. Vilka står bakom Svanen? Hösten 1989 beslöt Nordiska Ministerrådet att införa Svanen, en officiell och gemensam miljömärkning för Norden. I Sverige sköter SIS Miljömärkning

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för

Läs mer

Ett livsviktigt arbete

Ett livsviktigt arbete Stockholmshemmet Tidningen för dig som bor hos oss Nr 3 September 2015 Årets enkätresultat klara! Ett livsviktigt arbete Hitta information om ditt boende i Min lägenhet Vår, sommar, höst och vinter nu

Läs mer

Små enkla metoder gör stora skillnader för miljön

Små enkla metoder gör stora skillnader för miljön Små enkla metoder gör stora skillnader för miljön TYA-skolan edriving TYA erbjuder tre sammanhängande miljökurser med syfte att lära ut hur man bör köra för att minska negativ miljöpåverkan. I ett första

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport om nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar

Naturvårdsverkets rapport om nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar MILJÖFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSSTÖD TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-09-05 Handläggare: Susanna Karlsson Telefon: 08-508 288 55 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-09-27 p. 13 Naturvårdsverkets rapport

Läs mer

Minnesanteckningar dialogmöte Rörö 120509

Minnesanteckningar dialogmöte Rörö 120509 Minnesanteckningar dialogmöte Rörö 120509 Närvarande politiker: Ingvar Svensson (Fp) och Rolf Edvardsson (S) Närvarande tjänstemän: Ingvar TH Karlsson kommunchef, Robert Svensson samhällsbyggnadschef och

Läs mer

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers Mentorguide Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 2 Så här används guiden... 4 3 Översikt över mentorprogrammet... 5 3.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 3.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan Nyhetsbrev september 2013 Strunta i gamla invanda arbetssätt och var kreativa i era lösningar! Ungefär så uppmanade justitieminister Beatrice Ask konferensdeltagarna på Clarion Sign den 5 september att

Läs mer

Mycket utveckling lite intäkter

Mycket utveckling lite intäkter Mycket utveckling lite intäkter John-Erik Erikssons första uppgift hos Konftel var att dra igång samarbetet med Essex tekniker i Sundsvall. Målet var att följa rådet från Televerkets säljare; att bygga

Läs mer

Ett Barnhem Selfhelp- fund Stipendieverksamhet En gåvoverksamhet för fattiga En IT- skola

Ett Barnhem Selfhelp- fund Stipendieverksamhet En gåvoverksamhet för fattiga En IT- skola Stiftelsen Banglabarn grundades 2012, i syfte att utveckla och förbättra förutsättningarna för fattiga människor i Bangladesh. Bakgrunden till Stiftelsen är att Raton Razzak, far till grundaren Leo, fick

Läs mer

CHEF, LEDARE ELLER VÄRD?

CHEF, LEDARE ELLER VÄRD? CHEF, LEDARE ELLER VÄRD? Jag skulle behöva en rapport över hur vi ska få ner de höga sjukskrivningstalen, och det vore bra om jag hade den inom tre veckor, jag ska då göra en presentation för styrelsen.

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

Miljödriven affärsutveckling

Miljödriven affärsutveckling Snabbguide till Miljödriven affärsutveckling För alla företag som vet vad de vill men inte hur. -Kan ni vara snäll att tala om vilken väg jag ska gå? -Det beror på vart du vill komma. -Det spelar inte

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Släpp scouterna loss det är vår!

Släpp scouterna loss det är vår! AIRNEWS För utmanar- & roverscouter i Skåne-Blekingeregionen LUFT Släpp scouterna loss det är vår! I DETTA NUMMER: Tåpar Nya roverprogrammet & lanseringsträffar #24h scout EXTRA TJOCKT VÅRNUMMER! Att vara

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken. Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,

Läs mer

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007 Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Finalister region Syd Entrepreneur Of The Year 2011. Malmö, 22 november

Finalister region Syd Entrepreneur Of The Year 2011. Malmö, 22 november Finalister region Syd Entrepreneur Of The Year 2011 Malmö, 22 november Finalist: Anders Bengtsson Aktiebolaget Stenströms Skjortfabrik Ort: Helsingborg Telefonnummer: 042-15 11 80 Organisationsnummer:

Läs mer

Erikshjälpen grundades 1967, men historien började 38 år tidigare.

Erikshjälpen grundades 1967, men historien började 38 år tidigare. Historik Erikshjälpen grundades 1967, men historien började 38 år tidigare. 1929 föddes Erik Nilsson i en by i Småland. Eriks barndom och ungdom tillbringades på sjukhus och i vila i sitt hem. Erik föddes

Läs mer

Piratpartistisk tidning

Piratpartistisk tidning Piratpartistisk tidning Beslutsunderlag inför Piratpartiets styrelsemöte 27 september 2015, av Anton Nordenfur Bakgrund Inför partistyrelsemötet i augusti 2015 lämnade jag in ett beslutsunderlag som sammanfattade

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Mölnlycke den 8 mars 2016 Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Frågorna i Mölnlycke handlade bland annat om boenden för äldre, förtätningen av centrum och ungdomskriminalitet. På plats fanns

Läs mer

Klimatpakten Nyhetsbrev. April 2015

Klimatpakten Nyhetsbrev. April 2015 Klimatpakten Nyhetsbrev April 2015 Välkommen till nya Klimatpakten! Från och med 2015 är Katarina Luhr, miljöborgarråd Stockholms stad, ordförande för Klimatpakten. Läs hennes tankar om Klimatpakten och

Läs mer

Stora Åkeripriset 2009

Stora Åkeripriset 2009 Stora Åkeripriset 2009 De nominerade företagen Stora Åkeripriset instiftades 2008 för att lyfta fram, synliggöra och stimulera en positiv utveckling av åkerinäringen. Stora Åkeripriset delas ut till ett

Läs mer

En viktig mässa för alla

En viktig mässa för alla Gunilla Südow Mölnlycke bibliotek, Härryda kommun gunilla.sudow@harryda.se 2013 En viktig mässa för alla I dagens läge, med en snabb teknikutveckling, inte minst inom den digitala sfären, behöver vi förr

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

INLEDNING. Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning?

INLEDNING. Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning? VEIDEC RACEWAY INLEDNING Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning? Sedan några år tillbaka har Malmö en dragracingbana där människor kan träffas och dela sitt intresse. Alla är dock inte positiva.

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012

Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012 Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012 Sverige är ett populärt land! 2012 kommer YFU Sverige att ta emot totalt 76 utbytesstudenter varav 4 är sommarstudenter, 5 är halvårsstudenter och 67 är helårsstudenter.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Hälsingerådet 2016-03-16

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Hälsingerådet 2016-03-16 l Tid och plats Edsbyns hotell, 09.00-14.00 Paragrafer 219-230 Beslutande Sven-Erik Lindestam (S) Olov Nilsson Sträng Mikael Löthstam (S) Lars Molin (M) Markus Evensson (S) Monica Olsson (S) Tor Tolander

Läs mer

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på Manpower Student är ett eget bolag och en egen avdelning inom Manpower. Manpower är världsledande när det gäller arbetsmarknadsrelaterade tjänster som rekrytering, uthyrning och jobbförmedling. De finns

Läs mer

Presentation av talangtrupp och spetsgrupp fr o m lägret 1 3 maj 2015

Presentation av talangtrupp och spetsgrupp fr o m lägret 1 3 maj 2015 Spetsgruppen Ann Landberg Emenems True Sisu "Sisu" Tävlar för klubb: Fagersta BK Tävlar i klass: Elit Det ändras ju lite hela tiden, men från att verkligen ''inte gilla'' fritt följ så är det något jag

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag...

Tre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag... Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag #3: E-postfällan... 9 Avslutning... 11 2 Inledning Jag vill inte påstå att dålig tidshantering är en folksjukdom.

Läs mer

Minnesanteckningar Näringslivsråd 8 september 2014, kl. 16:00-18:00, lokal: Rügen, Visborg

Minnesanteckningar Näringslivsråd 8 september 2014, kl. 16:00-18:00, lokal: Rügen, Visborg Handlingstyp Minnesanteckning 1 (6) Datum 8 sep 2014 Näringslivsråd 8 september 2014, kl. 16:00-18:00, lokal: Rügen, Visborg Deltagare: Åke Svensson (RG), Jan Björinge (RG), Stefan Persson, RG, Eva Nypelius

Läs mer

Guide och Handledning

Guide och Handledning Guide och Handledning - för trafikantombudens arbete inom pensionärsföreningarna NTF Skånes Trafikäldreråd December 2006 Möten med varandra behöver vi realisera så ofta det är möjligt. Inom NTF Skåne och

Läs mer

HELSINGBORG TRANSPORT OCH LASTBILCENTER VÄLKOMMEN TILL EN AV EUROPAS STÖRSTA BILHALLAR FÖR TRANSPORT- OCH LASTBILAR

HELSINGBORG TRANSPORT OCH LASTBILCENTER VÄLKOMMEN TILL EN AV EUROPAS STÖRSTA BILHALLAR FÖR TRANSPORT- OCH LASTBILAR HELSINGBORG TRANSPORT OCH LASTBILCENTER VÄLKOMMEN TILL EN AV EUROPAS STÖRSTA BILHALLAR FÖR TRANSPORT- OCH LASTBILAR 2 HEDIN BIL TRANSPORT- OCH LASTBILCENTER HELSINGBORG JÖRGEN BENGTSSON FAKTA Hedin Bil

Läs mer

Återvinning kan ge gammal lastbil lyckligt slut

Återvinning kan ge gammal lastbil lyckligt slut Feature Återvinning kan ge gammal lastbil lyckligt slut En lastbil direkt från fabriken är inte så ny som den verkar. En tredjedel av totalvikten utgörs av återvunnen metall. Det gäller i alla fall för

Läs mer

Sundsvalls kommuns servicegarantier till företag. Snabbar upp processer Skapar trygghet Förbättrar dialogen Hjälper företagen

Sundsvalls kommuns servicegarantier till företag. Snabbar upp processer Skapar trygghet Förbättrar dialogen Hjälper företagen Sundsvalls kommuns servicegarantier till företag Snabbar upp processer Skapar trygghet Förbättrar dialogen Hjälper företagen Våra sex servicegarantier är företagarens bästa vänner Utan företag stannar

Läs mer

Handledare för caset är Jaana Kurvinen och Pär Vilhelmsson.

Handledare för caset är Jaana Kurvinen och Pär Vilhelmsson. Inledning Titel: Revisionsfirman BM Det här caset är författat av Gunilla Andersson, Pia Ericsson, Catrine Edwardsson och Conny Melberg. Caset är skrivet som en del av kursen Organisationsteori B 5 poäng

Läs mer

Centrala förhandlingar. De nya lokförarbevisen Föräldralediga som vill gneta. X 60 utbildning i Bro. Södertäljeförare som åker som handledare.

Centrala förhandlingar. De nya lokförarbevisen Föräldralediga som vill gneta. X 60 utbildning i Bro. Södertäljeförare som åker som handledare. *Lokförarbladet* Nr 38, April 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg Snart kommer fönstertvätten igång igen. Som förare är det bra om du rapporterar till Ståg om fönstertvätt i

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN SAMRÅDSMÖTE FÖR PROGRAM TILL. Tid: Tisdagen den 12 oktober 2010 kl. 18:00-19:15

MINNESANTECKNINGAR FRÅN SAMRÅDSMÖTE FÖR PROGRAM TILL. Tid: Tisdagen den 12 oktober 2010 kl. 18:00-19:15 2010-10-14 MINNESANTECKNINGAR FRÅN SAMRÅDSMÖTE FÖR PROGRAM TILL DETALJPLAN FÖR GÅRÖ 1:69 (ÅVC) I GNOSJÖ TÄTORT Plats: Kommunhuset, Sessionssalen Tid: Tisdagen den 12 oktober 2010 kl. 18:00-19:15 Närvarande:

Läs mer

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska

Läs mer

Transnationellt utbyte Reggio Emilia

Transnationellt utbyte Reggio Emilia CREARE VIVERE Transnationellt utbyte Reggio Emilia Rapport från resa 16 20 mars 2014 Reflektioner från resan till Reggo Emilia med deltagare från Sunne kommun, Torsby kommun och Munkfors kommun genom EU-projektet

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

Lättare få arbete när myndigheter samarbetar

Lättare få arbete när myndigheter samarbetar Nyheter Ledare Porträtt Debatt Kultur Mer läsning Sverige runt Folk i rörelsen Böcker Apropå Förbundskrönikor Reportage Krönikan Måndag 1 mars 2010 Nummer 8 2010 Arkiv Prenumeration Gåvoprenumeration Bokförlag

Läs mer

Företagspresentation 2016 KTI Sverige AB 556593-3990

Företagspresentation 2016 KTI Sverige AB 556593-3990 Företagspresentation 2016 KTI Sverige AB 556593-3990 Vår omvärld och de förutsättningar vi verkar inom Kollektivtrafik I dag lever merparten av alla bolag med ständiga effektiviseringsbehov. En förutsättning

Läs mer

1. (första söndagen i månaden: arbetsmöte) Anonyma Sexmissbrukares Stockholmsmöte söndagar 18.00 19.30, Hartwickska huset, St Paulsgatan 39.

1. (första söndagen i månaden: arbetsmöte) Anonyma Sexmissbrukares Stockholmsmöte söndagar 18.00 19.30, Hartwickska huset, St Paulsgatan 39. 1. (första söndagen i månaden: arbetsmöte) Anonyma Sexmissbrukares Stockholmsmöte söndagar 18.00 19.30, Hartwickska huset, St Paulsgatan 39. 1. Välkomna till Sex Addicts Anonymous och mötet From Shame

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 14 Fredag 15 april 2011. Skolor försvinner i Kalix. Om många barn går i samma skola sparar kommunen pengar.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 14 Fredag 15 april 2011. Skolor försvinner i Kalix. Om många barn går i samma skola sparar kommunen pengar. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 14 Fredag 15 april 2011 NORRBOTTEN Skolor försvinner i Kalix Nästan alla skolor som ligger i byar i Kalix kommun ska läggas ned. Det föreslår politikerna i Kalix. -Skolorna har fått

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Inledning Resedagbok från Mocambique Inledning Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Jag beskriver vad vi gjorde på resan och jag kommer även att skriva om

Läs mer

Sjösatt! Så tänker en modern hamn. HallandsHamnar går från en vision till verklighet. Stort medialt intresse Här tänker vi satsa! HALLANDSHAMNAR.

Sjösatt! Så tänker en modern hamn. HallandsHamnar går från en vision till verklighet. Stort medialt intresse Här tänker vi satsa! HALLANDSHAMNAR. INFORMATION OCH NYHETER FRÅN HALLANDSHAMNAR AB NR 1 2013 Sjösatt! HallandsHamnar går från en vision till verklighet Så tänker en modern hamn Stort medialt intresse Här tänker vi satsa! HALLANDSHAMNAR.SE

Läs mer

Kallelse till årsstämma i FREJA SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

Kallelse till årsstämma i FREJA SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Kallelse till årsstämma i FREJA SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Härmed kallas samtliga medlemmar till ordinarie stämma söndagen den 8 mars 2009 kl. 16.00 på Stenåsavägen 36 Dagordning 1. Stämman öppnas 2. Stämmans

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Rekryteringskonsulter Behövs de verkligen eller kan jag göra det själv?

Rekryteringskonsulter Behövs de verkligen eller kan jag göra det själv? Rekryteringskonsulter Behövs de verkligen eller kan jag göra det själv? Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Level Recruitment AB - 2015 Rekryteringskonsulter Behövs de verkligen eller

Läs mer

Datum 2014-06-26. Dialog med fackförbunden om SkåVård 2.0

Datum 2014-06-26. Dialog med fackförbunden om SkåVård 2.0 MINNESANTECKNINGAR Datum 2014-06-26 1 (6) Dialog med fackförbunden om SkåVård 2.0 Tid: 2014-06-26 kl 10.00-12.00 Plats: Dockplatsen, Malmö Närvarande För arbetsgivaren: Thorbjörn Lindhqvist, ordförande

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

verksamhetsledning och politisk ledning. Vilka spår ser man i budgeten? Förändrade ramar?

verksamhetsledning och politisk ledning. Vilka spår ser man i budgeten? Förändrade ramar? När implementerade ni lean? När startade ni? Hur länge har ni hållit på? Vem initierade lean-tanken? Hur förankrade ni lean politiskt? Vilka verksamheter använder lean hos er idag? Vad gör ni? Hur arbetar

Läs mer

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Nr 22 Fredag 14 september 2007

Nr 22 Fredag 14 september 2007 ûúýýûúùýø ÿöõüýüþ Nr 22 Fredag 14 september 2007 ÿþýýüþûûúÿ Svamp hotar skog Den unga tallskogen i Norrbotten håller på att dö. Skogen har drabbats av törskatesvamp. Förr var det bara topparna på äldre

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6

Läs mer

SF Bios remissvar på promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31)

SF Bios remissvar på promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) SF Bios remissvar på promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) SF Bio AB ( SF Bio ) har getts möjlighet att inkomma med remissvar och lämna synpunkter på regeringens förslag till Framtidens filmpolitik,

Läs mer

Uppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2

Uppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2 Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. I Uppdrag: Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2 Dags att ta steget från ord till handling Uppdrag: Rädda Östersjön! Ni har nu

Läs mer

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Rapport från Läkemedelsverket 2013-01-31 Dnr 1.2-2013-4123 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur.

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 1 Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 2016 Vi människor ler av många anledningar. När vi är glada, när vi känner tacksamhet, när vi känner sympati. Det finns också anledningar

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer