2. Aktuell information från kansliet Ingegerd Svensson informerar. Presentationen biläggs protokollet, se bilaga 1.

Transkript

1 ANTECKNINGAR 1 (6) Dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och Hälso- och sjukårdsnämnd 5, fredagen den 12 februari 2010, klockan , Dalheimers Hus, Slottsskogsgatan 12, Göteborg. NÄRVARANDE Hälso- och sjukårdnämnd (HSN) 5 Ordförande Frank Andersson (S) Andra ice ordförande Karin Greenberg (C) Handikapp- och patientföreningar Vanja Nilsson Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) Ulla Adolfsson HSO (Autism- och Aspergerförbundet) Margaretha Andersson HSO (Neurologiskt Handikappades Riksförbund Göteborg) Kerstin Frid HSO (Neurologiskt Handikappades Riksförbund Göteborg) Thomas Krantz Synskadades riksförbund (SRF) Gulli Kohlström De handikappades riksförbund (DHR) Hannes Qartford RSHM-liet (Riksförbundet för social och mental hälsa) Hälso- och sjukårdskansliet (HSK) Nämndsekreterare Emma Calderon Nämndsamordnare Ingegerd Sensson 1. Välkommen Frank Andersson hälsar alla älkomna. 2. Aktuell information från kansliet Ingegerd Sensson informerar. Presentationen biläggs protokollet, se bilaga 1. Bräcke Diakoni Nämnden har ett atal med Bräcke Diakoni från och med till och med Bräcke Diakoni utför habiliteringsinsatser till barn och ungdomar som bor på Bräcke Diakoni. Verksamheten består a tärprofessionella team där bland annat sjukgymnaster, logopeder, sjuksköterskor, dietister, läkare och dietister ingår. Under perioden januari till december 2009 behandlades totalt 10 barn (3 barn HSN 4, 4 barn HSN 7, 1 barn HSN 5, 2 barn HSN 11). Lasse kooperatiet. Nämnden har ett atal med Lasse brukarstödcenter från till och med Lasse brukarstödcenter består a ett antal personer med funktionshinder som tillsammans bedrier erksamhet med inriktning på stöd till personer med funktionshinder. Verksamheten arbetar med indiiduell rådgining till personer med

2 ANTECKNINGAR 2 (6) funktionsnedsättning, grupperksamhet, cafékällar samt föreläsningar och information. Lasse Brukarstödcenter ill också ara ett komplement till samhällets etablerade Rådoch stödinsatser Ca 165 personer (65 pers HSN 5) per år änder sig till brukarstödcentret för indiiduell rådgining. Ca 330 personer deltar i deras grupp- och infoerksamhet. Moe and walk Idag finns det ett atal med Moe & Walk Serige AB och Bräcke Diakoni Mullback Institutet från och med till och med På Moe & Walk och Bräcke Diakoni erbjuds personer med cerebral pares och cerebral pares-liknande symtom kompletterande träning enligt kondukti pedagogik för att uppnå förbättrad motorik och reducering a funktionsstörning. Träningsperioden är 4 eckor 2 tim alt 4 tim/dag. Antalet patienter på Moe & Walk idag är 127 och på Bräcke Diakoni 21. För närarande pågår en ny upphandling gällande kondukti pedagogik. Vidarkliniken Idag finns det ett atal med Vidarkliniken från och med till och med Atalet är förlängt tom Vidarkliniken har bedriit ård i ca 20 år. På Vidarkliniken utförs 7-dagars ård och rehabilitering med antroposofisk inriktning. På Vidarkliniken utfördes under årdtillfällen och 1141 årddygn med patienter som kommer från HSN 5,11 och 12. Vilka patienter är det som får komma till Vidarkliniken? Ingegerd sarar att patienterna id utremitteringen kan få komma till Vidarkliniken. Är Vidarkliniken handikappanpassad? Ingegerd sarar att Vidarkliniken är äl handikappanpassad. Mobilitetscenter Nämnden har ett atal med Mobilitetscenter från till och med Mobilitetscenter genomför utredningar om körlämplighet och bilanpassning. Under 2009 utföre Mobilitetscenter 232 uppdrag. De anligaste diagnoserna är demens, stroke och neuropsykiatrisk/intellektuell funktionsnedsättning Behös det remiss för att få komma till Mobilitetscenter? Ingegerd förklarar att det behös remiss och att läkarna ute på årdcentralerna känner till deras erksamhet. Nytt hjälpmedelsatal i Västra Götalandsregionen Ingegerd informerar om att det från kommer att finnas ett nytt hjälpmedelsatal i Västra Götalandsregionen. Det har genomförts en upphandling a den framtida hjälpmedelsförsörjningen och den anns a område hjälpmedel på Regionserice. Atalet giltigt från 1 mars 2010 till 30 september 2013 (+2 år). Atalet innefattar hjälpmedel för rörelsehinder, kognitit stöd och kommunikation, medicinsk behandling samt grundutrustning till kundernas egna erksamheter.

3 ANTECKNINGAR 3 (6) Atalet innebär några förändringar, som till exempel en modell för funktionshyra och köp. Målet med upphandlingen har arit att tillgodose patienters/brukares och förskriares beho a funktionellt fullgoda hjälpmedel och att tillgodose behoet a expertkunskap inom hjälpmedelsområdet kopplat till patienters/brukares beho. Stor ikt har getts kundinflytande samt kalitetskraen för patient/brukarsäkerhet, leeranssäkerhet och tillgänglighet. En gemensam, effekti och kundanpassad hjälpmedelsförsörjning är en iktig funktion för den samlade habiliteringsrehabiliterings- eller årdinsatsen. Är det någon särskild grupp som ärderar ilka hjälpmedel som ska tas in etc.? Samarbetsrådet för hjälpmedel med representanter från primärården och sjukhusen träffas en gång i månaden och bedömningen görs löpande. Gruppen diskuterar hjälpmedel. 3. Frågor från föregående möte Besparingar på Ortopederkstan Frank förklarar att alla erksamheter på SU inklusie ortopedierkstan kan komma att påerkas a det prioriteringsarbete som genomförts i samerkan mellan hälso- och sjukårdsnämnderna i Göteborgsområdet och SU. Orsaken till prioriteringarbetet är nämndernas ekonomiska läge. Karin Greenberg förklarar idare att syftet är att de åtgärder som genomförs ska ara faktiska besparingar. Besparingar inom Habiliteringen Ingegerd sarar att det är en besparing på Habilitering & Hälsa men det är inte som beror på att de har flyttat till nya lokaler där man kunnat göra besparingar på hyrorna. Det är inga indragningar på erksamheterna. Finansiering a Syncentralerna. Ingegerd förklarar att Syncentralerna är en del a Habilitering & Hälsa. I Västra Götalandsregionen finns det tol hälso- och sjukårdsnämnden och Syncentralerna finansieras olika i de olika nämndområdena. De fem nämnderna i kansliområdet finansierar Syncentralerna i Göteborg. Habilitering & Hälsa har tagit öer den budget som Sahlgrenska Uniersitetssjukhuset tidigare för Syncentralerna. Stämmer det att Syncentralen i Göteborg har mindre pengar än de öriga i regionen? Ingegerd sarar att Syncentralerna i Göteborgsområdet har sämre ekonomi. Karin Greenberg förklara att är en politisk prioritering och att frågan kommer att tas med till nämnden.

4 ANTECKNINGAR 4 (6) Psykiatri Frank informerar från ett möte med SU angående psykiatrin. Planen är att stänga psykiatriakuten på Sahlgrenska Uniersitetssjukhuset och att den på Östra ska ara den aktuella. Enligt Sahlgrenska Uniersitetssjukhuset så är lokalerna mer anpassade och moderna på Östra. När det gäller slutenården ska det finnas på båda Östra och SU. Karin Greenberg informerar äen om att det pågår ett arbete där syftet är att patienterna ska kunna direktinläggas och inte behöa gå ia akuten. Brukarorganisationerna framför att det geografiska läget med att enbart ha psykiatrimottagningen på Östra innebär en försämring ur ett medborgarperspekti 4. Inkomna frågor Stafettläkare Det är olika läkare arje gång på Frölunda årdcentral, kan man inte göra något åt problemet? Frank sarar att VG Primärård har inneburit att det har tillkommit en mängd årdcentraler. Det har i sin tur lett till att årdcentralerna lättare får fasta läkare. Det måste bli attraktiare att arbeta som allmänläkare på årdcentralerna. Uppdrag Uppdrag BVC Autism- och Aspergerförbundet förklarar att de har föräldrar som säger att de inte tas emot på allar när barn med problem kommer till BVC. När det sedan framkommer att barnen har problem skulle stöd och insatser ha sats in tidigare. Vad beror det på? Frank Andersson förklarar att det är primärården som kan sara på frågan. Kansliet får i uppdrag att bjuda in en representant från BVC till ett kommande möte. Brukarråd SU Brukarorganisationerna undrar arför inte bjudna till brukarrådet på Sahlgrenska Uniersitetssjukhuset längre? Kansliet får i uppdrag att ställa frågan till Sahlgrenska Uniersitetssjukhuset för att sedan återkomma på ett kommande möte. 5. Rapportering om FYSS/FaR utecklingen i Centrum-Väster Gunilla Sigurdsdotter, erksamhetsutecklare, och Stefan Lundqist, leg sjukgymnast, från Far teamet i Centrum-Väster informerar. Presentationen biläggs protokollet, se bilaga 2. FaR teamet arbetar på uppdrag a HSN 5 med att uteckla FaR som behandlingsmetod.

5 ANTECKNINGAR 5 (6) FaR är ett konkret erktyg för hur hälso- och sjukården tillsammans med friskården kan främja fysisk aktiitet i befolkningen. FaR är en sjukårdande behandling som skris ut som ett komplement till eller som ersättning för läkemedel. FaR kan anändas både i förebyggande och behandlande syfte. Receptet ska ara indiiduellt anpassat aseende dosering och typ a aktiitet samt följas upp för att utärdera behandlingsresultat. Utifrån receptet ska patienten kunna utföra aktiiteten på egen hand eller i grupp. Den som har fått ett recept på fysisk aktiitet kan få hjälp a en FaRsamordnare på årdcentralen som erbjuder ett motierande samtal och guidar till lämpliga aktiiteter. Aktiiteterna finns inom det lokala föreningsliet och friskårdsutbudet, om du inte äljer att motionera på egen hand. Det finns en aktiitetskatalog framtagen för Askim, Centrum, Frölunda, Högsbo, Linnéstaden, Majorna, Styrsö, Tynnered och Älsborg. Aktiitetskatalogen är ett hjälpmedel för de som förskrier FaR för att stötta patienterna i att finna en fysisk aktiitet som passar patienten. Aktiiteten följs sedan upp a FaR-samordnaren Som stöd för detta har all sjukårdspersonal tillgång till FYSS. Det förskris mest Far i hela regionen i Centrum- Väster. FYSS står för "Fysisk aktiitet i Sjukdomspreention och Sjukdomsbehandling" och är en kunskapssammanställning som stöd till sjukårdspersonal kring effekten a regelbunden motion id olika sjukdomstillstånd. På Apoteket finns en mer lättläst ersion med titeln "FYSS för alla." Beisade effekter a fysisk aktiitet är bland annat minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, minskad risk för åldersdiabetes, minskad risk för frakturer, ökad muskelstyrka, minskad risk för cancer, ökat immunförsar, minskad risk att drabbas a fetma och liskaliteten förbättras på grund a ökat psykisk älbefinnande. Senska Läkaresällskapet rekommenderar följande: "Alla indiider bör, helst arje dag, ara fysiskt aktia i sammanlagt 30 minuter. Intensiteten bör ara åtminstone måttlig, till exempel rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan fås om man utöer detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten. Om man får ett recept kan man då äen få sjukresor eller något annat ekonomiskt stöd? Stefan Lundqist sarar att det inte ingår utan de kostnaderna får patienten stå för själ. Det flesta recepten bygger på lätta aktiiteter som att exempelis promenera. FaR teamet arbetar för att kunna få till rabatter på träningsanläggningar. Ju större funktionshinder desto mer indiidanpassade måste insatserna ara. Gunilla Sigurdsdotter förklarar att de ställde en fråga om tillgängligheten på anläggningarna som är med i aktiitetskatalogen inför det här mötet. Det finns ett intresse för att få stöd och råd från brukarorganisationer för att anpassa erksamheterna.

6 ANTECKNINGAR 6 (6) Det är ofta sårt för synskadade, det kan ara bra att ha särskild information om träningsinsatser som finns för de med olika funktionsnedsättningar i aktiitetskatalogen. Stefan sarar att teamet behöer brukarorganisationernas kompetens för att kunna förbättra stöder för personer med funktionsnedsättning. Frank aslutar med att tacka Gunilla och Stefan. FaR teamet är en fantastisk erksamhet som arbetar med iktiga hälsoinsatser för befolkningen. 6. Mötet aslutas Kommande möte Dialogmötet kommer att hållas på Dahlheimers Hus. Frank Andersson tackar alla för ett treligt möte. Vid anteckningarna Emma Calderon

7 Handikapperksamhet Bräcke Diakoni Atal från och med till och med Habiliteringsinsatser till barn och ungdomar boende på Bräcke Diakoni Tärprofessionella team med AT, Sjg, Log, Q, Psy, Ssk, Beh.ass, Läk, Dietist. Jan-dec 2009: 10 barn (3 barn HSN 4, 4 barn HSN 7, 1 barn HSN 5, 2 barn HSN 11) Nytt atal

8 Lasse Brukarcenter Atal från och med till och med Rådgining till personer med fysiska funktionshinder och flerfunktionshinder Indiiduell rådgining 165 pers (65 pers HSN 5) Grupperksamhet 87 deltagare Informationskällar 246 besökare Nytt atal Kondukti pedagogik Atal Moe and Walk Serige AB Bräcke Diakoni Mullback Institutet Atal från och med till och med Träningsperiod 4 eckor 2 tim alt 4 tim/dag Antal patienter Moe and Walk 127 Bräcke Diakoni 21 Upphandling pågår

9 Vidarkliniken Atal från och med till och med Atalet är förlängt tom dagars ård och rehabilitering med antroposofisk inriktning Ekonomiskt tak 7,8 mkr HSN 4 6 årdtillfällen 119 årddygn HSN 7 9 årdtillfällen 161 årddygnhsn HSN 5, årdtillfällen 1141 årddygn Mobilitetcenter Atal from till och med Utredningar om körlämplighet och anpassningsbedömning Utförda uppdrag 232 Körlämplighet 119, körkortstillstånd 105, bilanpassning 8 Vanligaste diagnosen demens 25%, stroke 24% Neuropsykiatrisk/intellektuell funktionsnedsättning 22% HSN 4 24 pers HSN 7 27 pers HSN 5,11, pers

10 Nytt hjälpmedelsatal i Västra Götaland 1 mars 2010 Bakgrund Samerkansatal åren 2008, 49 kommuner och VGR Upphandling a framtida hjälpmedelsförsörjningen 50 enheter skall agera som en kund Regionserice ann upphandlingen Atalet giltigt 1 mars september 2013 (+2 år)

11 Innehåll och omfattning Atalet innefattar hjälpmedel för: Rörelsehinder Kognitit stöd och kommunikation Medicinsk behandling Grundutrustning till kunds egna erksamhet Funktionshyra Funktionsduglig produkt Logistik Montering/installation Ankomst/leeranskontroll Förebyggande och ahjälpande underhåll Rekonditionering Biträde id utredning a medicinteknisk aikelse Återtag och utrangering Administratia kostnader

12 Sortiment A-sortiment: Produkter med hög förskriningsolym, leerans inom 5 arbetsdagar. B-sortiment: Produkter med lägre förskriningsgrad och mindre olym, leerans inom 15 arbetsdagar. Örigt sortiment: leerans enligt öerenskommelse...fortsättning Sortiment Kontinuerligt arbete med utbudet Kundforum godkänner sortiment Hjälpmedelscentralerna består Lokala buffertförråd kommer finnas

13 Skada eller förlust Leerantören har en försäkring Utöer normalt slitage debiteras kunden Vårdgiaren kan begära ersättning a patienten Arbetsgrupp tar fram riktlinjer Målsättning Bättre för brukarna/patienterna Ökat kundinflytande Högre kalitet Ökad säkerhet för brukare/patient Leeranssäkerhet Tillgänglighet på alla områden

14 Återköp Vill enheterna sälja tillbaks sina hjälpmedel till Regionserice eller ill de slussa ut dem stegis under atalsperioden? Gäller hjälpmedel införskaffade efter 1 mars 2007 Engångserbjudande från Regionserice Intresseanmälan senast den 4 december 2009 Skall ara ekonomiskt reglerat 28 februari 2010

15 centrum och äster Fysisk aktiitet pårecept en behandlingsform i tiden Gunilla Stefan FaR Teamet Teameti i Centrum Väster Anna Orwallius Leg Lundqist Sigurdsdotter Verksamhetsutecklare sjukgymnast centrum och äster centrum och äster centrum och äster Fysisk riskfaktorer årt samhälles inaktiitet för fökad största är r en a WHO sjuklighet FaR teamet (Aktit för r tidig li Göteborg G-Ekblom död och leder till centrum & d Nilsson, för f r många nga och äster 2000) 80 (World % bedömer a hjärt Health rt-kärlsjukdomar att: rlsjukdomar Organization) FaR teamet rökstopp kan kstoppoch förebyggas f Göteborg G % a all diabetes cancer och centrum tillräckligt och genom äster med bättre fysisk matanor, aktiitet 1

16 Fysisk inaktiiet - en "tung" riskfaktor Lisstilsfaktorer förklarar f huuddelen a öerikt centrum och äster centrum och äster Öerikt Hjärt-kärlsjukdom Högt Blodfettrubbning Diabetes Gallägssjukdom -Medicinska konsekenser Artros blodtryck -ledbesär Vi äter ton mat under år r listid Cancer Luftägsproblem Sömnapné Ryggbesär HSN Besär Minskad Psykiska 5 FaR FaR teamet förknippade fertilitet besär Göteborg G centrum med och minskad äster rörlighet centrum och äster Tomma Drygt kalorier kaffebröd, 40% a godis, åra chips, matkostnader läsk, l öl l och går g r in till: centrum och äster centrum och äster (Statens folkhälsoinstitut lsoinstitut ) Riskfaktor BMI >27 0 0,5 1 1,5 2 Relati risk för hjärt-kärlsjukdom Högt blodtryck Högt kolesterol Rökning Dålig kondition (fysisk inaktiitet) HSN Figur efter förlaga: Med Sci Sports Exerc 1998;30;899 Mats Börjesson ster Figur Bild ritad efter förlaga i Int J Obesity 1988;12:

17 Beisade Påerkar Ger effekter öerikt/ bibehåller fysisk idealikt aktiitet dödlighet d dlighet i hjärt rt-och kärlsjukdomar k Minskar kraftig minskning a åldersdiabetes frakturer Förb muskelstyrkan och hållfastheten i senor och ligament belastningsskador balans och koordination centrum och äster FaR teamet Ger konditionenr risken f cancer Ökar Stimulerar rbättrar den psykiska hälsan h och ökar stresstoleransen Förb rbättrar bättre en b immunförsaret själuppfattning och själf lförtroende Göteborg G inlärningsf bättre b rningsförm koncentrationsförm barns centrum liskalitet rmågan sociala och äster och rmågan mentala uteckling Kan Komplement Vad behandlande anändas är r FaR? syfte. till både eller i ersättning förebyggande läkemedel. och Ordination Den som skrier ut FaR ska ha god kompetens Tar och tillräcklig kunskap om: Vad patientens hälsostatus eftersom somliga a upp fysisk ofta? gör anamnes aktiitet Du? anänds nds Aktiitet Frekens påmotsarande p sätt s som ett läkemedel l FaR teamet hälsofrämjande tillstånd Göteborg G innebär centrum och fysiska att äster issa aktiiteter är olämpliga Skriftlig länge? Duration Följer Hur Hög/lågriskindiid FaR teamet upp ordination hårt? behandlingsresultatet Göteborg G centrum påen Intensitet och receptblankett aseende fysisk aktiitet! äster Motierande Patientcentrerad samtalsmetodik FYSS Arbetsmetod förskria aktiitet fysisk att Sjukdomsbehandling En FYsisk aktiitet i för Sjukdomspreention hälso-och handbok i fysisk sjukården. aktiitet och FaR centrum och äster centrum och äster Skriftlig ordination FaR Samerkan med friskården Hur anänds nds FaR? FYSS 3

18 FYSS Allmänna del 1 Främja Att Motierande aktiiteteffekter a fysisk Bedöma rekommendationer FaR HSN 5 Olika aktiitet FaR FaR teamet träning bli 5 VG-region typer fysiskt och a samtal styra aktiitet aktiitet fysisk och Göteborg G centrum och äster Hälsoaspekter Infektioner Idrott Barn Graiditet styrketräning plötslig och på Klimakteriet Äldreoch ungaidrott död Alkoholberoende/missbruk Artros Astma Benart Cancer FYSS del 2 Cystisk Demens Benartärsjukdom fibros rsjukdom Metabola Depression Multipel Diabetes typ 1 & 2 Njursjukdom Hjärtrytmrubbningar Obesitas Hj Hjärtsikt Osteoporos Hypertoni Parkinsons FaR HSN Kransk 5 Kranskärlssjukdom FaR FaR teamet 5 VG-region rlssjukdom Resttillst syndromet KOL Reumatoid skleros Lipider Ryggbes Magtarmkanalens Magtarmkanalenssjukdomar Göteborg G sjukdomar Ryggm Schizofreni Sm Resttillstånd Reumatoidartrit Ryggbesär Ryggmärgsskada Smärta artrit sjukdom efter polio centrum och äster Stress Stroke/slaganfall Yrsel Ångest och balansrubbningar centrum och äster centrum och äster Önskade Hälsoinster effekter a sjukårdskostnader FaR för patienten Antal FaR 2009 Minskade läkemedelskonsumtion läkemedelskostnader centrum och äster centrum och äster

19 Åldersfördelning 700 centrum och äster Diagnoser < centrum och äster Diabetes Hypertoni Öerikt/Fetma Stress/Ångest/Depression Värk Kondition/hälsa Lipider Hjärta/Kärl Sömn/Trötthet Osteoporos KOL/Astma Örigt Aktiiteter Flödesschema centrum och äster Promenad/Stagång Gym/Styrka Cykling Simning/Bassäng Gymnastik/Dans Örigt centrum och äster Informationsmaterial centrum och äster Fysisk är st energiomsättning kroppsrörelse relse som ger en ökad fysisk all typ a muskelaktiitet omfattas friluftsli, motion T. ex. tr städning, FaR teamet träning belastning promenader trädg dgårdsarbete i arbetsliet Göteborg G centrum och äster 5

20 aktia Intensiteten rask Alla promenad. indiider i sammanlagt Nationell bör bör, ara rekommendation helst åtminstone arje 30 dag, minuter. måttlig, ar fysiskt t ex Fysisk Uppdaterade Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man Måttlig utöer detta ökar intensiteten. den dagliga mängden och Kraftig aktiitet rekommendationer och folkhälsa lsa Yrkesföreningar FaR teamet för Göteborg Gfysisk aktiitet, centrum och YFA, äster Senska Läkaresällskapet En aerob fysisk aktiitet 30 min, 5 dagar/ Korta eller kombination aktiiteter fysisk aktiitet a minst dessa min, min3 dagar/ centrum och äster Positia Kondition Uth Äldres hälsa inster med FaR Balans Styrkaeffekter på: Rörlighet Muskelmassa Uthållighet Hj Funktionsf Funktionsförm rmåga Nybildning Benmassa FaR teamet Depression Kogniti Ålderdemens Liskalitet Hjärt rt-/k /kärlsjukdom Diabetes funktion typ a 2 hjärnceller Göteborg G centrum och äster Hypertoni Kolesterol Gör något ardagsmotion enkelt -börja med centrum och äster Störst Engagerar Promenaden Beisade Fåbierkningar hälsopotential Kräer stora muskelgrupper HSN 5 Lätt FaR FaR teamet att ingen fåin anpassa positia i utrustning ardagen hälsoeffekter under 1 Att Energiförbrukning Vasaloppmotsarar gåi g ett trapport år r rbrukning tååningar 1 3 kg Vasalopp fettä upp och = 3 ner kg arje fettä dag Göteborg G centrum och äster centrum och äster Physical actiity and public health: Updated recommendation for adults from the American College of Sports Medicine and the American Heart Association Hitta lusten att röra r ra dig! 6

21 Stagång 20% Skonsam Bra Säker id effektiare motionsform lättare för lederna besär än promenad; id i ö.e. n.e. halt och äglag rygg puls, kondition, fettförbränning centrum och äster FaR -gruppserksamhet MI-Samtal centrum och äster Motiations- och motionsgrupp Indiiduell plan/ målsättning Indiiduellt/ andra aktiiteter HSN centrum och äster FaR -sjukgymnast Slussfunktion Rådgining påmotionsanl motionsanläggning Ge kort konsultation och sjukård genomgång kring -frisk friskård ng symtom/besär a rd och träning centrum och äster Professor Steen N. Blair centrum och äster Det är de fysiskt aktia som leer längst och har bäst hälsa oasett ilken sjukdomsgrupp i tittar på 7