Värdet av en eldriven rullstol. hälsoekonomisk analys av förskrivning av eldrivna rullstolar till äldre personer med funktionsnedsättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värdet av en eldriven rullstol. hälsoekonomisk analys av förskrivning av eldrivna rullstolar till äldre personer med funktionsnedsättning"

Transkript

1 Värdet av en eldriven rullstol hälsoekonomisk analys av förskrivning av eldrivna rullstolar till äldre personer med funktionsnedsättning

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Lars Hagberg, Liselotte Hermansson, Carin Fredriksson, Ingvor Pettersson Örebro universitet, Örebro läns landsting Ansvarig handläggare: Raymond Dahlberg, HI URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf Publikationen kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Värdet av en eldriven rullstol hälsoekonomisk analys av förskrivning av eldrivna rullstolar till äldre personer med funktionsnedsättning Lars Hagberg Liselotte Hermansson Carin Fredriksson Ingvor Pettersson Hjälpmedelsinstitutet

4

5 Förord En grundläggande princip för svensk hälso- och sjukvård är allas lika rätt att få den hjälp de behöver. Prioritering mellan olika behövande ska ske baserat på behov med beaktande av kostnadseffektivitet. För att en adekvat prioritering ska kunna göras behövs underlag i form av beskrivningar av tillståndets svårighetsgrad, insatsens effekt och kostnadseffektivitet. För äldre personer med bestående funktionsnedsättning med behov av eldriven rullstol saknas till stor del dessa underlag. Vår förhoppning är att denna studie kan bidra till att minska denna brist. Studien har skett i samarbete mellan Örebro universitet, Institutionen för Hälsovetenskap och medicin, och Örebro läns landsting, Centrum för hjälpmedel samt Vårdvetenskapligt forskningscentrum. Studien har finansierats med medel från Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för regeringsuppdraget Teknik för äldre, Örebro, december 2012 Ingvor Pettersson projektledare 5

6 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 7 English summary... 9 Bakgrund Äldre personer med funktionsnedsättning och eldrivna rullstolar Hälsoekonomisk analysmetod Hälsoekonomisk utvärdering av eldrivna rullstolar Kostnadseffektivitet och prioriteringar inom hälso- och sjukvården Syfte och Mål Målgrupp Metod Studiedesign Livskvalitet Hälsoekonomisk analys Statistisk analysmetod Tidsplan och projektets genomförande Resultat Kostnadseffektivitet Diskussion Referenser

7 Sammanfattning Studiens huvudsyfte var att utvärdera om förskrivning av eldrivna rullstolar för äldre personer med bestående funktionsnedsättning och betydande förflyttningssvårigheter är kostnadseffektivt. Delsyften var att studera olika livskvalitetsinstruments förmåga att fånga användarnas förändring i livskvalitet relaterat till hjälpmedel och att rekommendera hälsoekonomisk analysmetod vid analyser av användning av hjälpmedel. I Örebro län är kriterierna för förskrivning av en eldriven rullstol att personen har bestående funktionsnedsättning som medför betydande förflyttningssvårigheter där behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Personen ska ha kontinuerligt behov 2-3 gånger per vecka året runt för att självständigt klara sina förflyttningar. Undersökningsgruppen bestod av personer som remitterats till Centrum för hjälpmedel, Örebro läns landsting, för utprovning av en eldriven rullstol. Studien genomfördes med en före- och efterdesign med två mättillfällen och med en intervention i form av förskrivning av eldriven rullstol. Mätningar gjordes före förskrivning av eldriven rullstol och efter cirka 4 månaders användning. Studien pågår fortfarande (december 2012) och här presenteras ett delresultat. Det är baserat på 35 deltagare. Samtliga deltagare fick en eldriven rullstol klassificerad av Hjälpmedelsinstitutet som klass B eller C. Alla förskrivna rullstolar var trehjuliga s.k. scooters. Rullstolar av klass B är tillräckligt kompakta för att kunna hanteras inomhus i begränsad omfattning och klarar utomhushinder i begränsad omfattning. Klass C är större och klarar fler hinder och kan köras långa sträckor. I den hälsoekonomiska analysen jämfördes kostnader för eldrivna rullstolar med minskade kostnader, mindre tidsåtgång för närstående och förändring av livskvalitet. Kostnaden för en eldriven rullstol var kr första året och därefter kr per år. Resekostnaden minskade med kr per år (p = 0,04) och närståendes tidsbesparing var 161 timmar per år (p = 0,02). Livskvaliteten förbättrades i intervallet 0 0,3 QALY under 3-5 år. Resultatet kan sammanfattas i fyra grupper: 7

8 Om närståendes tid inte anses ha något värde och antagande görs att livskvalitet inte har påverkats = ej kostnadseffektivt. Om närståendes tid värderas som restid (enligt SIKAs 1 rekommendation) och antagande görs att livskvalitet inte har påverkats = kostnadseffektivt (leder till nettobesparingar och är kostnadseffektivt oberoende av livskvalitet). Om närståendes tid inte anses ha något värde och antagande görs att livskvalitet har påverkats enligt medelvärde = kostnadseffektivt (acceptabel kostnad per vunnet QALY). Om närståendes tid värderas som restid (enligt SIKAs rekommendation) och antagande görs att livskvalitet har påverkats = kostnadseffektivt (leder till nettobesparing och vunna QALYs). Vår bedömning är att förskrivning av eldrivna rullstolar till äldre personer med bestående funktionsnedsättning som medför betydande förflyttningssvårigheter är kostnadseffektiv. I denna begränsade studie går det dock inte att belägga det med säkerhet. Bedömningen bygger på följande: Förbättrad livskvalitet (SF-36), upplevd nytta (IPPA) och ökad aktivitet och delaktighet (WHODAS 2.0). Studiens begränsade omfattning, men framför allt de hälsoekonomiska livskvalitetsinstrumentens (EQ-5D, EQ VAS, SF-6D och HUI3) dåliga anpassning till den aktuella gruppen, har gjort att vinster i QALYs är osäkra. Signifikant minskade kostnader för resor. Signifikant minskad tid för service från närstående. Det är oklart hur denna tidsbesparing ska värderas; allt från 0 kr till 187 kr per timme rekommenderas i litteraturen. Intervjuer med närstående bekräftar att effekterna av den eldrivna rullstolen är värdefull för dem. De använda livskvalitetsinstrumenten bedöms genomgående ha dålig förmåga att mäta de vinster som ett hjälpmedel innebär. Två av dem fångar sociala vinster, men ingen fångar den kompensation i funktionsförmåga som den eldrivna rullstolen medför. 1 Statens institut för kommunikationsanalys 8

9 English summary The aim of the study was to evaluate cost-effectiveness of prescribing powered wheelchairs to elderly people with disability. A pre- and post-intervention design was used with follow up at 4-month. The study is still ongoing and here is an interim result presented based on 35 participants. In the calculation of cost-effectiveness, cost of powered wheelchair, gains in quality of life, savings and relatives less time use were considered. Costs of the powered wheelchair were SEK the first year, and SEK the following years. Travelling costs decreased with SEK yearly (p = 0,04) and relatives time saving were 161 hours yearly (p = 0,02). Quality of life increased in the range of 0 0,3 QALYs during 3-5 years (ns). If cost-effectiveness ratios are calculated based on mean QALY gain, the intervention can be regarded as cost-effective. Further, if time savings are valued in the same way as in transportation investment, the intervention is cost saving. Used quality of life instruments (EQ-5D, EQ VAS, SF-6D and HUI3) were insensitive to quality of life gains related to powered wheelchair. 9

10 Bakgrund Äldre personer med funktionsnedsättning och eldrivna rullstolar I dag har äldre personer tillgång till ett stort utbud av hjälpmedel som kan bidra till ett fortsatt aktivt liv. Generellt syftar hjälpmedel till att en person själv eller med hjälp av andra ska kunna tillgodose grundläggande personliga behov som att klä sig och sköta sin hygien, delta i fritidsaktiviteter och fungera i hemmet och närmiljön. Hjälpmedel kan kompensera för skillnaden mellan en persons kapacitet och omgivningens krav [1, 2] och öka livskvaliteten [3, 4]. Förskrivning av eldrivna rullstolar har ökat under de senaste årtiondena. År 2002 var prevalensen 226 eldrivna rullstolar per innevånare i Sverige [5]. I takt med att andelen äldre i samhället ökar och att äldre idag är mer aktiva än tidigare så torde förskrivning av eldrivna rullstolar till äldre öka. Det är hjälpmedel som i relation till andra hjälpmedel är relativt dyra och med stor tidsåtgång för förskrivning och initialt stöd i användandet. I den här studien var de eldrivna rullstolarna trehjuliga scooters av klass B och C, med ett inköpspris mellan kr och kr. För en person med rörelsehinder kan ett hjälpmedel som en eldriven rullstol betyda skillnaden mellan ett aktivt och passivt liv. Antalet studier som studerat effekten är dock få. I en systematisk litteraturstudie om förflyttningshjälpmedel granskades studier med fokus på personernas aktivitet och delaktighet i vardagen [6]. Slutsatsen var att förflyttningshjälpmedel förbättrade detta. Dock berörde endast tre av studierna betydelsen av en eldriven rullstol för aktivitet och delaktighet i vardagen. Vid ett tidigare projekt har användning av eldrivna rullstolar för personer med stroke utvärderats [7, 8]. Personerna i undersökningsgruppen var mellan år och resultatet visade bland annat att av 118 nämnda problem innan förskrivning av eldriven rullstol så avhjälptes 101. Troligtvis kan användning av eldriven rullstol även påverka aktivitet och delaktighet hos personer äldre än 65 år, men inga studier belyser ännu detta. Vilken påverkan eldrivna rullstolar kan ha på äldres livskvalitet är studerat i begränsad omfattning. En studie visar höjd livskvalitet för patienter med stroke [7]. Så vitt vi vet har ingen hälsoekonomisk analys genomförts bland äldre med bestående funktionsnedsättning och förskrivning av eldriven rullstol. 10

11 I en litteraturöversikt om evidens för att förskriva rullstolar (manuella och eldrivna) hade inte någon hälsoekonomisk analys hittats [9]. Hjälpmedelsinstitutet har nyligen (oktober 2012) gett ut en rapport om nytta och kostnader med eldriven rullstol [10]. Hälsoekonomisk analysmetod Ekonomiska analyser av hjälpmedel ska utgå från samma principer som andra insatser som syftar till att förbättra hälsa och livskvalitet relaterat till hälsa. Här följer en presentation av grundprinciperna vid hälsoekonomiska analyser. Vanligtvis skiljer man på fyra typer av ekonomiska utvärderingar [11]: kostnadsminimeringsanalys kostnadseffektanalys kostnadsnyttoanalys kostnadsintäktsanalys Alla fyra typerna beräknar kostnaderna på samma sätt; det som skiljer är hur hälsoeffekterna mäts och värderas. En kostnadsminimeringsanalys förutsätter identiska hälsoeffekter. När denna förutsättning är uppfylld är insatsen med lägst kostnad den mest kostnadseffektiva. Oftast är dock hälsoeffekterna olika varför denna metod är ovanlig. I stället kan kostnadseffektanalys användas där hälsoeffekterna redovisas i ett endimensionellt effektmått, t.ex. antalet som ändrat levnadsvana, antalet överlevande eller antalet vunna levnadsår. Resultatet redovisas som en kvot, t.ex. kostnad per vunnet levnadsår eller kostnad per patient som slutat röka. Studier med olika effektmått är svåra att jämföra med varandra. Kostnadseffektivitet uttryckt i mått som kostnad per patient som slutat röka eller blivit botad ger inte beslutsfattare bästa information om insatsen är värd att införa eller inte. I en kostnadsnyttoanalys vägs hälsoeffekterna i form av levnadsår och livskvalitet ihop i ett mått. Det mest använda måttet är kvalitetsjusterade levnadsår QALYs (Quality Adjusted Life Years). Måttet tar hänsyn till förändring av antal levnadsår, men också till förändring i livskvalitet. Ett år med full livskvalitet (ofta definierat som fri från sjukdom och besvär) representerar 1 QALY. Livskvalitet mäts på en skala mellan 0 och 1. Om en insats (exempelvis ett hjälpmedel) höjer livskvaliteten från 0,6 till 0,7 i fem års tid blir den sammanlagda vinsten 0,5 QALY (5 x 0,1). 11

12 I en kostnadsintäktsanalys, slutligen, värderas både kostnader och hälsoeffekter i pengar. Att värdera hälsa i pengar är problematiskt och förekommer sällan som underlag för prioritering i svensk hälso- och sjukvård. Ibland är kostnaden för en insats lägre än de besparingar den för med sig. Då är metoden kostnadseffektiv, hälsoeffekterna oräknade, och kan presenteras i en kostnadsintäktsanalys. Kostnadseffektiviteten för en insats som beskrivs med dessa analysmetoder gäller för ett specifikt tillstånd och i jämförelse med ett specifikt alternativ. Om nya alternativ att jämföra med introduceras kan kostnadseffektiviteten för insatsen förändras drastiskt. Kostnadseffektivitet är således relativ. Lämpliga jämförelsealternativ för analys av nya typer av insatser är det som är klinisk standard. Inte sällan innebär klinisk standard att inte någon insats görs. Att en insats är kostnadseffektiv för en viss patientgrupp jämfört med ett alternativ innebär inte att den minskar kostnaderna. En kostnadseffektiv metod kan tvärtom leda till ökade kostnader, t.ex. om man övergår från ett billigt blodtryckssänkande läkemedel till ett dyrare men effektivare. Väljer man detta alternativ innebär det, med oförändrad budget, att nedskärningar måste göras inom någon annan verksamhet inom landstingets/ regionens område. Den analysmetod som har störst betydelse för prioritering i Sverige är kostnadsnyttoanalys. I och med tillkomsten av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har anvisningar utformats för hur de hälsoekonomiska analyser ska genomföras som ska utgöra beslutsunderlag inom svensk hälso- och sjukvård [12]. SBU har också utvecklat anvisningar för hur hälsoekonomiska analyser ska göras och värderas [13]. Båda myndigheterna förordar kostnadsnyttoanalys. Hälsoekonomisk utvärdering av eldrivna rullstolar Det finns omfattande litteratur som beskriver hur hälsoekonomiska analyser bör utföras, mer eller mindre i detalj. Dels finns en mängd internationell [11] och svensk [14-16] litteratur av skolbokskaraktär, internationella guidelines [17] och svenska [12, 13] anvisningar. Det finns därför ingen anledning att i detalj gå igenom dessa instruktioner. I stället är fokus på det som kan vara speciellt vid hälsoekonomiska analyser av förskrivning av hjälpmedel. Vissa gemensamma metodfrågor kan finnas för hjälpmedel i allmänhet, men här berörs hjälpmedel för förflyttning. Många hälsoekonomiska analyser berör effekter av insatser som syftar till att förlänga liv, antingen genom behandling eller genom prevention. 12

13 Andra berör behandlingsresultat i form av botat eller medicinskt förbättrad. När det gäller hjälpmedel handlar effekten oftast om förbättrad funktion och förmåga utan medicinsk förändring. Hela effekten kan uttryckas i termer av förbättrad livskvalitet. Mätning av livskvalitet är en mycket viktig del i hälsoekonomiska analyser och dessa mätningar innehåller en värdering av livskvalitetstillstånden i jämförelse med fullt frisk eller bästa tänkbara hälsa. Som hjälp vid dessa mätningar finns livskvalitetsinstrument som innehåller redan gjorda värderingar av de svarsalternativ som finns i instrumenten. Dessa instrument är generella vad gäller hälsa och utgår från att de ska kunna användas på populationsnivå. De livskvalitetsinstrument som kan användas i hälsoekonomiska analyser ska vara uppbyggda med en s.k. preferensvärdering av de olika tillstånden. Denna värdering ska göras så att ett värde ges och det ska ske på en skala mellan 0 och 1. Från detta värde kan vunna QALY beräknas. Det finns tre grundläggande metoder att göra värderingen [11]: Time trade-off den som värderar får jämställa att leva ett antal kvarvarande år med tillståndet med ett antal år fullt frisk/fri från besvär. Om exempelvis 10 år med ett tillstånd med nedsatt livskvalitet jämställs med 8 år fullt frisk så är livskvalitetsvärdet för tillståndet 0,8. Standard gamble den som värderar får ta ställning till vilken risk som han/hon är beredd att acceptera för att bli fullt frisk. Om personen är beredd att acceptera 20 procents risk att avlida är livskvalitetsvärdet för tillståndet 0,8. Rating scale den som värderar får ta ställning till tillståndets livskvalitetsvärde genom att markera på en skala mellan 0 och 1 där 0 är sämsta tänkbara hälsa/inget värde och 1 är bästa tänkbara hälsa/fri från sjukdom och besvär. Det är tveksamt om denna metod kan anses vara en egentlig värdering. Att konstruera ett livskvalitetsinstrument och genomföra en studie av preferenser är ett mycket omfattande arbete. Därför finns få instrument och med validerad svensk översättning finns endast tre EQ-5D, EQ VAS och SF-6D (se sidan 20-21). Därtill finns ett kanadensiskt (Health Utility Index) som kan vara aktuell att använda. De har delvis olika uppbyggnader. Förutom olika antal frågor och svarsalternativ skiljer de sig åt i perspektiv. De har frågor om fysisk och psykisk funktion, men det förekommer också frågor av mer social karaktär. Exempelvis finns frågor om att klara sin vardag eller kunna göra det man vill göra. I en studie av effekter av hjälpmedel för förflyttning har visats att de viktigaste effekterna är ökad aktivitet och delaktighet samt upplevelse av nytta [7]. 13

14 Ett antagande i den här analysen är att förändringar av aktivitet, delaktighet och upplevd nytta bör korrelera till förändringar av livskvalitet. Baserat på det har vi studerat hur väl förändrad livskvalitet mätt med 4 olika instrument överensstämmer med dessa förändringar. Antagandet är att ju bättre de korrelerar desto bättre förmåga har livskvalitetsinstrumentet att fånga förändringar relaterat till förskrivning av hjälpmedel (eldriven rullstol). Kostnadseffektivitet och prioriteringar inom hälso- och sjukvården Den etiska plattformen Kostnadseffektivitetens betydelse vid prioritering i hälso- och sjukvården behandlades för första gången i Sverige i Prioriteringsutredningen i mitten av 90-talet [18]. Utredningen ledde fram till en proposition 1996/97:60 Prioriteringar inom hälso- och sjukvården [19]. I den sägs att människovärdesprincipen är en grundläggande etisk princip som innebär att alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av bl.a. personliga egenskaper, ålder och funktioner i samhället. En andra etisk princip är behovs- och solidaritetsprincipen som innebär att resurserna bör satsas på de områden (verksamheter och individer) där behoven är som störst. Förhållandevis mer resurser ska ges till de mest behövande, till dem med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. En tredje etisk princip är kostnadseffektivitetsprincipen som säger att det ska vara en rimlig relation mellan kostnader och effekt. Viktiga beståndsdelar i begreppet kostnadseffektivitet är kostnad för insatsen, effekter på hälsa och livskvalitet för berörda individer och förändringar i utnyttjande av sjukvård och annan samhällsservice. Prioriteringsutredningen sa att prioritering utifrån behov (egentligen sjukdomens svårighetsgrad) ska vara överordnat kostnadseffektivitet, men när Läkemedelsförmånsnämnden (numera TLV) tillkom 2002 förtydligades att kostnadseffektivitet ska vägas mot sjukdomens svårighetsgrad. Hälso- och sjukvårdslagen Principer för hur hälso- och sjukvård ska ges finns i Hälso- och sjukvårdslagen [20]. I 2 sägs att vården ska ges på lika villkor för hela befolkningen. Det knyter an till Människovärdesprincipen och innebär att äldre 14

15 personer har samma rätt till behandling inklusive hjälpmedel som övriga befolkningen. Samma kriterier för prioritering ska gälla för hela hälso- och sjukvården och alla patientgrupper. I 2 uttrycks det som Prioriteringsutredningen föreslog att den som har störst behov av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Landstingens ansvar är tydliggjort i 3. Patienten ska få den valda behandlingen om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat (= kostnadseffektivitetsprincipen). Avseende hjälpmedel skall landstinget erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade och planeringen ska ske i samverkan med den enskilde. I 28 beskrivs kravet på kostnadseffektivitet ytterligare. Vården ska organiseras så den tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Prioriteringar inom Nationella riktlinjer och TLV:s beslut Kostnadseffektivitet uttryckt som kostnad per vunnet QALY används systematiskt av TLV vid ställningstagande till godkännande av läkemedel, samt av Socialstyrelsen vid utformning av nationella riktlinjer för hälsooch sjukvården. Riktlinjerna bygger på en sammanvägning av sjukdomens svårighetsgrad, behandlingsmetodens effekt och kostnadseffektivitet. I praktiken innebär det att prioritering i första hand görs baserat på svårighetsgrad och effekt av behandling. Skulle kostnadseffektiviteten av en insats vara mindre god görs en nedprioritering av insatsen. Om kostnadseffektiviteten är acceptabel behålls prioriteringen. Extra god kostnadseffektivitet ger ingen högre prioritering. Socialstyrelsen använder fyra intervall för att beskriva kostnadseffektiviteten (se tabell 1). Kostnad per QALY eller vunnet levnadsår jämfört med alternativ åtgärd Låg < kr Måttlig < kr Hög < kr Mycket hög > kr Tabell I. Bedömning av kostnadseffektivitet. Det finns inga regler kopplat till dessa nivåer. En ungefärlig tolkning (dock ingen regel) är att låg kostnad alltid innebär en acceptabel kostnadseffektivitet, måttlig anses oftast som acceptabel, hög bara i undantagsfall och mycket hög att insatsen inte ska prioriteras. För att prioritering av insatser ska kunna ske på detta systematiska sätt förutsätts väl gjorda effektstudier 15

16 och hälsoekonomiska analyser. När såväl klinisk praxis som evidens saknas blir insatsen inte föremål för prioritering utan anses i stället vara en forskningsfråga. För att insatser som innehåller användning av hjälpmedel ska kunna prioriteras på samma systematiska sätt behöver effektstudier och hälsoekonomiska analyser göras. Syfte och Mål Studiens huvudsyfte var att utvärdera om förskrivning av eldriven rullstol för äldre personer med bestående funktionsnedsättning och betydande förflyttningssvårigheter är kostnadseffektivt. Delsyften var att studera olika livskvalitetsinstruments förmåga att fånga användarnas förändring i livskvalitet relaterat till hjälpmedel och att rekommendera hälsoekonomisk analysmetod vid analyser av användning av hjälpmedel. Målgrupp I Örebro län är kriterierna för förskrivning av en eldriven rullstol att personen har bestående funktionsnedsättning som medför betydande förflyttningssvårigheter där behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Personen ska ha kontinuerligt behov 2-3 gånger per vecka året runt för att självständigt klara sina förflyttningar. Undersökningsgruppen består av personer som remitterats till Centrum för hjälpmedel (CFH), Örebro läns landsting, för utprovning av en eldriven rullstol. 16

17 Metod Studiedesign Studien genomfördes med en före- och efterdesign med två mättillfällen och med en intervention i form av förskrivning av eldriven rullstol. Mätning gjordes före förskrivning av eldriven rullstol och efter cirka 4 månaders användning. Inklusionskriterierna var: 65 år eller äldre vid utprovningstillfället. Inte tidigare fått en eldriven rullstol klassificerad av Hjälpmedelsinstitutet som B eller C enligt EN Förmåga att förstå och uttrycka sig på svenska. Studien pågår fortfarande (december 2012) och här presenteras ett delresultat. Det är baserat på 35 deltagare. Fyrtioåtta personer tillfrågades om deltagande varav 42 tackade ja. Fem personer avled under studietiden och 2 personer avböjde att delta i uppföljningen, som exkluderades ur studien. Av deltagarna i studien var 7 (20 procent) kvinnor och 28 män (80 procent). Medelåldern var 79 år med en spridning mellan 66 och 87 år. Sjutton deltagare (49 procent) var sammanboende. I den hälsoekonomiska analysen är det intressant att utgå från vilken livskvalitetsvinst som krävs för att insatsen ska vara tillräckligt kostnadseffektiv för att prioriteras. Detta har legat till grund för hur omfattande studien behöver vara. Om deltagarna höjer sin livskvalitet med 0,03-0,04 (på en skala 0-1), kan en acceptabel kostnadseffektivitet förväntas (allt annat oförändrat). Det bedömdes som rimligt att detta kan uppnås med tanke på känd förbättring [8] i aktivitet och delaktighet som eldriven rullstol ger. Om 55 deltagare fullföljer studien kan en förbättring med 0,04 identifieras, om standardavvikelsen inte överstiger 0,1 och med 80 procent power. Då forskningspersonerna är äldre kan sjukdom eller andra 2 Klass B Rullstolar tillräckligt kompakta och manöverbara för inomhusanvändning i begränsad omfattning och för att klara utomhushinder i begränsad omfattning. Klass C Rullstolar, oftast stora, och inte nödvändigt avsedda för inomhusanvändning men kapabla att köra långa sträckor och klara utomhushinder. 17

18 händelser inträffa och det finns risk att några av dem inte fullföljer sin medverkan. Därför bestämde vi oss för att ha som mål att inkludera 65 forskningspersoner. Intervention och procedur Remiss för utprovning av eldriven rullstol kom till CFH. Personerna kallades enligt ordinarie rutin till CFH för utprovning av eldriven rullstol. Hjälpmedelskonsulenterna avgjorde om personen uppfyllde inklusionskriterierna för studien. Om så var fallet informerades personen, efter utprovning av eldriven rullstol, muntligt och skriftligt av hjälpmedelskonsulent/forskningsassistent om den aktuella studien. I det här skedet behövde inte personen ta ställning till medverkan eller ej. Forskningsassistenten kontaktade i stället den presumtiva forskningspersonen per telefon som då meddelade om han/hon var villig att delta i studien. Om så var fallet bestämdes tid och plats för besöksintervju. Den kunde ske i forskningspersonernas hem, på CFH eller annan plats som man kom överens om. Vid mötet gavs återigen information om studien. Om personen samtyckte till att medverka fick han/hon underteckna samtyckesformuläret. En första intervju med mätningar genomfördes. Vid andra intervjun efter 4 månaders användning av eldrivna rullstolen gjordes samma mätningar. Samtliga deltagare fick en eldriven rullstol klassificerad av Hjälpmedelsinstitutet som klass B eller C. Alla rullstolarna var trehjuliga s.k. scooters. De av klass B är tillräckligt kompakta för att hanteras inomhus i begränsad omfattning och klarar utomhushinder i begränsad omfattning. Klass C är större och klarar fler hinder och kan köras långa sträckor. Utprovning skedde vid CFH och därefter erhöll personen individanpassad hjälp att komma igång att använda den eldrivna rullstolen. Kostnader och besparingar Kostnader för insatsen består av: Inköpskostnaden (exklusive moms) för den eldrivna rullstolen har hämtats från det pris som Örebro läns landsting betalar för rullstolen. Den förväntade livslängden har bedömts vara 10 år. Avskrivning har gjorts med 10 procent per år med 3 procents kalkylränta på bokfört värde. Uppskattad tidsåtgång för förskrivning av rullstolen. Uppskattad tidsåtgång för utprovning. 18

19 Uppskattad tidsåtgång för personal att stödja träning med rullstolen. Underhållskostnad för eldriven rullstol. Personalkostnaderna är beräknade baserat på genomsnittslön i landet för aktuell personalkategori (arbetsterapeut kr/mån). Ett påslag har gjorts med 45 procent för personalsociala avgifter. Ett antagande har gjorts att hälften av en anställds tid är tid med brukare för utprovning etc. Resten är förberedelse, utbildning, samordning, raster, semester m.m. Kostnaden per timme med brukare har därmed beräknats vara dubbelt så hög som personalkostnaden per timme. Lokalkostnader och overheadkostnader har inte tagits med i beräkningen. Den eldrivna rullstolen kan medföra anpassningar av bostad och garage m.m. Dessa kostnader har inte beaktats i analysen. De oftast förekommande besparingarna i hälsoekonomiska analyser i allmänhet är minskad sjukvårdskonsumtion och sjukskrivning/produktionsbortfall. Med tanke på att studietiden är så pass kort som fyra månader kommer vi inte kunna identifiera några besparingar inom dessa områden. Däremot finns tre andra områden för möjliga besparingar. Minskade kostnader för transporter som färdtjänst, taxi och egen/närståendes bil. Ökad rörlighet kan innebära minskade kostnader för service genom att personen själv klarar av fler aktiviteter. Ökad rörlighet kan innebära att närstående avlastas. Det finns ingen konsensus om hur denna tid ska värderas, men ändrad tidsåtgång värderas på alternativa sätt som diskuteras i litteraturen [11]. Uppgifterna har insamlats via frågeformulär där deltagarna i studien angivet senaste månadens förhållanden, dels vid start i studien och dels vid uppföljning. Livskvalitet Livskvalitetsinstrument används i hälsoekonomiska analyser som underlag för att beräkna vunna QALYs. De består av ett antal frågor om livskvalitet i kombination med en värdering av de olika svarsalternativen. I denna värdering jämförs olika svarsalternativ för nedsatt livskvalitet med att inte ha nedsatt livskvalitet (se sidan 20-21). Instrumenten är relativt kortfattade med få frågor och svarsalternativ. De är enkla att använda, 19

20 men därför kan de också missa aspekter av livskvalitet som exempelvis är förenade med utnyttjande av hjälpmedel. Ett delsyfte i denna rapport är att visa hur väl livskvalitetsinstrument i hälsoekonomiska analyser fångar förändring i livskvalitet i samband med användning av en eldriven rullstol. Vår hypotes är att den viktigaste effekten vid användning av en eldriven rullstol är ökad aktivitet och delaktighet. Vi avser att studera hur förändring i livskvalitet mätt med 4 livskvalitetsinstrument korrelerar till förändring av aktivitet och delaktighet mätt med Individually Prioritized Problem Assessment (IPPA) [21, 22] respektive World Health Organisation Disability Assessment Schedule (WHODAS 2.0) [23]. Här presenteras de livskvalitetsinstrument som ingår i den här studien. EQ-5D EQ-5D är konstruerad för att användas i utvärderande studier och forskning och kan med fördel användas tillsammans med andra mätinstrument, t.ex. sjukdomsspecifika, och kan också användas på befolkningsnivå [24]. Skalan bygger på de 5 dimensionerna rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärta/besvär och rädsla/nedstämdhet. För varje dimension finns en fråga med tre svarsalternativ: inga besvär, lätta/måttliga besvär och svåra besvär. Det innebär att det finns 243 (dvs. 35) möjliga svarskombinationer. För att sammanväga svarskombinationerna används en preferensvärdering gjord inom en brittisk population [25]. Det är ett självinstruerande frågeformulär som fylls i på 5 minuter. Instrumentet har använts i många befolkningsstudier och kliniska studier i Sverige. För att kunna se förändringar i livskvalitet så behöver gruppen ha en väsentligt nedsatt livskvalitet samt haft stora förändringar. En stor andel av befolkningen/patienterna har takvärdet för de flesta frågorna. Exempelvis är det bästa värdet på fysisk funktionsförmåga att kunna gå utan besvär. Endast 3 svarsalternativ per fråga innebär att instrumentet är okänsligt för mindre förändringar. F.n. pågår en utveckling av EQ-5D till 5 svarsalternativ per fråga, men med oförändrade frågor. En Europeisk preferensvärdering pågår i 8 länder (ej Sverige). EQ VAS EQ VAS ingår i samma frågeformulär som EQ-5D, men är en fristående konstruktion [24]. Den består av en fråga där den svarande ska sätta ett 20

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar - med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska

Läs mer

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel. Hälsoekonomi Det är säkert många av er som i vårddebatten hört talas om kostnadseffektivitet, men vad är egentligen kostnadseffektivitet och hur beräknar man kostnadseffektivitet? Det och lite till kommer

Läs mer

QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ

QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ Inledning Bakgrund och nuläge Lars Bernfort: HSA, Linköpings universitet Swedish value sets for EQ-5D health states Kristina Burström:

Läs mer

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013 Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013 Niklas Hedberg, Avdelningschef nya läkemedel Malin Blixt, Projektledare-medicinteknikprojektet Ann-Charlotte Dorange, Hälsoekonom

Läs mer

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr Hälsoekonomi tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och analysmetoder med kunskap om faktorer som påverkar människors hälsa samt om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering. Nationalencyklopedin

Läs mer

Värdet av en eldriven rullstol. fokus på äldre användare och anhöriga

Värdet av en eldriven rullstol. fokus på äldre användare och anhöriga Värdet av en eldriven rullstol fokus på äldre användare och anhöriga Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Ingvor Pettersson, Liselotte Hermansson, Lars Hagberg, Gunilla Larsholt, Carin Fredriksson

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Inna Feldman, Karoline Jeppsson Inna.feldman@lul.se Vad är hälsoekonomi? Jämför de

Läs mer

Hur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng

Hur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng Hur värderas medicinska produkter av samhället Wing Cheng Vår vision Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Det här gör TLV Beslutar om subvention av läkemedel och förbrukningsartiklar Beslutar om subvention

Läs mer

En introduktion. PrioriteringsCentrum PrioC

En introduktion.  PrioriteringsCentrum PrioC HÄLSOEKONOMI och PRIORITERINGAR En introduktion Emelie Heintz & Gustav Tinghög Emelie.heintz@liu.se Gustav.tinghog@liu.se Centrumför utvärdering av MedicinskTeknologi CMT PrioriteringsCentrum PrioC Vilka

Läs mer

Hälsoekonomisk analys Exemplet Björknässtudien

Hälsoekonomisk analys Exemplet Björknässtudien Hälsoekonomisk analys Exemplet Björknässtudien Margareta Eriksson Medicine doktor sjukgymnastik, forskningskoordinator Projektledare Fysisk aktivitet på recept Norrbottens läns landsting Lars Hagberg Hälsoekonom,

Läs mer

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade

Läs mer

Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater

Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater Niclas Olofsson 7 64587 niclsa.olofsson@lvn.se QALY Quality adjusted life years tar hänsyn till både antal år av liv och den

Läs mer

HÄLSOEKONOMISKA ANALYSER FÖR INSATSER TILL SKÖRA ÄLDRE SBU:S PROJEKT INOM ÄLDREOMRÅDET. Thomas Davidson & Harald Gyllensvärd

HÄLSOEKONOMISKA ANALYSER FÖR INSATSER TILL SKÖRA ÄLDRE SBU:S PROJEKT INOM ÄLDREOMRÅDET. Thomas Davidson & Harald Gyllensvärd HÄLSOEKONOMISKA ANALYSER FÖR INSATSER TILL SKÖRA ÄLDRE SBU:S PROJEKT INOM ÄLDREOMRÅDET Thomas Davidson & Harald Gyllensvärd Befolkningsprognos: ökning av andel äldre jämfört med 2013 års befolkning 250%

Läs mer

12-frågeversion, intervjuadministrerad

12-frågeversion, intervjuadministrerad 12-frågeversion, intervjuadministrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification, Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

WHODAS 2.0 WORLD HEALTH ORGANIZATION DISABILITY ASSESSMENT SCHEDULE 2.0

WHODAS 2.0 WORLD HEALTH ORGANIZATION DISABILITY ASSESSMENT SCHEDULE 2.0 -frågeversion, intervjuadministrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification,Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

Varför har vi QALY s och hur kan de användas?

Varför har vi QALY s och hur kan de användas? Varför har vi QALY s och hur kan de användas? Lars Lindholm Professor i hälsoekonomi Umeå International School of Public Health Umeå universitet Lars.lindholm@epiph.umu.se Innehåll: Vad är kostnadseffektivitet

Läs mer

BESLUT. Datum 2012-06-27

BESLUT. Datum 2012-06-27 BESLUT 1 (5) Datum 2012-06-27 Vår beteckning SÖKANDE Shire Sweden AB Svärdvägen 11D 182 36 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2014-12-11 Vår beteckning SÖKANDE Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN Manual och anvisningar Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum, Linköpings universitet i samarbete

Läs mer

Hälsoekonomiska analyser

Hälsoekonomiska analyser Hälsoekonomiska analyser Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, Linköpings Universitet Samt SBU, Statens Beredning för medicinsk Utvärdering 1 oktober

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg, hälsoekonom. Christel Hellberg, projektledare

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg, hälsoekonom. Christel Hellberg, projektledare Beslut 1(1) Datum för beslut Beslutsserie 2016-10-10 GD-beslut Nummer Nr 55/2016 Dnr 5TY2016/74 Beslutande Samråd med Föredragande Susanna Axelsson, generaldirektör Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg,

Läs mer

BESLUT. Datum 2015-12-17

BESLUT. Datum 2015-12-17 BESLUT 1 (8) Datum 2015-12-17 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Repatha,

Läs mer

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Version 11, 2012-01-18 Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Fastställd av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 13 februari 2012 Gällande från den 1 maj 2012 2 (6) Innehållsförteckning

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Varför har inte alla godkända läkemedel förmån? eller Varför är TLV så besvärliga? Karl Arnberg, TLV Mellansvenskt läkemedelsforum, Örebro

Varför har inte alla godkända läkemedel förmån? eller Varför är TLV så besvärliga? Karl Arnberg, TLV Mellansvenskt läkemedelsforum, Örebro Varför har inte alla godkända läkemedel förmån? eller Varför är TLV så besvärliga? Karl Arnberg, TLV Mellansvenskt läkemedelsforum, Örebro 2013-03-06 Det här gör TLV Beslutar om subvention av läkemedel

Läs mer

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Problem med analyser av EQ-5D data Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Tänkte prata om Vad är EQ-5D? Hur analyseras EQ-5D data? Kort repetition av t-testet T-testet och EQ-5D data Kort repetition

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Är gräset grönare hos grannen?

Är gräset grönare hos grannen? Är gräset grönare hos grannen? Om prioriteringar i den svenska hälso- och sjukvården Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet Vattenbrist hotar i sydöstra Sverige Prioritering av hälso-och

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Övriga medarbetare Marie Holmefur, leg arbetsterapeut,

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Hälsoekonomiskt underlag Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Hälsoekonomiskt underlag Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Hälsoekonomiskt underlag Bilaga Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Metod för den hälsoekonomiska bedömningen... 4 Metodologiska utgångspunkter...

Läs mer

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

HFS Hälsovinstmätningsprojekt HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (16) BESLUTSSTÖD PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL I NORRBOTTENS LÄN Manual och anvisningar 160208 Manualen har utarbetats inom Prioriteringscentrum,

Läs mer

NEOPHARMA PRODUCTION AB Box 22 751 03 Uppsala

NEOPHARMA PRODUCTION AB Box 22 751 03 Uppsala BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE NEOPHARMA PRODUCTION AB Box 22 751 03 Uppsala Företrädare: Ulf Rosén SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-02-11

BESLUT. Datum 2009-02-11 BESLUT 1 (5) Datum 2009-02-11 Vår beteckning SÖKANDE WYETH AB Box 1822 171 24 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Först lite om Myndigheten för delaktighet

Först lite om Myndigheten för delaktighet Först lite om Myndigheten för delaktighet Den 1 maj bildas Myndigheten för delaktighet (Mfd) Den bildas av Handisam och de delar av Hjälpmedelsinstitutet som bedöms vara statliga Verksamheter som inte

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Att satsa på folkhälsa en god affär

Att satsa på folkhälsa en god affär Att satsa på folkhälsa en god affär Stockholm 26 april 2012 Lars Hagberg, med dr, Örebro läns landsting Hur prioritera? 200 miljarder satsas på hälso- och sjukvård varje år. Vilka insatser ska dessa pengar

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 1(2) 22 februari 2006 HS 2004/0097 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 Uppdateringen består av: Förtydligande av riktlinjer kring

Läs mer

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Ansvarig handläggare

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för diabetesvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3 Hur vi avgränsar ett

Läs mer

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen 1 Välkommen Utbildning om nya förskrivningsprocessen Styrande dokument 2 3 Viktigare författningar Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Lagen om medicintekniska produkter Lagen om offentlig

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2006-10-23 1977/2005

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2006-10-23 1977/2005 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för

Läs mer

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-11 ALN-2012-0232.10 Äldrenämnden Avgifter på tekniska hjälpmedel Förslag till beslut Kontoret

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-06-07

BESLUT. Datum 2010-06-07 BESLUT 1 (5) Datum 2010-06-07 Vår beteckning SÖKANDE ORPHAN EUROPE NORDIC AB Banérgatan 37 115 22 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04

Läs mer

Vad är det egentligen vi svarar på? - En djupdykning i time trade-off (TTO) metoden och dess brister

Vad är det egentligen vi svarar på? - En djupdykning i time trade-off (TTO) metoden och dess brister Vad är det egentligen vi svarar på? - En djupdykning i time trade-off (TTO) metoden och dess brister Emelie Heintz 1,2, Marieke Krol 3, Lars-Åke Levin 2 1 Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU),

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr NPL förp.-id AIP (SEK) AUP (SEK) Elvanse Vuxen. Kapsel 30 mg 30 st 122362 20140506100034 675,00 735,50 Elvanse Vuxen

Namn Form Styrka Förp. Varunr NPL förp.-id AIP (SEK) AUP (SEK) Elvanse Vuxen. Kapsel 30 mg 30 st 122362 20140506100034 675,00 735,50 Elvanse Vuxen BESLUT Datum Diarienummer 2015-09-03 1 (7) SÖKANDE Shire Sweden AB Svärdvägen 11D 182 36 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden

Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden 26 juni 2015 Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden Kontaktpersoner: Pelle Kölhed (styrelse), Marie Steen (styrelse) och Sofia Karlsson (intressepolitisk utredare,

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07

VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07 VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07 Kostnadseffektanalys Behandling A Kostnader Effekter Kostnader A Kostnader B Effekter A Effekter

Läs mer

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman Patientlagen 2015-11-17 Josefin Leijon och Sofie Tängman josefin.leijon@vll.se sofie.tangman@vll.se Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar

Läs mer