LOKALA RIKTLINJER FÖR BISTÅNDSBEDÖMNING INOM ÄLDREOMSORGEN. Mellan demokrati och effektivitet (*) David Feltenius. Statsvetenskapliga institutionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LOKALA RIKTLINJER FÖR BISTÅNDSBEDÖMNING INOM ÄLDREOMSORGEN. Mellan demokrati och effektivitet (*) David Feltenius. Statsvetenskapliga institutionen"

Transkript

1 LOKALA RIKTLINJER FÖR BISTÅNDSBEDÖMNING INOM ÄLDREOMSORGEN Mellan demokrati och effektivitet (*) Av David Feltenius Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet Umeå, Sverige Papper för presentation på XX Nordiska kommunforskarkonferensen, Göteborg november 2011 (*): Work in progress - får inte citeras eller refereras utan författarens medgivande!

2 I. Inledning Äldreomsorgen i Sverige utförs i huvudsak av kommunerna och regleras av socialtjänstlagen. Denna lag har karaktären av en s.k. ramlag och ger därför ingen detaljerad information angående vare sig tillgången till, eller innehållet av, äldreomsorg (Bergmark et al. 2000; Rauch 2008). Däremot föreskrivs det i lagen att individuella behov skall stå i centrum för beslut om bistånd (Dunér & Nordström 2005: 14-15; Lindelöf & Rönnbäck 2007: 52). I uttolkningen av socialtjänstlagens intentioner i förhållande till enskilda individers behov har därför tjänstemännen, utifrån sin profession, kommit att åtnjuta en hög grad av handlingsfrihet i sitt arbete. Tjänstemännen har till och med kommit att liknas vid frontlinjebyråkrater, vilka i praktiken är de som har makt att utforma och omforma politiken (Lipsky 1980; Dunér & Nordström 2005: 52-54; Lundström & Sunesson 2006: 186; Lindelöf & Rönnbäck 2007: 39-43). Under senare år finns emellertid tecken på att den politiska styrningen över äldreomsorgen ökat på bekostnad av tjänstemännens inflytande. I den internationella litteraturen benämns denna utveckling i termer av de-professionalisering (Clarke & Newman 1997; Duyvendak et al. 2006; Rogowski 2010). Med denna term avses att olika professioners ställning i offentlig förvaltning underminerats genom ett ökat inslag av politisk styrning. Denna utveckling har varit så pass stark att forskare som tidigare varnat för professionernas starka ställning i offentlig förvaltning nyligen börjat argumentera till dess försvar (Freidson 1994; 2001). Ett tecken på att den politiska styrningen ökat inom äldreomsorgen i Sverige är utbredningen av lokala, politiskt antagna, riktlinjer för biståndsbedömning (Länsstyrelserna 2009: 52). Dessa riktlinjer föreskriver i vilken omfattning en individ kan beviljas olika insatser inom äldreomsorgen för att uppnå en skälig levnadsstandard. Det kan exempelvis handla om insatser som städning, matlagning och inköp av dagligvaror (Länsstyrelserna 2009: 52). 1 Tidigare var denna typ av riktlinjer mindre vanliga i skriftlig form. I en enkätundersökning utförd av Socialstyrelsen år 1997 riktad till chefer inom äldreomsorgen i landets kommuner (inklusive kommundelsnämnder och distrikt) uppger 30 procent att skriftliga riktlinjer exister- 1

3 ade (Socialstyrelsen 1997: 18). Tio år senare visar länsstyrelsernas enkätundersökning att riktlinjer finns i de allra flesta kommuner i landet (inklusive kommun- och stadsdelar), varav hela 79 procent var antagna av politiker i ansvarig nämnd (Länsstyrelserna 2009: 9). 2 Inslaget av politiskt antagna riktlinjer för biståndsbedömning tyder på att det pågår ett gradvis skifte i maktförhållandet mellan politiker och tjänstemän inom äldreomsorgen på lokal nivå. Tidigare präglades biståndsbedömningen av tjänstemannainflytande och individuella hänsynstaganden. Numera kan det diskuteras i vilken grad dessa karakteristika fått träda tillbaka till förmån för politikerinflytande och standardiserad behovsbedömning. Frågan är hur detta gradvisa skifte skall förklaras i termer av bakomliggande drivkrafter. Kort sagt, vad är det egentligen ansvariga politiker på lokal nivå vill uppnå med riktlinjerna? I artikeln dras slutsatsen att riktlinjerna utgör ett led i tillämpandet av en styrningsfilosofi i landets kommuner med marknaden som förebild (Lundquist 1998; Montin 2004:110). Denna styrningsfilosofi, vilken hädanefter kommer att benämnas i termer av marknadsstyrning, handlar i korthet om att effektivisera offentlig verksamhet genom att de som arbetar inom den skall utsättas för krav och drivkrafter som liknar de på en privat marknad (Blomqvist & Rothstein 2000: 52). Exakt hur detta skall gå till finns det emellertid olika uppfattningar kring. Marknadsstyrning utgör nämligen ingen enhetlig styrningsfilosofi, utan består utav flera olika beståndsdelar (Montin 2004: 111). I en marknadsstyrning av offentlig verksamhet, som präglas av budgetdisciplin och sparsammare resursanvändning, antas kraven öka på utvärdering och uppföljning. Det handlar dock inte enbart om denna typ av ökad styrning i efterhand (ex-post), utan även om en ökad styrning på förhand (ex-ante). Bland uttrycken för styrning på förhand märks exempelvis kontrakt som specificerar de inblandade aktörernas uppgifter och åliggande (Blomqvist & Rothstein 2000: ). Riktlinjerna handlar visserligen inte om något kontrakt, men utgör icke desto mindre ett dokument som på förhand specificerar vad medborgare kan förvänta sig ifråga om insatser inom den kommunala äldreomsorgen. Därmed kan riktlinjerna också fylla en funktion för politiker som ett medel i syfte att kontrollera kostsamma beslut inom äldreomsorgen. I artikeln dras emellertid även slutsatsen att det är förhastat att enbart tolka de politiska drivkrafterna bakom riktlinjerna i termer av effektivisering av verksamheten. Riktlinjerna 2

4 handlar också om en politisk strävan efter att skapa likvärdighet och legitimitet. Med anledning av socialtjänstlagens karaktär av en ramlag har biståndshandläggarna ansetts utgöra betydelsefulla aktörer i fråga om den konkreta utformningen av äldreomsorgens innehåll (Pettersson 1986: 272; Åström 1988: 263; Esping 1994: 386). Därför har ett behov uppstått av att genom riktlinjer skapa likvärdighet inom myndighetsutövningen. Ytterst syftar denna strävan till att stärka legitimiteten för förvaltningens beslut. Dessa slutsatser dras utifrån en empirisk studie av dels riktlinjernas innehåll, dels kommunpolitikers uppfattningar om ändamålet med riktlinjer. För det första ställs frågor kring riktlinjernas innehåll: Hur ser riktlinjernas innehåll ut med avseende på reglering av insatsers omfång och kriterier för beviljande? Kan riktlinjerna fungera som ett medel för politiker att styra resursåtgången inom äldreomsorgen? För det andra ställs frågor kring politikers uppfattningar om ändamålet med riktlinjerna: Hur motiverar ansvariga politiker själva syftet med riktlinjerna? Frågeställningarna besvaras utifrån ett material beståendes av dels själva riktlinjerna och tidigare kartläggningar av dessa, dels intervjuer med ett urval politiker ansvariga för beslut om riktlinjer. Politikerna har valts ut från fyra av landets kommuner. De kommuner som valts ut speglar olika politiska majoriteter, geografiska hemvister samt inslag av privat kontra offentligt utförande. Inom respektive kommun har politiker valts ut från den nämnd som ansvarar för äldreomsorgsfrågor. Strävan har varit att inkludera representanter för samtliga partier i den aktuella nämnden, vilket innebär att intervjuer skett med såväl representanter från den styrande majoriteten som oppositionen. I det följande avsnittet utvecklas de förklaringar som ligger bakom förekomsten av lokala riktlinjer, liksom den empiriska undersökningens tillvägagångssätt. I det tredje avsnittet undersöks, utifrån tidigare studier på området, riktlinjernas innehåll. Därefter redovisas undersökningen av politikernas uppfattningar kring vilken funktion de lokala riktlinjerna fyller. Avslutningsvis sammanfattas studiens huvudsakliga resultat tillsammans med utgångspunkter för framtida forskning på området. 3

5 II. Marknadsstyrning och legitimitet Politiker- och tjänstemannainflytande Fördelningen av makt mellan politiker och tjänstemän inom socialt arbete har enligt tidigare forskning skett till favör för den senare gruppen. I Michael Lipskys klassiska bok Streetlevel bureaucracy pekas just socialt arbete ut som ett exempel på ett område där politiken ofta utformas i själva verksamheten. För att citera Lipsky: policy is not best understood as made in legislatures or top-floor suites of high ranking administrations, because in important ways it is actually made in the crowded offices and daily encounters of street-level workers (Lipsky 1980: xii). Grunden till frontlinjebyråkraternas maktposition går delvis att finna i den omständigheten att lagstiftning många gånger utgör ett allt för trubbigt styrmedel inom områden där stora krav ställs på situationsanpassning. Därför måste beslutandemakten delegeras till ansvariga tjänstemän som utifrån sin profession förväntas fatta korrekta beslut (Lipsky 1980). Lipskys idealbild av frontlinjebyråkraten har fått ett starkt genomslag i litteraturen inom socialt arbete. Tjänstemännen, i egenskap av biståndsbedömare, har ofta kommit att refereras till i termer av Lipskys frontlinjebyråkrater (Lipsky 1980; Dunér & Nordström 2005: 52-54; Lundström & Sunesson 2006: 186; Lindelöf & Rönnbäck 2007: 39-43). Exempelvis menar Lindelöf och Rönnbäck att frontlinjebyråkraten utmärks av dels den direkta kontakten med medborgarna, dels en viss handlingsfrihet när arbetsuppgiften skall utföras. Bägge dessa aspekter stämmer enligt Lindelöf och Rönnbäck väl överens med biståndshandläggarens roll (Lindelöf & Rönnbäck 2007: 40). Under senare år har emellertid biståndshandläggarnas inflytande inom socialt arbete i allt högre utsträckning kommit att ifrågasättas. Detta ifrågasättande utgör ett centralt tema i litteraturen kring de-professionalisering (Clarke & Newman 1997; Duyvendak et al. 2006; Rogowski 2010). Vad avses då med denna term? Termen profession används för att beskriva en viss typ av yrkesgrupp. För att kunna utgöra en professionell yrkesgrupp ställs i regel krav på områdesspecifik kunskap som systematiskt tillämpas, utbildning sanktionerad av staten och yrkessammanslutningar (Dunér & Nordström 2005: 55). Således avser termen de- 4

6 professionalisering att beskriva en utveckling där professionernas betydelse minskar inom offentlig sektor. Enligt Steven Rogowski pågår en dylik utveckling för socialarbetare i Storbritannien. Istället för att fatta beslut på basis av yrkeskompetens och individuella behov, styrs denna yrkesgrupp av budgetmål och en politisk strävan efter att reducera offentliga utgifter. Rogowski menar därför att vardagen för socialarbetare inom äldreomsorgen handlar om att managing scare resources rather than meeting needs (Rogowski 2010: 104). Till följd av denna nya kontext för verksamheten har inslaget av byråkratisering ökat. Denna byråkratisering utmärker sig genom ett ökat inslag av regler, rutiner och procedurer för verksamheten, vilka tränger ut flexibilitet och anpassning i förhållande till individuella behov (Rogowski 2010: 77). Denna trend mot de-professionalisering har inte bara observerats i Storbritannien, utan även i Sverige. Staffan Blomberg och Jan Petterson har undersökt kommunala äldreomsorgsförvaltningar vid tre tillfällen åren 1998, 2000/01 samt En tydlig trend under den studerade perioden är att tröskeln höjts för berättigande till kommunal äldreomsorg. I samband med de intervjuer som genomfördes 1998 och 2000/01 beskrev biståndshandläggarna sitt arbete i termer av att de gjorde en professionell bedömning av det individuella behovet. Detta arbete skall inte ha vägletts av några som helst ekonomiska överväganden (Blomberg & Petersson 2010: 138). Intervjuer med biståndshandläggare 2006 uppvisar en annorlunda bild. Vid detta tillfälle beskrevs biståndshandläggningen som ett redskap i en kommunal besparingsstrategi, med ökad byråkratisering som följd. Bland uttrycken för den ökade byråkratiseringen märks en ökad formalisering och standardisering av tillgängliga insatser samt systematiska jämförelser av beviljade timmar och faktiskt utförda (Blomberg & Petersson 2010: 138). Tillämpandet av riktlinjerna för biståndsbedömning stämmer väl in på bilden av en pågående de-professionalisering inom socialt arbete. Riktlinjerna kan nämligen utgöra ett konkret exempel på det ökade inslag av formalisering och standardisering av verksamheten, vilka anses tränga ut professionella bedömningar av individuella behov. En förutsättning för att detta skall kunna ske är dock att riktlinjerna är relativt detaljerade och förskriver vilka insatser som kan beviljas liksom i vilken omfattning de kan utgå. 5

7 Marknadsstyrning Vad ligger då bakom denna utveckling mot en ökad användning av riktlinjer för biståndsbedömarnas arbete? En förklaring återfinns i tillämpandet av marknadsstyrning inom offentlig sektor. Enligt Bo Rothstein och Paula Blomqvist handlar bakgrunden till marknadsstyret inom svensk offentlig förvaltning om välfärdsstatens kris under 1980-talet. Som en lösning på denna kris ordinerades insatser som handlade om att införa marknadslösningar inom vård, skola och omsorg (Blomqvist & Rothstein 2000: 52). Innebörden av detta marknadsstyre är emellertid inte alldeles enkelt att definiera. Till en början var det svårt att finna forskare som kunde enas om vad som egentligen kännetecknade ett marknadsstyre (Hood 2002: 12553; Hood & Peters 2004: 268). Den anses dessutom ha genomgått olika faser, varav den senaste handlar om post-marknadsstyre (Lodge & Gill 2011: ). Numera synes det emellertid råda enighet om att marknadsstyrets centrala idé handlar om att offentlig verksamhet skall bli mer effektiv genom att de som arbetar inom den skall utsättas för krav och drivkrafter som liknar de på en privat marknad (Blomqvist & Rothstein 2000: 52). I en artikel av Christopher Hood listas inte mindre än sju olika kännetecken för marknadsstyre. Bland dessa återfinns more stress on discipline and frugality in resource use (Hood 1995: 96). Denna strävan motiveras i termer av ett behov av att skära ned på kostnader, öka arbetsmoralen bland de anställda och att göra mer för mindre pengar (Hood 1995: 96). I denna strävan efter att skära ned på utgifter antas politikers behov av såväl efterhands- (ex-post) som förhandskontroll (ex-ante) öka. Ifråga om efterhandskontroll (styrning ex-post) utmärks den av produktivitetsmätning, resultatanalys och utvärdering (Montin 2007: 119). Efterhandskontroll är dock inte alldeles enkelt eftersom denna typ av bevakning är förknippat med ett gigantiskt informationsproblem (Blomqvist & Rothstein 2000: 231). Därför kan styrning via kontrakt (styrning exante) utgöra ett mer lockande alternativ för politiker att styra resursåtgången i en verksamhet (Blomqvist & Rothstein 2000: ). Styrning via kontrakt handlar om att relationen mellan beställare och utförare, eller relationen mellan producent och brukare, regleras i kontraktsliknande former. Det kan exempelvis handla om att de inblandade aktörernas uppgifter och åliggande specificeras i skriftlig form. Kontraktet behöver dock inte nödvändigtvis vara juridiskt bindande (Blomqvist & Rothstein 2000: 53). 6

8 De lokala riktlinjerna för biståndsbedömning kan liknas vid denna typ av marknadsstyre. Riktlinjerna handlar inte om något kontrakt, men däremot om ett dokument som på förhand specificerar vad medborgaren kan förvänta sig för några insatser inom den kommunala äldreomsorgen. Riktlinjerna kan dessutom specificera vilka villkor som måste vara uppfyllda för att medborgaren skall vara berättigad till en insats. Genom att insatsers omfång, och villkor för att erhålla dessa, specificeras i riktlinjerna kan de i praktiken fungera som ett medel för politiker att styra resursåtgången inom äldreomsorgen. Lika behandling och legitimitet En rivaliserande förklaringsansats till drivkraften bakom riktlinjerna tar sin utgångspunkt i litteraturen om legitimitet och förvaltning. Äldreomsorgen har traditionellt ansetts utgöra en verksamhet som styrs av tjänstemän snarare än politiker (Lipsky 1980; Dunér & Nordström 2005; Lindelöf & Rönnbäck 2007). Detta förhållande kommer sig av att beslut inom verksamheter som äldreomsorg kräver en hög grad av situationsanpassning. Eftersom politiker vare sig har tid eller kunskap att fatta beslut i varje enskilt fall hamnar makten hos tjänstemännen, vilka i praktiken anses vara de som formar politiken (Rothstein 2001; 2010: 11-12). Problemet är emellertid det att behandlingen av olika klienter inte alltid blir likvärdig, vilket kommer sig av att tjänstemän kan fatta olika beslut i snarlika situationer. I det fall en enskild medborgare är missnöjd med ett beslut inom förvaltningen uppstår en situation som av Rothstein fångats in genom begreppet demokratins svarta hål. (Rothstein 1994: 111; 2010: 12). Detta begrepp speglar en situation där den enskilde medborgaren inte kan utkräva ansvar för beslut inom förvaltningen av folkvalda politiker, samtidigt som de inte heller kan sparka tjänstemännen. I syfte att upprätthålla legitimiteten för förvaltningens beslut i dylika situationer har det emellertid utvecklats en rad olika modeller som syftar till att stärka legitimiteten för beslut inom förvaltningen (Rothstein 2010: 17). Riktlinjerna kan utgöra en dylik modell för att stärka legitimiteten för beslut som rör enskilda inom äldreomsorgen. I det fall en medborgare upplever sig ha fått fel beslut i ett biståndsärende kan förvaltningen hänvisa till de riktlinjer som antagits av ansvariga politiker. Därmed skulle beslutet uppfattas som mer legitimt av den berörde, eftersom andra medborgare i samma situation förmodligen skulle ha bedömts på ett likartat sätt. Dessutom är det folk- 7

9 valda politiker som antagit riktlinjerna, vilket innebär att ansvarsutkrävande kan ske i samband med val. Studiens tillvägagångssätt Den empiriska undersökningen skall besvara frågeställningarna om dels riktlinjernas innehåll, dels kommunpolitikers uppfattningar om ändamålet med riktlinjer. Den förstnämnda frågeställningen specificeras genom formulerandet av följande frågor: Hur ser riktlinjernas innehåll ut med avseende på reglering av insatsers omfång och kriterier för beviljande? Kan riktlinjerna fungera som ett medel för politiker att styra resursåtgången inom äldreomsorgen? Denna frågeställning besvaras genom att ta del av tidigare studier av riktlinjernas innehåll. Dessutom undersöks innehållet i de riktlinjer som finns tillgängliga i de kommuner som valts ut till studien. I det sistnämnda fallet syftar undersökningen till, förutom att besvara frågeställningarna ovan, att skapa förvissning om att de kommuner som valts ut inte använder riktlinjer som kraftigt avviker i förhållande till riket i övrigt. För att kunna avgöra huruvida riktlinjerna kan sägas utgöra ett medel för politikerna att styra resursåtgången inom äldreomsorgen används ett kriterium som handlar om detaljeringsgrad. Har riktlinjerna en så pass hög detaljeringsgrad att de kan sägas styra tillgången till, liksom omfånget av, insatser inom äldreomsorgen? Den andra frågeställningen handlar om kommunpolitikers uppfattningar om ändamålet med riktlinjer: Hur motiverar ansvariga politiker syftet med riktlinjerna? Handlar det om ekonomiska bevekelsegrunder, eller om helt andra faktorer? Denna frågeställning besvaras genom intervjuer med politiker i fyra av landets kommuner. Kommunerna har anonymiserats eftersom bedömningen gjorts att det främjar möjligheterna att få tillgång till information. Urvalet av kommuner har skett i flera steg. I ett första steg har jag genom att ta del av datafilen till länsstyrelsernas enkätundersökning från 2008 identifierat de kommuner som 1) antagit riktlinjerna i politiska organ som nämnder eller fullmäktige; samt 2) uppgivit i länsstyrelsernas undersökning att de antagit de lokala riktlinjerna under mandatperioden I detta fall kan det handla både om att riktlinjerna antagits för första gången, eller att det skett en uppdatering av riktlinjerna. Huvudsaken är att ansvariga politiker i nämnd har behandlat riktlinjerna någon gång under mandatperioden och kan relatera till den diskussion som eventuellt har förts. 8

10 För att främja studiens generaliserbarhet har jag i ett andra steg av urvalsprocessen valt ut kommuner som skiljer sig åt utefter variabler som länstillhörighet, politisk majoritet befolkningsmängd och privatisering av verksamhet. Samtliga kommuner i undersökningen ingår i olika län och har en befolkning som befinner sig i intervallet innevånare. Två av kommunerna i undersökningen hade under mandatperioden en borgerlig majoritet, medan de övriga två hade en socialistisk majoritet. Andelen av den offentliga verksamheten som bedrivs i privat regi varierade också mellan de studerade kommunerna. Även om strävan bakom urvalet av kommuner är att öka studiens generaliserbarhet, utgör antalet studerade kommuner icke-desto mindre en begränsning. Det går med största sannolikhet att finna ytterligare relevanta urvalskriterier som speglar den variation som finns mellan landets kommuner. I respektive kommun har jag valt att ta kontakt med politiker i den nämnd som berett riktlinjerna, dvs. socialnämnd eller motsvarande. Jag har valt att kontakta en representant från varje parti i nämnden. Det valet har gjorts i syfte att erhålla olika perspektiv på de lokala riktlinjerna från vänster till höger. I valet av representanter har jag utgått från respektive kommuns hemsida och dess presentation av nämndens ledamöter under mandatperioden I ett inledande skede skickades en skriftlig förfrågan om en intervju per brev till ledamöterna. Efter någon vecka följdes breven upp med telefonsamtal till dem som inte svarat på brevet. Överlag erhöll intervjuförfrågan ett bra gensvar bland de kontaktade politikerna. I de flesta kommuner saknas bara ett par eller någon enstaka politiker. I en utav kommunerna blev gensvaret emellertid mycket lågt. Endast två av fem kontaktade politiker medverkade till en intervju. Orsaken till detta frånfall har att göra med att de borgerliga partierna deklarerade att det räckte med att ett av partierna inom den borgerliga alliansen uttalade sig, eftersom partierna hade samma syn på frågor om äldreomsorg. De två partier som medverkade till en intervju representerar därför dels den borgerliga alliansen i kommunen, dels den styrande socialdemokratiska majoriteten. Eftersom de bägge blocken därmed var representerade har bedömningen gjorts att frånfallet av intervjupersoner inte haft någon större effekt på undersökningens resultat. 9

11 Intervjuerna har skett utifrån en manual som, utöver själva huvudfrågan kring syftet med riktlinjer, innehåller frågor kring intervjupersonens engagemang inom politiken över tid, den allmänna situationen inom kommunens äldreomsorg samt framtida behandling av riktlinjerna. Intervjuerna har varit strukturerade, vilket underlättat jämförelser av materialet. Samtliga intervjuer har transkriberats och därefter utgjort föremål för en textanalys. Denna analys har syftat till att kategorisera intervjusvaren (Esaiasson et al. 2007: 305). Konkret handlar det om att identifiera återkommande teman i svaren på de frågor som har ställts en svagare form av mätning. Det handlar inte om att ta reda på exakt hur många gånger ett visst tema förekommer i matematiska nummer, utan snarare om att rangordna förekomsten av olika teman i förhållande till varandra och i vad mån de förekommer i en liten, måttlig eller hög grad. Resultatet av denna tematisering redovisas i det fjärde avsnittet. Först riktas dock intresset mot de kommunala riktlinjernas innehåll. III. Lokala riktlinjer en introduktion Tidigare kartläggningar I det följande undersöks riktlinjernas innehåll med avseende på huruvida de kan sägas fungera som ett medel för politiker att styra resursåtgången inom äldreomsorgen. Socialstyrelsen redovisade år 1997 en kartläggning av riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen på lokal nivå. 3 Kartläggningen består av dels en enkätundersökning riktad till landets samtliga äldreomsorgsförvaltningar, dels en studie av dokument. I enkätundersökningen uppgav över 40 procent av de förvaltningar som medverkade på kommun, kommundels- eller distriktsnivå (representerandes 97 % av landets kommuner) att det fanns muntliga riktlinjer bland handläggarna angående omfattningen av s.k. ADL-aktiviteter (städning, inköp av dagligvaror, matlagning och tvätt). En tredjedel uppgav att det existerade skriftliga riktlinjer för innehållet och omfattningen av ADL-aktiviteter. När Socialstyrelsen senare följde upp detta resultat genom att begära in de skriftliga riktlinjerna visade sig dock siffran vara betydligt lägre, runt 20 % (Socialstyrelsen 1997: 6-7). 4 10

12 År 2008 genomförde landets länsstyrelser en uppföljning av de lokala riktlinjernas utbredning och innehåll. Uppföljningen skedde i form av en enkätundersökning till chefer inom äldreomsorgen i kommuner, stadsdelar och kommundelar. I det följande refereras enbart till kommuner, vilket alltså inbegriper såväl stads- som kommundelar. Antalet svar uppgick till 334 stycken, vilket utgör 97 % av landets äldreomsorgsförvaltningar. Det innebär att svar saknas från tio av landets äldreomsorgsförvaltningar, vilket skall beaktas i redovisningen. Resultatet av enkätundersökningen visar att det skett en ökning av skriftliga riktlinjer för biståndsbedömning i förhållande till 1997 års undersökning. År 2008 uppgav nämligen samtliga av de svarande kommunerna (inklusive stads- och kommundelar) att de hade skriftliga riktlinjer för biståndsbedömningen, varav dessa riktlinjer i 78,5 % av fallen var politiskt antagna (Länsstyrelserna 2009: 52). Länsstyrelserna ställde också frågor om innehållet i riktlinjerna. En av frågorna gällde huruvida riktlinjerna upplyste om att den enskilde hade rätt till individuell prövning. I de allra flesta fallen uppgavs att så var fallet (262 svar). I de övriga svaren uppgavs antingen att uppgiften saknades eller så besvarades inte frågan (Länsstyrelserna 2009: 52). Länsstyrelserna ställde också frågor kring vad riktlinjerna specificerade ifråga om städhjälp, inköp av dagligvaror, mat, tvätt, promenader och social samvaro. Svaren på dessa frågor visar att riktlinjerna i regel specificerar vad som gäller angående omfånget av olika insatser. Ifråga om städning anges i 40 procent av kommunerna att denna hjälp beviljas varannan vecka, medan samma andel kommuner erbjöd denna hjälp var tredje vecka. Övriga kommuner angav antingen att de erbjöd hjälp med städning en gång i månaden, eller att de inte hade några begränsningar. Istället beviljades städinsatser efter behov (Länsstyrelserna 2009: 53-55). Ifråga om hjälp med inköp av dagligvaror beviljas denna insats i nästan samtliga kommuner. Bland dessa kommuner ställs dock vissa krav som att den enskilde inte själv kan ta sig till affären, eller satt denne inte har någon anhörig som kan hjälpa till. I hälften av de kommuner där insatsen beviljas uppges att inköpen begränsas till en gång per vecka, medan det i en sjättedel av kommunerna handlar om maximalt två gånger per vecka (Länsstyrelserna 2009: 53-54). I de allra flesta kommuner beviljas hjälp med huvudmålet. Företrädelsevis sker detta genom distribution av matlådor. Endast i specifika fall beviljades hjälpen i form av matlagning i den 11

13 enskildes hem. Det kunde exempelvis handla om att en dylik insats fyllde ett rehabiliterande syfte, eller att det var ett uttryck för vård i livets slutskede. En annan insats som beviljades i de allra flesta kommuner är hjälp med tvätt. Hur ofta denna hjälp utgår råder det emellertid olika bud kring. Det kan handla om en gång i veckan, varannan vecka, var tredje vecka eller en gång i månaden (Länsstyrelserna 2009: 54-55). Avslutningsvis visar länsstyrelsernas kartläggning att assistans med promenader beviljas av de allra flesta kommuner, men i varierande omfattning. I en fjärdedel av kommunerna beviljades hjälp med promenader dagligen eller flera gånger i veckan, medan det i en tredjedel av kommunerna handlade om en gång i veckan. Övriga kommuner uppgav att antalet promenader var behovsstyrt och avgjordes efter en individuell bedömning (Länsstyrelserna 2009: 53-55). Riktlinjerna i de studerade kommunerna Den detaljerade beskrivning av olika insatser, samt omfånget av dessa, återkommer i de kommuner som valts ut till föreliggande undersökning. Omfånget av olika insatser i de studerade kommunerna redovisas i Bilaga I. I de riktlinjer som studeras anges att biståndsbedömningen, riktlinjerna till trots, alltid måste ske utifrån den enskilde individens situation. Det innebär att biståndets innehåll kan bli mer eller mindre omfattande än vad som anges i riktlinjerna. Att det skall vara individuella behov som styr framgår särskilt tydligt i en av kommunerna. Där specificeras nämligen uttryckligen att det är individuella behov som skall styra insatser som promenad och klädtvätt (Bilaga I). I de övriga kommunerna förekommer inga dylika skrivningar angående promenad och klädtvätt, utan skrivningarna är betydligt mer preciserade. Insatsen promenad kan variera från en gång i vecka á 30 minuter till det betydligt mer generösa omfånget två gånger i veckan á 45 minuter. I fråga om insatsen klädtvätt anges att denna insats bör beviljas varannan eller var tredje vecka (Bilaga I). Frågan om mat utgör ett annat centralt tema i riktlinjerna. Inköp av mat i affär beviljas i regel en gång per vecka, med undantag av en kommun som föreskriver att inköp skall kunna ske två gånger per vecka. Bistånd angående tillagning av mat uppvisar desto större variation. I ett par av kommunerna erbjuds hjälp med tillagning av enklare måltider, medan det i en annan 12

14 kommun uttryckligen nämns att matlagning inte kan beviljas. I ett annat fall står det att tillagning av mat endast omfattar prefabricerad mat (Bilaga I). Riktlinjerna anger också vad som gäller angående städning. Bistånd till städning omfattar i regel en två- eller trerummare, men hur ofta detta skall ske råder det olika bud kring. I en av kommunerna anges att städning kan ske varannan vecka, medan det i två kommuner handlar om var tredje vecka (Bilaga I). Utöver själva omfånget av insatserna specificerar riktlinjerna i flera fall vad som skall ingå respektive inte ingå i den städning som skall utföras. Exempelvis anses städning omfatta dammsugning och våttorkning av golv. Däremot ingår inte dammsugning av möbler, fönsterputsning och vädring av mattor (Utdrag ur riktlinjer från kommun B). I en annan av de studerade kommunerna specificeras insatserna på ett liknande sätt, men i detta fall anses fönsterputsning liksom byte av gardiner ingå i städningen och skall utföras två gånger per år (Utdrag ur riktlinjer från kommun C). Utöver insatsernas omfattning anger riktlinjerna vilka villkor som måste vara uppfyllda för att en insats skall tilldelas den enskilde. I en av de studerade kommunerna görs en lång lista på vilka krav som skall vara uppfyllda. Exempelvis anses den enskilde i någon av följande situationer redan ha en skälig levnadsnivå, varför stöd åt inköp av dagligvaror ej bör beviljas: Personen kan genom att gå, köra, anlita allmänna transportmedel eller om man har färdtjänst själv göra sina inköp. Att inte vilja betala t ex avgift för färdtjänst för resor till och från affären när man klarar inköpet själv ger inte rätt till insatsen. Personen har anhörig som uträttar inköpen Personen lever i förhållande och vederbörandes partner kan göra inköpen (Utdrag ur riktlinjer från kommun D) 5 Dessa tre punkter ingår i en lista på totalt fem punkter som reglerar i vilka situationer assistans med inköp av livsmedel inte bör beviljas. Detta med hänvisning till att individen redan åtnjuter en skälig levnadsnivå. Liknande formuleringar återkommer i anslutning till de övriga insatser som kan beviljas inom ramen för kommunens äldreomsorg. I de resterande kommunerna i undersökningen förekommer också en dylik reglering, men inte med samma detaljrikedom i anslutning till respektive biståndsinsats. Det kan istället handla om mer generella utgångspunkter för beviljandet av biståndsinsatser som att den enskilde själv inte kan tillgodose sina behov/få dem tillgodosedda på annat sätt ; genom biståndet 13

15 tillförsäkras den enskilde en skälig levnadsnivå samt kvarboende i det egna hemmet underlättas (Utdrag ur riktlinjer från kommun B). Sammanfattningsvis visar resultatet av tidigare enkätundersökningar att inslaget av lokala skriftliga riktlinjer för biståndsbedömning ökat under perioden 1997 till Tidigare studier av riktlinjernas innehåll visar också att de i regel föreskriver vilka insatser som kan beviljas samt i vilken omfattning. Mönstret upprepas också vid en närmare studie av riktlinjerna i de fyra kommuner som valts ut till undersökningen. Med hänvisning till riktlinjernas detaljeringsgrad kan därför slutsatsen dras att riktlinjerna har potential att fungera som ett politiskt instrument att kontrollera resursåtgången inom äldreomsorgen. Den slutsatsen hade inte kunnat dras om det visat sig att riktlinjerna i regel varit svepande i sin beskrivning av insatsernas tilldelning och omfattning. IV. Kommunpolitikers uppfattningar om lokala riktlinjer Ifråga om riktlinjernas funktion framträder tre återkommande uppfattningar bland de intervjuade politikerna. För det första en uppfattning som upprepas i låg omfattning om att riktlinjerna fungerar som information angående kommunens äldreomsorg. För det andra en uppfattning som återkommer i måttlig omfattning om att riktlinjerna har ekonomiska bevekelsegrunder. Den tredje och i högst utsträckning återkommande uppfattningen bland de intervjuade politikerna är att riktlinjerna syftar till att främja likvärdiga biståndsbeslut. Information Inledningsvis kan det konstateras att det finns exempel på att politiker uppfattar dokumentets funktion i termer av en innehållsdeklaration angående kommunens äldreomsorg. En av politikerna menar att det är viktigt att i förhållande till allmänheten kunna påvisa ett utbud, vad vi kan hjälpa till med (Intervju 1). Uppfattningen om riktlinjerna som information till allmänheten förekommer i fler intervjuer: De har tillkommit utifrån att vi har sett ett behov av någon slags, alltså ett politiskt ställningstagande som är till glädje både för allmänheten och personalen. Att liksom, vad förväntas vi leverera och vad kan jag som medborgare förväntas få? (Intervju 12) Alla ska veta att så här ser det ut i [kommunen], så här ska vi jobba. Och sedan är det inte att man håller sig till alla detaljer och gör en checklista på allting, Men det skall finnas där. Det tycker jag är bra, bra dokument (Intervju 3) 14

16 Av citaten framgår att riktlinjerna skall tolkas som information i syfte att göra klart för allmänheten vad de kan förväntas sig av den kommunala äldreomsorgen. Riktlinjerna är dock inte enbart av betydelse för information gentemot allmänheten, utan också gentemot personalen som skall veta vad som gäller angående olika insatser som uppsökande hembesök, flexibel hemtjänst samt sociala insatser. Utöver allmän information till personal och medborgare angående äldreomsorgens innehåll i kommunen, syftar riktlinjerna till att informera om kriterier för bistånd. Exempelvis beviljas hjälp med apoteksbesök under förutsättning att det inte finns någon anhörig som kan bistå med denna insats. Därmed uppstår ett behov av att precisera vem som räknas som anhörig. Den typen av information framgår också av riktlinjerna, enligt en av de intervjuade politikerna: Anledningen till att vi tog fram dem och sa att vi behöver dem, det var ju att vi hade många frågor från brukarna och anhöriga Till exempel så, när är man anhörig? Är det närstående? Om man inte har någon anhöriga alltså någon riktigt nära, vem är, vem är då ens nära? Kan en god väninna vara det, eller kan, måste man vara släkt? (Intervju 14). Riktlinjerna tjänar således också syftet om att informera kring vilka villkor som skall vara uppfyllda för att bistånd skall beviljas. I det fall tillgång till anhöriga utgör ett kriterium uppstår i sin tur ett behov av att närmare definiera vem som kan anses vara anhörig. På ett övergripande plan informerar således riktlinjerna om hur kommunen valt att tolka de generella föreskrifter som finns i socialtjänstlagen angående äldreomsorgen. Det handlar dock även om uttolkningar av annan lagstiftning som berör exempelvis hemtjänstpersonalens arbetsmiljö. En illustration av detta, som återfinns i flera riktlinjer, är markeringen om att rengöring av viss armatur inte utförs i den enskildes hem. Den markeringen har gjorts med hänsyn till hemtjänstpersonalens arbetsmiljö. De skall helt enkelt inte behöva utsättas för den risk det innebär att klättra på stegar för att kunna utföra denna syssla i den äldres hem (Intervju 6 och 7). Ekonomi En annan uppfattning bland de intervjuade politikerna, som återkommer i måttlig utsträckning i förhållande till övriga teman, är att riktlinjerna bidrar till att styra resursåtgången inom äldreomsorgen. Det gäller särskilt i samband med besparingskrav riktade mot verksam- 15

17 heterna, men också rent allmänt. Det framkommer tydligt i ett svar från en nämndordförande på frågan om riktlinjernas funktion: Det ena är ju att man också tittar på ekonomiseringen, för de här hänger också ihop när det utförs att det finns en avgiftssida på en del. Så en del tillhör finansieringsfrågan där man går in i det. (Intervju 15) Nämndordföranden menar vidare att riktlinjerna tjänar syftet att styra resursåtgången inom äldreomsorgen. Det måste alltid göras en rimlighetsbedömning ifråga om avgifter, omsorg eller vad det nu är för något (Intervju 15). Detta resonemang delas utav fler av de intervjuade. En politiker menar att dokumentet ger uttryck för vad kommunen kan erbjuda de äldre utifrån de resurser som finns tillgängliga: Och det är klart, det hänger ihop alltså vad man kan erbjuda hänger också ihop med bemanning och sådant, som vi då också beslutar på annat håll. (Intervju 10). Det finns fler exempel på att riktlinjerna används för att styra resursåtgången inom äldreomsorgen. En politiker framhåller att det i samband med de senaste revideringarna av riktlinjerna funnits med ekonomiska hänsynstaganden i bilden. Dessa hänsynstaganden handlade snarare om att skära ned på utbudet än att utöka det: Men de revideras för att man ska snäva åt, det handlar om det. Det tycker jag att vi var ganska tydlig med, att det handlar om att snäva åt (Intervju 16). Liknande erfarenheter redovisas från en annan av de kommuner som ingått i undersökningen. I denna kommun var antalet beviljade hemtjänsttimmar betydligt högre än i riket i genomsnitt. Därför fanns det ekonomiska incitament till att hålla nere antalet hemtjänsttimmar och i det sammanhanget kom riktlinjerna till användning. På en fråga om riktlinjerna utgjorde ett redskap i syfte att hålla nere antalet hemtjänsttimmar gavs ett jakande svar av flera politiker: Ja absolut för att få, få det i balans. Så är det ju. Att de ska, att man ska få ner, att man ligger på en rätt nivå. (Intervju 11) Det är ju nästan det avgörande, det är ju ekonomin. Man försöker hålla nere kostnaderna hela tiden. Man beviljar inte mer än nödvändigt, så är det ju faktiskt. Och man försöker att anhöriga i möjligast mån ska lösa deras problem. Det är tanken. Och man skulle önska att det fanns mer pengar, det är ju givet. (Intervju 13) I just denna kommun fyller alltså riktlinjerna en funktion i en allmän strävan efter att få ned kostnaderna för hemtjänsten i kommunen. Med hänvisning till att riktlinjerna användes i syfte att få ned kostnaderna för äldreomsorgen var de ofta uppe till diskussion i nämnden. Det framgår i ett svar på frågan till en av de intervjuade huruvida riktlinjerna följdes upp: 16

18 Nej, alltså, för vad det handlar om är ju besparingar hela tiden. Och då tittar man på de här riktlinjerna, och ser om det är något vi kan förändra för att spara pengar. (Intervju 13) Riktlinjerna var med andra ord föremål för en ständig översyn med hänsyn till diskussionen kring den ekonomiska delen av verksamheten. I samband med denna diskussion försökte politikerna vända på varje sten för att få ihop intäkter och utgifter (Intervju 13). Bilden av riktlinjerna som ett instrument för att kontrollera resursåtgången inom äldreomsorgen stöds också av länsstyrelsernas iakttagelser under I sin slutrapport konstaterar länsstyrelsen att utvecklingen gått mot att riktlinjerna blivit mer restriktiva jämfört med den undersökning som utfördes 1997 (Länsstyrelserna 2009: 4). Insatser som promenader, matlagning och inköp beviljas enligt länsstyrelserna inte med samma generositet 2008 jämfört med 1997 (Länsstyrelserna 2009: 10). Att det skett en striktare tilldelning av hemtjänst i landets kommuner framkommer också av Marta Szebehelys redogörelse för äldreomsorgens utveckling under 1990-talet. Det har tagit sig i uttryck bl.a. genom att vissa kommunerna slagit fast i riktlinjer att hemhjälp med exempelvis städning och tvätt inte beviljas. Dessutom har kommuner på flera håll ställt ökade krav på att bistånd inte skall tilldelas den enskilde om de har anhöriga på nära håll som kan hjälpa till med exempelvis inköp av mat (Szebehely 2000: 197). Liknande iakttagelser återfinns i Socialstyrelsens rapport från mitten av 2000-talet om andelen äldre med hemtjänst. I rapporten konstateras att det skett en minskning över tid av andelen äldre med hemtjänst och att denna minskning endast delvis kan förklaras med att behovet av hemtjänst förändrats. Däremot går förklaringen enligt rapportförfattaren sannolikt att finna i att den politiska styrningen förändrats. Socialtjänstlagens skrivningar om rätten till bistånd har visserligen inte genomgått några förändringar, men däremot har kommunala riktlinjer tillkommit. Det konstateras i rapporten att dessa riktlinjer spelar en betydligt större roll än lagtexten för själva biståndsbedömningen (Socialstyrelsen 2005: 31; Trydegård & Thorslund 2010). Intervjuerna, liksom tidigare studier, tyder således på att riktlinjernas funktion handlar om att kontrollera resursåtgången inom äldreomsorgen. Av intervjuerna framkom emellertid att denna funktion var mer framträdande i vissa kommuner än i andra, vilket kan ha att göra med kommunens ekonomiska situation. I kommuner med en god ekonomi kanske riktlinjerna 17

19 upplevs fylla andra syften för politikerna än att effektivisera verksamheten. En av dessa syften kommer att behandlas härnäst. Likvärdighet Den uppfattning som framförts i högst utsträckning bland de intervjuade politikerna är att riktlinjerna syftar till att stärka likvärdigheten inom äldreomsorgen. I en av kommunerna refereras det till ett historiskt exempel där biståndshandläggningen var decentraliserad, vilket kunde förorsaka skillnader i beslutsfattandet: Vi har haft jag vet inte hur många omorganisationer, för att tidigare var det ju så att det fanns biståndsbedömare ute i områdena och all verksamhet var decentraliserad. Och då kom det ju väldigt mycket klagomål på att här kan man få det. Bor man i [anonymiserat] kan man få så här. Bor man i [anonymiserat] kan man få detta, men varför kan man inte få det om man bor i [anonymiserat]? (Intervju 14) Denna skillnad mellan olika delar av kommunen föranledde beslut om en centralisering av biståndshandläggningen samt efterföljande diskussioner om riktlinjer i nämnden. Det var således behovet av att skapa en likvärdig biståndsbedömning som till en början föranledde en diskussion om riktlinjer i den aktuella kommunen. Betonandet av likvärdighet som förklaringar till behovet av riktlinjer återkommer i flera intervjuer. En av de intervjuade betonar att riktlinjerna utgör ett viktigt instrument för att undvika godtycklig biståndsbedömning. Riktlinjerna bidrar således till att skapa en rättssäkerhet för medborgarna så att de inte får olika biståndsbeslut beroende på handläggare: Men jag tror kanske det är svårt också, det ser ju väldigt olika ut, det kan ju vara svårt för biståndshandläggarna att göra lika, för det handlar ju om att man måste ha lika bedömning, det ska ju inte hänga på vem som gör det. Om det är någon som är väldigt, hyser stor empati och vill bevilja mycket osv. och en annan är en riktig tjurskalle och säger att du behöver inte ha det och det! Så är det väl bra att man har riktlinjer. (Intervju 5). ja, det är väl för att få en likvärdighet i biståndsbesluten. Så att det inte är ett godtycke från biståndshandläggaren vad dom tycker att det är lämpligt att folk får hjälp med, utan att det ska vara en likvärdighet. Så det är väl främst det skälet. (Intervju 4) Jag menar, det talas ju så mycket nu om det här att man är i händerna på biståndsbedömarna. Och då är det väl bra om det finns riktlinjer så dom vet vad som ska vara med och inte vara med (Intervju 5) Av citaten framgår att biståndsbeslut utan riktlinjer riskera att bli avhängiga biståndsbedömarens inställning. En del bedömare kan ha en mer empatisk inställning än andra, vilket skulle föranleda en generösare bedömning. Riktlinjerna bidrar därmed till att undvika en 18

20 situation där den enskilde medborgaren hamnar i ett allt för asymmetriskt maktförhållande till biståndsbedömaren. Det handlar dock inte enbart om biståndsbedömarnas allmänna inställning till klienten, utan också om att de måste göra egna uttolkningar av socialtjänstlagens innebörd. Det förhållandet framgår tydligt i en av intervjuerna:, alltså socialtjänstlagen är trots allt väldigt den har väldigt vida ramar och det är ändå bara människor så att säga som är biståndshandläggare som ska sitta och göra bedömningarna och för att man på nåt vis ska garantera att [medborgarna] blir behandlade på ett likvärdigt sätt så har man då upplevt att det är bra att ha riktlinjer. (Intervju 7) Av det sistnämnda citatet framgår att socialtjänstlagen av den intervjuade politikern upplevs som allmänt hållen i sina formuleringar, vilket har att göra med dess karaktär som ramlag. Därför är det viktigt att lagen kompletteras med riktlinjer som preciserar centrala begrepp i socialtjänstlagen i syfte att garantera en likvärdig behandling av medborgarna. Riktlinjerna fyller dock inte enbart en funktion för medborgarna i den meningen att de skall utgöra en garant för likabehandling. De intervjuade politikerna anser även att riktlinjerna fyller en funktion för biståndshandläggarna: jag tror att det är bra för biståndsbedömarna att de har riktlinjer som andra har tagit. För att de inte ska bli så ansatta av de som söker hjälp. (Intervju 13) Riktlinjerna anses också gagna biståndsbedömarna på så vis att de underlättar bemötandet av medborgare som är missnöjda med ett biståndsbeslut. Istället för att behöva ta en konfliktfylld diskussion angående själva motiveringen till beslutet kan biståndsbedömaren hänvisa till de riktlinjer som folkvalda politiker varit med och beslutat om. En annan intressant tendens som framkommer av intervjuerna är den motsättning som uppstår mellan betonandet av likvärdighet och valfrihetsreformer i svensk äldreomsorg (Blomqvist 2004). Denna motsättning är märkbar i de kommuner som ingår i undersökningen och valt att lägga ut stora delar av verksamheten på entreprenad. I dessa kommuner förekommer å ena sidan riktlinjer för biståndsbedömning som syftar till att behandla alla lika, å den andra sidan betonas vikten av valfrihet och inflytande för den enskilde individen. De intervjuade politikerna upplever dock inte att det finns någon motsättning i detta avseende. Riktlinjerna upplevs nämligen som en grund utifrån vilken den enskilde kan göra sina val: Det är väl ungefär som att man säger, jamen det här och det här får du välja på, och det ska vara ganska mycket. Vill du ha nya gardiner eller gå och handla så kan du bestämma det, 19

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen

Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen MEDDELANDE

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration hemtjänst Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen anger vilka grundläggande kvalitetskrav

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1 Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för hemtjänst Hemtjänst 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

För dig som vill veta mer om. Servicetjänster

För dig som vill veta mer om. Servicetjänster För dig som vill veta mer om Servicetjänster Innehåll Servicetjänster - så fungerar det sidan 3 Vad ingår i servicetjänsterna? sidan 3 Personlig omvårdnad sidan 3 Vad kan man inte få hjälp med? sidan 3

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Yttrande avseende motion om Mina timmar

Yttrande avseende motion om Mina timmar Tjänsteskrivelse 1 (6) 2014-08-13 SN 2014.0118 Handläggare: Elisabeth Sedeborn Socialnämnden Yttrande avseende motion om Mina timmar Sammanfattning Ulla Averås, Nya moderaterna, har inkommit med en motion

Läs mer

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Personlig service Ett diskussionsunderlag om självbestämmande inom hemtjänsten. Principer förtillgängligheddf DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Bakgrund Projekt Personlig service genomfördes mellan

Läs mer

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Omsorgsförvaltningen ansvarar för äldreomsorg, LSS stöd och service, social psykiatri samt individ- och familjeomsorg. I den här broschyren hittar

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport KS-2014/665 Äldreombudsmannens årsrapport 2014 SAMMANFATTNING... 4 ÄLDREOMBUDSMANNENS UPPDRAG... 4 ANTAL ÄRENDEN... 4 MÖTEN MED ÄLDRE... 4 INKOMNA FRÅGOR 2014... 5 INKOMNA SYNPUNKTER 2014... 5 Huddinge

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser av servicekaraktär. Bakgrund. Förenklad handläggning eller förenklad utredning

Meddelandeblad. Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser av servicekaraktär. Bakgrund. Förenklad handläggning eller förenklad utredning Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden.

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning/avtal...

Läs mer

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen Revisionsrapport Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen Härryda kommun Juni 2009 Lars Näsström Innehållsförteckning Sammanfattning...1 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Tidigare granskningsarbete...3

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun Kvalitetsuppföljning - Hemvården i Svalövs kommun Lagen om valfrihetssystem 2013-01-14 1 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 2 2 SYFTE 2 3 METOD 2 4 MÅLGRUPP 3 5 RESULTAT 3 5.1 Styrkor 3 5.1.1 Systematiskt

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Töreboda kommuns riktlinjer för biståndsbedömning inom äldre- och handikappomsorg

Töreboda kommuns riktlinjer för biståndsbedömning inom äldre- och handikappomsorg TÖREBODA KOMMUN Vård och omsorg Socialnämnden 2010-02-23 Sidan 1 av 6 Töreboda kommuns riktlinjer för biståndsbedömning inom äldre- och handikappomsorg Giltighet fr. o. m 2010-04-01 Socialtjänstlagen 1

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Äldreomsorgen i Södertälje. Hemtjänsten VI GÖR DET MÖJLIGT FÖR DIG ATT BO HEMMA

Äldreomsorgen i Södertälje. Hemtjänsten VI GÖR DET MÖJLIGT FÖR DIG ATT BO HEMMA Äldreomsorgen i Södertälje Hemtjänsten VI GÖR DET MÖJLIGT FÖR DIG ATT BO HEMMA Vad kan vi hjälpa dig med? Hemtjänstens viktigaste uppgift är att göra det möjligt för dig att kunna bo kvar i din invanda

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område.

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område. 2011-12- 14 Till Socialstyrelsen FSS yttrande till Socialstyrelsen över PM om förslag till föreskrifter om nämndens ansvar för bemanning i demensvården Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) har erbjudits

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16. Riktlinje Parboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON 2013/0742-5 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32 Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 701-55611-02 Förord I regeringens regleringsbrev för 2002 har länsstyrelserna

Läs mer

Granskning av beviljad tid och insats hos hemtjänstmottagare

Granskning av beviljad tid och insats hos hemtjänstmottagare www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Jenny Krispinsson Revisionskonsult Januari 2013 Granskning av beviljad tid och insats hos hemtjänstmottagare Gällivare kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Studenters rätt till socialbidrag

Studenters rätt till socialbidrag Linköpings universitet Ekonomiska institutionen Statsvetenskap 1 2005-04-26 Studenters rätt till socialbidrag Paulina Bumbul Jonas Gummesson Rebecka Johansson Henrik Skagervik Innehållsförteckning SYFTE...

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Stenungsunds kommun. Förfrågningsunderlag. Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser

Stenungsunds kommun. Förfrågningsunderlag. Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser Stenungsunds kommun Förfrågningsunderlag Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 1.1. Allmänt om kommunen 3 1.2. Allmänt om LOV 3 2. OMFATTNING 3 2.1.

Läs mer

Stöd och omsorg för äldre. Information om vilket stöd som finns till dig som är äldre

Stöd och omsorg för äldre. Information om vilket stöd som finns till dig som är äldre Stöd och omsorg för äldre Information om vilket stöd som finns till dig som är äldre 2 Denna broschyr är uppdaterad 29 september 2014. Du kan också lyssna på informationen som finns på Umeå kommuns webbplats.

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

Bakgrund. Socialstyrelsen

Bakgrund. Socialstyrelsen Eskilstuna kommun Vuxennämnden 2014-11-17 Socialstyrelsens ärendenr.40184/2014 Vårt ärendenummer: TSN 2014:364 VN 2014:138 1 (5) Socialstyrelsen Remissyttrande - Socialstyrelsens förslag till föreskrifter

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende Tips och råd inför val av äldreboende En guide för dig som ska välja äldreboende Inledning SPF arbetar med ett långsiktigt program kring ålderism, d.v.s. diskriminering på grund av ålder. Inom detta program

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen Omsorgsnämnden Omvårdnads- och serviceinsatser inom äldreomsorgen Antaget av Omsorgsnämnden 090526 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten

Eget val inom hemtjänsten BRUKARE Eget val inom hemtjänsten Hur du som brukare väljer utförare inom hemtjänsten 1 VALET ÄR DITT! Från och med hösten 2011 inför Falköpings kommun eget val av utförare inom hemtjänsten enligt Lagen

Läs mer

1 (5) Vägledarens. Årsrapport 2010. Februari 2010. Ewa Karlsson Vägledare

1 (5) Vägledarens. Årsrapport 2010. Februari 2010. Ewa Karlsson Vägledare 1 (5) Vägledarens Årsrapport 2010 Februari 2010 Ewa Karlsson Vägledare 2 (5) Inledning I Oskarshamns kommun finns, sedan 2006, en tjänst som Vägledare inrättad. Vägledarens arbetsplats finns i Kulturhuset

Läs mer

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Dessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition.

Dessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition. 1(5) Vårt diarienummer: KS-KOM-2008-00834 Till Socialdepartementet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77). Socialdepartementet

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Socialförvaltningen Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Lokal värdighetsgaranti i Krokoms äldreomsorg Den 1 januari 2014 införs lokala värdighetsgarantier i Krokoms kommun. Värdighetsgarantierna

Läs mer

Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst

Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst Åsa Bruhn, Högskolan Dalarna April 2014 Reviderad augusti 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Frågeställningar...

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser inom hemtjänsten

Omvårdnads- och serviceinsatser inom hemtjänsten Omvårdnads- och serviceinsatser inom hemtjänsten 2012-01-16 Reviderad 2012-03-12 2012-05-30 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör en ansökan

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom äldreomsorgen 2013

Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom äldreomsorgen 2013 Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom äldreomsorgen Hemtjänst ordinärt boende Denna presentation visar resultaten för brukare med beslut om hemtjänst från Östermalm stadsdel Presentation Om undersökningen

Läs mer