Att vara ung i Lindesbergs kommun. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Transkript

1 Att vara ung i Lindesbergs kommun Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008

2 Sammanfattning Syfte och metod I september 2008 beslutade Kommunstyrelsen att avsätta medel för genomförandet av Ungdomsstyrelsens LUPP-enkät (lokal uppföljning av ungdomspolitiken). LUPP är en omfattande ungdomsenkät som innehåller frågor om livets alla områden. Undersökningen genomfördes i december 2008 bland 900 ungdomar födda 1990, 1992 och Detta inkluderade framförallt elever i skolår 8 samt år 1 och 3 på Lindeskolan men även ett 50-tal ungdomar som studerar på annan ort. Syftet med kartläggningen var att få en bred bild av hur ungdomarna mår och vad de tycker är viktigt, ge ungdomar en möjlighet att göra sina röster hörda och samtidigt få fram ett material som kan användas som underlag vid framtida politiska beslut. Resultat Fritiden De ungdomar som är mest nöjda med kommunens befintliga fritidsutbud är pojkarna i skolår 8. Minst nöjda är flickorna i år 1 och 3 på gymnasiet. Fler flickor än pojkar upplever dock att de har för lite fritid för att hinna allt som de vill göra. Majoriteten av ungdomarna efterfrågar någon form av ungdomsgård/café för äldre barn/ungdomar ett ställe som har kvällsöppet och som anordnar temadagar och aktiviteter men som också är öppet för dem som vill plugga, fika eller bara vara. Skolan När det gäller relationer och bemötande i skolorna framträder en splittrad bild. Å ena sidan tycker ungefär hälften av samtliga elever att skolan agerar vid kränkningar och att elevråden lyssnas på. Å andra sidan tycker omkring % av dem att skolan inte agerar vid kränkningar och att de inte fått veta vad de ska ha inflytande över i skolan. Knappt 15 % av eleverna i skolår 8 och knappt 10 % av eleverna i gymnasiet uppger att de blivit mobbade/utfrysta under det senaste halvåret. Ungdomarnas upplevda inflytande stämmer inte överens med ungdomarnas önskade inflytande i skolan. Störst inflytande vill de ha över vad de får lära sig, hur de ska arbeta, läxorna, proven, skolmaten och schemat. Mer än hälften av alla tillfrågade ungdomar upplever sig ha ganska/väldigt lite inflytande över samtliga faktorer. Majoriteten av ungdomarna är nöjda med skolornas möjligheter till extra hjälp och stöd, skolbiblioteken och schemat. Skolmaten är ett område som många ungdomar uttryckt ett missnöje över, med undantag för Storåskolan. Även skolmiljön kritiseras, särskilt av flickor. 2

3 Politik och inflytande Ungdomarnas intresse för politik är enligt dem själva svagt men i vissa sakfrågor är de mer engagerade och ungefär en tredjedel av alla ungdomar vill vara med och påverka det som händer i kommunen. Majoriteten upplever dock att de har små möjligheter att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen. Hinder för att vara med och påverka är enligt ungdomarna brist på tid och intresse men också okunskap om hur man kan gå till väga och en uppgiven inställning till att det ändå inte spelar någon roll. Ganska få har deltagit i olika politiska aktiviteter men över en tredjedel kan tänka sig att göra det. Trygghet Över 70 % av samtliga tillfrågade har inte blivit utsatta för misshandel, hot, sexuellt våld/utnyttjande, stöld m.m. under det senaste halvåret. De flesta ungdomarna känner sig också oftast trygga på olika platser. Av flickorna är det en större andel som inte vågat gå ut jämfört med pojkarna och omkring % av flickorna känner sig inte trygga utomhus i bostadsområdet på kvällen eller på buss, tåg eller liknande. Flickorna i år 1 och 3 på gymnasiet rapporterar också otrygghet på diskotek eller annat nöjesställe, ute på stan (allmän plats) och på ungdomens hus/fritidsgård i större omfattning än övriga respondenter. Hälsa Ca 70 % av flickorna och 80 % av pojkarna bedömer sitt hälsotillstånd som ganska eller mycket bra. Andelen flickor som ofta har huvudvärk, ont i magen, sömnproblem eller känner sig stressade är större än andelen pojkar som har det. Omkring % av eleverna i skolår 8 uppger att de sällan eller aldrig röker, snusar, dricker folköl eller starkare alkohol. Omkring 10 % av dem uppger att de röker ofta och dricker starkare alkohol någon gång i månaden. Ungefär en tredjedel av eleverna i år 1 och 3 på gymnasiet uppger att de sällan eller aldrig dricker starkare alkohol. Av flickorna i gymnasiet är det 15 % som röker ofta och nästan lika många som dricker starkare alkohol ofta. Knappt 20 % av pojkarna i år 1 och 3 på gymnasiet uppger att de röker, snusar samt dricker starkare alkohol en/flera gånger i veckan eller varje dag. Ca en fjärdedel av samtliga ungdomar har känt sig orättvist behandlade på ett kränkande sätt en eller flera gånger under det senaste halvåret. Något fler flickor än pojkar rapporterar detta. Framförallt har kränkningar ägt rum inom familjen men för flickor står också annan privatperson för en relativt stor del av den orättvisa behandlingen. Bland de äldre pojkarna uppger en fjärdedel att polis/rättsväsende behandlat dem orättvist. Arbete Det är vanligare att elever i år 1 och 3 på gymnasiet har sommarjobbat än att elever i skolår 8 har gjort det. Fler flickor än pojkar i gymnasiet har försökt få sommarjobb utan att lyckas. Det är lika många flickor som pojkar som har försökt skaffa extrajobb utan att lyckas. De flesta av ungdomarna som hade sommarjobb i somras fick jobbet genom familj, släkt, bekanta, genom att själva kontakta arbetsplatsen eller genom kommunen (sistnämnda gäller endast 3

4 gymnasieungdomarna). Arbete är en faktor som väger tungt, särskilt för pojkarna, när det gäller att flytta från eller flytta tillbaka till kommunen. Framtid Fler flickor än pojkar i skolår 8 vill gå en gymnasieutbildning på annan ort. Fler pojkar än flickor i skolår 8 kan tänka sig att arbeta efter grundskolan. Fler flickor än pojkar i år 1 och 3 på gymnasiet uppger att de vill åka ut och resa, studera på universitet eller studera utomlands. Pojkar är mer benägna att vilja arbeta, i annan kommun eller i hemkommunen. Omkring 80 % av samtliga respondenter ser ganska eller mycket ljust på framtiden. Ca 5 % ser mycket negativt på framtiden. Ungefär hälften av respondenterna tror att de kommer att flytta från kommunen. Framförallt lockar jobb, studier, flick-/pojkvän/kompisar eller att de vill prova något nytt. De flesta tror dock att de skulle kunna flytta tillbaka till kommunen av olika anledningar, i första hand p.g.a. närheten till släkt, familj, flick-/pojkvän eller kompisar men också p.g.a. jobbmöjligheter och bilden av Lindesbergs kommun som en trygg miljö för barn att växa upp i. Diskussion och slutsatser Generellt kan sägas att de allra flesta tillfrågade ungdomarna mår bra och har en hög framtidstro. De flesta har vänner, trivs i skolan och känner sig trygga på de flesta platserna. Inflytandefrågor både i samhället och i skolan utgör viktiga utvecklingsområden. Det finns ett glapp mellan ungdomarna och beslutsfattarna och vi måste hitta vägar för att överbrygga detta. Det skulle också kunna medföra att ungdomarnas känsla av hopplöshet när det gäller att påverka skulle kunna minska. Det är viktigt att ta tillvara på det intresse som finns. Att arbeta med ett genusperspektiv i framförallt hälso- och fritidsfrågor utgör ytterligare ett utvecklingsområde. Vad är det som gör att flickor och pojkar har olika upplevelser av bl.a. hälsobesvär och stress men också fritidsaktiviteters inriktning? Behövs riktade insatser? När det gäller ungdomarnas syn på arbete och framtid skiljer det sig också en del åt mellan könen. Flickor är mer benägna att lämna kommunen och pojkar kan i större grad tänka sig att stanna kvar. Vad beror detta på och hur kan man påverka det? Trivsel, trygghet och hälsa är förutsättningar för ett gott lärande. Värdegrunds- och demokratiarbetet i skolan kan och behöver utvecklas och förstärkas. Exempel på konkreta sätt att arbeta med detta är genom utvecklingen av likabehandlingsplaner, Lindeskolans demokratiår och livskunskap i grundskolan. Arbetet kräver dock ett långsiktigt helhetstänkande som genomsyrar hela skolverksamheten. Avslutningsvis är det är viktigt att inte se ungdomar som en homogen grupp. Bland ungdomar finns lika många variationer av åsikter, förutsättningar, önskemål och drömmar som hos den vuxna befolkningen. Utifrån detta är det också viktigt att fundera vidare på hur ungdomar med t.ex. annan etnisk bakgrund än svensk eller ungdomar med funktionshinder mår och upplever kommunen. 4

5 Innehållsförteckning INLEDNING & SYFTE... 6 KARTLÄGGNING... 7 KARTLÄGGNINGENS SYFTEN... 7 ORGANISATION FÖR ARBETET... 7 DEFINITIONER... 7 BAKGRUND... 8 NATIONELL UNGDOMSPOLITIK... 8 BARNRÄTTSKONVENTIONEN FÖRPLIKTAR... 8 LINDESBERGS KOMMUNS UNGDOMAR... 8 UNGDOMSSTYRELSENS STÖD TILL KOMMUNER... 9 METOD ENKÄTEN URVAL - TOTALUNDERSÖKNING FÖRARBETE OCH INFORMATION GENOMFÖRANDE DATABEARBETNING RESULTAT SVARSFREKVENS FÖRTYDLIGANDEN ANGÅENDE REDOVISNING AV RESULTAT BAKGRUNDSFAKTA OM RESPONDENTERNA FRITID SKOLA POLITIK, SAMHÄLLE OCH INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID ÖVRIGA ÖPPNA KOMMENTARER RESULTAT GYMNASIESÄRSKOLAN DISKUSSION & SLUTSATSER KRING UTVECKLINGSOMRÅDEN METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION SLUTORD REFERENSER BILAGA INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR BILAGA DIN RÖST ÄR VIKTIG!

6 Inledning & syfte Nästan en femtedel av Sveriges befolkning utgörs av ungdomar mellan 13 och 25 år. I Örebro län finns drygt ungdomar i samma åldersspann och i Lindesbergs kommun är motsvarande grupp drygt personer ( Det första av de elva nationella målområdena för folkhälsopolitiken är delaktighet och inflytande i samhället. Brist på inflytande och upplevd maktlöshet har ett starkt samband med ohälsa. I ett demokratiskt samhälle ska alla ha lika möjligheter till delaktighet och inflytande. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. ( I Örebro län är barn och ungdomar en prioriterad grupp genom det folkhälsoavtal som hösten 2007 slöts mellan landstinget och kommunerna. Målområde 1, delaktighet och inflytande i samhället, innefattar bl.a. att barns och ungdomars inflytande och delaktighet i närmiljön ska öka och att nya former och mötesplatser ska skapas för att öka länsinvånarnas inflytande och delaktighet ( På lokal nivå omnämns barn och ungdomar bl.a. i kommunfullmäktiges strategier för tillväxt och utveckling åren : Barns och ungdomars upplevelser av skola och fritid i Lindesberg är sådan att de gärna återvänder hit efter studier och arbete för att låta sina barn också växa upp här. (Lindesbergs kommun, 2004) Enligt Ungdomsstyrelsen (2008) anser hälften av de unga att möjligheterna att föra fram idéer till beslutsfattare är små. Enligt de länsomfattande ungdomsundersökningarna Liv och Hälsa Ung 2005 och 2007, genomförda av den samhällsmedicinska enheten på landstinget, anser omkring 30 % av eleverna i skolår 7 och 2 på gymnasiet att de får vara med och påverka det man gör i skolan. Endast omkring 20 % av eleverna i skolår 9 anser det samma ( Ett av de viktigaste målen för ungdomspolitiken är att ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande. [ ] handlar om att unga ska ha samma möjligheter som andra grupper att ta del av den demokratiska dialogen. Det handlar också om ungas möjligheter att påverka förhållanden i såväl den personliga sfären som samhället i stort. Ett bra samhälle för unga måste ta tillvara ungas erfarenheter och idéer. (Ungdomsstyrelsen, 2008:5) Ungdomar har utifrån ovanstående rätt till inflytande, deras åsikter utgör en resurs i samhället och hur ungdomar uppfattar kommunen är av avgörande betydelse för om de vill bo i kommunen i framtiden. Utifrån detta är det betydelsefullt att få fram ett underlag som tydligt visar hur kommunens ungdomar mår och vad de tycker är viktigt, och samtidigt erbjuda ungdomarna en möjlighet att göra sina röster hörda. 6

7 Kartläggning Ungdomsstyrelsen erbjuder varje år Sveriges kommuner att genomföra den s.k. LUPPundersökningen. LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och utgörs av ett omfattande enkätverktyg som kommunerna får tillgång till. Enkäten riktar sig till ungdomar och omfattar frågor inom livets alla olika områden som beskrivs närmare i nästa kapitel. I september 2008 beslutade Kommunstyrelsen att avsätta medel för genomförandet av LUPP. Kartläggningens syften Att ta fram ett material som: ger bred kunskap om hur kommunens ungdomar mår och vad de tycker är viktigt kan utgöra underlag vid politiska beslut kan användas för att sätta upp mätbara mål i kommunens utvecklingsarbete Att erbjuda ungdomarna en möjlighet att göra sina röster hörda Att synliggöra styrkor och utvecklingsområden i kommunens verksamheter ur ett ungdomsperspektiv Ovanstående blir också en nulägesanalys som startpunkt för Projekt Ungdomsdialog som är ett treårigt projekt initierat av Sveriges Kommuner och Landsting som syftar till erfarenhetsutbyte rörande nya former för ungdomsinflytande genom nätverksträffar. Organisation för arbetet LUPP-undersökningen har mellan oktober 2008 och mars 2009 riggats och rapporterats av projektledare Anna Sandberg med stöd av en styrgrupp där representanter från kommunstyrelsen (vice ordförande), kommunledningsgruppen (förvaltningschef Barn- och utbildning) och länsdelens folkhälsoteam medverkat. Detta är också styrgruppen för Projekt Ungdomsdialog. Definitioner En del begrepp används löpande i rapporten. Här definieras de som är mest förekommande: ANT: alkohol, narkotika, tobak LUPP: lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät) Respondenter: de tillfrågade ungdomarna som besvarat enkäten Ungdomar: unga människor mellan 13 och 25 år enligt Ungdomsstyrelsen och den nationella ungdomspolitiken 7

8 Bakgrund Nationell ungdomspolitik Den senaste ungdomspolitiska propositionen kom Makt att bestämma rätt till välfärd (Prop. 2004/05:2) pekar ut två övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken: Ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd Ungdomar ska ha verklig tillgång till makt Med ungdomars verkliga tillgång till välfärd avser regeringen ungdomars möjlighet till en god materiell, kulturell och social levnadsstandard, d.v.s. goda levnadsvillkor. I detta inkluderas också goda förutsättningar för fysisk och psykisk hälsa. Med ungdomars verkliga tillgång till makt avser regeringen ungdomars möjlighet att påverka både samhällsutvecklingen i stort men också sina egna liv och sin närmiljö. I detta ingår bl.a. frågor som rör boende, skola, arbetsmiljö, kamratkrets och familj. Barnrättskonventionen förpliktar Sverige var ett av de första länderna att ratificera FN:s konvention om barns rättigheter (Barnrättskonventionen). I denna finns regler som ska skydda varje enskilt barns mänskliga rättigheter. Barnrättskonventionen innehåller bl.a. 41 sakartiklar som tar upp vilka rättigheter barnen ska ha. Fyra av dessa sakartiklar är huvudprinciper: Artikel 2: alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3: barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Artikel 6: varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikel 12: varje barn har rätt att uttrycka sina åsikter och bli lyssnad på i alla frågor som berör honom eller henne. ( Barns och ungdomars rätt till delaktighet och inflytande tas också upp i bl.a. skolans läroplaner, i EU:s vitbok, i internationella Rädda Barnens riktlinjer för barns deltagande (International Save the Children Alliance, 2005) och i Lindesbergs kommuns skolplan där Barnrättskonventionen ska vara en självklar utgångspunkt i värdegrundsarbetet. Lindesbergs kommuns ungdomar Enligt statistik från SCB var Lindesbergs kommuns totala folkmängd personer den 1 november 2008 ( Av dessa var födda mellan 1983 och 1995 (13-25 år) och utgjorde ca 17 % av den totala folkmängden i kommunen. 8

9 Liv och hälsa ung 2005 och 2007 Den Samhällsmedicinska enheten vid Örebro läns landsting har genomfört två omfattande kartläggningar av ungdomars liv och hälsa i Örebro län. Samtliga ungdomar i skolår 7, 9 och 2 på gymnasiet har tillfrågats (knappt ungdomar) och knappt har svarat vid båda tillfällena. Enkäten innehåller frågor om upplevd hälsa, motions- och ANT-vanor, skolan, samlevnad samt spelvanor (de två sista områdena gäller bara de äldre grupperna). Samhällsmedicin har också sedan 1996 följt ungdomars ANT-vanor vilket gör det möjligt att se trender i utvecklingen. LUPP-enkäten utgör ett komplement till Liv och Hälsa ung då områden som fritid, inflytande, arbete, framtid utforskas närmare. Ungdomsstyrelsens stöd till kommuner Under 2001 började Ungdomsstyrelsen tillsammans med några kommuner att arbeta fram en modell för uppföljning och utveckling av en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik. Detta arbete utmynnade i LUPP-enkäten. Från och med 2005 har alla kommuner årligen erbjudits deltagande i LUPP. Förutsättningar för att en kommun ska kunna delta är att det finns både vilja och resurser (framförallt i form av tid) att utveckla ungdomspolitiken men också att det finns en bred politisk förankring för att genomföra undersökningen. 9

10 Metod Enkäten Ungdomsstyrelsens enkät finns både i elektronisk form och på papper. Den är anonym, innehåller ungefär 80 frågor och tar mellan en halvtimme och en timme att fylla i. Enkäten finns i tre versionen som skiljer sig något åt beroende på åldersgrupp. De tre varianterna är anpassade för skolår 7-9, gymnasiet samt unga vuxna år. På är det möjligt att titta på enkäten i sin helhet. Enkäten innehåller följande frågeområden: Fritiden hur och var ungdomarna sysselsätter sig, önskemål om aktiviteter, deltagande i föreningar Skolan bemötande, miljö, inflytande, värderingar, skolk Politik, samhälle, inflytande politiskt intresse, förmåga/vilja att uttrycka åsikter på olika sätt, prioriterade politiska frågor, önskemål att träffa beslutsfattare Trygghet har ungdomar blivit utsatta för kränkningar/brott, upplevelse av trygghet på olika platser, har ungdomar blivit utsatta för eller utsatt någon annan för mobbning Hälsa bedömning av det allmänna hälsotillståndet, frekvens av olika besvär, mat- och motionssvanor, alkohol-, narkotika-, tobaksbruk, förekomst av diskriminering Arbete förekomst av eller önskan om extrajobb och/eller sommarjobb, möjligheter kring att starta eget företag i framtiden Framtid vad vill ungdomar göra och vad kommer de att göra efter grundskolan eller gymnasiet, tankar kring att flytta från kommunen/flytta tillbaka, högsta planerade utbildningen, framtidstro Urval - totalundersökning Det är möjligt att genomföra undersökningen med slumpmässigt urval eller som totalundersökning. Totalundersökning innebär att man tillfrågar alla i en eller flera åldersgrupper vilket gör att urvalsosäkerheten minskar det blir därför inte lika viktigt med ett stort antal individer. Utifrån detta valdes totalundersökning som tillvägagångssätt. Urvalsgrupperna valdes utifrån följande kriterier: en tillräckligt stor grupp för att representera Lindesbergs kommuns drygt folkbokförda ungdomar en jämn spridning bland ungdomar i tonåren ungdomar som inte deltar i Liv & Hälsa Ung-undersökningen (skolår 7, 9 och 2 på gymnasiet. Genomförs av samhällsmedicinska enheten, ÖLL, vartannat år) ungdomar på väg in i tonårslivet ungdomar på väg ut ur tonårslivet och in i vuxenlivet, och därmed särskilt intressanta i ett framtidsperspektiv ungdomar med olika bakgrunder och förutsättningar Utifrån delta valdes samtliga ungdomar födda 1994, 1992 och 1990 som urvalsgrupper. 10

11 Ovanstående medförde att framförallt elever i skolår 8 på Fröviskolan, Stadsskogsskolan och Storåskolan, samt år 1 och 3 på Lindeskolan, blev tillfrågade. Även ungdomar födda 1990 och 1992 som inte gick i skolan eller som gick i skolan i annan kommun inkluderades för att alla som är födda de utvalda åren och som bor i kommunen skulle innefattas i undersökningen. För klasser med blandade åldrar, i detta fall IV-klasserna och Floraklassen på Lindeskolan, bestämdes att samtliga elever skulle erbjudas möjlighet att delta, oavsett födelseår. Detta gjordes ur rättvisesynpunkt och för att det är lättare att motivera en hel klass att genomföra en enkät snarare än att välja ut några få elever. Den slutliga urvalsgruppen blev 1313 ungdomar, varav 618 flickor och 695 pojkar. 308 av dessa gick i skolår 8, resterande i år 1 eller 3 på gymnasiet (alternativt var födda 1992 eller 1990). Alternativt deltagande Grundsärskolan, med en elev i aktuell ålder, erbjöds möjlighet att delta men valde att avstå på grund av tidsbrist. Gymnasiesärskolan erbjöds ett alternativt tillvägagångssätt för att möjliggöra deltagande utifrån särskilda förutsättningar. Detta resulterade i att fyra elever med stöd från mentorer fick fylla i valda delar av enkäten. Detta sammanfattas separat i denna rapport. Alla bakgrundsdetaljer (såsom kön, ålder, bostadsområde, etnicitet) utelämnas dock för att garantera anonymitet trots ett litet antal respondenter. Även Lindeskolans internationella klasser (elever med annat modersmål än svenska) fick möjlighet att delta. En av klasserna deltog i ordinarie enkätundersökning. Övriga klasser med större språkbarriärer erbjöds genomföra undersökningen på ett alternativt sätt men tidsbrist hos mentorerna gjorde dock att detta inte blev genomförbart. Förarbete och information I oktober 2008 presenterades tanken med en LUPP-undersökning i kommunen för kommunens skolområdeschefer. Därefter beslutade styrgruppen utifrån synpunkter från dessa vilken inriktning undersökningen skulle ha med avseende på t.ex. urvalsgrupper och praktiskt genomförande. Därefter informerades samtliga rektorer i kommunen och kontakt togs med respektive skolas studie- och yrkesvägledare för att rigga genomförandet. Tider bokades in för elevinformation, lärarinformation samt datainsamling på varje skola. Samtliga berörda elever och lärare informerades om undersökningens syfte och genomförande i början av november. Föräldrar med barn i skolår 8 fick ett informationsbrev hemskickat (bilaga 1). Information publicerades även på Lindeskolans hemsida, kommunens hemsida, i kommunens nyhetsbrev samt i Nerikes Allehanda. Information har även lämnats till barn- och utbildningsnämndes arbetsutskott, barn- och utbildningsnämnden samt arbetsutskottet för kultur- och fritidsnämnden. 11

12 Genomförande Elektronisk enkät på skoltid I de flesta kommunerna genomförs den elektroniska enkäten på schemalagd tid i skolan vilket garanterar en god svarsfrekvens. Detta tillvägagångssätt valdes även i Lindesbergs kommun. När alla berörda grupper informerats påbörjades datainsamlingen (v. 48) och tre veckor senare avslutades den. Postenkät som komplement Ett informationsbrev (bilaga 2) samt en pappersenkät skickades hem via post till ungdomar som är födda 1990 och 1992, är folkbokförda i Lindesbergs kommun och som: inte går i skolan går i skolan i annan kommun går på gymnasieprogram på Lindeskolan som medför individuella scheman och/eller praktik Dessa ungdomar fick möjlighet att välja mellan elektronisk enkät och pappersenkät. För att kunna se vilka som besvarat enkäten och vilka som skulle få påminnelser tilldelades varje respondent en individuell kod. Endast projektledaren har haft tillgång till kodlistorna. Postenkäten skickades ut i början av vecka 47, påminnelser gick ut i slutet av vecka 48 samt 49. Postenkäten avslutades vecka 51. Ungdomar delaktiga i rapportskrivning och presentation Ungdomar på samtliga berörda skolor har tillfrågats om de vill vara med under skrivandets gång för att tycka till om vilka frågor som är viktigast och för att ställa upp på bild till undersökningens populärversion. Projektledaren har träffat flera elevråd i detta syfte och även ungdomar från klasser med särskilt engagerade lärare. Ett tiotal ungdomar medverkade även vid presskonferensen där undersökningen presenterades. Databearbetning Respondenternas svar i den elektroniska enkäten sparas automatiskt i en databas hos Ungdomsstyrelsen. Inskickade pappersenkäter har prickats av på kodlistan med individuella koder, separerats från koderna samt registrerats manuellt av projektledaren i den elektroniska webbenkäten. När datainsamlingen slutförts kan man genom ett analysprogram på webben analysera materialet och plocka fram statistik. Denna statistik finns tillgänglig för fördjupningar och jämförelser framöver kontakta länsdelens folkhälsoteam om intresse finns. 12

13 Resultat Svarsfrekvens Svarsfrekvensen är antalet erhållna svar i förhållande till antalet möjliga svar i en undersökning. En enkät bör ha en svarsfrekvens som överstiger 60 % för att man ska kunna säga att materialet är representativt och generaliserbart (Ungdomsstyrelsen, 2007). Totalt antal ungdomar i urvalsgrupperna: Totalt antal erhållna svar per enkättyp: Enkäten för skolår 7-9: Elever skolår 8 (födda -94) flickor 141 pojkar flickor 119 pojkar Enkäten för gymnasiet: Elever skolår 1 och 3 på gymnasiet (födda -90 och -92) flickor 554 pojkar flickor 334 pojkar 1 ej kön Svarsfrekvens: 89 % 61 % Totalt har 889 ungdomar besvarat enkäterna. Kommentarer angående bortfallet Att bortfallet blev så pass högt för gymnasieenkäten kan delvis förklaras med att två klasser hade praktik under hela undersökningsperioden (56 elever från Barn- och fritidsprogrammet och Omvårdnadsprogrammet). Postenkätens svarsfrekvens sänkte också den totala svarsfrekvensen markant. Om postenkäten inte räknats in i detta resultat hade Lindeskolans svarsfrekvens blivit 70 % (552 av 792 svar). Postenkätsvaren inkluderades trots en låg svarsfrekvens (62 av 213 = 29 %) i och med att de som fått postenkäten inte avvek från ungdomarna på Lindeskolan i fråga om ålder och hemkommun (huvudkriterier för deltagande). Dessutom var 15 av dem som fått postenkät elever på Lindeskolan. Förtydliganden angående redovisning av resultat Under samtliga frågeområden utom skolan inkluderas 457 ungdomar som besvarat gymnasieenkäten och 275 ungdomar som besvarat 7-9-enkäten. Dessa ungdomar bor i Lindesbergs kommun. I avsnittet om skolan inkluderas även ungdomar som går på Lindeskolan och bor i andra kommuner såsom Ljusnarsberg och Nora detta för att få en helhetsbild av hur Lindeskolans ungdomar uppfattar skolan (oavsett hemkommun). Därför blir antalet ungdomar som uttalar sig om Lindeskolan 549 elever. 13

14 Procentandelar med decimaler avrundas till närmaste heltal vilket gör att totalsumman ibland blir 99 eller 101 %. Resultaten redovisas separat för skolår 8. Resultaten från år 1 och 3 på gymnasiet är sammanslagna i och med att de besvarat samma enkät. Separata redovisningar för flickor och pojkar görs överlag men i vissa frågor där könsskillnaderna är obetydliga förekommer sammanslagna resultat. För att underlätta läsningen av denna rapport har de olika åldersgrupperna tilldeltats olika färger. Dessa färger återkommer i diagram under samtliga huvudrubriker. (Notera dock att vissa diagram inte är färgkoordinerade utifrån kön och ålder men att detta i så fall tydliggörs.) Flickor Flickor år 1 & 3 Pojkar Pojkar år 1 & 3 skolår 8 gymnasiet skolår 8 gymnasiet Bakgrundsfakta om respondenterna Elever skolår 8 Nedanstående uppgifter baseras på enkätsvaren från 275 elever i skolår 8. Boende Enligt diagrammet till höger Knappt hälften av alla elever i skolår 8 bor i Lindesbergs tätort (östra och västra sidan om ån) Omkring 15 % bor i Frövi Knappt 10 % bor i Fellingsbro eller i annat bostadsområde (t.ex. på landsbygden) (Observera att stapeln bara går upp till 35 %) Inga större könsskillnader fanns rörande boendeform och därför presenteras resultaten sammanslaget för flickor och pojkar. 65 % bor med båda sina föräldrar 20 % bor ibland hos mamma och ibland hos pappa 13 % bor enbart hos en av föräldrarna Ett fåtal bor varken med mamma eller pappa 88 % bor i villa, gård eller i radhus 11 % bor i lägenhet ett fåtal elever har annat boende Vilket bostadsområde bor du i? (Skolår 8) Annat: Vedevåg Stråssa Storå Rockhammar Ramsberg Löa Lindesberg, väster om ån, t.ex. Sköndal, Brodalen, Stadsskogen Lindesberg, öster om ån, t.ex. Hagaberg, Bondskogen, Kyrkberget Flickor skolår 8 Pojkar skolår 8 Gusselby Guldsmedshyttan Frövi Fellingsbro 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Andel ungdomar, skolår 8 14

15 Etniskt ursprung Ca 93 % av eleverna är födda i Sverige Drygt 6 % är födda utanför Europa 85 % är födda i Sverige och har svenskfödda föräldrar Drygt 6 % har föräldrar som är födda i Norden eller övriga Europa Drygt 8 % har föräldrar som är födda utanför Europa Fyra av de tillfrågade eleverna är inte svenska medborgare Föräldrars sysselsättning 87 % av eleverna har en mamma som antingen arbetar, studerar eller är mammaledig 10 % av eleverna har en mamma som är antingen arbetslös, (förtids)pensionerad eller sjukskriven 89 % av eleverna har en pappa som antingen arbetar, studerar eller är pappaledig 5 % av eleverna har en pappa som är antingen arbetslös, (förtids)pensionerad eller sjukskriven Elever år 1 och 3 på gymnasiet, födda 1992 och 1990 Nedanstående uppgifter baseras på enkätsvaren från 614 ungdomar födda 1992 och Av dessa är 279 tjejer och 334 killar (en person angav ej kön). Boende Enligt diagrammet till höger Drygt 30 % de tillfrågade gymnasieeleverna bor i Lindesbergs tätort (östra och västra sidan om ån). Ytterligare 30 % av dem bor på annan ort/i annat område än i de angiva områdena. I dessa 30 % inkluderas de som bor på landet eller andra småorter i Lindesbergs kommun men även de som bor i andra kommuner såsom Ljusnarsberg och Nora kommun. (Observera att stapeln bara går upp till 35 %) Vilket bostadsområde bor du i? (Gymnasiet) Annat: Vedevåg Stråssa Storå Rockhammar Ramsberg Löa Lindesberg, väster om ån, t.ex. Sköndal, Brodalen, Stadsskogen Lindesberg, öster om ån, t.ex. Hagaberg, Bondskogen, Kyrkberget Gusselby Guldsmedshyttan Ca 70 % gymnasieungdomarna anger att de bor i samma kommun som de går i skolan i. I dessa ingår framförallt de som bor och går i skolan i Lindesberg men även ett fåtal som flyttat för att gå i skolan i Flickor år 1 & 3 gymn. Pojkar år 1 & 3 gymn. 15 Frövi Fellingsbro 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Andel ungdomar, år 1 & 3 gymn.

16 annan kommun (dock ett mycket litet antal då enbart de som är folkbokförda i Lindesbergs kommun blivit tillfrågade). Ca 30 % av gymnasieungdomarna anger att de inte bor i samma kommun som de går i skolan i. Bland dessa ingår de som bor i t.ex. Nora eller Ljusnarsberg och går i skolan i Lindesberg men även de som bor i Lindesbergs kommun men går i skolan i annan kommun, t.ex. Örebro. Det finns också ett litet antal ungdomar som fortfarande är folkbokförda i Lindesbergs kommun men som inte bor i kommunen just nu och inte heller går i skola i kommunen. Inga större könsskillnader fanns rörande boendeform och därför presenteras resultaten sammanslaget för flickor och pojkar: Drygt 58 % bor med båda sina föräldrar Ca 15 % bor ibland hos mamma och ibland hos pappa Knappt 15 % bor enbart hos en av föräldrarna Drygt 5 % bor ensamma och ca 3 % bor tillsammans med flick-/pojkvän eller kompis Ca 80 % bor i villa, gård eller i radhus Drygt 12 % i lägenhet med förstahandskontrakt 4 % bor i lägenhet med andrahandskontrakt Ett fåtal ungdomar bor i studentrum eller är inackorderade För drygt 2 % gällde annat boende (ej specificerat) Etniskt ursprung Ca 89 % av eleverna är födda i Sverige Knappt 3 % är födda i Norden eller övriga Europa Drygt 8 % är födda utanför Europa Knappt 85 % är födda i Sverige och har svenskfödda föräldrar Drygt 6 % har föräldrar som är födda i Norden eller övriga Europa Ca 9 % har föräldrar som är födda utanför Europa Knappt 5 % av de tillfrågade eleverna är inte svenska medborgare Föräldrars sysselsättning Ca 81 % av eleverna har en mamma som antingen arbetar, studerar eller är mammaledig Ca 16 % av eleverna har en mamma som är antingen arbetslös, (förtids)pensionerad eller sjukskriven Ett tjugotal elever har svarat annat eller vet inte på frågan om mammans sysselsättning Drygt 84 % av eleverna har en pappa som antingen arbetar, studerar eller är pappaledig Knappt 11 % av eleverna har en pappa som är antingen arbetslös, (förtids)pensionerad eller sjukskriven Ett trettiotal elever har svarat annat eller vet inte på frågan om pappans sysselsättning 16

17 Fritid Ungdomarna tillfrågades hur de ser på sin fritid, om de är nöjda med det aktivitetsutbud som finns samt hur ofta de gör olika saker på sin fritid. I öppna frågor fick de även ge förslag på fritidsmöjligheter eller ställen att vara på som de tycker saknas i dagsläget. Pojkar mer nöjda med fritiden Andel ungdomar, samtliga 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid Hur mycket fritid har du? jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner med att göra det jag vill jag känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill Flickor skolår 8 Flickor år 1 & 3 gymn. Pojkar skolår 8 Pojkar år 1 & 3 gymn. Mer än hälften av samtliga tycker att de har lagom eller för mycket fritid för att hinna göra det som de vill göra pojkar upplever dock detta i större grad än flickor. Ca en tredjedel av flickorna i skolår 8 och nästan hälften av flickorna i år 1 och 3 på gymnasiet upplever att de har för lite fritid. Mest nöjda med mängden fritid är pojkarna i skolår 8 där över 70 % anser sig ha lagom mycket fritid. Observera att färgerna inte är kopplade till kön eller ålder i nedanstående diagram. Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? Pojkar år 1 & 3 gymn. 67% 26% 7% det finns ganska/väldigt mycket att göra Pojkar skolår 8 Flickor år 1 & 3 gymn. 57% 75% 33% 19% 6% 10% det finns ganska lite att göra Flickor skolår 8 63% 33% 3% det finns väldigt lite/ingenting att göra 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel ungdomar, samtliga 17

18 Majoriteten av pojkarna i både skolår 8 och gymnasiet (omkring 70 %) anser att det finns ganska eller väldigt mycket att göra på fritiden (som de är intresserade av). Över 30 % anser dock att det finns lite/ingenting att göra. Flickorna anser i något lägre grad att det finns tillräckligt med fritidssysselsättningar. Särskilt flickorna i år 1 och 3 på gymnasiet (43 %) anser att det finns lite/ingenting att göra som de är intresserade av. Mer satsning på de kulturellt intresserade ungdomarna. Det satsas på sport men inte särskilt mycket på musik och konst. Å andra sidan ska ju en ny kulturskola byggas, ett steg i rätt riktning. - gymnasieelev Dansstudio! Skulle liksom vara kul och samtidigt träffa nytt folk. - gymnasieelev Var träffas ungdomarna? Eleverna i skolår 8 träffas oftast hemma hos varandra (92 % av flickorna, 82 % av pojkarna), utomhus (40 % av flickorna, 46 % av pojkarna), i idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott (14 % av flickorna, 21 % av pojkarna). Flickorna i år 1 och 3 på gymnasiet träffas oftast hemma hos varandra (92 %) men även utomhus (17 %) eller i en idrottshall/liknande (16 %). 83 % av pojkarna i år 1 och 3 på gymnasiet träffas hemma hos varandra och 24 % av dem träffas utomhus eller i en idrottshall/liknande. Fritidsmöjligheter och ställen som saknas enligt ungdomarna En stor del av ungdomarna i både skolår 8 och år 1 och 3 på gymnasiet efterfrågar någon form av ungdomsgård/fritidsgård/ungdomscafé: Caféutbudet i centrala Lindesberg är knappast det bästa. Central, kvällsöppen lokal med tillgång till böcker, datorer och fika (och vuxna) är definitivt av intresse för många jag känner. gymnasieelev UNGDOMSGÅRD! En som alla kan vara i och gillar. Inte en överdriven eller alldeles för tråkig, en helt lagom. Centralt. elev skolår 8 Fritidsgårdar (mer centralt), möjligheter att kunna göra olika saker med kompisar men med vuxet sällskap (ex. åka slalom, Bodaborg och liknande.) elev skolår 8 Det borde finnas en fritidsgård i Tempo-lokalen. Där kan man kanske sitta och göra sina läxor eller bara hänga med sina kompisar. Internetcafé. elev skolår 8 Fler förslag (ej rangordnade) som återkommer bland ungdomarnas svar är: Bowling Bio Cross/enduro Kampsport Danskurser Internetcafé/datorspel/ LAN-lokal Skateboardlokal/ramp Biljard 18

19 Många anser att det inte finns något för ungdomar att göra på eftermiddagarna/kvällarna om man inte är med i någon sportförening. Flera har kommenterat höga kostnader för t.ex. dans, ridning, sång/musikundervisning. Det finns väldigt lite ungdomsaktiviteter över huvud taget Och alla klagar på att det är så mycket ungdomsfylla men de är ju inte så konstigt för de finns ju verkligen ingenting att göra.. Varför inte fixa nån ungdomsfest nån gång i månaden de skulle dra hur mycket folk som helst! Eller iaf fixa något kul för folk under 18. gymnasieelev Ungdomarnas fritidsaktiviteter Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Skolår 8 Varje dag eller vecka Varje månad Varje år/aldrig Flickor: Pojkar: Flickor: Pojkar: Flickor: Pojkar: Idrottar/motionerar i klubb/förening 59% 59% 1% 1% 40% 40% Idrottar/motionerar, ej i klubb/förening 57% 49% 15% 21% 28% 30% Går på sportevenemang utan att delta själv 14% 21% 26% 21% 60% 58% Umgås med kompisar 89% 93% 8% 4% 3% 3% Deltar i föreningsverksamhet 40% 36% 4% 7% 56% 57% Går på café 3% 4% 48% 29% 49% 67% Går på ungdomens hus/fritidsgård/likn. 11% 20% 19% 7% 70% 73% Går på konsert 0% 3% 3% 3% 97% 94% Går på teater/musikal/dansuppvisning 1% 2% 2% 2% 97% 96% Går på museum/utställning 1% 1% 1% 2% 98% 97% Går runt på stan med kompisar 41% 40% 44% 28% 15% 32% Går på fest 4% 12% 29% 22% 67% 66% Är ute i naturen 45% 37% 24% 16% 31% 47% Fiskar/jagar 0% 11% 5% 15% 95% 74% Sjunger/spelar instrument/skapar musik 49% 41% 16% 6% 35% 53% Tränar dans/spelar teater 14% 6% 6% 1% 80% 93% Målar/syr eller annan skapande verksamhet 40% 15% 14% 7% 46% 78% Spelar datorspel/tv-spel 41% 89% 25% 5% 34% 6% Surfar/chattar på internet 86% 88% 7% 4% 7% 8% Spelar om pengar på internet 0% 2% 1% 3% 99% 95% Besöker bibliotek (inte på skoltid) 6% 3% 18% 6% 76% 91% Åker skateboard/snowboard (säsong) 6% 20% 14% 12% 80% 78% Mekar med bilar/motorcyklar/ båtar/skotrar/andra tekniska saker 3% 19% 5% 12% 92% 69% Spelar rollspel/levande rollspel 2% 16% 2% 7% 96% 77% Läser 63% 50% 30% 23% 7% 27% Skriver 69% 54% 21% 14% 10% 32% Hjälper till hemma med mat/städ/ trädgård/tvätt/snöskottning/bil m.m. 84% 74% 13% 12% 3% 14% Nästan alla svarade att de sällan eller aldrig deltar vid kulturarrangemang såsom teater, musikal, museum m.m. 59 % av både killar och tjejer motionerar ofta i klubb eller förening Ca 40 % av både killar och tjejer motionerar sällan eller aldrig i klubb eller förening

20 Det är fler killar än tjejer som motionerar i klubb varje dag men det är även fler killar som aldrig motionerar i klubb Sju personer umgås sällan eller aldrig med kompisar. (Ingen av dessa har dock angivit att de blivit mobbade eller utfrysta under det senaste halvåret.) Mer än hälften av både flickorna och pojkarna går aldrig på fritidsgård/ungdomens hus. Det är fler pojkar än flickor som svarat att de sällan eller aldrig gör något av de föreslagna aktiviteterna. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? År 1 & 3 gymn. Varje dag eller vecka 20 Varje månad Varje år/aldrig Flickor: Pojkar: Flickor: Pojkar: Flickor: Pojkar: Idrottar/motionerar i klubb/förening 44% 51% 0% 1% 56% 48% Idrottar/motionerar, ej i klubb/förening 60% 55% 18% 14% 22% 31% Går på sportevenemang utan att delta själv 11% 16% 20% 16% 69% 68% Umgås med kompisar 84% 92% 14% 6% 2% 2% Deltar i föreningsverksamhet 22% 26% 13% 9% 65% 65% Går på café 10% 7% 56% 34% 34% 59% Går på ungdomens hus/fritidsgård/likn. 5% 3% 2% 6% 93% 91% Går på konsert 1% 3% 3% 4% 96% 93% Går på teater/musikal/dansuppvisning 1% 1% 3% 2% 96% 97% Går på museum/utställning 1% 1% 1% 1% 98% 98% Går runt på stan med kompisar 36% 53% 48% 27% 16% 20% Går på fest 16% 23% 43% 39% 41% 38% Är ute i naturen 38% 32% 25% 31% 37% 37% Fiskar/jagar 1% 14% 3% 12% 96% 74% Sjunger/spelar instrument/skapar musik 28% 28% 10% 9% 62% 63% Tränar dans/spelar teater 11% 3% 3% 1% 86% 96% Målar/syr eller annan skapande verksamhet 15% 5% 15% 6% 70% 89% Spelar datorspel/tv-spel 17% 74% 24% 17% 59% 9% Surfar/chattar på internet 87% 93% 8% 5% 5% 2% Spelar om pengar på internet 2% 4% 0% 2% 98% 94% Besöker bibliotek (inte på skoltid) 4% 4% 16% 5% 80% 91% Åker skateboard/snowboard (säsong) 5% 13% 6% 13% 89% 74% Mekar med bilar/motorcyklar/ båtar/skotrar/andra tekniska saker 5% 24% 3% 11% 92% 65% Spelar rollspel/levande rollspel 1% 8% 1% 3% 98% 89% Läser 53% 37% 25% 19% 22% 44% Skriver 52% 38% 17% 15% 31% 47% Hjälper till hemma med mat/städ/ trädgård/tvätt/snöskottning/bil m.m. 82% 65% 11% 24% 7% 11% Går på restaurang/pub 6% 19% 54% 45% 40% 36% Andelen ungdomar som angett att de motionerar i klubb/förening är mindre än i skolår 8. Andelen som motionerar utanför klubb/förening är dock större bland gymnasieungdomarna. 2 %, dvs. 9 personer, uppger att de sällan eller aldrig umgås med kompisar. Av dessa nio är det två som också uppgett att de under det senaste halvåret blivit mobbade.