Att vara ung i Lindesbergs kommun. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att vara ung i Lindesbergs kommun. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken"

Transkript

1 Att vara ung i Lindesbergs kommun Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008

2 Sammanfattning Syfte och metod I september 2008 beslutade Kommunstyrelsen att avsätta medel för genomförandet av Ungdomsstyrelsens LUPP-enkät (lokal uppföljning av ungdomspolitiken). LUPP är en omfattande ungdomsenkät som innehåller frågor om livets alla områden. Undersökningen genomfördes i december 2008 bland 900 ungdomar födda 1990, 1992 och Detta inkluderade framförallt elever i skolår 8 samt år 1 och 3 på Lindeskolan men även ett 50-tal ungdomar som studerar på annan ort. Syftet med kartläggningen var att få en bred bild av hur ungdomarna mår och vad de tycker är viktigt, ge ungdomar en möjlighet att göra sina röster hörda och samtidigt få fram ett material som kan användas som underlag vid framtida politiska beslut. Resultat Fritiden De ungdomar som är mest nöjda med kommunens befintliga fritidsutbud är pojkarna i skolår 8. Minst nöjda är flickorna i år 1 och 3 på gymnasiet. Fler flickor än pojkar upplever dock att de har för lite fritid för att hinna allt som de vill göra. Majoriteten av ungdomarna efterfrågar någon form av ungdomsgård/café för äldre barn/ungdomar ett ställe som har kvällsöppet och som anordnar temadagar och aktiviteter men som också är öppet för dem som vill plugga, fika eller bara vara. Skolan När det gäller relationer och bemötande i skolorna framträder en splittrad bild. Å ena sidan tycker ungefär hälften av samtliga elever att skolan agerar vid kränkningar och att elevråden lyssnas på. Å andra sidan tycker omkring % av dem att skolan inte agerar vid kränkningar och att de inte fått veta vad de ska ha inflytande över i skolan. Knappt 15 % av eleverna i skolår 8 och knappt 10 % av eleverna i gymnasiet uppger att de blivit mobbade/utfrysta under det senaste halvåret. Ungdomarnas upplevda inflytande stämmer inte överens med ungdomarnas önskade inflytande i skolan. Störst inflytande vill de ha över vad de får lära sig, hur de ska arbeta, läxorna, proven, skolmaten och schemat. Mer än hälften av alla tillfrågade ungdomar upplever sig ha ganska/väldigt lite inflytande över samtliga faktorer. Majoriteten av ungdomarna är nöjda med skolornas möjligheter till extra hjälp och stöd, skolbiblioteken och schemat. Skolmaten är ett område som många ungdomar uttryckt ett missnöje över, med undantag för Storåskolan. Även skolmiljön kritiseras, särskilt av flickor. 2

3 Politik och inflytande Ungdomarnas intresse för politik är enligt dem själva svagt men i vissa sakfrågor är de mer engagerade och ungefär en tredjedel av alla ungdomar vill vara med och påverka det som händer i kommunen. Majoriteten upplever dock att de har små möjligheter att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen. Hinder för att vara med och påverka är enligt ungdomarna brist på tid och intresse men också okunskap om hur man kan gå till väga och en uppgiven inställning till att det ändå inte spelar någon roll. Ganska få har deltagit i olika politiska aktiviteter men över en tredjedel kan tänka sig att göra det. Trygghet Över 70 % av samtliga tillfrågade har inte blivit utsatta för misshandel, hot, sexuellt våld/utnyttjande, stöld m.m. under det senaste halvåret. De flesta ungdomarna känner sig också oftast trygga på olika platser. Av flickorna är det en större andel som inte vågat gå ut jämfört med pojkarna och omkring % av flickorna känner sig inte trygga utomhus i bostadsområdet på kvällen eller på buss, tåg eller liknande. Flickorna i år 1 och 3 på gymnasiet rapporterar också otrygghet på diskotek eller annat nöjesställe, ute på stan (allmän plats) och på ungdomens hus/fritidsgård i större omfattning än övriga respondenter. Hälsa Ca 70 % av flickorna och 80 % av pojkarna bedömer sitt hälsotillstånd som ganska eller mycket bra. Andelen flickor som ofta har huvudvärk, ont i magen, sömnproblem eller känner sig stressade är större än andelen pojkar som har det. Omkring % av eleverna i skolår 8 uppger att de sällan eller aldrig röker, snusar, dricker folköl eller starkare alkohol. Omkring 10 % av dem uppger att de röker ofta och dricker starkare alkohol någon gång i månaden. Ungefär en tredjedel av eleverna i år 1 och 3 på gymnasiet uppger att de sällan eller aldrig dricker starkare alkohol. Av flickorna i gymnasiet är det 15 % som röker ofta och nästan lika många som dricker starkare alkohol ofta. Knappt 20 % av pojkarna i år 1 och 3 på gymnasiet uppger att de röker, snusar samt dricker starkare alkohol en/flera gånger i veckan eller varje dag. Ca en fjärdedel av samtliga ungdomar har känt sig orättvist behandlade på ett kränkande sätt en eller flera gånger under det senaste halvåret. Något fler flickor än pojkar rapporterar detta. Framförallt har kränkningar ägt rum inom familjen men för flickor står också annan privatperson för en relativt stor del av den orättvisa behandlingen. Bland de äldre pojkarna uppger en fjärdedel att polis/rättsväsende behandlat dem orättvist. Arbete Det är vanligare att elever i år 1 och 3 på gymnasiet har sommarjobbat än att elever i skolår 8 har gjort det. Fler flickor än pojkar i gymnasiet har försökt få sommarjobb utan att lyckas. Det är lika många flickor som pojkar som har försökt skaffa extrajobb utan att lyckas. De flesta av ungdomarna som hade sommarjobb i somras fick jobbet genom familj, släkt, bekanta, genom att själva kontakta arbetsplatsen eller genom kommunen (sistnämnda gäller endast 3

4 gymnasieungdomarna). Arbete är en faktor som väger tungt, särskilt för pojkarna, när det gäller att flytta från eller flytta tillbaka till kommunen. Framtid Fler flickor än pojkar i skolår 8 vill gå en gymnasieutbildning på annan ort. Fler pojkar än flickor i skolår 8 kan tänka sig att arbeta efter grundskolan. Fler flickor än pojkar i år 1 och 3 på gymnasiet uppger att de vill åka ut och resa, studera på universitet eller studera utomlands. Pojkar är mer benägna att vilja arbeta, i annan kommun eller i hemkommunen. Omkring 80 % av samtliga respondenter ser ganska eller mycket ljust på framtiden. Ca 5 % ser mycket negativt på framtiden. Ungefär hälften av respondenterna tror att de kommer att flytta från kommunen. Framförallt lockar jobb, studier, flick-/pojkvän/kompisar eller att de vill prova något nytt. De flesta tror dock att de skulle kunna flytta tillbaka till kommunen av olika anledningar, i första hand p.g.a. närheten till släkt, familj, flick-/pojkvän eller kompisar men också p.g.a. jobbmöjligheter och bilden av Lindesbergs kommun som en trygg miljö för barn att växa upp i. Diskussion och slutsatser Generellt kan sägas att de allra flesta tillfrågade ungdomarna mår bra och har en hög framtidstro. De flesta har vänner, trivs i skolan och känner sig trygga på de flesta platserna. Inflytandefrågor både i samhället och i skolan utgör viktiga utvecklingsområden. Det finns ett glapp mellan ungdomarna och beslutsfattarna och vi måste hitta vägar för att överbrygga detta. Det skulle också kunna medföra att ungdomarnas känsla av hopplöshet när det gäller att påverka skulle kunna minska. Det är viktigt att ta tillvara på det intresse som finns. Att arbeta med ett genusperspektiv i framförallt hälso- och fritidsfrågor utgör ytterligare ett utvecklingsområde. Vad är det som gör att flickor och pojkar har olika upplevelser av bl.a. hälsobesvär och stress men också fritidsaktiviteters inriktning? Behövs riktade insatser? När det gäller ungdomarnas syn på arbete och framtid skiljer det sig också en del åt mellan könen. Flickor är mer benägna att lämna kommunen och pojkar kan i större grad tänka sig att stanna kvar. Vad beror detta på och hur kan man påverka det? Trivsel, trygghet och hälsa är förutsättningar för ett gott lärande. Värdegrunds- och demokratiarbetet i skolan kan och behöver utvecklas och förstärkas. Exempel på konkreta sätt att arbeta med detta är genom utvecklingen av likabehandlingsplaner, Lindeskolans demokratiår och livskunskap i grundskolan. Arbetet kräver dock ett långsiktigt helhetstänkande som genomsyrar hela skolverksamheten. Avslutningsvis är det är viktigt att inte se ungdomar som en homogen grupp. Bland ungdomar finns lika många variationer av åsikter, förutsättningar, önskemål och drömmar som hos den vuxna befolkningen. Utifrån detta är det också viktigt att fundera vidare på hur ungdomar med t.ex. annan etnisk bakgrund än svensk eller ungdomar med funktionshinder mår och upplever kommunen. 4

5 Innehållsförteckning INLEDNING & SYFTE... 6 KARTLÄGGNING... 7 KARTLÄGGNINGENS SYFTEN... 7 ORGANISATION FÖR ARBETET... 7 DEFINITIONER... 7 BAKGRUND... 8 NATIONELL UNGDOMSPOLITIK... 8 BARNRÄTTSKONVENTIONEN FÖRPLIKTAR... 8 LINDESBERGS KOMMUNS UNGDOMAR... 8 UNGDOMSSTYRELSENS STÖD TILL KOMMUNER... 9 METOD ENKÄTEN URVAL - TOTALUNDERSÖKNING FÖRARBETE OCH INFORMATION GENOMFÖRANDE DATABEARBETNING RESULTAT SVARSFREKVENS FÖRTYDLIGANDEN ANGÅENDE REDOVISNING AV RESULTAT BAKGRUNDSFAKTA OM RESPONDENTERNA FRITID SKOLA POLITIK, SAMHÄLLE OCH INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID ÖVRIGA ÖPPNA KOMMENTARER RESULTAT GYMNASIESÄRSKOLAN DISKUSSION & SLUTSATSER KRING UTVECKLINGSOMRÅDEN METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION SLUTORD REFERENSER BILAGA INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR BILAGA DIN RÖST ÄR VIKTIG!

6 Inledning & syfte Nästan en femtedel av Sveriges befolkning utgörs av ungdomar mellan 13 och 25 år. I Örebro län finns drygt ungdomar i samma åldersspann och i Lindesbergs kommun är motsvarande grupp drygt personer (www.scb.se). Det första av de elva nationella målområdena för folkhälsopolitiken är delaktighet och inflytande i samhället. Brist på inflytande och upplevd maktlöshet har ett starkt samband med ohälsa. I ett demokratiskt samhälle ska alla ha lika möjligheter till delaktighet och inflytande. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. (www.fhi.se) I Örebro län är barn och ungdomar en prioriterad grupp genom det folkhälsoavtal som hösten 2007 slöts mellan landstinget och kommunerna. Målområde 1, delaktighet och inflytande i samhället, innefattar bl.a. att barns och ungdomars inflytande och delaktighet i närmiljön ska öka och att nya former och mötesplatser ska skapas för att öka länsinvånarnas inflytande och delaktighet (www.orebroll.se/samhallsmedicin). På lokal nivå omnämns barn och ungdomar bl.a. i kommunfullmäktiges strategier för tillväxt och utveckling åren : Barns och ungdomars upplevelser av skola och fritid i Lindesberg är sådan att de gärna återvänder hit efter studier och arbete för att låta sina barn också växa upp här. (Lindesbergs kommun, 2004) Enligt Ungdomsstyrelsen (2008) anser hälften av de unga att möjligheterna att föra fram idéer till beslutsfattare är små. Enligt de länsomfattande ungdomsundersökningarna Liv och Hälsa Ung 2005 och 2007, genomförda av den samhällsmedicinska enheten på landstinget, anser omkring 30 % av eleverna i skolår 7 och 2 på gymnasiet att de får vara med och påverka det man gör i skolan. Endast omkring 20 % av eleverna i skolår 9 anser det samma (www.orebroll.se/samhallsmedicin). Ett av de viktigaste målen för ungdomspolitiken är att ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande. [ ] handlar om att unga ska ha samma möjligheter som andra grupper att ta del av den demokratiska dialogen. Det handlar också om ungas möjligheter att påverka förhållanden i såväl den personliga sfären som samhället i stort. Ett bra samhälle för unga måste ta tillvara ungas erfarenheter och idéer. (Ungdomsstyrelsen, 2008:5) Ungdomar har utifrån ovanstående rätt till inflytande, deras åsikter utgör en resurs i samhället och hur ungdomar uppfattar kommunen är av avgörande betydelse för om de vill bo i kommunen i framtiden. Utifrån detta är det betydelsefullt att få fram ett underlag som tydligt visar hur kommunens ungdomar mår och vad de tycker är viktigt, och samtidigt erbjuda ungdomarna en möjlighet att göra sina röster hörda. 6

7 Kartläggning Ungdomsstyrelsen erbjuder varje år Sveriges kommuner att genomföra den s.k. LUPPundersökningen. LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och utgörs av ett omfattande enkätverktyg som kommunerna får tillgång till. Enkäten riktar sig till ungdomar och omfattar frågor inom livets alla olika områden som beskrivs närmare i nästa kapitel. I september 2008 beslutade Kommunstyrelsen att avsätta medel för genomförandet av LUPP. Kartläggningens syften Att ta fram ett material som: ger bred kunskap om hur kommunens ungdomar mår och vad de tycker är viktigt kan utgöra underlag vid politiska beslut kan användas för att sätta upp mätbara mål i kommunens utvecklingsarbete Att erbjuda ungdomarna en möjlighet att göra sina röster hörda Att synliggöra styrkor och utvecklingsområden i kommunens verksamheter ur ett ungdomsperspektiv Ovanstående blir också en nulägesanalys som startpunkt för Projekt Ungdomsdialog som är ett treårigt projekt initierat av Sveriges Kommuner och Landsting som syftar till erfarenhetsutbyte rörande nya former för ungdomsinflytande genom nätverksträffar. Organisation för arbetet LUPP-undersökningen har mellan oktober 2008 och mars 2009 riggats och rapporterats av projektledare Anna Sandberg med stöd av en styrgrupp där representanter från kommunstyrelsen (vice ordförande), kommunledningsgruppen (förvaltningschef Barn- och utbildning) och länsdelens folkhälsoteam medverkat. Detta är också styrgruppen för Projekt Ungdomsdialog. Definitioner En del begrepp används löpande i rapporten. Här definieras de som är mest förekommande: ANT: alkohol, narkotika, tobak LUPP: lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät) Respondenter: de tillfrågade ungdomarna som besvarat enkäten Ungdomar: unga människor mellan 13 och 25 år enligt Ungdomsstyrelsen och den nationella ungdomspolitiken 7

8 Bakgrund Nationell ungdomspolitik Den senaste ungdomspolitiska propositionen kom Makt att bestämma rätt till välfärd (Prop. 2004/05:2) pekar ut två övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken: Ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd Ungdomar ska ha verklig tillgång till makt Med ungdomars verkliga tillgång till välfärd avser regeringen ungdomars möjlighet till en god materiell, kulturell och social levnadsstandard, d.v.s. goda levnadsvillkor. I detta inkluderas också goda förutsättningar för fysisk och psykisk hälsa. Med ungdomars verkliga tillgång till makt avser regeringen ungdomars möjlighet att påverka både samhällsutvecklingen i stort men också sina egna liv och sin närmiljö. I detta ingår bl.a. frågor som rör boende, skola, arbetsmiljö, kamratkrets och familj. Barnrättskonventionen förpliktar Sverige var ett av de första länderna att ratificera FN:s konvention om barns rättigheter (Barnrättskonventionen). I denna finns regler som ska skydda varje enskilt barns mänskliga rättigheter. Barnrättskonventionen innehåller bl.a. 41 sakartiklar som tar upp vilka rättigheter barnen ska ha. Fyra av dessa sakartiklar är huvudprinciper: Artikel 2: alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3: barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Artikel 6: varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikel 12: varje barn har rätt att uttrycka sina åsikter och bli lyssnad på i alla frågor som berör honom eller henne. (www.bo.se) Barns och ungdomars rätt till delaktighet och inflytande tas också upp i bl.a. skolans läroplaner, i EU:s vitbok, i internationella Rädda Barnens riktlinjer för barns deltagande (International Save the Children Alliance, 2005) och i Lindesbergs kommuns skolplan där Barnrättskonventionen ska vara en självklar utgångspunkt i värdegrundsarbetet. Lindesbergs kommuns ungdomar Enligt statistik från SCB var Lindesbergs kommuns totala folkmängd personer den 1 november 2008 (www.scb.se). Av dessa var födda mellan 1983 och 1995 (13-25 år) och utgjorde ca 17 % av den totala folkmängden i kommunen. 8

9 Liv och hälsa ung 2005 och 2007 Den Samhällsmedicinska enheten vid Örebro läns landsting har genomfört två omfattande kartläggningar av ungdomars liv och hälsa i Örebro län. Samtliga ungdomar i skolår 7, 9 och 2 på gymnasiet har tillfrågats (knappt ungdomar) och knappt har svarat vid båda tillfällena. Enkäten innehåller frågor om upplevd hälsa, motions- och ANT-vanor, skolan, samlevnad samt spelvanor (de två sista områdena gäller bara de äldre grupperna). Samhällsmedicin har också sedan 1996 följt ungdomars ANT-vanor vilket gör det möjligt att se trender i utvecklingen. LUPP-enkäten utgör ett komplement till Liv och Hälsa ung då områden som fritid, inflytande, arbete, framtid utforskas närmare. Ungdomsstyrelsens stöd till kommuner Under 2001 började Ungdomsstyrelsen tillsammans med några kommuner att arbeta fram en modell för uppföljning och utveckling av en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik. Detta arbete utmynnade i LUPP-enkäten. Från och med 2005 har alla kommuner årligen erbjudits deltagande i LUPP. Förutsättningar för att en kommun ska kunna delta är att det finns både vilja och resurser (framförallt i form av tid) att utveckla ungdomspolitiken men också att det finns en bred politisk förankring för att genomföra undersökningen. 9

10 Metod Enkäten Ungdomsstyrelsens enkät finns både i elektronisk form och på papper. Den är anonym, innehåller ungefär 80 frågor och tar mellan en halvtimme och en timme att fylla i. Enkäten finns i tre versionen som skiljer sig något åt beroende på åldersgrupp. De tre varianterna är anpassade för skolår 7-9, gymnasiet samt unga vuxna år. På är det möjligt att titta på enkäten i sin helhet. Enkäten innehåller följande frågeområden: Fritiden hur och var ungdomarna sysselsätter sig, önskemål om aktiviteter, deltagande i föreningar Skolan bemötande, miljö, inflytande, värderingar, skolk Politik, samhälle, inflytande politiskt intresse, förmåga/vilja att uttrycka åsikter på olika sätt, prioriterade politiska frågor, önskemål att träffa beslutsfattare Trygghet har ungdomar blivit utsatta för kränkningar/brott, upplevelse av trygghet på olika platser, har ungdomar blivit utsatta för eller utsatt någon annan för mobbning Hälsa bedömning av det allmänna hälsotillståndet, frekvens av olika besvär, mat- och motionssvanor, alkohol-, narkotika-, tobaksbruk, förekomst av diskriminering Arbete förekomst av eller önskan om extrajobb och/eller sommarjobb, möjligheter kring att starta eget företag i framtiden Framtid vad vill ungdomar göra och vad kommer de att göra efter grundskolan eller gymnasiet, tankar kring att flytta från kommunen/flytta tillbaka, högsta planerade utbildningen, framtidstro Urval - totalundersökning Det är möjligt att genomföra undersökningen med slumpmässigt urval eller som totalundersökning. Totalundersökning innebär att man tillfrågar alla i en eller flera åldersgrupper vilket gör att urvalsosäkerheten minskar det blir därför inte lika viktigt med ett stort antal individer. Utifrån detta valdes totalundersökning som tillvägagångssätt. Urvalsgrupperna valdes utifrån följande kriterier: en tillräckligt stor grupp för att representera Lindesbergs kommuns drygt folkbokförda ungdomar en jämn spridning bland ungdomar i tonåren ungdomar som inte deltar i Liv & Hälsa Ung-undersökningen (skolår 7, 9 och 2 på gymnasiet. Genomförs av samhällsmedicinska enheten, ÖLL, vartannat år) ungdomar på väg in i tonårslivet ungdomar på väg ut ur tonårslivet och in i vuxenlivet, och därmed särskilt intressanta i ett framtidsperspektiv ungdomar med olika bakgrunder och förutsättningar Utifrån delta valdes samtliga ungdomar födda 1994, 1992 och 1990 som urvalsgrupper. 10

11 Ovanstående medförde att framförallt elever i skolår 8 på Fröviskolan, Stadsskogsskolan och Storåskolan, samt år 1 och 3 på Lindeskolan, blev tillfrågade. Även ungdomar födda 1990 och 1992 som inte gick i skolan eller som gick i skolan i annan kommun inkluderades för att alla som är födda de utvalda åren och som bor i kommunen skulle innefattas i undersökningen. För klasser med blandade åldrar, i detta fall IV-klasserna och Floraklassen på Lindeskolan, bestämdes att samtliga elever skulle erbjudas möjlighet att delta, oavsett födelseår. Detta gjordes ur rättvisesynpunkt och för att det är lättare att motivera en hel klass att genomföra en enkät snarare än att välja ut några få elever. Den slutliga urvalsgruppen blev 1313 ungdomar, varav 618 flickor och 695 pojkar. 308 av dessa gick i skolår 8, resterande i år 1 eller 3 på gymnasiet (alternativt var födda 1992 eller 1990). Alternativt deltagande Grundsärskolan, med en elev i aktuell ålder, erbjöds möjlighet att delta men valde att avstå på grund av tidsbrist. Gymnasiesärskolan erbjöds ett alternativt tillvägagångssätt för att möjliggöra deltagande utifrån särskilda förutsättningar. Detta resulterade i att fyra elever med stöd från mentorer fick fylla i valda delar av enkäten. Detta sammanfattas separat i denna rapport. Alla bakgrundsdetaljer (såsom kön, ålder, bostadsområde, etnicitet) utelämnas dock för att garantera anonymitet trots ett litet antal respondenter. Även Lindeskolans internationella klasser (elever med annat modersmål än svenska) fick möjlighet att delta. En av klasserna deltog i ordinarie enkätundersökning. Övriga klasser med större språkbarriärer erbjöds genomföra undersökningen på ett alternativt sätt men tidsbrist hos mentorerna gjorde dock att detta inte blev genomförbart. Förarbete och information I oktober 2008 presenterades tanken med en LUPP-undersökning i kommunen för kommunens skolområdeschefer. Därefter beslutade styrgruppen utifrån synpunkter från dessa vilken inriktning undersökningen skulle ha med avseende på t.ex. urvalsgrupper och praktiskt genomförande. Därefter informerades samtliga rektorer i kommunen och kontakt togs med respektive skolas studie- och yrkesvägledare för att rigga genomförandet. Tider bokades in för elevinformation, lärarinformation samt datainsamling på varje skola. Samtliga berörda elever och lärare informerades om undersökningens syfte och genomförande i början av november. Föräldrar med barn i skolår 8 fick ett informationsbrev hemskickat (bilaga 1). Information publicerades även på Lindeskolans hemsida, kommunens hemsida, i kommunens nyhetsbrev samt i Nerikes Allehanda. Information har även lämnats till barn- och utbildningsnämndes arbetsutskott, barn- och utbildningsnämnden samt arbetsutskottet för kultur- och fritidsnämnden. 11

12 Genomförande Elektronisk enkät på skoltid I de flesta kommunerna genomförs den elektroniska enkäten på schemalagd tid i skolan vilket garanterar en god svarsfrekvens. Detta tillvägagångssätt valdes även i Lindesbergs kommun. När alla berörda grupper informerats påbörjades datainsamlingen (v. 48) och tre veckor senare avslutades den. Postenkät som komplement Ett informationsbrev (bilaga 2) samt en pappersenkät skickades hem via post till ungdomar som är födda 1990 och 1992, är folkbokförda i Lindesbergs kommun och som: inte går i skolan går i skolan i annan kommun går på gymnasieprogram på Lindeskolan som medför individuella scheman och/eller praktik Dessa ungdomar fick möjlighet att välja mellan elektronisk enkät och pappersenkät. För att kunna se vilka som besvarat enkäten och vilka som skulle få påminnelser tilldelades varje respondent en individuell kod. Endast projektledaren har haft tillgång till kodlistorna. Postenkäten skickades ut i början av vecka 47, påminnelser gick ut i slutet av vecka 48 samt 49. Postenkäten avslutades vecka 51. Ungdomar delaktiga i rapportskrivning och presentation Ungdomar på samtliga berörda skolor har tillfrågats om de vill vara med under skrivandets gång för att tycka till om vilka frågor som är viktigast och för att ställa upp på bild till undersökningens populärversion. Projektledaren har träffat flera elevråd i detta syfte och även ungdomar från klasser med särskilt engagerade lärare. Ett tiotal ungdomar medverkade även vid presskonferensen där undersökningen presenterades. Databearbetning Respondenternas svar i den elektroniska enkäten sparas automatiskt i en databas hos Ungdomsstyrelsen. Inskickade pappersenkäter har prickats av på kodlistan med individuella koder, separerats från koderna samt registrerats manuellt av projektledaren i den elektroniska webbenkäten. När datainsamlingen slutförts kan man genom ett analysprogram på webben analysera materialet och plocka fram statistik. Denna statistik finns tillgänglig för fördjupningar och jämförelser framöver kontakta länsdelens folkhälsoteam om intresse finns. 12

13 Resultat Svarsfrekvens Svarsfrekvensen är antalet erhållna svar i förhållande till antalet möjliga svar i en undersökning. En enkät bör ha en svarsfrekvens som överstiger 60 % för att man ska kunna säga att materialet är representativt och generaliserbart (Ungdomsstyrelsen, 2007). Totalt antal ungdomar i urvalsgrupperna: Totalt antal erhållna svar per enkättyp: Enkäten för skolår 7-9: Elever skolår 8 (födda -94) flickor 141 pojkar flickor 119 pojkar Enkäten för gymnasiet: Elever skolår 1 och 3 på gymnasiet (födda -90 och -92) flickor 554 pojkar flickor 334 pojkar 1 ej kön Svarsfrekvens: 89 % 61 % Totalt har 889 ungdomar besvarat enkäterna. Kommentarer angående bortfallet Att bortfallet blev så pass högt för gymnasieenkäten kan delvis förklaras med att två klasser hade praktik under hela undersökningsperioden (56 elever från Barn- och fritidsprogrammet och Omvårdnadsprogrammet). Postenkätens svarsfrekvens sänkte också den totala svarsfrekvensen markant. Om postenkäten inte räknats in i detta resultat hade Lindeskolans svarsfrekvens blivit 70 % (552 av 792 svar). Postenkätsvaren inkluderades trots en låg svarsfrekvens (62 av 213 = 29 %) i och med att de som fått postenkäten inte avvek från ungdomarna på Lindeskolan i fråga om ålder och hemkommun (huvudkriterier för deltagande). Dessutom var 15 av dem som fått postenkät elever på Lindeskolan. Förtydliganden angående redovisning av resultat Under samtliga frågeområden utom skolan inkluderas 457 ungdomar som besvarat gymnasieenkäten och 275 ungdomar som besvarat 7-9-enkäten. Dessa ungdomar bor i Lindesbergs kommun. I avsnittet om skolan inkluderas även ungdomar som går på Lindeskolan och bor i andra kommuner såsom Ljusnarsberg och Nora detta för att få en helhetsbild av hur Lindeskolans ungdomar uppfattar skolan (oavsett hemkommun). Därför blir antalet ungdomar som uttalar sig om Lindeskolan 549 elever. 13

14 Procentandelar med decimaler avrundas till närmaste heltal vilket gör att totalsumman ibland blir 99 eller 101 %. Resultaten redovisas separat för skolår 8. Resultaten från år 1 och 3 på gymnasiet är sammanslagna i och med att de besvarat samma enkät. Separata redovisningar för flickor och pojkar görs överlag men i vissa frågor där könsskillnaderna är obetydliga förekommer sammanslagna resultat. För att underlätta läsningen av denna rapport har de olika åldersgrupperna tilldeltats olika färger. Dessa färger återkommer i diagram under samtliga huvudrubriker. (Notera dock att vissa diagram inte är färgkoordinerade utifrån kön och ålder men att detta i så fall tydliggörs.) Flickor Flickor år 1 & 3 Pojkar Pojkar år 1 & 3 skolår 8 gymnasiet skolår 8 gymnasiet Bakgrundsfakta om respondenterna Elever skolår 8 Nedanstående uppgifter baseras på enkätsvaren från 275 elever i skolår 8. Boende Enligt diagrammet till höger Knappt hälften av alla elever i skolår 8 bor i Lindesbergs tätort (östra och västra sidan om ån) Omkring 15 % bor i Frövi Knappt 10 % bor i Fellingsbro eller i annat bostadsområde (t.ex. på landsbygden) (Observera att stapeln bara går upp till 35 %) Inga större könsskillnader fanns rörande boendeform och därför presenteras resultaten sammanslaget för flickor och pojkar. 65 % bor med båda sina föräldrar 20 % bor ibland hos mamma och ibland hos pappa 13 % bor enbart hos en av föräldrarna Ett fåtal bor varken med mamma eller pappa 88 % bor i villa, gård eller i radhus 11 % bor i lägenhet ett fåtal elever har annat boende Vilket bostadsområde bor du i? (Skolår 8) Annat: Vedevåg Stråssa Storå Rockhammar Ramsberg Löa Lindesberg, väster om ån, t.ex. Sköndal, Brodalen, Stadsskogen Lindesberg, öster om ån, t.ex. Hagaberg, Bondskogen, Kyrkberget Flickor skolår 8 Pojkar skolår 8 Gusselby Guldsmedshyttan Frövi Fellingsbro 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Andel ungdomar, skolår 8 14

15 Etniskt ursprung Ca 93 % av eleverna är födda i Sverige Drygt 6 % är födda utanför Europa 85 % är födda i Sverige och har svenskfödda föräldrar Drygt 6 % har föräldrar som är födda i Norden eller övriga Europa Drygt 8 % har föräldrar som är födda utanför Europa Fyra av de tillfrågade eleverna är inte svenska medborgare Föräldrars sysselsättning 87 % av eleverna har en mamma som antingen arbetar, studerar eller är mammaledig 10 % av eleverna har en mamma som är antingen arbetslös, (förtids)pensionerad eller sjukskriven 89 % av eleverna har en pappa som antingen arbetar, studerar eller är pappaledig 5 % av eleverna har en pappa som är antingen arbetslös, (förtids)pensionerad eller sjukskriven Elever år 1 och 3 på gymnasiet, födda 1992 och 1990 Nedanstående uppgifter baseras på enkätsvaren från 614 ungdomar födda 1992 och Av dessa är 279 tjejer och 334 killar (en person angav ej kön). Boende Enligt diagrammet till höger Drygt 30 % de tillfrågade gymnasieeleverna bor i Lindesbergs tätort (östra och västra sidan om ån). Ytterligare 30 % av dem bor på annan ort/i annat område än i de angiva områdena. I dessa 30 % inkluderas de som bor på landet eller andra småorter i Lindesbergs kommun men även de som bor i andra kommuner såsom Ljusnarsberg och Nora kommun. (Observera att stapeln bara går upp till 35 %) Vilket bostadsområde bor du i? (Gymnasiet) Annat: Vedevåg Stråssa Storå Rockhammar Ramsberg Löa Lindesberg, väster om ån, t.ex. Sköndal, Brodalen, Stadsskogen Lindesberg, öster om ån, t.ex. Hagaberg, Bondskogen, Kyrkberget Gusselby Guldsmedshyttan Ca 70 % gymnasieungdomarna anger att de bor i samma kommun som de går i skolan i. I dessa ingår framförallt de som bor och går i skolan i Lindesberg men även ett fåtal som flyttat för att gå i skolan i Flickor år 1 & 3 gymn. Pojkar år 1 & 3 gymn. 15 Frövi Fellingsbro 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Andel ungdomar, år 1 & 3 gymn.

16 annan kommun (dock ett mycket litet antal då enbart de som är folkbokförda i Lindesbergs kommun blivit tillfrågade). Ca 30 % av gymnasieungdomarna anger att de inte bor i samma kommun som de går i skolan i. Bland dessa ingår de som bor i t.ex. Nora eller Ljusnarsberg och går i skolan i Lindesberg men även de som bor i Lindesbergs kommun men går i skolan i annan kommun, t.ex. Örebro. Det finns också ett litet antal ungdomar som fortfarande är folkbokförda i Lindesbergs kommun men som inte bor i kommunen just nu och inte heller går i skola i kommunen. Inga större könsskillnader fanns rörande boendeform och därför presenteras resultaten sammanslaget för flickor och pojkar: Drygt 58 % bor med båda sina föräldrar Ca 15 % bor ibland hos mamma och ibland hos pappa Knappt 15 % bor enbart hos en av föräldrarna Drygt 5 % bor ensamma och ca 3 % bor tillsammans med flick-/pojkvän eller kompis Ca 80 % bor i villa, gård eller i radhus Drygt 12 % i lägenhet med förstahandskontrakt 4 % bor i lägenhet med andrahandskontrakt Ett fåtal ungdomar bor i studentrum eller är inackorderade För drygt 2 % gällde annat boende (ej specificerat) Etniskt ursprung Ca 89 % av eleverna är födda i Sverige Knappt 3 % är födda i Norden eller övriga Europa Drygt 8 % är födda utanför Europa Knappt 85 % är födda i Sverige och har svenskfödda föräldrar Drygt 6 % har föräldrar som är födda i Norden eller övriga Europa Ca 9 % har föräldrar som är födda utanför Europa Knappt 5 % av de tillfrågade eleverna är inte svenska medborgare Föräldrars sysselsättning Ca 81 % av eleverna har en mamma som antingen arbetar, studerar eller är mammaledig Ca 16 % av eleverna har en mamma som är antingen arbetslös, (förtids)pensionerad eller sjukskriven Ett tjugotal elever har svarat annat eller vet inte på frågan om mammans sysselsättning Drygt 84 % av eleverna har en pappa som antingen arbetar, studerar eller är pappaledig Knappt 11 % av eleverna har en pappa som är antingen arbetslös, (förtids)pensionerad eller sjukskriven Ett trettiotal elever har svarat annat eller vet inte på frågan om pappans sysselsättning 16

17 Fritid Ungdomarna tillfrågades hur de ser på sin fritid, om de är nöjda med det aktivitetsutbud som finns samt hur ofta de gör olika saker på sin fritid. I öppna frågor fick de även ge förslag på fritidsmöjligheter eller ställen att vara på som de tycker saknas i dagsläget. Pojkar mer nöjda med fritiden Andel ungdomar, samtliga 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid Hur mycket fritid har du? jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner med att göra det jag vill jag känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill Flickor skolår 8 Flickor år 1 & 3 gymn. Pojkar skolår 8 Pojkar år 1 & 3 gymn. Mer än hälften av samtliga tycker att de har lagom eller för mycket fritid för att hinna göra det som de vill göra pojkar upplever dock detta i större grad än flickor. Ca en tredjedel av flickorna i skolår 8 och nästan hälften av flickorna i år 1 och 3 på gymnasiet upplever att de har för lite fritid. Mest nöjda med mängden fritid är pojkarna i skolår 8 där över 70 % anser sig ha lagom mycket fritid. Observera att färgerna inte är kopplade till kön eller ålder i nedanstående diagram. Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? Pojkar år 1 & 3 gymn. 67% 26% 7% det finns ganska/väldigt mycket att göra Pojkar skolår 8 Flickor år 1 & 3 gymn. 57% 75% 33% 19% 6% 10% det finns ganska lite att göra Flickor skolår 8 63% 33% 3% det finns väldigt lite/ingenting att göra 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel ungdomar, samtliga 17

18 Majoriteten av pojkarna i både skolår 8 och gymnasiet (omkring 70 %) anser att det finns ganska eller väldigt mycket att göra på fritiden (som de är intresserade av). Över 30 % anser dock att det finns lite/ingenting att göra. Flickorna anser i något lägre grad att det finns tillräckligt med fritidssysselsättningar. Särskilt flickorna i år 1 och 3 på gymnasiet (43 %) anser att det finns lite/ingenting att göra som de är intresserade av. Mer satsning på de kulturellt intresserade ungdomarna. Det satsas på sport men inte särskilt mycket på musik och konst. Å andra sidan ska ju en ny kulturskola byggas, ett steg i rätt riktning. - gymnasieelev Dansstudio! Skulle liksom vara kul och samtidigt träffa nytt folk. - gymnasieelev Var träffas ungdomarna? Eleverna i skolår 8 träffas oftast hemma hos varandra (92 % av flickorna, 82 % av pojkarna), utomhus (40 % av flickorna, 46 % av pojkarna), i idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott (14 % av flickorna, 21 % av pojkarna). Flickorna i år 1 och 3 på gymnasiet träffas oftast hemma hos varandra (92 %) men även utomhus (17 %) eller i en idrottshall/liknande (16 %). 83 % av pojkarna i år 1 och 3 på gymnasiet träffas hemma hos varandra och 24 % av dem träffas utomhus eller i en idrottshall/liknande. Fritidsmöjligheter och ställen som saknas enligt ungdomarna En stor del av ungdomarna i både skolår 8 och år 1 och 3 på gymnasiet efterfrågar någon form av ungdomsgård/fritidsgård/ungdomscafé: Caféutbudet i centrala Lindesberg är knappast det bästa. Central, kvällsöppen lokal med tillgång till böcker, datorer och fika (och vuxna) är definitivt av intresse för många jag känner. gymnasieelev UNGDOMSGÅRD! En som alla kan vara i och gillar. Inte en överdriven eller alldeles för tråkig, en helt lagom. Centralt. elev skolår 8 Fritidsgårdar (mer centralt), möjligheter att kunna göra olika saker med kompisar men med vuxet sällskap (ex. åka slalom, Bodaborg och liknande.) elev skolår 8 Det borde finnas en fritidsgård i Tempo-lokalen. Där kan man kanske sitta och göra sina läxor eller bara hänga med sina kompisar. Internetcafé. elev skolår 8 Fler förslag (ej rangordnade) som återkommer bland ungdomarnas svar är: Bowling Bio Cross/enduro Kampsport Danskurser Internetcafé/datorspel/ LAN-lokal Skateboardlokal/ramp Biljard 18

19 Många anser att det inte finns något för ungdomar att göra på eftermiddagarna/kvällarna om man inte är med i någon sportförening. Flera har kommenterat höga kostnader för t.ex. dans, ridning, sång/musikundervisning. Det finns väldigt lite ungdomsaktiviteter över huvud taget Och alla klagar på att det är så mycket ungdomsfylla men de är ju inte så konstigt för de finns ju verkligen ingenting att göra.. Varför inte fixa nån ungdomsfest nån gång i månaden de skulle dra hur mycket folk som helst! Eller iaf fixa något kul för folk under 18. gymnasieelev Ungdomarnas fritidsaktiviteter Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Skolår 8 Varje dag eller vecka Varje månad Varje år/aldrig Flickor: Pojkar: Flickor: Pojkar: Flickor: Pojkar: Idrottar/motionerar i klubb/förening 59% 59% 1% 1% 40% 40% Idrottar/motionerar, ej i klubb/förening 57% 49% 15% 21% 28% 30% Går på sportevenemang utan att delta själv 14% 21% 26% 21% 60% 58% Umgås med kompisar 89% 93% 8% 4% 3% 3% Deltar i föreningsverksamhet 40% 36% 4% 7% 56% 57% Går på café 3% 4% 48% 29% 49% 67% Går på ungdomens hus/fritidsgård/likn. 11% 20% 19% 7% 70% 73% Går på konsert 0% 3% 3% 3% 97% 94% Går på teater/musikal/dansuppvisning 1% 2% 2% 2% 97% 96% Går på museum/utställning 1% 1% 1% 2% 98% 97% Går runt på stan med kompisar 41% 40% 44% 28% 15% 32% Går på fest 4% 12% 29% 22% 67% 66% Är ute i naturen 45% 37% 24% 16% 31% 47% Fiskar/jagar 0% 11% 5% 15% 95% 74% Sjunger/spelar instrument/skapar musik 49% 41% 16% 6% 35% 53% Tränar dans/spelar teater 14% 6% 6% 1% 80% 93% Målar/syr eller annan skapande verksamhet 40% 15% 14% 7% 46% 78% Spelar datorspel/tv-spel 41% 89% 25% 5% 34% 6% Surfar/chattar på internet 86% 88% 7% 4% 7% 8% Spelar om pengar på internet 0% 2% 1% 3% 99% 95% Besöker bibliotek (inte på skoltid) 6% 3% 18% 6% 76% 91% Åker skateboard/snowboard (säsong) 6% 20% 14% 12% 80% 78% Mekar med bilar/motorcyklar/ båtar/skotrar/andra tekniska saker 3% 19% 5% 12% 92% 69% Spelar rollspel/levande rollspel 2% 16% 2% 7% 96% 77% Läser 63% 50% 30% 23% 7% 27% Skriver 69% 54% 21% 14% 10% 32% Hjälper till hemma med mat/städ/ trädgård/tvätt/snöskottning/bil m.m. 84% 74% 13% 12% 3% 14% Nästan alla svarade att de sällan eller aldrig deltar vid kulturarrangemang såsom teater, musikal, museum m.m. 59 % av både killar och tjejer motionerar ofta i klubb eller förening Ca 40 % av både killar och tjejer motionerar sällan eller aldrig i klubb eller förening

20 Det är fler killar än tjejer som motionerar i klubb varje dag men det är även fler killar som aldrig motionerar i klubb Sju personer umgås sällan eller aldrig med kompisar. (Ingen av dessa har dock angivit att de blivit mobbade eller utfrysta under det senaste halvåret.) Mer än hälften av både flickorna och pojkarna går aldrig på fritidsgård/ungdomens hus. Det är fler pojkar än flickor som svarat att de sällan eller aldrig gör något av de föreslagna aktiviteterna. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? År 1 & 3 gymn. Varje dag eller vecka 20 Varje månad Varje år/aldrig Flickor: Pojkar: Flickor: Pojkar: Flickor: Pojkar: Idrottar/motionerar i klubb/förening 44% 51% 0% 1% 56% 48% Idrottar/motionerar, ej i klubb/förening 60% 55% 18% 14% 22% 31% Går på sportevenemang utan att delta själv 11% 16% 20% 16% 69% 68% Umgås med kompisar 84% 92% 14% 6% 2% 2% Deltar i föreningsverksamhet 22% 26% 13% 9% 65% 65% Går på café 10% 7% 56% 34% 34% 59% Går på ungdomens hus/fritidsgård/likn. 5% 3% 2% 6% 93% 91% Går på konsert 1% 3% 3% 4% 96% 93% Går på teater/musikal/dansuppvisning 1% 1% 3% 2% 96% 97% Går på museum/utställning 1% 1% 1% 1% 98% 98% Går runt på stan med kompisar 36% 53% 48% 27% 16% 20% Går på fest 16% 23% 43% 39% 41% 38% Är ute i naturen 38% 32% 25% 31% 37% 37% Fiskar/jagar 1% 14% 3% 12% 96% 74% Sjunger/spelar instrument/skapar musik 28% 28% 10% 9% 62% 63% Tränar dans/spelar teater 11% 3% 3% 1% 86% 96% Målar/syr eller annan skapande verksamhet 15% 5% 15% 6% 70% 89% Spelar datorspel/tv-spel 17% 74% 24% 17% 59% 9% Surfar/chattar på internet 87% 93% 8% 5% 5% 2% Spelar om pengar på internet 2% 4% 0% 2% 98% 94% Besöker bibliotek (inte på skoltid) 4% 4% 16% 5% 80% 91% Åker skateboard/snowboard (säsong) 5% 13% 6% 13% 89% 74% Mekar med bilar/motorcyklar/ båtar/skotrar/andra tekniska saker 5% 24% 3% 11% 92% 65% Spelar rollspel/levande rollspel 1% 8% 1% 3% 98% 89% Läser 53% 37% 25% 19% 22% 44% Skriver 52% 38% 17% 15% 31% 47% Hjälper till hemma med mat/städ/ trädgård/tvätt/snöskottning/bil m.m. 82% 65% 11% 24% 7% 11% Går på restaurang/pub 6% 19% 54% 45% 40% 36% Andelen ungdomar som angett att de motionerar i klubb/förening är mindre än i skolår 8. Andelen som motionerar utanför klubb/förening är dock större bland gymnasieungdomarna. 2 %, dvs. 9 personer, uppger att de sällan eller aldrig umgås med kompisar. Av dessa nio är det två som också uppgett att de under det senaste halvåret blivit mobbade.

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Mars 2011 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Kungsbacka

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 ISBN 978-91-86397-05-0 Dalarnas

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson.

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson. PROTOKOLL 2011-12-05 1 Närvarande:Gerd Melin ordf. Liselotte Broberg Olle Tillquist Eva Lott Andersson Siv Bergström Kathrine Kahlman Kajsa Mattsson Karin Gabrielsson Henrik Svedberg Roland Isaksson Agnetha

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Gymnasieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

ungdomspolitiken 2011

ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Högstadieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun POPULÄRVERSION Titel: Författare: Uppdragsgivare: Populärversion: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Ung i Härnösand Resultat av LUPP-undersökningen 2006 Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Anette Gustafsson Samhällsförvaltningen Härnösands Kommun Förord Under oktober månad 2006 genomförde

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 06 StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns andra LUPP-rapport (LUPP 2006). Den första kom för ett år sedan (LUPP 2005). LUPP står för Lokal uppföljning av den

Läs mer

UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten

UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 2-3 SYFTE OCH METOD 4 SVARSFREKVENS OCH BORTFALL 5 ATT TÄNKA PÅ NÄR DU LÄSER RAPPORTEN 5 BAKGRUNDSFRÅGOR 5 FRITID 5-9 SKOLA

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 LUPP 2014 Åk 7-9 Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...sid 4 2 Inledning...sid 5 3 Metod...sid 5 4 Resultat...sid 6 4.1 Fritid...sid 6 4.2 Skola...sid

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

LUPP 2007 Söderhamns Kommun

LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 1 LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 2 INLEDNING 4 SAMMANFATTNING 5 LUPP ÅR 8 8 BAKGRUND 8 FRITID 8 SKOLAN 11 SAMHÄLLSENGAGEMANG 14 TRYGGHET 17 HÄLSA 18

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I BURLÖV 2014 LUPP 2014 Burlövs Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun...

LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun... LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun... Halvtidsavstämning med syfte att välja fördjupningsområden för luppanalysen. Mejeriet i Västervik, 14 januari 2010 Temat för

Läs mer

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen Att vara ung i Trelleborg LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Trelleborg år 3 gymnasiet ingar bosatta i kommunen Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Öppna svar 18 Hälsa och

Läs mer

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel?

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Fritid Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Lydia Ja, Jag tror att killar spelar mycket tv/ dataspel och tjejer sitter mer vid msn om de är vid datorn.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

ALE KOMMUN. Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun

ALE KOMMUN. Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun ALE KOMMUN Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun Aleungdomar uppmanar: Ta enkäten på allvar Dunia Al-hashimi, 18, och Gillis Nielsen, 16, är goda föredömen för ungdomsinflytande i

Läs mer

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR UN 2013.093 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF11 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur

Läs mer

UNG I DALS-ED. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2014. Sammanställd av Linda Andersson

UNG I DALS-ED. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2014. Sammanställd av Linda Andersson UNG I DALS-ED Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2014 Sammanställd av Linda Andersson INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE OCH METOD 3 SVARSFREKVENS OCH BORTFALL 3 ATT TÄNKA PÅ NÄR DU LÄSER RAPPORTEN 3-4 VAD

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Att vara ung i Halmstads kommun 2012 LUPP - Ungdomsenkät

Att vara ung i Halmstads kommun 2012 LUPP - Ungdomsenkät Att vara ung i Halmstads kommun LUPP - Ungdomsenkät Innehåll 6 Fritid Skola 16 Inflytande Hälsa och trygghet 24 Framtid och arbete Ungdomsrapporten LUPP Ett stort TACK till er 1 989 unga halmstadbor som

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén 2 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns första LUPP-rapport. LUPP står för Lokal uppföljning av den lokala ungdomspolitiken och är en stor enkät som ungdomar i kommunens samtliga högstadie- och gymnasieklasser

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad LUNK 2014 Lunds ungdomsenkät Resultat och slutsatser Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad Inger Aldrin Barn- och skolförvaltning Lund Öster Tor Ohlsson Anna Sigurgeirsdóttir Kultur-

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas TANUMS KOMMUN LUPP i Tanum Rapport om LUPPenkäten 2011 Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas Innehåll INLEDNING... 2 OM UNDERSÖKNINGEN... 2 OM KOMMUNEN... 3 RAPPORTENS RESULTAT... 5 FRITID... 5 SKOLA... 11

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Vad tycker Tjörns unga?

Vad tycker Tjörns unga? Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 2-årig cykel Undersökningen feb - mars 2013 Redovisa/dokumentera genomföra åtgärder nov dec 2014 Sammanställning av resultat april - maj 2013 Planera och förebereda,

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

LUNK. Lunds ungdomsenkät 2015. Resultat och slutsatser. Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster

LUNK. Lunds ungdomsenkät 2015. Resultat och slutsatser. Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster LUNK Lunds ungdomsenkät 2015 Resultat och slutsatser 1 Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster Emma Möller barn- och skolförvaltning Lunds stad Maria Olsson utbildningsförvaltningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer