Krönikor av Dachardamons trogna under perioden till

Transkript

1 Krönikor av Dachardamons trogna under perioden till

2 spelpass Kael Shandar Magnus Höckerström Mandak Lokin Daniel Litfeldt Egg Richard Sundh Darian Faruk Kheloro Johan Jaurelius Faqvin Daniel Ahlqvist Tahon Erding Peter Hilmersson Terucy Sital Mattias Andersson

3 Darian redogör för den nya ansatsen Pass Krönika Vi måste få klarhet i vad som har hänt med sakerna som försvann från skeppet. Jag skriver ett brev till min far och ber honom ta tag i frågan med kraft. Vi bör dessutom ta oss norrut för att ta tag i problemet med Korpens Söner med lite mer eftertryck. Bud skickas till skogsmännen om att de skall sända ett tiotal krigare till vår hjälp. Far. Vi har har återfått det mesta som försvann från båten i Farukilaud, men vi saknar bland annat en sköld och en hjälm. De flesta inblandade är redan döda eller omhändertagna, men jag skulle ändå vilja att du tog tag i lite mer eftersökningar, dessa ting är viktiga för oss. Jag vill be dig att ombesörja följande: Undersök vilka som hade kännedom om lasten, t.ex. Kapten, besättning, hamnpersonal.. Undersök bottnen vid båtens ankringsplats, kan tjuven ha tappat saker? Kontrollera tjuvens relationer och fråga ut de som kan vara intressanta. Detta gäller bl.a. hälare, någon som tjuven var skyldig pengar o.s.v. Varma hälsningar, Darian Alverna anländer. Vi packar ihop våra saker och förbereder oss för avfärd. Med på resan kommer förutom de tio alverna och fem dvärgar vara: Jag själv, Kael, Egg, Mandak, Gilraen, Nogin och parvel, Torflik, Dinethel, Merk, Nerkim, Svedir samt en av falkenerarna som tar med fyra falkar som nog skall kunna vara effektiva mot korparna Vi avreser mot nordöst. Kael ligger på vagnen för att vila upp sig inför uppgiften Framme i Luik. Dags att återknyta lite kontakter. Ätteledarna möter upp oss och är mycket tillgodoseende, dock gör de klart att de inte är intresserade av att vi tar med fler folk härifrån. Känsliga typer det där. Vi provianterar och lyssnar på stan lite. Ryktena gör klart gällande att ondskan börjar frodas i skogarna i norr Avresa mot skogen! Tidigt på morgonen, vi kommer till skogsbrynet. Den mörka skogen känns ganska olycksbådande. Vi packar om provianten och tar med tre hästar in Gilraen väcker oss på natten och meddelar att hon drabbats av kvinnliga besvär. Korpens söner är nära. Vi letar runt med hittar ingenting, och då det verkar lugna ner sig fortsätter vi på morgonen. Dagen förflyter och vi kommer

4 fram till gläntan vi besökt innan. Parvel drabbas av panik men Nogin tar snabbt hand om det hela. Parvel åker sedan häst. Tvärs över gläntan kliver så en man fram i mörk kåpa och en säck i handen. Han skriker att Galmroul vill ha fred och kräver så att vi skall lämna skogen. Jag vet vad som kommer att hända, så jag låter Kael och Nogin prata på. Det kommer ändå att sluta med offensiv så det är lika bra att låta dem öva när det inte gör någon skada. Figuren meddelar under samtalet att de har ositre, men Galmroul ämnar behålla det. Så småningom kommer så ögonblicket jag väntat på då Kael beordrar alverna att lossa sina pilar mot mannen... Pilarna viker däremot av runt honom på något märkligt sätt... Jag spänner mitt armborst, dags för strid. Darian

5 Still missing Ala ansvarig för krönika Jerker Tym förtäljer för de undrande Pass Krönika Efter att bågskyttarnas misslyckade anfall så flyr den store mannen i den grå kåpan. Korpens Söner har varit på flykt länge från Dachardamons truppers enträgna jakt. Nu flyr det igen och Dachardamons folk följer efter. Kael ger order att närstridstrupperna anfaller längs skogskanten medan han tar en liten grupp och rusar över gläntan för att följa efter mannen i kåpan. Under striderna runt gläntan lyckas Dachardamons folk fälla fyra rövare och tar en levande. Mandak ådrar sig en pilskada i armen och Egg är svårt skadad efter en pil i bröstet. Även stavmunken Edvin är svårt skadad efter en pil i bröstet. Kael leder en grupp och jagar efter de flyende, men tvingas ge upp när de nästan förlorar två riddare vid ett missöde när de passerar en liten å. En av Korpens Söners folk har någon form av kraft att skicka en chockvåg som kan slå folk medvetslösa, och flera av Dachardamons krigare blir kraftigt drabbade när de försöker passera ån. Kael drunknar nästan när han faller medvetslös i vattnet. Därefter avbryter de jakten och återvänder. På kvällen har de slagit läger i gläntan och frågar ut fången de tog levande. Han berättar att han var en av Mokendals frimän, ett av tre rövarband som länge bott i Numlarskog. Plötsligt en natt dräptes Mokendal och hans två närmaste. Dagen efter kom en av Korpens Söners folk och meddelade, utanför borgmuren, att det nu var de som bestämde. En del av folket i borgen ville inte rätta sig efter deras krav. Alla de uppstudsiga dräptes natten efter. Drygt två dussin man överlevde övertagandet. Sedan dess har Korpens Söner styrt och ställt med järnnäve och flera av Mokendals folk har dräpts eller försvunnit sedan dess. Deras första handling var att slakta alla kvinnor, obarmhärtigt. En del av männen har försökt fly, men alla har slaktats eller förts tillbaka och straffats. Totalt finns nu Mulmeggan, Korpens Söners ledare, hans fyra närmaste, åtta munkar och femton av Mokendals rövare i borgen. En gammal halvt sönderfallen ruin från innan nedfallet. På kvällen så rider Darian iväg med en av Alverna. De tar Egg på en släpbår för att dra honom till en sjukstuga Med fångens hjälp hittar de borgen och rekognoscerar området. Därefter slår de läger i en gammal tornruin några timmar från borgen. Där spenderar de några dagar med att hålla uppsikt över Korpens Söners borg samt bygga ett fungerande försvar och göra några enklare reparationer av tornet. De har hela tiden tre alver ute på patrull som håller uppsikt över borgen Under lunchtid har Gilraen underlivssmärtor och således vet Korpens Söner nu var Dachardamons folk befinner sig Efter flera dagars böner sänder Dachardamon en monstruös höststorm.

6 Still missing Jonas ansvarig för krönika. Pass Krönika Skrift från Jerker Tyms sammanställning om bataljen över Mokendals borg och Korpens Söners fall : Stormen fortsätter härja under dagen. Det är kallt otäckt höstväder, men åskan har avtagit under natten : Lugnare väder, snålblåst och regn. Under eftermiddagen återvänder en alv till tornet. Han är skadad och blodig. Han berättar att hans två vapenbröder blivit dräpta, men att de sänkt en av korparna. Alven har fått två pilar från ett pistolarmborst i sig. Pilarna är förgiftade, men alver är mycket motståndskraftiga. De plockade Korpen i flykten efter att ha skjutit flera pilar. Sedan tog det många minuter innan de hittade honom skadad. Korpen, nu i mansform, fällde två av dem med sina kastknivar, och hann avfyra två pilar i den sista alven från sitt pistolarmborst. Men då hade han redan fått ytterligare en pil i bröstkorgen och sedan en till i axeln. Skadan från alla pilarna blev för mycket och han dog till slut. Den överlevande alven flydde så fort som möjligt tillbaka till Tornet för att kalla på hjälp att hämta liken av de fallna samt Korpen. Kael skickar omedelbart ut alla sju alverna. De är borta flera timmar men återvänder sedan i skymningen och signallerar fara med hornstötar långt från Tornet under ingång. Kael tar med Merk och Torflik ut som vakter utanför porten, och Gilraen, Litram, Terucy tar vakt med pilvapen genom gluggar under taket. Fem alver återvänder, släpandes på två bylten. De kommer in och porten sluts. De rapporterar att de förlorat ytterligare en alv, samt att en skadats. De har med sig den skadade samt liket av Korpen. Tre döda alverna ligger kvar i skogen. De hade blivit överfallna av någon mycket skicklig skogsman som de inte lyckats hitta. Han fällde en alv med pil genom halsen, och skadade en med en pil. midnatt: Dachfolket har haft hög beredskap i tornet och riddarna ute i full mundering. Då inget hänt på flera timmar så sänker de beredskap och börjar sova med normal vakt : duggregn, blåst, +4C De går igenom lilla döda Korpens utrustning. Två kastknivar med mycket vass egg. Ett mycket litet armborst med dubbla bågar och åtta små metallpilar. Ett halssmycke, likadant som de som tagits av korpen som Kael dräpte, samt av Daniel Falgar. De styckar sedan kroppen av korpen och packar in i ris och granved för att bränna honom senare. Under kvällen får Terucy huvudvärk : Riktigt dåligt väder med värsta höstrusk och några få grader varmt. Litram får huvudvärk under förmiddagen. Parvel och Nogin mår illa de också. Kael tillbedjer Dachardamon tillsammans med resten av Dach folket, till föga nytta. Tre av alvbågskyttarna scoutar Korpens Söners borg för att hålla uppsikt över vad som händer. Men allt är lugnt och tomt : Uselt väder. Nogin har givit sig ut och irrat runt i skogen. När Kael upptäcker att han är borta längre än att Nogin gör sina behov i närområdet så tar han med sig en av alverna och ger sig ut på jakt efter gubben. Alven får upp spåret, men de är en bra bit efter. Nogin hittar efter ett par timmars strosande spår efter svartknytt. Han följer spåren och närmar sig ett tillfälligt boningsläger för en liten stam svartalfer. Nogin börjar scouta terrängen och gör sig redo för att slakta svartknytt. När Kael och Alven kommer fram till svartalfslägret så går de snabbt in i strid eftersom Kael märks mycket när han kommer gående, medan Nogin kunde hålla sig dold med sitt smygande. De fäller fyra svartalfer innan lägret flyr. Trots illknyttens ansträngningar så lyckas de inte ta sig igenom Kaels rustning. Alven fäller tre av fyra. Den fjärde tar Kael genom att kasta sitt svärd. Därefter hittar de Nogin och tar med honom hem till Tornet. Han är gnällig för att han inte fick slåss själv. De tänder eld på resterna av lägret innan de ger sig av : nattfrost, regn, ganska lugnt. De sista dagarna har de inte märkt av någon aktivitet i KS borg. Inte mycket rök från skorstenarna, inga Korpar som rört sig, etc, bara någon enstaka man ute på borggården då och då. Dachardamons folk lämnar Tornet och ger sig av mot KS borg. Den svårt skadade alven lämnar de kvar i Tornet, medan de tar med den fångade rövaren. 23 pers rider mot KS borg. Efter några timmar kommer de fram till borgen. Området verkar öde, det ryker endast en liten strimma från stora skorstenen i borgbyggnaden. De skickar alver att rekognoscera. Terucy tar med sig dvärgarna och vandrar uppströms för att se om de kan hitta något område där de kan dämma eller omrikta älven som håller högvatten i vallgraven. Två alver skickas till höjden på västra sidan av borgen för att hålla uppsikt över borggården och skjuta alla korpar som kan tänkas försöka fly om det skulle finnas någon kvar i borgen. Falkeneraren har falkarna ute i området också. De försöker riva en del av den förfallna muren på västra sidan med änterhakar. Tar någon timme. De fäller inte tillräckligt för att kunna ta sig över smidigt, så de ger upp och återvänder till östra sidan vid vindbryggan. De riggar upp en spänd lina från östra sidan över vallgraven till borgmuren. En stavmunk klättrar över och tar sig ner på borggården för att fälla vindbryggan. Några spända minuter senare så faller vindbryggan, men ett fällgaller är fortfarande på plats. Kael, Torflik och Merk går fram och hjälper till att lyfta gallret en bit så att en stavmunk till kan krypa in för att hjälpa till att hissa gallret. När väl gallret är öppet så ger sig Kael, Torflik och Merk in. I vestibulen anfaller KS genom att släppa olja genom hålen ovanför portgången, sedan kommer en fackla och allt blir ett eldhav. Torflik och Merk hoppar i vallgraven och måste fiskas upp. Kael brinner mindre eftersom han var snabb nog att få upp skölden bättre. Han släcker sig genom att kvickt klättra ner en bit i älven. Torflik och Merk har fått lätta brännskador medan Kael är mest svedd. Två stavmunkar är fast inne på borggården. De tar strid med den KS munk som flydde från portbyggnaden efter att oljan tänts på. De fäller honom, men blir beskjutna från tornet på fästet. En av stavmunkarna blir sönderskjuten, den andra skadad. Terucy och dvärgarna som är en timme bort eller så ser dock röken av den gigantiska eldbollen som varit i portgången. De inser att något händer och börjar ge sig av mot borgen igen.

7 Det tar en stund innan elden lägger sig såpass att det på nytt går att ta sig igenom portgången. När det är säkert att passera anfaller Kael, Torflik och Merk genom porten och fram till kanten på portbyggnaden, tar skydd bakom sköldar tills två alver kommit dit för att ge understöd. Sedan rusar de över borggården mot porten på huvudbyggnaden. De blir beskjutna från tornet men tar inga skador. Kael och de andra försöker få upp porten men inser att den är för stadigt reglad. De börjar sakteliga hacka sönder den med Kaels dubbelyxa. Tar sin tid. De kan dock inte bli beskjutna från tornet längre när de är vid porten. Alverna vid portbyggnaden ser till att bågskyttarna i tornet håller sig innanför skottgluggarna. Två KS kommer ut från tornet bakom bröstvärnet med oljefat för att hälla på folket vid porten, men de blir dräpta av alverna vid portbyggnaden. Terucy och de tre dvärgarna har nu hunnit tillbaka till resten av gruppen öster om borgen. Terucy och dvärgarna tar sig snabbt över borggården till porten för att hjälpa Kael och de andra att hacka sönder porten. Efter en tid lyckas Kael och de andra hacka sig igenom porten. De ser omedelbart tre KS män i kåpor. En av dem håller på att gestikulera och mumla oförståeligt, så de flyr omedelbart ut till sidan av porten igen. Dvärgarna med armborst, samt Terucy med armborspistolen skjuter på de tre kåpbeklädda KS männen i salen, men pilarna viker av direkt framför dem. De tar skydd vid sidan av den sönderhuggna porten igen. Efter en liten stunds debatterande om hur de skall fortskrida så börjar de höra att läget förändrats inne i borgsalen. Kael kikar in och ser att de tre KS är ansatta av ett litet moln med små glimmande halvtransparanta ljust blå gröna "insekter?". Efter lite överläggning väljer Kael att anfalla tillsammans med Torflik och Merk. De springer plötsligt in i salen och undviker stickspjuten som kvickt börjar skjutas ut genom väggarna i vestibulen. Inne i tronsalen upptäcker de att två bågskyttar samt den gråklädda jättemannen också finns väntande på sidorna. De blir snabbt beskjutna, men inga större skador. Kael slungar sitt svärd mot kåpbeklädda mannen i mitten, men får en dålig träff. De två andra KS männen i kåpor flyr till korridoren till höger i salen. Jätten ansätter Torflik hårt, medan Merk jagar efter bågskyttarna som snabbt flyr med de två kåpbeklädda. Torfliks sköld åker på däng hårt av Jättens svärd som tydligen har magisk kraft. Svärdet låter svagt brummande och ljuset i salen blir mörkare för ett kort ögonblick när svärdet träffar. Under striden börjar plötsligt Kael och sedan även Merk och Torflik sväva över marken och är ganska hjälplösa. Under tiden blir de blir beskjutna av bågskyttarna. Kael, Merk och Torflik tar skador av pilarna. Dvärgarna och Terucy rusar in i salen och anfaller Jätten och de andra. Plötsligt rasar riddarna ner på golvet igen samtidigt som kåpmannen faller ihop i en hög. De försöker komma snabbt på fötter medan dvärgarna går i närstrid med Jätten. Kael anfaller kåpmannen som håller på att resa sig, men börjar sväva i luften igen. Dock lyckas Merk sticka ner honom slutligen. Jätten flyr från salen genom samma dörr som resten av KS folket flytt genom. Merk och Torflik är skadade och måste utrymmas till Tahon för översikt. Terucy anfaller folket i högra vestibulen. Först med pistolarmborst, sedan med svärd. Omgruppering i salen. De skadade tas ut och friska kallas in. Kael, Nogin, dvärgarna, Nerkin Brog, Litram och Terucy avancerar in i korridoren. Plötsligt hör de det isande spöktjutet och strax därefter anfaller den skimrande gestalten av spökkvinnan. Flera av krigarna svimmar eller flyr. Kael och Nogin samlar sig och återvänder för att slåss. Kael anfaller och lyckas sätta yxan "Uries Ireng" i spöket, men hon sticker samtidigt sina två svärd genom Kaels rustning och förstör hans axlar. Kael lyckas kontrollerat retirera och Nogin plockar upp den magiska yxan. Därefter går han till attack på spökkroppen som nu är svårt skadad och oformlig. Slutligen lyckas han nedgöra spöket och de isande tjuten tystnar. De samlas nere vid portbyggnaden för att ge första hjälpen och omgruppera för nästa attack. Merk kraftsätter bägaren för helande brygd så att Torflik och Kael kan räddas från döden. Tahon tar hand om skadade så gott det går under rådande förhållanden. Under tiden detta frontalangreppet pågått har Gilraen klättrat upp för tornets framsida utan att bli sedd från skottgluggarna. Hon har sedan klättrat ner och haft ihjäl tre KS munkar i tornet Sedan klättrar hon vidare ner och har ihjäl folket i vänstra vestibulen. Därefter springer hon tillbaka upp och samlar på sig olja och tänder eld på högra dörren till andra våning på borgtaket. Hon väntar sedan på borgtaket tills striden når vänstra kammaren på andra våning, då hon slutligen ingriper igen. Terucy leder Litram, de tre dvärgarna, Nerkin Brog och Nogin för ny attack mot rummet efter korridoren på andra våning. De möter inget motstånd förrän de bräcker upp dörren och anfaller kammaren på slutet av korridoren. Två av dvärgarna är i fronten och anfaller direkt. En av dvärgarna tuppar av med en gång medan Jätten splittrar skallen på den andra, sedan får Nerkin Brog två pilar i sig från bågskyttarna samtidigt som han och Litram skjuter mot dem och fäller en. En svart ondskefull rykande magisk stråle ringlar sig ut i korridoren men missar folket. Jätten kommer snart därefter rusande ut i korridoren och går till anfall. Han får två förgiftade pilar i sig från Terucy. Gilraen anfaller från taket genom skottgluggarna och fäller den andra bågskytten, men blir snabbt träffad av en mental chock. Hon är omtöcknad ett tag. En av kåpmännen mumlar och gestikulerar innan han slungar iväg ännu en svart rykande energistråle. Denna andra strålen träffar och äter in i Nechnun som sedan ligger och skakar på marken med ett stort rykande sår i bröstkorgen. Terucy släpar ut honom när de sakta retirerar. Jätten hugger ihjäl den skadade Nerkin Brog. Han tvingar sedan hela följet på reträtt när han nu snabbt ätit sig genom de första i ledet. Nogin tar fronten och använder sin stav till att böja bort Jättens magiska svärd i snabba rörelser. Staven tar mycket stryk av de magiska urladdningarna. De kvarvarande flyr ut i stora salen om omgrupperar, men jätten följer inte efter dem. Under tiden har Gilraen återhämtat sig, anfaller från taket och tänder eld på kammaren. Nu finns ingen återvändo för de kvarvarande Korpens Söner i kammaren. De skadade har skickats till portbyggnaden medan de sista (någorlunda) hela; Mandak, Faqvin, Nogin och Terucy har sista försvaret mitt i stora salen. Bakom dem kommer Tahon och två Alver som täcker med bågar. Efter en stund tar sig Jätten ut i salen täckt av en mycket stor sköld. Bakom sig har han de två kåpmännen. De syns inte från porten och får ingen beskjutning från Tahon och alverna. Plötsligt svimmar all Dachardamons folk i salen av, utom Nogin. Den mumlande kåpmannen frammanar dock ännu en svart energistråle som slår ned Nogin, rykande och skakande på golvet. Därefter börjar Korpens Söners trio avancera mot Faqvin och sprätter upp hans pansar med en ondskefull dolk. Då anfaller Gilraen i ryggen på dem. Hon har tagit sig in i den brinnande kammaren genom skottgluggarna och smugit genom korridoren. Därefter skjuter hon den lille kåmannen i ryggen och fäller honom. Sedan flyr hon supersnabbt tillbaka genom korridoren och dyker ut

8 genom skottgluggarna när Jätten vrålande jagar efter henne. Ute på taket lyckas hon slutligen skjuta Jätten i skallen och dräpa honom när han dyker ut från korridoren. I stora salen får Tahon syn på när den mumlande kåpmannen håller på att förbereda ritualmord av Faqvin. Tahon och alverna smäller snabbt in tre pilar i kåpmannen som snabbt faller död till marken. kväll: De lyckas släcka alla eldar som de tänt i borgen och räddar så mycket de kan av de övertända prylarna från kammare på andra våning. I den slutna salen på andra våning hittar de en öppnad urna inne i en stor pentagramliknande symbol. I varje hörna av pentagrammet finns en ritualmördad KS. Det hela är några dagar gammalt. Eftersom centralbyggnaden är i brandfara så evakuerar de alla värdefulla föremål de har tid att rädda innan de lyckas släcka alla eldarna. De flesta av krigarna som var med på slutet har olika grader av svärtat skinn här och där, från mentala anfall från en av de kåpbeklädda KS. Huden är torr och sprucken i de svårare fallen. Ytterligare saker som räddas från den halvbrunna kammaren: Två kristallkulor, svagt frostad yta. En pilbåge med ett femtiotal sidor anteckningar. Tre stora mörka urnor med några underliga tecken. Ca 50 80cm höga och cm diameter. vikt 40 80kg. Två blå kristallpyramider som väger ca 40kg styck och har en bas på runt en halvmeter. Flera väskor med dokument. Två packlårer med delar och dokument som verkar höra samman. En helande bägare, liknande den de har sedan tidigare. Fler halssmycken liknande dem de hittat tidigare. Flera packlårer med underligt mörkt trä, förseglade metallpluntor, förpackade frökapslar, dokument och en stor bok. En liten kubisk tingest, liknande den som användes i Dachardamons tempel för att testa magisk talang. Ett drygt tiotal böcker som verkar vara om magi. En stor mängd pengar, tusentals guld i värde i olika valörer och från olika länder. Ytterligare tusentals guld i ädelstenar och smycken. De hittar en klump av Ositre inne i en underlig hållanordning, och två stora gong gongar.

9 Pass Krönika Terucy noterar "Dagen efter" Medveten om att mina bedrifter under gårdagen kommer att besjungas i Entarn en lång tid framöver samtidigt som de kommer slutligt befästa Huset Sitals ryktbarhet gör att jag inte kan hjälpa att känna mig något upprymd dagen efter vår slutstrid med Korpens Söner. Personligen har jag spenderat dagen med att försöka bringa ordning i hur ett eventuellt försvar av borgen skall organiseras. Det oroar mig att så många av våra stridsdugliga ligger skadade och jag hoppas verkligen att vår närvaro i denna skog och denna borg kan gå obemärkt förbi intill dess att dvärgarna anländer. Vi är nu endast arton stycken kvar varav endast fem är utan skador. För att ytterligare säkerställa vår säkerhet så sänder vi två alver att hämta vår fånge tillsammans med de skadade från tornet. Enligt order skall de även tömma tornet på våra tillhörigheter. Mina vänner uppvisar ständigt nya sidor av sig själva. Idag beter de sig som fattigpirater som vilka av en slump råkat på ett bra byte på sjön. Utan någon som helst ordning springer de omkring och läser, lyfter, flyttar, omorganiserar det byte vi erövrat. Trots mina vänners entusiasm har jag själv svårt att känna någon som helst glädje över detta byte. Jag inser vår resas syfte men det kunde ju ändå funnits något som hade inbringat något faktiskt värde. Följande saker kan vi dock räkna hem: 2 st kristallkulor med frostad yta (förmodligen laddningsbatterier) 1 st fin skogsalvsbåge med tillhörande pilar samt anteckningar till denna. 3 st urnor (lerkrus) med symboler. Vikt kg. 1 tom sådan urna 2 pyramider (30 40 kg samt kg) 1 kg Ositre 2 packlådor (40 50 kg/st) innehållandes delar vilka kan sättas ihop. 2 st gong gong (förmodligen laddningsbatterier) 1 st bägare (helande ifall den kraftsätts) 2 st amuletter (Vi har nu sammanlagt 7 sådana) 4 st packlådor med skrifter på blodsalviska Ett antal krus och krukor som är förseglade tillsammans med anteckningar Frökapslar mm 1 hög dokument på blodsalviska 1 st kub (används för att prova magisk talang) Ett stort antal böcker i ämnet magi (skrivet på uråldriga språk)

10 Analys och diskussion Den 27:e återkommer de skadade från tornet med den sista rövaren. Denne lyckas identifiera samtliga Korpens Söner samt hans rövarvänner vilket får oss att slappna av något ytterligare. Uppenbarligen har ingen lyckats fly. Vår fånge pressas ytterligare på nödvändig information intill dess hans nytta bedöms som väldigt låg och han avlider därefter på grund av överkänslighet mot vasst stål. I övrigt ägnas dessa dagar åt att analysera och diskutera de fynd vi gjort. Mina vänners kunskap imponerar och jag lär mig nya saker varje dag. Övertygad om att mina vänner skulle kunna återge vår diskussion med mer exakthet och insiktsfullhet så följer här en lekmans oorganiserade anteckningar av våra diskussioner: 1 De pyramider vi funnit kan användas för att öppna andra världar och för att binda Ositre. 2 Altarer kan ej öppna portaler (från andra sidan) till en pyramid men de kan dock öppna portaler till platser med en hög koncentration av Ositre. 3 Det är nödvändigt att binda Ositre Altarer kan ej öppna portaler till bunden Ositre. 4 Pyramiderna har ingen egen kraft utan behöver kraftsättas med kristaller och gong gong. 5 Korpens Söner hade mer Ositre än vad vi funnit. Denna Ositre har gömts i markerna runt borgen men olyckligtvis så återfinner vi inga närmare anteckningar om var dessa gömmor återfinns. Dock finns tydliga anteckningar om hur mycket det rör sig om. Vi vet att det finns kunskap om hur man lokaliserar Ositre och vi besitter (Gilrean) även en del teoretisk kunskap angående detta. För att de facto lokalisera Ositren kommer vi dock behöva en magikunnig person. 6 Det finns fortfarande människor som arbetar för Korpens Söner. Vi vet inte vilka eller hur många men det är sannolikt att vi nu tagit bort hela det styrande skiktet. Hur stora problem vi kan förväntas få av resterande medlemmar är oklart. 7 Närmare information om de 2 packlådor (40 50 kg/st) innehållandes delar vilka kan sättas ihop säger oss att delarna kan sättas samman till en artefakt som slutligen kan användas till att framställa spöken. Med tanke på vad vi upplevt är det ju högst sannolikt att Korpens Söner behärskade denna teknik. Packlådorna innehåller även en ytterst ovanlig artefakt vilken kan användas som portalsökare, dvs söka upp sprickor mellan världar/dimensioner. Det är oklart om Korpens Söner behärskade denna teknik. 8 Närmare information om den båge vi funnit säger oss att denna båge är magisk. Korpens Söner har under lång tid försökt kraftsätta denna men utan att lyckas. De har inte vetat vilken kraft den besitter Ett oväntat besök På eftermiddagen hörs en signal från ett av våra utkik. Flera skogsmän rör sig i skogsridån och borgen sätts i högsta stridsberedskap. Fram träder en riddare i svart rustning och stor sköld som presenterar sig som en representant för

11 Teverins stad (Markens hjärta). Hans ärende är enkelt Ni har saker som stulits från oss och som ni inte kan hantera. Ge oss dessa (ositre och pyramider) så kommer vi se till att de används på rätt sätt. Då vi givetvis inte ser den omedelbara anledningen att ge ifrån oss ett byte som ärligen omhändertagits av oss så avvisar vi hans initiala förslag. Riddaren kryddar då sitt förslag med att berätta att de är medvetna om att vi varit i Kandra utan att lyckas med vårt ärende där. Teverin vet dock hur man tar sig in i Kandra och vem man skall prata med där. Plötsligt känns den föreslagna transaktionen mer angenäm. Mitt skepp kommer aldrig återfå sin forna glans efter vårt förra besök i Kandra och för att undvika liknande incidenter så upplever i vart fall jag hans förslag som angenämt. Dock så känns situationen något olustig. Skall vi verkligen ge bort Ositre nu när vi kämpat så hårt för att få tag i den? På samma gång vet vi att hur mycket fysisk kontroll vi än har på Ositret för tillfället så vet vi ju faktiskt inte hur vi skall hantera den. Det ligger i allas vårt intresse att binda Ositre och för det fall vi kan få någon garanti om Teverins användande av Ositre så kan vi ju faktiskt få den information om Kandra som vi så kraftfullt behöver. Följande bestäms därför: Så snart dvärgarna anländer skall deras styrka delas upp på två. En styrka skall hålla borgen då den bör hållas för att säkra området som är fullt av Ositre. Den andra styrkan skall följa vårt muntra sällskap till Markens Hjärta. Väl på plats skall vi se hur de avser att ta hand om Ositre för det fall de får hand om det. Om detta faller väl ut så kan vi succesivt byta Ositre mot information om Kandra. Vi fattar dock beslut om att inte berätta om den Ositre som gömts i närheten av borgen. Ju färre som vet desto bättre Väntan Vi väntar in dvärgarna och sysselsätter oss med vidare analys, likbål och helande. Kael försöker förgäves svinga ett magiskt svärd men givetvis utan magiskt resultat. Den 10:e anländer 70 st dvärgar i den nyfallna snön. Resan till Markens Hjärta kan ta sin början Terucy

12 Pass Krönika Darians Ritt Dags att fara söderut. Mina kamrater vet inte vad jag är på väg att göra, men de kommer förhoppningsvis att bli hjälpta av det framöver. Egg får lämnas i Ildur/Luik och alven får ta sig vidare till dvärgarna Framme i Luik. Dags att lämna av Egg hos byborna tillsammans med ett brev och en smärre summa pengar. Jag ser till att lova lite rundare betalning än brukligt för att säkerställa att han får bästa möjliga omhändertagande, något olikt mig inser jag senare. Har den här historien fått mig ur balans så till den milda grad att jag börjar skänka pengar i onödan? Nåväl, det är ju av största vikt att Egg klarar sig bra. Skickar iväg alven vidare mot dvärgarna med ett skrivet brev om hjälp mot Korpens Söner. Han lär vara mycket snabbare än mig, och alltså klara ordna förstärkning snabbare. Jag får ta mig söderut under tiden, dags att eventuellt göra något riktigt dumt. Jag ger byborna en extra peng för att de skall ta min ädla springare Sameer till Nordvakt och rushar sedan fullt söderut på utbytbara hästar Mitt på ljusa dagen viner det till nära mig, två pilar flyger förbi, en missar grovt, men en går obehagligt nära! Jag stannar hästen när jag ser en spjutbeväpnad snubbe framför mig Tre amatörer försöker ge sig på mig, två bågskyttar och nämnde pikenerare. Jag behöver bara närma mig så flydde dem, en efter en, men även amatörer kan ha tur så några pilar i skölden och en pil i foten blev resultatet. Till råga på allt regnar det på natten sedan. Foten gör djävulskt ont En skitdag till gissar jag. Foten gör ont men den håller ihop. Regnet håller i sig i alla fall... Tjoho. Dagen flyter långsammare än väntat och när mörkret faller tillsammans med regnet känns det hela som en rätt trist tillställning. Fram på natten är jag till sist framme i Nordvakt. Jag blir insläppt trots tröga vakter, avrapporterar och får äntligen varm mat. Munkarna försöker göra något bättre åt min fot men pillrar mest runt utan något mer resultat. Jag anmäler att jag måste prata med Verim Aldus direkt på morgonen och går sedan och lägger mig i en riktig säng Pratar ett långt samtal med Verim Aldus. Samtalet har givetvis aldrig hänt. Jag meddelar Verim att jag kommer att försöka förankra ett stöd för att söka upp och träna magikunniga, och att jag skall göra detta till stor del i eget namn för att i mesta möjliga mån skydda Dachardamon. Verim misstänker att Porfotarum Voto kommer att skicka folk till Dachardamon, vilket låter mer än rimligt, dock inte särskilt nytt för mig. Nytt för mig är däremot Verims starka rekommendation att inleda samtal med greve Duranak, tydligen en större pragmatiker än jag visste om. Jag beslutar mig för att följa rådet, och styr ut mig som en simpel budbärare, låter några veckors skägg sitta kvar och ger mig av