Med klimatfrågan i fokus

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Med klimatfrågan i fokus"

Transkript

1 Med klimatfrågan i fokus Förnyelsebara bränslen CO 2 -neutrala Transporter

2 Innehåll Förord, Leif Johansson Förnyelsebara bränslen en översikt Sju alternativ med olika förutsättningar Klimatpåverkan Energieffektivitet Markanvändningens effektivitet Sju alternativ Bränslepotential Fordonsanpassning Bränslekostnad Bränslets infrastruktur Helhetssyn och samspel nycklarna till framgång Samlad bedömning/fördjupad bränslebedömning Ordlista

3 CO 2 -neutrala fordon körs på bränslen som framställs av förnyelsebara råvaror som biomassa. Dessa råvaror ger inget tillskott av koldioxid till kretsloppet och påverkar därmed inte klimatet. 3

4 4 Leif Johansson Koncernchef Volvo

5 Klimatfrågan är en av vår tids stora utmaningar. Det är en fråga som kommer att kräva omfattande insatser av företag, myndigheter och enskilda och det behövs ett samarbete både över nationsgränser och mellan olika verksamheter. Transportindustrin spelar en avgörande roll för utvecklingen av samhälle och ekonomi. Det är fordon som bygger våra vägar, lägger vattenledningsrör och skapar grunden för våra hus. Det är fordon som transporterar människor och varor och som möjliggör handel och resor. Samtidigt vet vi att transportindustrin står för en stor del av de klimatpåverkande utsläppen. Cirka 14 procent av utsläppen av växthusgaser kommer idag från transporter av olika slag. Vi på Volvo har sedan1972 haft värnandet om miljön som ett av våra mest prioriterade arbetsområden och för oss är det naturligt att känna ett särskilt ansvar för klimatfrågan. Vi tvekar inte att öppet säga att vi är en del av problemet men vi tvekar inte heller när vi säger att vi är en del av lösningen. Det är de landvinningar som gjorts inom energieffektivitet, hybridteknologi och alternativa bränslen som gör att vi vågar uttrycka oss så pass djärvt och optimistiskt. Dieselmotorn är en av de mest effektiva energiomvandlarna som människan har att tillgå idag och en av dess stora fördelar är att den inte behöver drivas med vare sig konventionell diesel eller andra fossila bränslen. Med hjälp av sofistikerad motorteknologi kan vi med smärre modifieringar köra dieselmotorn på en lång rad förnyelsebara bränslen som vid förbränning i fordonet inte ger några utsläpp av extra koldioxid. Det gäller oavsett om motorn sitter i en lastbil, en buss, en hjullastare eller en båt. Det som nu behövs är en storskalig satsning på produktion och distribution av förnyelsebara bränslen. Dessutom krävs en samordning mellan producenter och lagstiftare över nationsgränserna så att vi får enhetliga bränslestandarder och långsiktigt stabila spelregler. Lastbilar och bussar stannar inte lika lite som klimatfrågan vid några nationsgränser. För att en satsning på koldioxidneutrala transporter ska bli framgångsrik, och vi ska lyckas i vår strävan att vara en del av lösningen på klimatproblematiken, krävs breda uppgörelser på hög nivå. I den här broschyren jämför vi ett antal förnyelsebara bränslen till vilka vi också tagit fram fungerande och koldioxidneutrala demonstrationsfordon i det här fallet lastbilar. Volvokoncernen är redo. De CO 2 -neutrala transporterna är inte en utopi! 5

6 Förnyelsebara bränslen en översikt 6

7 CO 2 -neutrala fordon bidrar inte till den ökande växthuseffekten. CO 2 -neutrala fordon körs på bränslen som framställs av förnyelsebara råvaror som biomassa. Till skillnad från när man förbränner fossila bränslen ger CO 2 -neutrala bränslen inget tillskott av koldioxid till atmosfären. Den mängd koldioxid som bildas vid förbränningen är precis samma mängd som växten, som bränslet baseras på, tagit upp under sin tillväxt och så länge återväxten är lika hög som uttaget kommer inte koldioxidhalten i atmosfären att öka. En övergång till förnyelsebara bränslen är mer aktuell än någonsin tidigare. Tre drivande faktorer är: Klimatförändringar Vår användning av fossila bränslen bidrar till en global uppvärmning som på sikt troligen kommer att få dramatiska och svåröverskådliga konsekvenser för livet på jorden. Ökad efterfrågan på energi Den snabba ekonomiska utvecklingen i folkrika länder som Indien och Kina skapar ett ökat tryck på råoljemarknaden, som i dag är fullt utnyttjad både när det gäller produktion och raffinering. Osäker tillgång på ändliga resurser Jordens reserver av olja och andra fossila bränslen kommer en dag att sina. Frågan är bara när. Det finns bedömare som anser att oljeproduktionen redan har nått sin topp. Oljepriset kommer långsiktigt att öka och är dessutom instabilt på grund av geopolitiska faktorer. 7

8 Sju alternativ med olika förutsättningar När det gäller förnyelsebara bränslen studerar och utvärderar Volvokoncernen alla de bränslen som är tänkbara för koncernens produkter. På följande sidor kommer olika förnyelsebara bränslen bedömas utifrån sju kriterier som vi anser vara de mest väsentliga: 1. Klimatpåverkan 2. Energieffektvitet 3. Markanvändningens effektivitet 4. Bränslepotential 5. Fordonsanpassning 6. Bränslekostnad 7. Bränslets infrastruktur För varje kriterium betygsätts det aktuella bränslet på en femgradig skala, där fem är bäst. Produktionen är sedd ur ett europeiskt perspektiv. Biodiesel Biodiesel tillverkas genom förestring av vegetabiliska oljor. Rapsolja och solrosolja är de vanligaste råvarorna i Europa. Biodiesel kan blandas med konventionellt dieselbränsle. Ett annat lovande spår för framställning av dieselbränsle är hydrering av vegetabiliska oljor. Syntetisk diesel Syntetisk diesel är en blandning av syntetiskt framställda kolväten producerade genom förgasning av biomassa. Syntetisk diesel kan utan problem blandas med konventionellt dieselbränsle. DME Dimetyleter Dimetyleter är en gas som hanteras i flytande form under lågt tryck. DME tillverkas genom förgasning av biomassa. Metanol tillverkas genom förgasning av biomassa och etanol genom jäsning av socker- och stärkelserika grödor. Forskning kring tillverkning av etanol från cellulosa pågår. Bedömningen omfattar med tillsats av tändförstärkare. 8

9 Råvara Process Bränsle Raps Rapsolja Förestring Biodiesel Solrosor Solrosolja Biogas Biogas är ett gasformigt bränsle som till största delen består av kolvätet metan. Biogas kan utvinnas i reningsverk, på soptippar och på andra platser där biologiskt nedbrytbart material finns. Framställning genom förgasning av biomassa är också möjlig. Biogas, här komprimerad till 200 bar, kräver en motor med tändstift och har därmed lägre energieffektivitet. Biogas + Biodiesel Biogas och biodiesel kombineras med separata tankar och insprutningssystem. En mindre andel (10 procent) biodiesel, eller syntetisk diesel, används för att åstadkomma kompressionständning. Biogasen i detta alternativ är i kyld och flytande form. Vätgas + Biogas Vätgas kan låginblandas med komprimerad biogas, i det här fallet 8 volymprocent. Även högre inblandningsnivåer är möjliga. Vätgas kan produceras genom förgasning av biomassa eller elektrolys av vatten med förnyelsebar el. Detta alternativ kräver en motor med tändstift. Vete Sockerbetor Halm Skogsavfall Energiskog Organiskt avfall Avloppsslam Gödsel Hydrolys och jäsning Förgasning Rötning Etanol Vätgas Dimetyleter Metanol Syntetisk diesel Biogas Matris som beskriver vilka bränslen som kan utvinnas ur vilka råvaror. Förestring är en kemisk process där vegetabiliska råoljor ges förbättrade fysikaliska egenskaper, främst ökad stabilitet. Jäsning är en biologisk process där sockerhaltigt material bryts ner till etanol och koldioxid. Med cellulosa som råvara måste en sönderdelning, så kallad hydrolys, till socker först ske med hjälp av enzymer eller syror. Förgasning innebär att organiskt material, t.ex. biomassa, omvandlas till syntesgas, en blandning av vätgas och kolmonoxid. Syntesgasen kan sedan användas för att bygga upp diverse syntetiska bränslekomponenter. Rötning är en biologisk process där organiskt material sönderdelas, huvudsakligen till metan och koldioxid. 9

10 Klimatpåverkan Utsläppen av koldioxid för hela kedjan enligt principen well-to-wheel. Well-to-wheel innebär att alla relevanta steg har räknats in, d.v.s. odlingen av råvaran inklusive gödningsmedel, skörd av råvaran, transporter till anläggningen där bränslet produceras, produktion av bränslet, distribution till tankstället och förbrukningen i fordonet. 10

11 Beräkningarna utgår från helt förnyelsebara råvaror, men idag används fossila bränslen vid odlingen eller produktionen. I framtiden finns det möjlighet att ersätta den fossila energin med förnyelsebar energi, dock med lägre verkningsgrad som följd. Utsläppen av växthusgaser redovisas som så kallade CO 2 -ekvivalenter, d.v.s. att utsläpp av andra typer av växthusgaser än koldioxid konverteras till motsvarande mängd CO 2 -ekvivalenter. Den femgradiga skalan visar reduktionen av koldioxidutsläpp i jämförelse med konventionell diesel. Icke-fossila utsläpp av CO 2 räknas inte eftersom dessa inte leder till något nettotillskott av koldioxid i atmosfären. Biodiesel Syntetisk diesel DME Dimetyleter Biogas Biogas+Biodiesel Vätgas+Biogas Fem av alternativen reducerar klimatpåverkan med över 90 procent. För Metanol krävs förgasning av svartlut för att nå det högsta betyget. För Biogas och Vätgas+Biogas krävs förgasning av biomassa för att nå det högsta betyget. Det lägre betyget gäller om Biogasen tillverkas via rötning av hushållsavfall. Resultatet för Etanol varierar mellan 0 och 75 procents reduktion beroende på tillverkningssätt % reduktion 76 90% reduktion 51 75% reduktion 26 50% reduktion 0 25% reduktion Källa: EUCAR/CONCAWE/JRC och AB VOLVO 11

12 Energieffektivitet Den totala energiåtgången för ett bränsle well-to-wheel. 12

13 Energieffektiviteten graderas här i en fallande skala och uttrycks i procent. Procentsatsen visar hur mycket energi som når fordonets drivhjul. Som jämförelse kan också nämnas att vi med dagens fossila diesel hamnar på ca 35 procents total verkningsgrad. Denna förhållandevis höga effektivitet nås eftersom råoljan kan betraktas som ett halvfabrikat och produktionen av diesel därmed är mycket energieffektiv. Resultatet kan variera för ett och samma bränsle beroende på vilken produktionsprocess som används. Biodiesel Syntetisk diesel DME Dimetyleter Biogas Biogas+Biodiesel Vätgas+Biogas DME och Metanol får högst betyg förutsatt att de tillverkas av svartlut från pappersmassaindustrin. Även det högsta betyget för Syntetisk diesel kräver förgasning av svartlut. Betygen för Biogas, Biogas+Biodiesel och Vätgas+Biogas gäller produktion med förgasning och rötning. Biogasproduktion via förgasning av svartlut är inte med i sammanställningen. De låga betygen för Etanol beror på den höga energiåtgången vid odlingen och bränsleproduktionen. Över 22% 20 22% 17 19% 14 16% Under 14% Källa: EUCAR/CONCAWE/JRC och AB VOLVO 13

14 Markanvändningens effektivitet Brist på landresurser gör att ett effektivt utnyttjande av marken blir en synnerligen viktig fråga. 14

15 Ett effektivt utnyttjande av marken kommer att bli allt mer väsentligt för att kunna tillgodose ökade krav på både mat- och bränsleproduktion. Körsträcka per hektar och år är ett sätt att mäta ett biobränsles prestanda. Skörden per hektar för varje gröda har räknats fram med hjälp av uppgifter om snittskördar från jord av god kvalitet. Betygsskalan anger hur långt en tung lastbil kan köra per år och hektar. Växtförhållanden avser svenska förhållanden. Odling på andra platser ger andra resultat, men relationerna är ungefär likvärdiga. Vi har reducerat den producerade mängden bränsle med den mängd bränsle/energi som krävs för skörd, produktion, transporter etc. Resultatet kan variera för ett och samma bränsle beroende på vilken produktionsprocess som används. Över km Biodiesel Syntetisk diesel DME Dimetyleter Biogas Biogas+Biodiesel Vätgas+Biogas DME och Metanol i kombination med svartlutsförgasning får högst betyg. Dessa bränslen har höga skördesiffror, litet inslag av fossilt bränsle och hög energieffektivitet. Syntetisk diesel har höga skördesiffror, litet inslag av fossilt bränsle, men lägre energieffektivitet och begränsad selektivitet i produktionen. Etanol får lågt betyg p.g.a. låg energieffektivitet och i vissa fall behov av mycket fossil energi. Biodiesel får lägst betyg beroende på låg snittskörd och tillsats av mycket fossil energi. Biogasproduktion via förgasning av svartlut är inte med i sammanställningen km km km Under km Källa: EUCAR/CONCAWE/JRC, Lunds Universitet, EU-projektet RENEW och AB VOLVO 15

16

17

18 Bränslepotential Mängden bränsle som är möjlig att producera skiljer sig väsentligt åt mellan olika alternativ. 18

19 Tillgänglighet på råvara och val av tillverkningsprocess är avgörande för hur mycket bränsle som kan produceras. Biodiesel Syntetisk diesel DME Dimetyleter Vissa processer kan använda många olika råvaror och hela grödor. Andra är begränsade till delar av innehållet i enstaka grödor. Ett generellt problem för råvaror från jordbruksprodukter är att de konkurrerar med matproduktion. Enligt en studie genomförd av EUCAR/CONCAWE/JRC är den potentiella tillgången på skogsavfall, energigrödor och halm inom EU år 2012 ca 700 TWh (Terawattimmar) per år medan potentialen för solrosolja och rapsolja bedöms till ca 80 TWh per år. Mängden fossilt bränsle som kan ersättas med biomassa varierar beroende på verkningsgraden i bränslets tillverkningsprocess och i slutanvändningen. Biomassapotentialen inom EU år 2012 räcker inte för att ersätta de fossila bränslena. Det krävs därför satsningar och riktade åtgärder för att kunna ersätta en större andel. På sikt kan en avsevärd andel fossila bränslen ersättas, om man väljer rätt alternativ. Import av biomassa från ur ett odlingsperspektiv mer gynnsamma regioner är också möjlig TWh TWh TWh Biogas Biogas+Biodiesel Vätgas+Biogas 350 till 420 TWh motsvarar ca procent av det förväntade behovet av bensin och diesel inom EU år DME, Metanol, Biogas, Biogas+Biodiesel och Vätgas+Biogas får högst betyg. Syntetisk diesel, DME, Metanol och Biogas kan alla framställas från hela grödor, skogsråvara eller annat biologiskt material. Syntetisk diesel har dock lägre verkningsgrad och ger lägre andel bränsle användbart för fordon. När det gäller Biogas kan också avfall och avlopp användas vid tillverkningen. Etanol kan tillverkas av en rad olika råvaror, inklusive skogsråvara eller annat biologiskt material som innehåller cellulosa, dock med relativt låg verkningsgrad. Biodiesel, som har fått lägst betyg, framställs av vegetabiliska oljor, t.ex. rapsolja och solrosolja. Tillgången är begränsad eftersom raps enbart kan odlas på samma mark vart fjärde eller vart sjätte år. Dessutom utnyttjas enbart oljan i grödan för bränsleändamål TWh TWh Källa: EUCAR/CONCAWE/JRC och AB VOLVO 19

20 Fordonsanpassning Olika bränslen kräver olika anpassningar av fordonen. 20

21 Här ges en samlad bedömning av hur tekniskt komplicerat det är att anpassa fordonen till de nya bränslena. Detta kriterium omfattar även bränslets inverkan på fordonens effektivitet vid olika användningsområden som t.ex. maximal motorprestanda, viktökning och räckvidd mellan bränslepåfyllningar. Dessa sistnämnda parametrar kan exempelvis påverka fordonets lastförmåga. Den tekniska komplexiteten innefattar faktorer som krav på ökat utrymme för bränslet och behov av nya och dyrare komponenter. Den omfattar även behovet av teknik för att möta kommande emissionskrav. Vissa bränslen kräver exempelvis mer avancerad avgasrening än andra. Klarar alla tunga applikationer och kräver inga speciella anpassningar i fordonet. Klarar merparten av alla applikationer och kräver inga dyra eller tyngre fordonsanpassningar. Klarar merparten av alla applikationer men med dyrare och tyngre fordonsanpassningar. Klarar upp till hälften av alla applikationer men med komplex, tung och dyr fordonsanpassning. Klarar endast en begränsad mängd applikationer med stora, dyra och tunga fordonsanpassningar. Biodiesel Syntetisk diesel DME Dimetyleter Biogas Biogas+Biodiesel Vätgas+Biogas Biodiesel och Syntetisk diesel får högst betyg. Fordon som körs på dessa bränslen är i stort sett jämförbara med konventionella dieselfordon. Biodiesel kräver dock ökad service och ger ökade emissioner av kväveoxider. Det lägre energiinnehållet i DME ger en halverad räckvidd, men bränslet är fortfarande möjligt att använda även för fjärrtransporter. DME kräver ett unikt, avancerat bränslesystem, men ger också kostnads- och viktbesparningar när det gäller ljuddämpning och efterbehandling av avgaser. Det lägre energiinnehållet i Etanol ger ca 30 procent kortare räckvidd per tank. Biogas+Biodiesel klarar maximal motorprestanda, men räckvidden minskar till hälften om gasen är i fl ytande form. Det krävs även två separata bränslesystem. Biogas och Vätgas+Biogas kräver en ottomotor, vilket begränsar effektuttaget. Den komprimerade gasen har en låg energitäthet, vilket minskar räckvidden till ca 20 procent. Ett komplext tanksystem ger höga kostnader och ökad vikt. 21

22 Bränslekostnad Produktionskostnad från källa till tank well-to-tank. 22

23 Bedömningen omfattar råvarukostnaden, fasta och rörliga kostnader i fabriken, kostnader för transporter, infrastruktur och för energiåtgång i distributionskedjan. Generellt sett är det svårt att beräkna framtida kostnader på grund av förändringar i råvarupriser och snabb teknisk utveckling. Produktionskostnaden för bränslet utgör ofta en liten del av priset för slutkunden på grund av skatter med mera. Här har vi jämfört kostnaden exklusive skatter med konventionell diesel vid ett råoljepris på 70 USD per fat. Jämförelsen är gjord per liter dieselekvivalent. Det går alltså åt mer än en liter av vissa bränslen för att ge samma energiinnehåll som en liter diesel. Resultatet kan variera för ett och samma bränsle beroende på vilken råvara som används. Lägre än råoljebaserad diesel. 0 till +19% +20 till +59% Biodiesel Syntetisk diesel DME Dimetyleter Biogas Biogas+Biodiesel Vätgas+Biogas DME och Metanol får högst betyg. Tillverkade från svartlut är de kostnadsmässigt konkurrenskraftiga redan idag. Tillverkning via förgasning av skogsråvara eller energiskog är dyrare. Kostnaden för Biodiesel ligger ca 60 procent högre än för konventionell diesel. När det gäller Biogas och Vätgas+Biogas ger avfallsbaserad Biogas det mest gynnsamma resultatet, främst tack vare låg kostnad för råvaran. För Biogas+Biodiesel gäller att Biogas i fl ytande form är ca 25 procent dyrare än komprimerad Biogas. Biogasproduktion via förgasning av svartlut är inte med i sammanställningen. Syntetisk diesel är det dyraste bränslet p.g.a. höga investeringskostnader och den relativt låga energieffektiviteten i produktionen. Etanol är generellt sett dyrt att tillverka. Tillverkning från skogsråvara är den dyraste processen. +60 till +99% +100 till +140% Källa: EUCAR/CONCAWE/JRC och AB VOLVO 23

24 Bränslets infrastruktur Hantering och distribution av bränslet. 24

25 Infrastrukturen är ofta betraktad som den stora utmaningen för ett alternativt bränsle. Det är ett viktigt kriterium som handlar om hur snabbt och lätt ett nytt bränsle kan introduceras och integreras i den befintliga infrastrukturen. Man bör dock komma ihåg att även den befintliga infrastrukturen för konventionella bränslen kräver stora investeringar. På lång sikt är infrastrukturen en sekundär fråga. Detta kriterium väger också in säkerhets- och miljöaspekterna vid hanteringen av bränslet i infrastrukturen. Inga ändringar (flytande bränsle). Mindre ändringar (flytande bränsle). Stora ändringar (flytande bränsle). Biodiesel Syntetisk diesel DME Dimetyleter Biogas Biogas+Biodiesel Vätgas+Biogas Syntetisk diesel får högst betyg. Syntetisk diesel kan enkelt blandas med traditionell diesel utan att äventyra etablerade standarder och specifi kationer. Biodiesel kräver vissa åtgärder på grund av sämre lagringsstabilitet. Metanol och Etanol kräver korrosionsbeständiga material, ökade brandskyddsåtgärder och separat infrastruktur om de används som rena bränslen. Metanol bör hanteras i helt slutna system p.g.a. hög hälsorisk. DME är en gas vid rumstemperatur och atmosfäriskt tryck. I fordonet är det ett fl ytande bränsle vid 5 bars tryck. Infrastrukturen för DME liknar den som etablerats för LPG (gasol). DME är tyngre än luft och kan ansamlas vid läckage med brandrisk som följd. Biogas hanteras vid högt tryck (200 bar) och kräver samma infrastruktur som dagens system för naturgas. Infrastrukturen för Vätgas är den dyraste och mest komplicerade eftersom vätgas kräver ännu högre tryck än Biogas. Gas hanterad i flytande form vid lågt tryck. Gas hanterad vid högt tryck eller i flytande form vid låga temperaturer. 25

26 Helhetssyn och samspel nycklarna till framgång Den här broschyren lyfter fram vikten av helhetssyn och samspel mellan olika aktörer vid analysen och valet av framtidens biobränslen. Alla förnyelsebara bränslen har potentialen att på allvar kunna minska de klimatpåverkande utsläppen från transportindustrin. Som en av världens största tillverkare av tunga lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och dieselmotorer vill och kan Volvo ta sitt ansvar för klimatfrågan genom att ta fram motorer som kan drivas med förnyelsebara bränslen. Som framgår av den här broschyren har alla förnyelsebara bränslen sina för- och nackdelar och som fordonstillverkare vill vi uppmana till en samlad bedömning vid valet av framtidens bränslen. Vi på Volvo har redan visat att vi klarar att ta fram fordon för alla de förnyelsebara alternativ som redovisas här, men en utveckling mot koldioxidneutrala transporter kommer inte att gå av sig själv och vi klarar det inte ensamma. För att de koldioxidneutrala transporterna skall bli en realitet krävs ett enga gemang från politiker, myndigheter och bränsletillverkare. Av politiker och myndigheter behöver vi internationella beslut på minst EU-nivå som ger en het liga bränsle-standarder och långsiktigt stabila spelregler. Av bränsletillverkarna behöver vi få besked om när produktion och distribution kan sätta igång. En aspekt av de förnyelsebara bränslena som vi inte tagit upp i den här broschyren är hur odlingen av de grödor som används går till. Vi har medvetet valt att inte ta med detta kriterium eftersom det är generellt och inte kopplat till ett specifikt bränsle. Det betyder inte att det är oviktigt tvärtom. Att odlingen av biomassa för förnyelsebara bränslen sker på ett långsiktigt hållbart sätt är av stor betydelse eftersom de positiva effekterna av bränslena annars riskerar att gå förlorade. Det är också viktigt att vårt gemensamma intresse av att få fram koldioxidneutrala transporter inte går ut över t.ex. behovet av att producera mat. Tillgången på biobränslen är en annan avgörande faktor. Även med en snabb utbyggnad av dagens produktionsresurser kommer tillgången att vara begränsad under många år framåt. Den bästa och mest logiska lösningen på kort sikt är därför att använda det tillgängliga biobränslet för inblandning i dagens fossila bränslen. En inblandning går att börja med här och nu, den kräver inga omfattande tekniska anpassningar, kräver ingen ny infrastruktur och ger snabbt positiva miljöeffekter. 26

27 På längre sikt kommer en fortsatt satsning på energieffektiviseringar, en bred introduktion av hybridteknologi och tekniska framsteg inom bränsleproduktion att få stor betydelse för möjligheterna till koldioxidneutrala transporter. Volvokoncernen kan inte med säkerhet säga hur stora mängder koldioxidneutrala bränslen som kommer att bli tillgängliga eller när. Det vet varken vi eller någon annan, men vi anser oss ha fog för att vara optimister. Volvokoncernens egen historia har visat att det som vid en viss tidpunkt verkar vara omöjligt mycket väl kan vara en realitet bara några år senare. Detta har visat sig vara fallet inom andra miljörelaterade områden som avgasrening, energieffektivitet och hybridteknologi. Volvokoncernen tror därför på en liknande utveckling när det gäller koldioxidneutrala transporter. 27

28 Samlad bedömning En tabell med samtliga betyg för de olika kriterierna och bränslena. Markanvändningens effektivitet Klimatpåverkan Energieffektivitet Bränslepotential Fordonsanpassning Bränslekostnad Bränslets infrastruktur Biodiesel Syntetisk diesel DME Dimetyleter Biogas Biogas + Biodiesel Vätgas + Biogas 28

29 Fördjupad bränslebedömning En detaljerad sammanställning av de siffror som ligger till grund för betygssättningen inom varje kriterium. Produktionen är sedd ur ett europeiskt perspektiv. Klimatpåverkan Index Energieffektivitet (well-to-wheel) Verkningsgrad Bästa fall Sämsta fall Typiskt värde Fossil diesel Biodiesel Syntetisk diesel DME-dimetyleter Metanol Etanol Biogas Biogas+Biodiesel Vätgas+Biogas Biodiesel Syntetisk diesel DME-dimetyleter Metanol Etanol Biogas Biogas+Biodiesel Vätgas+Biogas Markanvändningens effektivitet km/hektar och år Bränslepotential inom EU 2012 TWh Bränslekostnad relativt till fossil diesel Kostnadsökning Biodiesel Syntetisk diesel DME-dimetyleter Metanol Etanol Biogas Biogas+Biodiesel Vätgas+Biogas Biodiesel Syntetisk diesel DME-dimetyleter Metanol Etanol Biogas Biogas+Biodiesel Vätgas+Biogas Biodiesel Syntetisk diesel DME-dimetyleter Metanol* Etanol* Biogas Biogas+Biodiesel Vätgas+Biogas * Tändförstärkare ej inkluderat 29

30 Ordlista Atmosfäriskt tryck Biomassa Cellulosa CO 2 Normalt lufttryck vid havsnivå, ca 1 bar. Biologiskt material som man kan utvinna energi ur. Dominerande komponent i växternas cellväggar, trä består till cirka procent av cellulosa. Koldioxid. Fossil energi Fossila bränslen Förestring Ej förnybar energi, från äldre geologiska perioder, främst olja, kol och naturgas. Fordonsbränslen baserade på fossil energi, främst olja, kol och naturgas. Kemisk process där vegetabiliska råoljor omvandlas till estrar och ges förbättrade fysikaliska egenskaper, främst ökad stabilitet. CO 2 -ekvivalenter Dieselmotor Beräkningsmässig omvandling av olika växthusgaser till motsvarande mängd koldioxid med samma växthuseffekt. Motor där bränslet självantänder genom hög kompression. Förgasning Innebär att organiskt material, t.ex. biomassa, omvandlas till syntesgas, en blandning av vätgas och kolmonoxid. Syntesgasen kan sedan användas för att bygga upp diverse syntetiska bränslekomponenter. Elektrolys Energieffektivitet Sönderdelning av ämne med hjälp av elektrisk ström. Här sönderdelning av vatten till vätgas och syrgas. Här ett mått på hur stor andel av den insatta energin som når fordonets drivhjul. Förgasning av svartlut Svartlut från pappersmassabruk kan förgasas och användas för produktion av syntetiska fordonsbränslen såsom metanol, DME eller syntetisk diesel. I pappersmassabruket ersätts svartlutens energiinnehåll genom tillförsel av lågvärdig biomassa som förbränns. EUCAR/CONCAWE/JRC Flytande biogas EUCAR European Council for Automotive Research and Development CONCAWE Oil Companies European Organisation for Environment, Health and Safety JRC Joint Research Center of the European Commission. Biogas blir en fl ytande vätska om den kyls till ca -165 grader Celsius. Förnyelsebar el Förnyelsebara bränslen Hybridteknologi Elektricitet producerad med förnyelsebar energi, främst med vattenkraft, biomassa eller vindkraft. Bränslen som produceras från förnyelsebara källor såsom biomassa, vattenkraft, vindkraft eller solljus. Framdrivningsteknik för fordon baserad på två olika energiomvandlare, exempelvis en diesel-motor och en elmotor. Bromsenergi kan lagras och återföras till elmotorn. 30

31 Hydrering Hydrolys Behandling av växtoljor eller djurfett med främst vätgas i en raffi naderiprocess för framställning av syntetiska kolväten. Kemisk process där en molekyl sönderdelas efter att en vattenmolekyl adderats. Rötning Svartlut En biologisk process där organiskt material sönderdelas, huvudsakligen till metan och koldioxid. En energirik restprodukt vid produktion av kemisk pappersmassa, som normalt återvinns i bruket genom förbränning. Jäsning Klimatpåverkan Koldioxidneutrala transporter Biologisk process där sockerhaltigt material bryts ner till etanol och koldioxid. Med cellulosa som råvara måste en sönderdelning, så kallad hydrolys, till socker först ske med hjälp av enzymer eller syror. Aktiviteter som påverkar klimatet, här avses främst utsläpp av växthusgaser. CO 2 -neutrala transporter genomförs med fordon drivna av bränslen som framställts av förnyelsebara råvaror såsom biomassa, vilket medför att inget nettotillskott av koldioxid sker till atmosfären. Tändförstärkare Well-to-wheel Växthuseffekt Bränsletillsats som medför att bränslet kan antändas genom kompression i en dieselmotor. Innebär att alla relevanta steg från källa till hjul har räknats in, d.v.s. odlingen av råvaran inklusive gödningsmedel, skörd av råvaran, transporter till anläggningen där bränslet produceras, produktion av bränslet, distribution till tankstället och förbrukningen i fordonet. Långvågig strålning hindras från att lämna jordens atmosfär på grund av växthusgaser, vilket bidrar till en högre temperatur vid jordytan. Kolväten Kemisk förening av kol och väte. Växthusgaser Gaser som bidrar till växthuseffekten, här främst koldioxid med fossilt ursprung. Kompressionständning Bränslet i motorn antänds genom komprimering i cylindern. Komprimerad biogas Biogas komprimerad till ca 200 bar. Metan Den enklaste formen av kolväte, CH 4, huvudsaklig beståndsdel i biogas och naturgas. Ottomotor Motor där bränslet antänds med ett tändstift. 31

32 AB Volvo (publ) SE Göteborg, Sweden Phone RSP ( ) SE

MILJÖFAKTABOK FÖR BRÄNSLEN

MILJÖFAKTABOK FÖR BRÄNSLEN MILJÖFAKTABOK FÖR BRÄNSLEN Del 2. Bakgrundsinformation och Stefan Uppenberg, Mats Almemark, Magnus Brandel, Lars-Gunnar Lindfors, Hans-Olof Marcus, Håkan Stripple, Alexandra Wachtmeister, Lars Zetterberg

Läs mer

Ställ krav för klimatsmartare transporter

Ställ krav för klimatsmartare transporter Ställ krav för klimatsmartare transporter KNEG Resultatrapport 2014 KNEG Klimatneutrala godstransporter på väg Innehåll FÖRORD 5 SAMMANFATTNING 7 INLEDNING 9 DAGSLÄGE OCH MÅLBILD 10 SEKTORN 10 KNEG 17

Läs mer

från källa till konsument

från källa till konsument från källa till konsument Oljans betydelse...4 Varför är oljan viktig?... 4 Begreppet energi... 4 Oljan i världen... 5 Oljan i Sverige... 5 Oljeprodukters användningsområden...7 Bensin... 7 Dieselbränsle...

Läs mer

Nya olycksrisker i ett framtida energisystem. Nya olycksrisker som kan uppstå i ett framtida diversifierat energiförsörjningssystem

Nya olycksrisker i ett framtida energisystem. Nya olycksrisker som kan uppstå i ett framtida diversifierat energiförsörjningssystem Nya olycksrisker i ett framtida energisystem Nya olycksrisker som kan uppstå i ett framtida diversifierat energiförsörjningssystem 2007 Räddningsverket, Karlstad Sekretariatet för forskning och analys

Läs mer

Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling

Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling 1 Denna bok är författad av Profu AB och kan beställas från: Profu i Göteborg AB Götaforsliden 13 nedre 431 34

Läs mer

MER RAFFINERADE PRODUKTER

MER RAFFINERADE PRODUKTER FRAMTIDA TILLVÄXTMÖJLIGHETER FÖR SVERIGE VINNOVA Analys VA 2009:09 MER RAFFINERADE PRODUKTER Vedbaserade bioraffinaderier höjer kilovärdet på trädet Vedbaserade Bioraffinaderier En fördjupningsstudie om

Läs mer

Texthäftet innehåller

Texthäftet innehåller ENERGIKÄLLOR Från solen hämtar vi det mesta av den energi vi använder för att omvandla till ljus, kraft och värme. För att skapa ett framtida uthålligt energisystem krävs både utveckling av dagens energisystem

Läs mer

Koldioxidvärdering av energianvändning

Koldioxidvärdering av energianvändning Koldioxidvärdering av energianvändning Vad kan du göra för klimatet? Underlagsrapport Statens Energimyndighet 1 Förord Flera av Energimyndighetens medarbetare har under flera år arbetat med att försöka

Läs mer

Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi

Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi Slutrapport ER 2010:23 Statens energimyndighet Upplaga: 35 ex ER 2010:23 ISSN 1403-1892 Förord Regeringen uppdrog genom beslut 2009-07-02. N2009/53/3573/E

Läs mer

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld Flyg skapar möten, relationer och förståelse. Flyg ger även utsläpp. Dom ska vi minimera. Flyget är en förutsättning för att människor

Läs mer

Den svenska elens miljöpåverkan

Den svenska elens miljöpåverkan Den svenska elens miljöpåverkan I framtiden ser vi ett samhälle där elen har en ännu större betydelse än idag. Inte minst på miljöområdet. Innehåll Förord...3 Samhällets ryggrad...4 ELENS ROLL I SAMHÄLLET...5

Läs mer

KliMATfrågan på bordet. KliMATfrågan på bordet

KliMATfrågan på bordet. KliMATfrågan på bordet KliMATfrågan på bordet KliMATfrågan på bordet Mat åt nio miljarder hur ska vi fixa det i ett nytt klimat? Och hur påverkar maten i sin tur klimatet? Hur ska vi äta klimatvänligt? Är det moraliskt fel att

Läs mer

Import av brännbart avfall från England i ett miljöperspektiv

Import av brännbart avfall från England i ett miljöperspektiv Import av brännbart avfall från England i ett miljöperspektiv En miljösystemstudie för avfallsförbränningen i Linköping med fokus på klimatpåverkan 2012-02-14 Sammanfattning Att minska uppkomsten av avfall,

Läs mer

Bioraffinaderier för ett grönt Sverige. en strategisk forsknings- och innovationsagenda för utveckling av branschöverskridande bioraffinaderi-koncept

Bioraffinaderier för ett grönt Sverige. en strategisk forsknings- och innovationsagenda för utveckling av branschöverskridande bioraffinaderi-koncept Bioraffinaderier för ett grönt Sverige en strategisk forsknings- och innovationsagenda för utveckling av branschöverskridande bioraffinaderi-koncept 1 Förord Denna forsknings- och innovationsagenda har

Läs mer

2030 på väg mot ett mer hållbart energisystem

2030 på väg mot ett mer hållbart energisystem 2030 på väg mot ett mer hållbart energisystem Konsekvenser av mål för 2030 ER 2014:22 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505

Läs mer

Biokombi Rya Biobränsleförgasning satt i system

Biokombi Rya Biobränsleförgasning satt i system Chalmers EnergiCentrum CEC Biokombi Rya Biobränsleförgasning satt i system Slutrapport från forskningsprojektet Biokombi Rya Ingrid Nyström Erik Ahlgren Eva Andersson Martin Börjesson Elsa Fahlén Simon

Läs mer

Mot effektivare avfallshantering vad har vi uppnått? Verksamhetsrapport 2010-2013

Mot effektivare avfallshantering vad har vi uppnått? Verksamhetsrapport 2010-2013 Mot effektivare avfallshantering vad har vi uppnått? Verksamhetsrapport 2010-2013 Innehållsförteckning FÖRORD VILKA SVAR HAR VI FÅTT? BIOLOGISK BEHANDLING Skräddarsydd insamling för varje kommun Plaster

Läs mer

Biogas på gården en introduktion

Biogas på gården en introduktion Biogas på gården en introduktion Innehåll Biogas på gården varför det? 3 Liten ordlista 3 Detta är Biogas 4 Så gör man biogas 5 Vad kan biogas användas till? 6 Uppgraderad biogas klimatneutralt drivmedel

Läs mer

Fossilfrihet på väg. Del 2. Betänkande av Utredningen om fossilfri fordonstrafik. Stockholm 2013 SOU 2013:84

Fossilfrihet på väg. Del 2. Betänkande av Utredningen om fossilfri fordonstrafik. Stockholm 2013 SOU 2013:84 Fossilfrihet på väg Del 2 Betänkande av Utredningen om fossilfri fordonstrafik Stockholm 2013 SOU 2013:84 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes

Läs mer

Flygets Miljökommitté

Flygets Miljökommitté Slutsatser och rekommendationer från Flygets Miljökommitté Hösten 2007 Innehåll Förord, Lena Micko, ordförande Föreningen Svenskt Flyg Sid 2 Flygets Miljökommittés ordförandes sammanfattning Sid 3 Fakta

Läs mer

Första upplagan är baserad på erfarenheter från miljöforskningsprogrammet Stålkretsloppet, som har genomförts under åren 2004-2012.

Första upplagan är baserad på erfarenheter från miljöforskningsprogrammet Stålkretsloppet, som har genomförts under åren 2004-2012. Första upplagan är baserad på erfarenheter från miljöforskningsprogrammet Stålkretsloppet, som har genomförts under åren 2004-2012. Boken är framtagen av: Jan-Olof Sperle, Sperle Consulting, Lisa Hallberg,

Läs mer

Kommerskollegium 2012:3. Handel, transporter och konsumtion. Hur påverkas klimatet? CO2

Kommerskollegium 2012:3. Handel, transporter och konsumtion. Hur påverkas klimatet? CO2 Kommerskollegium 2012:3 Handel, transporter och konsumtion Hur påverkas klimatet? CO2 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta

Läs mer

Frågan som världen glömde

Frågan som världen glömde MEDDELANDE M140 Februari 2015 Frågan som världen glömde En rapport om fosfor P PHOSPHORUS 15 Frågan som världen glömde En rapport om fosfor Svenskt Vatten påtar sig inget ansvar för eventuella felaktigheter,

Läs mer

Mer biogas! Realisering av jordbruksrelaterad biogas

Mer biogas! Realisering av jordbruksrelaterad biogas Mer biogas! Realisering av jordbruksrelaterad biogas 2009-06-24 Vår referens Liselott Roth, Nina Johansson & Johan Benjaminsson Grontmij AB Besök Norra Bulltoftavägen 65 A E-post liselott.roth@grontmij.se

Läs mer

Rapport 2013:8. Klimat- och energistrategi. för Stockholms län

Rapport 2013:8. Klimat- och energistrategi. för Stockholms län Rapport 2013:8 Klimat- och energistrategi för Stockholms län Rapport 2013:8 Klimat- och energistrategi för Stockholms län Anna-Lena Lövkvist Andersen har varit sammanhållande för Länsstyrelsens arbete

Läs mer

Valet av bil har stor betydelse

Valet av bil har stor betydelse Ska du köpa bil? 1 Innehåll Valet av bil har stor betydelse 3 Flera alternativ till att äga en bil 4 Gå, cykla eller åka kollektivt 4 Bil utan att äga den 5 Dela bilen med andra hushåll 6 Hyrbil 7 Taxi

Läs mer

Bättre införande av åtgärder för ett hållbart transportsystem. Sammanfattande råd från tre års tvärvetenskaplig forskning om implementering.

Bättre införande av åtgärder för ett hållbart transportsystem. Sammanfattande råd från tre års tvärvetenskaplig forskning om implementering. Bättre införande av åtgärder för ett hållbart transportsystem Sammanfattande råd från tre års tvärvetenskaplig forskning om implementering. Lund mars 2009 Document information Title: WP/Project: Bättre

Läs mer

Att styra mot ett klimatneutralt samhälle

Att styra mot ett klimatneutralt samhälle Att styra mot ett klimatneutralt samhälle LETS Working Paper Jamil Khan, Roger Hildingsson, Bengt Johansson, Fredrik NG Andersson, Lars J Nilsson och Peter Karpestam Januari 2011 Förord Denna rapport belyser

Läs mer

Konsekvenserna av skärpta krav för svavelhalten i marint bränsle slutredovisning. Rapport 2013:10

Konsekvenserna av skärpta krav för svavelhalten i marint bränsle slutredovisning. Rapport 2013:10 Konsekvenserna av skärpta krav för svavelhalten i marint bränsle slutredovisning Rapport 2013:10 Konsekvenserna av skärpta krav för svavelhalten i marint bränsle slutredovisning Rapport 2013:10 Trafikanalys

Läs mer

Energiplan 2009-2014 med energi- och klimatstrategi

Energiplan 2009-2014 med energi- och klimatstrategi Energiplan 2009-2014 med energi- och klimatstrategi Antagen av KF 090617 FÖRORD Sedan Lilla Edets kommun förra gången gjorde en energiplan 2001 har mycket hänt på energiområdet. Nya möjligheter har öppnats

Läs mer