teknik Nämnds budget 2014 Kungsbacka kommun Kungsbacka

Transkript

1 teknik Nämnds budget 2014

2 Innehållsförteckning 1 Översiktlig beskrivning av nämnden Nämndens uppdrag Verksamhetens omfattning Nämnd/styrelse Förvaltningens organisation Så här styrs kommunen Så här styr nämnden Visionen visar vart vi vill Kommunens omvärldsanalys Nämndens omvärld Kommunfullmäktiges inriktningar Vår värdegrund, Bitt Valfrihet Nämndens inriktning Mål Ökat inflytande Bemötande och tillgänglighet Hälsosamt liv Trygg kommun Företagsvänlig kommun Fler ska åka kollektivt Minskad energianvändning Minskade koldioxidutsläpp Attraktiv arbetsplats Direktiv Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv från nämnden Nämndens kvalitetsdeklarationer Nyckeltal/Verksamhetsmått Resursmått Prestationsmått Effektmått Personalmått Resursmått Prestationsmått Effektmått Ekonomi med kommentarer Driftbudget Investeringsbudget Intern kontroll Intern kontroll Kompetensförsörjningsplan Attrahera/rekrytera Utveckla/behålla Avsluta Analys Nämndbudget

3 16 Policys, planer och program Taxor och avgifter Nämndbudget

4 1 Översiktlig beskrivning av nämnden 1.1 Nämndens uppdrag Nämnden för Teknik ansvarar för planering, utbyggnad, drift och förnyelse av gator, gatubelysningsnät, kollektivtrafikanläggningar, parker, planteringar, lekplatser, trafik- och parkeringsanläggningar, Kungsbacka Bredbandsnät, vatten- och avloppsanläggningar, renhållning, återvinning och deponier. Nämnden ansvarar också för lokala trafikföreskrifter, trafiksäkerhetsarbete och färdtjänsthandläggning inom kommunen. Ansvar för gator, parker mm, den s.k. skattefinansierade verksamheten, omfattar i första hand Kungsbacka stad där kommunen är huvudman för allmän platsmark. I övriga kommundelar bistår nämnden med råd och information samt bidrag till enskild väghållning. VA-verksamheten bedrivs inom ett fastställt verksamhetsområde som omfattar den mesta samlade bebyggelsen och som successivt byggs ut efter ett va-saneringsprogram. Renhållningsverksamheten sker över hela kommunen. Kungsbacka bredbandsnät ska skapa förutsättningar för ett väl fungerande bredband till alla hushåll och företag i. 1.2 Verksamhetens omfattning Administration Verksamhet Verksamheten består av tre huvuddelar: ekonomi- och stabsfunktion, expedition och kundservice. Ekonomi- och stabsfunktion Hanterar budget- och verksamhetsplanering, fakturahantering och lönehantering. Sköter övergripande informationsfrågor, personalfrågor, rehabiliteringsfrågor och fackliga kontakter. Ansvarar för nämndadministration inklusive sekreterarefunktion. Expedition Posthantering, registratur och arkivskötsel, lönehantering för all personal, utskriftsservice och reception på förvaltningen. Kundservice Ansvarar för kund- och entreprenörkontakter, uppdatering av prislistor och sortiment samt debiteringar av VA, renhållning och tippavgifter, dispenshantering inom renhållning, administration av vattenmätarbyten och avstängningsärenden samt registervård. Organisation Arbetsuppgifterna utförs av 9 årsarbetare på Teknik. Fakturahantering, ekonomisk redovisning inklusive bokslut och rapporter köps till delar av förvaltningen för Service och består av en förvaltningsekonom, ekonomiassistent på cirka 166 procent, stöd inom HR och lönehantering på knappt en årsarbetare. Ekonomi Verksamheten har en nettokostnad om ca 2,7 miljoner kronor varav kostnaden för nämnden utgör ca 0,8 miljoner kronor. Administration säljer tjänster till Tekniks övriga verksamheter för ca 7,5 miljoner kronor. Nämndbudget

5 VA-verksamheten har idag cirka kunder och renhållningen cirka kunder inklusive sommarabonnemang. Produktutbudet inom renhållning har ökat ytterligare i och med att man nu tillhandahåller ett baspaket med möjligheter till tillval. Cirka kunder byter produkt varje år. Hela Tekniks faktureringsvolym är cirka 140 miljoner kr fördelat på cirka fakturor Byggledning Verksamhet Avdelningen ansvarar för upphandling och byggledning av markentreprenader med Teknik som huvudman, men även byggledning för andra huvudmän i kommunal regi exempelvis Planering och exploatering. Normalt leds projekt samtidigt. Vi utför även besiktningar och kalkylering av anläggningsentreprenader. Kontrollansvar enligt krav från Plan & Bygg finns. Stödfunktion för tekniska frågeställningar avseende mark- anläggningsentreprenader både inom Teknik och övriga förvaltningar vid behov. Organisation Avdelningen sysselsätter 5 årsarbetare Ekonomi Byggledning debiterar sin tid mot de projekt de leder. Det innebär att de är nollbudgeterade Trafik och Park Verksamhet Teknik är huvudman för allmän platsmark inom Kungsbacka stad. Trygghet och säkerhet är idag mycket efterfrågade områden som kräver väl planerade och underhållna ytor både i centrum och inom bostadsnära gatu- och parkrum. Gator och vägar Gatuverksamheten omfattar drift- och underhåll av gator, vägar, cykel- och gångbanor samt torgytor inom kommunens allmänna platsmark, i huvudsak i centralorten. Vi upphandlar större arbeten som beläggningsunderhåll, större gatuarbeten och linjemålning. Ansvarar för drift, underhåll och förnyelse av kommunens cirka belysningspunkter. Vinterväghållningen görs till lika delar i egen regi och på entreprenad. Parker Parkverksamheten omfattar nyanläggning och skötsel av kommunens allmänna grönytor samt i viss mån kostnader för utsmyckning vid verksamheter och arrangemang. Den största kostnadsposten är vård av redan iordningställda anläggningar och grönområden. Trafik- och väghållningsmyndighet Ansvar för kommunens trafikliggare. Utfärdar parkeringstillstånd för rörelsehindrade och tillstånd för tunga, breda eller långa transporter. Upprättar och godkänner trafikanordningsplaner. Huvudman för kommunens torghandel och månadsmarknad. Remissinstans vid all upplåtelse av allmän platsmark, dessutom ansvarig för att debitera avgifter. Administrerar kommunens bidrag till enskilda väghållare. Sakkunnig instans när det gäller frågor som rör enskild väghållning. Övervakning enligt gällande lagar inom kommunens allmänna platser och kvartersmark. Drift och underhåll av kommunens biljettautomater. Handlägger ärenden enligt lagen om flyttning av fordon. Utreder och beslutar i ärenden som rör färdtjänst och riksfärdtjänst. Nämndbudget

6 Organisation Trafik & Park har 41 årsarbetare. Verksamheten är indelad i en planerings- och myndighetsfunktion och en driftfunktion. Planerings- och myndighetsfunktionen omfattar totalt 20 årsarbetare. Driftfunktionen består av två grenar och omfattar totalt 21 årsarbetare, 3 säsongstjänster och cirka 10 ferietjänster. Under har 9 personer haft praktikplatser inom verksamheten. Ekonomi Trafik och Park hade en nettokostnadsbudget, exklusive kapitalkostnader, för om ca 53 miljoner kronor. Verksamheten omsätter ca 5,4 miljoner kronor och har en kostnad om ca 92 miljoner kronor vilket ger en nettokostnad om ca 86,7 miljoner kronor inklusive kapitalkostnader. Planerings- och myndighetsfunktionen har en nettobudget om ca 57,0 miljoner kronor. Driftfunktionen har en nettobudget för om ca 29,7 miljoner kronor. Genom förtätning och utbyggnad i stor omfattning håller Kungsbacka stad på att få en allt mer stadslik profil. Detta gör att kraven på stadens gatu- och parkrum får en allt större betydelse för kommunens invånare och besökare. Större resurser krävs för att sköta stadens finrum. Dels är de nya ytorna mer skötselintensiva dels ökar dessa ytor i omfattning Kungsbacka Bredbandsnät Verksamhet skall med sitt stadsnät skapa förutsättningar för ett väl fungerande bredband till alla hushåll och företag i. Planering och långsiktigt arbete sker inom förvaltningen för Teknik. Driften av anläggningarna och merparten av försäljning till kund sker via vår upphandlade kommunikationsoperatör Telenor Sverige AB som köpte OpenNet AB sommaren. Kungsbacka Bredbandsnät gör merparten av försäljningen av svartfiberförbindelserna och ansvarar för drift av svartfibernätet och kanalisationen. Jouravtal är tecknat för svartfibernätet. Organisation Verksamheten består av en verksamhetschef samt en bredbandstekniker. Ekonomi I dagsläget finns 186 kommersiella anslutningar och 310 kommunala anslutningar. Verksamheten omsätter ca 12 miljoner kronor Vatten och avlopp, VA Verksamhet Vi förser kommunens VA-abonnenter med ett gott och hälsosamt vatten med hög leveranssäkerhet. Vi tar hand om avloppsvattnet enligt givna tillståndsvillkor och återför det till naturen utan störningar för hälsa och miljö. Dricksvatten Kommunal vattenproduktion sker vid Fjärås Bräcka, Öjersbo och Gällinge vattenverk. Fjärås Bräcka vattenverk producerar drygt 99 procent av kommunens dricksvatten, cirka 5 miljoner kubikmeter vatten varje år. Dessutom finns 17 kommunala tryckstegringsstationer och sex högreservoarer inom vattendistributionsnätet. Avloppshantering Nämndbudget

7 I kommunen finns sex kommunala avloppsreningsverk; Hammargård, Kullavik, Ölmanäs, Lerkil och Öjersbo samt Gällinge infiltrationsanläggning. Cirka personer är anslutna till det kommunala avloppssystemet. Störst är Hammargårds reningsverk som renar avloppsvattnet från ungefär personer. Dessutom finns det cirka 170 avloppspumpstationer. På Hammargård finns ett ackrediterat laboratorium. Rörnät Vi ansvarar för drift, skötsel, underhåll och ombyggnader av cirka 68 mil vattenledningar, 66 mil spillvattenledningar och 40 mil dagvattenledningar. Vi lagar varje år ett 50-tal vattenläckor eller stopp på avloppsledningar. Organisation VA-avdelningen omfattar 62 årsarbetare. De är fördelade så här: 17 årsarbetare på vattenförsörjning, 21 årsarbetare på avloppshantering, 11 årsarbetare på egen regiarbeten, ett avloppslab på 2 årsarbetare, en el-servicefunktion på 4 arbetare samt en planeringsfunktion på 7 årsarbetare. Ekonomi VA-verksamheten omsatte cirka 114 miljoner kronor och hade kostnader som uppgick till 108 miljoner kronor, inkl kapitalkostnader. Produktion och försäljning av dricksvatten kommer att följa befolkningstalets utveckling med endast små variationer i hushållens specifika förbrukning. Flera projekt de närmaste åren kommer att innebära att investeringsvolymen ökar kraftigt. Anläggningsavgifterna, som ska täcka kostnaderna för utbyggnad av de lokala distributionsnäten, höjs årligen med ett utvalt entreprenadindex. Inför 2014 kommer brukningsavgifterna att höjas med 4% Renhållning Verksamhet Vi sköter insamling av hushållsavfall från cirka hushåll i Kungsbacka. Inom ramen för hushållsavfall inkluderas även tömning av slam från enskilda avlopp, latrin samt ansvar för återvinningscentraler. För elektronikavfall och kyl/frys ansvarar kommunen för mottagning vid återvinningscentralerna. Kommunen är även entreprenör för glasinsamling från återvinningsstationerna. Organisation För verksamheten ansvarar en renhållningschef, en miljöingenjö och en handläggare samt 1,5 tjänster för vågregistreringen vid Barnamossens avfallsanläggning. Fakturering och abonnentfrågor hanteras av Tekniks kundservice. All annan verksamhet utförs av upphandlade entreprenörer: Insamling av hushållsavfall vid fastighet, tömning av slam och latrin samt drift av återvinningscentralerna Klovsten och Åsa utförs av Renova. Driften vid Barnamossens avfallsanläggning inklusive återvinningscentral utförs av RagnSells. Ekonomi Vi har drygt abonnemang för hushållsavfall. För räkenskapsåret redovisade renhållning totala intäkter om 47,6 miljoner kronor. Verksamheten finansieras till 100 procent med Nämndbudget

8 avgifter och intäkter från anläggningarna. 1.3 Nämnd/styrelse Nämnden består under mandatperioden av 9 ordinarie ledamöter (5 M, 1S, 1 C, 1 FP, och 1 MP) och 7 ersättare (2 M, 1 S, 1 C, 1 FP, 1 KD, 1 KB ). Ärenden till nämnden bereds av ett arbetsutskott som består av 4 ordinarie ledamöter (2 M, 1 S, 1 FP) samt 4 personliga ersättare. Ordförandeposten i nämnd och arbetsutskott har under perioden innehafts av M och vice ordförandeposten av S. Nämnd och arbetsutskott sammanträder normalt 11 gånger per år, en gång per månad med undantag för juli. 1.4 Förvaltningens organisation Förvaltningen är organiserad i 6 verksamheter; administration, byggledning, Trafik & Park, Kungsbacka Bredbandsnät, vatten och avlopp samt renhållning. Personalen är lokaliserad på i huvudsak fem ställen. Administrativa och planerande funktioner finns i Stadshuset. Vatten- och avloppsverksamheterna finns i lokaler på Syréngatan och vid vattenverket vid Fjärås Bräcka samt vid Hammargårds reningsverk. Trafik & Park-verksamheten finns i lokaler på Lantmannagatan. Nämndbudget

9 2 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten 2.1 Så här styr nämnden Nämnden för Teknik följer Kungsbackas styrmodell. Nämndbudget

10 3 Visionen visar vart vi vill Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i Kungsbacka i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och visar vart vi vill. Alla ledare och alla medarbetare har ett ansvar att verka för att vi gemensamt når visionen. Det är de gemensamma ansträngningarna som avgör om vi kommer dit. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök Nämndbudget

11 ... verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Nämndbudget

12 4 Kommunens omvärldsanalys I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilde individens krav och möjligheter till att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter till att vara en attraktiv kommun fram till år Sammanfattningsvis, samspelar drivkrafterna med nedanstående trender på så vis att de påverkar vår verksamhet med avseende på våra möjligheter att nå våra mål. 1. Ökad medvetenhet om miljö- och energifrågor 2. Kraven på kommunen ökar. Ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen, med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Planera och bygga samhället så att det fungerar för alla 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan boende och arbete ökar 9. Ökade krav på rörlighet och platsoberoende. 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser. Konkurrerar i en högre utsträckning om tjänster Nämndbudget

13 11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut. Mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor 12. Det ideella engagemanget ökar 13. Högre krav på kommunen som arbetsgivare 14. Ökade krav på mer smarta och enkla tjänster inom E-förvaltning Nämndbudget

14 5 Nämndens omvärld Omvärldsanalys för 2014 Utvecklingsarbetet inom nämndens område påverkas av förändringar som sker i omvärlden. Förändringstrycket kan visa sig inom teknik, miljö, sociala förändringar och livsstil, värderingar, politik och lagstiftning, ekonomi, media, trender samt lokala förutsättningar. Här beskrivs några faktorer som har direkt betydelse för vår verksamhet under planperioden. 1. Nämndens omvärldsanalys I sin omvärldsanalys har nämnden för Teknik identifierat följande trender: Ökade krav på en modern organisation som går i takt med tiden Det blir allt viktigare att vara en attraktiv arbetsplats och attraktiv arbetsgivare. Kraven på kompetensförsörjning blir allt mer aktuell i och med generationsväxlingen framöver. Det finns också ökade krav på att rekrytera och behålla yngre medarbetare samtidigt som kompetens hos äldre medarbetare bör tas om hand innan de lämnar förvaltningen. Samtidigt finns en press ifrån det ekonomiska hållet och kraven på effektivisering av kommunala verksamheter blir större. Många myndigheter har omstrukturerats de senaste åren mot att skilja de verksamheter som har en utförande eller utvecklande roll och de som har en tillsynsutövande roll. Ledarskapet blir också allt viktigare i takt med att kraven på effektivitet ökar. Möjligheter och hot: Det blir allt viktigare med modiga ledare och fokus förflyttas från periferi till uppdrag ifrån själva organisationen. Man skulle kunna få en mer reflekterande organisation som blir av större dignitet om man möter dessa förändringar. En ökad användning av sociala medier skulle kunna generera bättre kommunikation med medborgare och att erkänna sina misstag och vara mer prestigelösa i kommunikationen skulle kunna inge ett större förtroende hos medborgarna och medarbetarna. Men detta skulle också kunna medföra ökade krav på personalen mer stress och en större upplevd otydlighet i uppdraget. Det skulle också kunna leda till ökade krav på ökad flexibilitet när det gäller arbetstider, krav på mer effektivare möten etc. Att möta dessa förändringar skulle i bästa fall kunna leda till ökad trovärdighet, bättre image, gott medarbetarskap för och inom kommunens verksamheter. Ökade krav på kompetens inom den kommunala verksamheten Fler invånare ger fler anställda. Många försvinner i pensionsavgångar de kommande åren dvs återigen fokus generationsväxlingen, och när det gäller övriga medarbetare så lockar privat och statlig organisation allt mer. Ökade krav på arbetsmiljön hos medarbetarna ökar också, och även allt högre krav ifrån allmänheten på service och förenklad kommunikation. Hot och möjligheter: Det kommer att bli allt viktigare att skapa god och attraktiv arbetsmiljö med en nöjd och frisk personal som driver på en effektivitet och kvalitet inom verksamheterna och som har rätt kompetens för att möta framtidens utmaningar. Det betyder att kraven också blir högre på att anställa och utveckla skickliga medarbetare vilket på sikt även skulle kunna skapa en god löneutveckling och en stabil organisation. Osäkerhet inom organisationen skulle annars kunna skapa en känsla av maktlöshet och handlingsförlamning när det fattas rätt kompetens hos personalen för att möta utmaningarna som väntar framöver. Ökade krav från medborgare och myndigheter på att verksamheten ska vara hållbar Ökat fokus på miljö- och hållbarhetsfrågorna har skapat flera olika krav från nationella myndigheter Nämndbudget

15 och allmänhet. T ex ökade krav på att skapa ett grönare samhälle, ökade krav på hållbara gröna transporter som t ex eldrivna fordon liksom kraven på att minska avfallsmängderna ökar. Att agera ekonomiskt hållbart, ekologiskt hållbart men också socialt hållbart blir allt viktigare. A 2020 driver också på utvecklingen inom dessa områden som rör kommunens verksamhetsområden kopplande till denna. Hot och möjligheter: Ökade krav på resurshushållning, biogasproduktion och fosforåtervinning blir allt viktigare med en, inom verksamheterna, synliga utmaningar kring, idag. Slamåterföringen till jordbruksmark blir också allt viktigare för att möta framtidens utmaningar. Det kommer finnas ett ökat behov av information till medborgare kring dessa utmaningar då en del av dem är viktiga att skapa större medvetenhet kring. Internt kommer detta leda till försvårade upphandlingar med ett behov av större kunskap kring upphandlingsgången. Detta medför krav på ökad kompetens hos personalen kring dessa utmaningar. Hållbarhetfokuset skulle kunna leda till en taxehöjning för medborgarna, vilket i sin tur skulle kunna leda till missnöje. Det skulle också unna medföra en form av hållbarhetsredovisning, medföra nyrekrytering då det skulle kunna finnas ett större behov av ny kompetens. Därutöver skulle ett annat behov vara utbildning av befintlig personal kring vad ett fokus på hållbarhet skulle kunna innebära för verksamheterna. Ökat fokus på trygghet Det är allt fler människor som upplever en ökad otrygghet i en allt tuffare värld. Känslan av trygghet och säkerhet i sin livsmiljö (i vilket ingår en faktisk och upplevd trygghet, ett inflytande på sin närmiljö, en sund boendemiljö, samt en skönhetsupplevelse) är något av det mest fundamentala för individen. Detta kan på sikt få en allt större betydelse för kommunens attraktivitet och påverka både in- och utflyttning, där inflyttningen idag är stor men då det också är viktigt att bibehålla den attraktivitet som förknippas med Kungsbacka idag jämfört med kringliggande kommuner. Hot och möjligheter: Infrastruktur är sårbar och det är av yttersta vikt att medborgarna vågar lita på systemen. Detta medför högre krav på tillförlitlig reservkraft, högre krav på trafiksäkerhet, synlighet och att visa vad och hur man arbetar med infrastrukturen blir viktigare. Därutöver att systemen sköts smidigt och inte upplevs som problem. Planering blir allt mer grundläggande att verksamheterna går från att agera reaktivt, till mer proaktivt. Staten och EU dikterar allt fler villkor Det kommunala självstyret har kringskurits under många års tid. Exempel på detta är att staten använder sig av lagstiftning för att ge medborgarna rättigheter samtidigt som kommunerna sitter med ett genomförandeansvar. En annan utveckling av betydelse är att EU får allt större inflytande över beslutsfattandet i Sverige. Miljömålen förnyas och skärps ständigt, vilket kommunen måste anpassa sig efter. Hot och möjligheter: Verksamheterna måste vara med och skapa samhällsnytta på ett ännu mer aktivt plan. Att utbilda personal kommer att bli allt mer nödvändigt även inom juridiska frågor. Byråkratin ökar och samtidigt kommer det vara allt mer viktigt att skydda framtida miljö och hälsa. Att inte ha den kompetens i juridiska frågor när lagar och direktiv sköts kan i framtiden leda till skadestånd, böter eller dåligt rykte i medierna. Klimatförändringarna ökar och ändrar förutsättningarna för kommunens arbete Kraftig nederbörd och stigande nivåer på senare tid kräver anpassning av avloppshanteringen för att skydda infrastrukturen. Risker för mikrobiell förorening har ökat i och med detta. Det blir allt Nämndbudget

16 viktigare att veta hur man ska skydda vattnet och barriärerna. Kraven från medborgarna på förberedelse och åtgärdsplaner blir allt högre. Det finns allt mindre tolerans för störningar. Hot och möjligheter: Något som i hög grad skulle påverka nämndens alla verksamhetsområden skulle kunna vara: strömavbrott, höga nivåer (hav och åar), torka, vattenbrist, kraftiga skyfall, utsläpp av föroreningar, fastigheter översvämmas, missnöje hos kunder etc. Det kommer krävas större investeringar i ledningsnät, flera barriärer vid vattenverk, vilket leder till ökade kostnader och höjd VA-taxa. Fokus på regional samverkan blir en nödvändighet i framtiden. Det kommer medföra ökade krav på katastrofplanering, kunskap om provtagning och analys kommer bli än mer nödvändig vilket kommer medföra krav på ökade personalresurser. folkmängden och exploateringen av ökar Ökande folkmängd ställer högre krav på infrastruktur, skolor och barnomsorg. De är idag och framöver ett högt tryck från exploatörer som vill bygga inom kommunen och detta medför även ett ökat tryck på personalresurser inom kommunens verksamheter men även på infrastrukturen så som vattenförsörjning, renhållning, trafik, bredband. Konsekvenser: Attraktiviteten medför stor inflyttning i kommunen med många nybyggen vilket innebär ett ökat tryck på nämndens verksamheter. Men det medför också ökade skatteintäkter. Det man skulle kunna fundera kring är en möjlig växtvärk i en expansiv kommun vad skulle det kunna innebära för just? Det medför också ett ökat tryck på skola och förskola och pendlingen ökar vilket kanske blir större utmaningar när det gäller kraven på infrastrukturen. Det blir i alla fall allt viktigare med god framförhållning i kommunal planering i framtiden i en expansiv miljö. Samarbeten mellan instanser ökar Samarbeten mellan kommuner samt mellan kommun och stat/näringsliv ökar. Så gör även samarbeten över sektorsgränser. Detta kräver nya arbetssätt och nya organisatoriska lösningar. Hot och möjligheter: Att bli en attraktiv samarbetspart samt öppna för att samarbeta för att få ny kompetens samt dela med sig av kompetens som finns internt ger fler möjligheter till samarbete. Detta kan dock försvåra den lokala förankringen och det finns en risk att det mest blir diskussion kring samarbeten och ingen riktig åtgärd. Ökade krav på tillgänglighet Det är inte bara via det ökade utbudet av mediekanaler som varumärken formas. Ledningens framtoning, kundtjänstens bemötande, kvaliteten i produkter och tjänster är områden som i allra högsta grad påverkar företagens, myndigheternas och organisationers varumärke. För att undvika dissonans måste det som lovas i kommunikationen infrias i leveransen. Det är det som idag kallas totalkommunikation, ett begrepp som växer sig allt starkare i kommunikationskretsar. Kraven från medborgarna på det här området ökar kraftigt idag. När nämndens tjänster dessutom i många fall klassas som hygienfaktorer krävs idag än mer snabbare reaktioner och åtgärder än någonsin tidigare. Kraven på snabb service till medborgarna förändras allt snabbare. Därutöver är en del av kommunens verksamhet bredbandsutbyggnad vilket också ställer krav på en väl fungerande tillgänglighet på bredbandsnät. Hot och möjligheter: Skapar kommunen en plan för hur den ökade tillgängligheten ska utformas så blir det i framtiden enklare att påverka och agera direkt dvs ge en god service till kommuninvånarna. En god framförhållning skulle kunna generera snabba svar, snabba felanmälningar, en lätthet att nå ut med information, snabbare nyhetsförmedling etc. Det kommer också att handla om att se sociala mediers potential i framtiden vilket skulle kunna skapa bättre Nämndbudget

17 möjligheter att nå och ge service till morgondagens vuxna. Idag skulle det kunna vara en potentiell mötesplats för att nå, informera och rekrytera yngre målgrupper. Idag blir rankning allt vanligare vilket kan ge en negativ utveckling för kommunens verksamheter om rankningen blir allt sämre. Sprida budskap i fler kanaler kommer att bli viktigare. Inte bara att bemöta någonting negativt utan kanske också att sprida det positiva som skrivs. Men det kräver nya arbetssätt som alla kanske inte är öppna för. Det kommer kanske även krävas högre kompetens för att leva upp till den servicen i framtiden. Bevakning av webben blir därför också viktigare samt ett digitaliserat arbetsflöde, digitaliserad arkivering etc. Denna förändring kräver nya utvecklingsområden, anpassad organisation och framför allt mer utbildning inom området för att följa utvecklingen. Kraven på en fungerande infrastruktur ökar Kraven på en kollektivtrafik som fungerar, har ett bra utbud och är säker blir alt högra. Kraven på att kunna nyttja cykelvägar och promenadstråk blir också allt viktigare för medborgarna. Möjlighet att arbeta hemifrån i allt högre grad inom vissa yrkeskategorier på grund av förändrade arbetssätt samt kanske eventuellt högre bensinpris. Det kommer krävas större miljötänkhållbara transporter som gynnar pendling till och från kommunen på grund av att det blir mer vanligt. Högre standard på gång och cykelvägar och kollektivtrafik öht (året runt)kommer krävas. Det kommer dessutom bli allt högre krav på snabbhet och tillgänglighet via bredband inte bara i fastigheter utan av dem som nyttjar kollektivtrafik och andra färdmedel. Hot och möjligheter: Ökade krav på kollektivtrafik medför krav på fler och tätare linjer. Det medför ett förändrat bilresande, andra slags krav på pendel-cykel/bilparkeringar etc. En ökad cykelanvändning medför en annan slags belysning av cykelvägar, fler cykelvägar med bättre standard, snöröjning av cykelvägar. Det kommer behövas tänkas nytt när det gäller stråkutbyggnad d.v.s. när det gäller gångvägar och promenadstråk. Fler arbetar hemma vilket medför ännu högre krav på utbyggt bredband, Men om allt fler nyttjar kollektiva färdmedel förändras kraven på att nära service istället behöver finnas allt närmre (Mataffär, vård, Skola, Idrott etc.) Sammanfattande analys Teknik, står inför en rad utmaningar för att möta omvärldens krav i framtiden. Kraven på en effektiv organisation med stora krav på leverans skapar en verksamhet som är mer kortsiktig, något som Teknik vill förändra även om leveranskraven fortfarande kvarstår. För att slippa springa på alla bollar, d.v.s. att arbeta mer proaktivt i stället för reaktivt, är utgångspunkten för ett mer systematiskt tänkande kring omvärldsanalysen. Samtidigt måste nämndens verksamheter agera mer långsiktigt när det gäller miljö och klimatfrågor. Ett nytt fokus på en hållbar utveckling, med de ekonomiska, ekologiska och sociala perspektiven, kräver nya sätt att tänka långsiktigt. En expansiv kommun som Kungsbacka med många nybyggen och lokaler som behöver VA, renhållning, bredband etc., skapar högre krav på snabb leverans och god service. Det hållbara perspektivet skulle dock kunna medföra en tidigare delaktighet i planeringar om kommunen väljer att agera på det viset. Detta för att möta kraven vilket också skulle kunna ge en bättre proaktiv hållning inför framtiden i planfrågorna och också ge en ökad beredskap kring när och var nämndens verksamheter skulle behöva leverera. Med ökad beredskap skulle verksamheterna också kunna ge kommuninvånarna den service och skapa den transparens som efterfrågas. Dock ej utan att skapa en plan för hur den interaktiva servicen skulle kunna ges i framtiden något som är mycket viktigt att skapa idag då morgondagens kundservice kommer att vara lika viktig om inte än mer viktig än de traditionella servicekanaler vi har idag. En god framförhållning när det gäller lagar och direktiv i morgondagens samhälle med fokus teknik och Nämndbudget

18 miljö kommer vara ännu ett sätt att ligga steget före så att man återigen kan planera inför framtiden med en god framförhållning i de juridiska frågorna. Det är en kompetensfråga som blir allt viktigare att möta för att ligga i framkant i morgondagens samhälle. Nyckeln till att möta alla dessa utmaningar är att skapa en arbetsplats som är attraktiv för medarbetarna där rätt kompetens finns på rätt plats och där ledarskapet och medarbetarna arbetar tillsammans på ett proaktivt sätt för att minimera antalet gånger man behöver agera reaktivt. För det krävs också en förberedelse för att möta olika tänkbara framtider, speciellt för verksamheter som arbetar med tjänster som påverkas av en del icke förutsägbara händelser som vårt klimat och väder. Nämndbudget

19 6 Kommunfullmäktiges inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från 6.1 Vår värdegrund, Bitt Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. 6.2 Valfrihet Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning. Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalité erhålls samt att kvalitén går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och egenregin Nämndbudget

20 7 Nämndens inriktning Nämndbudget

21 8 Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen Samordning och adressering I kommunens budget anges även vilka nämnder som ska arbeta med respektive mål. Det finns alltid en samordnande nämnd för varje mål med ett särskilt ansvar. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder Samordnar arbetet med målet inom kommunen Sammanställer vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse Ansvarar för att följa upp arbetet och göra en samlad analys Bidrar aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder Arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse. Samverka med övriga berörda nämnder Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas för att nå mål samt följa upp densamma och redovisa till nämnden. Varje nämnd tar egna mål, så kallade resultatmål. Dessa är nedbrytningar av prioriterade mål som gäller för deras verksamhet och vid behov formulerar även nämnderna helt egna resultatmål Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen Nämndbudget

22 8.1 Ökat inflytande KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Nämndens resultatmål Kommuninvånare ska snabbt få svar på offerter och anslutningsmöjligheter från kommunen eller från Open Net Mätning Antal dagar som ansökningar om anslutning till Kungsbackas Bredbandsnät besvaras inom Under har 215 offerter lämnats. 85% av dessa har fått svar inom 10 arbetsdagar. 8.2 Bemötande och tillgänglighet KF:s formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet SKLs Nöjd-Kund-Undersökning Insikten, kvalitetsfaktor Bemötande SKLs Nöjd-Kund-Undersökning Insikten, kvalitetsfaktor Tillgänglighet Nämndens resultatmål Andelen nöjda Renhållningskunder ska öka från års nivå Mätning Nöjd medborgarindex för Renhållning i SCB:s undersökning % 78% 78% 78% Nämndbudget

23 Nämndens resultatmål Avveckling av radiolänkar och DSL till förmån för fiberanslutning Mätning Antal avvecklingar av radiolänkar och DSL till förmån för fiberanslutningar per år Merparten av radiolänkar och DSL är redan utbytta, kvarstående ligger långt från fibernät varav ersättningstiden blir lång Nämndens resultatmål Kungsbacka Bredbandsnät ska möjliggöra anslutning med fiber i utvecklingsområden till företag Mätning Andel utvecklingsområden till företag där Kungsbacka Bredbandsnät möjliggjort anslutning med fiber % 100% 100% 100% 8.3 Hälsosamt liv KF:s formulering Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 6,6 6,9 7 7 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 6,8 6, Trygg kommun KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet KF:s formulering Utsorterat matavfall ska öka från års nivå Mätning Andel av matavfall som går till biogas enligt Avfall Sveriges beräkningsmodell % 10% 10% Nämndbudget

24 Nämndens resultatmål Förse abonnenter med dricksvatten i minst enlighet med Livsmedelverkets krav på kvalité, d.v.s. inga otjänliga prov Mätning Tekniks egen mätning, antal otjänliga prov Nämndens resultatmål Minska mängden tillskottsvatten med 2 % varje år Mätning Tekniks egen mätning 61% 57% 55% 53% Nämndens resultatmål Öka mängden sålt vatten i förhållande till producerat vetten med 2 % varje år Mätning Tekniks egen mätning 28% 24% 22% 20% Nämndens resultatmål Avloppsvattnet ska minst vara 10 % bättre renat än gränsvärdarna på de fyra större reningsverken Mätning Tekniks egen mätning Nej Ja Ja Ja Kullavik Reningsverks överskridande av gränsvärdet kvartal 4 under ombyggnadstiden Nämndens resultatmål Utsorterat matavfall ska öka från års nivå Mätning Andel av matavfall som går till biogas enligt Avfall Sveriges beräkningsmodell % 60% 65% 70% Nämndbudget

25 8.5 Företagsvänlig kommun KF:s formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Mätning Insikt, SKL Nöjd Kund undersökning Fler ska åka kollektivt KF:s formulering Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Mätning Antalet resor med kollektivtrafiken Minskad energianvändning KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad Minskade koldioxidutsläpp KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar ,5% -2,5% -2,5% Nämndbudget

26 8.9 Attraktiv arbetsplats KF:s formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer ,5 8, Jämix, ökning av antal punkter per år Nämndens resultatmål Teknik ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikationer ,5% 8,8% 8,8% 8,8% Nämndens resultatmål Noll arbetsplatsolyckor på Teknik Mätning Tekniks egen mätning 0% 0% 0% 0% Nämndbudget

27 9 Direktiv 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv invånardialog KF:s formulering Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under 2014 ska lämnas till Kommunstyrelsen. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen Direktiv praktikplatser KF:s formulering Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Samordningsansvarig nämnd Gymnasie & Vuxenutbildning Direktiv e-förvaltning KF:s formulering ska ha en modern e-förvaltning. För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera projektet Kungsbacka 2020 vars mål är att vi genom digitaliseringens möjligheter ska erbjuda en: - Enkel vardag för privatpersoner och företag - Öppen förvaltning som stödjer insyn, delaktighet, inflytande och innovation - Effektiv förvaltning där vi jobbar smart och kan leverera en hög kvalitet i verksamheten Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen 9.2 Direktiv från nämnden - Samtliga GC-vägar ska vara belysta år 2016 i syfte att öka tryggheten för kommuninvånarna - Förvaltningen ska öka standarden vid tre hållplatser per år fram till 2016 för att öka tryggheten för kommuninvånaren Nämndbudget

28 10 Nämndens kvalitetsdeklarationer Kvalitetsdeklaration Efter att anmälan har kommit in till Teknik ska vi så fort som möjligt spärra av eller varningsmarkera beläggningsskador som kan orsaka person- eller materiella skador. Vi ska åtgärda skadan senast nästkommande arbetsdag. Övriga skador ska vi åtgärda inom en månad under perioden april - november. Efter att anmälan kommit in till Teknik ska vi så fort som möjligt spärra av eller varningsmarkera skador på belysningsanläggning som kan orsaka personskador. Fel på belysningsanläggning som innebär att en eller flera belysningsstolpar är ur funktion ska åtgärdas inom tre veckor. Snöröjning inleds genom att arbetsledaren kallar ut insatsstyrkan senast då 8-10 centimeter snö fallit. Gatutypen "Huvudgata med hastighet 60 km/tim" åtgärdas antingen genom förebyggande saltning, eller saltning i samband med plogning inom två och en halv timme från att snöfallet upphör eller arbetsledaren kallat ut. Gatutypen "Övriga huvudgator och lokalgator" åtgärdas genom plogning och flisning inom sex timmar från att snöfallet upphör eller arbetsledaren kallat ut. Gatutypen "GC-vägar och busshållplatser" åtgärdas genom plogning och flisning inom sex timmar från att snöfallet upphör eller arbetsledaren kallat ut. Snövallar och högar till hinder för sikt eller verksamhet ska vara bortforslade inom två dagar. Vi lovar att information om vattenläckor där fler än 25 fastigheter är berörda ska finnas på kommunens hemsida senast tre timmar efter att läckan anmälts. Vi ska under vardagar klockan 7-16 snarast reparera vattenläckor på huvudledningar och distributionsledningar. Vattentankar eller tappställe ska finnas vid det område som berörs av läckan senast tre timmar efter det att vattenläckan upptäcktes. Vi ska under övrig tid snarast reparera vattenläckor på huvudledningar och distributionsledningar om tio fastigheter eller fler berörs av läckan eller annan fara kan uppkomma på grund av läckan. Vattentankar eller tappställe ska finnas vid det område som berörs av läckan senast fyra timmar efter det att vattenläckan upptäcktes. Vid utebliven hämtning av hushållsavfall enligt hämtningsschema ska vi hämta avfallet senast dagen efter att anmälan kommit in till entreprenören. När återvinningscentralerna är öppna ska det alltid finnas personal tillgänglig för att informera besökarna om sortering. Efter att felanmälan rörande svartfibernätet kommit in till Kungsbacka Bredbandsnäts serviceoperatör påbörjas felavhjälpning inom en timme klockan Övrig tid påbörjas felavhjälpning inom två timmar. Vid fel på enskild förbindelse med nivå SLA1 (Bas) påbörjas felavhjälpning inom fyra timmar klockan Övrig tid påbörjas felavhjälpning så fort som möjligt, dock senast nästa vardag. Vid fel på enskild förbindelse med nivå SLA2 (Utökad) påbörjas felavhjälpning inom fyra timmar klockan Övrig tid påbörjas felavhjälpning inom 12 timmar. Vid fel på enskild förbindelse med nivå SLA3 (Total) påbörjas felavhjälpning inom två timmar klockan Övrig tid påbörjas felavhjälpning inom fyra timmar. Nämndbudget

29 11 Nyckeltal/Verksamhetsmått 11.1 Resursmått Nyckeltal 2011 Riket Prognos 2013 Budget 2013 Skattefinansierad verksamhet, Budgetavvikelse % 5,1% 5,9% Driftbidrag vägföreningar kr/m 5,5 Renhållning, Avgiftsfinansiering % 105% 99,5% Vatten och Avlopp, Avgiftsfinansiering % 104% 104% 11.2 Prestationsmått Kungsbacka Bredbandnät PTS Rapportnummer PTS-ER 2013:7 Bredbandskartläggning Riket 2010 Riket 2011 Riket Andel invånare med faktisk tillgång till bredband via fiber eller fiber-lan Andel arbetsställen med faktisk tillgång till bredband via fiber eller fiber-lan Andel invånare med faktisk tillgång till bredband med minst 50 Mbits/s Andel arbetsställen med faktisk tillgång till bredband med minst 50 Mbits/s 5.90% 7,90% 10,28% 33,20% 39,50% 44,03% 5,60% 8,80% 10,85% 27,30% 34,80% 39,4% 12,30% 14,20% 17,36% 41,60% 45,80% 49,76% 7,70% 11,40% 14,85% 32,30% 38,30% 43,03% 11.3 Effektmått Nyckeltal 2011 Riket Prognos 2013 KF Nöjd Medborgarindex (NMI): Gator Vägar NMI: Gång- och cykelvägar NMI: Renhållning NMI: Vatten & Avlopp Budget 2013 Nämndbudget

30 12 Personalmått 12.1 Resursmått Nyckeltal 2011 Total antal anställda Antal anställda kvinnor Antal anställda män Totalt antal årsarbetare Antal årsarbetare kvinnor Andel årsarbetare kvinnor 31% 33% Antal årsarbetare män Andel årsarbetare män 69% 67% Andel medarbetare 100% sysselsättningsgrad 93% 96% Andel kvinnor 100% sysselsättningsgrad 85% 92% Andel män 100% sysselsättningsgrad 96% 99% Andel medarbetare 75-99% sysselsättningsgrad 4% 1% Andel kvinnor 75-99% sysselsättningsgrad 9% 3% Andel män 75-99% sysselsättningsgrad 3% 0% Andel medarbetare <75% sysselsättnignsgrad 3% 3% Andel kvinnor <75% sysselsättningsgrad 6% 5% Andel män <75% sysselsättningsgrad 1% 1% Andel kvinnor i högsta ledningsgrupp Andel män i högsta ledningsgrupp Andel kvinnliga chefer i relation till andel kvinnliga medarbetare Andel manliga chefer i relation till andel manliga medarbetare Antal medarbetare per chef 15 0,41% 0,42% 1,3% 1,28% Andel medarbetare yngre än 30 år 6% 4% Andel medarbetare år 16% 18% Andel medarbetare år 24% 24% Andel medarbetare år 36% 40% Andel medarbetare 60 år och äldre 18% 14% Prognos 2013 Budget 2013 Nämndbudget