Min radio, precis som jag vill ha den! Jonas Anghammar 2009 års mediestipendiat

Transkript

1 Min radio, precis som jag vill ha den! Jonas Anghammar 2009 års mediestipendiat

2 Min radio, precis som jag vill ha den! Inledning Jag tycker verkligen om att lyssna på radio. Detta medium har anrik historia och enligt mig även stor framtidspotential. Och när jag skriver potential är det just vad jag menar, som radion ser ut idag kommer den inte behålla sin position länge till då de flesta radiolyssnarna bokstavligen är på väg att dö. Radio måste bli till för oss unga och med rätt metod tror jag radion kan övertriumfera TVn i viss mån. Hur kan ett medium bli bättre än ett konkurrerande som har möjlighet att förmedla inte bara ljud utan också bild? Det handlar om passivitet, stress och kommunikation. I radions unga år kunde en åt gången endast lyssna på apparaten med hörlurar. Efter många år av förändring är det dit vi har återvänt. Mitt radiolyssnande sker till 90 procent i hörlurar. De resterande 10 procenten är de få gånger jag kör eller åker bil. I båda fallen är radio ett passivt medium och det gäller inte endast min konsumtion utan många med mig lyssnar sällan aktivt på radion utan har den som en brakgrund till annat arbete. Till exempel bilkörning, diskning eller bokföring. Det är detta som måste få finnas kvar och utvecklas som radions stora fördel. Man talar om radion som ett sekundärt medium eftersom man nästan aldrig endast lyssnar på radio. Men det betyder sällan att man inte lyssnar. Aldrig är jag så uppmärksamt på ljudvågorna från hörlurarna som när jag lagar mat eller dammsuger. När det man gör med kroppen är tråkigt och standardiserat blir medvetandet ytterst koncentrerat på det nya och roliga i tillvaron i mitt fall radion. Jag nämnde tidigare den unga radion. Den blev med tiden en samlingsplats. Jag har sett de fina men färglösa bilderna på hur familjen klätt upp sig och samlats i rummet för att lyssna på radioapparaten. Det är i dessa bilder helt uppenbart att förr hade radion den funktion TVn och datorn har idag. Ett uppklätt altare med central plats eftersom det är vårt sätt att kommunicera med omvärlden. Idag ser inte radion alls ut på detta sätt, men jag tror att vi kan förändra radion så den återfår makten som samlingsplats. Men inte som i de gamla bilderna, utan en digital, interaktiv plats där alla kommer till tals i sann demokratisk anda och där radion framför allt skapar samtal. Det är diskussionerna som är kärnan i våra liv. Radion har stor potential att bli det som skapar samtalen och lotsar människor i deras vardagsliv. Jag har skrivit ner min ide och använder lite olika formuleringar som jag tycker att eller i framtiden kommer det. Jag har inga referenser till de böcker och personer som förmedlat informationen jag bygger mina idéer på då denna essä mer är inriktad på personig koppling till radion. Jag kände att det var bäst så eftersom målet är att skapa en radio som är precis som jag vill ha den! 2 (10)

3 Public Service I min vision om framtidens radio spelar Public Service stor roll. Till detta finns flera anledningar. Dels krävs en relativt tvärt övergång till ett annorlunda radiosystem, något som jag tror statligt organiserad radio klarar mycket bättre än marknadsstyrd eftersom om SR övergår följer snart privata företag efter. Dels är centrala mål för radion att vara objektiv, samhällsengagerande och riktad till både majoritet och minoritet. En av det viktigaste momenten i radio är möjligheten att lyssna på radio vart och när man vill podradion. Detta är mycket enklare för Public Service att ordna då de inte behöver oroa sig för utebliven profit när de lägger ut sina program för nedladdning. Slutsatsen är att Public Service måste få finnas kvar i samma eller liknande system som idag. I mångt och mycket är Public Services framtid en politisk fråga vilket gör det allt viktigare att folket visar att de faktiskt tycker om SR och likna viktigt att SR visar prov på att de kan förändra och förbättra sig. Digitalradio För att radion ska utvecklas krävs det förändring. Till att börja med en digitalisering. Visst har det redan gjorts försök med DAB som inte fått värst lyckade utgångar men jag är övertygad om att det beror på att det just är försök och inte en övergång. När Sverige gick över till digital-tv har det inga problem, självklart är det alltid en och annan som behöver hjälp att förstå varför och hur övergången ska ske men vid TVs digitalisering besvarade Radiotjänst och SVT på alla frågor och gjorde övergången nästan helt smärtfri. Informationen och den tvära övergången är vad TVs digitala övergång hade som även radion måste ha. En långsam övergång på flera år fungerar inte. Det gäller att visa vad som gäller nu ska radion bli digital, vi börjar sändningarna nu och stänger av de analoga i slutet av året. Den som vill fortsätta att lyssna på radio för göra det digitalt. Precis som i TVs fall kommer ny utrustning att krävas. Det viktigaste är att de produkter med inbyggd radio från och med nu alltid innehåller både analog och digital radio. De apparater som är endast till för radio är högst sekundära då de inte används i samma utsträckning som bilens, telefonens eller musikspelarens radiofunktion. De sistnämnda produkterna innehåller redan idag mycket digital utrustning vilket förenklar förändringen till digitalradio. Om utvecklingen mot digitala mottagare går långsamt kan man alltid subventionera den med statliga medel för att stimulera marknaden något. Men ett mycket smartare drag är marknadsföring, något som TVs digitalisering missade enligt mig. Jag som är både väldigt medie- och teknikintresserad hade självklart koll på övergången, men mina intressen till trotts hade jag inte mycket att berätta för de som frågade mig. Jag hittade information om det mesta när jag sökte efter den men då var det just information. Jag tror att både information och märke är två delar som ska kraftigt marknadsföras inför en digitalisering av radion för att det ska lyckas riktigt bra. Det jag menar är att man dels ska ha väl synlig information i olika medium, främst radion, med rent 3 (10)

4 praktisk information men också marknadsföra den nya radion som just den Personliga Radion. Att göra ett medium i sig själv till ett märke har många fördelar och jag kommer in på det lite senare i essän. Men helt klart är att man lockar inte bara informationssökare utan alla. Har man först sett informationen blir man enare intresserad av märket och tvärt om. Varför är det så viktigt att digitalisera radion? Visst är det jättebra att ljudkvalitén ökar med de största fördelarna är andra. För det första får flera kanaler plats överlag men också på samma frekvens som sedan kan särskiljas från varandra med olika kodningar. För det andra kan man bygga digitalradiomottagare så de enkelt kan programmeras efter behov. Alltså kan man på sin egna radio ställa in vilket program som ska kodas av och när samt i vilket utsträckning. Alltså kommer det att finnas plats för väldigt många och därmed väldigt inriktade kanaler. Tillexempel tycker jag det ska finnas en kanal med popmusik, en med rock, en med klubbmusik, en med nyheter, en med livesändningar, en med vetenskapsrön, en med filmrecensioner och så vidare. Alla dessa inriktade kanaler har sina fördelar. Man kommer kunna ordna sin egna alldeles personliga radio eller ta del av färdiga blandningar med en generell inriktning som det är idag. De olika radiokanalerna kommer spelas in dagen före eller samma dag och sedan sändas som en rullande slinga. Tillexempel ett program om författare kanske omfattar en timmes material per dag medan musikkanalerna sänder musik med tillhörande uppläsning av artist och låttitel på ett mer eller mindre automatiskt sätt. Radiolyssnare kan grovt delas in i lite olika behov. Vi har de som vill ha musik, de som vill ha tal och de som vill ha nyheter. Idag finns alla tre element i alla kanaler i lite olika mängd. Den nya radion kommer innebära att alla dessa tre kan få sin egna radio och om de vill slippa de delar de inte är intresserade av. Den talande radion För den som är intresserad av det som sägs på radion kommer framtidens radio erbjuda just endast talet om man önskar. Om man tycker det bästa med radion är kulturmagasin och aktualitetsprogram så kan man ställa in sin radio på att ta emot de två kategorierna av sändningar. Man kan välja om man vill ha först alla de senaste sändningarna från en kategori och sedan övergå till en annan eller om man vill ha båda kategorierna blandade. Om jag vill att sändningarna temporärt ska avbrytas av nyheter som traditionell radio ställer jag in att så ska ske, varje timma eller varje kvart det är upp till var och en samt humör. Som jag nämnde innan ska det också finnas en färdig kanal som liknar de som finns idag men en blandning av det mesta och nyheter lite då och då. För den som har inriktade intressen och älskar att höra om dem i radio är det ofta ett problem att man inte lyssnar på radio just när det man verkligen vill höra sänds. Detta problem minskar i och med det nya systemet men försvinner inte helt. Lyssnar man lite på radio missar man fortfarande sina kära specialprogram. Detta problem har redan uppmärksammats och en fantastisk lösning finns redan, podradio. Att kunna ladda ner sina favoritprogram utan musik är en fantastisk idé. Det ska vi verkligen fortsätta med. Alla program som spelas in och sänds i slingor ska sedan komma upp på Internet för nedladdning. 4 (10)

5 För mig och många andra är det mycket viktigt med podradio just för att jag kan lyssna på mina favoritprogram när det passar mig. Podradions funktion kommer i framtiden vara viktig, men inte ha samma revolutionerande ställning som idag då det i framtiden kommer bli mycket lättare att inte missa sina program. Att prenumerera på sina program ska bli enklare. Idag kan man göra en prenumeration på podradio från SR och liknande funktioner bör alla radioföretag ha och det viktiga är att de är enkla att använda. Det måste finnas möjlighet att konfigurera sin prenumeration, tillexempel att jag vill ha alla teknikrelaterade program eller att jag vill ha allt som Annika Lantz sänder på fredagar. Detta i kombination med de synkroniseringsverktyg som ofta följer med musikspelare nu för tiden göra att det är mycket enkelt att få tillgång till radio precis när jag vill. Den spelande radion För den som tycker att radio är till för musik kommer den framtida, interaktiva, personliga radion vara perfekt. Det nya systemet med att sätta ihop sin egna radiokanal med riktig blandning av den musik man faktiskt tycker om. Gillar jag tillexempel klassik och elektronisk musik ställer jag in att de två kanalerna ska spelas på min radio. Självklart kan jag även välja hur stor del av musiktiden kommer bestå av respektive kanal. Varje låt inleds eller avslutas med presentation av artisk och låttitel med en inspelad röst, i början mycket arbete, men i slutet mindre. Även kanaler med mer traditionella snack mellan låtarna bör finns för den som tycker det. De renodlade musikkanalerna kommer som nämnt innan inte kräva mycket underhållnings när de väl kommer igång utan snurrar på med den musik kanalen inriktar sig på. Varje ny låt som läggs in i databasen får en etikett under vilken kanal den kommer spelas. Det kan även vara flera. Varje låt som spelas ska vara presenterad även på skärmen, i bilen eller vart man nu lyssnar men även finns tillgängliga på Internet lång tid efter sändning. Detta blir inget problem då alla som ställt in att de vill lyssna på jazz kommer höra låten ungefär samma tid, men en skillnad på kanske fem minuter. Detta beroende på att låten de spelar innan är olika lång varierade på vilken musikblandning man önskar. Nyheter Framtidens radio är det perfekta mediet för nyheter. Mobilt, interaktivt, uppdaterat. Även på denna front finns stor möjlighet att själv bestämma vad och när man vill bli upplyst med nyheter. Jag kan välja om jag vill lyssna på endast nyheter då med fördjupningar uppblandad med sammanfattningar, eller om jag vill lätta in nyheter bland min musik och/eller magasin jag lyssnar på. Vad nyheterna ska innehålla kan avgöras med enkla ja eller nej-alternativ. Sport nej. Inrikes ja. Nöje ja. På detta sätt ordnas en nyhetssändning precis som jag vill ha den. Hur fungerar detta? Enkelt, reportage både korta och fördjupningar, spelas in och få en etikett. Sedan sätts de samman i olika kombinationer och når ut till lyssnaren. Det är viktigt att just lyssnaren ska ha enkelt tillgång till sina egna nyheter. Jag tänker mig en dedikerad knapp på mobilen eller musikspelaren. Mina nyheter en knapptryckning från mina öron. 5 (10)

6 Men denna revolution i nyheter krävs en annan mycket viktig faktor; objektivitet. Jag är en stark förespråkare till Public Service just eftersom jag anser att de har mest objektiva nyheter då de bland annat inte behöver se till lika stor ekonomisk framgång som ett privat företag. Men även Public Service har mycket att lära och en av dessa saker är att låta alla sidor komma till tals. Men den nya nyhetskanalen finns utrymme till otroligt mycket nyheter för den som önskar. Med den extra tiden tycker jag att redaktionerna ska dels låta minoriteter få en chans att säga sitt eftersom de annars aldrig kommer kunna växa till majoriteter. Självklart kommer små åsikter och handlingar lite få lika mycket uppmärksamhet som stora händelser men som sagt, de ska få chansen. Det andra jag tycker redaktioner bör fokusera på är fördjupningar då man får hela bakgrunden till en nyhetsändelse så man förstår dess kärna. Påverka innehållet Jag tycker att ett viktigt steg i att utveckla radion och göra den personlig är att kunna påverka innehållet. Tills nu har jag beskrivit ett system som låter användaren interaktivt designa sin egna radio. Men det finns fler kanaler att göra sin röst hörd på som tillåter lite mer påverkan än simpla val av förutbestämt material. Öppna redaktionsmöten tror jag skulle bidra med flera bra effekter. Man känner att företaget som öppnar sina öron för inte döljer något för en och man får en chans att påverka utvecklingen av mediet. Varje redaktionellt möte spelas in. En enkel prenumerationstjänst på hemsidan, alla kan titta på hur varje möte gått till och kan sedan komma in med egna förslag, idéer, tankar, åsikter och allt man kan komma på. Detta via ett enkelt formulär vid filmens slut. Direktsända möten är också en ide, men med risk att det blir lite rörigt tror jag. Förutom detta ska det vara enkelt att göra sina åsikter höra om varje program eller sändning så de som bestämmer vet vad folket faktiskt vill ha. I och med detta försvinner ett av få problem med Public Service. Maktlösheten över innehållet. Förvisso brukar detta försvaras i det nuvarande läget med att de som vet hur programutformning fungerar och liknande får bestämma men med öppna möten utesluter inte makterna varandra. De som är betalda för att vara bra på att bestämma vad program ska innehålla kommer fortsätta med det men med en viktig respons från lyssnarna. Med en enkel metod kan man göra sitt varumärke starkt och låta folket vara med och utveckla varumärket. Med en såkallad Creative commons -licens låter man folket göra lite vad de vill med en sändning när den gjort sitt i radion. Alla får kopiera och distribuera den så länge källan anges och materialet inte brukas till kommersiella ändamål, då får man radio som en påbyggnadsbar plattform och låter folks kreativa känsla komma till användning. Och efter den amerikanska presidentvalskampanjen vet vi att låta sitt varumärke löpa relativt fritt bland folket gör det oerhört starkt. Jag tror att hela radioindustrin hade tjänat på att ha licenser som dessa på i alla fall en del av sitt innehåll. Man ska enkelt kunna fylla i att man vill låna materialet för en stund och ska vara helt införstådd i reglerna och konsekvenserna om man bryter mot dem. Folk kopierar ändå redaktionellt material och använder det på olika sätt, men på detta sättet gör man det enklare och bättre för båda parter. Folket kan visa 6 (10)

7 med kreativitet vad de vill ha mer av i radion samt kanske visa andra vad de skapar i en särskild kanal. Beundrarmaterial fascinerar och engagerar. Radio som mode Som jag nämnt innan tror jag att radion skulle utvecklas till ett starkare och personligare medium ifall det blev modernt igen. Kanske är det lättare sagt än gjort, men jag har några förslag på hur man kan arbeta fram radion som ett mode. För det första tycker jag man ska göra radion till en livsstil. Man ska vara stolt över att man är en trogen radiolyssnare och med rätt sorts marknadsföring och stor interaktivitet tror jag det är mycket möjligt. Tidningar, både dagliga och mindre frekventa har en stark profilering och folk kan beskriva sig med vilka tidningar de läser. Jag tycker man ska försöka få samma effekt med den nya radion. Vilka program och slingor man kombinerar till sin högst personliga radio är något som beskriver en persons livsstil. Rivalitet mellan olika delar av den personliga radion är något som jag tror radion som märke hade tjänat på. Samtidigt tror jag det stimulerar redaktörerna för respektive del att förbättra sitt innehåll och märke. Jag tänker mig att de olika redaktionerna skryter med statistiken för hur många som programmerat in deras kanal eller slinga i sin radio. Statistik som ständigt visas på Internet. Sociala medier som Facebook har idag stark ställning hos ungdomar men även växande intresse hos vuxna. Jag tror framtidens radio är kopplad till dessa sociala mötesplatser på olika sätt. Att man kan länka till sina kanaler från sin personliga sida eller kanske att ens radiokombination börjar spela live när man gå in på profilen. Jag tycker att man ska jobba aktivt med att få in sådana funktioner i sociala medier då det får snabbt och start fäste i attraktiva kulturer. Som jag nämnt innan är det viktigt att publiken har både möjlighet och skyldighet att bidra med innehåll i ett medium för att det ska stå fast i framtiden. Ett annat sätt att jobba med detta är program som Christer och Mitt P3 i just den kanalen. En stor del av programmen går ut på att folk själva ringer eller liknande dit för at bidra med sina berättelser. Det är väldigt engagerande får publiken och skapar en stor lyssnarskara. Jag tycker att det ska finnas en eller flera kanaler som innehåller just publikens egna berättelser. En karismatisk värd läser mail och tar emot samtal med olika teman över dagen. Vissa är dagsaktuella, andra berättelser kan sparas och sändas i slingor när inte någon jobbat med samtalen aktivt. Musikhjälpen är ett fantastiskt projekt som SR anordnade i december. Även från det finns det mycket att lära om hur man kan göra radion engagerande för varje person. Det gick ut på att tre radioprofiler låstes in i en glasbur från vilket de skulle sända radio från dygnet runt. De fick inte äta fast föda och hade som mål att hjälpa folk på flykt. Projektet bidrog verkligen med att göra radio till en livsstil. Många hörde av sig till de instängde mot slutet av den inlåsta tiden och bad om att de skulle stanna och fortsätta sända eftersom lyssnarna var beroende och ville ha mer. Vad var det folk blev beroende av? Jag är inte helt säker, men jag tror det var något kittlande med att de tre profilerna var tvungna att sända dygnet runt med lite sömn och mat. Man fick liksom lära känna dem på ett personligare plan och inte bara deras bästa tid då de vanligtvis sänder. Det blev fel ibland under sändningen. Men tidvis blev det också väldigt rätt. Någon som skickade in ett mail kunde bidra med 7 (10)

8 en hel dags temasnack. Allt hängde på sociala utbyten mellan glasburen och alla vi andra utanför buren. Ett klart bevis för att interaktion är det gör får folk att fastna för ett medium. Och publiken lyssnade inte bara, de skänkte pengar och bidrog med vad de kunde göra, allt från teckningar till insamlingar på torget. Engagemang och komik är centrala delar. Exempel Jag ska nu konkretisera hur min vision av framtidens radio kommer fungera: Jag sitter i min bil. Jag ska ta mig mellan två städer och startar på morgonen. Jag sätter mig i bilen och funderar igenom vad jag vill lyssna på idag. Jag slår på min radio och bläddrar igenom de förinställda kanalerna; P1, P2 Nej, ingen av dem. Min Radio1, humm, mycket musik och allt vad Johan Hilton har sänt. Kul man inte över en hel resa kanske. Min Radio2, dokumentärer, nyheter och vetenskap, ja, det blir bra. Men jag ska nog slänga in lite musik också. Jag korrigerar inställningarna och beslutar mig för att även ha med en slinga med nyligen uppmärksammad musik för att kanske finna något nytt och bra. Resan går snabbt och smidigt med den underbara rekreationen som min bästa vän. Jag ska snart ta tag i diskberget efter helgen. Jag känner verkligen inte för att diska men med rätt radio i öronen kan allt bli kul. Jag ser att två program om spel laddats hem till min telefon eftersom jag inte lyssnat på radio de dagarna de sänts. Just vad jag behöver! Jag sätter i hörlurarna. Det går snabbt och enkelt att diska medan spel recenseras i mina öron. Jag har precis köpt ny mobiltelefon. Självklart innehåller den nya häftiga digitalradion jag hört om från vännerna och sett reklam om. Jag börjar med att titta igenom de förinställda radiokanalerna. Bland dem finns inte någon blandning som riktigt passar mig. Tur att nya radion är interaktiv! Jag tar fram en sida på Internet som samlat korta beskrivningar om alla företags och organisationers olika radioslingor. Jag väljer ihop en seriös kanal, en rolig kanal, en festkanal och självklart den där publikens egna berättelser står i centrum uppblandad med musik från alla genres. Jag får välja vilken av kanalerna som radioknappen på mobilen ska leda till, det blir nog ändå den seriösa. Allt precis som jag vill ha det! Sammanfattning Radion ska förnyas. Vad som kommer fungera i framtiden är ett interaktivt och aktivt medium. Alla ska ha chans att påverka innehållet i radion. Dels eftersom det är en av Public Services få nackdelar och dels för att öka den demokratiska viljan och engagera folk. Resultatet blir att en mer personlig radio bildas. Fler kanaler som tar upp ny musik och där man själv ska kunna bestämma vilken sorts musik som spelas via egendesignad kanal. Nyheterna mer inriktad på vad jag vill höra för nyheter och när jag vill ha dem. De ska vara lättillgängliga och objektiva. Radio är det överlägsna vardagsmediet eftersom man kan göra annat med radion i sina öron och är redan nu är radion mycket mobil vilket är bra för framtiden. Framtiden radio kommer vara mer märkes- och livsstilsinriktad för stimulerande tävlan och koppling till sociala medier vilket även radion i sig ska fungera som. 8 (10)

9 Radion kommer gå ifrån envägskommunikationen och istället ha ständigt pågående samtal, konversationer och sociala utbyten. Det gäller att hitta det ingen annan har i radion och hänvisa till resten. Varje enskild kanal med tal eller musik är unik och man kan sätta samman den kombinationen man vill ha eller välja en förinställd. Radion ska inte ersätta TVn eller Internet utan komplimentera dem. Öppna redaktionsmöten; tips och idéer från folket som utvecklar radion åt det hållet folket vill. Creative commons -licens stimulerar publikens kreativa förmåga och utvecklar både radions innehåll och märket i sig. Licensen innebär att man får kopiera och distribuera så länge källan anges och det inte används till kommersiella ändamål, då får man radio som en påbyggnadsbar plattform. Liknande effekt får man om man använder sig av publikens berättelser och låter de engagera sig i olika projekt för att hålla kvar lyssnandet. Podradio är viktig. Med dagens MP3-spelare är den sända radion inte lika viktig men många har fina favoritprogram de lyssnar på när det passar dem. Detta gäller den talade radio. Den musikspelande fyller ett annat krav och då är den sända viktigare. Podradio ger inga tidsproblem och når inriktade målgrupper. Slinga är ett centralt ord som beskriver hur framtidens radio består av program som går om och om igen tills de byts ut. Hur ofta detta sker beror på vad det är för kategori av radio. Nyheter uppdateras oftare och musikprogram går mer eller mindre automatiskt. Framtidens radio kommer vara så enkelt att använda att nedladdning av ljudfiler kommer drastisk minska. Det kommer vara enklare att hitta det man söker på sin radio än i ett program för nedladdning. Detta betyder att stora delar av musik- och medieindustrin kommer stötta en övergång till digitalradio. Det ska alltid finnas fördefinierade kanaler med ett blandat utbud. Det kan vara utfört som en standardprofil som följer med radion. Profilen kan tillexempel heta P1, P2 och P3. Sedan har man naturligtvis möjlighet att justera en fördefinierad profil eller att skapa en helt egen profil som kan heta Min Pop eller Mina Nyheter. Jag anser att min idé med radio baserad på personliga användarprofiler skulle skänka en eller flera helt nya dimensioner till radion. Många fler skulle lyssna på radio om de aldrig behövde passa tider utan lyssna på det som de vill höra då de passar dem. Alltså ert jag både ekonomisk och humanitär vinning på att genomföra förändringarna. Bra radio skapar samtal och har står valfrihet. Alla är unika och därför ska radion vara mycket anpassningsbar så den blir precis som jag vill ha den! Jonas Anghammar 2008 Mobilnr: Mailadress: jonas.anghammar@gmail.com 9 (10)

10 Teracoms Mediestipendium Teracom är med och utvecklar framtidens mediesamhälle, men vi vill ha ännu fler tankar, infall och idéer. Därför har Teracom våren 2008 instiftat ett nytt mediestipendium som riktar sig till landets högskole- och universitetsstudenter med medieinriktning. Ämnen I år har studenterna kunnat välja att skriva om något av följande tre ämnen: Soff-TV och TV via Internet, samexistens konvergens? Min radio, precis som jag vill ha den! Så finansieras morgondagens medietjänster i ett "gratis samhälle Urvalskriterier Juryn har bedömt bidragen utifrån följande kriterier: Nytänkande och banbrytande Potentiell affärsnytta och sannolikhet till genomförande Presentation av bidraget väl uppbyggd presentation av idé, där logik och fakta håller ihop Årets vinnande bidrag Teracom har valt att dela ut årets stipendium till Jonas Anghammar för hans bidrag Min radio, precis som jag vill ha den!. Jonas bidrag belyser radion som ett viktigt medium för socialt nätverkande. Han ger oss en personlig berättelse om en radio som vet vad man vill lyssna på och när man vill lyssna på det. Jonas idéer kräver inga stora teknologiska språng utan kan i princip genomföras med de lösningar som redan finns. INGEN VET HUR MEDIESAMHÄLLET SER UT I FRAMTIDEN. VET DU? 10 (10)