PINSAMT. Information om social ångest
|
|
- Lena Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PINSAMT Information om social ångest En skrift av Christer Allgulander, Docent, Karolinska Institutet, Stockholm i samförstånd med Svenska Ångestsyndromsällskapet.
2 Innehåll Förord Känner du igen dig? Pinsamt Du är inte ensam Orsaker Hopp Diagnostik Finns det hjälp? Några solskenshistorier
3 Förord Alla gör bort sig. Vi stjälper ut kaffet, kommer av oss, säger klumpiga saker, sårar oavsiktligt, blir förlägna. Vissa bryr sig, andra inte. Somliga lyckas verkligen göra bort sig totalt, inte minst offentliga personer, men låtsas ändå som om det regnar. För många innebär det dock en katastrof att göra bort sig. Så till den grad att man inte vill ta risken alls. Hellre undviker man att gå på anställningsintervju, uttrycka sin kärlek, utbilda sig. Detta skrivs för dig som tycker att det är en katastrof att göra bort sig och vill ändra på det. För dig som vill ha en vuxen relation, känna självrespekt och kunna hävda din rätt. Christer Allgulander 3
4 Känner du igen dig? Jag är övertygad om att att jag hade fått mycket bättre betyg om jag hade vågat visa vad jag kunde. Jag har alltid fått höra vad tyst du är och varför säger du ingenting. Jag har skyllt på att jag inte har något att säga, fast det egentligen är massor jag velat ha sagt. Det värsta har varit att alltid bli röd i ansiktet, till exempel när jag har tvingats säga något i klassrummet eller på ett seminarium. När jag har rodnat har jag helst av allt velat sjunka genom jorden och bli lämnad ifred. En gång dök en lärare på mig och krävde att nu måste du säga något. Jag visste inte vad jag skulle säga. Men när jag ändå fick ur mig något kände jag hur jag rodnade, det var som om jag blev lila i ansiktet. Min bästa kompis vred på sig och tyckte att jag var jättepinsam. Det var allra jobbigast. Varje gång jag har fått reda på att jag förväntats hålla ett föredrag i skolan har jag blivit jättenervös redan månader i förväg. När föredraget till slut närmat sig har jag hoppats på att bli sjuk, vilket så klart aldrig har hänt. Mitt sista hopp har varit att bryta benet på väg till skolan samma dag som föredraget skulle hållas. Detta har heller aldrig hänt. Att räcka upp handen i klassrummet är något som jag i princip aldrig har gjort i skolan. Det har varit väldigt frustrerande att sitta där och veta svaret på frågan och inte kunna räcka upp handen. Jag är övertygad om att jag hade fått mycket bättre betyg om jag hade vågat visa vad jag kunde även muntligt. När jag har blivit bjuden på en fest eller ännu värre, en middag, har jag varit tvungen att ta reda på vilka som skulle komma, hur många vi skulle bli och hur själva tillställningen skulle gå till. Av rädsla för att sitta där sitta alldeles tyst Av rädsla för att alldeles tyst, har jag ofta valt att inte gå. har jag ofta valt Jag känner att jag har missat mycket på grund av att inte gå. att jag inte har vågat. Vi skulle göra en show sista året på gymnasiet och alla fick välja vilken grupp de ville delta i. Jag ville så gärna vara med i dansgruppen eftersom jag gillar att dansa och vet att jag är duktig på det. Men jag anmälde mig till sminkgruppen eftersom det verkade oöverstigligt läskigt att vara med dansarna. Sara, 29, som fortfarande har social ångest men som har blivit mycket bättre för varje år. 4
5 5
6 Pinsamt Vem bestämmer vad som är pinsamt? Om du ser någon tappa en kaffekopp, servitören spilla sås på gästens kläder eller om du hör en besvärad föreläsare tycker du att vederbörande är en sämre människa? Om någon sitter tyst i fikarummet eller i arbetsgruppen, får du då lust att retas och göra saken värre? Knappast. Social ångest har faktiskt inte någon konkret grund. Sällan eller aldrig har du gjort bort dig på riktigt, det känns pinsamt ändå. Du förutsätter att du kommer att göra bort dig. Veckor eller månader före bjudningen, sammanträdet, föräldramötet eller lunchen sätter du igång en video inom dig själv om hur löjlig du kommer att framstå och hur du kommer att göra bort dig. Detta tar plats i dig. Och även om du har tagit dig igenom en sådan situation utan att det blev en katastrof, är utgångsläget ändå detsamma nästa gång. Social ångest är en så stark drivkraft i beteendet att livet kan få ett annat förlopp. Inte ska väl jag, inte kan väl jag, tänk om jag blir förödmjukad, vad ska andra tycka osv. Din vardag är full av undanflykter, du tackar nej och gör dig tyst och osynlig. Dessutom är du ensam (tror du), medan alla andra är frimodiga, rättframma och säkra. I själva verket tycker 9 av 10 människor att det är obehagligt att tala inför en grupp. Och vem känner inte oro inför ett förhör eller en anställningsintervju? Rampfeber anses vara en förutsättning för att åstadkomma en bra prestation Edith Piaf, Arthur Rubenstein och många andra kända estradörer har vittnat om detta. Själv föreläser jag ofta i internationella sammanhang, ändå måste jag öva in föredraget eftersom det känns som en ny utmaning varje gång. 6
7 Ett sätt att bemästra social ångest är att gå in i en roll. Det finns många exempel på skådespelare som gör utmärkta rollprestationer, men upplever social ångest i privatlivet. På samma sätt skapar uniformen trygghet hos polisen, nattvakten, befälet, läkaren och prästen. Reportern kan också hantera sin osäkerhet genom att med sina frågor rikta uppmärksamheten ifrån sig. Social ångest innebär ofta att det är svårt att säga nej. Du kanske tar på dig alla möjliga arbetsuppgifter för att vara till lags och slippa säga ifrån. Det blir pannkaka när du inte kan hålla alla löften och då tillgriper du gärna en vit lögn för att halka vidare. Det kan också vara svårt att säga nej till en dominant partner. Du kanske blir uppraggad av någon du inte känner attraktion till bara för att du vill vara till lags. Eller också gör du dig så liten som möjligt och klär dig därefter. Egentligen vill du förstås inget hellre än att få en kärleksfull och jämställd relation. Vid social ångest är sådant som borde vara självklart och roligt istället svårhanterligt och plågsamt. Hänger du med på skoldansen, på lunch, på puben? Hur mår du? Kan du ringa chefen och säga att vi gärna kommer? Dina demokratiska rättigheter naggas i kanten eftersom du inte tar till orda på föräldramötet å ditt barns vägnar, inte ringer myndigheten som uppenbarligen gjort ett fel. Du tar inte risken att få nobben genom att uttrycka intresse för någon du gillar. Och du går inte tillbaka till Ikea med de felaktiga skruvarna. Symtom vid social fobi kroppsliga reaktioner i sociala situationer, t.ex. rodnad, hjärtklappning, svettning, skakningar och illamående negativa tankar, t.ex. att se sig själv förödmjukas inför andra negativa känslor, t.ex. ångest, ilska, skam och dålig självkänsla flykt från och undvikande av sociala situationer 7
8 Du är inte ensam De flesta säger att deras sociala ångest blev ett problem vid omkring 15 års ålder. Vissa minns sina problem redan från sandlådan. Några procent av småbarn är påfallande skygga inför främmande personer. Det kan växa bort eller utvecklas till social ångest. I en enkätundersökning av läkaren Linda Wetterberg hade 21 procent av 17-åriga skolelever i Stockholm social ångest. Hälften av dessa elever hade nedsatta skolprestationer. En undersökning bland vuxna stockholmare och gotlänningar har visat att ungefär tre procent lider av social ångest som går ut över vardagen. Ytterligare några procent har tillfälliga besvär. Orsaker Cirka 3% lider av social ångest som går ut över vardagen. Är social ångest ett medfött problem? Ja, delvis. Tvillingstudier har visat en viss medfödd risk, men viktigare är att social ångest låter sig påverkas av erfarenheter, motivation och träning. Djupt inne i hjärnan finns ett mandelliknande organ som kallas amygdala. Här samordnas hotfulla sinnesintryck (pistolskott, åsynen av en orm, brandlukt m.m.) och resulterar i rädsla. Rädslan aktiverar kroppen till försvar eller flykt, vilket leder till att blodflödet omdirigeras från hjärnbarken (där man tänker) till amygdala och tillhörande nervbanor. I undersökningar vid Uppsala universitet, hos professor Mats Fredrikson, lät man personer med social ångest ligga med huvudet inne i en kamera som mäter blodflödet i hjärnan (frivilligt förstås!). Sedan tog man in en grupp människor som hängde stirrande över britsen medan försökspersonen berättade om sina aktiviteter under helgen. I denna besvärliga situation visade det sig att blodet dirigerades om, från hjärnbarken till amygdala, under det att försökspersonen upplevde ångest. Därmed berövades hjärnbarken den energi som behövdes för tänkandet, till förmån för primitiva försvarsfunktioner i amygdala. Uppsalagruppen har också visat att det störda blodflödet normaliserades när personerna i undersökningen behandlades för sin sociala ångest med kognitiv terapi eller läkemedel. 8
9 Hopp För tio år sedan fanns det inte mycket kunskap om social ångest, inte heller några säkra behandlingar. Idag är situationen bättre. Med rätt diagnos blir tre av fyra personer med social ångest avsevärt bättre på några månader och fortsätter sedan att förbättras under flera år framöver. Tack vare behandlingen får många bättre jobb, reder upp sina oavslutade projekt, gör något konstruktivt åt sin relation, får ett annat kroppsspråk och blir självständiga. De uppfattas som tydliga av omgivningen, kan säga nej, sätta upp mål, samarbeta och ta ansvar. Om behandlingen inte lyckas kan det bero på fel diagnos, bristande motivation eller alkoholmissbruk. Men social ångest kan också växa bort hos yngre personer som stålsätter sig mot sin rädsla. 9
10 Diagnostik Social ångest kallas också social fobi eller socialt ångestsyndrom. För att få denna diagnos behöver du ha en uttalad och varaktig fruktan för sociala situationer, vilken bottnar i en rädsla för att uppträda pinsamt eller förödmjukande. Rädslan medför inskränkningar i sociala funktioner i arbetet, på fritiden och i relationer. Typiska kroppsliga ångestreaktioner i sociala situationer är svettning, rodnad, hjärtklappning och skakningar. Social ångest är vanligt vid autism eftersom den drabbade har en medfödd oförmåga att skapa relationer med andra människor. Vid autism upplevs emellertid inte samma kontaktbehov. Deprimerade personer drar sig också Tre av fyra personer med social ångest undan sociala sammanhang eftersom de inte blir avsevärt bättre. orkar umgås och småprata. Ibland finns social ångest i botten av ett långvarigt alkoholmissbruk, där alkoholens ångestlindrande egenskap utnyttjats som egenbehandling. Människor med hudsjukdomar, cp-skada eller medfödda handskakningar (essentiell tremor) kan ibland till följd av sin grundsjukdom utveckla social ångest. Finns det hjälp? Visst finns det hjälp. Bara att du läser detta ger dig insikt och förståelse som lägger grunden till handling och framgång. Du kan vara gammal eller ung; utsikterna är goda. Hur ska du gå tillväga? På ett eller annat sätt kontaktar du en kunnig terapeut. Det kan vara en förstående allmänläkare, en specialistläkare i psykiatri eller en auktoriserad psykoterapeut. Eller också kan du kontakta Svenska Ångestsyndromsällskapet ( Det är en ideell kamratförening med närmare 2000 medlemmar och flera lokalföreningar. Du kan ta kontakt via e-post eller telefon för att få namn på en terapeut där du bor. Man kan få hjälp enskilt, i grupp och via Internet. Med eller utan läkemedel. Vetenskapligt beprövade behandlingar är kognitiv beteendeterapi och läkemedel som ökar tillgången på signalämnet serotonin i hjärnan (SSRI-preparat): sertralin (Zoloft), paroxetin (Seroxat) och moklobemid (Aurorix). 10
11 Kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) bygger på kunskap, motivation och träning. Vid KBT går du igenom ditt sätt att tänka inför och i sociala situationer. Med logik bygger du upp ett alternativt tänkesätt, övar in det och för dagbok över utvecklingen. En behandling brukar omfatta gånger. Samma metod kan användas i en grupp om några personer som alla har social ångest. KBT kan vara lika effektiv som läkemedelsbehandling. Ibland ges både KBT och läkemedel, i synnerhet om man har fått en depression till följd av upplevda sociala motgångar. Läkemedel Signalämnet serotonin finns i myriader nervceller och spelar stor roll för hur vi mår; om vi är nedstämda, harmoniska, oroliga eller lugna. Det har varit känt sedan 1957 att vissa läkemedel ökar tillgången på serotonin i hjärnan. Denna typ av läkemedel har länge använts för behandling av depression och olika ångestsjukdomar. För några år sedan började man undersöka brukar avklinga. Biverkningarna om dessa så kallade SSRI-preparat också fungerade vid social ångest. Man fann att så var fallet och numera är flera antidepressiva läkemedel godkända för behandling av social ångest. Verkan av läkemedlet kommer inte omedelbart, utan börjar märkas först efter 1-3 månader eller mer. Du konstaterar förvånat i backspegeln att den gångna veckan känts ovanligt trygg och att du tålt situationer som vanligtvis brukar väcka oro. Då Läkemedlets känner du dig frestad att testa på egen hand eller med effekt kan dröja. hjälp av en KBT-manual, och finner att den plattform du byggt upp tillsammans med din läkare eller terapeut håller att stå på. Det är vanligt med vissa biverkningar i början av behandlingen. Du kan t.ex. känna dig lätt illamående, dåsig eller varm och torr i munnen. Du kan också få huvudvärk, livliga drömmar eller orolig matsmältning. Därför inleder du alltid med en låg dos som trappas upp successivt i individuell takt. Vissa sexuella biverkningar kan märkas först efter en tid, t.ex. fördröjd utlösning, svårigheter att få orgasm och minskad sexlust. Män kan då ha nytta av Viagra och att undvika alkohol inför sex. Om du glömmer att ta medicinen kan du bli yr och illamående. 11
12 Det går i så fall över inom ett par timmar, när du tar medlet igen. Att avbryta läkemedelsbehandlingen på grund av biverkningar är ovanligt. I sällsynta fall kan man ha svårt att bryta ned ett läkemedel i kroppen. Då får man pröva något annat, t.ex. klonazepam (Iktorivil) eller en betablockare (Inderal) för kroppsliga ångestsymtom. Hur länge skall du ta medicinen? Om du känner dig bättre inom 1-3 månader, är det bra om du fortsätter behandlingen i minst ett år. Därefter kan du och din läkare utvärdera nyttan och Du kan ta din eventuella biverkningar. Många vill inte alls ta risken att medicin under få tillbaka sina besvär och glädjande nog kan man fortsätta behandlingen under många år med bibehållen många år. effekt. Andra vill ta så lite medicin som möjligt. Då trappas dosen sakta ner under en månad för att man inte ska bli yr och illamående. Du blir inte beroende av medicinen; nervcellernas omsättning av serotonin återställs när du har slutat medicinera. Du blir inte heller euforisk. När du tar medicinen bör du undvika att dricka dig berusad. 12
13 Några solskenshistorier Anders, 40 år: Kursen idag kommer att innebära en massa främmande människor. Tänk om det blir grupparbeten med redovisningar? Vi måste säkert presentera oss i början av dagen. Alla kommer att se hur nervös jag är. Tänk om jag svimmar vid presentationen. Jag ställer mig aldrig upp! Vi kommer att äta tillsammans och jag som brukar skaka så hemskt. Jag vill inte! Jag kanske kan säga I närmare 15 år tänkte att jag inte mår bra och måste gå hem. Men jag knappast på annat jobbet betalar, så jag måste ju stanna... än hur jag skulle klara Precis sådär kunde tankarna mala. Magen min vardag. brann av oro och jag försökte alltid planera det jag hade framför mig och helst hitta en lämplig flyktväg så att jag kunde komma undan. Under alldeles för lång tid uthärdade jag min sociala ångest, mitt handikapp. I närmare 15 år tänkte jag knappast på något annat än hur jag skulle klara min vardag, hur jag skulle kunna undvika alla faror och vilka strategier jag skulle använda för att slippa konfronteras med obehagligheter. När jag sist sökte hjälp blev jag missförstådd. På vårdcentralen sa doktorn att jag skulle skapa positiva målbilder eller något i den stilen. Tack ska du ha! Om han bara haft en aning om vad som krävdes för att jag skulle gå dit! Till slut hittade jag i alla fall en specialist som förstod vad det handlade om. Jag fick prova en antidepressiv medicin och efter bara någon vecka eller två märkte jag förändringar. Gradvis kunde jag utöka min sociala aktionsradie, en bit varje dag. Det var en verklig befrielse att känna att medicinen hade effekt. En positiv spiral hade Jag gömmer mig inte längre, utan kan vara den jag är. skapats där jag, med stöd av medicinen, kunde hjälpa mig själv att ta steg som tidigare varit omöjliga att ta. De första veckorna hade jag en del biverkningar, t.ex. illamående och svårigheter att "kissa färdigt". För mig var detta inget problem, snarare något positivt, eftersom det var ett bevis på att medicinen bet på mig. Jag tar den fortfarande, men känner inte av några biverkningar längre. Det finns fortfarande situationer som jag upplever hotfulla, trots att jag inte borde. Men jag är övertygad om att det kommer att ordna sig med tiden. Jag gömmer mig inte längre, utan kan vara den jag är. 13
14 Lena, 51 år : Sedan jag började ta medicin mot min sociala ångest mår jag mycket bra och trivs med mig själv och mitt liv. Jag har alltid haft lätt för att rodna, varit blyg, tystlåten och rädd för att yttra mig utanför hemmets och vänners sfär. Det började i skolan och fortsatte sedan i arbetslivet. Vid gruppdiskussioner eller på sammanträden har jag alltid haft stor ångest och ont i magen. Att behöva skriva på en Ofta har jag haft fullständig panik och känt att jag måste fly ut ur rummet. närvarolista eller lyfta en kaffekopp var tillräckligt för att jag skulle börja darra och skaka. På många konferenser har jag suttit och stirrat på kaffekoppen utan att ens våga lyfta den från bordet. Ofta har jag haft fullständig panik och känt att jag måste fly ut ur rummet. Om jag sedan har varit tvungen att yttra mig har jag rodnat och svamlat något, samtidigt som jag har fått kraftig hjärtklappning, svettats och känt mig svimfärdig. Tillsammans med familj och vänner har jag varit mycket pratsam, glad och utåtriktad. Men jag har alltid haft stora krav på mig själv och det jag utfört. I mitt arbete har jag varit uppskattad och har egentligen, i det tysta, haft Efter att ha börjat medicinera har mitt många bra idéer och synpunkter. Om jag bara riktiga, dolda jag hade kunnat framföra dem! kommit fram. Efter att ha börjat medicinera har mitt riktiga, dolda jag kommit fram i dagsljuset. Jag har sökt och fått en högre befattning med chefsansvar. Jag oroas inte längre över att börja darra och svettas och jag känner mig inte nervös och får hjärtklappning när jag äter och dricker i stora och obekanta sällskap. Jag är mycket glad över att jag genom medicinen fått ett nytt och bättre liv, där jag inte blir helt utmattad av kroppslig och själslig anspänning. Nu trivs jag och känner mig avspänd tillsammans med andra människor. 14
15 Litteratur Anna Kåver. Social fobi. Att känna sig granskad och bortgjord. Cura, Stockholm Bo-Arne Skiöld, Stening B, Widlund G. Tal och Rörelse. Träning i självförtroende. Esselte Allgulander C. Folkskygg hette det då idag talar man om social ångest. Läkemedel och kognitiv beteendeterapi kan dämpa besvären. Läkartidn 1999; 96: Tomas Furmark. Social Phobia. From Epidemiology to Brain Function. Akademisk avhandling, Institutionen för psykologi vid Uppsala Universitet Svenska Ångestsyndromsällskapet Svenska Ångestsyndromsällskapet är en stödförening för personer med ångestsjukdomar och deras anhöriga. Sällskapet har lokalföreningar och kontaktpersoner på olika håll i hela landet som bland annat kan hjälpa dig att hitta en lämplig terapeut i ditt närområde. Du kan ta kontakt per telefon ( ) eller anonymt via Internet:
16 ELIXIR S-03-ZOL-016 Pfizer AB Sollentuna Tel
Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi
Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du
Läs merBakom masken lurar paniken
Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merDet finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merKognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla
Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla Kamp/flyktresponsen - vårt varningssystem Alla känner vi till den känsla vi kallar ångest. Det finns inte någon som inte har känt ångest exempelvis inför ett
Läs merSocial fobi. Inledning
Social fobi Inledning När jag kom in i fikarummet kändes det som om alla vände sig om och stirrade på mig. Tiden stannade och jag kände hur jag började började bli varm i hela kroppen. Nu är det kört,
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merÅngest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916
Å N G E S T Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916 Riksföreningen Ananke och Svenska Ångestsyndromsällskapet arbetar för patienter och anhöriga
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merAbstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.
Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merFormulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.
A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merFörslag på intervjufrågor:
Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merHur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg?
Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1. Jag är mest orolig över att hen inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner
Läs merSituationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk
IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol
Läs merHej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.
Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,
Läs merÅngest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?
Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merTÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista
ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse
Läs merExample - not for use
Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merJUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!
JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merTill dig som är barn och lider av ångest
Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merEn broschyr om Tvångssyndrom
En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merHeartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se
Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken
Läs merMADRS-S (MADRS självskattning)
Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är
Läs merTa kommando över dina tankar
Ta kommando över dina tankar Vår hjärna vän eller fiende! Har du någon gång hört uttrycket det är bara ord, eller, det var bara en oskyldig tanke. Min vän, det finns ingenting så förödande som ord och
Läs merNÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp
NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merLäkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom
Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merHälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden
Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad
Läs merGod morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merPanikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Läs mer1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från
INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merDetta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.
Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM OCD
FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler
Läs merFör alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53
För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje
Läs merFöreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015
Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merErik står i mål Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs merEU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR
KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I
Läs merBeteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender
Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma
Läs mer#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.
För högstadiet och gymnasiet Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång. Konceptet är framtaget av Make Equal och frågorna är en del avsatsningen Allt vi inte pratar om. Läs
Läs merPAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA
PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merInsulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.
Insulinkänningar och rädsla Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8 Therese Anderbro leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.dr Insulinkänningar och rädsla för känningar utgör de största hindren för god
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merArbetslös men inte värdelös
Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag
Läs merMannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion
Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.
Läs merHÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.
ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merSocialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Läs mer+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska
Läs merKarolinska Institutet Äldrecentrum
Karolinska Institutet Äldrecentrum Att fylla i själv Efter Psykologtest Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SP1.0LOPNR 2. Namn: SP1.0FNAME SP1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna SP1.0SEX 4. Personnummer:
Läs merHon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då
Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting
Läs merUr boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat
Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag
Läs merFixa studierna och må bra. Samtidigt.
Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk
Läs merS B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!
Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merMålplanering för relationer Exempel 3:1
Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner
Läs merVåga slarva. En föreläsning om perfektionistbeteende. Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN
Våga slarva En föreläsning om perfektionistbeteende Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN Agenda Vad är perfektionism? Kartlägga perfektionismen Förslag på strategier för förändring STUDENTHÄLSAN
Läs merDefinition av svarsalternativ i Barn-ULF
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats
Läs merwww.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.
VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,
Läs merResultat från levnadsvaneundersökningen 2004
Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:
Läs merVad är det för skillnad på att strula och hångla?
Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att
Läs merFöreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015
Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi
Läs merVem bestämmer du eller din blåsa?
Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero
Läs mer1. Sammanfatta. 2. Summera. 3. Hemuppgiften. 4. Läs! 5. Arbeta med! 6. Sammanfatta. Session 6. Datum: kortfattat föregående session
Datum: 1. Sammanfatta kortfattat föregående session 2. Summera Session 6 kortfattat hur veckan varit 3. Hemuppgiften Finns det fler alternativa tankar som du kommer på nu när du ser schemat på avstånd?
Läs merIntroduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT
Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det
Läs merAtt våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson
Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?
Läs merKays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012
Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är
Läs merenkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011
Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.
Läs merKupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.
1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster
Läs mer