PINSAMT. Information om social ångest

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PINSAMT. Information om social ångest"

Transkript

1 PINSAMT Information om social ångest En skrift av Christer Allgulander, Docent, Karolinska Institutet, Stockholm i samförstånd med Svenska Ångestsyndromsällskapet.

2 Innehåll Förord Känner du igen dig? Pinsamt Du är inte ensam Orsaker Hopp Diagnostik Finns det hjälp? Några solskenshistorier

3 Förord Alla gör bort sig. Vi stjälper ut kaffet, kommer av oss, säger klumpiga saker, sårar oavsiktligt, blir förlägna. Vissa bryr sig, andra inte. Somliga lyckas verkligen göra bort sig totalt, inte minst offentliga personer, men låtsas ändå som om det regnar. För många innebär det dock en katastrof att göra bort sig. Så till den grad att man inte vill ta risken alls. Hellre undviker man att gå på anställningsintervju, uttrycka sin kärlek, utbilda sig. Detta skrivs för dig som tycker att det är en katastrof att göra bort sig och vill ändra på det. För dig som vill ha en vuxen relation, känna självrespekt och kunna hävda din rätt. Christer Allgulander 3

4 Känner du igen dig? Jag är övertygad om att att jag hade fått mycket bättre betyg om jag hade vågat visa vad jag kunde. Jag har alltid fått höra vad tyst du är och varför säger du ingenting. Jag har skyllt på att jag inte har något att säga, fast det egentligen är massor jag velat ha sagt. Det värsta har varit att alltid bli röd i ansiktet, till exempel när jag har tvingats säga något i klassrummet eller på ett seminarium. När jag har rodnat har jag helst av allt velat sjunka genom jorden och bli lämnad ifred. En gång dök en lärare på mig och krävde att nu måste du säga något. Jag visste inte vad jag skulle säga. Men när jag ändå fick ur mig något kände jag hur jag rodnade, det var som om jag blev lila i ansiktet. Min bästa kompis vred på sig och tyckte att jag var jättepinsam. Det var allra jobbigast. Varje gång jag har fått reda på att jag förväntats hålla ett föredrag i skolan har jag blivit jättenervös redan månader i förväg. När föredraget till slut närmat sig har jag hoppats på att bli sjuk, vilket så klart aldrig har hänt. Mitt sista hopp har varit att bryta benet på väg till skolan samma dag som föredraget skulle hållas. Detta har heller aldrig hänt. Att räcka upp handen i klassrummet är något som jag i princip aldrig har gjort i skolan. Det har varit väldigt frustrerande att sitta där och veta svaret på frågan och inte kunna räcka upp handen. Jag är övertygad om att jag hade fått mycket bättre betyg om jag hade vågat visa vad jag kunde även muntligt. När jag har blivit bjuden på en fest eller ännu värre, en middag, har jag varit tvungen att ta reda på vilka som skulle komma, hur många vi skulle bli och hur själva tillställningen skulle gå till. Av rädsla för att sitta där sitta alldeles tyst Av rädsla för att alldeles tyst, har jag ofta valt att inte gå. har jag ofta valt Jag känner att jag har missat mycket på grund av att inte gå. att jag inte har vågat. Vi skulle göra en show sista året på gymnasiet och alla fick välja vilken grupp de ville delta i. Jag ville så gärna vara med i dansgruppen eftersom jag gillar att dansa och vet att jag är duktig på det. Men jag anmälde mig till sminkgruppen eftersom det verkade oöverstigligt läskigt att vara med dansarna. Sara, 29, som fortfarande har social ångest men som har blivit mycket bättre för varje år. 4

5 5

6 Pinsamt Vem bestämmer vad som är pinsamt? Om du ser någon tappa en kaffekopp, servitören spilla sås på gästens kläder eller om du hör en besvärad föreläsare tycker du att vederbörande är en sämre människa? Om någon sitter tyst i fikarummet eller i arbetsgruppen, får du då lust att retas och göra saken värre? Knappast. Social ångest har faktiskt inte någon konkret grund. Sällan eller aldrig har du gjort bort dig på riktigt, det känns pinsamt ändå. Du förutsätter att du kommer att göra bort dig. Veckor eller månader före bjudningen, sammanträdet, föräldramötet eller lunchen sätter du igång en video inom dig själv om hur löjlig du kommer att framstå och hur du kommer att göra bort dig. Detta tar plats i dig. Och även om du har tagit dig igenom en sådan situation utan att det blev en katastrof, är utgångsläget ändå detsamma nästa gång. Social ångest är en så stark drivkraft i beteendet att livet kan få ett annat förlopp. Inte ska väl jag, inte kan väl jag, tänk om jag blir förödmjukad, vad ska andra tycka osv. Din vardag är full av undanflykter, du tackar nej och gör dig tyst och osynlig. Dessutom är du ensam (tror du), medan alla andra är frimodiga, rättframma och säkra. I själva verket tycker 9 av 10 människor att det är obehagligt att tala inför en grupp. Och vem känner inte oro inför ett förhör eller en anställningsintervju? Rampfeber anses vara en förutsättning för att åstadkomma en bra prestation Edith Piaf, Arthur Rubenstein och många andra kända estradörer har vittnat om detta. Själv föreläser jag ofta i internationella sammanhang, ändå måste jag öva in föredraget eftersom det känns som en ny utmaning varje gång. 6

7 Ett sätt att bemästra social ångest är att gå in i en roll. Det finns många exempel på skådespelare som gör utmärkta rollprestationer, men upplever social ångest i privatlivet. På samma sätt skapar uniformen trygghet hos polisen, nattvakten, befälet, läkaren och prästen. Reportern kan också hantera sin osäkerhet genom att med sina frågor rikta uppmärksamheten ifrån sig. Social ångest innebär ofta att det är svårt att säga nej. Du kanske tar på dig alla möjliga arbetsuppgifter för att vara till lags och slippa säga ifrån. Det blir pannkaka när du inte kan hålla alla löften och då tillgriper du gärna en vit lögn för att halka vidare. Det kan också vara svårt att säga nej till en dominant partner. Du kanske blir uppraggad av någon du inte känner attraktion till bara för att du vill vara till lags. Eller också gör du dig så liten som möjligt och klär dig därefter. Egentligen vill du förstås inget hellre än att få en kärleksfull och jämställd relation. Vid social ångest är sådant som borde vara självklart och roligt istället svårhanterligt och plågsamt. Hänger du med på skoldansen, på lunch, på puben? Hur mår du? Kan du ringa chefen och säga att vi gärna kommer? Dina demokratiska rättigheter naggas i kanten eftersom du inte tar till orda på föräldramötet å ditt barns vägnar, inte ringer myndigheten som uppenbarligen gjort ett fel. Du tar inte risken att få nobben genom att uttrycka intresse för någon du gillar. Och du går inte tillbaka till Ikea med de felaktiga skruvarna. Symtom vid social fobi kroppsliga reaktioner i sociala situationer, t.ex. rodnad, hjärtklappning, svettning, skakningar och illamående negativa tankar, t.ex. att se sig själv förödmjukas inför andra negativa känslor, t.ex. ångest, ilska, skam och dålig självkänsla flykt från och undvikande av sociala situationer 7

8 Du är inte ensam De flesta säger att deras sociala ångest blev ett problem vid omkring 15 års ålder. Vissa minns sina problem redan från sandlådan. Några procent av småbarn är påfallande skygga inför främmande personer. Det kan växa bort eller utvecklas till social ångest. I en enkätundersökning av läkaren Linda Wetterberg hade 21 procent av 17-åriga skolelever i Stockholm social ångest. Hälften av dessa elever hade nedsatta skolprestationer. En undersökning bland vuxna stockholmare och gotlänningar har visat att ungefär tre procent lider av social ångest som går ut över vardagen. Ytterligare några procent har tillfälliga besvär. Orsaker Cirka 3% lider av social ångest som går ut över vardagen. Är social ångest ett medfött problem? Ja, delvis. Tvillingstudier har visat en viss medfödd risk, men viktigare är att social ångest låter sig påverkas av erfarenheter, motivation och träning. Djupt inne i hjärnan finns ett mandelliknande organ som kallas amygdala. Här samordnas hotfulla sinnesintryck (pistolskott, åsynen av en orm, brandlukt m.m.) och resulterar i rädsla. Rädslan aktiverar kroppen till försvar eller flykt, vilket leder till att blodflödet omdirigeras från hjärnbarken (där man tänker) till amygdala och tillhörande nervbanor. I undersökningar vid Uppsala universitet, hos professor Mats Fredrikson, lät man personer med social ångest ligga med huvudet inne i en kamera som mäter blodflödet i hjärnan (frivilligt förstås!). Sedan tog man in en grupp människor som hängde stirrande över britsen medan försökspersonen berättade om sina aktiviteter under helgen. I denna besvärliga situation visade det sig att blodet dirigerades om, från hjärnbarken till amygdala, under det att försökspersonen upplevde ångest. Därmed berövades hjärnbarken den energi som behövdes för tänkandet, till förmån för primitiva försvarsfunktioner i amygdala. Uppsalagruppen har också visat att det störda blodflödet normaliserades när personerna i undersökningen behandlades för sin sociala ångest med kognitiv terapi eller läkemedel. 8

9 Hopp För tio år sedan fanns det inte mycket kunskap om social ångest, inte heller några säkra behandlingar. Idag är situationen bättre. Med rätt diagnos blir tre av fyra personer med social ångest avsevärt bättre på några månader och fortsätter sedan att förbättras under flera år framöver. Tack vare behandlingen får många bättre jobb, reder upp sina oavslutade projekt, gör något konstruktivt åt sin relation, får ett annat kroppsspråk och blir självständiga. De uppfattas som tydliga av omgivningen, kan säga nej, sätta upp mål, samarbeta och ta ansvar. Om behandlingen inte lyckas kan det bero på fel diagnos, bristande motivation eller alkoholmissbruk. Men social ångest kan också växa bort hos yngre personer som stålsätter sig mot sin rädsla. 9

10 Diagnostik Social ångest kallas också social fobi eller socialt ångestsyndrom. För att få denna diagnos behöver du ha en uttalad och varaktig fruktan för sociala situationer, vilken bottnar i en rädsla för att uppträda pinsamt eller förödmjukande. Rädslan medför inskränkningar i sociala funktioner i arbetet, på fritiden och i relationer. Typiska kroppsliga ångestreaktioner i sociala situationer är svettning, rodnad, hjärtklappning och skakningar. Social ångest är vanligt vid autism eftersom den drabbade har en medfödd oförmåga att skapa relationer med andra människor. Vid autism upplevs emellertid inte samma kontaktbehov. Deprimerade personer drar sig också Tre av fyra personer med social ångest undan sociala sammanhang eftersom de inte blir avsevärt bättre. orkar umgås och småprata. Ibland finns social ångest i botten av ett långvarigt alkoholmissbruk, där alkoholens ångestlindrande egenskap utnyttjats som egenbehandling. Människor med hudsjukdomar, cp-skada eller medfödda handskakningar (essentiell tremor) kan ibland till följd av sin grundsjukdom utveckla social ångest. Finns det hjälp? Visst finns det hjälp. Bara att du läser detta ger dig insikt och förståelse som lägger grunden till handling och framgång. Du kan vara gammal eller ung; utsikterna är goda. Hur ska du gå tillväga? På ett eller annat sätt kontaktar du en kunnig terapeut. Det kan vara en förstående allmänläkare, en specialistläkare i psykiatri eller en auktoriserad psykoterapeut. Eller också kan du kontakta Svenska Ångestsyndromsällskapet (www.angestsyndrom.com). Det är en ideell kamratförening med närmare 2000 medlemmar och flera lokalföreningar. Du kan ta kontakt via e-post eller telefon för att få namn på en terapeut där du bor. Man kan få hjälp enskilt, i grupp och via Internet. Med eller utan läkemedel. Vetenskapligt beprövade behandlingar är kognitiv beteendeterapi och läkemedel som ökar tillgången på signalämnet serotonin i hjärnan (SSRI-preparat): sertralin (Zoloft), paroxetin (Seroxat) och moklobemid (Aurorix). 10

11 Kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) bygger på kunskap, motivation och träning. Vid KBT går du igenom ditt sätt att tänka inför och i sociala situationer. Med logik bygger du upp ett alternativt tänkesätt, övar in det och för dagbok över utvecklingen. En behandling brukar omfatta gånger. Samma metod kan användas i en grupp om några personer som alla har social ångest. KBT kan vara lika effektiv som läkemedelsbehandling. Ibland ges både KBT och läkemedel, i synnerhet om man har fått en depression till följd av upplevda sociala motgångar. Läkemedel Signalämnet serotonin finns i myriader nervceller och spelar stor roll för hur vi mår; om vi är nedstämda, harmoniska, oroliga eller lugna. Det har varit känt sedan 1957 att vissa läkemedel ökar tillgången på serotonin i hjärnan. Denna typ av läkemedel har länge använts för behandling av depression och olika ångestsjukdomar. För några år sedan började man undersöka brukar avklinga. Biverkningarna om dessa så kallade SSRI-preparat också fungerade vid social ångest. Man fann att så var fallet och numera är flera antidepressiva läkemedel godkända för behandling av social ångest. Verkan av läkemedlet kommer inte omedelbart, utan börjar märkas först efter 1-3 månader eller mer. Du konstaterar förvånat i backspegeln att den gångna veckan känts ovanligt trygg och att du tålt situationer som vanligtvis brukar väcka oro. Då Läkemedlets känner du dig frestad att testa på egen hand eller med effekt kan dröja. hjälp av en KBT-manual, och finner att den plattform du byggt upp tillsammans med din läkare eller terapeut håller att stå på. Det är vanligt med vissa biverkningar i början av behandlingen. Du kan t.ex. känna dig lätt illamående, dåsig eller varm och torr i munnen. Du kan också få huvudvärk, livliga drömmar eller orolig matsmältning. Därför inleder du alltid med en låg dos som trappas upp successivt i individuell takt. Vissa sexuella biverkningar kan märkas först efter en tid, t.ex. fördröjd utlösning, svårigheter att få orgasm och minskad sexlust. Män kan då ha nytta av Viagra och att undvika alkohol inför sex. Om du glömmer att ta medicinen kan du bli yr och illamående. 11

12 Det går i så fall över inom ett par timmar, när du tar medlet igen. Att avbryta läkemedelsbehandlingen på grund av biverkningar är ovanligt. I sällsynta fall kan man ha svårt att bryta ned ett läkemedel i kroppen. Då får man pröva något annat, t.ex. klonazepam (Iktorivil) eller en betablockare (Inderal) för kroppsliga ångestsymtom. Hur länge skall du ta medicinen? Om du känner dig bättre inom 1-3 månader, är det bra om du fortsätter behandlingen i minst ett år. Därefter kan du och din läkare utvärdera nyttan och Du kan ta din eventuella biverkningar. Många vill inte alls ta risken att medicin under få tillbaka sina besvär och glädjande nog kan man fortsätta behandlingen under många år med bibehållen många år. effekt. Andra vill ta så lite medicin som möjligt. Då trappas dosen sakta ner under en månad för att man inte ska bli yr och illamående. Du blir inte beroende av medicinen; nervcellernas omsättning av serotonin återställs när du har slutat medicinera. Du blir inte heller euforisk. När du tar medicinen bör du undvika att dricka dig berusad. 12

13 Några solskenshistorier Anders, 40 år: Kursen idag kommer att innebära en massa främmande människor. Tänk om det blir grupparbeten med redovisningar? Vi måste säkert presentera oss i början av dagen. Alla kommer att se hur nervös jag är. Tänk om jag svimmar vid presentationen. Jag ställer mig aldrig upp! Vi kommer att äta tillsammans och jag som brukar skaka så hemskt. Jag vill inte! Jag kanske kan säga I närmare 15 år tänkte att jag inte mår bra och måste gå hem. Men jag knappast på annat jobbet betalar, så jag måste ju stanna... än hur jag skulle klara Precis sådär kunde tankarna mala. Magen min vardag. brann av oro och jag försökte alltid planera det jag hade framför mig och helst hitta en lämplig flyktväg så att jag kunde komma undan. Under alldeles för lång tid uthärdade jag min sociala ångest, mitt handikapp. I närmare 15 år tänkte jag knappast på något annat än hur jag skulle klara min vardag, hur jag skulle kunna undvika alla faror och vilka strategier jag skulle använda för att slippa konfronteras med obehagligheter. När jag sist sökte hjälp blev jag missförstådd. På vårdcentralen sa doktorn att jag skulle skapa positiva målbilder eller något i den stilen. Tack ska du ha! Om han bara haft en aning om vad som krävdes för att jag skulle gå dit! Till slut hittade jag i alla fall en specialist som förstod vad det handlade om. Jag fick prova en antidepressiv medicin och efter bara någon vecka eller två märkte jag förändringar. Gradvis kunde jag utöka min sociala aktionsradie, en bit varje dag. Det var en verklig befrielse att känna att medicinen hade effekt. En positiv spiral hade Jag gömmer mig inte längre, utan kan vara den jag är. skapats där jag, med stöd av medicinen, kunde hjälpa mig själv att ta steg som tidigare varit omöjliga att ta. De första veckorna hade jag en del biverkningar, t.ex. illamående och svårigheter att "kissa färdigt". För mig var detta inget problem, snarare något positivt, eftersom det var ett bevis på att medicinen bet på mig. Jag tar den fortfarande, men känner inte av några biverkningar längre. Det finns fortfarande situationer som jag upplever hotfulla, trots att jag inte borde. Men jag är övertygad om att det kommer att ordna sig med tiden. Jag gömmer mig inte längre, utan kan vara den jag är. 13

14 Lena, 51 år : Sedan jag började ta medicin mot min sociala ångest mår jag mycket bra och trivs med mig själv och mitt liv. Jag har alltid haft lätt för att rodna, varit blyg, tystlåten och rädd för att yttra mig utanför hemmets och vänners sfär. Det började i skolan och fortsatte sedan i arbetslivet. Vid gruppdiskussioner eller på sammanträden har jag alltid haft stor ångest och ont i magen. Att behöva skriva på en Ofta har jag haft fullständig panik och känt att jag måste fly ut ur rummet. närvarolista eller lyfta en kaffekopp var tillräckligt för att jag skulle börja darra och skaka. På många konferenser har jag suttit och stirrat på kaffekoppen utan att ens våga lyfta den från bordet. Ofta har jag haft fullständig panik och känt att jag måste fly ut ur rummet. Om jag sedan har varit tvungen att yttra mig har jag rodnat och svamlat något, samtidigt som jag har fått kraftig hjärtklappning, svettats och känt mig svimfärdig. Tillsammans med familj och vänner har jag varit mycket pratsam, glad och utåtriktad. Men jag har alltid haft stora krav på mig själv och det jag utfört. I mitt arbete har jag varit uppskattad och har egentligen, i det tysta, haft Efter att ha börjat medicinera har mitt många bra idéer och synpunkter. Om jag bara riktiga, dolda jag hade kunnat framföra dem! kommit fram. Efter att ha börjat medicinera har mitt riktiga, dolda jag kommit fram i dagsljuset. Jag har sökt och fått en högre befattning med chefsansvar. Jag oroas inte längre över att börja darra och svettas och jag känner mig inte nervös och får hjärtklappning när jag äter och dricker i stora och obekanta sällskap. Jag är mycket glad över att jag genom medicinen fått ett nytt och bättre liv, där jag inte blir helt utmattad av kroppslig och själslig anspänning. Nu trivs jag och känner mig avspänd tillsammans med andra människor. 14

15 Litteratur Anna Kåver. Social fobi. Att känna sig granskad och bortgjord. Cura, Stockholm Bo-Arne Skiöld, Stening B, Widlund G. Tal och Rörelse. Träning i självförtroende. Esselte Allgulander C. Folkskygg hette det då idag talar man om social ångest. Läkemedel och kognitiv beteendeterapi kan dämpa besvären. Läkartidn 1999; 96: Tomas Furmark. Social Phobia. From Epidemiology to Brain Function. Akademisk avhandling, Institutionen för psykologi vid Uppsala Universitet Svenska Ångestsyndromsällskapet Svenska Ångestsyndromsällskapet är en stödförening för personer med ångestsjukdomar och deras anhöriga. Sällskapet har lokalföreningar och kontaktpersoner på olika håll i hela landet som bland annat kan hjälpa dig att hitta en lämplig terapeut i ditt närområde. Du kan ta kontakt per telefon ( ) eller anonymt via Internet:

16 ELIXIR S-03-ZOL-016 Pfizer AB Sollentuna Tel

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916

Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916 Å N G E S T Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916 Riksföreningen Ananke och Svenska Ångestsyndromsällskapet arbetar för patienter och anhöriga

Läs mer

Social fobi. Inledning

Social fobi. Inledning Social fobi Inledning När jag kom in i fikarummet kändes det som om alla vände sig om och stirrade på mig. Tiden stannade och jag kände hur jag började började bli varm i hela kroppen. Nu är det kört,

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Vad är en våga tala-kurs?

Vad är en våga tala-kurs? Vad är en våga tala-kurs? På de flesta universitet och högskolor ges idag våga tala-kurser. För att få gå en sådan kurs krävs att man är inskriven som student och att man har en rejäl oro inför att hålla

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Example - not for use

Example - not for use Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Vad är Paniksyndrom? Christian Rück Med dr, specialist i psykiatri INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM

Vad är Paniksyndrom? Christian Rück Med dr, specialist i psykiatri INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM H. Lundbeck AB CNS-företaget Box 23, 250 53 Helsingborg Telefon 042-25 43 00 www.lundbeck.se 1 PANIKATTACK.indd 1-2 CIP.41.2007 Vad är Paniksyndrom?

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

I vintras hade jag det ganska bra Posted on 21 juli, 2015 by Jonathan

I vintras hade jag det ganska bra Posted on 21 juli, 2015 by Jonathan I vintras hade jag det ganska bra Posted on 21 juli, 2015 by Jonathan I vintras hade jag det ganska bra. Jag hade kommit in på ekonomiprogrammet i Lund, jag hade extrajobb på Sydöstran, jag hade skrivit

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Talängslan något vi inte kan blunda för

Talängslan något vi inte kan blunda för Hjälp dina elever och studenter att behärska sin ängslan för att tala inför publik. av Ulrika Axelsson Talängslan något vi inte kan blunda för JAG FÅR PANIK och börjar svettas, blir röd i ansiktet och

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

PANIKSYNDROM. en vanlig sjukdom

PANIKSYNDROM. en vanlig sjukdom PANIKSYNDROM en vanlig sjukdom P A N I K S Y N D R O M en vanlig sjukdom De första panikattackerna De första panikattackerna är oftast de allra värsta. De kommer utan förvarning och hotar hela din existens.

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Vad är Generaliserad ångest?

Vad är Generaliserad ångest? INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM GENERALISERAD ÅNGEST H. Lundbeck AB CNS-företaget Box 23, 250 53 Helsingborg Telefon 042-25 43 00 www.lundbeck.se 1 GAD.indd 1-2 CIP.39.2007 Vad är Generaliserad

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Välkommen till Modul 1: Social fobi och KBT

Välkommen till Modul 1: Social fobi och KBT Välkommen till Modul 1: Social fobi och KBT Välkommen till den första modulen i Internetbehandlingen för social fobi! Här kan du prova på hur det är att jobba med internetbehandling genom att läsa texten

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Självhjälpsprogram för social fobi. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för social fobi. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för social fobi Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för social fobi. Detta program ger dig möjligheten att lära dig att bli fri från ångest

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust.

Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust. Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust. Medicinsk information 1 Rosenrot Ger energi, lugn och tålamod Flera studier under de senaste

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Om psykiska sjukdomar

Om psykiska sjukdomar Om psykiska sjukdomar Psykiska sjukdomar gör så att sättet att tänka och känna förändras och man upplever saker annorlunda än när man mår bra. Den som blir sjuk förändras i sitt sätt att vara. Man kan

Läs mer

Ett påklistrat leende kan dölja symtomen

Ett påklistrat leende kan dölja symtomen Ett påklistrat leende kan dölja symtomen Depression Information till patienter och anhöriga Tycker dina vänner att du borde rycka upp dig? Försöker du hålla skenet uppe, trots att du känner dig nedstämd,

Läs mer

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd För att kunna förstå din ilska och aggressioner behöver du bli medveten om styrkan i ilska och när det är tid för dig att ta kontroll över din känsla och lära dig att styra dig själv i stället för att

Läs mer

Högkänslighet. Högkänsliga personer och skilsmässa

Högkänslighet. Högkänsliga personer och skilsmässa Högkänslighet Comfort Zone, november 2010 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Hur känner man igen att det är Parkinson? Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

PANIKSYNDROM. en vanlig sjukdom

PANIKSYNDROM. en vanlig sjukdom PANIKSYNDROM en vanlig sjukdom P A N I K S Y N D R O M en vanlig sjukdom De första panikattackerna De första panikattackerna är oftast de allra värsta. De kommer utan förvarning och hotar hela din existens.

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås Depression Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Aarøe, Rolf Vinn över din depression: en självhjälpsbok. 2006, 274 s. Addis, Michael E Ta makten

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) A. Vanföreställningar Tror den boende saker som du vet inte är sanna? Hävdar den boende till exempel att människor försöker skada honom/henne eller stjäla

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Karolinska Institutet Äldrecentrum

Karolinska Institutet Äldrecentrum Karolinska Institutet Äldrecentrum Att fylla i själv Efter Psykologtest Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SP1.0LOPNR 2. Namn: SP1.0FNAME SP1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna SP1.0SEX 4. Personnummer:

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer