. M Uppdragsarkeologi AB B

Transkript

1 C. M Uppdragsarkeologi AB B

2 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B

3 3

4 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför nybyggnation inom fastigheterna Häljarp 18:1, 18:2 och 18:3 i Landskrona kommun, har CMB Uppdragsarkeologi AB genomfört en arkeologisk utredning. Fältarbetet genomfördes den 1 augusti Uppdragsgivare var Egon Property AB. Området är 1,8 hektar stort och beläget i den nordvästra delen av Häljarp. Vid utredningen grävdes 16 sökschakt med en sammanlagd längd av 418 löpmeter. Inget av antikvariskt intresse påträffades. Fig. 1. Aktuell socken för utredningen, Tofta socken, visas med rött. Inga ytterligare arkeologiska åtgärder rekommenderas vid nybyggnationen. Fig. 2. Platsen för utredningen är markerad med blå ring på utdrag ur Vägkartan. Skala 1:

5 Egon Property AB planerar att uppföra ett antal parhus inom ett drygt 1,8 hektar stort område. CMB Uppdragsarkeologi har tidigare utfört en arkeologisk utredning för tidigare etapper i projektet, söder om nu aktuellt område. Vid tillfället påträffades spridda boplatslämningar inom fornlämning nr 2:1 i Tofta socken och strax öster därom (Hulting Lindgren 2014). Tofta socken har sitt namn efter kyrkbyn. Namnet skrevs 1334 Toftenensis och innehåller toft som betyder 'tomt'. Tofta var tidigare annexförsamling i Asmundtorps och Tofta pastorat. Häljarp benämns för första gången, i de skriftliga källorna, år 1342 i Diplomatarium Danicum som Hellgetorp. Enligt Jordeboken från 1662 upptar Häljarp två hela och tre halva kronohemman, ett halvt kyrkohemman samt två hela och ett halvt utsocknes frälsehemman. Förleden i ortnamnet är en genitivform av mansnamnet Helge, slutleden är ursprungligen ordet torp i meningen nybygge (Hallberg 1973). Häljarp är beläget cirka en kilometer från kusten och strax söder om Saxån. Den gamla byn Häljarp var belägen strax norr om Saxån. I ett annars flackt landskap dominerar Saxån som rinner i öst-västlig riktning. Området från Häljenäsvägen sluttar ner mot ån. Söder om ån höjer sig landskapet igen. Strax innan Häljarp, österifrån Fig. 3. Utredningsområdet, röd linje, inlagt på utdrag ur karta från Skala 1:

6 sett, ansluter ån sig till Braån varvid ån vidgas betydligt och har en betydande bredd när den passerar Häljarp. Ån mynnar i norra delen av Lundåkrabukten. Saxån har, i äldre tider, varit farbar med segelfartyg till Tågerup och med mindre båtar ända till Marieholm. Exploateringsområdet ligger på en plan förhöjning med lätt väst- och sydsluttning cirka 300 meter norr om Saxån och cirka 50 meter söder om Västkustbanan. Exploateringsområdet har tills nyligen varit ställvis tätt beväxt med trä och sly, men marken är idag röjd. Landskapet kring Häljarp har karaktären av fullåkersbygd där endast åns absoluta närhet bitvis är busk- eller trädbevuxen. Norr om järnvägen finns Häljarps gamla mölla. Idag är den största delen av Häljarps bebyggelse belägen söder om Saxån. Enligt den historiska kartan från 1790, Delning av gatumark, är det aktuella området beläget inom den Wästre Fälad och beskrivs som Upodlingsmark. Centralt inom området har en bäck, Holebäck, runnit i nord-sydlig riktning, se fig. 3. Enligt Skånska Rekognosceringskartan från har området odlats upp. Vid tidpunkten för upprättandet av Häradskartan från utgjordes området av åkermark. Även på den Ekonomiska kartan från 1969 utgjordes området av åkermark. Jordarten inom exploateringsområdet utgörs av postglacial sand med inslag av lera. Det har inte gjorts några fosfatuppmätningar i området. Saxådalen är rik på fornlämningar. I den västra, kustnära delen av Saxådalen utgörs dessa främst av bronsåldershögar och stenåldersboplatser. Högarna ligger i ett stråk från Landskronas utkanter utmed en svag förhöjning på den norra sidan av Saxån och Västkustbanan. Högarna i Häljarp är de östligaste i detta stråk, RAÄ 22:1-22:8 och RAÄ 8:1, 8:3-8:4. I anslutning till högarna finns RAÄ 22:9 en stenåldersboplats, cirka 500x meter stor (VNV-ÖSÖ). På gravhögen RAÄ 8:1 uppfördes år 1784 Häljarps mölla, RAÄ 8:2. I bronsåldershögen påträffades i samband med möllans uppförande, en kruka och ett svärd. I samband med Västkustbanan undersöktes RAÄ 8:3 av UV Syd Fornlämningen utgörs av ett grav- och boplatsområde. Inom området påträffades resterna av tre överplöjda gravhögar, elva skelettgravar, 22 brandgravar och boplatslämningar bestående av gropar, stolphål och härdar. Det enda som återstod av gravhögarna var kantrännorna. Gravarna daterades utifrån gravskick, fyndmaterial och 14 C-metoden till tiden från neolitikum fram till och med äldre järnålder. Gravhögen RAÄ 8:4 undersöktes också vid tillfället (Fornminnesregistret FMIS, Lindblad & Lund 1997). Norr om Västkustbanan finns fornlämningen Häljarps bytomt, RAÄ 19:1. Häljarps bytomts utbredning före utskiftningen var cirka x meter (Ö-V) enligt 1757 års karta. UV Syd genomförde år 1998 en arkeologisk undersökning av bytomtens södra del, längs järnvägens sträckning. Två gårdslägen påträffades, ett i östra delen och ett i västra delen. Det västra gårdsläget bestod av en L-formad gård med tillhörande stolplada. Huvudbyggnaden bestod av ett treskeppigt långhus med svagt konvexa sidor, 26 meter långt och 7,6 meter brett. Öster om långhuset påträffades en stolplada, 2,56x2,35 meter stor. I vinkel till långhuset fanns ett treskeppigt långhus med raka väggar, ca 11 meter långt och 8 meter brett. I det östra gårdsläget påträffades ett enskeppigt långhus, 28 meter långt och 8 meter brett. Det större huset i väst och huset i östra delen är 14 C-daterade till vikingatid-tidig medeltid. I undersökningsområdets centrala delar påträffades ett flertal rännor. En del rännor 14 C-daterades till sen vikingatid -tidig medeltid (FMIS). Vid särskild utredning år 1995 grävdes sökschakt omedelbart norr om bytomten. Inga aktiviteter som kan knytas till bytomtens äldre historia påträffades. I sydöstra hörnet av bytomten, påträffades 27 stolphål, tre rännor, fyra gropar och en 6

7 härd. I merparten av groparna fanns djurben. Inga daterbara fynd tillvaratogs, men kontexten samt karaktären på anläggningarna indikerar en datering till yngre järnålder/tidig medeltid (FMIS). Med anledning av utbyggnad av fjärrvärmenätet från Toftavägen och söderut till Häljarp genomfördes en schaktningsövervakning, 2016, inom och i anslutning till Häljarps bytomt, fornlämning RAÄ 19:1. Totalt påträffades, söder och öster om bytomten, 27 anläggningar av boplatskaraktär bestående av stolphål, gropar, härdgropar och en härdbotten. Inga fynd påträffades. Träkol från en härdgrop har med 14 C-analys daterats till vikingatidtidig medeltid. Dateringen korrelerar väl med dateringar från bebyggelselämningar i den södra delen av fornlämningen. Inga övergripande kontexter som exempelvis hus kunde beläggas vid undersökningen men antalet stolphål indikerar att bebyggelse kan finnas vid läget för undersökningen. Begränsningen av bytomten kunde utvidgas såväl österut som söderut (Hulting Lindgren 2016). Söder om Västkustbanan finns ett gravoch boplatsområde, RAÄ 17:1, cirka 300x meter (NV-SÖ). Efter schaktning för VA-ledning genomfördes en arkeologisk undersökning, på fastigheten Häljarp 1:6. Ett kulturlager påträffades. UV-Syd har genomfört en arkeologisk undersökning av grav- och boplatsområdets norra område närmast järnvägen. Vid undersökningen påträffades fyra skelettgravar, tre brandgravar, tre stensättningar, gropar, stolphål, härdar, rännor, brunnar, en huslämning från sen historisk tid, kulturlager samt ett omlagrat mesolitiskt lager. Skelettgravarna och de flesta brandgravarna låg på en markerad terrass. Gravarna kunde genom 14 C-metoden, gravskick och fyndmaterial dateras från senneolitikum till äldre bronsålder. En av skelettgravarna kan eventuellt dateras till mesolitikum genom fyndmaterialet. En av stensättningarna kunde dateras från yngre bronsålder till äldre järnålder. De andra stensättningarna kunde inte säkerställas som gravar. Vid arkeologisk utredning år 1995 påträffades två gropar och en närmast kvadratisk stenpackning, vilken möjligen kan tolkas som en grav. Ett tjockt, svart sotigt, mycket humöst kulturlager dokumenterades under det ovanligt tjocka matjordstäcket. Fyndmaterialet var rikligt och merparten av fynden förefaller tillhöra Kongsmosekultur (FMIS). Fornlämningarna RAÄ 9:1 och 18:1 utgörs av boplatser som inventerats på 1980-talet (FMIS). Fornlämning RAÄ 2:1 är inventerad på 1980-talet och utgörs av en stenåldersboplats, cirka 190x meter (N-S). Inom området påträffades sporadisk förekomst av patinerade flintavslag och en kärnyxa. Vid arkeologisk undersökning av Althin år påträffades fyra separata kulturlager samt ett stort material med bl a kärnyxor och snedpilar vilka kan dateras till Kongemosekultur. Vid särskild utredning år 1996 grävdes sökschakt cirka meter nordväst om boplatsen. Inget av arkeologiskt intresse påträffades (FMIS). Under sommaren 2014 genomfördes en arkeologisk utredning, etapp 1, i form av en schaktningsövervakning väster om fornlämningen RAÄ 2:1. Vid tillfället påträffades två gropar, ett stolphål och ett 0,30 meter tjockt, icke fyndförande lager. Fyllningen i lagret utgjordes av grå brun grus med inslag av röd järnutfällning och torv. Inga fynd påträffades i anläggningarna, men i matjorden observerades slagen flinta. Under hösten 2014 genomfördes en arkeologisk utredning, etapp 2, inom den nordvästra delen av fornlämning RAÄ 2:1. En grop påträffades. Slagna flintor, varav två förarbeten till skrapor, påträffades i matjorden, merparten av dessa inom fornlämningsområdet. Ingen av de slagna flintorna var daterande. Det är rimligt att anta att de påträffade anläggningarna och de slagna flintorna utgör utkantslämningar till stenåldersboplatsen (Hulting Lindgren 2014). Samtliga beskrivna fornlämningar är belägna i Tofta socken, se fig. 4. 7

8 8 Fig. 4. Fornlämningar och utredningsområde inlagda på utdrag ur Fastighetskartan 61D 9gS. Skala 1:5 000.

9 Den arkeologiska utredningen genomfördes med syftet att klargöra fornlämningssituationen inom exploateringsområdet. Den skulle visa om och var fornlämningar fanns inom området. Resultatet från utredningen skall tjäna som underlag för länsstyrelsens fortsatta handläggning och som planeringsunderlag för exploatören. Den arkeologiska utredningen har förutom besiktningen föregåtts av en genomgång av i ärendet tillgängliga handlingar och av äldre kartmaterial som Inägodelning 1756, Delning av gatumark 1790, Skånska rekognosceringskartan , Häradskartan , Arrhenius Fosfatkarta , Jordartskartan och Riksantikvarieämbetets fornminnesregister FMIS. Vid den arkeologiska utredningen grävdes 16 sökschakt fördelade över exploateringsytan. Totalt grävdes 418 löpmeter schakt, vilket motsvarande 710 m2, se fig. 5. Matjordsdjupet var mellan 0,25 och 0,30 meter. I den sydöstra delen uppgick matjorden till 0,50 meter. Spår av jordbruksaktiviteter och dränering syntes i alven över i princip hela området, se fig. 6. Den arkeologiska utredningen genomfördes som en sökschaktsgrävning med grävmaskin på sedvanligt vis. Schakten mättes in med RTK-GNSS GPS. Inget av antikvariskt intresse påträffades. Inga ytterligare arkeologiska insatser rekommenderas inför exploateringen. Fig. 5. Utredningsområde och sökschakt inlagda på utdrag ur Fastighetskartan 61D 9gS. Skala 1:

10 Riksantikvarieämbetet Fornminnesregistret FMIS Krigsarkivet Skånska Rekognosceringskartan Lantmäteriet Delning av gatumark 1790, akt L211-3:2 Fastighetskartan 61D 9gS Generalstabskartan 1860 Häradskartan Inägodelning 1756, akt L211-3:1 Sveriges Geologiska Undersökningar Arrhenius Fosfatkarta Jordartskartan Hallberg, G Skånes ortnamn. Serie A. Bebyggelse namn. Del 16. Rönnebergs härad och Landskrona stad. Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund. Lindblad, J. & Lund, K Plats 6:3 Förhistorisk gravplats och mesolitisk boplats. Skåne, Malmöhus län, Järnvägen Västkustbanan. Avsnittet Landskrona-Kävlinge Volym 1. UV Syd Rapport 1997:83. Svensson, M. & Karsten, P. (red.). Riksantikvarieämbetet Arkeologiska Undersökningar. UV Syd Lund. Hulting Lindgren, C Arkeologisk utredning Häljarp 17:1, RAÄ 2, Tofta socken, Landskrona kommun i Skåne. CMB Uppdragsarkeologi AB, Rapport 2014:43. Hög. Hulting Lindgren, C Arkeologisk undersökning Saxtorp 14:53 m fl, fornlämning nr 19. Boplatslämningar från vikingatid-tidig medeltid.tofta socken, Landskrona kommun i Skåne. CMB Uppdragsarkeologi AB, Rapport 2016:31. Hög. Hög den 7 augusti 2017 Caroline Hulting Lindgren Fig. 6. Plog och harvspår syns tydligt mot det sandiga underlaget. Foto av schakt 13 mot norr. 10

11 Länsstyrelsens diarienummer: Eget diarienummer: Trakt/kvarter/fastighet: Häljarp 18:1, 18:2, 18:3 Socken eller stad/sn-nummer: Tofta/1376 Kommun: Landskrona Län: Skåne Landskap/landskapsförkortning: Skåne/Sk Fornlämning nr/art: -/- Typ av exploatering: Bostadsbebyggelse Uppdragsgivare: Egon Property AB Typ av undersökning: Arkeologisk utredning Ansvarig institution: CMB Uppdragsarkeologi AB Fältarbetsledare: Caroline Hulting Lindgren Övrig personal: - Fastighetskartans blad: 61D 9gS Koordinater: E , N Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Fältarbetsperiod: Arkeolog: 7 timmar Maskin: 8 timmar Exploateringsyta: 1,8 hektar Undersökt yta: 710 m 2 Schaktmeter: 418 löpmeter Summa faktisk: Summa beräknad: SEK SEK Fyndmaterial, förvaring m.m.: - Luhm-nr: - Analyser: - Arkivmaterial, förvaring: CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Ritningar, dokumentation: Överföres efterhand till ATA Ärendehandlingar: CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Rapportbilagor: - 11