Samhällsplanering i en region med sinne för tillväxt

Transkript

1 Samhällsplanering i en region med sinne för tillväxt Ett diskussionsunderlag för kick-off Strukturbild 2.0 i Malmö den 18 Juni På uppdrag av Region Skåne Strukturbild för Skåne

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Omvärld regioners framgång genom förändring Tre teman för hållbar tillväxt Attraktivitet på alla nivåer hur skapar vi en fysisk planering som bidrar till en attraktiv region? Frågeställningar Plats för alla? vilka avvägningar måste vi göra när det gäller markanvändningen? Frågeställningar Ett tillgängligare Skåne hur kopplar vi samman boendepreferenser, arbetsplatser och befolkningsutveckling med den fysiska planeringen? Frågeställningar Strategiskt planeringsunderlag Litteratur/Källor...32

3 1. Inledning Skåne har en unik situation för att kunna skapa tillväxt. Befolkningen växer och vi är tillsammans med Köpenhamnsregionen den region som har högst global tillgänglighet i Norden. Öresundsregionen har goda förutsättningar att bli en fullt integrerad pendlingsregion. ESS, Citytunneln, Fehmarn bält-förbindelse och andra megaprojekt skapar rätt hanterat goda förutsättningar att bli en av de riktigt intressanta tillväxtregionerna i Europa. Fysisk planering för en region i tillväxt kräver stora ansträngningar. Det råder en begränsad tillgång på mark vilket är en begränsade faktor i så gott som alla utvecklingsprocesser det krävs nya kreativa och hållbara innovationer! Planeringen måste ske på ett expansivt sätt samtidigt som den är återhållsam för att säkra hållbarheten i ett längre perspektiv. Mark- och vattenresurserna ska räcka för en mycket lång tid framöver och antalet målkonflikter i denna planering är många och svåra. För att kunna hantera den framtida tillväxten krävs det nya förhållningssätt inte bara till hur marken bebyggs, och varför, utan också till hur kommunerna i Skåne och Region Skåne gemensamt planerar och agerar. Det paradoxala i framtidens planeringsprocesser är att de å ena sidan, måste bli mer visionära och långsiktiga, samtidigt som de å andra sidan måste vara snabba och flexibla nästan interaktiva - med omgivningen och dess intressenter. Detta för att inte gå miste om strategiska etableringar, eller nya invånare i en allt mer ökande konkurrens. Detta kräver en ny typ av regionalt samarbete, inklusive själva innehållet i planeringsprocessen, där innovativt strategiskt tänkande, stark värdegemenskap och kompletterande roller fungerar på ett bra sätt tillsammans för helhetens bästa. Den övergripande frågan för de inblandade aktörerna blir hur kommuner med stark identitet kan bidra på ett sätt som stärker helheten på både kort och lång sikt. Jakten på de komparativa fördelarna kommer att öka i kommunerna, samtidigt med insikten om att alla kan inte satsa på samma saker i den egna strategiska planeringen. Denna rapport har tagits fram av Pricewaterhousecoopers (PwC). Rapporten ska ses som ett underlag för diskussion inför Kick-off den 18 juni på Hilton i Malmö. Temat för dagen är Strukturbild 2.0. Vi ser fram emot konkreta och spännande diskussioner om Skånes utvecklingsmöjligheter tillsammans med Er. Dagen är bara början på en längre process som vid årsskiftet ska landa i möjliga framtidsscenarier för Skånes utveckling med utgångspunkt i den fysiska planeringen. Med scenarierna som grund fortsätter processen för en gemensam dialog kring Skånes utveckling och på vilket sätt den fysiska planeringen kan stödja den önskvärda utvecklingen. (3)

4 Diskussionen som vi förväntar oss i Malmö den 18 juni med utgångspunkt från detta diskussionsunderlag kan sammanfattningsvis sägas handla om: Hur planerar för optimal och effektiv markanvändning? ett framtida hållbart Skåne Varför planerar och bygger vi på det sätt vi gör? med koppling till omvärlden och dess utveckling Vad bygger vi och hur? gestaltning av en framtidens region Var bygger vi och varför? hitta balansen mellan region och kommuner och inriktningen på de strategiska bidragen från kommunerna så att helheten (regionen) blir större och bättre än summan av delarna. Först presenterar vi en omvärldsanalys av framgångsfaktorer när det gäller regional utveckling i stort. Den fysiska planeringen av en region är ett viktigt bidrag i den regionala utvecklingen och vävs in i flera av de framgångsfaktorer som presenteras. Vi har därefter i detta diskussionsunderlag valt att föra ett resonemang utifrån tre övergripande teman. Varje tema har en tydlig koppling till fysisk planering och visar på behovet av ett gemensamt agerande för regionens bästa. 1. Attraktivitet på alla nivåer dvs. hur gestaltar vi en fysisk planering som skapar förutsättningar för att Skåne blir en än mer attraktiv region? Ord som delar, (kommuner) och helhet (regionen) blir här viktiga ingredienser i framtida planering. Enkelt uttryckt: Hur kan vi ladda regionen med effektiva miljöer och funktioner för att skapa attraktivitet och magnetism för framtidens besökare, invånare, företag och riskkapital? 2. Plats för alla vilka avvägningar måste vi göra när det gäller mark- och vattenanvändningen framöver? Detta utifrån ett hållbarhetsperspektiv som kopplas till begrepp som lokalisering, täthet, integration och funktionalitet. Enkelt uttryckt: Hur får vi ett effektivt utnyttjande av regionens samlade utrymme ( plats ) med flöden av människor, idéer och kapital med bäring på vår infrastruktur, såväl fysisk som intellektuell? Eller: hur tar vi på ett bra sätt ta hand om befolkningsökningen? 3. Ett tillgängligare Skåne - hur kopplar vi bäst samman boendepreferenser, arbetsplatser och befolkningsutveckling och dess sammansättning med den fysiska planeringen och frågor om infrastrukturen i vilken transportstrategier, såväl bil som kollektivtrafik, kommer att ha stor inverkan på både funktionalitet, attraktion och varumärke i regionen? (4)

5 Enkelt uttryckt: Hur kan man på ett naturligt sätt både bo och arbeta var som helst i regionen genom hög funktionalitet och tillgänglighet? De tre punkterna ovan ska inte ses som helt uttömmande när det gäller diskussionen om den fysiska planeringen. Det kan tillkomma viktiga frågor längs vägen som behöver diskuteras. Under vart och ett av de teman vi presenterar kommer också några strategiska frågeställningar kopplade till ett antal vägval eller diskussionsämnen. De här frågeställningarna kommer att vara en del i processen den 18 juni. För att utveckla städer och regioner i en önskvärd riktning krävs ett helhetstänkande där samhällets samlade resurser vägs in och deras bidrag till tillväxten analyseras. PwC har valt att belysa regioners och städers utveckling ur ett antal olika kapital strategiska resursslag som är viktiga att förhålla sig till, för att kunna skapa en tillväxt i balans med omgivning i vid definition. Vårt diskussionsunderlag avslutas därför med ett resonemang om kapitalens påverkan på den fysiska planeringen. Här kopplas också ytterligare frågeställningar på som sätter den fysiska planeringen i relation till övriga områden. (5)

6 2. Omvärld regioners framgång genom förändring Förr ansågs såkallade hårda utvecklingsfaktorer, exempelvis tillgång till råvaror, som de viktigaste för en regions ekonomiska utveckling. Detta synsätt har sedan ändrat karaktär till att idag handla om de mjuka faktorernas betydelse för hur en regions ekonomi utvecklas. Exempel på mjuka faktorer är förmågan till visioner, nätverk, samarbete och förtroende. Allt detta är kollektiva resurser som ryms inom begreppet socialt kapital. Förmågan till samarbete och förtroende utvecklas i samverkan med andra. Regionerna ansvarar för sin egen tillväxt och det är genom att stärka de mjuka faktorerna som regionen stärker sin konkurrenskraft. Denna förändringsprocess kan schematiskt beskrivas enligt bilden nedan. Bilden har sin utgångspunkt i Rolf Jensens bok Dream Society, men har utvecklats vidare. Samhällstyp Jägarsamhälle Agrarsamhälle Industrisamhälle Informationssamhälle Kunskapssamhälle Upplevelsesamhälle Deltagarsamhälle Viktigaste tillgångarna Vilda djur, sten Djur och odlingsbar mark Stål, kol och olja Data Kreativitet Visioner, design och eskapism Engagemang och tid Dagens mångfacetterade samhälle är ofta en integration av de olika samhällstyperna, om än fokus på de senare i tabellen. Vad betyder detta i praktiken i en konkret markanvändningsssituation med inriktning på fysisk planering som syftar till att skapa hållbar tillväxt, attraktion och konkurrensfördel för Skåne? Gemensamt för alla samhällstyper är att de utgår från människans innovationsförmåga i samklang med naturresurser. Genom fysisk planering kan vi därigenom gestalta vår samtid med bäring på en önskad framtid. Förmågan till förändring Synen på framgång har förändrats i takt med globaliseringen och den tilltagande konkurrenskraften. Vilka regioner som är framgångsrika förändras över tid. Regioner som varit framgångsrika historiskt sett kan idag uppleva svårigheter medan regioner som tidigare haft en ogynnsam utveckling upplever en stark ekonomisk tillväxt. (6)

7 Uppsala ett innovationssystem som växer När dåvarande Pharmacia meddelade att de skulle lägga ned sin anläggning i Uppsala var det många som trodde att detta skulle innebära slutet för bioteknikutvecklingen i staden och regionen. Kompetensflykt och en svikande arbetsmarknad ansågs som överhängande hot. I backspegeln vet vi nu att regionen tack vare en dynamisk arbetsmarknad och väletablerade forskningsmiljöer efter bara några år hade fler anställda inom denna bransch än innan nedläggningen. Det är framför allt några faktorer som underlättar möjligheterna till tillväxt. Det handlar om att regionen innehar ett antal faktorer som invånarna uppskattar och är stolta över (attraktivitet på mikroplanet). En sådan faktor kan exempelvis vara tillgången till universitet och det som universiteten för med sig i form av unga människor, forskare etc. Andra faktorer kan vara storstäder med ett rikt kulturliv, en aktiv och attraktiv landsbygd som blir tillgänglig genom effektiva transportsystem, diversifierat näringsliv, m.m. På så sätt skapas en miljö som är robust mot tillfälliga förändringar i exempelvis näringslivet. Glasgow från industri till kultur Glasgow är ett exempel på en stad där man lyckats förändra invånarnas och omvärldens syn på stadens identitet. Staden har gjort en resa från nedgången industristad till att idag vara känd som en handels-, kultur- och tjänstestad. I början av 1990-talet utsågs Glasgow till Europas kulturhuvudstad och knappt tio år senare, mottog staden det eftertraktade priset UK City of Architecture and Design. Den i särklass viktigaste egenskapen bland de regioner som under lång tid utvecklat en hållbar tillväxt är förmågan till ständig förnyelse och byte av inriktning i perioder av förändrad konkurrenskraft. I grunden handlar det om ett långsiktigt arbete med den kultur som skapas i regionen, hur invånarna ser på sig själva och sin historia, möjligheter för framtiden, sin kompetens och roll i omvärlden. Gränslöst samarbete Regionförstoringen breder ut sig. Människor rör sig i allt större utsträckning över de administrativa gränserna. Alltfler traditionellt kommunala frågor har en regional dimension. Arbetsmarknad, utbildning, bostäder, investeringar mm är exempel på frågor som rör människornas vardag och som i allt större utsträckning har en regional bäring. Samarbeten behöver inte bara ske med aktörer som befinner sig geografiskt nära eller som av historiska skäl anses viktiga. Det går att genom relativt enkla medel skapa regionala och globala funktionella samarbeten. De regionala vinnarna i den globala konkurrensen är till sin karaktär internationella städer och regioner. De benämns ofta som de intelligenta regionerna dvs. landsgränsen är inte det som avgör, utan man arbetar över gränserna. Här är Skåne och Öresundsregionen ett unikt exempel på en intelligent region. (7)

8 Att skapa framgång av motgång, mångfald Regioner skapar i sig inte utveckling och framgång, utan det är invånarna som tänker nya tankar, vidgar sina vyer, skapar nya nätverk och som har modet att satsa på nya saker. För att en stad eller region ska växa sig stark krävs att invånarna värnar om platsen och känner en tillhörighet till den. Känslan av tillhörighet förstärks om individen har en stark identitet kopplad till platsen. En stark platsidentitet bland invånarna ökar benägenheten till medlemskap i olika föreningar och frivillighetsarbete, faktorer som har visat sig betydelsefulla för tillväxt. Toronto invandrarna bygger regionen Kanadensarna är eniga om att invandring är ett positivt begrepp och det finns en stark framtidstro som bygger på att ju flera som kommer till landet, desto bättre kommer det att gå för samhället. Toronto med omnejd är ett typexempel på där mångfald ses som en framgångsfaktor. Stadsregionen har över 50 procent utlandsfödda invånare. Att olika kulturer existerar sida vid sida anses berikande. Det råder en bred enighet om att mångkulturalism är en framgångsfaktor för landet. I Torontos problematiska områden uppges orsakerna till svårigheterna främst vara socioekonomiska, inte att de har sitt ursprung i invandrartäthet eller segregation. Ett dynamiskt sampel mellan stad och landsbygd skapar god livsmiljö En god livsmiljö skapas bland annat av ett dynamiskt samspel mellan stadsmiljö och landsbygd. Allt fler vill leva i eller ha tillgång till attraktiva urbana miljöer av utbudsskäl. Det finns mycket som lockar i urbana miljöer samtidigt som bland annat efterfrågan på ekologiska närodlade råvaror ökar. Några regioner är mer kända än andra vad gäller mat/gastronomi, kultur och jordbruk. Exempelvis Toscana och Lyon som båda är kända för såväl råvaror som matlagningskonst. Människors möjlighet till omväxling skapar förnyelse. Den urbana miljön utvecklas bättre i samspel med en aktiv, attraktiv och dynamisk landsbygd. Det är således viktigt att främja utvecklingen på båda håll. Detta faktum var ett av många pluspoäng vid valet av Lund som etableringsort för ESS anläggningen utöver själva den akademiska miljön och kompetensen inom det forskningsintensiva näringslivet. Samverkan ger nya möjligheter Förmågan att samverka och kraftsamla är en framgångsfaktor. Detta visar inte minst utvecklingen av Maxlaboratoriet (snart Max IV), samt ESSetableringen i Skåne där ett framgångsrikt samspel mellan näringsliv och offentliga aktörer på nationell och regional nivå skapade nya utvecklingsmöjligheter för regionen. Etableringen bidrar till att regionen blir ett attraktivt val för forskare i världsklass. Den ökar också möjligheterna för välutbildade personer att stanna kvar i regionen och bidra till utvecklingen. Denna process bör ses som en förebild av den kraft och de möjligheter som finns i byggandet av långsiktiga och förtroendefulla relationer. (8)

9 Megaprojekten som katalysator för tillväxt Det kan idag vara svårt att riktigt förstå den stora betydelse som Öresundsbron har haft för Skånes utveckling. Den har inneburit en helt annan dynamik i regionen än vad som skulle ha varit fallet utan bron. Citytunneln kommer när den är klar ytterligare förstärka Öresundsbrons effekter på tillväxten och människors boendemönster. ESS-anläggningen kommer att ha märkbara effekter på utvecklingen i regionen. 1 Tillsammans med Max IV bidrar anläggningen till att etablera Skåne som ett världsledande centrum för materialforskning. Men rätt utnyttjad bidrar den också till kraftfulla effekter på tillväxten i form av ökad bruttoregionprodukt och ökad sysselsättning. Megaprojekt har ofta en inriktning mot infrastruktur men kan också gälla byggnader eller andra typer av investeringar. De kan rätt utnyttjade skapa en gemensam kraftsamling. Därigenom fungerar de som katalysatorer för tillväxt genom att inte bara bidra till tillväxten i konkreta termer utan också genom att de bidrar till en positiv framtidstro i den region där de planeras eller byggs. Vilka är de framtida megaprojekten som ska bidra till att stärka tillväxten i och sammanvävningen av regionen? I dagsläget pågår de stora infrastrukturinvesteringarna i Stockholms- och Göteborgsområdet. Här byggs både kollektivtrafik och vägar ut för att skapa tillväxt och motverka trängsel. I Skåne finns samtidigt flera viktiga projekt som diskuteras för att ytterligare förbättra tillgänglighen, exempelvis motorväg E 22, HH -förbindelsen och höghastighetståg. Skåne har en i alla sammanhang unik situation för att kunna skapa tillväxt. Regionen har knutits allt närmre till den större Öresundsregionen och kommer i framtiden med Fehmarn Bäldt-förbindelsen kunna ingå i Europas viktigaste tillväxtregion. Förväntningarna när det gäller ekonomisk tillväxt och ökning av befolkning är höga. Därför är det nu dags att ta ett gemensamt grepp på den framtida utvecklingen och hur denna skall planeras rent fysiskt och på andra plan. Framgångsrika regioner drar nytta av samverkan och öppenhet för att kunna öka tillväxten på ett strategiskt och medvetet sätt. Detta är vad som måste göras i Skåne i en 2.0 variant. Dessutom behöver vi påminna oss om att den i praktiken kanske mest avgörande faktorn för utveckling och tillväxt är personligt och strukturerat relationskapital, dvs. nätverk som skapar välfärds- och tillväxtvärden mellan olika människor och sektorer med bäring på regional utveckling. (9)

10 3. Tre teman för hållbar tillväxt Det finns många bilder av hur det går för Skåne som region idag. Att det är en framgångsrik region som växer råder det stor enighet om. Vad det är som bäst beskriver hur det går beror på ur vilket perspektiv du väljer att studera regionen. Utvecklingen i regionen är en komplex process. Olika utvecklingsmönster påverkar varandra och det är svårt att urskilja enskilda tendenser som beroende av en eller annan faktor. Malmös numera berömda omvandling från nedgången industristad till framgångsrik förebild innehåller exempelvis lika delar av näringspolitik, fysisk planering och högre utbildning. 2 Allt detta vävs samman till en stadsutvecklingspolitik med flera delar som drar åt samma håll. På samma sätt är det i regionen, alla delar hänger samman och påverkar samtidigt som de kan förstärka varandra. Vi har valt att föra ett resonemang utifrån tre övergripande teman. Valet av dessa områden har gjorts utifrån vad vi tror är viktigt att väga in i den fysiska planeringen. Varje tema innehåller flera olika dimensioner av den fysiska planeringen. De tre teman vi tar upp är: 1. Attraktivitet på alla nivåer Hur kan vi ladda regionen med effektiva miljöer och funktioner för att skapa attraktivitet och magnetism för framtidens besökare, invånare, företag och riskkapital? 2. Plats för alla Hur får vi ett effektivt utnyttjande av regionens samlade utrymme ( plats ) med flöden av människor, idéer och kapital med bäring på vår infrastruktur, såväl fysisk som intellektuell? Eller: hur tar vi på ett bra sätt ta hand om befolkningsökningen? 3. Ett tillgängligare Skåne Hur kan man på ett naturligt sätt både bo och arbeta var som helst i regionen genom hög funktionalitet och tillgänglighet? (10)

11 1.1 Attraktivitet på alla nivåer hur skapar vi en fysisk planering som bidrar till en attraktiv region? Skåne har fantastiska möjligheter med en växande och förhållandevis ung befolkning. Kommunerna har också en god ekonomi totalt sett och inkomsterna utvecklas positivt i Skåne. Den goda tillgången till utbildning är en fördel liksom tillgången till kulturella aktiviteter. Framtidens städer och lokalsamhällen behöver förena många olika aspekter på attraktivitet för att locka till sig människor, företag/arbetstillfällen, besökare och riskvilligt kapital. Det gäller att ha ett helhetsperspektiv och tänka såväl på de stora övergripande frågorna som hur Skåne attraherar utländska direktinvesteringar till hur människor fås att bäst trivas i sitt närområde. De olika aspekterna av attraktivitet är samtidigt intimt förknippade med varandra. Även de mest globala företeelser har sin utgångspunkt i enskilda individers aktiviteter på lokala platser. De är beroende av hur dessa lokala platser fungerar och upplevs. 3 Därigenom skapas också förutsättningar för att framgångsrikt bygga ett varumärke för Skåne bestående av alla de lokala miljöer som utgör regionen. Det som bidrar till vilken image som en plats eller en region förmedlar består av en mängd attraktionsfaktorer. Vissa av attraktionsfaktorerna gäller på det globala planet, i konkurrensen mellan städer och regioner runt om i världen måste befintliga och potentiella invånare erbjudas rätt utbud. En annan uppsättning faktorer gäller för den tätort där vi lever och verkar, det kan handla om vad den enskilda kommunen gör för att främja trygghet eller tillgång till skola. Ytterligare andra faktorer är direkt kopplade till den fysiska gestaltningen av en plats, känslan av ett stadsrum eller tillgängligheten till grönytor påverkar attraktiviteten. Det är tydligt att de faktorer som kan antas påverka människors val av boendeort mest är faktorer som trygghet, närhet och en bra boendemiljö i närområdet. När människor tillfrågas om vad som betyder mest för dem vid valet av bostadsort framträder följande faktorer som viktiga (de ord som är störst har angetts av flest personer). (11)

12 Figur 1: Attraktionsfaktorer i tätorten De globala attraktionsfaktorerna har använts för att rangordna städer i flera studier. Därmed ger de ett mått på hur pass attraktiva olika städer är i förhållande till varandra. Europeiska storstäder klarar sig ofta relativt bra i dessa studier, framför allt till följd av att de är förhållandevis säkra och har en utbyggd hälsovård. Men det handlar också om ett brett utbud av kulturella aktiviteter. Figur 2. Scener och arenor i Skåne Museer och upplevelsemiljöer i Skåne (12)

13 Det finns en mängd scener och arenor av olika storlek i Skåne. Upplevelsemiljöer och museer är i huvudsak lokaliserade till de västra delarna av länet men även dessa finns spridda över regionen. Här finns potentiella attraktionsfaktorer som går att utnyttja vid planeringen av utbyggnad i de olika tätorterna. I en studie som tagits fram av PwC 4 rangordnas 21 städer i världen efter variabler som alla har en attraherande effekt på företag och individer som exempelvis antal sjukhus, antal toppuniversitet och tekniköverföring från forskning till företag. Men det finns också faktorer som pekar mer på livskvaliteten i respektive stad. Det kan här handla om faktorer som andel i befolkningen som har universitetsutbildning, pendlingsmöjligheter med kollektivtrafik, barnadödlighet, luftkvalitet. Det är i den här studien slående hur städer i olika delar av världen trots allt har liknande utmaningar. Gilberto Kassab, borgmästare i São Paolo, menar exempelvis att staden gör mycket för att motverka trängseln i trafiken: We are taking immediate steps to reduce congestion with more bus corridors, an almost completely renewed fleet of more than buses, restrictions on trucks and charter buses, and parking restrictions on commercial streets. More important are long-term remedies, including expansion of the subway system. Attraktionsfaktorerna i tätorten löper delvis parallellt med de som tas fram för att rangordna städer på en global nivå. En väl utbyggd service i form av skola, äldreomsorg och hälsovård uppger människor som en viktig attraktivitetsfaktor. 5 Slutligen finns det attraktionsfaktorer på den mest omedelbara nivån, de som ger direkta intryck för den enskilda människan. Att med oss människor som utgångspunkt planera regionens städer skapar ett mervärde och en positiv spiral som leder till en ökad attraktivitet Frågeställningar Hur bygger vi attraktiva och hållbara miljöer? I den globala konkurrensen handlar det hela tiden om att ha en attraktiv och väl fungerande lokal miljö. All tillväxt kommer underifrån och handlar om en gemensam förståelse för regionen. De olika lokala miljöerna och den enskilda människan (eldsjälen) agerar mot gemensamma mål. Samtidigt måste de lokala initiativen stöttas uppifrån för att bli verklighet. Viktiga avvägningar är: (13)

14 Lokal konkurrenskraft regional konkurrenskraft Konkurrerande roller kompletterande roller Hur bygger vi för global och lokal attraktionskraft? Attraktivitetsfaktorer på global nivå påverkar hur regionen står sig i den internationella konkurrensen om humankapital kommunal attraktionskraft kan byggas genom välfärd och service men måste också kompletteras med andra imageskapande faktorer. På den mikrolokala nivån handlar det om att skapa en attraktiv stadsmiljö som lockar till uteliv m.m. De här perspektiven måste länkas samman för att kunna stärka varandra. Viktiga avvägningar är: Attraktivt framförallt för vissa attraktivt för många Möjlighet till både och (tex stad och land) möjlighet till framförallt det ena (tex storstad/urban miljlö) (14)

15 2.1 Plats för alla? vilka avvägningar måste vi göra när det gäller markanvändningen? Den snabba och kraftiga utvecklingen när det gäller befolkning och näringsliv kräver anpassningar av infrastruktur och boendemiljöer. Den växande regionen Många människor väljer att bosätta sig i Skåne. Detta är i grunden positivt, men det ställer också krav på planering. Olika funktioner och intressen måste anpassas till varandra. Befolkningsutvecklingen antas öka kraftigt. År 2018 väntas antalet skåningar enligt den nuvarande befolkningsprognosen ha ökat med ungefär personer. Enligt beräkningar i ÖRIB-projektet kan befolkningen öka med mellan och personer fram till Figur 4. Befolkningsutveckling i de snabbast växande länen (indexår 2002) Uppsala Stockholm Skåne Halland Västra Götaland Källa: SCB Under åren 2002 till 2009 har befolkningen i Skåne ökat med nästan personer. I nationell jämförelse ligger Skåne på tredje plats när det gäller befolkningstillväxt i förhållande till storleken på befolkningen. Under de fem senaste åren har de skånska tätorterna upplevt en hög nettoutflyttning ur innerstads- och flerfamiljshusområden medan den högsta nettoinflyttningen har skett i landsbygdsområden. Detta visar framför allt på den tydliga trenden att familjer flyttar från staden till villaområden och kanske mindre kommuner. Men den visar också att landsbygdsboende innehåller många kvaliteter som är eftertraktade av många. (15)

16 Flyttningarna mellan Skånes kommuner och tätorter är omfattande och förenklat beskrivet är mönstret att ungdomarna flyttar in till städerna för att när de har utbildat sig och skaffat jobb flytta ut till de mindre kommunerna. Bostäderna följer detta mönster och det finns en högre andel hyres- och bostadsrätter i de större städerna medan det finns en högre andel småhus i de mindre tätorterna. Det som därmed utvecklas är en flerkärnig struktur där tätorter och i viss mån även kommuner kan komplettera varandra genom att erbjuda olika dimensioner av boende för människor i olika faser av livet. I en utvecklingsskiss som tagits fram inom ramen för ÖRIB-projektet 8 beskrivs ett antal olika ortsroller utifrån tillgången på service och ortens roll i nätverket i Öresundsregionen: Regionens kärna med alla huvudfunktioner (Köpenhamn och Malmö- Lund) Delregionala centrum med flera huvudfunktioner (tex Kristianstad, Roskilde) Centralorter med få huvudfunktioner (tex Kävlinge, Ringsted) Pendlarorter med huvudsakligen boende och lokal service (tex Glumslöv och Töllöse) Orter utanför den polycentriska strukturen (tex Hörby, Skaelskör) Dessa ortsroller kan användas för att specificera hur de olika tätorterna i Skåne kan utvecklas bäst med avsikt på den fysiska planeringen. Hur ska de gestaltas bäst för att kunna passa in i den regionala strukturen? Det handlar också om att utveckla respektive tätort mot att bättre motsvara befolkningens förväntningar när det gäller exempelvis tillgång till service. Det är också viktigt att komma ihåg att människors preferenser när det gäller boende förändras över tiden. Idag kan vi exempelvis se en ökande andel människor som stannar kvar i de större städerna även när de bildar familj. Vilka boenden har kommunerna att erbjuda dessa personer? Den värdefulla marken Det är förmodligen inte några andra regioner i Sverige där den tillgängliga marken innehåller så många värden som den gör i Skåne. Samtidigt som regionen är tättbefolkad med ett flertal olika stadskärnor och viktiga vägar och järnvägar finns Sveriges mest värdefulla jordbruksmark i Skåne. Kommunerna har här en absolut central roll i utvecklingen. Samhällsbyggnaden börjar med visionerna i översiktsplanen. Att på rätt sätt utnyttja och planera markanvändningen skapar förutsättningar för den hållbara tillväxten. Jordbruksmarken i Skåne är den mest högproduktiva i landet och betraktas som värdefull ur ett nationellt perspektiv. Samtidigt ligger den allra mest (16)

17 produktiva marken runt de största tätorterna i regionen. Därmed blir också de markområden som återstår mycket värdefulla som rekreations- eller grönområden. Skånes tillgängliga yta är alltså föremål för en hård konkurrens mellan olika intressen, vilket leder till stark prisutveckling på mark. Eftersom befolkningen förväntas växa hårdnar konkurrensen ytterligare i framtiden. Figur 5. Tätortsexpanstion på jordbruksmark Malmö och Lund med omnejd, Den stora expansionen av tätorterna i Skåne skedde mellan 1962 och Idealen då var funktionsseparering och strukturen byggde på biltillgång. I både Malmö och Lund har utvecklingen skett på bekostnad av högkvalitativ jordbruksmark. Under de senaste åren har samtliga kommuner i Skåne haft en prisökning på småhus på över 45 procent och i några kommuner har ökningen varit mer än 175 procent! Det finns därmed ett ständigt tryck på att exploatera nya områden. Kommunerna i Skåne bedömer att trycket på bostadsmarknaden kommer att karaktäriseras av fortsatt bostadsbrist. 25 av 33 kommuner uppger att de har bostadsbrist i hela kommunen och alla kommuner utom en anser att det råder bostadsbrist i centralorten. 9 Både i Skåne och internationellt växer städer och den bebyggda marken i allt väsentligt genom utspridning. I en rapport från EU konstateras att den bebyggda marken ökat med 20 procent under de senaste 20 åren, samtidigt har folkmängden bara ökat med sex procent. 10 (17)

18 Ett sätt att möta den ökande konkurrensen om mark är att vända på perspektivet och låta tätorterna växa inåt istället för utåt. Att exploatera mark utanför eller i anslutning till tätorten sker i konkurrens med andra värden. Att utveckla de områden som redan finns inom tätorten kan istället ge en dubbelt positiv effekt: en attraktivare bebyggd miljö och ett mer hållbart boende. I Malmö stad har stadsbyggnadsnämnden beslutat sig för att arbeta med att växa mer inåt än utåt. 11 Det finns tydliga fördelar med detta perspektiv: Natur- och jordbruksmark sparas genom att marken utnyttjas mer effektivt Stadslivet berikas genom att det skapas funktionsblandade stadsmiljöer med mer livliga miljöer Barriärer kan överbryggas och länka samman områden som idag bryts av trafikleder och annat Det finns därmed viktiga kopplingar till ett mer hållbart samhälle. Den långsiktigt hållbara utbyggnaden av små och stora orter måste utgå från platsens förutsättningar. Enligt Region Skånes Strategiska program för Skånes klimatarbete bör regionen verka för en hållbar stadsutveckling, klimatsäker infrastrukturutbyggnad samt klimatsmart exploatering. 12 En del av dessa behov kan säkras genom städer och samhällen som växer inåt i tätorten. Samtidigt som dessa fördelar kan uppnås finns det också några utmaningar. Exempelvis är det komplexa processer som innefattar ett stort mått av hänsyn till den befintliga bebyggelsen. I Malmö hade ungefär 100 industriföretag samma antal anställda som av Malmös kunskapsföretag har idag. Då hade 25 procent av industriföretagen en urban lokalisering. År 2005 hade 75 procent av kunskapsföretagen en urban lokalisering. Värdet av att erbjuda sina anställda en attraktiv och levande stad är en viktig attraktionsfaktor för kunskapsföretagen. Marken som rekreation och attraktion Marken i Skåne är inte bara en plats för produktion i form av jord- eller skogsbruk eller konsumtion i form av byggnation i form av boende eller verksamheter. Det finns ytterligare ett värde på marken som är svårare att prissätta men som är minst lika viktigt som priset på hus och priset på jordbruksmark. Det gäller markens värde som grönområde eller miljö, exempelvis kulturmiljö, friluftsområde eller som en attraktionshöjande faktor för turister eller permanentboende. Grönområden har därigenom en tillväxtfrämjande dimension när det gäller exempelvis hälsofrämjande effekter, attraktivitet och möjligheter att utveckla turismen. 13 Det finns idag många områden i Skåne där tillgången till grön- (18)

19 områden är starkt begränsad. Därför är det viktigt att kommunerna och regionen i planeringen hela tiden har med alla dimensioner av markens värde, även de värden som är mer svåra att mäta i kronor och ören. Attraktionskraften i ett stycke mark kan vägas på många olika sätt. En fråga i sammanhanget är om framtidens medborgare vill åka till skogen för att få rekreation eller förväntas detta kunna ske inne i stadens gröna rum i ökad utsträckning? Figur 6. Allemansrättslig mark i Skåne Ett sätt att mäta tillgången till grönområden är att se till människors tillgång till allemansrättslig mark. Som det ser ut idag är tillgången till mark per invånare mycket låg i de tättbebyggda västra delarna av Skåne, med de större städerna som främsta exempel. Samtidigt är tillgången god uppe i den nordöstra delen av Skåne. Idag finns det många grönområden i Skåne som används flitigt och av många människor. Inom 30 kilometer runt de viktiga grönområdena i sydvästra Skåne (exempelvis Torup, Bokskogen och Järavallen) bor mer än invånare. Samtidigt finns det andra områden som har ett stort antal besökare men inte så många boende, exempelvis Kullaberg och Österlen. 14 (19)

20 1.1.2 Frågeställningar Hur förenar vi motstridiga markintressen? Det är hård konkurrens om marken i Skåne: jordbruk, bostäder och grönområden är alla viktiga dimensioner när vi funderar på hur marken ska användas. Därför måste vi veta hur vi ska prissätta marken. Den jordbruksmark som används för olika etableringar, handel, boende och publik infrastruktur konsumerar mycket mark. Viktiga avvägningar är: Förtätning - utbredning Bygga högt lågt Regionalt perspektiv lokalt perspektiv Vad firar vi om 20 år? Allt det som idag gör Skåne till en framgångsrik region är sådant som planerades/byggdes och beslutades för år sedan. Då fanns det skäl till och motivation nog att kraftsamla gemensamt, exempelvis bildandet av Region Skåne, byggandet av Öresundsbron och hela det Öresundsregionala perspektivet. Beslutet om citytunneln och högskolan i Malmö är andra viktiga exempel. Vilka nya varumärkesbyggande landmarks intellektuella och fysiska har vi att var stolta över om 20 år? Viktiga avvägningar är: Leda utvecklingen följa utvecklingen Strategiskt regionalt byggande konkurrerande lokalt byggande Hur balanserar vi mellan funktion och blandning? Det krävs en regional bostadsplanering som skapar attraktion och förutsättningar för integration. Det finns en tydlig segregering i vissa kommuner, både mellan bostäder och lokaler samt mellan olika typer av boenden, den här kan motverkas genom fysisk planering. Att medvetet bygga för att skapa nya attraktiva miljöer och platser med tydlig identitet samtidigt som de underlättar integration är avgörande. Viktiga avvägningar är: Öppna miljöer avskilda miljöer Bostadsrätter hyresrätter Funktionsindelat funktionsblandat Hur utvecklar vi flerkärnigheten? Varje lokalsamhälle har unika förutsättningar och kvaliteter. Utifrån den specifika tätortens förutsättningar historia, företag och människor gäller det att skapa en väl fungerande flerkärnighet. Det är viktigt att veta vad som är de unika kvaliteterna och gemensamt utveckla dessa i balans med andra tätorter. Viktiga avvägningar är: Urban miljö landsbygd Enkärnighet flerkärnighet (20)

21 3.1 Ett tillgängligare Skåne hur kopplar vi samman boendepreferenser, arbetsplatser och befolkningsutveckling med den fysiska planeringen? Skåne har en hög tillgänglighet men den kan bli bättre. Att medvetet koppla samman utvecklingen av infrastrukturen med boenden och arbetsplatser är centralt i planeringen. Tillgängligheten måste främja utvecklingen för individerna. Skånes globala tillgänglighetspotential är den bästa i Norden. 15 Den höga tillgängligheten har att göra med de goda tåg- och vägförbindelserna och inte minst flygförbindelser via Kastrup. Samtidigt finns det mycket kvar att göra inom många områden, miljöanpassning är ett område. I en region med så pass kraftig tillväxt måste planeringen hela tiden ligga steget före för att kunna följa den snabba utvecklingen. Tillväxt genom förbättrad tillgänglighet Öresundsbron har på bara 10 år blivit en viktig kraftkälla till den Skånska tillväxten och visar på betydelsen av kommunikationer. Att fortsätta utveckla och bygga nya broar mellan de olika städerna i Skåne likväl som mellan stad och landsbygd i Skåne är en förutsättning för att Skåne ska kunna fortsätta växa. Tillgängligheten påverkar också näringslivets utveckling i regionen. Många företagare anser att goda kommunikationer är en viktig förutsättning för att de ska kunna fortsätta utveckla sitt företag. På det mer övergripande planet är en ökad Öresundsintegration avgörande för näringslivets konkurrenskraft. Genom att utöka kopplingarna mellan den danska och den svenska sidan utökas också antalet möjliga kontaktpunkter mellan företagare. Det finns en risk för framtida konkurrens mellan Skåne och Själland när det gäller arbetskraften i Öresundsregionen. Själlands befolkning i förvärvsarbetande ålder förväntas minska medan det sker en kraftig tillväxt i Skåne. Försörjningsbördan kommer att öka mer i Själland än i Skåne på grund av en högre andel äldre i befolkningen. Att stärka tillgängligheten i Skåne är ett sätt att öka utbytet mellan de kunskapsintensiva och mindre kunskapsintensiva delarna av näringslivet. Skåne är en geografiskt sammanhållen region, så förutsättningarna borde vara goda. Skåne är också en viktig transitregion för transporter till och från övriga (21)

22 Sverige. När Danmark och Tyskland gemensamt beslutade sig för att etablera Fehmarn bält-förbindelse ökade i ett slag trycket på att även utveckla den befintliga transportinfrastrukturen i Skåne. 16 Pendlingen utvidgar Skåne Det finns en flerkärnighet som gör att större delen av Skånes befolkning har tillgång till en större arbetsmarknad inom ett rimligt avstånd från boendeorten. Detta gör att en stor andel av kommunernas befolkningar pendlar till ett jobb i en annan kommun idag. Andel utpendlare av antalet förvärvsarbetande, högst och lägst andel. Högst andel Förändring Lomma 74,4% 75,7% 76,7% 76,7% 77,6% 3,3% Staffanstorp 73,7% 74,7% 74,5% 74,6% 75,1% 1,4% Burlöv 69,0% 69,7% 69,5% 70,5% 71,5% 2,5% Svedala 67,4% 68,4% 68,9% 69,4% 70,1% 2,6% Vellinge 69,4% 70,0% 69,3% 69,2% 69,5% 0,1% Lägst andel Simrishamn 25,6% 26,5% 28,6% 29,7% 30,2% 4,6% Hässleholm 24,6% 25,6% 25,3% 25,7% 26,9% 2,2% Helsingborg 22,8% 23,2% 23,6% 24,0% 25,2% 2,3% Malmö 21,5% 22,1% 22,1% 22,3% 22,7% 1,2% Kristianstad 18,6% 19,6% 19,9% 20,4% 20,9% 2,3% Källa: SCB Högst andel utpendlare finns i kranskommunerna till Malmö och Lund. I Lomma utgör utpendlarna hela 77,6 procent av det totala antalet sysselsatta. Samtidigt ser vi i tabellen ovan också de kommuner som har en låg andel utpendlare, Helsingborg, Malmö och Kristianstad. Utpendlingen har ökat i alla kommuner under de jämförda åren, något förvånande är den minsta ökningen i Vellinge kommun. En vanlig vardag reser i genomsnitt personer i Skåne kollektivt. Malmö och Lund utgör regionala arbetsplatsområden inom Skåne genom att de attraherar inpendlare från så gott som hela Skåne. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att pendlingen ut ur de större städerna också är stor, exempelvis utgör utpendlarna från Malmö drygt 2/3 av inpendlarna i absoluta tal. 17 Det sker med andra ord ett ständigt utbyte mellan de Skånska kommunerna. (22)

23 Figur 8. Utpendling från tätorter Det är få av de skånska tätorterna som har en arbetspendling som understiger 40 procent av befolkningen. I storstädernas närområden är det tydligt att den absoluta majoriteten av befolkningen pendlar in till arbeten i städerna. Det finns samtidigt skillnader i pendlingen som behöver motverkas. Det finns delar av Skåne som inte är tillräckligt integrerade i den regionala arbetsmarknaden. Det finns också olika arbetsmarknader för kvinnor och män där männen i genomsnitt reser mycket längre till sina arbeten än kvinnorna. Kollektivtrafiken håller ihop Skåne De operationella mål som har ställts upp i det regionala utvecklingsprogrammet och som har bäring på infrastruktur har stark tonvikt på utvecklingen av andra trafikslag än privatbilismen. Därför är det särskilt viktigt att i den framtida planeringen ha fokus på kollektivtrafiken. I Skåne handlar satsningarna i infrastruktur till stor del om att möta en ständigt ökande efterfrågan. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det viktigt att fortsätta utveckla exempelvis regionintegreringen och tillgängligheten genom att bygga bort flaskhalsar inom väg- och järnvägsnätet. (23)

24 Antalet tågresor i Skåne har ökat 10 gånger mellan åren 1982 och 2007, från ungefär 3 till drygt 30 miljoner tågresor per år. Det totala kollektivtrafikresandet i Skåne har bara mellan 2006 och 2008 ökat med 25 procent vilket är mest i landet. (Källa: Tågstrategi för Skåne) Det finns samtidigt en stor potential i att fortsätta utveckla de goda kommunikationerna i Skåne, inte minst mot bakgrund av det övergripande regionala målet om en region i balans. När kollektivtrafikresandet i Skåne län jämförs med andra regioner kan det konstateras att det finns en stor potential för utökning av resandet. 18 I Skåne var antalet kollektivtrafikresor 102 resor per invånare och år, att jämföra med 350 stycken i Stockholms län och 400 stycken i Zürichområdet i Schweiz. Figur 9. Andel översiktsplanlagd mark inom kollektivtrafiknära läge Det gäller att vara medveten om kollektivtrafiken i den fysiska planeringen. En stor del av kommunerna i Skåne har majoriteten av den översiktsplanlagda marken inom befintliga eller framtida kollektivtrafiknära lägen. Samtidigt finns det flera kommuner som har en stor andel planlagd mark som inte är lika tydligt kopplad till kollektivtrafiken. Regeringens beslutade infrastrukturinvesteringar för perioden 2010 till 2021 uppfyller inte regionens efterfrågade behov. Det innebär en ökad risk för en utbyggnad av bilcentrerad bebyggelse eftersom kollektivtrafiken inte byggs (24)

25 ut i den takt som är önskvärd. Sammantaget har detta också en negativ påverkan på fysisk planering såväl i de större städerna som i samtliga Skånes kommuner. Om inte infrastrukturen utvecklas i takt med befolkningsutvecklingen ökar trängseln i och kring de större arbetsmarknaderna och utglesningen ökar i de områden som inte har en tillräckligt stark koppling dit. 19 Idag råder en befolkningsökning i den absoluta majoriteten av de skånska kommunerna men att öka möjligheterna till tidseffektiv pendling är helt avgörande för att denna ska fortsätta på ett hållbart sätt. Tillgängligheten till infrastruktur påverkar bebyggelsens lokalisering. God tillgänglighet ger förutsättningar för en bebyggelse med högre täthet. 20 I dagsläget är hela 80 procent av den mark som finns i stationsnära läge i Skåne obebyggd. 21 Det finns en del hinder för att exploatera all denna mark i dagsläget men potentialen i att utveckla det stationsnära byggandet är stor och skulle kunna ha kraftfulla effekter på resandemönstren i Skåne. I exempelvis Höör har du som boende i stationsnära läge inom 30 minuters restid från stationen tillgång till tio gånger fler arbetstillfällen än de som finns inom kommunens tätort Frågeställningar Hur drar vi nytta av megaprojekten? En etablering av forskningsanläggningen ESS och utvecklingen av Max IV i Lund kommer att påverka hela regionen. Men det gäller att utnyttja möjligheterna på rätt sätt. Att veta vad som efterfrågas och skapa fysiska miljöer som främjar en integrering av forskningsmiljöerna i samhället är en utmaning. Det här gäller även andra megaprojekt, att skapa rätt förutsättningar för spridningseffekter av tillväxten är centralt. Viktiga avvägningar är: Lokala projekt regionala projekt Konkurrens - samverkan Hur kan vi bygga för kollektivtrafiken? Att planera för framtidens kollektivtrafik och strategiska infrastruktur är nödvändigt för att skapa ett hållbart samhälle. Om den fysiska planeringen görs utifrån dagens och framtidens resandemönster skapas förutsättningar för framtida investeringar i infrastrukturen. Det gäller också att kraftsamla kring ett alternativ, att stå gemensamt utåt sett och visa på en Skånsk enighet utifrån en ny gemensam planeringsprocess. Viktiga avvägningar är: Bil - kollektivtrafik Blandade stadsmiljöer funktionsindelade stadsmiljöer Bo nära arbete bo nära naturen (25)

26 4. Strategiskt planeringsunderlag Som framgått tidigare i diskussionsunderlaget finns det många faktorer som har en inverkan på hur den fysiska planeringen och dess processer utvecklas. Det är inte bara de uppenbara områdena som markanvändning och tillgänglighet som vi måste ta hänsyn till. Allt från människors upplevda trygghet till näringslivets behov och preferenser måste vägas in när den bebyggda (och obebyggda) miljön ska utvecklas. För att utveckla städer och regioner i en önskvärd riktning krävs ett helhetstänkande där samhällets samlade strategiska resurser vägs in och deras bidrag till tillväxten analyseras enskilt och tillsammans. PwC har därför valt att belysa regioners och städers utveckling ur ett antal olika kapital som är viktiga att förhålla sig till. Rätt nivå på och förhållande till kapitalslagen som vi här redogör för är en förutsättning för en balanserad tillväxt. Det gäller helt enkelt att ha koll på omvärlden och kontroll på utvecklingen inom de olika kapitalslagen för hur de ska kunna växa. Figur 10. De strategiskt viktiga kapitalen för att skapa en balanserad tillväxt Infrastrukturkapital Demokrati- och medborgarkapital Näringslivskapital Finansiellt kapital Mark- och naturresurskapital Socialt kapital Human- och intellektuellt kapital Kultur- o upplevelsekapital När kapitalen används som ett analysverktyg ger de också möjligheter till en avvägning mellan olika intressen. Om regionen konstaterats prestera bra inom ett område kan fokus läggas på att utveckla ett annat. Traditionellt sett har en stor tonvikt lagts vid det finansiella kapitalet, men i allt högre utsträckning uppmärksammas nu att det är många delar som bidrar till ökningen av tillväxt (26)

27 i en region, vilket leder till ökade intäkter kommuner och regionen. Samtidigt är det finansiella kapitalet fortfarande en förutsättning för insatser inom övriga områden vilket gör det till ett kapital som omfattar alla de andra. Kapitalen löper tvärs igenom de tre teman som presenterats tidigare. Varje kapital har bäring på varje tema och vice versa. Finansiellt kap Mark o naturresurskap Näringslivskap Demokrati o medb.kap Infrastrukturkap Kultur- o upplevelsekap Socialt kap. Human o intell. kap Attraktivitet på alla nivåer Plats för alla? Ett tillgängligare Skåne Nedan har vi gjort en översiktlig koppling till de olika kapitalen och ett antal frågor som vi tycker är värda att lyfta fram i den kommande processens diskussioner. Det bör understrykas att mycket värdeskapande sker i de så kallade mellanrummen dvs. i gränslandet för olika kapital/resursslag. (27)

28 Mark- och naturresurskapital Handlar om användningen av naturresurser såsom luft, mark och vatten samt förekomsten av utsläpp, buller och andra störande inslag. Hur skall dagens typ av samhälle se på markanvändning och fysisk planering? Vilka gamla och nya värden ska vägas in vid markanvändning och dess planering? Hur kan den fysiska planeringen och användningen av mark ta hänsyn till de andra kapitalens (resursslagens) utgångspunkter i ett planeringsperspektiv? Hur bidrar markanvändning och stadsplaneringen till en hållbar energiomställning? Vad innebär den fysiska miljön för den regionala attraktiviteten om 20 år jämfört med i dag? Skall vi planera och bygga tätt eller glest, högt eller lågt, en- eller flerkärnigt? Skall vi bo, arbeta och handla samt rekreera integrerat på samma plats eller skall detta ske på olika platser med transport mellan? Finansiellt kapital Handlar om territoriets (dvs. regionens yta) finansiella utveckling för kommuner, region Skåne, private sektor och ideell sektor samt medborgarnas Ofta mätt skattekraft och tillväxten i länet, (BRP). Tillgång (god) till finansiellt kapital är en förutsättning för att kunna möta kommande utmaningar. Finns det investeringsutrymme - och intresse för investering hos aktörer inom offentlig och privat sektor? Hur kan dessa samverka på nya sätt? Hur får regionen tillgång till utländskt riskkapital inom för olika inverteringar? Ökade inkomster leder till andra boendepreferenser är utbud och efterfrågan rätt anpassat? Kan alla kommuner växa framöver? Och i vilka dimensioner invånare, arbetstillfälle, m.m.? Socialt kapital Handlar om relationer, mötesplatser och processer samt förtroende mellan människor, företag och olika institutioner. God tillgång till talanger. Vad behöver utvecklas gällande att skapa relevanta arenor - fysiska och virtuella arenor (social media) - kopplat till en utvecklad planeringsprocess? Hur får vi in boendepreferenser och rörelsemönster flyttkedjan kopplat till social kapital? Hur kan den fysiska planeringen gällande boende, arbete rekreation och transportlösningar bidra till att underlätta integration? Hur kan blandade och integrerade stadsmiljöer bidra till attraktiva städer som lockar talanger som medborgare och medarbetare till dagens företag? Hur planerar vi för sociala och mänskliga flöden i dagens planeringsprocess? (28)