HUVUDVÄRK? Frågor och svar om huvudvärk hos ungdomar och unga vuxna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUVUDVÄRK? Frågor och svar om huvudvärk hos ungdomar och unga vuxna"

Transkript

1 HUVUDVÄRK? Frågor och svar om huvudvärk hos ungdomar och unga vuxna 1

2 Denna informationsskrift är sammanställd med hjälp av medel från ALLMÄNNA ARVSFONDEN för SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET Av Swea Olofsdotter och Gunnel Mikaelsson HUVUDVÄRK? Frågor och svar om huvudvärk hos ungdomar och unga vuxna ingår som en del i projektet Ungdomar och huvudvärk SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET Med medel från STORT TACK till: Professor Jane Carlsson Professor Lars Edvinsson Docent Karl Ekbom Professor Bo Larsson Företagsläkare Urban Lindblom Docent Mattias Linde Psykomotoriker och avspänningspedagog Linda Hagbarth Skolsköterska och ordförande i Riksföreningen för skolsköterskor Susanne Lingefjärd Hedqvist Emma Alkeryd ung vuxen och yrkesarbetande Cecilia ung vuxen och studerande David Ekholm elitskidskytt och ambassadör för Hjärnfonden Vår oumbärlige, flygande reporter: Journalist och språkkonsult Lennart Järnebrant som gjort alla intervjuer Illustration, formgivning och produktion Per Forsman Grafisk Design & Illustration i Lindome Faktagranskad av professor Lars Edvinsson Språkligt granskad av journalist Lennart Järnebrant Danagårds tryckeri 2010 ISBN ALLMÄNNA ARVSFONDEN Svenska Migränförbundet Banérgatan 55, , Stockholm Telefon fax e-post: hemsida: Denna skrift kan kostnadsfritt hämtas från 2 3

3 Innehåll Några ord på vägen 6 Förord av David Ekholm, elitskidskytt och ambassadör för Hjärnfonden 7 Intervjuer Emma 24 år - i förvärvsarbete 8 Cecilia 22 år - studerande 9 Skolsköterskan svarar på frågor - Susanne Lingefjärd Hedqvist, ordförande för Riksföreningen för skolsköterskor 10 Skolverkets information till gymnasieelever 11 Akademihälsans information till universitetsstuderande 12 Goda råd - professor Jane Carlsson 14 Migrän - docent Mattias Linde svarar på frågor 15 Lovande migränforskning - professor Lars Edvinsson 16 Spänningshuvudvärk - professor Bo Larsson 18 Hortons huvudvärk - docent Karl Ekbom 19 Beskrivningar Är det migrän eller huvudvärk av spänningstyp (spänningshuvudvärk)? 20 Testa dig själv! 21 Så här ser migränanfallets faser ut 22 Utlösande faktorer vid migrän 23 Tröskelteorin 24 Skillnader mellan migrän och huvudvärk av spänningstyp (spänningshuvudvärk) 25 Utlösande faktorer vid huvudvärk av spänningstyp (spänningshuvudvärk) 26 Utlösande faktorer vid Hortons huvudvärk 27 Åtgärder Egenomsorg - Linda Hagbarth, psykomotoriker och avspänningspedagog 28 Vad kan jag göra själv? 29 Bra att ha. 30 När är det dags att söka läkare för huvudvärken? 31 Huvudvärkskalender 32 Slutligen 33 Lästips och hemsidor 34 Egna anteckningar 35 Danagårds tryckeri 2010 ISBN

4 Några ord på vägen Förord Några ord på vägen Med denna bok vill vi inspirera dig: att söka kunskap om din huvudvärk att försöka identifiera vad som utlöser just din huvudvärk att kontakta läkare, när din huvudvärk allvarligt påverkar ditt dagliga liv att satsa på egenomsorg Jag önskar att jag hade haft tillgång till den här boken när jag började få mina migrän- och Horton-anfall. Det dröjde många år innan jag hade fått erfarenhet av hur jag skulle lindra och i viss mån förebygga anfallen. Många av de knep som jag använder mig av finns här, och jag har dessutom hittat en del saker som är nya för mig. Mitt viktigaste råd till er som lider av huvudvärk är att inte låta värken styra över era liv. Fokusera på allt som ni klarar av i stället för på det som är svårt, ni kan åstadkomma fantastiska saker! David Ekholm, elitskidskytt och ambassadör för Hjärnfonden Du har rätt att få känna att det är du och inte huvudvärken som bestämmer i ditt liv Du har rätt att få ett gott bemötande och en fungerande behandling mot din huvudvärk av vårdpersonal Huvudvärk är individuell och du avgör själv när du är nöjd med din behandling Migrän och Hortons huvudvärk går ännu så länge inte att bota, men denna bok vill visa dig att det finns möjligheter att lindra och hantera dessa sjukdomar. Lycka till! önskar Swea Olofsdotter och Gunnel Mikaelsson Svenska Migränförbundet med medel från Allmänna Arvsfonden Swea Olofsdotter Gunnel Mikaelsson 6 7

5 Emma 24 år - i förvärvsbete Cecilia 22 år - studerande. Hennes egen berättelse. I samband med att Svenska Migränförbundet hade ett styrelsemöte i Östersund förra året anordnade man också ett möte för allmänheten om migrän och annan svår huvudvärk. Emma Ackeryd, 24, var en av deltagarna. Hon följde med sin svärmor dit och det ångrar hon inte. -Jag fick lyssna till intressanta föredrag och lärde mig en hel del om migrän, säger hon. Någon, hon minns inte vem, sa att det var dags för personer som har migrän att våga tala öppet om sitt handikapp och inte försöka dölja det. -Det tog jag fasta på när jag senast sökte jobb. Tidigare hade jag inte berättat att jag har migrän förrän jag har fått en anställning, men nu gjorde jag det. Intervjuaren frågade i slutet av samtalet om hon hade något negativt att säga om sig själv. Utan att tveka sa då Emma att hon ibland får migränanfall. -Han lyssnade intresserat och jag fick intrycket att han inte visste så mycket om migrän. Kanske bidrog min uppriktighet till att jag fick jobbet, säger Emma. Lyckligtvis har hon bara behövt gå hem 2-3 gånger när hon har fått migrän på jobbet. Nyligen lade hon sig i vilrummet en timme när hon hade fått ett migränanfall. Chefen var mycket förstående. Det började på högstadiet i 7:an. Huvudvärken, som jag gjorde precis ALLT för att ingen skulle märka. Så pinsamt att vara annorlunda! Jag ville aldrig säga något. Det var många gånger som mina kompisar undrade varför jag gick hem från skolan, träningen och från fester. Förklaringen har de fått långt senare. Hemma har mina föräldrar alltid tröstat och hjälpt mig. Men jag tror ingen av mina föräldrar riktigt förstod. Ingen av dem har migrän, men min mamma har berättat att min mormor ibland hade så ont i huvudet att hon kräktes. Antagligen var det migrän. Tyvärr kan man ärva migränen. Högstadiet passerade, några av mina lärare förstod att jag verkligen hade så ont huvudet att jag var tvungen att gå hem eller lägga mig hos skolsköterskan. Av de lärarna fick jag också ibland chansen att göra om prov, om jag hade varit väldigt dålig just vid det tillfället. Vissa lärare sa bara till mig att jag gjorde mig till för att slippa skriva. Det gjorde mig fruktansvärt ledsen och jag visste inte hur jag skulle förklara. Jag kom i alla fall in på natur på gymnasiet så som jag ville. Jag trivdes bra, men pluggandet efter bra betyg blev mycket hårdare på gymnasiet och min migrän kom oftare och oftare. Som väl var hade vi en jättebra skolsköterska på min skola och i slutet av 1:an när hon hade fått ta hand om mig och mina anfall flera gånger, sa hon att; du MÅSTE söka läkare för det här. Sedan dess har jag kontaktat en neurolog och jag får medicin som hjälper ganska bra. Det var också bra att av läkaren få reda på att det inte är farligt med migrän och att man kan få hjälp på olika sätt beroende på hur sjuk man blir. Min läkare har också uppmuntrat mig att fortsätta med min jazzdans, som jag älskar. Tröttnar jag på jazzdansen skall jag fortsätta med någon annan sorts dans. Dansa SKALL jag! Jag tog studenten och fick rätt bra betyg trots allt. Betygen räckte för att jag skulle komma in på Journalisthögskolan, som var min dröm. Glasögon hjälpte inte Emma har sedan huvudvärksdebuten i årsåldern alltid förstått att hon har migrän. Det beror på att hon har träffat andra personer med liknande symtom som även har blivit diagnostiserade av läkare. -Jag har därför aldrig känt att jag skulle behöva söka läkare för min huvudvärk. Alla i min familj har trott att jag har varit den enda i släkten som har migrän, men sedan min storasyster fick diagnosen nyligen anar vi att migrän har funnits bakåt i släkten. Vi är inte helt hundra på det men jag ska själv forska i denna fråga, säger Emma. Vid ett tillfälle under ungdomsåren sökte hon dock läkare tillsammans med sin mamma. Läkaren kunde inte avgöra vilken sorts huvudvärk hon hade drabbats av men tyckte att hon skulle gå till en optiker och kontrollera synen. Huvudvärken blev dock inte bättre när hon fick glasögon, minns Emma. När hon gick på gymnasiet var det ibland jättejobbigt, men hon tror inte att huvudvärken betydde alltför mycket i det sammanhanget. Hon satt långt bak i klassrummet och fick ibland svår huvudvärk, förmodligen spänningshuvudvärk, när hon försökte följa med det som hände framme vid katedern. Mina lärare visste att jag hade migrän ibland och jag kunde då lägga mig i ett mörkt rum ett tag. När migränanfallen kommer accepterar jag dem helt enkelt. Först kommer synstörningarna -Mina migränanfall är olika hela tiden beroende på vad som 8 Emma Ackeryd utlöser dem. Först får jag synstörningar, sedan kommer värken efter någon halvtimme. Ibland blir jag illamående också, och då händer det att jag tar en värktablett. Hon minns diskussionen om läkemedel på migränmötet, att exempelvis vissa av de äldre medicinerna kan framkalla migrän om man tar dem för ofta. -Jag har ännu inte tagit någon riktig migränmedicin men ska nog testa ett receptfritt läkemedel som min storasyster nyligen ordinerades. Kanske är jag lite norrländskt envis, trots att jag inte har bott i dessa trakter så länge, säger Emma skrattande. På migränmötet i Östersund fick hon ett tips som hon har haft stor nytta av: att föra migrändagbok. - Att jag får migrän när jag har mens har jag förstås känt till länge, men jag är också övertygad om att extrem stress är en utlösande faktor. Tack vare migrändagboken har Emma också identifierat andra utlösande faktorer som ger huvudvärk. -Starka dofter kan ge spänningshuvudvärk, men jag är även mycket känslig för ljus och ljud när jag väl har ett migränanfall. Då vill jag helst ligga i ett tyst och mörkt rum ett tag. Emma har provat sig fram med olika maträtter och drycker. Kaffe visade sig framkalla migrän, så den drycken undviker hon. -Det verkar väl inte så norrländskt, eller hur, säger hon medan hon mumsar på sin semla på Östersunds häftigaste café. -Ibland kan jag ha migrän flera dagar i sträck. Det beror nog på att jag exempelvis har varit orolig för något. Jag drabbas också av vanlig spänningshuvudvärk, som just nu. Jag har nu 2 år kvar tills jag är klar, men jag har redan bestämt vad mitt examensarbete skall bestå av: Just precis, det skall handla om migrän på något sätt. Migrän får jag fortfarande då och då, men jag har blivit mycket mer uppriktig mot mig själv och mot min omgivning. Jag har märkt att det faktiskt inte är så farligt att säga att man har migrän ibland. Jag har tvärtom märkt att många då vågar tillstå att även de har problem av något slag. Många gånger när jag sagt att jag har så ont i huvudet och att det alltid kommer när jag absolut inte har tid att vara sjuk, så har jag fått till svar: Ja, men det är precis så det är för mig också, fast då med min astma, hösnuva eller magkatarr. De flesta människor har någon skavank och det är alltid ovälkommet. Som det är just nu i alla fall, så är det jag som bestämmer i mitt liv, inte migränen. Tveka inte! Berätta! Pröva den medicin som finns! Och framför allt, låt inte migränen bestämma! Cecilia Som egentligen heter något annat 9

6 Skolsköterskan svarar på frågor Skolverkets information till gymnasieelever Skolsköterskan Susanne Lingefjärd Hedqvist arbetar som skolsköterska på Angeredsgymnasiet i Göteborg och är ordförande i Riksföreningen för skolsköterskor. Hon svarar på följande frågor: Hur kan skolsköterskor ta hand om elever med huvudvärk? Rådgivnings-, stöd- och motiveringssamtal med dessa elever är viktiga. Hälsosamtalet med ett frågeformulär, som vi erbjuder alla elever i grundskolan i flera olika årskurser och årskurs 1 på gymnasiet, är ett utmärkt hjälpmedel, bland annat för att få reda på om eleverna har huvudvärk ofta och vad anledningen till den kan vara. Det omfattar den fysiska och psykiska hälsan, hur eleven har det i skolan och i livet. Finns vilrum och möjlighet till enskilt samtal i lugn miljö i skolorna? Det bör finnas vilrum på alla skolor. Vilrummen är till för elever som mår dåligt, till exempel för dem som har svår huvudvärk. Samtal i lugn miljö erbjuder säkert alla skolsköterskor. Det är därför det är så viktigt att se över och anpassa skolhälsovårdens lokaler. Har skolsköterskor tillgång till läkemedel? Ja, men i begränsad omfattning. All utdelning av läkemedel ska dokumenteras i elevens journal. Innan vi delar ut ett läkemedel vid huvudvärk frågar vi om kost, sömn med mera för att försöka kartlägga anledningen till huvudvärken. Har skolsköterskor möjlighet att följa upp elever? När vi observerar att en elev ofta har svår huvudvärk kan vi föreslå ett samtal för att försöka komma fram till vad som kan göras för att hjälpa eleven. Kontaktar skolsköterskan föräldrarna om eleven är omyndig? När det gäller gymnasieelever gör jag normalt inte det vid enstaka tillfällen med huvudvärk. Men om jag behöver hänvisa till skolläkaren eller till vårdcentralen kan det finnas anledning att göra det. Man kan också be eleven berätta själv för sina föräldrar. Det är naturligtvis en annan situation om man arbetar på grundskolan med små barn. Tipsar skolsköterskan om vikten av egenomsorg? Ja, absolut! Vid våra hälsosamtal får eleven ett formulär med frågor som ska besvaras. De handlar om sömnen, matvanorna och mycket annat. Vi diskuterar ingående vad som kan utlösa huvudvärken och annat och vad eleven själv kan göra för att försöka undvika besvären. Sker en utredning om vilken sorts huvudvärk eleven besväras av? Ja, vi frågar hur huvudvärken känns, var den sitter och i vilket sammanhang den brukar sätta in. Vi rekommenderar också eleven att föra dagbok om problemet, inklusive en notering om eventuella mediciner som har tagits. Vid behov bokar vi en tid hos skolläkaren för utredning. Ibland kan vi skicka en remiss till andra läkare. Finns tillgång till skolläkare på alla skolor i landet? I det nya skollagsförslaget framgår att alla elever ska erbjudas skolhälsovård med både skolsköterska och skolläkare. Men jag tror inte att det ser rättvist ut i landet i dag, vare sig med skolsköterskeresurser eller skolläkare, tyvärr. Antalet elever per skolsköterska och skolläkare varierar mycket. Är svår huvudvärk/migrän ett betydande problem bland ungdomar? I Göteborg uppgav 26 procent av flickorna och 11 procent av pojkarna på gymnasiet att de ofta hade huvudvärk (år 2008). Visst är det ett betydande problem! När kan det bli aktuellt med anpassad studiegång? Om en elev har så betydande problem av sin huvudvärk att hon eller han inte klarar sina studier kan det vara en bra lösning. Skolsköterskan Susanne Lingefjärd Hedqvist Vad säger gymnasieförordningen om särskilda stödinsatser? Svar: I kapitel 8 står det bland annat: 1 En elev skall ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kan nå de kunskapsmål som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. För elever som har behov av särskilt stöd får specialundervisning ordnas inom klassen. 1a Åtgärdsprogram Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Kan särskilda stödåtgärder tillämpas på elev med migrän/svår huvudvärk? Svar: Ja Som exempel på stödåtgärder kan nämnas: Göra prov vid annat tillfälle Stödundervisning Reducerat program Minskat antal kurser Läkarintyg med diagnos underlättar bedömning men är inte obligatoriskt. Till vem på skolan vänder man sig? Svar: Rektorn Tala gärna först med klassföreståndaren. Läs mer:

7 Akademihälsans information till universitetsstuderande Företagsläkaren Urban Lindblom på Akademihälsan i Göteborg har tillsammans med övrig personal en stor patientgrupp att ta hand om, cirka studenter som läser vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. -Vi jobbar här för att vi tycker att det är roligt och stimulerande att arbeta med studenter, säger han. Akademihälsan fungerar som en företagshälsovård för studenter och är främst inriktad mot att hjälpa dem som har besvär som orsakar eller påtagligt försämrar studiesituationen. Det kan handla om allt från psykosocial situation till ergonomi på arbetsplatsen. Bland alla dessa studenter finns många som har olika former av huvudvärk. Urban Lindblom berättar att många söker hjälp för huvudvärk. -Ja, mest för spänningshuvudvärk från musklerna i nacke och axlar. Sådana patienter ser vi varje vecka. Balanssinnet kan påverkas av spända nackmuskler och många får då även problem med yrsel. Ibland blir de oroliga för att de har fått en hjärntumör. - Vi gör även hälsoundersökningar och hittar ibland också migrän hos dessa studenter. De söker sällan med direkt frågeställning om migrän, och många är inte medvetna om att de även har migrän. Stress alltför vanligt bland studenter Det händer att studenterna tror att huvudvärken beror på synproblem och glasögonen, men det handlar mer om stress i tillvaron. Vissa som läser de tyngre programmen har mycket hög stressnivå, och stress anses vara den vanligaste orsaken till migrän. Hos 75 procent av migränpatienterna anges att stress kan starta ett anfall. Längre ner på skalan över kända utlösande faktorer ligger bland annat alkohol och menstruationsperioder, men det finns även många andra faktorer som kan utlösa migrän, som dofter och speciell mat. - Vi informerar de studenter som har migrän om detta. Om de tycker att det är svårt att genomföra studierna på grund av migrän brukar det gå bättre sedan de har fått hjälp med olika former av behandling. Många kan få samtalshjälp hos våra egna eller externa psykologer. Stort kontaktnät Akademihälsan ska ge en fortlöpande genomströmningshjälp och behandling och utredning sker därför oftast med några få besök. - Vi har ju inskrivna studenter och det medför begränsningar för oss. De som har svårare besvär och behöver hjälp under längre tid remitterar vi till våra externa terapeuter eller sjukvården, som vi har bra samarbete med, tillägger Urban Lindblom. Personalen på Akademihälsan består av två doktorer: en psykiater och en företagsläkare med invärtes och allmänläkarkompetens, på deltid tre psykologer, två kuratorer med terapeutkompetens och en sjukgymnast och ergonom som också arbetar med akupunktur. Kontaktnätet utanför Akademihälsan, som man kan remittera till, är stort. -Vi möter ibland studenter som på grund av sin migrän har svårt att genomföra sina studier. Men med rätt medicinsk behandling och stresshantering tycker jag att resultatet brukar bli bra, säger Urban Lindblom. Livsstilsfrågor viktiga -Vi har två sjuksköterskor för närvarande på deltid. En av dem har långvarig rutin när det gäller att tala med studenter. Hon har sett och mött allt som kan vara problematiskt för en student, kan man säga, men nu går hon snart i pension. Vår kvarvarande sköterska har haft god lärotid och vi har en ny engagerad erfaren sköterska på väg in. Bland de frågor som studenterna får tips om finns matvanor, sömn, stress, avspänning, motion och alkoholförtäring. Studenter, unga vuxna, har genomsnittligt en hög alkohol- konsumtion och Urban Lindblom har ägnat mycket tid åt föreläsningar om det ämnet. -Jag har i år hållit föredrag om alkohol för samtliga så kallade nollor, som förstaårsstudenterna på Chalmers kallas. Dessutom har alla pubansvariga studenter på både Chalmers och universitetet fått utbildning i ansvarsfull alkoholhantering. Önskvärt med vilrum i universitetets lokaler -Vi är lite osäkra på hur det står till med vilrum numera. Det finns sådana på vissa institutioner men inte på alla. På den punkten borde det kunna bli bättre. Det är viktigt att en person med migrän kan dra sig undan och få lugn och ro ett tag. Migrän är ju en vanlig åkomma så många är drabbade. De flesta går nog hem när de får svår migrän, tror Urban Lindblom. Akutmedicin eller profylaktisk behandling - Akademihälsan kan inte ha en kontinuerlig migränmottagning men när en migräniker kommer dit sätts behandling in. - Jag informerar om vad migrän är och kan sätta in akutläkemedel, till exempel så kallade triptaner, men ofta kan även enklare värkmedicin av speciell typ ge mycket god effekt. Det kan också bli fråga om profylaktisk medicin, det vill säga en förebyggande behandling. Sedan följer jag upp resultatet. Akademihälsan har inte resurser att ta hand om alla migräniker bland studenterna och måste därefter ofta remittera dem, som regel till en vårdcentral. Tidigare hade vi i Göteborg två specialistmottagningar för migräniker och patienter med annan svår huvudvärk, men nu har kommunen förhandlat bort dem. Det är mycket tråkigt, och jag har svårt att finna läkare som kan ta över dessa mottagningar. Vårdcentralläkarna är dock ofta mycket duktiga, men de är hårt belastade, säger Urban Lindblom. Företagsläkaren Urban Lindblom på Akademihälsan i Göteborg 12 13

8 Goda råd Svar på frågor om migrän Leg. sjukgymnasten Jane Carlsson, professor vid Göteborgs universitet, har ägnat mycket av sin forskning åt spänningshuvudvärk hos barn och ungdomar. -Cirka 6 procent av eleverna i låg-, mellan- och högstadiet har så gott som daglig huvudvärk. Hos vuxna i åldrarna 2664 är motsvarande siffra 3 procent. Det är därför viktigt att barn, ungdomar och yngre vuxna får hjälp tidigt, säger hon. Vad händer i hjärnan vid ett migränanfall? Docent Mattias Linde, överläkare i neurologi vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg och vid Norges nationella kompetenscentrum för huvudvärk vid universitetet i Trondheim, berättar att frågan om vad som händer i hjärnan vid ett migränanfall är komplicerad. Ett kort svar är att det finns en förändring i hjärnan redan mellan anfallen, nämligen en påverkan på jonkanalerna. Den är förmodligen medfödd. En viss elektrisk obalans uppstår och cellerna får därför inte tillräckligt mycket energi. De svullnar och kan inte transportera bort signalsubstanser på rätt. Utlösande faktorer Stress, oro, höga ljud, trötthet, hunger, kyla, värme, blåst, starkt ljus, fysisk aktivitet, yrsel och tandgnissel kan ge spänningshuvudvärk. Listan kan göras längre. Vid fel sittställning spänns musklerna i nacke och axlar. Även ett för hårt grepp i pennan kan bidra. Dålig kroppshållning är också en riskfaktor och platta skor bör därför undvikas. Skolarbetet påverkas Var fjärde elev anser att skolarbetet påverkas på grund av spänningshuvudvärk. Men även tv-tittande, dataspel, nedstämdhet, koncentrationsförmågan, sömnen, umgänget med kamrater och trivseln hemma är kopplat till huvudvärken. Barn och ungdomar med huvudvärk har också mer värk i nacke och axlar. Dessutom har de ofta flera, kanske för många, organiserade fritidsaktiviteter, som kan öka stressen. Samarbete med skolsköterskor Jane Carlsson inledde ett samarbete med skolsköterskor, som både elever och föräldrar har stort förtroende för. -Vi utbildade dem i lätt ergonomi och enkel huvudvärksmassage. Dessutom fick de ett avslappningsband. De elever som använde det fick mindre besvär av spänningshuvudvärk än kontrollgruppen. Stress kan inte undvikas men minskas med grundläggande avslappning i vissa situationer. Eleverna kan tränas i olika praktiska moment, exempelvis inför prov. Remiss till läkare för diagnos Elever som ofta har huvudvärk ska gå till skolläkaren eller en neurolog för undersökning. - Är det spänningshuvudvärk eller migrän? Om det är spänningshuvudvärk ska de inte i första hand ha medicin utan få hjälp med avslappning och kanske massage. Det gäller att ta reda på vad det är som framkallar huvudvärken. En dagbok kan vara ett värdefullt hjälpmedel. Där antecknar 14 - Som exempel kan jag nämna värktabletter med antiinflammatorisk kapacitet och de så kallade triptanerna, som är bra. Finns det mediciner mot illamåendet? -Ja, det gör det. Vi glömmer ibland att illamåendet är en del av migränen, så det bästa är att behandla migränen. Om man tar en triptanmedicin som är mot huvudvärken så hjälper den mot illamåendet också. Men visst finns det mediciner som bara är mot illamående, till exempel primperan. Det finns flera. Smärta utan naturlig broms Varför går det så ont, undrar många. Mattias Linde svarar att det inte går att bromsa smärtan vid migrän, det fattas ett smärtfilter. -Det är som om en boxare skulle sänka garden helt och ta emot motståndarens slag utan att försvara sig. Då gör det mer ont. Smärtimpulserna går upp till hjärnan helt utan skydd på vägen. Professor Jane Carlsson. Foto: Johan Wingborg man i vilka situationer man får huvudvärk. -Det gäller att lära sig undvika sådana situationer som ofta ger huvudvärk. Ungdomar med spänningshuvudvärk ägnar sig ofta åt många aktiviteter på fritiden. Det kan vara stressigt och en bra idé är att fundera över om det inte är läge att dra ner på dem. Några viktiga råd Ta reda på om det är migrän eller spänningshuvudvärk. Försök komma fram till vilka analgetika som är lämpliga. Vid migrän ska medicinen finnas till hands varje dag. Smärta föder smärta. Bryt smärtcirkeln. Annars sprider sig smärtan även till andra ställen. Träna inte över din kapacitet. Ta hjälp av en van sjukgymnast. Rätt träning minskar värken. Kombinera avslappnings- och antistressträning med anpassad fysisk träning. Alla gym borde därför ha en erfaren sjukgymnast som konsult. Är migrän en farlig sjukdom? -Jag skulle önska att jag kunde svara nej på den frågan. Det finns risker med migränanfall och det är därför vi arbetar så intensivt med att bromsa anfallen. Risken är att man kan få bestående energibrist i hjärnan, hjärninfarkt till exempel. Det är sällsynt men ungefär lika farligt som att flyga, säger Mattias Linde. Epileptiska anfall kan också uppstå. -Människor som har migrän har ofta andra sjukdomar som kan vara farliga, till exempel depression. Depression är den vanligaste dödsorsaken bland unga människor. Finns mediciner som lämpar sig bäst för ungdomar? Det finns inga särskilda läkemedel för ungdomar utan man använder ett urval av de mediciner som vuxna tar. Docent Mattias Linde 15

9 Lovande migränforskning Lars Edvinsson, internmedicinare vid Lunds universitet, försvarade sin doktorsavhandling år Han hade då bland annat upptäckt tidigare okända nerver i väggen på blodkärl i hjärnan. Ett senare fynd av känselnerver i kärlväggen kommer sannolikt att bli många migränikers hopp om ett nytt, effektivt läkemedel. -Om allt går vägen levereras ansökningshandlingarna till USA:s motsvarighet till vårt Läkemedelsverk, Food & Drug Administration, FDA, inom kort. Och det är inte fråga om en liten pappersbunt som man kan bära under armen, utan det rör sig snarare om en lastbilstransport, säger han. Berättelsen om hur forskningen gick till i början av 1970talet för att syntetisera ett nytt läkemedel mot migrän är en spännande historia. Den brittiske forskaren Pat Humphrey sa då vid en intervju att kunskapen om blodkärlen i hjärnan var mycket knapphändig: - The brain is like a black box, hjärnan är som en svart låda. Lars Edvinsson minns hur det kändes när han år 1975 inviterades till en migränkongress i London och man bad honom berätta om sitt fynd. -Då visste forskarna inget om dessa nerver. Pat Humphrey kom därefter till Lund och vi satt hemma hos mig och talades vid om detta. Jag fick chansen att testa både förstadiet till den första så kallade triptanen, sumatriptan, och även slutprodukten (handelsnamn Imigran) på blodkärl från människa. Vi fick då stöd för att sumatriptan verkligen hade effekt på människa, säger Lars Edvinsson. Men titta, ännu en smärtsignalsubstans, CGRP! År 1984 upptäckte han och hans forskargrupp (Edvinsson 1985, Trends in Neuroscience 8: ) signalsubstansen CGRP och året därpå publicerades fyndet i bland annat Proceedings of the National Academy of Sciences, USA. Lars Edvinsson träffade så småningom en annan framstående forskare och de ville ta reda på vad som frisätts om man stimulerar trigeminusganglier (nerver i hjärnan) på människa. Det visade sig att både substans P och CGRP frisattes. -Vi gjorde många studier på människa och alla visade att det bara var CGRP som frisattes hos migränpatienter. Jag sa då på flera konferenser under 1990-talet att det var dags att glömma substans P i migränsammanhang, men inför döva öron. I början av år 2001 kontaktades han av ett läkemedelsföretag som hade tagit fram en substans som blockerar CGRP. Företaget fick all nödvändig formation och substansen testades därefter på migränpatienter. -Men den substansen kunde bara ges som intravenöst dropp och försöket att få fram den i tablettform misslyckades. Hjärnan storkonsument av syre Blodflödet till hjärnan dirigeras på olika sätt. Cirka 20 procent av den mängd blod hjärtat pumpar ut går till hjärnan, som konsumerar oproportionellt mycket syre. -Ja, det är ett invecklat system. När vi tänker ökar exempelvis blodflödet till de områden i hjärnan som används just för denna uppgift, förklarar Lars Edvinsson. I den fortsatta forskningen hittade han bland annat substans P, som är en smärtmolekyl. Alla läkemedelsföretag satsade under 1990-talet stort på att få fram en substans som Stor skillnad jämfört med triptaner I samma veva började också ett annat läkemedelsföretag, Merck, att arbeta med CGRP. Deras kliniska prövningar med sin CGRP-receptorblockerare telcagepant publicerades år Detta var nu en tablett som kunde tas upp i magtarmkanalen. -Och det verkligt intressanta och avgörande var att telcagepant inte har någon direkt effekt på hjärtat och blodkärlen. Det är den stora skillnaden jämfört med triptanerna, som har en kärlsammandragande effekt. Det är således en 16 kunde blockera substans P. De lyckades, men det visade sig att den inte hade någon som helst effekt på smärtan i samband med migränattacker. -Ja, det var en stor besvikelse för dem och många inom forskningsvärlden. Sedan upptäckte vi ungefär en ny signalsubstans per år, så jag hade fullt upp att göra, säger Lars Edvinsson skrattande. helt annan mekanism bakom telcagepants verkningssätt. I hittills gjorda studier har man jämfört telcagepant med placebo, alltså en verkningslös tablett, och de olika triptanerna (rizatriptan och zolmitriptan). Telcagepant är lika effektivt som triptanerna men har samma biverkningsprofil som placebo. -Det finns många migränpatienter som av olika skäl inte kan ta triptaner och som kan ha stor nytta av telcagepant. Det har också visat sig att patienter som inte får någon effekt av triptaner kan få det av telcagepant. Så jag tror att detta kan bli ett mycket användbart läkemedel till nytta för många med migrän, säger Lars Edvinsson. Många migränpatienter testas Nu pågår så kallade Fas-III-undersökningar, det vill säga man testar några olika doser på patienter i många länder. Snart kommer FDA att få all dokumentation för att ta ställning till om den räcker för ett godkännande. Därefter får den europeiska läkemedelsmyndigheten samma handlingar. -Ja, sedan är det bara att vänta tills dessa myndigheter är klara med genomgången och är beredda att godkänna det nya läkemedlet telcagepant. Sedan triptanerna introducerades för cirka 20 år sedan har inga nya läkemedel tillkommit med specifik indikation migrän. Rapporterna om telcagepant har nu börjat nå de medicinska tidskrifterna. Och det är inte vilka tidskrifter som helst. I den mycket ansedda tidskriften Nature lydde rubriken i maj 2009: Telcagepant provides new hope for people with migraine, telcagepant ger nytt hopp för migräniker. Och i ingressen skrev man att telcagepant kan ge nytt hopp för migräniker som inte passar för behandling med triptaner. När Migränbladets reporter träffade Lars Edvinsson i slutet av november 2009 låg två rapporter på hans bord, en av dem från The Lancet, som också är en av de tyngsta medicinska tidskrifterna. -Det ser onekligen bra ut och jag ser med spänning fram emot den fortsatta forskningen och så småningom rapporten från FDA, säger en nöjd Lars Edvinsson. Professor Lars Edvinsson 17

10 Spänningshuvudvärk Hortons huvudvärk Bo Larsson är leg. läkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri och har sedan 15 år en professur i barns och ungas mentala hälsa vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim. Det mesta av hans forskning har han gjort tillsammans med kollegor och doktorander i Uppsala. -Professor Jane Carlsson i Göteborg, psykologkolleger i Uppsala och jag har gjort flera studier tillsammans om effekterna av skolsköterskors behandling under skoltid av elever på högstadiet och gymnasiet. Det är en standardiserad behandling cirka 45 minuter ett par gånger i veckan som ges under 6-8 veckor. Eleverna får då lära sig olika slags metoder för att ta udden av huvudvärken alldeles innan den bryter ut, säger Bo Larsson. Han har även under många år i Uppsala studerat olika modeller när exempelvis psykologstudenter har kommit till skolan och behandlat mindre grupper med avslappningsövningar under 7-8 träffar i cirka 2 månader. -Sedan fortsatte vi med individualiserad träning. Poängen med gruppbehandling är att den är kostnadseffektiv. Avslappningsövningar ger bäst resultat Jämförelser har gjorts mellan elever som endast har registrerat sin huvudvärk, andra som har fått systematisk information (varför man får huvudvärk och vad man kan göra åt det) och elever som har fått behandling med avslappningsövningar när de har haft huvudvärk. -Vid alla jämförelser har avslappningsövningarna givit bäst resultat, och detta är väldokumenterat. Behandlingen fungerar och man hjälper verkligen ungdomarna i skolan att lindra huvudvärken! Hur ser då eleverna på denna form av behandling? Är de skeptiska? -Nej, inte alls. Vi frågade för många år sedan ungdomar om vilken behandling de helst ville ha om de hade huvudvärk. - Avslappningsövningar kom på första plats, före mediciner, akupunktur och annat. Skolsköterskorna är också enligt en större svensk studie helt ense med oss om att avslappningsträningen är bäst och effektivast. De vill också gärna hjälpa eleverna med detta, säger Bo Larsson. - Idealet vore att samla dessa elever efter skoldagens slut för denna typ av behandling. De flesta elever som brukar ha huvudvärk har det även under skoltid och senare på kvällen. I mitten och mot slutet av veckan brukar det vara som värst. Överkonsumtion av läkemedel inget tonårsproblem Tonåringar med frekvent huvudvärk som Bo Larsson träffat i forskningssammanhang är enligt hans mening ganska konservativa när det gäller läkemedel. De säger att de har provat Ipren, Alvedon och annat och att dessa läkemedel fungerar för stunden, men sedan kommer huvudvärken tillbaka igen. - Enligt min erfarenhet är missbruk av läkemedel vid huvudvärk knappast ett tonårsproblem utan snarare ett problem bland vuxna med många års erfarenhet av huvudvärk. Flertalet av de ungdomar som Bo Larsson har träffat i samband med sin forskning har haft huvudvärk minst en gång i Professor Bo Larsson veckan eller var och varannan dag under minst ett halvt eller ett år. De hade kronisk spänningshuvudvärk eller migrän eller en blandning av dem. - Ungdomar med ofta återkommande huvudvärk blir lättare irriterade, får svårare med koncentrationen och i värsta fall måste de vara hemma från skolan. Men de är förvånansvärt sällan borta från skolan. Nya omarbetade boken Bo Larsson är redaktör för boken Migrän och spänningshuvudvärk hos barn och tonåringar. Han berättar att den andra upplagan, som utkom förra året, har blivit mycket bättre. -Vi har tidigare producerat en CD för självhjälpsbehandling, som är avsedd för tonåringar och vuxna, eftersom vi vet att avslappningsövningar är en effektiv behandlingsform. Ambitionen är att denna behandling ska kunna ges som en naturlig del av skolhälsovården. Vi vet att den hjälper flertalet elever. Men skolsköterskorna måste få utbildning för det räcker inte att bara sätta materialet i händerna på dem. Ett av målen är att införliva avslappningsmetoden i skolhälsovården. - Skolsköterskorna är många gånger den första professionella instansen för elever med återkommande huvudvärk. Smärtstillande läkemedel är en god hjälp på vägen men för dem som har återkommande huvudvärk under en längre tid måste man göra mer. Därför är behandling med avslappningsträning ett viktigt komplement. Självhjälpsbehandling via Internet Bo Larsson tror att det bara är en tidsfråga innan självhjälpsbehandling via Internet blir vanlig. Men forskningen visar att man behöver begränsat stöd av någon som kan lära ut behandlingsmetoden. - Frekvent spänningshuvudvärk är ett starkt underbehandlat och negligerat problem bland barn och unga. Eleverna kanske får bra information om läkemedelsbehandling och goda råd om att äta rätt, sova på regelbundna tider och försöka stressa mindre. Men med hjälp av avslappningsbehandling kan de nå betydligt längre för att lindra sin huvudvärk, menar Bo Larsson. Det finns mer än 100 olika former av huvudvärk. Av dessa är Hortons huvudvärk en av de absolut mest smärtsamma. Patienter har beskrivit den på ett drastiskt sätt: det känns som om en kniv skulle stickas in i ena ögat. -Några av mina patienter som har haft erfarenhet av andra svåra smärttillstånd, som njursten, har sagt att Hortons huvudvärk är minst lika svår, säger docent Karl Ekbom, en av Sveriges främsta specialister inom området. Migrän drabbar uppskattningsvis cirka en miljon personer i Sverige, mest kvinnor, men upp mot 80 procent av de cirka personer i Sverige som har Hortons huvudvärk är män. Det är en anfallsvis uppträdande sjukdom som kommer i perioder och skiljer sig från migrän i flera avseenden. -Den kommer gärna rytmiskt i form av korta attacker en eller flera gånger per dygn, inte sällan nattetid, säger Karl Ekbom. Kan medföra svårt lidande Symtomen är korta, intensiva attacker av värk i trakten av ena ögat och återkommer så gott som varje dygn under perioder på veckor eller månader. Sjukdomen inträffar ofta första gången i årsåldern. Ett fåtal patienter har besvär året runt, kronisk Horton, vilket är ett svårt lidande. -Värken sätter så gott som alltid in på samma ställe och beskrivs ibland som nästan olidlig. Det är därför inte så konstigt att den till och med har kallats självmordshuvudvärken. Migräniker vill gärna ligga i ett mörkt, tyst rum när attackerna sätter in, men Hortonpatienter kan i allmänhet inte göra det. De blir ofta rastlösa och vankar av och an under anfallet. Illamående och kräkningar är inte så vanliga, till skillnad från vad fallet är vid migränanfall. -Migränanfall kan vara i många timmar eller till och med i flera dagar, men Hortonvärken brukar sitta i mellan 15 minuter och tre timmar. Det är ett av de säkraste tecknen på att det är fråga om Hortons huvudvärk, menar Karl Ekbom. Kanske ärftlig sjukdom? Flera forskarlag undersöker om det finns en ärftlig komponent bakom Hortons huvudvärk. -Ja, risken att få sjukdomen är större bland nära släktingar till en Hortonpatient. Det har till och med rapporterats om en amerikansk familj där sjukdomen uppträdde i tre generationer. Men flertalet Hortonpatienter har inte någon påvisbar ärftlighet för sjukdomen. Migrän är däremot oftast genetiskt betingad, berättar Karl Ekbom. Flera behandlingsaltenativ Vad finns det då för behandlingsmöjligheter? Ja, det handlar om både akutbehandling och förebyggande behandling. Det första så kallade triptanläkemedlet, sumatriptan (Imigran), är mycket effektivt mot akut Hortonvärk, särskilt injektionsformen. Effekten sätter in redan inom minuter och fungerar bra även vid längre tids behandling. -Ett alternativ är ren 100-procentig syrgas, som inandas på lös ansiktsmask. Vi brukar ibland prova ut syrgasen på sjukhus under något dygn och om behandlingen ger gott resultat kan den också prövas i hemmet. Vanliga värktabletter har i allmänhet inte tillräckligt god effekt vid akuta attacker. Bland de förebyggande läkemedlen är Isoptin (verapamil) ett förstahandsmedel, som kan kombineras med Imigran. Andra alternativ är exempelvis prednisolon, ett kortisonpreparat, och så kallade serotoninhämmare, som dock kan resultera i aptitökning och ökad kroppsvikt. Litium har också god effekt vid kronisk Hortons huvudvärk. -Vissa läkemedel om används mot epilepsi har också visat god effekt. De är dock ännu inte formellt godkända för behandling av Hortons huvudvärk, tillägger Karl Ekbom. Ingen allvarlig sjukdomsprocess bakom Han betonar att Hortonvärken inte är farlig, även om den gör förtvivlat ont. -Det kan vara till viss tröst för patienter med Hortons huvudvärk och de närmast anhöriga. Jag rekommenderar dessa patienter att söka hjälp av en neurologspecialist, säger Karl Ekbom avslutningsvis. Docent Karl Ekbom 18 19

11 Är det migrän eller spänningshuvudvärk? Migrän utan aura Spänningshuvudvärk Värken sitter över hela huvudet, som en mössa. Tinningar och nacke brukar också ömma. Svår huvudvärk under 4-72 timmar hos vuxna, hos barn 1/2-24 timmar. Ljuskänslighet Värken sitter oftast på ena sidan av huvudet och upplevs ofta som pulserande och dunkande. Huvudvärk i 30 minuter till flera dagar Smärtan upplevs som molande, ihållande, åtstramande och tryckande. Ljudkänslighet Blekhet Illamående och kräkningar Spänningshuvudvärk upplevs ofta som molande, tryckande och ihållande. Den beskrivs ofta som ett åtstramande band runt huvudet och kan vara mellan 30 minuter och flera dagar. Den medför inte illamående men aptitlöshet kan förekomma. Spänningshuvudvärken förbättras ofta av normal fysisk aktivitet. Migrän utan aura är en attackvis förekommande huvudvärkssjukdom som kännetecknas av en mycket smärtsam pulserande huvudvärk. Huvudvärken sitter ofta i halva huvudet och varar mellan 4 och 72 timmar. Huvudvärken förvärras av normal fysisk aktivitet och åtföljs ofta av illamående, ljus- och ljudkänslighet. Utförliga beskrivningar av migrän och huvudvärk av spänningstyp finner du i boken Migrän kliniska aspekter av Carl Dahlöf, Mattias Linde och Pia Linton Dahlöf. Migrän med aura Huvudvärk som ovan, men dessutom förkänningar Ljusblixtar, synfältsbortfall, domningar Har du migrän? Testa dig själv! När du har huvudvärk, brukar du: Ja Nej Märka genom till exempel humörsvängningar, att huvudvärken är på gång? Se ljusblixtar ungefär en timme innan huvudvärken börjar? Migrän med aura innebär att ett 5 till 20 minuter långt förstadium till migränanfallet uppträder, vanligen i form av synupplevelser som blixtar eller synbortfall. Därefter följer en mycket smärtsam pulserande huvudvärk. Huvudvärken sitter ofta i halva huvudet och varar mellan 4 och 72 timmar. Huvudvärken förvärras av normal fysisk aktivitet och åtföljs ofta av illamående, ljus- och ljudkänslighet. Migrän med aura uppträder attackvis och kan också bestå av enbart aura. Ha svår huvudvärk som ofta börjar på ena sidan av huvudet? Må illa så att du ibland måste kräkas? Bli känslig för ljud och ljus? Få en dunkande huvudvärk som förvärras av enkel fysisk ansträngning, till exempel gå i trappor? Ha huvudvärk som varar mellan 3 timmar och 3 dygn? Svarar du ja på minst 3 av frågorna, kan det vara migrän. Kommer huvudvärken så ofta, att din vardag blir påverkad, rekommenderar vi dig att ta kontakt med läkare

12 Så här ser migränanfallets faser ut Har du konstaterad migrän kan någon eller några av dessa faktorer utlösa ett migränanfall. Huvudvärk AVSLAPPNING EFTER STRESS HELGMIGRÄN HORMON- OREGELBUNDEN SVÄNGNINGAR SÖMN Aptit Vakenhet/sömn Ljustolerans Ljudtolerans Lukttolerans Vätskebalans Begär Gäspning Ökad varseblivning Vätskeansamling Matleda/illamående Sömnig/gäspning Ljuskänslighet Ljudkänslighet Luktkänslighet Kräkning Djup sömn Begränsad aptit Trött Känslig Upprymd Nedstämd Urinutsöndring Aptit Vakenhet/sömn Ljustolerans Ljudtolerans Lukttolerans Vätskebalans MUSKEL- SPÄNNINGAR t ex nacke Utlösande faktorer TRIGGERS VID MIGRÄN SINNESINTRYCK ljud, ljus, doft och temperatur Normalt I Försymtom (prodromal) II Aura III Huvudvärk 4-72 tim IV Upplösning V Återhämtning (postdromalt) Normalt Bearbetat från Blau JN Lncet 1992;339: PSYKISK ANSPÄNNING t ex oro, rädsla, ilska VISSA FÖDOÄMNEN, ALKOHOL OCH OJÄMN BLODSOCKERNIVÅ VÄDEROMSLAG, ÅSKA OCH BLÅST På denna schematiska bild kan du se exempel på de vanligaste fenomenen som kan uppträda vid ett migränanfall. Kanske känner du igen någon eller några av dessa beskrivningar när du själv har migrän. Utförliga beskrivningar finner du i boken: Migrän Kliniska aspekter Av Carl Dahlöf, Mattias Linde och Pia Linton Dahlöf 22 23

13 Tröskelteorin Skillnader mellan migrän och spänningshuvudvärk Migräntröskel STRESSAT SUTTIT FÖR LÄNGE VID DATORN SOVIT FÖR LITE/FÖR MYCKET HOPPAT ÖVER MÅLTID MIGRÄN- ANFALL Tröskelteorin bearbetat efter MacGregor Cephalalgia 1996; 16(1):11-21 Som du ser kan du ibland hoppa över en måltid utan att få migrän men med ökat antal utlösande faktorer ökar också risken att få ett migränanfall Migrän utan aura och migrän med aura Värken är oftast halvsidig och kan inledas med synstörningar (aura). Värken är pulserande. Värken varar mellan 3 och 72 timmar för ungdomar och mellan 4 och 72 timmar för vuxna. Man blir känslig för ljud, ljus och dofter. Det är vanligt med illamående och/eller kräkningar. Man blir sämre av fysisk aktivitet, exempelvis av att gå i trappor. Migrän är ofta ärftligt. Man kan vakna med fullt utbrutet migränanfall. Har man migrän kan migränanfallet utlösas av till exempel stress, hormonsvängningar, väderomslag och utebliven måltid procent av dem som har migrän har migrän med aura (till exempel synstörningar). Under ett migränanfall vill man helst vara i ett tyst, svalt och mörkt rum och slippa prata. Spänningshuvudvärk Värken sitter över hela huvudet som en trång mössa. Värken är molande. Värken kommer och går och varar mellan 30 minuter och flera dagar. Man är inte särskilt känslig för ljud, ljus och dofter. Man blir inte illamående och kräks inte. Man blir inte sämre av fysisk aktivitet, den kan tvärtom lindra. Spänningshuvudvärk är troligen inte ärftlig. Spänningshuvudvärk börjar vanligen fram på dagen. Spänningshuvudvärk kan exempelvis orsakas av stress, oro, felaktig kroppshållning, bett- och brytningsfel. Spänningshuvudvärk ger ingen aura. Har man spänningshuvudvärk vill man gärna hitta något slags avslappning, till exempel lyssna på musik

14 Spänningshuvudvärk. Kanske någon eller några av dessa orsaker stämmer på dig. För den som har Hortons huvudvärk och befinner sig i en huvudvärksperiod, kan följande faktorer vara utlösande: SYN- OCH BRYTNINGSFEL STRESS till exempel prestationsångest och dåliga relationer BETTFYSIOLOGI till exempel bita ihop och gnissla tänder VÄRME exempelvis upphetsning så att man blir varm KYLA exempelvis kallt drag mot huvudet DATOR- ARBETE Orsaker till SPÄNNINGS- HUVUDVÄRK TRÖTTHET, SÖMN- STÖRNINGAR ALKOHOL även i mycket små mängder Utlösande faktorer vid HORTONS HUVUDVÄRK SÖMN även i normal mängd 8 tim/natt OLÄMPLIG ARBETSSTÄLLNING DEPRESSION LÄKEMEDEL till exempel Panodil och Alvedon LIVSMEDELSTILLSATSER som bland annat nitrat och natriumglutamat DÅLIG ARBETSBELYSNING Hortons huvudvärk förekommer hos 0,1 procent av landets befolkning 26 27

15 Egenomsorg Vad kan jag göra själv? Vad innebär egenomsorg? - Egenomsorg är den omtanke du kan ägna åt dig själv i vardagen för att må så bra som möjligt. Egenomsorg kan vara att samla på små guldkorn som till exempel solglimtar, fågelsång, blommor eller leenden. Egenomsorg kan även vara att du unnar dig en vilostund, går och tränar, tar ett varmt bad med en doftande tvål, lyssnar på vacker musik eller gör en avspänningsövning. Sedan kan egenomsorg också vara att du kostar på dig god mat, massage eller en spa-dag. Vad innebär rörelseglädje? - Rörelseglädje får du när du ägnar dig åt lustfylld rörelse rörelse som du tycker om. Det kan vara att dansa, promenera, jogga, åka skridskor eller skidor, att gympa eller spela bandy. Rörelse ökar de hormoner som får dig att vara i balans, må bra och hålla dig frisk. Om man är väldigt spänd och bestämmer sig för att börja med avspänning, vad kan man uppleva då? - Ofta känner man att man blir lugnare och får bättre självkänsla och självförtroende. Sömnen kan bli lugnare och spänningarna i axlar, nacke och käkar minskar. Som med all träning kan man få träningsvärk av att träna avspänning. Träningsvärken kan göra att man blir mera uppmärksam på sin kropp och sina känslor, både de glada och positiva och de negativa och trista. När du blir mer uppmärksam på din kropp och dina känslor kan du börja påverka dem i positiv riktning så att du kommer att må bättre. Du kan ta itu med problemen när du ser dem tydligare. Avspänning leder till återhämtning och mer energi när du behöver den. REGELBUNDEN SÖMN PRATA MED DIN TANDLÄKARE OM BETTSKENA MOTION SOM GER GLÄDJE VAD KAN JAG GÖRA SJÄLV? REGELBUNDNA MÅLTIDER SYN- UNDER- SÖKNING Vad händer med en spänd muskel? - En spänd muskel har svårare att jobba effektivt. Därför blir du snabbare trött och får sämre ork. Spänningen gör att blodgenomströmningen blir sämre och slaggprodukter som tex mjölksyra kan orsaka smärta. Om musklerna är spända en längre tid kan du få inflammationer som ger värk som måste behandlas med medicin. ARBETSSTÄLLNING OCH BELYSNING AVSPÄNNING PAUSER Vad händer med en avspänd muskel? - En avspänd muskel kan jobba effektivt så att du bara gör av med den energi som behövs till varje rörelse. Musklerna kan återhämta sig efter påfrestningar som arbete eller träning och blir då starkare än förut. Blodet förser musklerna med den energi och syre de behöver och slaggprodukter rensas bort efterhand. Linda Hagbarth, psykomotoriker och avspänningspedagog. Var uppmärksam på NÄR du får huvudvärk. Vad har du ätit? Hur har du sovit? Har du haft mycket att göra? Har du känt dig frustrerad över något? Har du suttit för länge vid datorn? 28 29

16 Bra att ha... När är det dags att söka läkare för sin huvudvärk? Svar: När huvudvärken påverkar din vardag och ditt liv är det dags att gå till doktorn. Solglasögon och keps är bra att använda då solen glittrar på havet eller i snön eller bara allmänt när solen skiner Ögonbindel är bra att ha om du vill stänga ute ljuset Öronproppar är bra att ha för att stänga ute oönskat ljud Kall- och varmkudde (finns att köpa på apoteket) är bra att ha att lägga iskall på pannan vid huvudvärk eller att lägga varm på spänd nacke Exempel på vilka du kan kontakta: Skolhälsovården Studenthälsan Företagsläkaren Vårdcentralens läkare Neurolog huvudvärksspecialist Före läkarbesöket, fundera gärna på följande frågor: Hur länge har du haft huvudvärk? Gör det ont hela tiden eller kommer huvudvärken i attacker? Kan du beskriva huvudvärkens karaktär, till exempel pulserande eller molande? Finns det någon i din familj/släkt som har huvudvärk? Fyll gärna i hela eller delar av huvudvärkskalendern på nästa sida och ta med den och visa den när du träffar din läkare. Vattenflaska är bra att ha om du exempelvis måste ta medicin Bra att ha är även rätt anpassad medicinering efter rätt diagnos! 30 31

17 Huvudvärkskalender Slutligen Ordinerad medicin Datum för ordinationen Återbesök den Namn Det är mycket vanligt att både ungdomar och vuxna har spänningshuvudvärk mellan migränattackerna. Spänningshuvudvärk är dessutom en vanlig utlösande faktor när det gäller migrän. Migrän ger sedan i sin tur spänningshuvudvärk. Detta kan bli en ond cirkel. Det blir svårt att skilja på huvudvärkstyperna och då är risken stor för överkonsumtion av läkemedel. Överkonsumtion av läkemedel kan ge huvudvärk. Vår erfarenhet är att för att komma tillrätta med denna typ av läkemedelsutlösta huvudvärk behöver man få hjälp av huvudvärkskunnig sjukvårdspersonal. I denna situation är det viktigt att i första hand behandla spänningshuvudvärken. När spänningshuvudvärken är utredd och behandlad ska migränen utredas och behandlas. Migrän och spänningshuvudvärk är också mycket vanligt var för sig. Med kunskap kan huvudvärkssituationen bara bli bättre. Vi vill med denna informationsskrift inspirera till fortsatt kunskapsinhämtande. Än är inte migrängåtan löst! Markera datum för anfallen och ange med en siffra hur starka de är: 1=Lätt anfall 2=medelsvårt anfall 3=Svårt anfall Help JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI Help, I need somebody Help, not just anybody Help, you know I need someone, help When I was younger, so much younger than today I never needed anybody s help in anyway But now these days are gone, I am not so self-assured Now I find I ve changed my mind and opened up the doors John Lennon & Paul McCartney AUG SEPT OKT NOV DEC 32 33

18 Lästips och hemsidor Egna anteckningar Lästips och hemsidor Böcker: Maskerad - migränfri på Piazza Navona Eva Ermenz Mindre Migrän Mera Liv Åsa Stenström Svenska Migränförbundet Migrän kliniska aspekter Carl Dahlöf Mattias Linde och Pia Linton-Dahlöf Huvudvärk fakta, frågor och svar Carl Dahlöf, Mattias Linde och Ulf Schenkmanis Film om migrän: Förlorade dagar: VHS och DVD Svenska Migränförbundet Hemsidor: Migrän och spänningshuvudvärk hos barn och tonåringar Bo Larsson Migrän och annan huvudvärk Anne M. Wolland Migrän Carol A Foster Avspännings-cd: God dag och god natt Linda Hagbarth Relaxoteket Svenska Migränförbundet Avslappning vid huvudvärk (nyutgåva inom kort) Bo Larsson 34 35

19 SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET Med medel från ALLMÄNNA ARVSFONDEN Sprid gärna denna informationsskrift! 36

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän.

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. 1 Huvudvärk. Vi har alla haft det huvudvärk. Ibland känns det som om huvudet skulle sprängas, ibland som en lång, molande

Läs mer

Har du huvudvärk? Det har vi!

Har du huvudvärk? Det har vi! Har du huvudvärk? Det har vi! Varför har jag huvudvärk? Huvudvärk är oftast ofarlig och något som de allra flesta människor haft. Vanligtvis utlöses huvudvärk av spänningar, till exempel för att man gnisslar

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm Vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn under 18 år inte

Läs mer

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän Patientinformation Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

HAR DU MIGRÄN? Patientinformation om migrän

HAR DU MIGRÄN? Patientinformation om migrän HAR DU MIGRÄN? Patientinformation om migrän AstraZeneca AB 2009 Denna skrift är framtagen av AstraZeneca AB i samarbete med Mattias Linde, verksamhetschef vid Cephalea Huvudvärkscentrum i Göteborg. Tryck:

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga MIGRÄN

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga MIGRÄN HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga MIGRÄN 1 T4019, ruotsi Svara genom att ringa in siffran framför lämpligt alternativ. Ni kan ringa in även flera alternativ. Om inget alternativ

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm Patientinformation Patientinformation Amlodipin Ibuprofen ratiopharm ratiopharm vid vid behandling av av tillfällig högt blodtryck inflammation och kärlkramp och smärta, feber Observera! Kontakta läkare

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Migrän. Det finns en bra sak och det är ju det, när anfallet är förbi och det känns så underbart! www.migreeni.org

Migrän. Det finns en bra sak och det är ju det, när anfallet är förbi och det känns så underbart! www.migreeni.org Migrän Det finns en bra sak och det är ju det, när anfallet är förbi och det känns så underbart! www.migreeni.org Leta efter en förklaring till din huvudvärk Ett viktigt första steg för att du ska ha kontroll

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk

Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk Vad händer i kroppen när man får mens? en liten skrift om mens och mensvärk En liten informationsskrift med basfakta om mens och mensvärk Framtagen av Orion Pharma AB och faktagranskad av gynekolog Bo

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder Apotekets råd om Värk i muskler och leder Värk i muskler och leder är vanliga åkommor som kan bero på olika saker. Led- och muskelskador hänger till exempel ofta ihop med idrott och motion. Den vanligaste

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK

En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK En tablett mot mensvärk. Räcker hela dagen. När du har mensvärk och har andra planer INFORMATION TILL DIG OM MENS OCH MENSVÄRK Här får du svar på frågor som: Vad händer i kroppen och varför får man mens?

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Lättläst om Neurofibromatos. Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Neurofibromatos. Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Neurofibromatos, typ1, ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

SPÄNNINGSHUVUDVÄRK. 18.15 "Gråt och tandagnisslan" Tandläkare Ingela Johansson, Tandläkarna, Mariehamn

SPÄNNINGSHUVUDVÄRK. 18.15 Gråt och tandagnisslan Tandläkare Ingela Johansson, Tandläkarna, Mariehamn SPÄNNINGSHUVUDVÄRK 18.00 Inledning. Allmänt om huvudvärk. 18.15 "Gråt och tandagnisslan" Tandläkare Ingela Johansson, Tandläkarna, Mariehamn 18.50 "Muskelskurkar" Fysioterapeut Birgitta Lundin, Cityläkarna,

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI J Z AKUPUNKTUR-TERAPI Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur

Läs mer

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten) 11. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer