HUVUDVÄRK? Frågor och svar om huvudvärk hos ungdomar och unga vuxna

Transkript

1 HUVUDVÄRK? Frågor och svar om huvudvärk hos ungdomar och unga vuxna 1

2 Denna informationsskrift är sammanställd med hjälp av medel från ALLMÄNNA ARVSFONDEN för SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET Av Swea Olofsdotter och Gunnel Mikaelsson HUVUDVÄRK? Frågor och svar om huvudvärk hos ungdomar och unga vuxna ingår som en del i projektet Ungdomar och huvudvärk SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET Med medel från STORT TACK till: Professor Jane Carlsson Professor Lars Edvinsson Docent Karl Ekbom Professor Bo Larsson Företagsläkare Urban Lindblom Docent Mattias Linde Psykomotoriker och avspänningspedagog Linda Hagbarth Skolsköterska och ordförande i Riksföreningen för skolsköterskor Susanne Lingefjärd Hedqvist Emma Alkeryd ung vuxen och yrkesarbetande Cecilia ung vuxen och studerande David Ekholm elitskidskytt och ambassadör för Hjärnfonden Vår oumbärlige, flygande reporter: Journalist och språkkonsult Lennart Järnebrant som gjort alla intervjuer Illustration, formgivning och produktion Per Forsman Grafisk Design & Illustration i Lindome Faktagranskad av professor Lars Edvinsson Språkligt granskad av journalist Lennart Järnebrant Danagårds tryckeri 2010 ISBN ALLMÄNNA ARVSFONDEN Svenska Migränförbundet Banérgatan 55, , Stockholm Telefon fax e-post: kansliet@migran.org hemsida: Denna skrift kan kostnadsfritt hämtas från 2 3

3 Innehåll Några ord på vägen 6 Förord av David Ekholm, elitskidskytt och ambassadör för Hjärnfonden 7 Intervjuer Emma 24 år - i förvärvsarbete 8 Cecilia 22 år - studerande 9 Skolsköterskan svarar på frågor - Susanne Lingefjärd Hedqvist, ordförande för Riksföreningen för skolsköterskor 10 Skolverkets information till gymnasieelever 11 Akademihälsans information till universitetsstuderande 12 Goda råd - professor Jane Carlsson 14 Migrän - docent Mattias Linde svarar på frågor 15 Lovande migränforskning - professor Lars Edvinsson 16 Spänningshuvudvärk - professor Bo Larsson 18 Hortons huvudvärk - docent Karl Ekbom 19 Beskrivningar Är det migrän eller huvudvärk av spänningstyp (spänningshuvudvärk)? 20 Testa dig själv! 21 Så här ser migränanfallets faser ut 22 Utlösande faktorer vid migrän 23 Tröskelteorin 24 Skillnader mellan migrän och huvudvärk av spänningstyp (spänningshuvudvärk) 25 Utlösande faktorer vid huvudvärk av spänningstyp (spänningshuvudvärk) 26 Utlösande faktorer vid Hortons huvudvärk 27 Åtgärder Egenomsorg - Linda Hagbarth, psykomotoriker och avspänningspedagog 28 Vad kan jag göra själv? 29 Bra att ha. 30 När är det dags att söka läkare för huvudvärken? 31 Huvudvärkskalender 32 Slutligen 33 Lästips och hemsidor 34 Egna anteckningar 35 Danagårds tryckeri 2010 ISBN

4 Några ord på vägen Förord Några ord på vägen Med denna bok vill vi inspirera dig: att söka kunskap om din huvudvärk att försöka identifiera vad som utlöser just din huvudvärk att kontakta läkare, när din huvudvärk allvarligt påverkar ditt dagliga liv att satsa på egenomsorg Jag önskar att jag hade haft tillgång till den här boken när jag började få mina migrän- och Horton-anfall. Det dröjde många år innan jag hade fått erfarenhet av hur jag skulle lindra och i viss mån förebygga anfallen. Många av de knep som jag använder mig av finns här, och jag har dessutom hittat en del saker som är nya för mig. Mitt viktigaste råd till er som lider av huvudvärk är att inte låta värken styra över era liv. Fokusera på allt som ni klarar av i stället för på det som är svårt, ni kan åstadkomma fantastiska saker! David Ekholm, elitskidskytt och ambassadör för Hjärnfonden Du har rätt att få känna att det är du och inte huvudvärken som bestämmer i ditt liv Du har rätt att få ett gott bemötande och en fungerande behandling mot din huvudvärk av vårdpersonal Huvudvärk är individuell och du avgör själv när du är nöjd med din behandling Migrän och Hortons huvudvärk går ännu så länge inte att bota, men denna bok vill visa dig att det finns möjligheter att lindra och hantera dessa sjukdomar. Lycka till! önskar Swea Olofsdotter och Gunnel Mikaelsson Svenska Migränförbundet med medel från Allmänna Arvsfonden Swea Olofsdotter Gunnel Mikaelsson 6 7

5 Emma 24 år - i förvärvsbete Cecilia 22 år - studerande. Hennes egen berättelse. I samband med att Svenska Migränförbundet hade ett styrelsemöte i Östersund förra året anordnade man också ett möte för allmänheten om migrän och annan svår huvudvärk. Emma Ackeryd, 24, var en av deltagarna. Hon följde med sin svärmor dit och det ångrar hon inte. -Jag fick lyssna till intressanta föredrag och lärde mig en hel del om migrän, säger hon. Någon, hon minns inte vem, sa att det var dags för personer som har migrän att våga tala öppet om sitt handikapp och inte försöka dölja det. -Det tog jag fasta på när jag senast sökte jobb. Tidigare hade jag inte berättat att jag har migrän förrän jag har fått en anställning, men nu gjorde jag det. Intervjuaren frågade i slutet av samtalet om hon hade något negativt att säga om sig själv. Utan att tveka sa då Emma att hon ibland får migränanfall. -Han lyssnade intresserat och jag fick intrycket att han inte visste så mycket om migrän. Kanske bidrog min uppriktighet till att jag fick jobbet, säger Emma. Lyckligtvis har hon bara behövt gå hem 2-3 gånger när hon har fått migrän på jobbet. Nyligen lade hon sig i vilrummet en timme när hon hade fått ett migränanfall. Chefen var mycket förstående. Det började på högstadiet i 7:an. Huvudvärken, som jag gjorde precis ALLT för att ingen skulle märka. Så pinsamt att vara annorlunda! Jag ville aldrig säga något. Det var många gånger som mina kompisar undrade varför jag gick hem från skolan, träningen och från fester. Förklaringen har de fått långt senare. Hemma har mina föräldrar alltid tröstat och hjälpt mig. Men jag tror ingen av mina föräldrar riktigt förstod. Ingen av dem har migrän, men min mamma har berättat att min mormor ibland hade så ont i huvudet att hon kräktes. Antagligen var det migrän. Tyvärr kan man ärva migränen. Högstadiet passerade, några av mina lärare förstod att jag verkligen hade så ont huvudet att jag var tvungen att gå hem eller lägga mig hos skolsköterskan. Av de lärarna fick jag också ibland chansen att göra om prov, om jag hade varit väldigt dålig just vid det tillfället. Vissa lärare sa bara till mig att jag gjorde mig till för att slippa skriva. Det gjorde mig fruktansvärt ledsen och jag visste inte hur jag skulle förklara. Jag kom i alla fall in på natur på gymnasiet så som jag ville. Jag trivdes bra, men pluggandet efter bra betyg blev mycket hårdare på gymnasiet och min migrän kom oftare och oftare. Som väl var hade vi en jättebra skolsköterska på min skola och i slutet av 1:an när hon hade fått ta hand om mig och mina anfall flera gånger, sa hon att; du MÅSTE söka läkare för det här. Sedan dess har jag kontaktat en neurolog och jag får medicin som hjälper ganska bra. Det var också bra att av läkaren få reda på att det inte är farligt med migrän och att man kan få hjälp på olika sätt beroende på hur sjuk man blir. Min läkare har också uppmuntrat mig att fortsätta med min jazzdans, som jag älskar. Tröttnar jag på jazzdansen skall jag fortsätta med någon annan sorts dans. Dansa SKALL jag! Jag tog studenten och fick rätt bra betyg trots allt. Betygen räckte för att jag skulle komma in på Journalisthögskolan, som var min dröm. Glasögon hjälpte inte Emma har sedan huvudvärksdebuten i årsåldern alltid förstått att hon har migrän. Det beror på att hon har träffat andra personer med liknande symtom som även har blivit diagnostiserade av läkare. -Jag har därför aldrig känt att jag skulle behöva söka läkare för min huvudvärk. Alla i min familj har trott att jag har varit den enda i släkten som har migrän, men sedan min storasyster fick diagnosen nyligen anar vi att migrän har funnits bakåt i släkten. Vi är inte helt hundra på det men jag ska själv forska i denna fråga, säger Emma. Vid ett tillfälle under ungdomsåren sökte hon dock läkare tillsammans med sin mamma. Läkaren kunde inte avgöra vilken sorts huvudvärk hon hade drabbats av men tyckte att hon skulle gå till en optiker och kontrollera synen. Huvudvärken blev dock inte bättre när hon fick glasögon, minns Emma. När hon gick på gymnasiet var det ibland jättejobbigt, men hon tror inte att huvudvärken betydde alltför mycket i det sammanhanget. Hon satt långt bak i klassrummet och fick ibland svår huvudvärk, förmodligen spänningshuvudvärk, när hon försökte följa med det som hände framme vid katedern. Mina lärare visste att jag hade migrän ibland och jag kunde då lägga mig i ett mörkt rum ett tag. När migränanfallen kommer accepterar jag dem helt enkelt. Först kommer synstörningarna -Mina migränanfall är olika hela tiden beroende på vad som 8 Emma Ackeryd utlöser dem. Först får jag synstörningar, sedan kommer värken efter någon halvtimme. Ibland blir jag illamående också, och då händer det att jag tar en värktablett. Hon minns diskussionen om läkemedel på migränmötet, att exempelvis vissa av de äldre medicinerna kan framkalla migrän om man tar dem för ofta. -Jag har ännu inte tagit någon riktig migränmedicin men ska nog testa ett receptfritt läkemedel som min storasyster nyligen ordinerades. Kanske är jag lite norrländskt envis, trots att jag inte har bott i dessa trakter så länge, säger Emma skrattande. På migränmötet i Östersund fick hon ett tips som hon har haft stor nytta av: att föra migrändagbok. - Att jag får migrän när jag har mens har jag förstås känt till länge, men jag är också övertygad om att extrem stress är en utlösande faktor. Tack vare migrändagboken har Emma också identifierat andra utlösande faktorer som ger huvudvärk. -Starka dofter kan ge spänningshuvudvärk, men jag är även mycket känslig för ljus och ljud när jag väl har ett migränanfall. Då vill jag helst ligga i ett tyst och mörkt rum ett tag. Emma har provat sig fram med olika maträtter och drycker. Kaffe visade sig framkalla migrän, så den drycken undviker hon. -Det verkar väl inte så norrländskt, eller hur, säger hon medan hon mumsar på sin semla på Östersunds häftigaste café. -Ibland kan jag ha migrän flera dagar i sträck. Det beror nog på att jag exempelvis har varit orolig för något. Jag drabbas också av vanlig spänningshuvudvärk, som just nu. Jag har nu 2 år kvar tills jag är klar, men jag har redan bestämt vad mitt examensarbete skall bestå av: Just precis, det skall handla om migrän på något sätt. Migrän får jag fortfarande då och då, men jag har blivit mycket mer uppriktig mot mig själv och mot min omgivning. Jag har märkt att det faktiskt inte är så farligt att säga att man har migrän ibland. Jag har tvärtom märkt att många då vågar tillstå att även de har problem av något slag. Många gånger när jag sagt att jag har så ont i huvudet och att det alltid kommer när jag absolut inte har tid att vara sjuk, så har jag fått till svar: Ja, men det är precis så det är för mig också, fast då med min astma, hösnuva eller magkatarr. De flesta människor har någon skavank och det är alltid ovälkommet. Som det är just nu i alla fall, så är det jag som bestämmer i mitt liv, inte migränen. Tveka inte! Berätta! Pröva den medicin som finns! Och framför allt, låt inte migränen bestämma! Cecilia Som egentligen heter något annat 9

6 Skolsköterskan svarar på frågor Skolverkets information till gymnasieelever Skolsköterskan Susanne Lingefjärd Hedqvist arbetar som skolsköterska på Angeredsgymnasiet i Göteborg och är ordförande i Riksföreningen för skolsköterskor. Hon svarar på följande frågor: Hur kan skolsköterskor ta hand om elever med huvudvärk? Rådgivnings-, stöd- och motiveringssamtal med dessa elever är viktiga. Hälsosamtalet med ett frågeformulär, som vi erbjuder alla elever i grundskolan i flera olika årskurser och årskurs 1 på gymnasiet, är ett utmärkt hjälpmedel, bland annat för att få reda på om eleverna har huvudvärk ofta och vad anledningen till den kan vara. Det omfattar den fysiska och psykiska hälsan, hur eleven har det i skolan och i livet. Finns vilrum och möjlighet till enskilt samtal i lugn miljö i skolorna? Det bör finnas vilrum på alla skolor. Vilrummen är till för elever som mår dåligt, till exempel för dem som har svår huvudvärk. Samtal i lugn miljö erbjuder säkert alla skolsköterskor. Det är därför det är så viktigt att se över och anpassa skolhälsovårdens lokaler. Har skolsköterskor tillgång till läkemedel? Ja, men i begränsad omfattning. All utdelning av läkemedel ska dokumenteras i elevens journal. Innan vi delar ut ett läkemedel vid huvudvärk frågar vi om kost, sömn med mera för att försöka kartlägga anledningen till huvudvärken. Har skolsköterskor möjlighet att följa upp elever? När vi observerar att en elev ofta har svår huvudvärk kan vi föreslå ett samtal för att försöka komma fram till vad som kan göras för att hjälpa eleven. Kontaktar skolsköterskan föräldrarna om eleven är omyndig? När det gäller gymnasieelever gör jag normalt inte det vid enstaka tillfällen med huvudvärk. Men om jag behöver hänvisa till skolläkaren eller till vårdcentralen kan det finnas anledning att göra det. Man kan också be eleven berätta själv för sina föräldrar. Det är naturligtvis en annan situation om man arbetar på grundskolan med små barn. Tipsar skolsköterskan om vikten av egenomsorg? Ja, absolut! Vid våra hälsosamtal får eleven ett formulär med frågor som ska besvaras. De handlar om sömnen, matvanorna och mycket annat. Vi diskuterar ingående vad som kan utlösa huvudvärken och annat och vad eleven själv kan göra för att försöka undvika besvären. Sker en utredning om vilken sorts huvudvärk eleven besväras av? Ja, vi frågar hur huvudvärken känns, var den sitter och i vilket sammanhang den brukar sätta in. Vi rekommenderar också eleven att föra dagbok om problemet, inklusive en notering om eventuella mediciner som har tagits. Vid behov bokar vi en tid hos skolläkaren för utredning. Ibland kan vi skicka en remiss till andra läkare. Finns tillgång till skolläkare på alla skolor i landet? I det nya skollagsförslaget framgår att alla elever ska erbjudas skolhälsovård med både skolsköterska och skolläkare. Men jag tror inte att det ser rättvist ut i landet i dag, vare sig med skolsköterskeresurser eller skolläkare, tyvärr. Antalet elever per skolsköterska och skolläkare varierar mycket. Är svår huvudvärk/migrän ett betydande problem bland ungdomar? I Göteborg uppgav 26 procent av flickorna och 11 procent av pojkarna på gymnasiet att de ofta hade huvudvärk (år 2008). Visst är det ett betydande problem! När kan det bli aktuellt med anpassad studiegång? Om en elev har så betydande problem av sin huvudvärk att hon eller han inte klarar sina studier kan det vara en bra lösning. Skolsköterskan Susanne Lingefjärd Hedqvist Vad säger gymnasieförordningen om särskilda stödinsatser? Svar: I kapitel 8 står det bland annat: 1 En elev skall ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kan nå de kunskapsmål som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. För elever som har behov av särskilt stöd får specialundervisning ordnas inom klassen. 1a Åtgärdsprogram Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Kan särskilda stödåtgärder tillämpas på elev med migrän/svår huvudvärk? Svar: Ja Som exempel på stödåtgärder kan nämnas: Göra prov vid annat tillfälle Stödundervisning Reducerat program Minskat antal kurser Läkarintyg med diagnos underlättar bedömning men är inte obligatoriskt. Till vem på skolan vänder man sig? Svar: Rektorn Tala gärna först med klassföreståndaren. Läs mer:

7 Akademihälsans information till universitetsstuderande Företagsläkaren Urban Lindblom på Akademihälsan i Göteborg har tillsammans med övrig personal en stor patientgrupp att ta hand om, cirka studenter som läser vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. -Vi jobbar här för att vi tycker att det är roligt och stimulerande att arbeta med studenter, säger han. Akademihälsan fungerar som en företagshälsovård för studenter och är främst inriktad mot att hjälpa dem som har besvär som orsakar eller påtagligt försämrar studiesituationen. Det kan handla om allt från psykosocial situation till ergonomi på arbetsplatsen. Bland alla dessa studenter finns många som har olika former av huvudvärk. Urban Lindblom berättar att många söker hjälp för huvudvärk. -Ja, mest för spänningshuvudvärk från musklerna i nacke och axlar. Sådana patienter ser vi varje vecka. Balanssinnet kan påverkas av spända nackmuskler och många får då även problem med yrsel. Ibland blir de oroliga för att de har fått en hjärntumör. - Vi gör även hälsoundersökningar och hittar ibland också migrän hos dessa studenter. De söker sällan med direkt frågeställning om migrän, och många är inte medvetna om att de även har migrän. Stress alltför vanligt bland studenter Det händer att studenterna tror att huvudvärken beror på synproblem och glasögonen, men det handlar mer om stress i tillvaron. Vissa som läser de tyngre programmen har mycket hög stressnivå, och stress anses vara den vanligaste orsaken till migrän. Hos 75 procent av migränpatienterna anges att stress kan starta ett anfall. Längre ner på skalan över kända utlösande faktorer ligger bland annat alkohol och menstruationsperioder, men det finns även många andra faktorer som kan utlösa migrän, som dofter och speciell mat. - Vi informerar de studenter som har migrän om detta. Om de tycker att det är svårt att genomföra studierna på grund av migrän brukar det gå bättre sedan de har fått hjälp med olika former av behandling. Många kan få samtalshjälp hos våra egna eller externa psykologer. Stort kontaktnät Akademihälsan ska ge en fortlöpande genomströmningshjälp och behandling och utredning sker därför oftast med några få besök. - Vi har ju inskrivna studenter och det medför begränsningar för oss. De som har svårare besvär och behöver hjälp under längre tid remitterar vi till våra externa terapeuter eller sjukvården, som vi har bra samarbete med, tillägger Urban Lindblom. Personalen på Akademihälsan består av två doktorer: en psykiater och en företagsläkare med invärtes och allmänläkarkompetens, på deltid tre psykologer, två kuratorer med terapeutkompetens och en sjukgymnast och ergonom som också arbetar med akupunktur. Kontaktnätet utanför Akademihälsan, som man kan remittera till, är stort. -Vi möter ibland studenter som på grund av sin migrän har svårt att genomföra sina studier. Men med rätt medicinsk behandling och stresshantering tycker jag att resultatet brukar bli bra, säger Urban Lindblom. Livsstilsfrågor viktiga -Vi har två sjuksköterskor för närvarande på deltid. En av dem har långvarig rutin när det gäller att tala med studenter. Hon har sett och mött allt som kan vara problematiskt för en student, kan man säga, men nu går hon snart i pension. Vår kvarvarande sköterska har haft god lärotid och vi har en ny engagerad erfaren sköterska på väg in. Bland de frågor som studenterna får tips om finns matvanor, sömn, stress, avspänning, motion och alkoholförtäring. Studenter, unga vuxna, har genomsnittligt en hög alkohol- konsumtion och Urban Lindblom har ägnat mycket tid åt föreläsningar om det ämnet. -Jag har i år hållit föredrag om alkohol för samtliga så kallade nollor, som förstaårsstudenterna på Chalmers kallas. Dessutom har alla pubansvariga studenter på både Chalmers och universitetet fått utbildning i ansvarsfull alkoholhantering. Önskvärt med vilrum i universitetets lokaler -Vi är lite osäkra på hur det står till med vilrum numera. Det finns sådana på vissa institutioner men inte på alla. På den punkten borde det kunna bli bättre. Det är viktigt att en person med migrän kan dra sig undan och få lugn och ro ett tag. Migrän är ju en vanlig åkomma så många är drabbade. De flesta går nog hem när de får svår migrän, tror Urban Lindblom. Akutmedicin eller profylaktisk behandling - Akademihälsan kan inte ha en kontinuerlig migränmottagning men när en migräniker kommer dit sätts behandling in. - Jag informerar om vad migrän är och kan sätta in akutläkemedel, till exempel så kallade triptaner, men ofta kan även enklare värkmedicin av speciell typ ge mycket god effekt. Det kan också bli fråga om profylaktisk medicin, det vill säga en förebyggande behandling. Sedan följer jag upp resultatet. Akademihälsan har inte resurser att ta hand om alla migräniker bland studenterna och måste därefter ofta remittera dem, som regel till en vårdcentral. Tidigare hade vi i Göteborg två specialistmottagningar för migräniker och patienter med annan svår huvudvärk, men nu har kommunen förhandlat bort dem. Det är mycket tråkigt, och jag har svårt att finna läkare som kan ta över dessa mottagningar. Vårdcentralläkarna är dock ofta mycket duktiga, men de är hårt belastade, säger Urban Lindblom. Företagsläkaren Urban Lindblom på Akademihälsan i Göteborg 12 13

8 Goda råd Svar på frågor om migrän Leg. sjukgymnasten Jane Carlsson, professor vid Göteborgs universitet, har ägnat mycket av sin forskning åt spänningshuvudvärk hos barn och ungdomar. -Cirka 6 procent av eleverna i låg-, mellan- och högstadiet har så gott som daglig huvudvärk. Hos vuxna i åldrarna 2664 är motsvarande siffra 3 procent. Det är därför viktigt att barn, ungdomar och yngre vuxna får hjälp tidigt, säger hon. Vad händer i hjärnan vid ett migränanfall? Docent Mattias Linde, överläkare i neurologi vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg och vid Norges nationella kompetenscentrum för huvudvärk vid universitetet i Trondheim, berättar att frågan om vad som händer i hjärnan vid ett migränanfall är komplicerad. Ett kort svar är att det finns en förändring i hjärnan redan mellan anfallen, nämligen en påverkan på jonkanalerna. Den är förmodligen medfödd. En viss elektrisk obalans uppstår och cellerna får därför inte tillräckligt mycket energi. De svullnar och kan inte transportera bort signalsubstanser på rätt. Utlösande faktorer Stress, oro, höga ljud, trötthet, hunger, kyla, värme, blåst, starkt ljus, fysisk aktivitet, yrsel och tandgnissel kan ge spänningshuvudvärk. Listan kan göras längre. Vid fel sittställning spänns musklerna i nacke och axlar. Även ett för hårt grepp i pennan kan bidra. Dålig kroppshållning är också en riskfaktor och platta skor bör därför undvikas. Skolarbetet påverkas Var fjärde elev anser att skolarbetet påverkas på grund av spänningshuvudvärk. Men även tv-tittande, dataspel, nedstämdhet, koncentrationsförmågan, sömnen, umgänget med kamrater och trivseln hemma är kopplat till huvudvärken. Barn och ungdomar med huvudvärk har också mer värk i nacke och axlar. Dessutom har de ofta flera, kanske för många, organiserade fritidsaktiviteter, som kan öka stressen. Samarbete med skolsköterskor Jane Carlsson inledde ett samarbete med skolsköterskor, som både elever och föräldrar har stort förtroende för. -Vi utbildade dem i lätt ergonomi och enkel huvudvärksmassage. Dessutom fick de ett avslappningsband. De elever som använde det fick mindre besvär av spänningshuvudvärk än kontrollgruppen. Stress kan inte undvikas men minskas med grundläggande avslappning i vissa situationer. Eleverna kan tränas i olika praktiska moment, exempelvis inför prov. Remiss till läkare för diagnos Elever som ofta har huvudvärk ska gå till skolläkaren eller en neurolog för undersökning. - Är det spänningshuvudvärk eller migrän? Om det är spänningshuvudvärk ska de inte i första hand ha medicin utan få hjälp med avslappning och kanske massage. Det gäller att ta reda på vad det är som framkallar huvudvärken. En dagbok kan vara ett värdefullt hjälpmedel. Där antecknar 14 - Som exempel kan jag nämna värktabletter med antiinflammatorisk kapacitet och de så kallade triptanerna, som är bra. Finns det mediciner mot illamåendet? -Ja, det gör det. Vi glömmer ibland att illamåendet är en del av migränen, så det bästa är att behandla migränen. Om man tar en triptanmedicin som är mot huvudvärken så hjälper den mot illamåendet också. Men visst finns det mediciner som bara är mot illamående, till exempel primperan. Det finns flera. Smärta utan naturlig broms Varför går det så ont, undrar många. Mattias Linde svarar att det inte går att bromsa smärtan vid migrän, det fattas ett smärtfilter. -Det är som om en boxare skulle sänka garden helt och ta emot motståndarens slag utan att försvara sig. Då gör det mer ont. Smärtimpulserna går upp till hjärnan helt utan skydd på vägen. Professor Jane Carlsson. Foto: Johan Wingborg man i vilka situationer man får huvudvärk. -Det gäller att lära sig undvika sådana situationer som ofta ger huvudvärk. Ungdomar med spänningshuvudvärk ägnar sig ofta åt många aktiviteter på fritiden. Det kan vara stressigt och en bra idé är att fundera över om det inte är läge att dra ner på dem. Några viktiga råd Ta reda på om det är migrän eller spänningshuvudvärk. Försök komma fram till vilka analgetika som är lämpliga. Vid migrän ska medicinen finnas till hands varje dag. Smärta föder smärta. Bryt smärtcirkeln. Annars sprider sig smärtan även till andra ställen. Träna inte över din kapacitet. Ta hjälp av en van sjukgymnast. Rätt träning minskar värken. Kombinera avslappnings- och antistressträning med anpassad fysisk träning. Alla gym borde därför ha en erfaren sjukgymnast som konsult. Är migrän en farlig sjukdom? -Jag skulle önska att jag kunde svara nej på den frågan. Det finns risker med migränanfall och det är därför vi arbetar så intensivt med att bromsa anfallen. Risken är att man kan få bestående energibrist i hjärnan, hjärninfarkt till exempel. Det är sällsynt men ungefär lika farligt som att flyga, säger Mattias Linde. Epileptiska anfall kan också uppstå. -Människor som har migrän har ofta andra sjukdomar som kan vara farliga, till exempel depression. Depression är den vanligaste dödsorsaken bland unga människor. Finns mediciner som lämpar sig bäst för ungdomar? Det finns inga särskilda läkemedel för ungdomar utan man använder ett urval av de mediciner som vuxna tar. Docent Mattias Linde 15

9 Lovande migränforskning Lars Edvinsson, internmedicinare vid Lunds universitet, försvarade sin doktorsavhandling år Han hade då bland annat upptäckt tidigare okända nerver i väggen på blodkärl i hjärnan. Ett senare fynd av känselnerver i kärlväggen kommer sannolikt att bli många migränikers hopp om ett nytt, effektivt läkemedel. -Om allt går vägen levereras ansökningshandlingarna till USA:s motsvarighet till vårt Läkemedelsverk, Food & Drug Administration, FDA, inom kort. Och det är inte fråga om en liten pappersbunt som man kan bära under armen, utan det rör sig snarare om en lastbilstransport, säger han. Berättelsen om hur forskningen gick till i början av 1970talet för att syntetisera ett nytt läkemedel mot migrän är en spännande historia. Den brittiske forskaren Pat Humphrey sa då vid en intervju att kunskapen om blodkärlen i hjärnan var mycket knapphändig: - The brain is like a black box, hjärnan är som en svart låda. Lars Edvinsson minns hur det kändes när han år 1975 inviterades till en migränkongress i London och man bad honom berätta om sitt fynd. -Då visste forskarna inget om dessa nerver. Pat Humphrey kom därefter till Lund och vi satt hemma hos mig och talades vid om detta. Jag fick chansen att testa både förstadiet till den första så kallade triptanen, sumatriptan, och även slutprodukten (handelsnamn Imigran) på blodkärl från människa. Vi fick då stöd för att sumatriptan verkligen hade effekt på människa, säger Lars Edvinsson. Men titta, ännu en smärtsignalsubstans, CGRP! År 1984 upptäckte han och hans forskargrupp (Edvinsson 1985, Trends in Neuroscience 8: ) signalsubstansen CGRP och året därpå publicerades fyndet i bland annat Proceedings of the National Academy of Sciences, USA. Lars Edvinsson träffade så småningom en annan framstående forskare och de ville ta reda på vad som frisätts om man stimulerar trigeminusganglier (nerver i hjärnan) på människa. Det visade sig att både substans P och CGRP frisattes. -Vi gjorde många studier på människa och alla visade att det bara var CGRP som frisattes hos migränpatienter. Jag sa då på flera konferenser under 1990-talet att det var dags att glömma substans P i migränsammanhang, men inför döva öron. I början av år 2001 kontaktades han av ett läkemedelsföretag som hade tagit fram en substans som blockerar CGRP. Företaget fick all nödvändig formation och substansen testades därefter på migränpatienter. -Men den substansen kunde bara ges som intravenöst dropp och försöket att få fram den i tablettform misslyckades. Hjärnan storkonsument av syre Blodflödet till hjärnan dirigeras på olika sätt. Cirka 20 procent av den mängd blod hjärtat pumpar ut går till hjärnan, som konsumerar oproportionellt mycket syre. -Ja, det är ett invecklat system. När vi tänker ökar exempelvis blodflödet till de områden i hjärnan som används just för denna uppgift, förklarar Lars Edvinsson. I den fortsatta forskningen hittade han bland annat substans P, som är en smärtmolekyl. Alla läkemedelsföretag satsade under 1990-talet stort på att få fram en substans som Stor skillnad jämfört med triptaner I samma veva började också ett annat läkemedelsföretag, Merck, att arbeta med CGRP. Deras kliniska prövningar med sin CGRP-receptorblockerare telcagepant publicerades år Detta var nu en tablett som kunde tas upp i magtarmkanalen. -Och det verkligt intressanta och avgörande var att telcagepant inte har någon direkt effekt på hjärtat och blodkärlen. Det är den stora skillnaden jämfört med triptanerna, som har en kärlsammandragande effekt. Det är således en 16 kunde blockera substans P. De lyckades, men det visade sig att den inte hade någon som helst effekt på smärtan i samband med migränattacker. -Ja, det var en stor besvikelse för dem och många inom forskningsvärlden. Sedan upptäckte vi ungefär en ny signalsubstans per år, så jag hade fullt upp att göra, säger Lars Edvinsson skrattande. helt annan mekanism bakom telcagepants verkningssätt. I hittills gjorda studier har man jämfört telcagepant med placebo, alltså en verkningslös tablett, och de olika triptanerna (rizatriptan och zolmitriptan). Telcagepant är lika effektivt som triptanerna men har samma biverkningsprofil som placebo. -Det finns många migränpatienter som av olika skäl inte kan ta triptaner och som kan ha stor nytta av telcagepant. Det har också visat sig att patienter som inte får någon effekt av triptaner kan få det av telcagepant. Så jag tror att detta kan bli ett mycket användbart läkemedel till nytta för många med migrän, säger Lars Edvinsson. Många migränpatienter testas Nu pågår så kallade Fas-III-undersökningar, det vill säga man testar några olika doser på patienter i många länder. Snart kommer FDA att få all dokumentation för att ta ställning till om den räcker för ett godkännande. Därefter får den europeiska läkemedelsmyndigheten samma handlingar. -Ja, sedan är det bara att vänta tills dessa myndigheter är klara med genomgången och är beredda att godkänna det nya läkemedlet telcagepant. Sedan triptanerna introducerades för cirka 20 år sedan har inga nya läkemedel tillkommit med specifik indikation migrän. Rapporterna om telcagepant har nu börjat nå de medicinska tidskrifterna. Och det är inte vilka tidskrifter som helst. I den mycket ansedda tidskriften Nature lydde rubriken i maj 2009: Telcagepant provides new hope for people with migraine, telcagepant ger nytt hopp för migräniker. Och i ingressen skrev man att telcagepant kan ge nytt hopp för migräniker som inte passar för behandling med triptaner. När Migränbladets reporter träffade Lars Edvinsson i slutet av november 2009 låg två rapporter på hans bord, en av dem från The Lancet, som också är en av de tyngsta medicinska tidskrifterna. -Det ser onekligen bra ut och jag ser med spänning fram emot den fortsatta forskningen och så småningom rapporten från FDA, säger en nöjd Lars Edvinsson. Professor Lars Edvinsson 17

10 Spänningshuvudvärk Hortons huvudvärk Bo Larsson är leg. läkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri och har sedan 15 år en professur i barns och ungas mentala hälsa vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim. Det mesta av hans forskning har han gjort tillsammans med kollegor och doktorander i Uppsala. -Professor Jane Carlsson i Göteborg, psykologkolleger i Uppsala och jag har gjort flera studier tillsammans om effekterna av skolsköterskors behandling under skoltid av elever på högstadiet och gymnasiet. Det är en standardiserad behandling cirka 45 minuter ett par gånger i veckan som ges under 6-8 veckor. Eleverna får då lära sig olika slags metoder för att ta udden av huvudvärken alldeles innan den bryter ut, säger Bo Larsson. Han har även under många år i Uppsala studerat olika modeller när exempelvis psykologstudenter har kommit till skolan och behandlat mindre grupper med avslappningsövningar under 7-8 träffar i cirka 2 månader. -Sedan fortsatte vi med individualiserad träning. Poängen med gruppbehandling är att den är kostnadseffektiv. Avslappningsövningar ger bäst resultat Jämförelser har gjorts mellan elever som endast har registrerat sin huvudvärk, andra som har fått systematisk information (varför man får huvudvärk och vad man kan göra åt det) och elever som har fått behandling med avslappningsövningar när de har haft huvudvärk. -Vid alla jämförelser har avslappningsövningarna givit bäst resultat, och detta är väldokumenterat. Behandlingen fungerar och man hjälper verkligen ungdomarna i skolan att lindra huvudvärken! Hur ser då eleverna på denna form av behandling? Är de skeptiska? -Nej, inte alls. Vi frågade för många år sedan ungdomar om vilken behandling de helst ville ha om de hade huvudvärk. - Avslappningsövningar kom på första plats, före mediciner, akupunktur och annat. Skolsköterskorna är också enligt en större svensk studie helt ense med oss om att avslappningsträningen är bäst och effektivast. De vill också gärna hjälpa eleverna med detta, säger Bo Larsson. - Idealet vore att samla dessa elever efter skoldagens slut för denna typ av behandling. De flesta elever som brukar ha huvudvärk har det även under skoltid och senare på kvällen. I mitten och mot slutet av veckan brukar det vara som värst. Överkonsumtion av läkemedel inget tonårsproblem Tonåringar med frekvent huvudvärk som Bo Larsson träffat i forskningssammanhang är enligt hans mening ganska konservativa när det gäller läkemedel. De säger att de har provat Ipren, Alvedon och annat och att dessa läkemedel fungerar för stunden, men sedan kommer huvudvärken tillbaka igen. - Enligt min erfarenhet är missbruk av läkemedel vid huvudvärk knappast ett tonårsproblem utan snarare ett problem bland vuxna med många års erfarenhet av huvudvärk. Flertalet av de ungdomar som Bo Larsson har träffat i samband med sin forskning har haft huvudvärk minst en gång i Professor Bo Larsson veckan eller var och varannan dag under minst ett halvt eller ett år. De hade kronisk spänningshuvudvärk eller migrän eller en blandning av dem. - Ungdomar med ofta återkommande huvudvärk blir lättare irriterade, får svårare med koncentrationen och i värsta fall måste de vara hemma från skolan. Men de är förvånansvärt sällan borta från skolan. Nya omarbetade boken Bo Larsson är redaktör för boken Migrän och spänningshuvudvärk hos barn och tonåringar. Han berättar att den andra upplagan, som utkom förra året, har blivit mycket bättre. -Vi har tidigare producerat en CD för självhjälpsbehandling, som är avsedd för tonåringar och vuxna, eftersom vi vet att avslappningsövningar är en effektiv behandlingsform. Ambitionen är att denna behandling ska kunna ges som en naturlig del av skolhälsovården. Vi vet att den hjälper flertalet elever. Men skolsköterskorna måste få utbildning för det räcker inte att bara sätta materialet i händerna på dem. Ett av målen är att införliva avslappningsmetoden i skolhälsovården. - Skolsköterskorna är många gånger den första professionella instansen för elever med återkommande huvudvärk. Smärtstillande läkemedel är en god hjälp på vägen men för dem som har återkommande huvudvärk under en längre tid måste man göra mer. Därför är behandling med avslappningsträning ett viktigt komplement. Självhjälpsbehandling via Internet Bo Larsson tror att det bara är en tidsfråga innan självhjälpsbehandling via Internet blir vanlig. Men forskningen visar att man behöver begränsat stöd av någon som kan lära ut behandlingsmetoden. - Frekvent spänningshuvudvärk är ett starkt underbehandlat och negligerat problem bland barn och unga. Eleverna kanske får bra information om läkemedelsbehandling och goda råd om att äta rätt, sova på regelbundna tider och försöka stressa mindre. Men med hjälp av avslappningsbehandling kan de nå betydligt längre för att lindra sin huvudvärk, menar Bo Larsson. Det finns mer än 100 olika former av huvudvärk. Av dessa är Hortons huvudvärk en av de absolut mest smärtsamma. Patienter har beskrivit den på ett drastiskt sätt: det känns som om en kniv skulle stickas in i ena ögat. -Några av mina patienter som har haft erfarenhet av andra svåra smärttillstånd, som njursten, har sagt att Hortons huvudvärk är minst lika svår, säger docent Karl Ekbom, en av Sveriges främsta specialister inom området. Migrän drabbar uppskattningsvis cirka en miljon personer i Sverige, mest kvinnor, men upp mot 80 procent av de cirka personer i Sverige som har Hortons huvudvärk är män. Det är en anfallsvis uppträdande sjukdom som kommer i perioder och skiljer sig från migrän i flera avseenden. -Den kommer gärna rytmiskt i form av korta attacker en eller flera gånger per dygn, inte sällan nattetid, säger Karl Ekbom. Kan medföra svårt lidande Symtomen är korta, intensiva attacker av värk i trakten av ena ögat och återkommer så gott som varje dygn under perioder på veckor eller månader. Sjukdomen inträffar ofta första gången i årsåldern. Ett fåtal patienter har besvär året runt, kronisk Horton, vilket är ett svårt lidande. -Värken sätter så gott som alltid in på samma ställe och beskrivs ibland som nästan olidlig. Det är därför inte så konstigt att den till och med har kallats självmordshuvudvärken. Migräniker vill gärna ligga i ett mörkt, tyst rum när attackerna sätter in, men Hortonpatienter kan i allmänhet inte göra det. De blir ofta rastlösa och vankar av och an under anfallet. Illamående och kräkningar är inte så vanliga, till skillnad från vad fallet är vid migränanfall. -Migränanfall kan vara i många timmar eller till och med i flera dagar, men Hortonvärken brukar sitta i mellan 15 minuter och tre timmar. Det är ett av de säkraste tecknen på att det är fråga om Hortons huvudvärk, menar Karl Ekbom. Kanske ärftlig sjukdom? Flera forskarlag undersöker om det finns en ärftlig komponent bakom Hortons huvudvärk. -Ja, risken att få sjukdomen är större bland nära släktingar till en Hortonpatient. Det har till och med rapporterats om en amerikansk familj där sjukdomen uppträdde i tre generationer. Men flertalet Hortonpatienter har inte någon påvisbar ärftlighet för sjukdomen. Migrän är däremot oftast genetiskt betingad, berättar Karl Ekbom. Flera behandlingsaltenativ Vad finns det då för behandlingsmöjligheter? Ja, det handlar om både akutbehandling och förebyggande behandling. Det första så kallade triptanläkemedlet, sumatriptan (Imigran), är mycket effektivt mot akut Hortonvärk, särskilt injektionsformen. Effekten sätter in redan inom minuter och fungerar bra även vid längre tids behandling. -Ett alternativ är ren 100-procentig syrgas, som inandas på lös ansiktsmask. Vi brukar ibland prova ut syrgasen på sjukhus under något dygn och om behandlingen ger gott resultat kan den också prövas i hemmet. Vanliga värktabletter har i allmänhet inte tillräckligt god effekt vid akuta attacker. Bland de förebyggande läkemedlen är Isoptin (verapamil) ett förstahandsmedel, som kan kombineras med Imigran. Andra alternativ är exempelvis prednisolon, ett kortisonpreparat, och så kallade serotoninhämmare, som dock kan resultera i aptitökning och ökad kroppsvikt. Litium har också god effekt vid kronisk Hortons huvudvärk. -Vissa läkemedel om används mot epilepsi har också visat god effekt. De är dock ännu inte formellt godkända för behandling av Hortons huvudvärk, tillägger Karl Ekbom. Ingen allvarlig sjukdomsprocess bakom Han betonar att Hortonvärken inte är farlig, även om den gör förtvivlat ont. -Det kan vara till viss tröst för patienter med Hortons huvudvärk och de närmast anhöriga. Jag rekommenderar dessa patienter att söka hjälp av en neurologspecialist, säger Karl Ekbom avslutningsvis. Docent Karl Ekbom 18 19

11 Är det migrän eller spänningshuvudvärk? Migrän utan aura Spänningshuvudvärk Värken sitter över hela huvudet, som en mössa. Tinningar och nacke brukar också ömma. Svår huvudvärk under 4-72 timmar hos vuxna, hos barn 1/2-24 timmar. Ljuskänslighet Värken sitter oftast på ena sidan av huvudet och upplevs ofta som pulserande och dunkande. Huvudvärk i 30 minuter till flera dagar Smärtan upplevs som molande, ihållande, åtstramande och tryckande. Ljudkänslighet Blekhet Illamående och kräkningar Spänningshuvudvärk upplevs ofta som molande, tryckande och ihållande. Den beskrivs ofta som ett åtstramande band runt huvudet och kan vara mellan 30 minuter och flera dagar. Den medför inte illamående men aptitlöshet kan förekomma. Spänningshuvudvärken förbättras ofta av normal fysisk aktivitet. Migrän utan aura är en attackvis förekommande huvudvärkssjukdom som kännetecknas av en mycket smärtsam pulserande huvudvärk. Huvudvärken sitter ofta i halva huvudet och varar mellan 4 och 72 timmar. Huvudvärken förvärras av normal fysisk aktivitet och åtföljs ofta av illamående, ljus- och ljudkänslighet. Utförliga beskrivningar av migrän och huvudvärk av spänningstyp finner du i boken Migrän kliniska aspekter av Carl Dahlöf, Mattias Linde och Pia Linton Dahlöf. Migrän med aura Huvudvärk som ovan, men dessutom förkänningar Ljusblixtar, synfältsbortfall, domningar Har du migrän? Testa dig själv! När du har huvudvärk, brukar du: Ja Nej Märka genom till exempel humörsvängningar, att huvudvärken är på gång? Se ljusblixtar ungefär en timme innan huvudvärken börjar? Migrän med aura innebär att ett 5 till 20 minuter långt förstadium till migränanfallet uppträder, vanligen i form av synupplevelser som blixtar eller synbortfall. Därefter följer en mycket smärtsam pulserande huvudvärk. Huvudvärken sitter ofta i halva huvudet och varar mellan 4 och 72 timmar. Huvudvärken förvärras av normal fysisk aktivitet och åtföljs ofta av illamående, ljus- och ljudkänslighet. Migrän med aura uppträder attackvis och kan också bestå av enbart aura. Ha svår huvudvärk som ofta börjar på ena sidan av huvudet? Må illa så att du ibland måste kräkas? Bli känslig för ljud och ljus? Få en dunkande huvudvärk som förvärras av enkel fysisk ansträngning, till exempel gå i trappor? Ha huvudvärk som varar mellan 3 timmar och 3 dygn? Svarar du ja på minst 3 av frågorna, kan det vara migrän. Kommer huvudvärken så ofta, att din vardag blir påverkad, rekommenderar vi dig att ta kontakt med läkare

12 Så här ser migränanfallets faser ut Har du konstaterad migrän kan någon eller några av dessa faktorer utlösa ett migränanfall. Huvudvärk AVSLAPPNING EFTER STRESS HELGMIGRÄN HORMON- OREGELBUNDEN SVÄNGNINGAR SÖMN Aptit Vakenhet/sömn Ljustolerans Ljudtolerans Lukttolerans Vätskebalans Begär Gäspning Ökad varseblivning Vätskeansamling Matleda/illamående Sömnig/gäspning Ljuskänslighet Ljudkänslighet Luktkänslighet Kräkning Djup sömn Begränsad aptit Trött Känslig Upprymd Nedstämd Urinutsöndring Aptit Vakenhet/sömn Ljustolerans Ljudtolerans Lukttolerans Vätskebalans MUSKEL- SPÄNNINGAR t ex nacke Utlösande faktorer TRIGGERS VID MIGRÄN SINNESINTRYCK ljud, ljus, doft och temperatur Normalt I Försymtom (prodromal) II Aura III Huvudvärk 4-72 tim IV Upplösning V Återhämtning (postdromalt) Normalt Bearbetat från Blau JN Lncet 1992;339: PSYKISK ANSPÄNNING t ex oro, rädsla, ilska VISSA FÖDOÄMNEN, ALKOHOL OCH OJÄMN BLODSOCKERNIVÅ VÄDEROMSLAG, ÅSKA OCH BLÅST På denna schematiska bild kan du se exempel på de vanligaste fenomenen som kan uppträda vid ett migränanfall. Kanske känner du igen någon eller några av dessa beskrivningar när du själv har migrän. Utförliga beskrivningar finner du i boken: Migrän Kliniska aspekter Av Carl Dahlöf, Mattias Linde och Pia Linton Dahlöf 22 23

13 Tröskelteorin Skillnader mellan migrän och spänningshuvudvärk Migräntröskel STRESSAT SUTTIT FÖR LÄNGE VID DATORN SOVIT FÖR LITE/FÖR MYCKET HOPPAT ÖVER MÅLTID MIGRÄN- ANFALL Tröskelteorin bearbetat efter MacGregor Cephalalgia 1996; 16(1):11-21 Som du ser kan du ibland hoppa över en måltid utan att få migrän men med ökat antal utlösande faktorer ökar också risken att få ett migränanfall Migrän utan aura och migrän med aura Värken är oftast halvsidig och kan inledas med synstörningar (aura). Värken är pulserande. Värken varar mellan 3 och 72 timmar för ungdomar och mellan 4 och 72 timmar för vuxna. Man blir känslig för ljud, ljus och dofter. Det är vanligt med illamående och/eller kräkningar. Man blir sämre av fysisk aktivitet, exempelvis av att gå i trappor. Migrän är ofta ärftligt. Man kan vakna med fullt utbrutet migränanfall. Har man migrän kan migränanfallet utlösas av till exempel stress, hormonsvängningar, väderomslag och utebliven måltid procent av dem som har migrän har migrän med aura (till exempel synstörningar). Under ett migränanfall vill man helst vara i ett tyst, svalt och mörkt rum och slippa prata. Spänningshuvudvärk Värken sitter över hela huvudet som en trång mössa. Värken är molande. Värken kommer och går och varar mellan 30 minuter och flera dagar. Man är inte särskilt känslig för ljud, ljus och dofter. Man blir inte illamående och kräks inte. Man blir inte sämre av fysisk aktivitet, den kan tvärtom lindra. Spänningshuvudvärk är troligen inte ärftlig. Spänningshuvudvärk börjar vanligen fram på dagen. Spänningshuvudvärk kan exempelvis orsakas av stress, oro, felaktig kroppshållning, bett- och brytningsfel. Spänningshuvudvärk ger ingen aura. Har man spänningshuvudvärk vill man gärna hitta något slags avslappning, till exempel lyssna på musik

14 Spänningshuvudvärk. Kanske någon eller några av dessa orsaker stämmer på dig. För den som har Hortons huvudvärk och befinner sig i en huvudvärksperiod, kan följande faktorer vara utlösande: SYN- OCH BRYTNINGSFEL STRESS till exempel prestationsångest och dåliga relationer BETTFYSIOLOGI till exempel bita ihop och gnissla tänder VÄRME exempelvis upphetsning så att man blir varm KYLA exempelvis kallt drag mot huvudet DATOR- ARBETE Orsaker till SPÄNNINGS- HUVUDVÄRK TRÖTTHET, SÖMN- STÖRNINGAR ALKOHOL även i mycket små mängder Utlösande faktorer vid HORTONS HUVUDVÄRK SÖMN även i normal mängd 8 tim/natt OLÄMPLIG ARBETSSTÄLLNING DEPRESSION LÄKEMEDEL till exempel Panodil och Alvedon LIVSMEDELSTILLSATSER som bland annat nitrat och natriumglutamat DÅLIG ARBETSBELYSNING Hortons huvudvärk förekommer hos 0,1 procent av landets befolkning 26 27

15 Egenomsorg Vad kan jag göra själv? Vad innebär egenomsorg? - Egenomsorg är den omtanke du kan ägna åt dig själv i vardagen för att må så bra som möjligt. Egenomsorg kan vara att samla på små guldkorn som till exempel solglimtar, fågelsång, blommor eller leenden. Egenomsorg kan även vara att du unnar dig en vilostund, går och tränar, tar ett varmt bad med en doftande tvål, lyssnar på vacker musik eller gör en avspänningsövning. Sedan kan egenomsorg också vara att du kostar på dig god mat, massage eller en spa-dag. Vad innebär rörelseglädje? - Rörelseglädje får du när du ägnar dig åt lustfylld rörelse rörelse som du tycker om. Det kan vara att dansa, promenera, jogga, åka skridskor eller skidor, att gympa eller spela bandy. Rörelse ökar de hormoner som får dig att vara i balans, må bra och hålla dig frisk. Om man är väldigt spänd och bestämmer sig för att börja med avspänning, vad kan man uppleva då? - Ofta känner man att man blir lugnare och får bättre självkänsla och självförtroende. Sömnen kan bli lugnare och spänningarna i axlar, nacke och käkar minskar. Som med all träning kan man få träningsvärk av att träna avspänning. Träningsvärken kan göra att man blir mera uppmärksam på sin kropp och sina känslor, både de glada och positiva och de negativa och trista. När du blir mer uppmärksam på din kropp och dina känslor kan du börja påverka dem i positiv riktning så att du kommer att må bättre. Du kan ta itu med problemen när du ser dem tydligare. Avspänning leder till återhämtning och mer energi när du behöver den. REGELBUNDEN SÖMN PRATA MED DIN TANDLÄKARE OM BETTSKENA MOTION SOM GER GLÄDJE VAD KAN JAG GÖRA SJÄLV? REGELBUNDNA MÅLTIDER SYN- UNDER- SÖKNING Vad händer med en spänd muskel? - En spänd muskel har svårare att jobba effektivt. Därför blir du snabbare trött och får sämre ork. Spänningen gör att blodgenomströmningen blir sämre och slaggprodukter som tex mjölksyra kan orsaka smärta. Om musklerna är spända en längre tid kan du få inflammationer som ger värk som måste behandlas med medicin. ARBETSSTÄLLNING OCH BELYSNING AVSPÄNNING PAUSER Vad händer med en avspänd muskel? - En avspänd muskel kan jobba effektivt så att du bara gör av med den energi som behövs till varje rörelse. Musklerna kan återhämta sig efter påfrestningar som arbete eller träning och blir då starkare än förut. Blodet förser musklerna med den energi och syre de behöver och slaggprodukter rensas bort efterhand. Linda Hagbarth, psykomotoriker och avspänningspedagog. Var uppmärksam på NÄR du får huvudvärk. Vad har du ätit? Hur har du sovit? Har du haft mycket att göra? Har du känt dig frustrerad över något? Har du suttit för länge vid datorn? 28 29

16 Bra att ha... När är det dags att söka läkare för sin huvudvärk? Svar: När huvudvärken påverkar din vardag och ditt liv är det dags att gå till doktorn. Solglasögon och keps är bra att använda då solen glittrar på havet eller i snön eller bara allmänt när solen skiner Ögonbindel är bra att ha om du vill stänga ute ljuset Öronproppar är bra att ha för att stänga ute oönskat ljud Kall- och varmkudde (finns att köpa på apoteket) är bra att ha att lägga iskall på pannan vid huvudvärk eller att lägga varm på spänd nacke Exempel på vilka du kan kontakta: Skolhälsovården Studenthälsan Företagsläkaren Vårdcentralens läkare Neurolog huvudvärksspecialist Före läkarbesöket, fundera gärna på följande frågor: Hur länge har du haft huvudvärk? Gör det ont hela tiden eller kommer huvudvärken i attacker? Kan du beskriva huvudvärkens karaktär, till exempel pulserande eller molande? Finns det någon i din familj/släkt som har huvudvärk? Fyll gärna i hela eller delar av huvudvärkskalendern på nästa sida och ta med den och visa den när du träffar din läkare. Vattenflaska är bra att ha om du exempelvis måste ta medicin Bra att ha är även rätt anpassad medicinering efter rätt diagnos! 30 31

17 Huvudvärkskalender Slutligen Ordinerad medicin Datum för ordinationen Återbesök den Namn Det är mycket vanligt att både ungdomar och vuxna har spänningshuvudvärk mellan migränattackerna. Spänningshuvudvärk är dessutom en vanlig utlösande faktor när det gäller migrän. Migrän ger sedan i sin tur spänningshuvudvärk. Detta kan bli en ond cirkel. Det blir svårt att skilja på huvudvärkstyperna och då är risken stor för överkonsumtion av läkemedel. Överkonsumtion av läkemedel kan ge huvudvärk. Vår erfarenhet är att för att komma tillrätta med denna typ av läkemedelsutlösta huvudvärk behöver man få hjälp av huvudvärkskunnig sjukvårdspersonal. I denna situation är det viktigt att i första hand behandla spänningshuvudvärken. När spänningshuvudvärken är utredd och behandlad ska migränen utredas och behandlas. Migrän och spänningshuvudvärk är också mycket vanligt var för sig. Med kunskap kan huvudvärkssituationen bara bli bättre. Vi vill med denna informationsskrift inspirera till fortsatt kunskapsinhämtande. Än är inte migrängåtan löst! Markera datum för anfallen och ange med en siffra hur starka de är: 1=Lätt anfall 2=medelsvårt anfall 3=Svårt anfall Help JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI Help, I need somebody Help, not just anybody Help, you know I need someone, help When I was younger, so much younger than today I never needed anybody s help in anyway But now these days are gone, I am not so self-assured Now I find I ve changed my mind and opened up the doors John Lennon & Paul McCartney AUG SEPT OKT NOV DEC 32 33

18 Lästips och hemsidor Egna anteckningar Lästips och hemsidor Böcker: Maskerad - migränfri på Piazza Navona Eva Ermenz Mindre Migrän Mera Liv Åsa Stenström Svenska Migränförbundet Migrän kliniska aspekter Carl Dahlöf Mattias Linde och Pia Linton-Dahlöf Huvudvärk fakta, frågor och svar Carl Dahlöf, Mattias Linde och Ulf Schenkmanis Film om migrän: Förlorade dagar: VHS och DVD Svenska Migränförbundet Hemsidor: Migrän och spänningshuvudvärk hos barn och tonåringar Bo Larsson Migrän och annan huvudvärk Anne M. Wolland Migrän Carol A Foster Avspännings-cd: God dag och god natt Linda Hagbarth Relaxoteket Svenska Migränförbundet Avslappning vid huvudvärk (nyutgåva inom kort) Bo Larsson 34 35

19 SVENSKA MIGRÄNFÖRBUNDET Med medel från ALLMÄNNA ARVSFONDEN Sprid gärna denna informationsskrift! 36