Tillämpad IT och industriell programvaruteknik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillämpad IT och industriell programvaruteknik"

Transkript

1 Slututvärdering av företagsforskarskolan vid Linköpings Tekniska högskola Inga-Thoresson Hallgren Petra Salino

2 Inga Thoresson-Hallgren och Petra Salino De värderingar och slutsatser som redovisas är utvärderarnas egna bedömningar.

3 Förord Inbjudan till att Utveckla forskarutbildning med näringslivsinriktning utgick från KK-stiftelsen Ansökningar med förslag på 250 forskarskolor lämnades in, och sex av dessa beviljades då stöd. Stödet till forskarskolor har fortsatt och i slutet av 2005 hade totalt 21 forskarskolor, omfattande 277 doktorandplatser, beviljats stöd med knappt 500 miljoner kronor av KK-stiftelsen. KK-stiftelsen har tidigare låtit utvärdera stiftelsens koncept för att driva företagsforskarskolor; d.v.s. om det är en typ av satsning som på ett effektivt sätt kan bidra till att öka samarbetet och kunskapsöverföringen mellan högskolor och näringsliv, och öka andelen forskningsmeriterade i svenska företag. Utvärderingen utfördes 2003 av FBA Holding AB i Stockholm. I utvärderingen konstaterades att det är ett bra koncept. Detta stämde väl överens med stiftelsens egen uppfattning. Konceptet har bibehållits och förfinats allteftersom. Av de sex första forskarskolorna som beviljades stöd, har KK-stiftelsen uppdragit till Faugert & Co Utvärdering, Stockholm att utvärdera två, nämligen Tillämpad IT och industriell i Linköping och Fenix vid Chalmers i Göteborg och Handelshögskolan i Stockholm. Den företagsforskarskola som är aktuell i denna utvärdering, Tillämpad IT och industriell, har fått stöd med 41 miljoner kronor. Sammanlagt har 32 företagsdoktorander medverkat. Utvärderarna har bland annat konstaterat att Doktoranden har spelat huvudrollen som gränsgångare. Även om gränsgångarrollen framstått som komplex för vissa är samtliga doktorander vi talat med mycket nöjda med företagsdoktorandformen. Gudrun Molander Utvärderingschef

4 Innehållsförteckning Executive summary Sammanfattning Inledning Uppdraget KK-stiftelsens satsning på forskarskolor Utvärderingens syften och utvärderingsaspekter Genomfört arbete Referensram några begreppsdefinitioner Forskarskola Företagsforskarskolor Näringslivsrelevans Strukturella effekter Samproduktion Företagsforskarskolan Tillämpad IT och industriell Relevans för näringslivet Företagsstrategi Forskningsproblemet Arbetssätt/kontaktytor Rekrytering Företagsdoktorander Dialog Rollen som gränsgångare Vetenskaplig kvalitet och relevans Bestående effekter av satsningen Spår av företagsforskarskolan Skapat förutsättningar för att doktorera mitt i livet Ökad kompetens och analytisk förmåga i företagen Fördjupade kontakter snarare än nya Inspiration och ökad medvetenhet Begränsade strukturella avtryck inom IDA Attitydförändring inom IDA som avtryck Begränsat med konkreta avtryck inom företagen Kritiska faktorer för samproduktion Ömsesidighet och gemensamt intresse som kritiska faktorer Lämplig doktorand, lämplig handledare, lämpligt företag Tillämpad IT och industriell ett lämpligt ämnesområde? En tydligt avgränsad struktur efterfrågas... 40

5 5.9.5 Att tydliggöra mervärdet för företagen Framtida utvecklingspotential Gemensamma forskningsmedel Lågkonjunktur påverkar intresse och engagemang negativt Tillgänglighet ett ömsesidigt ansvar Våra slutsatser Relevans för näringslivet Vetenskaplig relevans och kvalitet Bestående effekter av satsningen Våra rekommendationer till KK-stiftelsen Bilagor Bilaga 1 Peer-review report Bilaga 2 Intervjupersoner... 66

6

7 Executive summary The Applied IT and Industrial Software Technology Company Graduate School is based in the Department of Computer and Information Science (IDA) of the Linköping University. It is a co-operative effort between several academic disciplines at the university together with a number of companies. The graduate school is partly (50 %) funded by the Knowledge Foundation and partly by the companies involved to a total amount of 41 MSEK. It set out with ambitions to strengthen the industrial relevance of mainstream postgraduate (and undergraduate) education, to encourage collaborative world class research between the university and industry and to equip students with research skills and qualifications (PhDs) of importance and relevance to industry. The graduate school started in 1997 and its research has been integrated into the wider work of IDA, dispersed across the fields of software engineering, information systems, humancomputer interaction (including usability) and simulation and modelling. The focal points of the evaluation are industrial relevance, scientific relevance and sustainable impact. The scientific part of the evaluation has been carried out through a peer review. Faugert & Co Utvärdering/Technopolis have carried out the other parts. On an overall basis, the objective to produce PhDs with relevance to industry has been achieved. The graduate school has also contributed to the collaboration between academy and industry, although to a varied extent. Relevance to industry The research projects that have been carried out in the graduate school have had varied relevance in relation to the industry, according to the companies involved. In some cases the relevance to the company involved is obvious, manifesting itself in products, developed processes, methodological development etc. In cases with high relevance we can see that the relation between IDA and the company is very tight: the supervisor has a role both at the university and in the company. The tight relation and the mutual interest support the search of relevant research problems. In other cases the doctoral student has been the only link between academy and industry, which can be a weakness in building strong collaboration between academy and industry. In a number of cases the research problem lacked industrial/commercial relevance, according to the companies. This is mainly a result of change of corporate research strategy. Research issues that in the beginning of the project were relevant have lost relevance over time due to new market conditions. The recession in the ICT and telecom businesses also changed the demand for research activities. 7

8 Scientific relevance and quality The IDA department had a good tradition of industrial collaborative research and doctoral training before the funding from the Knowledge Foundation. The funding no doubt strengthened the IDA activity in industrial collaboration but this seems to have returned to a lower level since. The graduate school has been totally integrated in IDA. There are some signs of an upturn in industrial doctorand registrations more recently. One of the longer lasting benefits has been the part-time appointment of several adjunct professors to the IDA departmental staff as industrial supervisors. This should increase the flow of industrially relevant doctoral training, if the industrial sponsors resource the time of the adjunct professor at a suitable level. Achieving high quality industrially relevant research is difficult in any environment and the company graduate school encountered many of the familiar problems in changing industrial priorities, and research driven by short-term problem solving rather than longer-term research visions. Consequently, several theses show intellectual fractures (?) where changes in direction have been necessary and a poor view of the international research horizon. The research was of mixed quality. The good quality research was not disseminated effectively enough by publication in international quality conferences and journals. In many cases supervision of industrially oriented research seemed to depend on a small number of academic staff and the insularity of their research groups may have impaired the quality of the research, since the groups did not appear to have provided a forum for discussing the international perspective of research in their area. Impact The impact from the graduate school is, as we see it, limited. There are examples of results that have been very fruitful for the involved company, such as products, process development etc, but a number of the involved companies find the impact insignificant. The impact on the university consists of development of doctoral courses and increased quality in the doctoral program at IDA as a whole. The limited impact relates partly to the weaknesses in the channels for communication between academy and industry and the low frequency in the communication activities. This is partly a consequence of the recession and the lower interest due to changed corporate strategy. 8

9 1 Sammanfattning Faugert & Co Utvärdering har efter förfrågan från KK-stiftelsen tagit på sig uppdraget att göra en slututvärdering av stiftelsens stöd till företagsforskarskolan Tillämpad IT och industriell vid Institutionen för Datavetenskap (IDA), Linköpings Tekniska högskola. Företagsforskarskolan startades 1997 och har varit i full aktivitet mellan åren 1998 och Vid årsskiftet 2003/2004 avslutades stödet från KK-stiftelsen och IDA tog över det fulla ansvaret för de doktorander som ännu inte avlagt examen. Totalt har KK-stiftelsen beviljat medel motsvarande 41 mkr för denna satsning. KK-stiftelsens insats syftar till att ge förutsättningar för att samla kompetens och resurser från såväl högskola, forskningsinstitut som företag i företagsforskarskolor. De övergripande målen för detta område är: Fler forskarutbildade ska finnas i näringslivet, dvs. fler forskarutbildade ska gå från högskola till företag och fler anställda i företag ska genomgå forskarutbildning. Kompetens och resurser vid högskola, forskningsinstitut och företag ska samverka i företagsforskarskolorna. Forskarsutbildningen Tillämpad IT och industriell har fokuserat ingenjörsmässiga metoder för konstruktion, utveckling, drift och underhåll av programvara för industriella tillämpningar, samt utformning av stödjande verktyg för denna process. Vidare har olika tillämpningsområden berörts som exempelvis IT management, informationssystem, användargränssnitt och tjänsteproduktion. Sammanlagt har 32 doktorander deltagit i forskarskolan sedan Samtliga doktorander har varit företagsdoktorander. Rekrytering av doktorander har skett löpande varför genomströmningstiden svårligen låter sig beräknas på ett enkelt sätt. Av dem vi talat med bedöms dock genomströmningstiden som god och med få avhopp i relation till traditionell forskarutbildning. Fram till och med våren 2006 har 17 licentiatexamina och 19 doktorsexamina tagits ut inom ramen för företagsforskarskolan. Företagsforskarskolan har varit integrerad i den ordinarie forskarutbildningsverksamheten på IDA. Doktorandgruppen har inte behandlats som en separat grupp och den har heller inte haft ett särskilt anpassat kursprogram. Utvärderingsarbetet inleddes under våren 2005, men det huvudsakliga arbetet har utförts under mars-juni Datainsamling har i huvudsak skett genom enskilda intervjuer med berörda doktorander och seniorforskare inom forskarskolan, med representanter för programstyrelsen samt med representanter för samverkande företag. Total har 18 personer intervjuats. 9

10 Olika typer av dokument har studerats och en internationell expertgrupp har genomfört en s k peer review. Utvärderingsfrågorna berör sammanfattningsvis tre områden: Relevans för näringslivet Vetenskaplig kvalitet och relevans Bestående effekter av satsningen Våra slutsatser i korthet På ett övergripande plan har målet med fler forskarutbildade till näringslivet uppfyllts. Fler doktorer än det som till en början var tänkt, har examinerats och av dessa finns huvuddelen kvar i näringslivet efter examen. Akademi och företag har också samverkat, vår bedömning är dock att samverkan kunde ha ägt rum i större omfattning och i mera utvecklade former än vad som skett. Kontaktytan har överlag var relativt liten mellan akademi och företag, den har i stort sett bestått i doktorandens rörelse emellan de två världarna. Doktoranden har spelat huvudrollen som gränsgångare. Även om gränsgångarrollen framstått som komplex för vissa är samtliga doktorander vi talat med mycket nöjda med företagsdoktorandformen. Relevans för näringslivet De doktorandprojekt som genomförts inom ramen för företagsforskarskolan haft olika grad av relevans för företagen. I begränsad omfattning har processer, metoder och konkreta produkter utvecklats. Kunskaper och nytänkande har tillförts företagen. I de företag där forskningsrelevansen varit tydligast har handledaren haft en roll både i företaget och inom högskolan eller att doktoranden i princip varit sin egen företagskontakt. Detta förefaller bidra starkt till att finna rätt forskningsproblem och också till att, från företags sida, tillgodogöra sig den forskning som är resultatet av samarbetet med företagsforskarskolan. I flera fall uppfattas doktorandens forskningsprojekt brista i relevans för verksamheten i företaget. I flera fall beror det på omvärldsfaktorer som sämre konjunktur och ändrad företagsstrategi. I andra fall beror det troligtvis också på de motiv som ligger bakom företagens deltagande i forskarskolan. Motiven förefaller främst vara av allmänt kompetenshöjande eller personalpolitisk karaktär framför problemlösande karaktär. Detta tycks ha bidragit till att forskning prioriterats ner eller förflyttats ur sitt sammanhang. Av datamaterialet att döma har vissa företag en bristande absorptionsförmåga, d v s deras förmåga att och intresse för att tillgodogöra sig samverkan med forskarvärlden brister. Med fler forskarutbildade personer inom näringslivet kan vi anta att såväl förmåga och intresse för samverkan med akademin kan öka. 10

11 Vetenskaplig relevans och kvalitet Experterna pekar på en stor variation vad gäller den vetenskapliga kvaliteten i de projekt man granskat. Detta, menar gruppen, delvis har sin grund i den höga grad av individualisering vad gäller val av forskningsproblem. Expertgruppen menar att en långsiktig forskningsvision kunde bidragit till en höjd vetenskaplig kvalitet inom ramen för företagsforskarskolan. Man kunde, enligt experterna, också tagit bättre hand om den forskning som höll hög vetenskaplig kvalitet och i högre grad presenterat den internationellt. Experternas uppfattning är att forskarutbildningen fått en ökad kvalitet. Detta med avseende på kursutbud men också vad gäller uppföljning av doktorander. De menar dock att detta inte självklart går att hänföra till KKstiftelsens satsning. Vidare pekar experterna på att möjligheten att använda programstyrelsen i det strategiska arbetet inte utnyttjats. Bestående effekter av satsningen Så vitt vi kan bedöma har KK-stiftelsens satsning på företagsforskarskolan Tillämpad IT och industriell lämnat efter sig konkreta avtryck i begränsad omfattning inom såväl akademin som deltagande företag. Möjligheten till bestående effekter hänger tätt ihop med de slutsatser vi berör under avsnittet Relevans för näringslivet. I flera fall bedömer vi den bristande absorptionskapaciteten inom företagen i kombination med rådande konjunkturläge som bidragande orsak till de begränsade effekter som kan spåras till satsningen. Det bristande ömsesidiga engagemanget (akademi näringsliv) antas också bidra till de begränsade bestående effekter som utvärderingen tyder på. De tydligaste effekterna av KK-stiftelsens satsning förefaller dock vara av kvalitativ karaktär så som ökad kompetens och effekter på interpersonella relationer. Satsningen tycks ha bidragit till att främst fördjupa de befintliga kontakterna mellan akademi och näringsliv snarare än att skapa nya. Utöver effekter som ökad forskarkompetens inom näringslivet samt fördjupade och i viss mån utökade kontakter för samtliga aktörer beskrivs det vi kan förstå som en attitydförändring bland vissa av forskarna på IDA. Inställningen till tillämpad forskning har för en del blivit mer positiv och insikten om värdet av samverkan med näringslivet har blivit tydligare. Andra effekter som beskrivs handlar också om ökad medvetenhet och större kännedom om vilka forskningsprojekt som pågår och vilka personer som håller på med vad. Dessa typer av effekter kan bidra till att underlätta kontakter mellan näringsliv och akademi framöver. Inom IDA har företagsdoktoranderna integrerats med institutionens övriga doktorander det har inte funnits någon tydligt avgränsad organisation för 11

12 företagsforskarskolan, vilket vi tror försvårar möjligheten att spåra konkreta avtryck inom akademin. Upplägget tycks ha varit starkt individualiserat, vilket, enligt vår tolkning har skapat såväl förutsättningar för enskilda individer att fungera som företagsdoktorander som begränsningar. Som en begränsning genom att den kritiska massa av företagsdoktorander som skapats tack vare KK-stiftelsens satsning inte utnyttjas. Våra rekommendationer till KK-stiftelsen Inför kommande satsningar, vill vi mer allmänt beröra en del iakttagelser och frågor som rör KK-stiftelsens stöd till forskarskolor. Rekommendationerna ges i punktform. Behovet att säkerställa ett uthålligt vetenskapligt och administrativt ledarskap och en tydlig ledningsstruktur för tiden bortom stödperioden är genomgående för alla satsningar av denna art. KK-stiftelsen bör aktivt följa upp denna fråga i de pågående och eventuellt kommande profilsatsningarna. En tydlig avgränsad struktur för företagsforskarskolan menar vi är viktig för att utnyttja konceptets styrkor. KK-stiftelsen bör aktivt följa upp hur detta hanteras i pågående och eventuellt kommande företagsforskarskolor. En tydligt avgränsad struktur för företagsforskarskolan kan också vara ett stöd för tydligare kommunikation med avseende på företag och värdlärosätet. En totalintegrerad företagsforskarskola kan ge minskade möjligheter att skapa kommunikationsmöjligheter. Förankringen i företagen är mycket viktig. KK-stiftelsen kan möjligen ställa tydligare krav på förankringsaktiviteter i ett tidigt skede. Ömsesidigt intresse mellan de tre inblandade, doktorand akademi företag är en kritisk faktor för samverkan. Här bör KK-stiftelsen i framtida satsningar efterfråga planer för samverkansformer samt också följa upp detta under hand. En viktig faktor för att en företagsforskarskola ska kunna hålla hög vetenskaplig kvalitet är att det finns en långsiktig forskningsvision för den forskning som bedrivs. Val av projekt inom ramen för företagsforskarskolan bör ha en tydlig koppling till visionen för att inkluderas. KK-stiftelsen bör efterfråga en tydlig form för hur projekturvalsprocessen är tänkt att fungera. Programstyrelsens roll bör också tydliggöras redan från start. En aktiv programstyrelse, med avseende på forskningsvision, strategi, företagskontakter m m kan ha mycket stor betydelse för utvecklingen. 12

13 KK-stiftelsens löpande uppföljning av satsningarna är viktig. En halvtidsutvärdering med peer review hade troligen varit av värde. Forskarskolans position och ställning internt på ett lärosäte är av mycket stor betydelse för dess möjligheter att etablera sig, nå framgång och fortsätta att utvecklas. KK-stiftelsen har givetvis begränsade möjligheter att påverka dessa förhållanden liksom forskarskolornas organisatoriska inramning och placering. Stiftelsen bör ändå i kommande avtal ta upp en diskussion om dessa framgångsvillkor och tydligt precisera de villkor som behövs när det gäller högskolans förpliktelser till forskarskolan. 13

14 2 Inledning 2.1 Uppdraget Faugert & Co Utvärdering har efter förfrågan från KK-stiftelsen tagit på sig uppdraget att göra en slututvärdering av stiftelsens stöd till företagsforskarskolan Tillämpad IT och industriell (nedan kallad Tillämpad IT) vid Linköpings Tekniska högskola. I uppdraget har även ingått att göra en vetenskaplig expertbedömning eller s k peer review. Den sammanfattas i kapitel 3 i denna rapport och redovisas i sin helhet i bilaga 1. Inbjudan till att Utveckla forskning och utbildning med näringslivsinriktning utgick från KK-stiftelsen Ansökningar med förslag på 250 forskarskolor inkom, och sex av dessa beviljades då stöd. Senare beviljades ytterligare 16 forskarskolor medel. KK-stiftelsen hade våren 2005 beviljat 433 miljoner kronor för 18 företagsforskarskolor med totalt 238 doktorandplatser. Hösten 2005 beviljades ytterligare tre forskarskolor bestående av totalt 39 doktorander sammanlagt 62,4 miljoner kronor. Den företagsforskarskola som är aktuell i denna utvärdering, Tillämpad IT och industriell, har erhållit stöd med 41 mkr. Sammanlagt har 32 företagsdoktorander medverkat. Inga Thoresson-Hallgren, Faugert & Co Utvärdering har varit sammanhållande projektledare för utvärderingen. Rapela Zaman, Technopolis Ltd., är expert på utvärdering av forskningsmiljöer och har varit sammanhållande för självvärdering och peer review, och Petra Salino har tillsammans med Inga Thoresson-Hallgren svarat för intervjuer, analyser och rapportarbete. Då uppdraget från KK-stiftelsen bestod av att samtidigt med Tillämpad IT utvärdera även företagsforskarskolan Fenix vid Chalmers och Handelshögskolan, har vi inom Faugert & Co Utvärdering tillsatt en gemensam arbetsgrupp för de två utvärderingarna. Denna har, utöver Hallgren och Salino, bestått av Tommy Jansson, Henrik Segerpalm och Sven Faugert. 2.2 KK-stiftelsens satsning på forskarskolor Genom att stödja forskarutbildning i samverkan med företag och institut t ex i företagsforskarskolor eller genom småföretagsdoktorander stärks kunskaps- och kompetensutbytet mellan näringsliv och högskola. Ett viktigt mål är ökad konkurrenskraft i näringslivet. Enligt KK-stiftelsens modell byggs företagsforskarskolor upp i samarbete mellan företag eller forskningsinstitut samt universitet eller högskolor. Utbildningen ska vara tvärvetenskaplig och kurserna i programmet ska spegla detta syfte. Normalt 14

15 krävs att doktoranden vistas minst % av tiden i medfinansierande företag och där antingen sysslar med sin doktorsutbildning eller verksamhet med anknytning till denna. I en företagsforskarskola måste näringslivet medfinansiera med minst lika stort belopp som KK-stiftelsen satsar. KK-stiftelsens insatser syftar till att ge förutsättningar för att samla kompetens och resurser från såväl högskola, forskningsinstitut som företag i företagsforskarskolor. De övergripande målen för detta område är två: o Fler forskarutbildade ska finnas i näringslivet, dvs. fler forskarutbildade ska gå från högskola till företag och fler anställda i företag ska genomgå forskarutbildning. o Kompetens och resurser vid högskola, forskningsinstitut och företag ska samverka i företagsforskarskolorna. KK-stiftelsen har tidigare låtit genomföra utvärdering av företagsforskarskolorna som koncept men inte någon halvtidsutvärdering av någon av de enskilda forskarskolorna. Konceptet utvärderades av FBA 1 och slutsatsen var, enligt samtliga aktörer (företag, akademi och doktorander) att detta är ett lyckat koncept. Man pekade i utvärderingen på ett antal utvecklingsområden, nämligen rekryteringskriterier, profilering av forskarskolorna samt frågor om hållbarhet i satsningen på företagsforskarskolorna. Ytterligare en utvärdering genomfördes av UCER år Utvärderingen syftade till att bedöma hur väl konceptet etablerats sedan starten. Slutsatsen av utvärderingen blev att KK-stiftelsen lyckats med att etablera företagsforskarskolorna så som det var tänkt. Någon halvtidsutvärdering av företagsforskarskolorna har alltså inte genomförts men nu är det möjligt att beskriva, analysera och värdera ett par av forskarskolorna eftersom de avslutats. KK-stiftelsen ger fortfarande stöd till nya företagsforskarskolor och det är därför av stort intresse att få kunskap om hur forskarskolorna fungerar. 2.3 Utvärderingens syften och utvärderingsaspekter Enligt KK-stiftelsens utvärderingspolicy har dess utvärderingar genomgående tre huvudsakliga syften Kontroll av att verksamheten bedrivs enligt stiftelsens stadgar och ingångna avtal samt betygssättning av verksamhet och resultat 1 Utvärdering av ett koncept för ökat samarbete mellan akademi och näringsliv FBA Holding AB, Industrial research schools a real-time evaluation of the Swedish Knowledge Foundation s Research school programme. Evaluation Reports No 6,

16 Lärande genom återföring och analys av erfarenheter så att den utvärderade verksamheten kan utvecklas och förbättras Kunskaps- och kompetensutveckling innebärande bidrag till djupare förståelse av möjligheter och begränsningar hos stiftelsens stöd. Utvärderingen sker från KK-stiftelsens perspektiv såsom ägare till de bidragsmedel som satsats i forskarskolan. Stiftelsens ändamål med satsningen kräver att de samtidigt utvärderas från fler intressenters utgångspunkter. Av särskilt intresse är som nämnts att söka konstatera dels vad de tillfört när det gäller samverkan med näringslivet, dels vilka doktorandernas erfarenheter är och hur de har kunnat verka i rollen som gränsgångare. Utvärderingsaspekterna rör sammanfattningsvis tre områden: o Relevans för näringslivet o Vetenskaplig kvalitet och relevans o Bestående effekter av satsningen Följande huvudfrågor har i enlighet med KK-stiftelsens beställning fokuserats i utvärderingen: Hur och i vilken grad har verksamheten varit till nytta för deltagande företag på kort och lång sikt? Hur har doktoranderna fungerat som gränsgångare då det gäller samproduktion av kunskap mellan näringsliv och akademi? Är utbildningens och avhandlingarnas kvalitet jämförbar med internationell kvalitet inom respektive ämnesområde? Vilken nytta/påverkan har forskarskolan haft på högskolans verksamhet i såväl grundutbildning som övrig forskarutbildning? Vilken samverkan/samproduktion kan leva kvar efter det att KKstiftelsens stöd till forskarskolan upphör? T ex. ytterligare stöd från företagen till industridoktorander, ta emot exjobb, företagets personal deltar i universitetskurser, företaget beställer uppdragsutbildning eller uppdragsforskning, uppbyggda nätverk mellan företag och akademi fortlever, breddade kontaktytor mellan aktörerna m m. Framtida utvecklingspotential? Vilken nytta och vilka effekter har forskarskolan gett i övriga näringslivet? Relevans för näringslivet? (Ej prioriterad fråga) 2.4 Genomfört arbete Vi kombinerar ett antal datakällor för att kunna belysa dessa frågor: 1. Befintlig dokumentation från forskarskolan och KK-stiftelsen, dokumentation från andra utvärderingar m.m. 16

17 2. Expertbedömning (peer review) genom ett team av experter med kompetens och erfarenheter från både forskningsfronten och kommersiella tillämpningar. Expertbedömningen fokuseras på främst de aspekter som har med den vetenskapliga produktionen och forskarutbildningen att göra. 3. Djupintervjuer med ett urval 3 berörda doktorander och seniorforskare inom forskarskolan, med representanter för Linköpings Tekniska Högskola samt med samverkande företag. Se bilaga 2. Vissa av intervjuerna har skett genom besök direkt eller ansikte-motansikte, men flertalet intervjuer har av tidsskäl gjorts per telefon. I flera fall har vi sedan återkommit till intervjupersonerna för kompletteringar och förtydliganden, muntligt och per e-post. Utvärderingsarbetet inleddes under våren 2005, men det huvudsakliga arbetet har utförts under mars-juni Vi har besökt Linköpings universitet vid ett tillfälle (28 mars) samt i samband med den internationella expertgruppens besök den 5 maj. Utvärderingen bygger på det dataunderlag som angetts ovan, samt kompletterande intervjuer med relevanta personer på KK-stiftelsen i syfte att förstå bakgrunden till denna (och andra) företagsforskarskolesatsningar. Som allmän grund för våra bedömningar har vi haft de av KK-stiftelsen och forskarskolan formulerade mål och kriterier som nämnts ovan. Rapporten är disponerad enligt följande: Kapitel 3 behandlar forskarskolans relevans för näringslivet, och beskriver de samverkansformer som utvecklats mellan akademi och företag och företagens nyttiggörande av detta. Kapitlet diskuterar även doktorandernas funktion som gränsgångare mellan de två miljöerna. I Kapitel 4 sammanfattas den vetenskapliga expertgruppens granskning (peer review). Kapitel 5 beskriver vi de bestående effekterna av satsningen. Våra slutsatser återfinns i kapitel 6. Kapitel 7 innehåller våra rekommendationer till KK-stiftelsen Avslutningsvis finns två bilagor: o Den vetenskapliga expertgruppens rapport, på engelska (bilaga 1) o En förteckning över intervjupersonerna (bilaga 2) 3 18 personer totalt har intervjuats: 7 doktorander, 4 handledare/forskare, 5 industrirepresentanter samt 2 personer från programstyrelsen. 17

18 2.5 Referensram några begreppsdefinitioner Då vi under arbetet med utvärderingen konstaterat att flera av de begrepp som är centrala för diskussionen kring forskningssatsningar och forskarskolor inte är entydiga, har vi valt att nedan ge vår referensram för några av dessa. Begreppen är: o Forskarskolor en bred beskrivning av huvudinnehållet i forskarskolekonceptet o Företagsforskarskolor - vi gör en distinktion mellan KK-stiftelsens företagsforskarskolor och det mer allmänna forskarskolebegreppet o Näringslivsrelevans vi likställer detta med industrirelevans i denna rapport o Strukturella effekter o Samproduktion Forskarskola Begreppet forskarskola används med olika innebörd, det saknas en enhetlig definition. Varken högskolelagen eller högskoleförordningen, som forskarskoleverksamhet har att följa, anger några specifika kriterier för vad som utmärker forskarskolor i jämfört med annan forskarutbildning. Genom ett regeringsbeslut 1999 fick Högskoleverket i uppdrag att genomföra en analys av forskarskolornas utveckling samt för- och nackdelar. Även här förklarades begreppet forskarskola vara centralt för att kunna dra slutsatser. Eftersom lagtexten ger begränsade möjligheter för mer preciserad förståelse kring begreppet utgick utredarna istället från tidigare definitioner i propositioner och utredningar. Dessa definitioner pekar på en rad målsättningar mer än en bestämd form som man genom införandet av forskarskolor har haft för avsikt att nå. Förstärkt handledning, mång- och tvärvetenskap samt samarbeten mellan discipliner, lärosäten i Sverige och utomlands är komponenter som senare kommit att betonas i beskrivningar av svenska forskarskolor. Högskoleverket slöt sig till fem punkter vilka förklarades kunna känneteckna också mer traditionell forskarutbildning: en tydlig organisation för att bedriva forskarutbildningen förstärkt handledning samverkan mellan ämnen/lärosäten om kurser och seminarier tvär- och mångvetenskap nätverk, såväl nationella som internationella. 18

19 Liksom högskoleverket pekar författarna till en utvärdering av SSF:s forskarskolor 2000, 4 på att variationen är stor beroende på vilka målsättningar som man inom forskarskolan betonar. Utan att göra anspråk på en bestämd definition av begreppet menar författarna att de har kunnat särskilja ett antal särdrag som tillsammans utgör innebörden av idealtypen forskarskola. Vi menar att dessa punkter också här kan bilda utgångspunkt för att förstå forskarskolors målsättningar och konstruktion. 1. Forskarskolan är en egen administrativ enhet. Administrationen sköts alltså inte av någon värdinstitution på högskolan. 2. Forskarskolan har ett definierat och organiserat kursutbud med ett obligatoriskt kursblock. Utbildningskraven inom forskarskolan är tydliga, så att potentiella arbetsgivare kan se vilken grundläggande kunskap som förmedlats efter genomgången utbildning. 3. Forskarskolan erbjuder en förstärkt handledning och uppföljning av studieresultaten. Doktoranderna har ofta tillgång till fler än en handledare, varav någon representerar en annan fakultet eller näringslivet. 4. Forskarskolan har ett samarbete med andra högskolor nationellt eller internationellt. Detta innebär att de forskarstuderande får möjlighet att bygga upp värdefulla kontaktnät. 5. Forskarskolan har ett samarbete med näringslivet. Detta innebär dels att de forskarstuderande får möjlighet att knyta kontakter med kommande arbetsgivare, dels att näringslivet får möjlighet att påverka t ex probleminriktningen och projektval inom forskarutbildningen. 6. Forskarskolan är i sig själv en samarbetsinstitution mellan olika fakulteter eller institutioner vilket innebär att utbildningen får en tvärvetenskaplig inriktning. 7. Forskarskolan erbjuder en finansiering av studenterna under forskarutbildningen. I vissa fall sker finansieringen helt eller delvis av industrin, och doktoranden kallas då industridoktorand Företagsforskarskolor KK-stiftelsen har sin egen modell av forskarskolan, nämligen företagsforskarskolan. Den stora skillnaden mot forskarskolor i den mer allmänna meningen enligt ovan är den konsekvent utförda nära anknytningen till näringslivet. En del av detta består i att näringslivet är medfinansiär till 50 %. Syftet med KK-stiftelsens modell är; 4 Jfr: Högskoleverket (2000), Forskarskolor ett regeringsuppdrag, Högskoleverkets rapportserie 2000:2 R; Degerblad, Jan-Eric Hägglund, Sam (2000) SSF:s forskarskolor en utvärdering av Stiftelsen för Strategisk Forsknings satsning på forskarskolor, SSF/HSV. 19

20 Fler forskarstuderande ska finnas i näringslivet, dvs. fler forskarstuderande ska gå från högskola till företag och fler anställda i företag ska genomgå forskarutbildning bl a i syfte att företagen lättare ska få tillgång till nya internationella forskningsrön. Kompetens och resurser vid högskola, forskningsinstitut och företag ska samverka i företagsforskarskolorna. Den forskarutbildning som företagsforskarskolorna erbjuder ska vara tvärvetenskaplig. Doktoranderna rekryteras från såväl företag som akademi. Ytterligare en skillnad från traditionell forskarutbildning handlar om finansieringen KK-stiftelsen finansierar upp till 50 procent av doktorandkostnaden under förutsättning att de enskilda företagen dels tar en aktiv roll i doktorandens utbildning och dels bidrar med motsvarande ekonomiska resurser. De forskarstuderande förväntas dela sin tid mellan akademi och näringsliv. Forskarstudierna bedrivs på minst 80 procent deltid. Minst 20 procent av utbildningstiden ska vara förlagd till ett företag Näringslivsrelevans Ett mycket centralt inslag i satsningarna från KK-stiftelsens sida är att forskningen som bedrivs är industrirelevant. Industrirelevans som begrepp misstolkas lätt. Industriförbundet beskriver industrirelevans på följande sätt. I den svenska debatten förekommer ofta likhetstecken mellan industrirelevant och tillämpad forskning eller t o m utveckling. Detta är emellertid olika dimensioner som kan åskådliggöras på följande sätt: Tillämpad forskning Inomvetenskapligt motiverad Industriellt motiverad Grundforskning Industrirelevanta kunskapsområden innehåller normalt element av såväl grundforsknings- som tillämpningskaraktär. Kvalitativt högtstående forskningsmiljöer omfattar nästan undantagslöst såväl tillämpad forskning 20

21 som grundforskning som är såväl inomvetenskapligt som industriellt (samhälleligt) motiverad, d v s man är verksam i alla fyra kvadranterna. En ytterligare dimension i begreppet industrirelevans har sin grund i att problemen i företagen ofta är breda och disciplinövergripande, vilket medför att lösningar fordrar kompetens från olika vetenskapliga områden. Detta innebär att i begreppet industrirelevant forskning ingår ofta behov av mång- och/eller tvärvetenskaplig forskning. För att etablera samarbetsprojekt mellan högskolor och industriföretag krävs därför många gånger en särskild insats av högskoleforskarna för att formulera ett företags problem till hanterbara kunskapsområden och därmed forskningsprojekt inom de akademiska ramarna 5. Ovanstående beskrivning kan tjäna som referensram för diskussionen om näringslivsrelevans och förutsättningarna för att åstadkomma den. Beskrivningen pekar t ex på behovet av tvärvetenskaplig ansats som den del av förutsättningarna för industrirelevans. Den tvärvetenskapliga ansatsen är också något som formuleras i KK-stiftelsens avtal med företagsforskarskolorna. Inom ramen för näringslivsrelevansen menar vi också att val av forskningsproblem spelar en viktig roll. För att kombinera industrirelevans och vetenskaplig relevans i ett och samma problem ställs krav på hög grad av samverkan och kommunikation mellan de olika aktörerna i akademin och i näringslivet Strukturella effekter Eftersom ett syfte med företagsforskarskolorna är att höja kvaliteten på forskarutbildningen med avseende på t ex kursutbud, utveckling av studieplaner doktorander, administration m m, menar vi att utvärderingarna också bör fokusera på eventuella strukturella effekter inom lärosätet, som har uppstått som ett resultat av satsningen. Strukturella effekter är inte heller ett entydigt begrepp. Med strukturella effekter menar vi sådant som påverkat organisation, samverkansformer, relationsbyggande m m. I detta sammanhang ser vi inslag med strukturellt värde som exempelvis: o Vision o Strategi o Ledarskap o Fysisk miljö o Kursprogram o Pedagogik o Samverkansformer o Riskreduktion 5 Sverige behöver industrirelevant forskning i världsklass 1997 Rapport från Industrikommittén, arbetsgruppen för FOU. 21

22 o IT-verktyg o Nätverk Uppbyggnaden av sådana strukturella värden är en del av avkastning och bestående värde (hållbarhet) av en viss satsning Samproduktion Ett viktigt mål med KK-stiftelsens verksamhet är samproduktion mellan näringsliv och akademi. KK-stiftelsen har som utgångspunkt att samproduktion är en framgångsfaktor för utveckling av den svenska konkurrenskraften. En viktig faktor för att samproduktionen ska fungera är att aktörerna bidrar till utveckling av nya kanaler och mötesplatser för denna, vilket ställer krav på aktörernas engagemang och kunskap om varandras förutsättningar. Gränsgångaren en person som rör sig mellan näringsliv och akademi och på det sättet stödjer samproduktionen har här en viktig roll. En doktorand i en företagsforskarskola bör vara en viktig gränsgångare. 2.6 Företagsforskarskolan Tillämpad IT och industriell Företagsforskarskolan Tillämpad IT och industriell startades 1997 och har varit i full aktivitet mellan åren 1998 och Vid årsskiftet 2003/2004 avslutades stödet från KK-stiftelsen och Institutionen för Datavetenskap, IDA, vid Linköpings universitet tog över det fulla ansvaret för de doktorander som ännu inte avlagt examen. Totalt har KKstiftelsen beviljat medel motsvarande 41 mkr för denna satsning. Av de omkring 260 ansökningar om företagsforskarskolor som inkom till KK-stiftelsen sållades ett femtontal ut för sakkunnig granskning. Tillämpad IT och industriell blev sedan en av de två företagsforskarskolor att först få sin ansökan beviljad. Att just Tillämpad IT och Fenix (Chalmers och Handelshögskolan) var först ut bland de granskade ansökningarna förklaras med att dessa bägge var de som först uppfyllde de grundkriterier stiftelsen ställde upp. Utöver detta vägde i fallet Tillämpad IT också in att den rörde IT-området, vilket låg i fokus för KK-stiftelsens satsningar. Företagsforskarskolan dimensionerades för att finansiera 20 doktorander under fem år. Sammanlagt har 32 doktorander deltagit i forskarskolan sedan Forskarsutbildningen har fokuserat ingenjörsmässiga metoder för 22

23 konstruktion, utveckling, drift och underhåll av programvara för industriella tillämpningar, samt utformning av stödjande verktyg för denna process. Vidare har olika tillämpningsområden berörts som exempelvis IT management, informationssystem, användargränssnitt och tjänsteproduktion. Doktoranderna har varit knutna till något av institutionens projektområden, enligt matrisen nedan. Enligt KK-stiftelsens modell ska skolan byggas upp och bedrivas i samarbete mellan universitet/högskola och enskilda företag. Utbildningen har baserats på problemställningar som identifierats i näringslivet i syfte att skapa mer tillämpad forskning och genom det öka forskningsrelevansen för näringslivet. I enlighet med avtalet med KK-stiftelsen har doktoranderna därför varit företagsdoktorander, dvs. personer med anställning i ett företag som utbildas inom akademin. Det stora flertalet doktorander har haft en anställning på deltagande företag och har därmed delat sin tid mellan akademi och näringsliv. Minst 20 procent av utbildningstiden har varit förlagd till ett företag. Totalt har 16 företag i varierande storlek varit engagerade med doktorander i företagsforskarskolan. Enligt avtalet mellan KK-stiftelsen och Linköpings universitet ska företagsforskarskolan utbilda minst 20 företagsdoktorander med licentiateller doktorsexamen inom högst tre respektive fem år. Fram till och med våren 2006 har 17 licentiatexamina och 19 doktorsexamina tagits ut inom ramen för företagsforskarskolan. Se matrisen nedan. Projektområden inom Institutionen för datavetenskap (IDA) Antal doktorander Antagen Antal avhopp Licentiat examen Software & Systems Deltagande företag: Ericsson Radio Systems, Ericsson UUB, Roxen Internet Software, MathCore, Ida Systems, SKF Peter Aronsson Aleksander 2001 Avhopp Bogdanovski Andreas Borg Peter Bunus Carl Cederberg Doktorsexamen 23

24 Marcus Comstedt Joachim Karlsson Johan Moe Iakov Nahkimovski Patrik Nordling 1998 Avhopp Alexander Siemers Lars Taxén Human-Centered Systems Deltagande företag: Ericsson Radio Systems, Föreningssparbanken, Nokia Home Communications, Telia Research Aseel (Ibrahim) Berglund Pär Carlshamre David Dinka (Jönsson) Robert Eklund Åsa (Granlund) Hedenskog Stefan Holmlid Lars Hult Anders Lindström Magnus Morin Hans Nässla Bertil Reinhammar 1998 Avhopp Sonia Sangari Information Systems and Management Deltagande företag: Cepro, Denvenator, IKEA, SYSteam, TeliaSonera Anders Ferntoft

25 Klas Gäre Lena Lindeberg 1999 Avhopp Jörgen Lindström Malin Nordström MiSook Park Carl-Johan Petri Westin Per-Arne Segerkvist Total Mot bakgrund av att flera av de doktorander som deltagit i forskarskolan hade erfarenheter från forskarstudier sedan tidigare och i viss mån påbörjat sin forskning innan antagningen till forskarskolan låter sig genomströmningstiden svårligen beräknas på ett enkelt sätt. Av dem vi talat med bedöms dock genomströmningstiden som god och med få avhopp i relation till traditionell forskarutbildning. Som matrisen ovan visar har doktoranderna antagits löpande till forskarskolan under åren Rekrytering av doktorander har alltså inte gjorts samordnat vid en tidpunkt utan fortlöpande. I huvudsak har kontakter med företagsforskarskolan tagits på initiativ från doktoranderna själva vanligtvis genom sina egna tidigare kontakter med akademin eller via sin närmsta chef eller kollega. Rekryteringsförfarandet tycks ha varit personoch relationsberoende. I de större företagen lystes emellertid doktorandtjänsterna ut. Rent organisatoriskt har doktoranderna vid företagsforskarskolan integrerats med institutionens befintliga forskargrupper, dvs de har inte utgjort en fristående sammanhållen doktorandgrupp. Gemensamma aktiviteter som kursprogram, forskarskoleledning, styrelse, marknadsföring, lokaler mm har administrerats som ett projekt inom IDA:s samlade forskarutbildning. Doktoranderna har i huvudsak haft individuella studieplaner med en forskarutbildning upplagd på motsvarande sätt som för reguljära doktorander i det aktuella ämnet. Det har inte ställts några formella krav på samordning av företagsdoktorandernas kursdeltagande eller att de ska läsa speciella obligatoriska doktorandkurser. Kursutbudet inom företagsforskarskolan har samordnats med det övriga utbudet av doktorandkurser inom datavetenskap, där företagsforskarskolan också bidragit med ett antal kurser. Företagsforskarskolan kan därmed ses som totalintegrerad i den ordinarie utbildningsverksamheten på IDA. Denna företagsforskarskola har alltså inte behandlats som en separat grupp vilket är vanligt förekommande i andra 25

26 forskarskolesatsningar, se avsnitt och Vi återkommer längre fram i rapporten till vilken betydelse detta haft för utfallet. Programstyrelsens roll I avtalet med KK-stiftelsen föreskrevs att samarbetet mellan IDA och de medverkande företagen skulle ledas av en programstyrelse som skulle ha ansvaret för den totala verksamheten inom forskarskolan. Enligt avtalet med KK-stiftelsen ansvarar styrelsen inför rektor och beslutar om fördelning av medel. Programstyrelsen skulle också tillsammans med berörda institutioner ha ansvaret för rekrytering av doktorander till forskarskolan. Av vårt datamaterial att döma har inte programstyrelsen haft någon aktiv och operativ roll i företagsforskarskolan. I huvudsak har frågor av principiell, kontrollerande och uppföljande karaktär diskuterats. Programstyrelsen har inte deltagit operativt i t ex rekryteringsförfarandet, utvecklingen av doktorandprojektens utveckling eller diskuterat innehåll i kurser etc. Lillemor Wallgren 6 har genom sin forskning varit länken mellan programstyrelsen och doktorandernas verklighet och vardag. Så vitt vi förstår har programstyrelsen haft en begränsad direktkontakt med berörda (doktorander, företag) inom ramen för företagsforskarskolan. Programstyrelsen har deltagit vid doktorandkonferenserna och vid vissa företagsbesök. Programstyrelsen har haft möten cirka fyra gånger per år. Företagsforskarskolans programstyrelse har under hela tiden bestått av Margareta Josefsson (ordf.), Kenth Ericson, Göran Östlund, Anders Haraldsson och Sture Hägglund. Tre av dessa fem personer, däribland ordförande, har haft anknytning till näringslivet. 3 Relevans för näringslivet En central fråga för utvärderingen är frågan om företagsforskarskolans relevans för näringslivet. Under arbetet med utvärderingen har vi konstaterat att näringslivsrelevans eller industrirelevans inte har en entydig innebörd. Relevans för näringslivet kan visa sig på flera sätt. Centrala inslag i näringslivsrelevansen är, som beskrivits i referensramen, tvärvetenskaplighet och tillämpbarhet. Relevansen påverkas i hög grad av omvärldsfaktorer, det som vid en tidpunkt var mycket relevant kan vid en annan tidpunkt helt ha förlorat sin relevans för företaget. Ytterligare resultat av forskning och forskarutbildning som också skapar relevans för näringslivet är det faktum att man höjer bildningsnivån inom företaget då man anställer en person med doktorsexamen. Detta omnämns i vissa fall som en viktig konkurrensfördel 6 Wallgren, Lillemor (2003) Skilda världar: företagsdoktoranders upplevelser av forskarutbildning, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. 26

27 på den internationella marknaden. Andra resultat som är industrirelevanta är möjligheten till kunskapsöverföring och förnyelse. Det uppges vara en viktig anledning för företag att samverka med akademin. Med det avses att få tillgång till den förnyelsekraft som finns inom forskarvärlden och som inte går att vidmakthålla inom företaget utan kontakten med forskarvärlden. Näringslivsrelevans är också i en del fall möjligheten att ge en anställd en karriärväg i form av en forskarutbildning. Detta skapar möjligheter till framtida utveckling för den anställde och för företaget är det ett sätt att behålla en viktig medarbetare i organisationen. Näringslivsrelevansen visar sig sammanfattningsvis, i följande former i vår utvärdering; o Industrirelevanta forskningsproblem o Produkter o Doktorer i organisationen höjd bildningsnivå o Förnyelse av metoder, processer mm o Kunskapsöverföring o Möjligheter till karriärutveckling Näringslivsrelevans har alltså många ansikten. Vi konstaterar att graden av relevans kan förändras över tiden. Under vårt arbete med utvärderingen av företagsforskarskolan Tillämpad IT och industriell har vi genom våra intervjuer identifierat ett antal förutsättningar eller kritiska faktorer som påverkat graden av näringslivsrelevans i just detta fall: o Företagsstrategi o Forskningsproblem o Kontaktytor o Rekrytering av doktorander o Industridoktorander o Dialog doktorand akademi näringsliv Nedan diskuterar vi de faktorer som visat sig centrala för möjligheterna att skapa näringslivsrelevant forskning. 3.1 Företagsstrategi I företagsforskarskolan finns ett par mycket tydliga exempel på hur företagsstrategin och eventuella förändringar av densamma kan få konsekvenser för relevansen för de medverkande företagen. Två stora svenska telekomföretag var medfinansiärer för ett antal doktorander i företagsforskarskolan. Vid starten av företagsforskarskolan identifierades problem som hade relevans för företagen och som också 27

28 bedömdes som relevanta ur ett vetenskapligt perspektiv. Under loppet av utbildningen drabbades svensk ekonomi av en lågkonjunktur, den drabbade i synnerhet IT- och telekomföretag. Detta betydde för två av samarbetsföretagen att man helt ändrade forskningsstrategi. Doktoranderna fick ny placering inom sina organisationer och forskningsproblemen miste sin relevans i den nya kontexten. På ett av företagen beskriver man det som att problemen nog fortfarande är intressanta men de passar inte längre in. Det som är relevant för oss är numera bara sådant som också har en direkt kommersiell koppling. Intresset för forskning finns men det är, i det aktuella exemplet, koncentrerat till vissa forskningsenheter, vilket i ett fall är en förändring mot tidigare. I ett annat av projekten gällde även där att strategin ändrades, den grupp inom företaget som doktoranderna tillhörde upplöstes. Ovanstående beskriver två exempel på när graden av relevans sjunker över tiden, p g a omvärldsfaktorer. Det är dock viktigt att påpeka att de doktorander som varit företagsdoktorander vid de företag som ändrat strategi, samtliga fortsatt har anställning inom sina organisationer. Företagsrepresentanterna pekar också på att den kunskap i form av metod-, process- och presentationskompetens som doktoranderna tagit med sig har ett värde för företagen. Dessutom menar doktoranderna själva att de utvecklat sin analytiska förmåga genom doktorandutbildningen. En motbild till den ovan beskrivna bilden finns också inom ramen för företagsforskarskolan. Bland de företag som vittnar om en mycket hög grad av industrirelevans, inom ramen för samverkan med Tillämpad IT, finns både ett stort svenskt industriföretag och små, relativt nystartade företag på IT-området. I dessa fall, om än till det yttre mycket olika, menar företagsrepresentanterna att den forskning som bedrivits av doktoranderna i företagsforskarskolan, i allra högsta grad bidragit till att utveckla den egna verksamheten. I ett fall sägs det t o m att forskningen är grunden för den produkt som företaget lever av. Expertgruppen menar att de företag företagsforskarskolan samverkar med, i högre grad måste förstå betydelsen av forskningen för den framtida konkurrenskraften. I de företag där det är fallet fungerar samverkan också mycket bra. Experterna menar också att kontakterna med företagen kunde hanterats mer systematiskt samt med en högre grad av aktivitet från företagsforskarskolans sida. 3.2 Forskningsproblemet Näringslivsrelevansen är starkt kopplad till forskningsproblemet. Har det forskningsproblem doktoranden arbetar med något intresse för företaget? 28

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i.

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i. Daniel Holmberg, 08-56648128 daniel.holmberg@kks.se Datum Diarienr 2006-05-04 2006/0099 Till rektor Inbjudan KK-stiftelsen inbjuder forskare vid Sveriges nya universitet och högskolor att tillsammans med

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet. STUDIEPLAN 2008-01-++ Dnr HT 2007/479/G 11 Området för humaniora och teologi (Institution) Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

Synergi 15 UTLYSNING. Dnr 20150266 Sida 1 (11) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 15 UTLYSNING. Dnr 20150266 Sida 1 (11) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (11) UTLYSNING Synergi 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition

Läs mer

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) RIKTAD UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Programmet ger stöd till utveckling av nätbaserade kurser med internationell bärkraft som ska bidra till internationell

Läs mer

Forskarskolan i bearbetningsteknik Högskolan Dalarna

Forskarskolan i bearbetningsteknik Högskolan Dalarna Forskarskolan i bearbetningsteknik Uppföljnings- och utvärderingsbesök april 2008 Gudrun Molander KK-stiftelsen De värderingar och slutsatser som redovisas är utvärderarnas egna. Förord Inbjudan att Utveckla

Läs mer

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Mer utförlig information rörande doktoranders rättigheter och skyldigheter finns att hämta på http://www.doktorandhandboken.nu Syftet

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp

Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Kursplan Utbildning på forskarnivå Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Computer Mediated Communication and Social Media, 7,5 credits Kurskod 20IK020 Forskarutbildningsämne Informatik

Läs mer

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers insatser Presentation på VINNOVA 2015-04-08 Tomas Åström Faugert &

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

Att mäta samverkansamverkansenkät

Att mäta samverkansamverkansenkät Att mäta samverkansamverkansenkät vid SU Våren 2009 Thomas Arctaedius, Maria Ljunggren, och Richard Odegrip Innehåll 1. Bakgrund att mäta och följa upp samverkan 2. Andra genomförda undersökningar 3. SU

Läs mer

Expertkompetens för innovation 15 steg 1

Expertkompetens för innovation 15 steg 1 Sida 1 (9) UTLYSNING Expertkompetens för innovation 15 steg 1 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av utveckling av näringslivsinriktade utbildningar

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

HÖG 16 - Forskningsprojekt

HÖG 16 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 16 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Kommittédirektiv Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare Dir. 2015:74 Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska, i syfte att säkra återväxten

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Datavetenskap

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Datavetenskap 1(6) Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Studieplan för utbildning på forskarnivå i Datavetenskap (Doctoral studies in Computer Science) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten

Läs mer

Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet Dnr U2013/304 Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet 1. Beslut Föreskrifter rörande konstnärlig utbildning på forskarnivå respektive tillträde till

Läs mer

Allmän studieplan för Innovation och design vid Mälardalens högskola

Allmän studieplan för Innovation och design vid Mälardalens högskola 1 (12) Dnr. MDH 3.1.2-265/14 Allmän studieplan för Innovation och design vid Mälardalens högskola Gäller för alla doktorander antagna till forskarutbildningsämnet från och med 2014-09-11 samt för doktorander

Läs mer

KK höstlansering 2015. Grants and Innovation Office

KK höstlansering 2015. Grants and Innovation Office KK höstlansering 2015 Grants and Innovation Office Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft KK-stiftelsens medel syftar till att bygga ihop forskningsuppbyggnad och kompetensutvecklingsprogram för att sträva

Läs mer

Fenix. Slututvärdering av företagsforskarskolan vid Chalmers tekniska högskola och Handelshögskolan. Tommy Jansson Henrik Segerpalm

Fenix. Slututvärdering av företagsforskarskolan vid Chalmers tekniska högskola och Handelshögskolan. Tommy Jansson Henrik Segerpalm Slututvärdering av företagsforskarskolan vid Chalmers tekniska högskola och Handelshögskolan i Stockholm Tommy Jansson Henrik Segerpalm Tommy Jansson och Henrik Segerpalm, Faugert & Co Utvärdering De värderingar

Läs mer

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time? Design through practice and management LK0162, 30240.1516 15 Hp Pace of study = 100% Education cycle = Advanced Course leader = Petter Åkerblom Evaluation report Evaluation period: 2016-03-18-2016-03-31

Läs mer

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING 1 SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH Bidrag för utbyte mellan industri och akademi 2 Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, finansierar forskning inom naturvetenskap,

Läs mer

Samrådsgrupper Hösten 2014

Samrådsgrupper Hösten 2014 Sanja Honkanen Skoog Ungas Röst -Nuorten Äänet Hösten 2014 Situationen i samrådsgrupper i Sverige idag I mitten av september fick de 52 finska förvaltningskommuner som i dag har en koordinater eller samordnare

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-1545-14 Sid 1 (6) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Syllabus for the PhD program

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen är utfärdad den 16 mars 2010 (dnr CF 62-642/2008). 1 Den har senast ändrats den 11

Läs mer

Arbetsplatsträff 8 mars 2011

Arbetsplatsträff 8 mars 2011 Arbetsplatsträff 8 mars 2011 1. Vetenskapsrådets utvärdering. 2. Rapport från rekryteringsgruppen för matematisk statistik. 3. Pågående rekryteringar. 4. Procentsatser för stödverksamhet. 5. Ny studierektor

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET BESLUT 2013-08-27 Humanistiska fakultetsnämnden Romanska och klassiska institutionen

STOCKHOLMS UNIVERSITET BESLUT 2013-08-27 Humanistiska fakultetsnämnden Romanska och klassiska institutionen 1 Dnr Su-159-4.2.1-0053-13 STOCKHOLMS UNIVERSITET BESLUT 2013-08-27 Humanistiska fakultetsnämnden Romanska och klassiska institutionen Allmän studieplan för Utbildning på forskarnivå i romanska språk med

Läs mer

Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem

Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem Den Nationella Forskarskolan i Intelligenta Transportsystem Koordineras av Prof. Jan Lundgren Dr. Johanna Törnquist Krasemann Varför en forskarskola i ITS? I Sverige sker akademisk ITS forskning vid ett

Läs mer

Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift. Lars Ekedahl. www.htu.se

Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift. Lars Ekedahl. www.htu.se Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift Lars Ekedahl www.htu.se Innehåll UoH:s uppgifter Kompetenscentrum S-SENCE Personliga reflektioner och kommentarer www.htu.se

Läs mer

Forskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik

Forskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik Forskning & utveckling i kollektivtrafiken Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta

Läs mer

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013 Dnr 1-408/2013 Information till betygsnämndsledamöter, opponent och disputationsordförande inför disputation Innehåll Inledning... 1 Betygsnämnd... 1 Förhandsgranskning... 2 Examination... 3 Opponent...

Läs mer

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SETT UR AKADEMINS PERSPEKTIV Fredrik Nilsson, Professor Dr., Arkitekt SAR/MSA, Prefekt, Institutionen för Arkitektur / Forskningsstrateg, White Arkitekter EN STARK

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi Fastställt datum 2013-01-31 Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan Dnr FAK 2011/629 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i BIOMEDICIN Biomedicine Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för hälsa, medicin och vård den 8 maj 2007 (dnr CF 62-259/2007).

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i offentlig förvaltning, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i offentlig förvaltning, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i offentlig förvaltning, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007,

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska = Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 18 januari 2008. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt i universietets lokala regler för utbildning på forskarnivå. I universitetets arbets-, besluts- och delegationsordningar

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

Anmälan mot Uppsala universitet och Mälardalens högskola angående forskarutbildning och anställning som doktorand

Anmälan mot Uppsala universitet och Mälardalens högskola angående forskarutbildning och anställning som doktorand Uppsala universitet och Mälardalens högskola Rektor vid respektive lärosäte Juridiska avdelningen Teresa Edelman Anmälan mot Uppsala universitet och Mälardalens högskola angående forskarutbildning och

Läs mer

Rekommendationer för introduktion av nya doktorander till forskarutbildningen och SLU

Rekommendationer för introduktion av nya doktorander till forskarutbildningen och SLU Rådet för utbildning på forskarnivå (Fur) 2018-03-01 Rekommendationer för introduktion av nya doktorander till forskarutbildningen och SLU SLU behöver försäkra sig om att nya doktorander introduceras till

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Byggteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Byggteknik Fastställt datum 2014-09-12 Fakulteten för teknik Dnr 2014/294 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Ansökan om rätt att utfärda receptarieexamen Umeå universitet ges rätt att ufärda receptarieexamen.

Ansökan om rätt att utfärda receptarieexamen Umeå universitet ges rätt att ufärda receptarieexamen. Umeå universitet Utvärderingsavdelningen Sara Karlsson BESLUT 2003-02-11 Reg.nr 641-786-02 Ansökan om rätt att utfärda receptarieexamen Umeå universitet ges rätt att ufärda receptarieexamen. Ansökan Umeå

Läs mer

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17 Hållbar utveckling i kurser lå 16-17 : Jag tillhör akademin / My position is in the School of Jag tillhör akademin / My position is in the School of Humaniora och medier / Humanities and Media Studies

Läs mer

Datum och tid för mötet: 2015-04-13, kl. 10.00 Konferensrummet, Dean s Office, Teknikringen 74 D

Datum och tid för mötet: 2015-04-13, kl. 10.00 Konferensrummet, Dean s Office, Teknikringen 74 D MINNESANTECKNINGAR Forskarutbildningsrådet Minnesanteckningar Forskarutbildningsrådet Datum och tid för mötet:, kl. 10.00 Plats för mötet Konferensrummet, Dean s Office, Teknikringen 74 D Närvarande: Frånvarande:

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i kriminologi senast reviderad 12-05-02

Studieplan för utbildning på forskarnivå i kriminologi senast reviderad 12-05-02 Studieplan för utbildning på forskarnivå i kriminologi senast reviderad 12-05-02 1. Mål för utbildningen Utbildningen på forskarnivå i kriminologi syftar till att ge den studerande fördjupade kunskaper

Läs mer

Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH

Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH REGLER OCH RIKTLINJER FÖR LÖNESÄTTNING VID KTH Skapat av Dokumentdatum Ev. diarienummer Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH Ersätter Lönepolicy nr 1/2006 REGLER OCH RIKTLINJER FÖR LÖNESÄTTNING

Läs mer

Studieplan för licentiatexamen i spanska

Studieplan för licentiatexamen i spanska = Studieplan för licentiatexamen i spanska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2 januari 2008. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängliga

Läs mer

Organisationsbeskrivning för Temainstitutionen

Organisationsbeskrivning för Temainstitutionen Institutionen för Tema 2006-05-02 Dnr Tema 67/04-20 Beslut IS 2005-04-21 Senast reviderad 2007-01-26 BESLUT Beskrivningar för ledningsfunktioner och organisation vid Tema Temainstitutionen är indelad i

Läs mer

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng Kursplan Utbildning på forskarnivå Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng General Scientific Methods in Medical Science (15 credits) 1. Kurskod70ME057 Allmänvetenskaplig

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

2013-09-03 Dnr HS 2011/483-111. Handledning och studieuppföljning inom utbildning på forskarnivå vid Högskolan i Skövde

2013-09-03 Dnr HS 2011/483-111. Handledning och studieuppföljning inom utbildning på forskarnivå vid Högskolan i Skövde Rektor RIKTLINJER Dnr HS 2011/483-111 Handledning och studieuppföljning inom utbildning på forskarnivå vid Högskolan i Skövde 1 Om handledning inom utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå vid

Läs mer

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande

Läs mer

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda:

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda: Fastställd datum 2012-05-03 Dnr FAK 2012/128 Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning

Läs mer

Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,

Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I STATISTIK VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 070531. 1. Mål för utbildningen Den nya examensordningens krav för doktorsexamen

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i juridik

Studieplan för utbildning på forskarnivå i juridik Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i juridik (Doctoral studies in Law) 1 Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid fakulteten

Läs mer

NR UPPGIFTER VEM NÄR STATUS

NR UPPGIFTER VEM NÄR STATUS Security Link styrgruppsmöte TYP AV MÖTE Styrgruppsmöte #9 Security Link TID 2012-01-26 kl 9.30-14.00 PLATS DELTAGARE LiU, Systemet Fredrik Gustafsson, Staffan Rudner, Erik G. Larsson, Mats Eriksson, Henrik

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL NBV Dalarna Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i koreografi ledande till doktorsexamen.

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i koreografi ledande till doktorsexamen. Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i koreografi ledande till doktorsexamen. 1. Beslut Föreskrifter rörande utbildning på forskarnivå finns i Högskoleförordningen (1993:100) med ändring införd

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i företagsekonomi. 2. Behörighet för tillträde till forskarutbildningen

Studieplan för forskarutbildningen i företagsekonomi. 2. Behörighet för tillträde till forskarutbildningen Studieplan för forskarutbildningen i företagsekonomi Licentiatexamen, 80 poäng och Doktorsexamen, 160 poäng Studieplanen är inrättad av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Umeå universitet och fastställd

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning

Läs mer

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23 Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljövetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljövetenskap Fastställt datum 2012-05-09 Fakultetsnämnd FNT Dnr FAK 2012/157 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

Malmö högskola Rektor

Malmö högskola Rektor Malmö högskola Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Södling 08-563 085 78 Maria.Sodling@hsv.se

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Individuell studieplan vid Högskolan i Halmstad Individual study plan at Halmstad University

Individuell studieplan vid Högskolan i Halmstad Individual study plan at Halmstad University Dnr: Individuell studieplan vid Högskolan i Halmstad Individual study plan at Halmstad University Allmänt General Namn Name Personnummer Civic registration no. (birth year, -month, -day,- last 4 numbers)

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET. Cecilia Gullberg Anette Persson Stache

UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET. Cecilia Gullberg Anette Persson Stache UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET Cecilia Gullberg Anette Persson Stache Innehåll Uppsala universitet och UU Innovation Konceptet AIMday Exempel Fördelar och resultat Kommande

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Beslutad av Högskolestyrelsen 2004-12-10, omförhandlade lönekriterier 2007-11-06

LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Beslutad av Högskolestyrelsen 2004-12-10, omförhandlade lönekriterier 2007-11-06 LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Högskolans i Halmstads lönepolicy skall omfatta alla anställda. Lönesättningen skall grundas på arbetets svårighetsgrad, den anställdes utveckling,

Läs mer

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007 Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet Marianne Stenius 21.8.2007 Innehåll Humboldt i vilken tappning? Några utgångspunkter för Case Finland Aktuella reformer och förändringstryck inom

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i NATIONALEKONOMI Economics Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för ekonomi, management och innovation den 12 juni 2008 (dnr

Läs mer

Antagningsordning vid Högskolan i Skövde

Antagningsordning vid Högskolan i Skövde Antagningsordning vid Högskolan i Skövde föreskrifter för antagning till utbildning på forskarnivå Antagningsordningen är fastställd av högskolestyrelsen 2011-01-20 och träder i kraft samma datum. Revidering

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Human Resources med inriktning mot företagsekonomi,

UTBILDNINGSPLAN Human Resources med inriktning mot företagsekonomi, UTBILDNINGSPLAN Human Resources med inriktning mot företagsekonomi, 180 högskolepoäng Programstart: Hösten 2016 Högskolan för lärande och kommunikation, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan 39,

Läs mer

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård

Läs mer

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier Likabehandlingsplan 2016-2018 för Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ALLMÄNNA MÅL Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ansluter sig till de mål och riktlinjer

Läs mer

Beslut Högskoleverket beslutar att inte ge Malmö högskola tillstånd att utfärda licentiatexamen och doktorsexamen inom området migration.

Beslut Högskoleverket beslutar att inte ge Malmö högskola tillstånd att utfärda licentiatexamen och doktorsexamen inom området migration. Malmö högskola Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Södling 08-563 085 78 Maria.Sodling@hsv.se

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS YTTRANDE Vårt dnr: 2015-12-18 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Eva Marie Rigné Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Sammanfattning av SKL:s

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOMEDICINSK VETENSKAP

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOMEDICINSK VETENSKAP 1(5) DNR: SLU ua 2015.3.2.1-1576 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: FN Avdelning/kansli: Fakulteten för Veterinärmedicin och Husdjursvetenskap

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 Studieplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2014-05-16. 1. Ämnesbeskrivning Biomedicinsk

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

ITinstitutionen bit för bit

ITinstitutionen bit för bit ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer