DU SOM VILL ÅKA MED PÅ DENNA STUDIERESA SKALL ANMÄLA DIG TILL SENAST TORSDAG 15 JUNI.

Transkript

1 Bibliotekschefsmöte, GR-regionen Torsdag 26 maj 2005, kl 9 12 Partille bibliotek Vårlunch: Öjersjö Golfklubb Närvarande: Marie-Louise Frick, Kungsbacka; Berit van Lokhorst, Härryda; Britta Särnmark, Härryda; Margartea Nilson, Ale; Eva Halász, V Frölunda, Gbg; Johan Edgren, Lundby, Gbg; Margareta Ljunge, Mölndal Eva Bünger, Partille; Inger Thorsén, Stenungsund; Margareta Ryme; Lerum och Adam Nilsson, GR Utbildning. 1. Partille i förändring Vi fick höra om många och stora förändringar och här ett axplock som berör Kultur & Fritid: - Skolorna skall ta hand om skolbiblioteken - Kulturskolan in under K&F - Sex fritidsgårdar blir tre stycken i skolor - Öppen förskola in under BoU - Fritidsklubbar till skolorna - Furulunds bibliotek läggs ned - Vallhamra bibliotek halveras - Partille bibliotek ökar öppethållandet från 62 till 68 tim/vecka - Förtätning 1 : gamla biblioteket och gymnasiets bamba blir kulturhus för ungdomar - Förtätning 2 : gården mellan biblioteket och gymnasiet byggs över och in för Komvux och gymnasiet som blir en organisation - Biblioteket organiseras om, till två avdelningar med en gemensam bibliotekschef, utifrån fysiska respektive virtuella kunder/besökare och skall arbeta mer projektinriktat. Kunden skall vara det centrala och inte mediet eller arbetsuppgiften. o 1. fysiskt bibliotek med en koordinator för ett arbetslag om 7 bibliotekarietjänster och en halv läs- och skrivtekniker o 2. virtuellt bibliotek med en koordinator för ett arbetslag om en bibliotekarietjänst och fyra assistenttjänster 2. Lerum Kommunen organiseras om till tre stora förvaltningar (liknar Härryda): 1/ Lärande 2010 (och där ingår Utbildningsförvaltningen (Gy), Barn- och ungdomsförvaltningen och Kultur och bibliotek), 2/ Samhälle och 3/ Tekniska nämnden 3. Göteborg Ett orosmoln har uppstått i och med att Stadsbiblioteket ej längre är ett resursbibliotek enligt kulturnämndens nya ordförande Evelina Tokarczyk. 4. Studieresa till Stockholm Torsdag 8 september - fm resa till Sthlm Diselverkstaden LUMA - kväll??

2 Fredag 9 september Internationella biblioteket Svenska barnboksinstitutet - lunch - em hemresa DU SOM VILL ÅKA MED PÅ DENNA STUDIERESA SKALL ANMÄLA DIG TILL adam.nilsson@grutbildning.to SENAST TORSDAG 15 JUNI. Anmälda: 1. Margareta Nilsson 2. Margareta Ryme 3. Eva Bünger 4. Britta Särnmark 5. Marie-Louise Frick 6. Adam Nilsson Victoria Bentley Hotel, Drottninggatan 77, blev det hotell som vi enades om att boka rum på eftersom det har bra priser. 5. Möten hösten 2005 Tisdag 11 oktober kl 9 12, Hisingens bibliotek Torsdag 1 december kl 9 12, Kulturverkstaden i Mölndal 6. Kompetensstegen inom GR (preliminärt) - Valideringshandeldare i Askim, Kungälv, Mölndal, Tjörn och Backa - Genombrottsprojekt utifrån olika teman. Genombrottsprojekt kommer från USA och det handlar om att man bestämmer sig för att arbeta på ett visst sätt eller nytt sätt i tex 3 mån eller 6 mån och sen utvärderar man vad det ger för effekt. o Tema Mat, hälsa och nutition i Ale, Alingsås, Kungsbacka, Mölndal, Stenungsund och Tjörn. o Tema Bättre demensvård i Alingsås, Mölndal, Kungsbacka och Tjörn o Tema Projektledarutbildning för att leda genombrottsprojekt i Ale, kungsbacka, Koterdala, Stenungsund, Backa, Partille och Tjörn. - Att lära sig reflektera med stöd i Kungsbacka, Lilla Edet, Mölndal och Tjörn. En cirkelledarutbilldning för vårdpersonal som leder reflektionsgrupper i studiecirkelform liknande den som Göteborgs stad har genomfört i sitt bemötandeprojekt. - Område som man vill skapa en spetsutbildning för undersköterskor - Tema Demens i Askim, Lilla Edet och Tjörn - Tema Psykiarti i Ale och Tjörn - Ev andra teman - Mötesplats äldreomsorg: att utveckla mötesplats äldreomsorg så att det når flera målgrupper och större antal personer. Ale Kungsbacka Mölndal, Stenungsund och Tjörn

3 - Konsultativt arbetssätt (sjukgymnast, sjuksköterskor??). Härryda, Gbg, Partille, Kungsbacka, ev Alingsås, ev Tjörn och ev Ale 7 Övriga frågor: - Bibliotekspersonal från Fyren gör studiebesök på Mimers hus, V Frölunda bibliotek och Hisingens bibliotek p g a att man vill ha lite nya idéer för omflyttning. - Diskussion om fjärrlånestödet från Regionbibliotek Västra Götaland, dvs man tänker sig att ge stöd till ett kluster av kommuner när det gäller studielitteratur och sen var det något om programvara. Hoppas att Bengt K, Mats C eller Uno N kan vara med och förklara detta på nästa möte. Britta och Adam Klipper in en text från Regionbibliotek Västra Götaland av Kerstin Wockatz här: Kompetensstegen Sitt inte och vänta på bruna kuvert! Säger Anita Berger, sekreterare i regeringen kommitté Kompetensstegen. Sitt inte och vänta, ta initiativet själv och bjud in den i din kommun som arbetar med ansökan om medel för kompetensutveckling för din kommuns vård- och omsorgspersonal. Anita Berger är sekreterare för Kompetensstegen och hon arbetar med kommunerna i Västra Götalandsregionen. Hon mötte torsdagen den 12 maj 2005 bibliotekscheferna i Regionbibliotekets biblioteksledarkollegium. Hon berättade då att samtliga av våra 49 kommuner har lämnat in intresseanmälan för att ta del av den dryga miljard som finns för kompentensutveckling de närmaste tre åren. Anita betonade tre inriktningar som måste finnas med i ansökan för att den ska få stöd: Långsiktigt hållbara Verksamhetsnära Brukarperspektivet Vad betyder då det? När det gäller det långsiktigt hållbara så ska ansökan kunna svara på frågan men sen då?. Vad händer efter projekttiden? Hur ska en kontinuerlig kompetensutveckling kunna äga rum för målgruppen? Och hur ska verksamheten ta vara på och utnyttja uppnådd kompetens? När det gäller att kompetensutvecklingen ska vara verksamhetsnära så betyder det att kompetensutvecklingen ska finnas nära verksamheten både i rumslig och innehållslig bemärkelse. Man ska kunna lyfta upp något som hänt på förmiddagen i verksamheten för att sedan på eftermiddagen kanske sätta in frågan i en mer teoretisk ram. Utbildningen ska helst vara förlagd till arbetsplatsen, och det går ju säkert bra är det gäller servicehus och andra särskilda boenden, men det kan vara mer problematiskt när det gäller hemtjänstpersonal. När det gäller brukarperspektivet, så ska man kunna visa på att kompetensutvecklingen innebär att det blir bättre för de äldre efter kompetensutvecklingsinsatserna. Det kan innebära att man grundar sin ansökan på de mål och strategier som inte har nått upp till i det kommunala måldokument som finns för vård och äldreomsorg. Kompetensutvecklingen kan ske både på bredden och på höjden. Kompetensutvecklingen ska vara av den karaktären att den erbjuder olika moduler som sedan kan byggas på och de ska kunna innebära att t ex en undersköterska ska kunna bli kommunens resurs i t ex förebyggande av fallskador, eller varför inte kommunens resurs kring kulturstimulans för de boende. Från de intresseanmälningar som kommit in till Socialdepartementet kan man se tendenser kring teman som kommunerna vill utveckla: Omvårdnad (demens, nutrition, palliativ vård ) Kommunikation (värdegrund, etik, bemötande ) Förändringsagenter

4 Anita nämnde brister som måste åtgärdas för att kunna vårdbiträden och undersköterskor ska kunna verka inom vården framöver: Språkträning många som arbetar inom vården har ett annat modersmål än svenska IT som hjälpmedel, många har inte tillräckliga IT-kunskaper Läs- och skrivträning ingen kommer att komma undan läs- och skrivarbetsuppgifter framöver, kraven på dokumentation av vård- och omsorgsinsatser kommer att öka Hur kan då de lokala biblioteksresurserna vara ett lokalt stöd för kompetensutvecklingen? Olika idéer fördes fram och de listar vi här nedan. Anitas första råd var, som sagt, att inte sitta och vänta! Bjud in de lokalt ansvariga och berätta och konkretisera vad ni menar och också vilka erfarenheter som biblioteken har sedan tidigare när det gäller t ex Kunskapslyftet. Av de närvarande bibliotekscheferna redovisades olika erfarenheter: Bollebygds bibliotek hade aktivt sökts upp av den lokala planeringsgruppen för att de skulle ingå i den och tillföra kultur- och bibliotekskompetens. BRO-projektet har uppmanat sina kommuner att ta kontakt med sin socialförvaltning för att påpeka bibliotekets resurser. Mariestad och Götene har skrivit ett brev till ansvariga, det innebär ju att kontakten är formaliserad och diarieförd och därmed måste finnas med i beslutsgången. Vänd dig till Gunilla Broberg, kulturchef i Mariestad om du vill veta mer. Göteborgs stad har i sin intresseanmälan tagit upp kultur som en av de teman som de vill vidareutveckla inom Kompetensstegens ram. I regionen finns det olika konstellationer som arbetar med Kompetensstegen: I GR samverkar flera kommuner kring utbildningsmoduler. De arbetar för närvarande med 8 olika gemensamma projekt. I Sjuhäradsområdet är Äldre i Väst samordnare av projekten. På Kompetensstegens webbplats kan man ladda ner faktablad kring ansökan och målsättningar och kriterier som är väsentliga för kommitténs bedömning av projketansökan. Idéer: Vi diskuterade två linjer i bibliotekens engagemang i Kompetensstegen. Den ena linjen är biblioteket som lärmiljö, den andra linjen är bibliotek och kultur som innehåll och karriärstege för vårdpersonalen. Biblioteket som lärmiljö Lyft upp biblioteket som lärmiljö. Kanske kan det vara en stimulerande miljö för t ex hemtjänstpersonal. Tänk särskilt på biblioteksfilialerna i sammanhanget! Läs- och skrivstationer på biblioteket, anpassade läromedel finns och kan användas av den som har läs- och skrivsvårigheter. Resurser på olika språk finns att tillgå på biblioteket, Ordbrons möjligheter kan lanseras och internationella biblioteket. Bygga upp mediesamlingar med anknytning till utbildningsteman. Bibliotekspedagogisk expertis, problemformulering, sökstrategier etc. Databaser som resurser Allt ovan har verklig bäring på långsiktigheten. Dessa resurser finns kvar i kommunen och ju mer vårdpersonalen har lärt sig nyttja dem desto bättre kan de också fortsätta sitt livslånga lärande i arbetslivet efter projekttidens slut. Bibliotekets resurser och kultur i rehabilitering Åmål nämnde bildarkivet som en lokal resurs som kunde utnyttjas Sinnen och minnen fyrprojekt i Svenljunga Talboken och Daisytalboksmediet, praktisk IT-hantering till förmån för äldres behov Bibliotekets musiksamlingar kan det vara en resurs LL-utgivningen och 8 sidor läsombud i äldreomsorgen Bibliotekets resurser i rehabiliteringsinsatser, t ex vid försämrad syn, språkförluster typ afasi etc Slutord kom från Greg Church: Oavsett hur vi agerar nu så kommer vi ha en mängd nya besökare nästa år som kommer att komma till biblioteket och behöva hjälp, stöd och tillgång till olika medier! Länkar: BRO-projektet

5 För mer information, kontakta: Kerstin Wockatz Tel: Mobil: