EFFEKTIVISERING AV FJÄRRVÄRMEPRODUKTION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EFFEKTIVISERING AV FJÄRRVÄRMEPRODUKTION"

Transkript

1 FVF 1996:7 EFFEKTIVISERING AV FJÄRRVÄRMEPRODUKTION Med benchmarking som metod Juni 1996 FJÄRRVÄRME

2

3 EFFEKTIVISERING AV FJÄRRVÄRMEPRODUKTION Med benchmarking som metod

4 1996 Svenska Fjärrvärmeföreningen

5 Sammanfattning Denna rapport beskriver ett benchmarkingprojekt. Benchmarking kommer från engelskans "fixpunkt". Rapporten behandlar effektivisering av fjärrvärmeproduktion med benchmarking som arbetsmetod och genomfördes under hösten 1995 inom ramen för Svenska Fjärrvärmeföreningens Produktionsgrupp. Projektet involverade de fyra medlemsföretagen Jämtkraft AB, Tranås Energi AB, Nyköping Energi AB och Tekniska Verken i Linköping AB. Benchmarking som metod Skillnaden mellan benchmarkingmetoden och framtagande av nyckeltal är framför allt att man med metoden dessutom föreslår och analyserar potentiella förbättringsmöjligheter Metoden består av fem steg: 1. Vad ska benchmarkas? 2. Identifiera benchmarkingpartners. 3. Informationsinsamling. 4. Analys och syntes. 5. Plan för genomförande. En framgångsrikt benchmarkingprojekt bygger framförallt på en öppenhet mellan deltagarna. Att öppet utbyta siffror, förklaringar och arbetssätt är nödvändigt för att nå fram till en förståelse för bakomliggande faktorer och att identifiera förbättringsmöjligheter. Det är öppenheten och utbytet av siffror och information som skiljer benchmarking från både nyckeltalsjämförelser och konkurrentanalyser. Oftast försöker man inom benchmarking analysera något processteg inom ett företags verksamhet. Det är viktigt att jämföra sig med den organisation som är bäst på en specifik process, oavsett vilken bransch denna organisation tillhör. Exempel kan vara ekonomihanteringssystem eller kundbemötande i ett serviceföretag. Vanligen kommer man att finna större effektiviseringsmöjligheter i denna "externa benchmarking". Man är ofta hemmablind inom sin egen bransch. I detta projekt har vi dock valt att analysera företag i samma bransch. Benchmarkingstudiens "bevisvärde" om andras framgång är oerhört starkt för att snabbt och med precision stimulera och genomföra ett effektiviseringsarbete. Genomförandet Genomförandet av en benchmarkingstudie är både resurs- och tidskrävande. Vad gäller medarbetares delaktighet i projekten så bör man följa den enkla regeln att de som till största delen berörs av studien också ska vara med och genomföra densamma. Speciellt bör poängteras vikten av att lägga ned ordentligt med arbete på de inledande definitionerna. Görs ej detta uppkommer senare svårigheter i projektet att hänföra kostnader på rätt kostnadsbärare. En grundförutsättning är att ha ett ekonomisystem som ger möjligheter till en detaljerad och exakt uppföljning av verksamheten. Ett problem vid informationsinsamlingen är att det finns svårigheter att definiera de separata processtegen, exempelvis vad är drift och vad är underhåll? Dessutom gäller det att inte försöka få grepp om alla funktioner samtidigt, vilket oftast är mycket ineffektivt. Vill man greppa över hela verksamheten så fungerar det dock utmärkt förutsatt att man förstår att studien då måste hållas på en övergripande och grund nivå. En sådan ansats kan vara lämplig för att hitta områden eller funktioner i verksamheten som inte verkar fungera tillfredsställande. Dessa kan därefter bli föremål för fördjupade benchmarkingstudier. Kostnaderna har delats upp i lämpliga kostnadslag och analyserats i flera steg enligt en strukturerad nedbrytningsprincip. Allt i avsikt att tillämpa exakt samma gränssnitt. I den

6 mån det interna ekonomiredovisningssystemet ej innehållit samma uppdelning, hos de ingående företagen, har "ingenjörsmässiga uppskattningar" tillämpats. Framför allt är det viktigt att under benchmarkingarbetet fokusera på påverkbara faktorer -dvs. skillnader som avser områden som kan förbättras. Samtidigt skall man också akta sig för en allt för stor tro på siffror. Trots allt så innebär benchmarkingarbetet en del uppskattningar och fördelningar. Ibland kan det vara lätt att haka upp sig på dessa siffror när det i själva verket är de bakomliggande faktorerna som framför allt bör förstås. Det är också viktigt att deltagarna i ett benchmarkingprojekt ser till att upprätta en handlingsplan för genomförande av projektets resultat. Ofta pekar resultatet på förändringar, ytterligare undersökning eller analys. Resultat från genomfört pilotprojekt Som några exempel på resultat från denna studie kan nämnas att ett produktionssystem med flera mindre anläggningar, dvs större produktionsspridning, verkar ha kostnadsfördelar jämfört med en stor produktionsanläggning. Mycket beroende på att de mindre anläggningarna har en enkelhet i uppbyggnaden och därmed även billigare att driva. Anläggningar med kraftvärme är naturligt mer komplicerade och dyrare att driva än rena värmeproducerande anläggningar. Anläggningar för avfallsförbränning medför en komplicerad och dyr hantering. Trots att avfallsbränslet medför en kreditering är det inte säkert att man tar ut full kostnadstäckning som avfallshanteringen orsakar fjärrvärmeproduktionen. Några andra exempel på resultat från studien är: - Införandet av ett effektivt underhållssystem kan för Tranås del medföra relativt stora be sparingar. - Nyköping bör kunna minska kostnaden för bränsleintagning. - Jämtkraft kan se över antalet skiftgående personal och då med erforderliga tekniska för bättringar. Närheten till bränslemarknaden ger konkurrensfördelar och stora möjligheter att köpa bränsle från flera leverantörer - Linköping kan öka användningen av en datoriserad underhållsuppföljning. Dessa och många fler förbättringsåtgärder har identifierats för de deltagande företagen och arbetsmötena kännetecknades av konstruktiva diskussioner kring respektive företags lösningar och vad man kan lära sig av varandra. Arbetet med att genomföra dessa åtgärder pågår. Metoden ger även en möjlighet till att jämföra sig med sig själv från år till år. Rätt genomförd innebär en benchmarkingstudie en ökad insikt om den egna verksamheten och i samma grad en reducering av eventuell självtillräcklighet, ingen är världsbäst. Det finns alltid något att lära av andra. Genomslagskraften hos metoden ligger i den omvända bevisbördan, normalt brukar förändringsvilliga individer tvingas att bevisa varför en förändring bör ske medan benchmarking medför att bevararna måste visa varför den inte ska ske. Detta väcker till eftertanke hos alla involverade i projektet. Det faktum att benchmarking baserar sig på att lära sig av andra, bevisat framgångsrika verksamheter, gör att ett positivt och prestationsorienterat klimat stimuleras. Rapporten består även av ett flertal bilagor med sifferdata, diagram och analysbilder. Även tomma enkätblad ingår. Andra fjärrvärmeföretag kan för nya benchmarkingprojekt arbeta vidare med dessa enkätblad.

7 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE Bakgrund Syfte BENCHMARKING Effektivitet Metoden Extern och Funktionell Benchmarking Framgångsfaktorer och fällor i Benchmarking projekt Undantag från Benchmarking metoden - Steg 1 och PROJEKTORGANISATION OCH GENOMFÖRANDE Etapper Organisation Tidplan Genomförandet STRUKTUR OCH AVGRÄNSNINGAR Informationsstruktur Produktionsprocessen Kostnader Informationsinsamling Avgränsningar Administration Distribution Elproduktion...17

8 6. DELTAGANDE FÖRETAG Bränsleanvändning Miljöutsläpp Diverse nyckeltal PRODUKTIVITETSANALYS Beskrivning av analysmetod Normaliserat år Systemanalys Analyssteg Kostnadsslag Kostnad per processteg Köpa/tillverka struktur Analys av bränslekostnader Analys av energiomvandling Teoretisk potential Bränslekostnad Personalproduktivitet Produktionsprocessen BIM-Bästa Interna Metod Dagsläge och möjliga förbättringar för respektive företag Jämtkraft Tranås Nyköping Linköping Allmänna slutsatser Stor/Småskalighet Tekniskkomplexitet Tidstillgänglighet Avfallsförbränning Kraftvärmeproduktion kontra värmeproduktion RESULTAT Metoden för benchmarking av fjärrvärmeproduktion Tillämpningar Förbättringsåtgärder... 46

9 9. BILAGOR Definitioner/Processkartläggning 9.2 Informationsinsamling Analysmatrisen Enkäter 9.3 Grunddata 9.4 Deltagande företag 9.5 Övriga analysbilder som ej medtagits på annat håll i rapporten

10

11 1. Inledning Följande rapport beskriver ett benchmarkingprojekt som genomfördes under hösten 1995 inom ramen för Svenska Fjärrvärmeföreningens Produktionsgrupp. Projektet involverade de fyra medlemsföretagen Jämtkraft AB, Tranås Energi AB, Nyköping Energi AB och Tekniska Verken i Linköping AB samt representanter från Fjärrvärmeföreningen och konsulter från Karlöf & Partners. Första delen av rapporten beskriver benchmarkingmetoden och hur denna applicerades på detta projekt. Efter detta följer ett analysavsnitt där skillnader i prestation analyseras och i förekommande fall kvantifieras. Avslutningsvis levereras ett antal slutsatser och rekommendationer. I bilagorna återfinns såväl bakgrundsinformation som framtagna bilder mm. Rapporten är tänkt att användas som inspirationskälla och handbok för övriga medlemmar. Den ska ge möjlighet till egna analyser där det egna verket kan adderas till de som här finns beskrivna. Om man med hjälp av benchmarking förmår ingjuta inlärning som en viktig prestationsvariabel har man nått långt. Genom att säga "att vara bäst" = "att ha en konstant inlärning och vilja till förändring" åstadkommer man lätt den förändring, mot en lärande organisation, som så många företag och organisationer eftersträvar.

12

13 2. Bakgrund och syfte 2.1 Bakgrund I en omvärld med ett alltmer ökande konkurrenstryck och kostnadspress ställs det allt större krav på effektivisering av verksamheten hos Fjärrvärmeföreningens medlemmar. Vidare ställs det från konsumentledet krav på ett förtydligande av förädlingsvärdet gentemot kund. All affärsverksamhet går ju ut på att skapa ett värde som överstiger kostnaderna för detta Benchmarking är en verksamhetsförbättrande metod som visat sig ha en mycket hög genomslagskraft. Detta beror i hög grad på att den bygger på det bevisvärde som det ligger i det goda exemplets makt. Vid verksamhetsutveckling blir därmed metoden ett redskap som enkelt kan anammas av organisationen genom att den är vare sig svårbegriplig eller hotfull. Inom en branschförening finns det stora möjligheter att jämföra sin egen situation på hemmaplan med andra liknande företag inom föreningen. Denna rapport ska därför fungera som en katalysator för föreningens samtliga medlemmar med var och ens ansträngningar till att ständigt förbättra sig och därmed sin konkurrenskraft. De medlemmar som medverkat till denna rapport är mycket olika som företag. Det finns dock många delar av dessa, där en jämförelse kan visa sig mycket värdefull för andra. Detta projekt har två huvudsyften; 1. Identifiera områden för effektivisering av det egna fjärrvärmeverkets produktion. 2. Överföra metodkunskap och underlag för att kunna skapa en gemensam modell för Fjärrvärmeföreningens medlemmar, tillämpbar för ytterligare projekt inom andra delar av föreningens medlemmars verksamhet. Det har varit väsentligt att genom hela projektet hålla bägge dessa i minnet då det ibland kan innebära att information som samlas in inte visar sig av intresse just i detta projekt men att det för modellen som helhet är väsentligt. Syftet med denna studie har inriktat sig på i huvudsak kostnader i produktionsprocessen. Metoden i sig ger dock lika stora möjligheter att gå in mera i detalj för något annat område inom branschen, till exempel leveranssäkerhet, kvalitet, kundservice mm. Denna rapport är utförd för att visa hur benchmarking som arbetsmodell kan tillämpas i ett verkligt projekt.

14

15 3. Benchmarking 3.1 Effektivitet Benchmarking är en kontinuerlig och systematisk process för att jämföra den egna effektiviteten i form av produktivitet, kvalitet och arbetsprocess med de företag och organisationer som representerar "de bästa". Med effektivitet menas relationen mellan kundupplevt värde (dvs. kvalitet i förhållande till pris) och produktivitet (dvs. producerade enheter per resursinsats). Effektivitetsmatris Kundupplevt dvs. Kvalitet i förhållande till pris "Göra rätt saker" Figur 1 - Effektivitetsmatris Produktivitet dvs. Enheter per resursinsats "Göra saker rätt' 3.2 Metoden Följande är en beskrivning av Karlöf & Partners metod för benchmarking som har legat som bas för utvecklingen av projektets metod för benchmarking av fjärrvärmeproduktionen. Figur 2 -Karlöf & Partners metod för benchmarking

16 Beskrivning av ingående huvudmoment: 1. Vad skall benchmarkas? Hela eller delar av verksamheten analyseras med utgångspunkt från vad som är kritiska prestationer för att nå framgång. Vilka dessa prestationer är beror på förutsättningar som är unika beroende på vilken angreppsansats som valts och vilket företag, bransch etc som man befinner sig i. De kritiska prestationerna skall kunna mätas och beskrivas på något sätt: finansiellt, genomloppstid, felfrekvens, återköpsfrekvens, nöjd kund, personalstatus, marknadspenetration etc. 2. Identifiera Benchmarkingpartner Som jämförelsepartners väljs en eller flera verksamheter ut. Kravet på en benchmarkingpartner är att den dels skall vara en god förebild och dels äga jämförbarhet med den egna verksamheten. En benchmarkingpartner kan väljas inom den egna verksamheten, bland konkurrenter eller som en generisk process oavsett bransch. 3. Informationsinsamling Genom att jämföra och mäta de kritiska prestationsfaktorer som valts ut kan ett prestationsgap identifieras visavi benchmarkingpartnem. Att identifiera och på detta sätt kvantifiera gapet är bara början i ett benchmarkingprojekt. Det viktiga arbetet är att kartlägga och förstå de arbetsmetoder och processer som förklarar varför benchmarkingpartnem har högre prestationsnivå. Data- och informationsinsamling kombineras med interaktiva arbetsmöten med representanter från benchmarkingpartners där arbetet fokuseras på metoder och processer som förklarar motpartens effektivitet och resultat. 4. Analys och syntes När likheter och olikheter analyseras är det viktigt att möda läggs på att korrigera för eventuella ojämförbarheter så att benchmarkingstudien inte halter. Speciellt vid intern benchmarking är detta viktigt. Det gäller att inte jämföra "äpplen och päron". Analys-och syntesfasen innebär också att, med underlag av jämförelser och studerande arbetsmetoder/processer, dra slutsatser ur studien hur erhållen kunskap kan överföras och implementeras i den egna verksamheten. Det är viktigt att representanter från partnerföretag deltar i analys- och syntesarbetet. På så sätt uppnår man högre precision samtidigt som det stimulerar utvecklingstankar och kunskap som direkt kan omsättas i handling. 5. Plan för genomförande Det är viktigt att benchmarkingstudien rapporteras till de personer som i mer eller mindre omfattning deltagit i benchmarkingstudien och att resultatet förankras hos nyckelpersoner. Därefter vidtar att slutföra översättningen av studiens resultat i förändringsmöjligheter och nya måltal, dvs hur skall organisationen komma tillrätta med de gap som identifierats. Detta arbete skall naturligtvis integreras med befintlig affärsplan. Angreppssättet för att uppnå en effektivare verksamhet dokumenteras i en genomförandeplan som används som ett aktivt verktyg under implementeringen. Även i detta steg är det viktigt att representanter från partnerföretag deltar och att de 10

17 förbättringsåtgärder som identifieras integreras med befintlig affärsplan. Förbättringsåtgärderna skall resultera i konkreta projekt med åsatta tidplaner. Parallellt med ovanstående, stegvisa, beskrivning av benchmarking finns en mycket tydlig organisatorisk utvecklingsprocess. Det faktum att benchmarking baserar sig på att lära sig av andra, bevisat framgångsrika verksamheter, gör att ett positivt och prestations orienterat klimat stimuleras. Benchmarkingstudiens "bevisvärde" om andras framgång är oerhört starkt för att snabbt och med precision stimulera och genomföra ett effektiviseringsarbete 3.3 Extern och Funktionell Benchmarking Det finns tre typfall av benchmarking: Intern benchmarking - jämförelse mellan regioner eller filialer inom samma företag. Detta är ofta en bra start och sätt att lära sig metoden. T ex genom att benchmarka flera ekonomifunktioner eller marknadsavdelningar. Extern benchmarking - jämförelse mellan olika företag inom samma bransch. Funktionell benchmarking - jämförelse mellan olika branscher, ofta med fokus på likadana processer. Denna metod ger oftast störst förbättringspotential. FÖRBÄTTRINGS- POTENTIAL Figur 3 - Benchmarking typfall Detta projekt har varit en extern benchmarking inom samma bransch. En ökad förbättringspotential kan ofta identifieras genom funktionell benchmarking, t.ex. genom att benchmarka fjärrvärmeproduktion med goda förebilder inom annan processindustri. Det sistnämnda har ej ingått i detta projekt. 3.4 Framgångsfaktorer och fällor i Benchmarking projekt En framgångsrikt benchmarkingprojekt bygger framförallt på en öppenhet mellan deltagarna. Att öppet utbyta siffror, förklaringar och arbetssätt är nödvändigt för att nå fram till en förståelse för bakomliggande faktorer och att identifiera förbättringsmöjligheter. En grundregel är att aldrig ställa en fråga som man själv inte är beredd att svara på. Det är denna öppenhet och utbyte som skiljer benchmarking från både nyckeltalsjämförelser och konkurrentanalyser. En annan framgångsfaktor är medarbetares deltagande i projektet. Det är alltid bäst att involvera de som direkt påverkas av resultatet. Genom diskussioner mellan medarbetare från olika företag inser man att jämförelser är möjliga. Man får bättre förståelse för både det 11

18 som redan görs bra och det som kan förbättras. Detta lägger grunden för ett framgångsrikt genomförande. Det är också viktigt att deltagarna i ett benchmarkingprojekt ser till att upprätta en handlingsplan för genomförande av projektets resultat. Ofta pekar resultatet på förändringar, ytterligare undersökning eller analys. Framförallt är det viktigt att under benchmarkingarbetet fokusera på påverkbara faktorer dvs. skillnader som avser områden som kan förbättras. Samtidigt skall man också akta sig för en allt för stor tro på siffror. Trots allt så innebär benchmarkingarbetet en del uppskattningar och fördelningar. Ibland kan det vara lätt att haka upp sig på dessa siffror när det i själva verket är de bakomliggande faktorerna som framförallt bör förstås. Genomförandet av en benchmarkingstudie får ej göras alltför brådskande och slarvigt. Det finns då risk för att det stannar vid någon form av nyckeltalsanalys och inte ger upphov till det breda och djupa angreppssätt som metoden har kapacitet för. Samtidigt gäller det att inte försöka få grepp om alla funktioner samtidigt, vilket oftast är mycket ineffektivt. Vill man greppa över hela verksamheten så fungerar det dock utmärkt förutsatt att man förstår att studien då måste hållas på en övergripande och grund nivå. En sådan ansats kan vara lämplig för att hitta "brottsmisstänkta" dvs områden eller funktioner i verksamheten som inte verkar fungera tillfredsställande. Dessa kan därefter bli föremål för fördjupade benchmarkingstudier. Vad gäller medarbetares delaktighet i projekten så bör man följa den enkla regeln att de som till största delen berörs av studien också ska vara med och genomföra densamma. Det har dock visat sig nödvändigt att tillsätta projektledarpositionen med någon som har ett bredare perspektiv på verksamheten. 3.5 Undantag från Benchmarking metoden - Steg 1 och 2 I vanliga fall när benchmarkingmetoden används så finns det ofta en uppdragsgivare som har identifierat ett förbättringsområde. Efter att detta område har definierats väljer man benchmarking partners utifrån framgångskriterier. Partnern ska på något sätt motsvara "best practice" utifrån kriterierna. I detta projekt har det funnits två delsyften: förbättring av produktionsprocessen bland de deltagande företag utveckling av en metod för benchmarking av fjärrvärmeproduktion som skall kunna användas av olika typer av fjärrvärmeföretag. Med anledning av ovanstående fattades beslut avseende vad som skulle benchmarkas innan projektets start, dvs. att benchmarking objektet skulle vara produktionsprocessen. Dessutom valdes deltagande företag av Produktionsgruppen inom Fjärrvärmeföreningen ej med hänsyn till förbestämda kriterier avseende "best practice" i området men istället en utifrån kombination av kriterier: med anknytning till produktionsgruppen representerar olika typfall av produktionssystem (dvs. biobränsle, avfall, kraftvärme) konstaterade förbättringsmöjligheter Företag som önskar använda metoden för effektivisering av den egna produktionen bör därför följa benchmarking metoden avseende steg 1 och 2, dvs. börja med att identifiera vad som ska benchmarkas och sedan välja de företag som kan konstateras som "best practice" enligt kriterier baserade på kritiska framgångsfaktorer. 12

19 4. Projektorganisation och genomförande 4.1 Etapper Projektet har genomförts i två etapper. Den första syftade till att definiera och beskriva benchmarkingobjektet Produktion, den andra till att samla information och analysera aktuella prestationer hos deltagarna. Bilden nedan visar hur etapperna har följt stegen i benchmarkingmetoden. Det sista steget, Genomförande, är ett ansvar för respektive företag och Fjärrvärmeföreningen. För företagen innebär det att förändra det som framkommit under studien och för föreningen att rulla ut benchmarkingarbetet till ett större antal medlemmar. Steg 1. Steg 2. i Steg 3. Steg 4. t Steg 5. Figur 4 - Projektsteg 4.2 Organisation Projektgruppen har bestått av 8 personer och har varit den enda organisatoriska enheten i projektet. Följande personer har varit involverade; Hans Plogner, Jämtkraft Leif Winor, Tranås Ingvar Carlsson, Linköping Morgan Romvall, Nyköping Tommy Dahlgren, Nyköping Anders Tvärne, Svenska Fjärrvärmeföreningen Peter Kvist, Karlöf & Partners Adam Eisen, Karlöf & Partners Förutom dessa har ett växlande antal personer på respektive företag varit delaktiga i att ta fram bakgrundsinformation m m. 13

20 4.3 Tidplan v.36 v.37 kickoff - etapp 1 avrapportering 1 informationsinsamling informationsavstämmning analys och syntes rapportskrivning avrapportering 2 Figur 5 - Tidplan Den första etappen genomfördes under augusti och avrapporterades i mitten av september Etapp två har löpt under hösten och byggt på månadsvisa arbetsmöten i projektgruppen med mellanliggande informationsinsamling. Projektet avslutades vid årsskiftet Genomförandet Det första arbetsmötet i etapp ett inleddes med en övergripande presentation av benchmarkingmetoden i syfte att ge alla inblandade en gemensam kunskapsplattform. Andra delen av mötet ägnades åt att gemensamt beskriva produktionsprocessen samt de kritiska framgångsfaktorerna vid fjärrvärmeproduktion. (Se bilaga 9.1, Definitioner/ Processkartläggning.) Efter detta möte besökte Karlöf & Partners samtliga företag och tittade där främst på hur huvudanläggningarna var uppbyggda. Möte nummer två avslutade den första etappen och var en kombination av arbetsmöte och avrapportering. Vid detta möte fastslogs den fortsatta strukturen för etapp två i form av tidsplan, informationsinsamling osv. Resterande möten under etapp två har till största delen fokuserats på informationsavstämning och analys. Under projektets gång har delar av strukturen förändrats, ny information tillkommit och analyserats samtidigt som andra delar förkastats. Det är naturligt att så sker i denna typ av projekt eftersom det är mycket svårt att initialt veta exakt vad som kommer vara intressant att titta på.

21 5. Struktur och Avgränsningar 5.1 Informationsstruktur Under etapp ett skapades en modell för den fortsatta informationsinsamlingen. Denna har till största delen följts under hela projektet även om vissa modifieringar varit nödvändiga. Projektet fokuserade till största delen på effektivitetsdigrammets produktivitetsaxel (se Figur 1 - Effektivitetsmatris) varför tyngdpunkten har legat på kostnads- och volymdata. Vissa data avseende kundupplevt värde har dock samlats in och analyserats. Som exempel kan här nämnas miljö- och tillgänglighetsstatistik. Nedan kommer vi att beskriva på vilket sätt informationen samlades in och vilka skärningar som gjordes. Vi kommer också att klargöra de avgränsningar som varit nödvändiga. I analyskapitlet kommer vi sedan att diskutera de skillnader som föreligger, vad dessa beror på och vad de innebär Produktionsprocessen I syfte att närmare beskriva och jämföra deltagarnas prestationer identifierades och kartlades produktionsprocessen. Denna är i sin tur egentligen endast en delmängd av hela fjärrvärmeprocessen men eftersom projektets syfte är att studera produktion har denna avgränsning gjorts. mmmm m Distribution ^Upphandling oinköp ovägning o Inmätning o Förädling o Yttre lagring ^Tippning omagnetavskiljning =>Transport på transportör o Inre lagring o Inmatning i panna o Förbränning o Driftoptimering o Rökgashantering ovärmeväxling ofvpump => Ackumulator o Neutralisering o. dyl. OTransporttill container el.dyl obortfraktning ^Deponering WKMWWKWX *»j tippficka i»»»! pannficka i»»»»»^ panna i»»»»»»»»»»: askutmatare j" msjggp.; stängsel j- Underhåll Figur 6 - Processbeskrivning Processen delades upp i fyra huvudaktiviteter enligt ovan. Var och en av dessa innehåller i sin tur en mängd underaktiviteter. Det är dock en mätteknisk omöjlighet att närmare analysera dessa underaktiviteter var för sig. I projektet ansågs att redan den första abstraktionsnivån var fullt tillräcklig för syftet. Det har visat sig att det var nog så svårt att skära kostnader mm redan på denna nivå. Det kan dock inför framtida studier vara av värde att dela in produktionen på detta sätt. 15

22 Produktionsprocess - värmeverk v Bränsle n yr utomhus Tippficka / Figur 7 - Produktionsprocess uppdelad per processteg - värmeverk Produktionsprocess - kraftvärmeverk Q Bränsle Tippficka "^M Figur 8 - Produktionsprocess uppdelad per processteg - kraftvärmeverk

23 Produktionsprocessen delades upp i en huvudprocess - drift - och en stödprocess -underhåll. Både dessa analyserades per processteg och avgränsningen mellan processtegen visas med respektive anläggningstillgång (t ex bränsleintagning börjar med tipp fickan och slutar med pannfickan). Streckade linjer representerar moment som ej ingår i projektet Kostnader Kostnaderna har i huvudsak skurits på två ledder; dels efter kostnadslag men också per processteg (för informationsinsamlingsblanketter se bilagorna). Vad gäller skärningen på kostnadsslag så skedde den enligt en nedbrytningsprincip (se nedan). mm Underhåll mmm mmm mm mmk, ####,#5 i ###( Bränsle Kapital Preventivt Korrektivt ^ ^ «Figur 9 - Driftkostnader Figur 10 - Underhållskostnader 5.2 Informationsinsamling Informationen har samlats in genom ifyllande av fördefinierade matriser och enkäter (se bilaga Informationsinsamling). Utkasten till dessa gjordes under etapp 1, men har senare reviderats. 5.3 Avgränsningar För att göra materialet hanterbart och jämförelser möjliga har ett antal avgränsningar varit nödvändiga att göra. De avser dels gränssnitt inom organisationen men också mot produktion av andra produkter (i första hand el) Administration Det är självfallet så att produktionen drar administrativa resurser. I projektet har vi dock något förenklat enbart inkluderat sekreterare direkt knutna till produktion. Övriga administrativa resurser är exkluderade. Diskussioner har dock förts för att säkerställa att inte stora skillnader föreligger i uppdelningen av arbetsuppgifter mellan de olika företagen. Då inga sådana kunde identifieras valde vi den inslagna vägen Distribution Det går att diskutera länge var i kedjan som produktion övergår i distribution. Vi har valt att göra skärningen enligt processbeskrivningen ovan. Detta betyder att alla aktiviteter som utförs efter denna punkt exkluderas Elproduktion För att, i de fall kraftvärmeverk existerar, särskilja värmeproduktionen har i detta projekt el setts som en biprodukt. Detta är i de flesta fall inte vad kraftvärmeverksägare avsett då det investerat i sina verk men det är för syftet med projektet det mest logiska synsättet. Rent praktiskt innebär detta att särkostnader för elproduktion skurits loss från den totala kostnadsmassan. Intäkten för elförsäljningen har sedan subtraherats med denna kostnad 17

24 och kvar blir ett elbidrag. I analysen har hänsyn tagits till detta bidrag på så sätt att det reducerar den totala kostnaden för värmeproduktion. I Linköpings fall har denna metod p g a den komplicerade samkörningen använts för företagets samlade elproduktion och anskaffning av kraft. Då elproduktionen även sker i form av vattenkraft och kondenskraft i flera verk så kan den resulterande fjärrvärmeproduktionen också vara påverkad av vinst eller förlust i t ex. kondenskraftproduktion. Man bör därför vara försiktig med att dra alltför långt gående slutsatser om just kraftvärmens lönsamhet. 18

25 6. Deltagande företag I detta projekt ingick fyra företag vilka valdes av Produktionsgruppen i Fjärrvärmeföreningen. Dessa företag var: Jämtkraft AB - medelstort FV system med huvudsakligen biobränsle. Tranås Energi AB - mindre FV system med huvudsakligen biobränsle. Nyköpings Energi AB - medelstort FV system med kraftvärme och huvudsakligen biobränsle. Tekniska Verken i Linköping AB - större FV system med kraftvärme och avfallsförbränning Jämtkraft AB Tranås Energi AB Figur 11- Deltagande företag Nyköping Energi AB Tekniska Verken i Linköping AB Omsättning - varav El - varav FV Jämtkraft AB Energi AB Nyköpings Energi AB 577 MSEK 110 MSEK 340 MSEK 412MSEK 66 MSEK 201 MSEK 147 MSEK 39 MSEK 122 MSEK Antal anställda - varav enegriproduktion 25*1 Anläggningar - Huvud ** - Övriga 1 i \ Produktion - El (Kraftvärme) 524 GWh 127 GWh 303 GWh 25GWh "antal anläggningar som behandlas som huvudanläggningar under denna benchmarkingstudie. Tekniska Verken i Linköping AB MSEK 387 MSEK 321 MSEK GWh 354 GWh 131 Figur 12 - Nyckeltal avseende 1994 (dessa siffror är tagna från årsredovisningar och kan skilja sig från de siffrorna i projektets analysunderlag) I bilaga Deltagande företag finns en detaljerad beskrivning av de deltagande företagen innehållande information kring: Organisation - organisationsschema för hela företaget FV system - beskrivning av huvud- och övriga anläggningar Investeringslista - redovisning av investeringar i anläggningstillgånger under senaste Fjärrvärme organisation - organisationsschema för FV produktion Skiftsystem - beskrivning av skiftsystem och beredskap Underhållssystem - beskrivning av system för avhjälpande och förebyggande underhåll Kompetens - prioriterade kompetenssatsningar för drift- och underhållspersonal 19

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Mark Kraftvärme AB. Hyssna

2015 DoA Fjärrvärme. Mark Kraftvärme AB. Hyssna 2015 DoA Fjärrvärme Mark Kraftvärme AB Hyssna 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärmenät Hyssna Ort/orter FVD20012 Hyssna Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala 2014 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Motala 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Motala Ort/orter FVD20012 Motala Prisområdesnamn FVD20013 Motala Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Mark Kraftvärme AB. Assberg + Fritsla

2015 DoA Fjärrvärme. Mark Kraftvärme AB. Assberg + Fritsla 2015 DoA Fjärrvärme Mark Kraftvärme AB Assberg + Fritsla 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärmenät Assberg och Fritsla Ort/orter FVD20012 Skene, Kinna, Örby och Fritsla

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Mörbylånga kommun. Nät Färjestaden

2015 DoA Fjärrvärme. Mörbylånga kommun. Nät Färjestaden 2015 DoA Fjärrvärme Mörbylånga kommun Nät Färjestaden 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärme Färjestaden Ort/orter FVD20012 Färjestaden Prisområdesnamn FVD20013 Färjestaden

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Falbygdens Energi AB. Floby

2015 DoA Fjärrvärme. Falbygdens Energi AB. Floby 2015 DoA Fjärrvärme Falbygdens Energi AB Floby 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Floby Ort/orter FVD20012 Floby Prisområdesnamn FVD20013 Floby Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Mälarenergi AB. Västerås

2015 DoA Fjärrvärme. Mälarenergi AB. Västerås 2015 DoA Fjärrvärme Mälarenergi AB Västerås 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Västerås Ort/orter FVD20012 Västerås Prisområdesnamn FVD20013 Västerås Kontaktperson - Ekonomi Namn

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Stockholm

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Stockholm 2015 DoA Fjärrvärme AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Stockholm 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Stockholm Ort/orter FVD20012 Danderyd Järfälla Lidingö Nacka Sigtuna

Läs mer

2014 DoA Fjärrvärme. Organisation: AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Stockholm

2014 DoA Fjärrvärme. Organisation: AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Stockholm 2014 DoA Fjärrvärme AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Stockholm 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Stockholm Ort/orter FVD20012 Danderyd Järfälla Lidingö Nacka Sigtuna

Läs mer

energieffektivisering

energieffektivisering Innehåll Hur kan nyckeltal l användas för energieffektivisering Presentation vid VA-mässan 090924 Daniel Hellström och Peter Balmér daniel.hellstrom@svensktvatten.se peter.balmer@telia.com Diskutera nyckeltal

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING

BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING Publicerad: Syftet med verksamhetsgenomlysningen är att den ska utgöra ett verktyg för att öka kundernas möjlighet till insyn i fjärrvärmeverksamheten och därigenom möjliggöra

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS BLOCK 7 FÖRNYELSEN ETAPP 2 Magnus Eriksson Avdelningschef, Värme Anläggningsutveckling Det här är Mälarenergi VÅR VISION VÅR AFFÄRSIDÉ VÅR DRIVKRAFT

Läs mer

Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011

Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011 Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011 Agenda Välkomna - agenda Einar Bjarne Ekonomi & Miljö Einar Bjarne Marknad Cecilia Grundberg Kaffe och smörgås Energieffektivisering

Läs mer

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid 1. Biooljor och fjärrvärme 2. Användning och driftserfarenheter 3. Förnybarhetsdirektivet och Hållbarhetskriterier 2 Fjärrvärmen

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Effektivisering av det förebyggande underhållet

Effektivisering av det förebyggande underhållet Effektivisering av det förebyggande underhållet Vi har härmed nöjet att presentera följande beskrivning av utbildningsinsatser i Effektivisering av det förebyggande underhållet. Bakgrund Utbildningen är

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Hur nöjd är du på en skala?

Hur nöjd är du på en skala? Vilken är den vanligaste kraften bakom positiva resultat såsom hög produktivitet, låg personalomsättning och låg sjukfrånvaro? De flesta av oss svarar troligen hög personalnöjdhet. Nöjda personer arbetar

Läs mer

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Perspektiv på framtida avfallsbehandling Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och

Läs mer

Benchmarking. Produktutveckling med formgivning, KN3060 VT 2006 Patrik Käll, INPRE4

Benchmarking. Produktutveckling med formgivning, KN3060 VT 2006 Patrik Käll, INPRE4 Benchmarking Produktutveckling med formgivning, KN3060 VT 2006 Patrik Käll, INPRE4 Inledning Jag ska i denna essä behandla ämnet benchmarking och försöka klargöra vad metoden innebär och varför det är

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Tabellförklaring till sammanställningarna av resultaträkning, balansräkning, särskild rapport och DoA

Tabellförklaring till sammanställningarna av resultaträkning, balansräkning, särskild rapport och DoA 1 (10) Tabellförklaring till sammanställningarna av resultaträkning, balansräkning, särskild rapport och DoA Årsrapport Årsrapporten och uppgifter om drift- och affärsförhållanden redovisas i en sammanställd

Läs mer

Tabellförklaring till sammanställningarna av resultaträkning, balansräkning, särskild rapport och DoA

Tabellförklaring till sammanställningarna av resultaträkning, balansräkning, särskild rapport och DoA 1 (10) Tabellförklaring till sammanställningarna av resultaträkning, balansräkning, särskild rapport och DoA Årsrapport Årsrapporten och uppgifter om drift- och affärsförhållanden redovisas i en sammanställd

Läs mer

Lönsam effektivisering av Katrineholms fjärrvärmesystem

Lönsam effektivisering av Katrineholms fjärrvärmesystem Lönsam effektivisering av Anna Axelsson Tekniska verken i Linköping Kraftvärmeverket i Katrineholm 1 Tekniska verken i Linköping Kraftvärmeverket i Katrineholm Systemeffektivisering Metod och resultat

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

EY:s uppdrag gällande analys av stödfunktionerna vid SLUs akademi i Alnarp

EY:s uppdrag gällande analys av stödfunktionerna vid SLUs akademi i Alnarp EY:s uppdrag gällande analys av stödfunktionerna vid SLUs akademi i Alnarp 2015 Innehållsförteckning Innehåll Bakgrund 3 Omfattning och projektplan 5 EY:s syn på stödfunktioner 10 Projektbemanning 14 Sida

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Växjö Energi AB Björn Wolgast

Växjö Energi AB Björn Wolgast Växjö Energi AB Björn Wolgast Innehåll Växjö Energi Sandviksverket Fjärrkyla i Växjö Sandvik 3 Det var här det hela började 1887 Viktiga datum i Växjö Energis historia 1887 Växjö Stads Elektricitetsverk

Läs mer

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme Bidrar fjärrvärmen till den samhällsekonomiska nyttan? Sirje Pädam, WSP Analys & Strategi 2013-10-30 Forskningsprojekt inom fjärrsyn samarbete mellan WSP och Luleå

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Fortum Värmes miljövärden 2015

Fortum Värmes miljövärden 2015 Fortum Värmes miljövärden 215 Vi älskar energi som annars skulle gått förlorad Fjärrvärmen är som energisektorns kollektivtrafik istället för att var och en köper och driver en egen anläggning kan många

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME JÖNKÖPING ENERGI AB

PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME JÖNKÖPING ENERGI AB PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME JÖNKÖPING ENERGI AB 2015-08-24 Innehåll Prisändringsmodellen 2 Prispolicy 3 Prisändring och prisprognos 6 Prismodell i normalprislistan 7 Förslag priser 2016 9 Fjärrvärmens

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Det här handlar om en metod som kan användas i lönebildningsarbetet på myndigheten. Fokus för metoden BESTA-vägen

Läs mer

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Avtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: 457-4377/2004 Projektets nummer och namn: nr 18. Biobränslepannor Husa och Fituna gårdar

Läs mer

Analys av Electra Gruppen

Analys av Electra Gruppen Rättelse, jag har fått många synpunkter på min analys, tidigare har de blivit ganska bra, främst på slutsumman. Efter många synpunkter så har jag lagt än mer tid på att få fakta på siffrorna och reviderar

Läs mer

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Vår energi gör livet bättre idag och för kommande generationer. Fortum Värme med dotterbolag producerar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget har totalt

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens

Läs mer

Benchmarking av stödverksamhet för. forskningsfinansiering, affärsjuridik och innovation/nyttiggörande. tre universitet lär av varandra

Benchmarking av stödverksamhet för. forskningsfinansiering, affärsjuridik och innovation/nyttiggörande. tre universitet lär av varandra Benchmarking av stödverksamhet för forskningsfinansiering, affärsjuridik och innovation/nyttiggörande tre universitet lär av varandra Anneli Wikander, LU Malin Östling, GU Definition benchmarking Benchmarking

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och målsättningar...

Läs mer

Arbets- och näringsministeriets förordning

Arbets- och näringsministeriets förordning UTKAST 7.11.2014 Arbets- och näringsministeriets förordning om rapportering om objeksbesiktningar Utfärdad i Helsingfors den 2014 I enlighet med arbets- och näringsministeriets beslut föreskrivs med stöd

Läs mer

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Syftet med att arbeta med Engagerade Medarbetare är att förtydliga mål hela vägen från organisationens ledning, via grupperna och slutligen individens

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB Bilaga: Enkät för energieffektivisering Energikartläggning Företag: Edita Bobergs AB Anläggningsnummer:... Verksamhet A B C Branchkod: 18122 (SNI 2007) Miljöledningssystem: ISO 14001 Kontaktperson energifrågor:

Läs mer

K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige

K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27 Innehållsförteckning Inledning 3 Kvalitetspolicy 4 Värderingar 5 Arbetssätt 6 Ordlista 7 2/7 Inledning Syftet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den 10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Föremål för bolagets

Läs mer

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september?

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september? Frågor och Svar: 2004-02-03 Nedan följer svar på frågor vi fått från våra aktieägare. Frågorna har vi fått via email under de senaste två till fyra veckorna. Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD)

Läs mer

Fjärrvärme i Renovering

Fjärrvärme i Renovering Fjärrvärme i Renovering Exempel och möjligheter Magnus Stjerndahl, tekn lic Sammanfattning Värme- och elproduktion med låg miljöpåverkan Borås Energi med värme- och elproduktion baserad på biobränsle-

Läs mer

Fortum Heat Scandinavia

Fortum Heat Scandinavia Fortum Heat Scandinavia UTVECKLINGSPLAN FÖR BASPRODUKTIONEN I STOCKHOLM AVFALL OCH BIOBRÄNSLEN ÖKAD ELPRODUKTION MINSKAD ANVÄNDNING AV KOL OCH VÄRMEPUMPAR SYSTEMEFFEKTIVITET KOSTNADSMINSKNING REDUCERADE

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Datainsamlingsdokument

Datainsamlingsdokument 2006 En kort beskrivning Datainsamlingsdokument är r ett Internetbaserat hjälpmedel för f r framtagning av Nyckeltal och möjlighet m till Benchmarking inom underhåll föf r alla branscher. Nyttjandet av

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

TILLSYNSKOMMUNIKATION

TILLSYNSKOMMUNIKATION TILLSYNSKOMMUNIKATION DESS OLIKA FASER OCH BEHOV AV VERIFIKAT SSM s forskningsdagar 23-24 oktober 2013 Anna Borg Anna Borg, BorgA Konsult AB, Helsingborg Civ.Ing Teknisk Fysik Studier i ekonomi, psykologi,

Läs mer

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014 Välkomna till Falkenberg Energis Reko fjärrvärmeträff 2014 Dagens agenda: 15.00 Välkommen Bo Anders Antonsson, Administrativ Chef 15.20 Presentation av fjärrvärme och prisändring Eva Hammar Orava, Driftingenjör

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Energieffektivisering. Slutrapport

Energieffektivisering. Slutrapport Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.

Läs mer

Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle. Karin Medin, VD

Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle. Karin Medin, VD Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle Karin Medin, VD Fjärrvärmeaffären i vår familj Botkyrka k:n Huddinge k:n Södertälje k:n 50% 50% 100% Södertörns Energi AB Telge AB 50% inflytande, 58

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Elproduktionskostnader nya anläggningar?

Elproduktionskostnader nya anläggningar? Elproduktionskostnader nya anläggningar? EnergiTing Sydost Västervik 2015-11-12 Solvie Herstad Svärd, Civ Ing Seniorkonsult Kraft&Värme, WSP Agenda Bakgrund/Utblick Elproduktion Övergripande resultat och

Läs mer

Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens

Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens fjarrvarme_folder.indd 1 09-03-30 14.19.27 Täbyinitiativet på en minut: I Täbyinitiativet gör vi tre saker: vi bygger ett öppet fjärrvärmenät i Täby

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Rejlers Ingenjörer AB

Rejlers Ingenjörer AB Rejlers Ingenjörer AB Historia 1990-talet t 2000-talet Koncernen blir nordisk 1980-talet Järnvägarna 1970-talet Flygplatserna 1960-talet Kärnkraftverken 1950-talet Miljonprogrammet Industrialiseringen

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2014-02-05 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag

Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag Hållbar utveckling Väst Västra Götalands regionala energikontor Joakim Achim Friedrich 031 3891483 joakim.friedrich@hallbarutvecklingvast.se Vad är en

Läs mer

Reko fjärrvärme. Alla presentationer och verksamhetsgenomlysningen finns att läsa på www.veab.se

Reko fjärrvärme. Alla presentationer och verksamhetsgenomlysningen finns att läsa på www.veab.se VÄLKOMNA Reko fjärrvärme Reko fjärrvärme syftar till att stärka och trygga kundernas ställning och att utveckla relationerna mellan leverantörer och kunder med fokus på öppenhet, jämförbarhet och förtroende.

Läs mer

Vad är Reko fjärrvärme? Reko fjärrvärme är Svensk Fjärrvärmes system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer.

Vad är Reko fjärrvärme? Reko fjärrvärme är Svensk Fjärrvärmes system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer. Välkommen Vad är Reko fjärrvärme? Reko fjärrvärme är Svensk Fjärrvärmes system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer. Vilka ligger bakom Reko fjärrvärme? VMK Värmemarknadskommittén Fjärrvärmens

Läs mer

Ekonomicheferna AB. Bokföring & redovisning för bättre lönsamhet. Bokföring >>> Resultatuppföljning och Lönsamhetsanalys >>> Personligt Ledarskap

Ekonomicheferna AB. Bokföring & redovisning för bättre lönsamhet. Bokföring >>> Resultatuppföljning och Lönsamhetsanalys >>> Personligt Ledarskap Ekonomicheferna AB Bokföring & redovisning för bättre lönsamhet Bokföring >>> Resultatuppföljning och Lönsamhetsanalys >>> Personligt Ledarskap A Kort om Ekonomicheferna AB Vision Vår vision är att alltid

Läs mer

Regel. Regler för investeringar och projekt. 1. Inledning. 2. Definition av investering och projekt

Regel. Regler för investeringar och projekt. 1. Inledning. 2. Definition av investering och projekt Regel BESLUTSDATUM: 2014-03-18 BESLUT AV: Direktionen ANSVARIG AVDELNING: Avdelningen för verksamhetssupport FÖRVALTNINGSANSVARIG: Henrik Gardholm HANTERINGSKLASS Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK SE-103 37

Läs mer

Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006

Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006 1(6) Styrelsen för konsult- och service Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006 1. Syftet med den interna kontrollen Intern kontroll

Läs mer

/WA i i/wy. B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad.

/WA i i/wy. B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad. FASTIGHETSKONTORET 2007-08-29 B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad. Fastighetskontoret Mats Mattsson 2007-08-29 /WA i i/wy 11., ni) Avtalsbilaga

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Effektrealisering på SJ

Effektrealisering på SJ Effektrealisering på SJ Varför, vad och hur Anturadagen 2011-11-30 Pär Helgesson Vad är effekter? Ekonomistyrningsverkets definition: En förändring som inträffar som en följd av en vidtagen åtgärd och

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 UTFÖRARE Företag: Energikonsult: Fastighetsägarna Stockholm AB AO Teknik Theres Kvarnström BESTÄLLARE Kund: Brf Kejsarkronan 33 Fastighetens adress: Norrtullsgatan 25 UPPDRAGSBESKRIVNING

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer