Från kunskap till drivkraft klimatförändringarna och den hållbara staden

Transkript

1 Från kunskap till drivkraft klimatförändringarna och den hållbara staden Föreläsning vid konferensen Plattform för hållbar stadsutveckling Umeå den 20 maj 2015 Staffan Laestadius Prof.em. KTH

2 Klimatförändringarna finns dom? Efterlysning Ser ni dem i kulturdebatten? I den politiska debatten? I livsstil och konsumtionsmönster? I samhällsplaneringen? Illustration Förändring av transportmedel Personbilar +5,6% Bussar +1,1% Snöskotrar +356% Terränghjulingar +429% Antal passageraravg. i utrikes flygtrafik ,4 milj ,9 milj ( +24%) Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 2

3 Klimatförändringarna vad vet vi? Klimatforskarna vet Mycket omfattande empiriskt material Mycket omfattande naturvetenskaplig analys av mekanismer/kausalitet Mycket omfattande studier av människans roll i detta Total enighet (> 97%) i vetenskapssamhället men också vi Trol. vet en majoritet av världens befolkning vad som händer (och i huvudsak varför). Bangladesh t.ex. men har svårt att omfatta detta vetande: För stort För omvälvande För svårhanterligt För ödesmättat Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 3

4 Kunskapsteoretisk parantes: Lock ins, trajectories, regimes och paradigm Inom teknikanalysen talar vi om inlåsningar (lock ins) inom sektorer, teknologier och industrier vilka skapar momentum => trajectories. Viss teknikutveckling låses (closure) till en av flera möjliga alternativa utveckliingsbanor => path dependence Dessa trajectorier, får sin kraft ur dominerande visioner/föreställningar om vad en industri/teknologi är och ska vara och ur de artefakter/system som omger oss. Vi kallar detta för technological regime. De cognitiva fundamenten för dessa regimer kallar vi technological paradigms Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 4

5 Illustration av en regim och dess Visioner/föreställningar om bilens roll för transport och livsform Morgonrockaden Konsumtion/inköp Fritid Arbetsresor You need it Bilsysteet penetre- rar allt inlåsning: bilsystemet Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 5

6 Där är vi nu En motsägelsefull tillvaro där vi å ena sidan vet att klimatförändringarna går snabbt och blir omfattande Och där vi å den andra gör marginella anpassningar i vårt inlåsta system Så: Låt oss se på vad vi vet äger rum, Vad vi måste göra, Och konsekvenser för stadsutveckling/planering Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 6

7 Det vi ser och vet CO 2 -halten i atmosfären ökar även ökningstakten Temperaturen ökar även ökningstakten Glaciärisarna smälter allt snabbare Arktis isar smälter kraftigt och snabbare Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 7

8 Ökningen av växthusgaser Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 8

9 medför temperaturhöjningar Figure 3. Global surface temperature relative to mean. Hansen J, Kharecha P, Sato M, Masson-Delmotte V, et al. (2013) Assessing Dangerous Climate Change : Required Reduction of Carbon Emissions to Protect Young People, Future Generations and Nature. PLoS ONE 8(12): e doi: /journal.pone Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 9

10 som påverkar isvärlden (the crysosphere) Arktis istäcke glaciärerna Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 10

11 och havsnivån Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 11

12 med ursprung i vårt tilltagande kolberoende (1Gt C = 3,67 Gt CO 2 ) källa:cdiac Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 12

13 Planetary boundaries Leave it in the ground Atmosfären tål (kanske) ytterligare 1000 Gt CO 2 förutom de 2000 som redan släppts ut. Fossila reserver är (minst) tre gånger så stora => två tredjedelar måste bli kvar under ytan. För att ha chans att klara 2 målet No time to waste Nuvarande ökningstakt => 17 år kvar Nuvarande utsläppstakt => 25 år kvar => ju snabbare vi kan reducera utsläppen desto större chans att uppnå 2 målet Lästips: Guardian Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 13

14 Den politiska utmaningen fortfarande sannolikt möjligt nå 2 -målet Tidsperspektivet: Halvera utsläppen före 2030/35 ca Ytterligare en halvering före 2050 ca En tredje halvering före 2080/2100 ca Målet: 0,5*0,5*0,5 = 0,125 Systemperspektivet: Avgränsa ett system, t.ex. biltransporter: Activity: halvera bilresandet Efficiency: fördubbla energieffektiviteten Substitution: halvera fossilbränsleanvändningen Jfr. IEA: avoid, improve, substitute Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 14

15 forts sannolikt möjligt nå 2 -målet Generationsperspektivet: Vi halverar fram till 2030/35 ca Våra barn halverar fram till 2050 ca Våra barnbarn halverar fram till 2080/100 ca Det handfasta målet 4% årlig CO 2 reduktion till 2030 => % årlig reduktion till 2050 => % årlig reduktion till 2070 => Dit ska vi Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 15

16 Konsekvenser för stadsbyggnad? Tidsperspektivet Stadsplanerare och arkitekter vana att planera på lång sikt staden/husen ska stå kvar efter 100 år Men klimatanpassningen måste komma långt före 2030 => stadsutvecklingen behöver lite quick fix. Ambidextrous policy Transportsystemet centralt implikationer? Urbaniseringen ska den drivas på? Hub/nätverksstäder kring spår (Mälardalen.) Mellanstora städer Stoppa mall-byggandet? Nya distributionsformer Nya resvanor/system Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 16

17 Konsekvenser för stadsbyggnad, forts. Vad ska man styra och bygga - efter? Vad vi vet om klimatet Klimatmålen Trafikverkets prognoser detaljer på nästa bild Jfr IEA:s figur t.h. Scenarier i st f prognoser Omställning => överge prognoserna Prognoser och omvandling Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 17

18 Transportarbetets utveckling fördelat på trafikslag (trafikverket, 2014) Färdmedel 2010 Tillv. Tot. Tillv. årl. Tillv, tot. Tillv. årl Mpkm Mpkm Långv. Bil 23500,00 16% 0,70% 15% 0,70% långv. Tåg 7000,00 45% 1,90% 15% 0,70% långv. Buss 2500,00 13% 0,60% 7% 0,30% 3100 flyg 3300,00 19% 0,90% 13% 0,60% 4400 regional bil 74100,00 32% 1,40% 20% 0,90% regional tåg 5100,00 52% 2,10% 27% 1,20% 9800 regional spår 2000,00 15% 0,70% 13% 0,60% 2600 regional buss 7800,00 9% 0,40% 9% 0,50% 9300 summa bil 97600,00 28% 1,20% 19% 0,90% summa tåg 12100,00 48% 2,00% 20% 0,90% summa buss 10300,00 10% 0,50% 9% 0,40% Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 18

19 Bilåkandets utveckling urval av län, (fordonskm) Område Tillv. Tot. Tillv. årl. Tillv, tot. Tillv. årl Stockholm 50% 2,00% 77% 1,40% Uppsala 40% 1,70% 73% 1,40% Söderm. 21% 1,00% 55% 1,10% V-botten k&i 13% 0,6% 31% 0,7% Riket 26% 1,20% 49% 1,00% Vad säger statistiken om bilåkandets utveckling under senare år? Trafikanalys visar på stagnation vad gäller total såväl som genomsnittlig körsträcka för personbilar sedan Vad är prognosunderlaget för ökningarna? Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 19

20 Konsekvenser för stadsbyggnad, forts. Bebyggelsen Bebyggelsen släpper inte ut mycket CO 2. Men förbrukar mycket energi (160 TWh/år) Energieffektivare bebyggelse/användning => underlättar den samlade klimatomvandlingen. => policyimplikationer Trästaden Betongbyggande är en svart aktivitet. Träbyggen skapar kolsänkor Bygg allt nytt i trä! Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 20

21 En makroekonomisk ansats investeringar och stadsbyggnad Tresektormodellen Postkeynesiansk Tresektormodell Y = D s + D se + D c som skär tvärs genom de traditionella Keynesaggregaten (C, I, X, M) D c måste reduceras relativt och totalt Investeringarna i modellen Skippa X och M => D s = C s + I s D se = C se + I se D c = C c + I c => I = I s + I se + I c Utfasning av alla svarta aktiviteter => inga svarta investeringar alls!! Endast gröna och blå Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 21

22 Ett grönt investeringsklimat Problemanalys Offentliga investeringar direkt rådighet Privata investeringar: Incitament - lönsamhet Trovärdighet Finansieringsproblemet kvantitativt problem Institutionellt problem fungerande gröna banker. Storleken BNP = 3908 mdr SEK Inv K. = 904 mdr SEK (23%) + off investeringar Off. inv. är svårbegripliga Trol. behov: Investeringsökningar med mdr/år i sustainable systems = ca 5 ggr nuv. Transportsystemet (Energisystemet) Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 22

23 Ex 1: Transportsystemets omvandling 80% av persontransporterna sker med bil => reducera till 60% (närtid) => fördubbling av koll. transport i närtid. => fördubblade bussinvesteringar från 1600 bussar/år till > 3000 fram till 2030 => nya jobb hos busstillverkare + operatörer + multiplikativa effekter Ingen avlägsen vision Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 23

24 med omfattande konsekvenser för Flyget Nuvarande kapacitetsutbyggnad av flyget (= svarta inv.) upphör Allt kortdistansflyg (< 600 km) ersätts av tåg/buss => I praktiken avvecklas allt inrikesflyg söder om Umeå Samt t/fr Oslo/Kph Järnvägen byggs ut Upprustning av existerande järnvägar. Nya satsningar med halvsnabba höghastighetståg (250 alt 320 km/h): Miljövänligt Ekonomiskt Rationellt (spårkompatibelt) Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 24

25 också nya systemlösningar Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 25

26 (Ex 2: energisystemet) Det svenska energisystemets omvandling en illustration: vindsnurror /(3MW) => MW 5% av skogsarealen TWh Omfattande nätbyggen (smart grids) Ett halvdussin HVDC kablar till kontinenten Elexport Dubblering av dagens prisnivåer Skapar balansutmaningar Fortsatt uppgradering Högre torn (Vestas) Och effekt: från 3 till 5 MW? Kostnadsnivåer wind mills à 50 MSEK => 1000 BSEK 6 Baltic HVDC kablar à 6 BSEK => BSEK Inhemsk transmission 6 HVDC linjer à 5BSEK => 30 BSEK Totalt 60 BSEK/år under 20 år = 1.6% of GDP Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 26

27 (Orealistiskt? jfr övr. Europa) Country Fossils/total Wind power Wind power Installm. Gap. Energy cons. MW MW/000 sqkm. MW Germany Austria Denmark Czech Rep Finland Greece Hungary Italy Poland Spain Sweden UK Sources: BP, Eurostat, EWEA Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 27

28 Exempel på policyåtgärder Direkta åtgärder Direkta statliga/kommunala investeringar PPP-investeringar Offentlig upphandling Funktionsupphandling Kreativa finansieringslösningar Investeringsgarantier GIB Indirekta åtgärder Prata upp investeringarna climate talk Relativprisförändringar => lönsamheten Kollektivtrafikpriserna Feed in/kvota/certifikatsyst. Främja downsizing Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 28

29 Exempel på policyutmaningar valfriheten Blir valfrihet och frihet att röra sig ett problem för klimatomvandlingen? Moderniteten utmanas - eller?... De fysiska flödena Distributionsrevolution? Reserevolution? Kan man planera för en stad som inte finns t.ex. med halverad biltrafik? Laestadius/kunskap&klimat/Umeå 29

30 Det var det hele Staffan Laestadius Paradigm&Climate2015/Laestadius 30