Bilaga 1 - Arbetsprocessen
|
|
- Adam Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 1 - Arbetsprocessen Innovationsstrategi för KRONOBERGS LÄN
2 Innehållsförteckning Inledning 2 1. Spår 1 En innovativ region 3 2. Spår 2 Prioritering och rollfördelning 6 3. Spår 3 - Ägarskap & ledarskap 7 1
3 Inledning Den här bilagan till Innovationsstrategi för Kronobergs län åskådliggör arbetsresultat och slutsatser från den seminarieprocess som genomfördes Seminarieprocessen genomfördes i tre parallella spår: Spår 1 Spår 2 Spår 3 En innovativ region Prioritering och rollfördelning Ledarskap och ägarskap Figur 1: Seminarieprocessens tre spår 1. En innovativ region Under maj till augusti 2013 arrangerades seminarier i flertalet av länets kommuner för att åstadkomma en bred belysning av hur förutsättningarna för innovation i länet upplevs i praktiken samt för att få ett inspel till den Regionala Innovationsstrategins utformning. Cirka deltagare deltog i respektive seminarium och de representerade små och stora företag, kommunpolitiken, kommunala tjänstemän samt lokala föreningar. I varje seminarium deltog också representanter för regionala myndigheter, kluster eller akademin. 2. Prioritering & rollfördelning Två seminarier och en rad mindre möten arrangerades för att värdera risker och möjligheter med utmaningsdriven innovation i Kronobergs län samt att välja ut utmaningsdrivna fokusområden. I dessa val har även länets ledare (delspår tre) involverats. Parallellt har representanter för innovationsstödssystemet arbetat med att hitta en fungerande rollfördelning dem emellan, vilket beskrivs mer utförligt i mål två och tre. 3. Ledarskap & ägarskap Den tredje delprocessen syftade till att involvera det regionala ledarskapet i innovationsstrategins huvudsakliga målsättningar och inriktningar. De har också belyst potentiella utmaningsdrivna fokusområden samt diskuterat frågan om fortsatt förvaltarskap och genomförande av innovationsstrategin. I det resterande dokumentet ges inblickar i arbetsprocessen för att ge läsaren av innovationsstrategin bättre möjlighet att förstå hur de centrala idéerna i strategin har kommit fram. Det ska poängteras att resultaten från seminarierna i de tre spåren har tolkats och fördjupats i projektets arbetsgrupp. 2
4 Spår 1 - En innovativ region I spår 1 arrangerades seminarier i Alvesta, Ljungby, Växjö, Tingsryd, Uppvidinge, Älmhult och Lessebo kommun. Deltagarna som representerade näringsliv, kommun, akademin och civilsamhälle hade bjudits in i samverkan med länets kommunala näringslivschefer. Ambitionen med seminarierna var att: 1. Ge deltagarna insikt i vad innovation är och varför den är viktig för en hållbar utveckling. 2. Ge deltagarna insikt i länets utmaningar när det gäller förutsättningarna för innovation. 3. Ge deltagarna möjlighet att peka ut framgångsfaktorer och utmaningar för innovation i Kronobergs län. Fokus låg på punkt 3 ovan. Som utgångspunkt för seminarierna skapades en nulägesbeskrivning av länet i termer av en brinnande plattform en utmaningsorienterad skildring av Kronoberg som syftade till att skapa energi och vilja till förändring. Plattformen baserades på Nationell Innovationsstrategi och dess sex målområden. Innovativa människor Innovativa miljöer och platser Innovativa offentliga verksamheter En innovativ region Forskning och högre utbildning för innovation Ramvillkor och infrastruktur för innovation Innovativa företag och organisationer Utmaningarna beskrivs i ett eget kapital i Innovationsstrategin. På nästkommande sida åskådliggörs några av seminariedeltagarnas egna nulägesanalyser av länet med modellen som utgångspunkt (plus och minus för respektive delområde). 3
5 4
6 Med utgångspunkt i nulägesdiskussionerna som återges genom bilderna ovan ombads deltagarna att peka ut framgångsfaktorer för ett mer innovativt Kronoberg. Dessa kan sammanfattas på följande sätt: Många deltagare såg innovation som centralt för länets attraktivitet, utveckling och tillväxt. Behovet av en stärkt innovationsförmåga ses som nödvändig i alla sektorer. Men begreppet innovation kan ibland upplevas svårfångat, menade många deltagare. Bland länets viktiga resurser för innovation nämns tillgången till Linnéuniversitetet, en attraktiv livsmiljö och ett mångsidigt näringsliv. En tydlig framgångsfaktor enligt deltagarna är en stärkt dialog och samverkan mellan aktörer från olika delar av länet och från olika sektorer. Förändrade attityder, nytänkande och öppenhet i länets företag och organisationer är angeläget, enligt deltagarna. Bland metoderna för att åstadkomma detta nämns generationsväxling i styrelser och ledningsgrupper samt ökad kontakt med studenter och forskare. Deltagarna lyfter fram vikten av ett allmänt gott företagsklimat och förenklade regelverk som nycklar till stärkt innovation i länet. Likaså pekas på vikten att tillvarata initiativ och eldsjälar inom olika områden. Innovationsstödssystemet behöver tillgängliggöras och möjligheter till finansiering och stöd måste nå ut bättre till de som behöver det. Utbildningar på gymnasial och högskolenivå måste bättre matcha behoven som finns i länets arbetsliv. I synnerhet nämns behovet av ingenjörsutbildning. En ökad kontakt mellan näringsliv/arbetsliv och skola från grundskola till högre utbildning lyfts fram som önskvärd för länets långsiktiga förmåga till innovation. Mötesplatser som överbrygger gap mellan olika delar i samhället är nödvändigt. Särskilt nämns mötesplatser för att underlätta för nyanlända svenskar att lättare ta sig in på arbetsmarknad och i övriga samhälle. Profilera länets styrkeområden tydligare och åstadkom en bättre marknadsföring av Kronobergs län som plats att leva och verka på. 5
7 Spår 2 - Prioritering & rollfördelning Två seminarier och en rad mindre möten arrangerades för att värdera risker och möjligheter med utmaningsdriven innovation i Kronobergs län samt att välja ut utmaningsdrivna fokusområden. I dessa val har även länets ledare (delspår tre) involverats. Bland deltagarna i spår två fanns representanter för länets klusterinitiativ, näringslivsföreträdare, Linnéuniversitetet, kommunerna, Regionförbundet och Landstinget. Parallellt har representanter för innovationsstödssystemet arbetat med att hitta en fungerande rollfördelning dem emellan, vilket beskrivs i strategins målområde tre. Processen i spår två kan sammanfattas på följande sätt: En gemensam definition och diskussion om innovation som begrepp. Dess inverkan på attraktivitet, tillväxt, produktivitet och hållbarhet i Kronobergs län belystes. Utmaningar för Kronobergs län som innovativ region diskuterades med utgångspunkt i den brinnande plattformen (se särskild bilaga). Så kallad Utmaningsdriven innovation introducerades och diskuterades. Konceptet vann stöd i processen eftersom det svarar väl mot Kronobergs förutsättningar och det kopplar samman aktörer från olika sektorer. Moderna synsätt och begrepp inom innovationsområdet ventilerades (smart specialisering, vita fält, experimenterande, den sovande jätten, öppna innovationsarenor, faktor X etc) som möjliga verktyg i det kommande innovationsarbetet. De nationellt valda utmaningsdrivna fokusområdena Framtidens hälsa och sjukvård, Hållbara attraktiva städer, Informationssamhället 3.0 och Konkurrenskraftig produktion värderades utifrån ett kronobergsperspektiv. Flera möten och fördjupade analyser behövdes göras under för att till sist kunna peka ut Hållbart boende och Konkurrenskraftig produktion som fokusområden för Kronobergs län. Dessa beskrivs djupare i målområde fyra i innovationsstrategin. 1
8 Spår 3 Ägarskap & ledarskap Den tredje delprocessen syftade till att involvera det regionala ledarskapet i innovationsstrategins huvudsakliga målsättningar och inriktningar. Det handlade också om att lägga grunden för ett långsiktigt ledarskap bakom den regionala innovationsstrategin. Ledande representanter för Linnéuniversitetet, Regionförbundet, Länsstyrelsen, Landstinget, kommunerna och näringslivsorganisationer deltog. Aktiviteterna i spår tre inbegriper i första hand en studieresa till Malmö/Köpenhamn i september 2013 samt flera mötestillfällen där framstegen i processen behandlades. Inte minst var gruppen aktiv i bedömning och urval av de utmaningsdrivna fokusområden som återfinns i strategins målområde fyra. Studieresan till Malmö/Köpenhamn syftade bland annat till att lära av Skånes arbete med en regional innovationsstrategi. Nyckelpersoner bakom strategin på Region Skåne redogjorde för de centrala delarna av strategin och visade hur de verkar för att förändra det regionala innovationssystemet i linje med den, inte minst ambitionerna att utveckla så kallade öppna innovationsarenor. Studiebesök gjordes bland annat i innovationsmiljön Demola i Lund och på tankesmedjan Mandag Morgen i Köpenhamn som ligger långt fram när det gäller sociala innovationer. Tack vare studieresan kunde gruppen konstatera nödvändigheten att: Innovationsstrategin måste baseras på Kronobergs specifika karaktär och förutsättningar. Tydliga mål och indikatorer är nödvändigt så att innovation kan mätas och följas upp. Mångfald och olikheter måste tillvaratas i innovationsarbetet. Kampradstiftelsen och kommande strukturfondsprogrammen är viktiga finansieringskällor. Under hösten 2013 och våren 2014 har gruppen varit aktiv för att värdera och fördjupa den regionala innovationsstrategins olika delar. Förslagen till utmaningsdrivna fokusområden för länet har i hög grad varit föremål för gruppens uppmärksamhet. En fördjupande konsekvensanalys av de föreslagna fokusområdena beställdes och genomfördes under våren De två områdena som föreslogs i analysen var också de som gruppen valde att slutligen anta. 1
9 BILAGA 2 Förutsättningar för ett innovativt klimat Utmaningar Mål RIS Delstrategier RIS Rekommenderade insatser Indikatorer Grundförutsättningar - Öppenhet, tolerans, mångfald - Kompetent arbetskraft för innovation och förnyelse - Dynamik som skapar förutsättning för lärande och nya idéer Landsbygd i konkurrens med storstadsregioner Företags- och organisationskulturer som motverkar innovativa idéer Svaga konkurrensmedel om talang Låg utbildningsnivå Stora behov av generationsväxling Utbildningssystemet möter inte näringslivets behov Kronoberg är 2025 en attraktiv region med hög grad av förändringsvilja och har en god tillgång till olika sorters kompetens Delstrategier: - Attrahera och tillvarata studenter, olika sorters kompetens och talang - Ledarskap och kultur som främjar innovation - Platsmarknadsföring via Business Region Småland, Destination Småland och andra projekt - Examensarbeten som görs ute i länets företag och organisationer - Tillsammans med akademin arbeta med ledarskapets och organisationskulturens roll för innovationer Inställning till entreprenörskap hos medborgarna Nettoflyttning högutbildade Antal sökande LNU Vilja att växa anställda och omsättning Företagens upplevda kompetensbrist Andel högutbildade i arbetslivet Könssegregering på arbetsmarknaden Andel utlandsfödda i arbete
10 BILAGA 2 Förnyelseförmåga - Förmåga till nyskapande - Ett positivt klimat till förändring och förnyelse - Fysiskt kapital (t.ex. satsade medel på FoU) Offentliga organisationer har låg vana av forskning och innovation Ingen gemensam klustermetodik och svaga klusterinitiativ Otydliga regionala styrkeområden Kultur och struktur på Linnéuniversitetet stödjer inte innovation fullt ut Dåligt koordinerat innovationsstödsystem Kronoberg har 2025 ett samlat regionalt ledarskap och ett välutvecklat innovationsstödsystem som främjar regionens förnyelseförmåga Delstrategier: - Samordnat ledarskap som utvecklar regionens innovationskraft - Tvärsektoriell och gränsöverskridande samverkan - Forskning och utbildning utvecklar innovation tillsammans med företag, organisationer och samhälle - Tillgängligt och samordnat innovationsstödsystem - Via RUS ledarforum och årscykel arbeta med gemensamma ställningstaganden och prioriteringar för att öka länets innovationsförmåga. - Gemensam arbetsmodell för utveckling av utmaningsdrivna fokusområden - Samverkan mellan ägarna till innovationsstödsystemets aktörer - Internationella och på andra sätt gränsöverskridande samarbetsprojekt - Mötesplatser o Innovationsdagen o Se över om Innovationsloop 1 och Mobilt Fablab 2 kan vara något för Kronoberg o Utmaningsorienterade workshops - Samarbetsprojekt - Forskningsprojekt - Ökade kontakter mellan studenter och länets företag och organisationer - Vidareutveckla gemensamma satsningar mellan akademi och näringsliv som t.ex. Linneus Technical Centre, Information Engineering Centre och Vinnväxt-initiativet Smart Housing - Mötesplatser o Regelbundna avstämningsmöten för Innovationsstödsystemet Företagsklimat Hellre företagare än anställd Ökad samverkan mellan akademin, näringsliv, offentlig och civilsektor Årsverk FoU akademin, näringsliv, offentlig sektor Kundnöjdhet i Innovationsstödsystemet tydlighet och stöd Upplevt regionalt ledarskap 1 Innovationsloopen är en årlig återkommande strukturerad innovationsprocess med olika teman tagna från Region Västerbottens Regionala Utvecklingsstrategi (RUS), Regionala Innovationsstrategi och Regionala Digitala Agenda(RDA). Den syftar till att ta fram prototyper för publika (e)tjänster, processer och koncept som snabbt kan omsättas i testade väl fungerande medborgarcertifierade tjänster och processer. 2 FabLab Fabrication Laboratory. En plats där barn (och vuxna) kan samlas för att experimentera och skapa med hjälp av bl.a. 3D-skrivare.
11 BILAGA 2 o Gemensamma lärtillfällen för Innovationsstödsystemet - Innovationsstödsystemets aktörer tar gemensamt ansvar för personer som tagit kontakt - Innovationsstödsystemet samordnar sina funktioner - Innovationsstödsystemet utvecklar nya arbetsformer o Utökat Innovationsråd i syfte att stödja särskilt prioriterade initiativ/företag att utvecklas ytterligare o Mentorskapsprogram för innovatörer
12 BILAGA 2 Marknadsförmåga - Nyttiggörande av idéer i företag, offentlig sektor och det civila samhället En hälso- och sjukvård i stort behov av reformer Svaga på innovationsdrivande upphandlingar Svagt profilerade innovationsmiljöer Lågt förädlingsvärde och innovationsgrad Bristande kund- och marknadsorientering Bristande matchning med riskkapital Kronoberg ska 2025 genom nya gränssnitt och metoder skapa fler nya idéer och öka nyttogörandet av dessa Delstrategier: - Nyttja nya synsätt och verktyg för innovationsutveckling - Förbättrad matchningen mellan innovationer och riskvilligt kapital - Utveckla fokusområdet Hållbart Boende - Utveckla fokusområdet Konkurrenskraftig Produktion - Fånga upp nya möjligheter - Kompetensutveckling kring verktyg för innovation såsom innovationsupphandling, öppen innovation, mångfaldscertifiering, business model canvas, lean m.fl. - Guide till kapital för utveckling av innovationer i företag, offentlig sektor och civila samhället. - Innovationsstödsystemets aktörer använder en gemensam föransökan för tillgänglig finansiering i systemet som helhet. Ett utökat innovationsråd guidar därefter vidare till lämplig finansieringslösning. - Utveckla Hållbart Boende till ett utmaningsorienterat och starkt fokusområde med internationell konkurrenskraft - Utveckla Konkurrenskraftig Produktion till ett utmaningsorienterat och starkt fokusområde med internationell konkurrenskraft - Stöd i formerandet av nya samarbeten enligt den arbetsmodell som arbetas fram. Export/capita Kundnöjdhet i Innovationsstödsystemet matchning kapital Almi Invests utveckling av utlånat kapital Andel företag med innovationsverksamhet Andel företag som har samarbetspartner i sitt innovationsarbete Genomförda innovationsupphandlingar Antal externfinansierade innovationsinitiativ i offentlig sektor Antal innovationsinitiativ i offentlig sektor Utveckling av sysselsatta inom kunskapsintensiva näringslivet tjänster och produktion Ökat antal företag som introducerat produktoch/eller processinnovation Utlagd FoU på andra företag Indikatorer kopplade till fokusområdenas utveckling
13 Bilaga 3a Roller och ansvar för genomförandet av den Regionala Innovationsstrategin Ansvaret för att genomföra den Regionala Innovationsstrategin delas i första hand av kommande Region Kronoberg, Länsstyrelsen Kronoberg och Linnéuniversitetet. Nedan följer en beskrivning av de olika organisationernas roller och ansvar. Bilagt som bilaga 3b finns även ett utkast till gemensam arbetsmodell för att illustrera krav och erbjudande till initiativ på olika utvecklingsnivå. (Formuleringarna i detta dokument kan göras skarpare och mer konkreta när strategin är antagen, men detta är en utgångspunkt för de kommande diskussionerna.) Region Kronoberg Den Regionala Utvecklingsstrategin är det grundläggande dokumentet som styr kommande Region Kronobergs verksamhet. Genomförandet av den Regionala Innovationsstrategin är en del i detta. Region Kronoberg bidrar till det arbetet genom att: ha en samordnande roll för t.ex. RUS, RIS, sitta i styrgrupper för prioriterade projekt och insatser vara en kontaktväg till kommunerna driva, finansiera och handlägga projekt inom innovationsområdet finansiera och styra verksamheter som Region Kronoberg deläger d.v.s. ALMI och Företagsfabriken finansiera övriga verksamheter med kopplingar till innovationer t.ex. Drivhuset och Ung Företagsamhet bistå med statistik, analyser av nuläge, uppföljning och utvärdering av process och resultat till aktiviteter/projekt som Region Kronoberg finansierat bistå och delta i regionala insatser såsom Innovationsdagen bidra med internationellt kontaktnät genom t.ex. Brysselkontoret, Euroregion Baltic, Kinasamarbete bidra med nationellt kontaktnät med andra regioner, myndigheter och departement Länsstyrelsen Kronoberg Utgångspunkten för allt arbete som Länsstyrelsen Kronoberg gör är en långsiktigt hållbar utveckling och den Regionala Utvecklingsstrategin är det grundläggande dokumentet. I detta är den Regionala Innovationsstrategin en del. Länsstyrelsen bidrar till det arbetet genom att: skapa möjlighet till mötesplatser/dialog via nätverk vara är en regional arena vara en ingång och guide till övriga regionala system i kontakt med företag bidra med stora nationella nätverk och kontakter bidra med kunskap och underlag bidra med finansiering via Landsbygdsprogrammet
14 bistå och delta i regionala insatser såsom Innovationsdagen. Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet (Lnu) är ett lärosäte med en tydlig entreprenöriell inriktning och har ett stort engagemang för samverkan med det omgivande samhället. Samverkan ses som kvalitetshöjande i såväl forskning som utbildning. Linnéuniversitetet bidrar till genomförandet av den Regionala Innovationsstrategin genom att: Linnéuniversitetet bidrar med spridning av kompetens i regionen främst genom de studenter som kommer ut i regionen under studietiden såväl som efter men även med dess personal. Universitetet attraherar människor och företag att etablera sig här. Stödja uppkomsten och utvecklingen av nya företag genom avdelningen för externa relationer och omgivande stödsystem såsom Drivhuset och Företagsfabriken. Arbeta med bl.a. stöd till forskningsfinansiering, innovationsrådgivning riktad till anställda och studenter samt med regional samverkan genom avdelningen för externa relationer. Erbjuda nära kommunsamarbete. Lnu har skrivit avtal med Växjö kommun om en s.k. forskningsstrateg och med en s.k. universitetsstrateg i Kalmar kommun. Dessa personer är anställda av respektive kommun för att kartlägga behov inom respektive kommuns förvaltningar och kommunala bolag av universitetssamarbete och också hjälpa till att initiera dessa. Driva initiativet det entreprenöriella universitetet (DEU). Målet är att alla programstudenter ska få en strimma entreprenörskap i sin utbildning. Det sker genom allt från en workshop till längre på poänggivande kurser. Syftet är att få studenter att ha ett mer entreprenöriellt förhållningssätt och lära sig tänka utanför gängse ramar. Driva initiativ för att skapa fler möjligheter för studenter att arbeta med verkliga projekt från företag och organisationer. På så sätt skapas en ömsesidig och tydlig nytta för såväl studenter som företag/organisation som får ett arbete utfört. Driva karriärportalen MyCareer för förmedling av exjobb och arbete mellan studenterna vid Linnéuniversitetet och arbetsgivarna i regionen. Här kan regionens företag och organisationer lägga ut exjobb och lediga tjänster. Driva databasen Idébanken. Detta är en databas med idéer som har sitt ursprung inom akademin men som kan skapa nytta i samhället. Här finns idéer för licensiering att tillgå för företag, organisationer eller privatpersoner. Tillsammans med kringliggande samhälle samverka kring center o Linneus Technical Center. Samarbete mellan Lnu och näringslivet kring utveckling utveckling av teknikområden och forskning. I gemensamma mötesplatser i regionen söker man frågor att arbeta vidare med tillsammans. Linnéuniversitetet är navet i projektet och man har skapat ett antal tekniknoder i regionen. o Information Engineering Center. Medlemmar från näringslivet, akademin och offentlig sektor bildar klustret Information Engineering Center (IEC). Inom IEC arbetar man medfrågor som rör utbildning, kunskapsutbyte samt forskning och utveckling. o High Performance Center. Lnu, Landstinget Kronoberg, idrottsrörelsen, Växjö kommun och näringslivet står bakom en satsning för att utveckla High Performance Center till ett tränings-, utvecklings- och forskningscenter. Linnéuniversitetets bidrag är framförallt på forskning och utbildning inom coach och ledarsidan men även testverksamhet.
15 Bilaga 3b. Utkast - Trappan från idé till ett utmaningsdrivet fokusområde med internationell konkurrenskraft Identifierad utmaning och idéskiss Vi erbjuder; - RUS - Underlagsmaterial - Identifierade utmaningar - Statistik och analyser Formulerad idé Vi erbjuder; - Kontaktnät - Rådgivning - Projektkontor Idé utvecklad i samverkan - Triple/Quadro Helix - Tvärsektoriellt och med inspel av flera olika kompetenser - Aktörerna går in med egen tid Vi erbjuder; - Samordnar t.ex. tre möten för att komma vidare Struktur för genomförande - Det finns en tydlig kopplig till RIS - Det finns en tydlig ansvarig part - Aktörerna driver själva arbetet framåt - Aktörerna går själva in med kapital Vi erbjuder; - Finansiering på en lägre nivå i form av 1:1 - Stöd i ansökningsprocess en till medel inom t.ex. ERUF, Kampradstiftelsen - Stöd i processen för att bli ett utsett fokusområde Utmaningsdrivet fokusområde Uppfyller de fem kriiterierna; - Regionala komp. & styrkeområden - Nat. utpekade utmaningsdrivna fokusområden - Egna utmaningar i Kronoberg - Närliggande regioners inriktning - Finansieringsmöjligheter Vi erbjuder; - Finansering på en högre nivå i form av 1:1 medel - Stöd i process att ansöka om medel från Vinnova, KKstiftelsen m.fl. - Sitter med i styrgrupp Stark internationell konkurrenskraft - Internationella partners och nätverk Vi erbjuder; - Kontaktnät: * Brysselkontoret * Shanghaikontor * Övriga internationella kontakter - Stöd i process att ansöka om medel från Horizon m.fl. program - Bistå med uppföljning och utvärdering av processen och resultaten så här långt.
16 Utmaningsdrivna Fokusområden i Kronoberg Nulägesbeskrivning och analys av Utmaningsdrivna Fokusområden och andra innovationsfrämjande åtgärder i Kronoberg På uppdrag av Regionförbundet Södra Småland Maj 2014
17 Bakgrund och introduktion Under 2013 har en bred utvecklingsprocess bedrivits för att lägga grunden för innovationsstrategins målsättningar och inriktningsförslag. Cirka personer har på ett eller annat sätt involverats i arbetets olika faser. Deltagarna representerade alla sektorer i samhället; akademi, offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle. Den regionala innovationsstreategi som i processen mejslats fram består av fyra målområden: Stärkt innovationskraft inom företag och organisationer, Innovationsfrämjande samverkan i regionen, Goda förutsättningar för innovationer och Starka utmaningsorienterade fokusområden. Denna analys, framtagen av Tendensor på uppdrag av Regionförbundet Södra Småland, har riktat in sig på det sista målområdet Starka utmaningsdrivna fokusområden. Nationell och regional statistik och ett 20-tal intervjuer med innovationsaktörer, näringsliv och regionala beslutsfattare har legat till grund för analysen som utifrån regionens styrkeområden och intresseområden identifierar två starka och väl definierade utmaningsdriva fokusområden Hållbart Boende och Konkurrenskraftig Produktion. Mikael Byström Seniorrådgivare, Tendensor e-post: mikael.bystrom@tendensor.se Telefon:
18 Innehållsförteckning 1. Nuläge Kronoberg Tradition, region, framtid 3 a. Stort och litet i samma region 3 b. Styrke- och intresseområden i dagens Kronoberg 4 c. Traditionella och nya styrkeområden i regionen 4 d. Speciella intresseområden i regionen 5 e. Enskildas initiativ skall bejakas och stöttas 6 f. Styrke- och intresseområden som kan ge viktigt stöd åt regionens förmåga att attrahera talanger 6 2. En innovationsstrategi som bygger på regional samverkan 7 a. En strategi som kraftsamlar och involverar 7 b. Innovationsstrategins fyra målområden 8 b. Utmaningsdriven innovation 8 c. Hur skapas förutsättningar för utmaningsdriven innovation? 9 d. Kriterier för urval av fokusområden 10 e. Två fokusområden med regional potential Fokusområde 1 - Hållbart boende 11 a. En angelägen utmaning med internationell marknadspotential 11 b. Potential för internationell konkurrenskraft 12 c. Regional vilja att stödja och utveckla 12 d. Kompetenser med potential för fokusområdet 12 e. Fokusområdet Hållbart Boende möter väl upp mot uppsatta kriterier 13 f. Utmaningar att beakta för fokusområdet Fokusområde 2 - Konkurrenskraftig produktion 15 a. Framgångsfaktor och nödvändighet 15 b. Entreprenörstraditioner då, minskad sysselsättningsfrekvens nu 16 c. Fördel Kronoberg 16 d. Breddad syn på begreppet produktion 16 e. Nya värdeerbjudanden, förbättrade produktionsprocesser och tvärsektoriell samverkan 17 f Regionalt ledarskap kan lösa utmaningar i organisatoriska mellanrum 17 g Industritraditionen är viktigaste kriteriet... och största hindret 18 h Utmaningar att beakta för fokusområdet Nya möjligheter i gränslandet mellan regionens branscher Sammanfattning Utmaningsdrivna Fokusområden i Kronoberg 21 2
19 Foto: istockphoto Nuläge Kronoberg Tradition, region, framtid Stort och litet i samma region Kronoberg är något stort Här finns entreprenöriella traditioner som har byggt upp globala bolag med världsrykte. Här finns skog som har gett kraft åt olika näringar, rykte som Sveriges vedbod och som är en naturlig del av landskapet. Småländsk design uppskattas i hela världen och syns i en välrenommerad möbelindustri, i glasbrukens traditioner och mycket mer. Nyare näringar som IT-sektorn är i stark tillväxt i regionen. Kronoberg är också den lilla regionen. Med dryga innevånare är länet Sveriges fjärde minsta även om det till ytan är större än Stockholms län. Mer än hälften av länets befolkning bor i de fem tätorterna Växjö, Ljungby, Älmhult, Alvesta och Markaryd. Stora delar av länet består av landsbygd. Det ger fördelar som överblickbarhet, sammanhållning och möjlighet till korta beslutsvägar men också utmaningar att möta från globala trender som urbanisering och en kamp om talang och kompetens. Kronobergs så olika, unika, förutsättningar kräver en innovationsstrategi som bygger på samverkan. Mellan stor och liten, region, akademi och näringsliv och utnyttjar regionens traditionella styrkeområden och stödjer och utvecklar regionala intresseområden. 8 kommuner, en region Åtta kommuner utgör Kronobergs län, Södra Småland: Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö, Älmhult 3
20 Styrke- och intresseområden i dagens Kronoberg Utifrån nationell och regional statistik (vars källor anges i marginaler i denna analys) och ett 20-tal intervjuer med innovationsaktörer, näringsliv och regionala beslutsfattare har ett antal styrkeområden och intressområden för Kronoberg blivit tydliga. De redogörs här som bakgrund till analysen av framtida fokusområden för regionen. Styrkeområdena är ingen rangordning av branscher utan snarare unika tillgångar av kompetenser och resurser i regionen och kan innefatta flera olika branscher. Intresseområdena karakteriseras av att ha en hög sysselsättningsgrad och stor regional betydelse. Traditionella och nya styrkeområden i Kronoberg Entreprenöriella traditioner har gett regionen rykte som en speciell grogrund för småindustri. Bilden är mer nyanserad än så, här blandas små och medelstora bolag med ledande välkända storbolag. Ungefär hälften av jobben i Kronobergs län är i företag upp till 50 anställda och hälften i större företag >50 anställda. Andel i företag med anställda är ovanligt hög. Med tiden har en hög exportandel vuxit fram. Tongivande styrkeområden för Kronoberg är skog- och trävaruindustri, design, tillverkande industri och på senare år även en växande IKTsektor. Skog och trävaruindustri Småland är Sveriges mesta träregion: här finns 75 procent av Sveriges trärelaterade industri. Här finns allt från de små designföretagen och snickerierna till de stora producerande företagen. Forskning, utbildning och utveckling finns också i regionen. För att stödja och stimulera utvecklingen av den trärelaterade industrin antog de tre regionförbunden och de tre länsstyrelserna i Småland under sommaren 2011 den småländska trästrategin. Genom fokuserat och strukturerat arbete ska träindustrins attraktionskraft öka. Läs mer: Skogen är en drivkraft, igår, idag och imorgon. Design Design och Kronoberg hör ihop och har gett tillväxt, export och internationellt rykte åt både regionen, Sverige och Skandinavien. Möbler, inredning, glas är några av områdena där starka varumärken vuxit fram och där kompetens ackumulerats. Regionförbunden i Småland kraftsamlar också här med DesignRegion Småland där näringsliv, akademi och regioner samarbetar, också för att överföra designkunskapen till nya områden som t ex IKT. Läs mer: Möbler, inredning, glas Kronoberg är design 4
21 Tillverkande industri Entreprenörsanda, träindustri och brukstraditioner har drivit fram en tillverkande industri i Kronoberg som sticker ut i jämförelse med andra regioner. Även om de strukturomvandlingar som sker i omvärlden där privat tjänstesektor ökar gentemot jord- och skogsbruk och tillverkningsindustri så har Kronoberg en signifikant olikartad branschstruktur. 21% av länets sysselsatta arbetar inom tillverkning och utvinning vilket är 8 procentenheter fler än i riket. Glasbruken, skogsbruket och de många sågverken har lagt grunden för och har fortsatt stor betydelse för den tillverkande industrin men har kompletterats av nya näringar inom till fordons-, plast- och aluminiumindustri. Tillverkande industri är i topp i Småland IKT-sektorn En av de branscher som utvecklats starkast de senaste tio åren är IKTsektorn (informations- och kommunikationsteknik). Med Växjö som centrum för utvecklingen är länets andel anställda inom näringslivet verksamma inom IT-relaterade tjänsteföretag näst högst bland Sveriges samtliga län efter Stockholm. Branschbeteckningen Kommunikation och Information är en av snabbväxarna och har ökat med ca 20% de senaste 5 åren. Regionens olika aktörer har också samlats kring nybildade IKTklusterinitiativet IEC för att fortsatt stödja utvecklingen. IKT en snabbväxare i Kronoberg Speciella intresseområden i Kronoberg Varje region har sin särart att värna om och också utmaningar som inte liknar andras. Några områden av särskilt intresse för Kronoberg är breda begrepp som Hälsa och Välbefinnande och Upplevelsenäringen. Här finns både särdrag som ger attraktionskraft som kan användas till att marknadsföra regionen och utmaningar som är specifika för regionen. Båda dessa områden kan också, rätt utvecklat, utgöra en grund för en ökad attraktionskraft för talanger beredda att flytta och unga beredda att utbilda sig och stanna kvar. Hälsa och välbefinnande Kronoberg har mycket att bjuda på vad gäller hälsa och välbefinnande vare sig det är tid för familjen, friluftsliv, kulturliv, sport, jakt eller fiske. Här finns en trygg och barnvänlig miljö och en hög boendekvalitet till bra pris. Det är nära till allt som är viktigt vilket ger ett bekvämt liv utan stress och köer. Det är nära till naturen men också nära till stadens varierade utbud av kultur och idrott. Ett exempel på ett spännande och unikt initiativ är High Performance Center och Arenastaden där Växjö och Kronoberg nu är platsen som får nationell och internationell uppärksamhet med en koncentration av sportevents och sportkompetens som också kan migrera till kunskap om allas hälsa och välbefinnande. High performance Center Spännande drivkraft för folkhälsa 5
22 Regionen har också utmaningar. Liksom i övriga världen har regionen en åldrande befolkning med krav på vård, omsorg och livskvalitet. Men flera av länets kommuner minskar sitt invånarantal. Stora delar av länet är landsbygd. Det ställer nya krav på boendelösningar som kan göra att man kan bo kvar hemma längre som åldring. Utvecklingen ställer också krav på innovativa lösningar för kostnadsbegränsningar. Upplevelsenäringen Orörd natur, nationalparker, skog och sjöar attraherar turister från Europa till Kronoberg. Kultur, livsstil, design och handel är områden där andra sektor möter och berikar upplevelsenäringen. Redan idag är Glasriket och Möbelriket starka varumärken. Nya inititativ som tillvaratar Kronoberg är på gång, bl a kring nationalparker och naturupplevelser. Upplevelsenäringen är viktig både för länet och Sverige och attraherar internationella pengar till regionen. Därför ärockså både lokala, regionala och nationella stödfunktioner och organisationer väl utbyggda. Kopplingar till styrkeområden som IKT-sektorn är intressanta att utveckla samtidigt som upplevelsenäringens bidrag till flertalet styrkeområden är mindre tydlig. Kronobergs natur och kultur har internationell attraktionskraft Enskildas initiativ skall bejakas och stöttas I samverkan mellan näringsliv, samhälle och akademi föds många goda initiativ som rätt skötta kan skapa både tillväxt och innovation. Men verklig kraft kommer inte sällan från enskildas initiativ. Starka företagare, investerare, organisationer eller föreningar. Det är viktigt att också dessa initiativ synliggörs och uppmuntras. Med ett inkluderande sätt att arbeta kan regionens olika aktörer dra nytta av dessa, ofta kommersiellt baserade, enskilda initiativ. Ett inkluderande arbetssätt och täta relationer ökar möjligheterna till samarbete. Styrke- och intresseområden som kan ge viktigt stöd åt regionens förmåga att attrahera talanger En av de verkliga utmaningarna i Kronoberg och i övriga världen är den obalans som råder i världen avseende rätt kompetens och talanger. Sverige och större delen av västvärlden kommer att ha brist på kompetens och konkurrensen kommer att vara avsevärd. Livsstilsfrågor som hälsa, välbefinnande och upplevelser kan vara avgörande faktorer för att locka rätt kompetens till rätt plats vid sidan av de styrkeområden som regionen redan har och de fokusområden som regionen väljer att satsa på. Talangattraktion en global utmaning 6
23 En innovationsstrategi som bygger på regional samverkan Innovation handlar om att skapa nya idéer och omsätta dem till nytta. OECD - Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling - har definierat begreppet så här: Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, Kronobergs förmåga att innovera bygger på dess styrke- och intresseområden men också på förmågan att kraftsamla regionen och dess innovationsaktiviteter på ett fokuserat sätt och att koordinera ansträngningarna och resurserna som näringsliv, region och kommuner och akademi sätter in. En strategi som kraftsamlar och involverar Kronoberg har ett i många stycken utmärkt utgångsläge med ett antal styrkeområden som redan skapat innovation och som har fortsatta möjligheter till tillväxt. Regionens starka bas av små och medelstora företag lämpar sig väl för att få till stånd en modern kunskapsbaserad ekonomi. Samtidigt kräver regionens storlek att ansträngningarna fokuseras och optimeras. Allianser med intilligande län och med andra regioner krävs. Dagens internationella konkurrens om alltifrån kapital till talanger kräver också en internationell förankring i var man vill växa och skapa innovation. En förankring som till så stor grad som möjligt tar sitt avstamp i globala utmaningar. OECD-rapporten pekar på regionens behov av att rikta blickarna utåt. 7
24 Innovationsstrategins fyra målområden Den Regionala Innovationsstrategin består av fyra målområden: Det första målområdet handlar om de interna förutsättningarna för innovation inne i våra verksamheter, såsom ledarskap och kultur. Det andra målområdet rör samverkan mellan företag och organisationer samt det regionala ledarskapet. Det tredje tar upp möjligheterna för innovatörer att förverkliga sina idéer. Det fjärde och sista målområdet handlar om de fokusområden som länets utmaningsorienterade innovationsarbete bör riktas mot. I denna analys redogörs för förutsättnignarna och kriterierna för och förslag till fokusområden för Kronoberg. Läs mer om Innovationsstrategins andra målområden i det övergripande dokumentet - Innovationsstrategi Södra Småland. Utmaningsdriven innovation att se möjligheterna i utmaningarna genom tvärsektoriell samverkan Världen står inför ett antal globala samhällsutmaningar bland annat kopplade till klimat, energi, miljö och demografi men också till social trygghet, hälsa och utbildning. En central idé i innovationsstrategin är att utmaningsdriven innovation kan spela en viktig roll för Kronobergs län. OECD-rapporten från 2010 pekade på svårigheten för ett litet län som Kronoberg att finna och utveckla styrkeområden. Länet saknar en kritisk massa inom flera branscher och antalet kluster och klusterinitiativ är lågt. Valet att utveckla utmaningsorienterade fokusområden som skär över sektorer och traditionella branschgränser torde därför passa länets förutsättningar väl. Flera internationella initiativ har tagits för att identifiera utmaningsdrivna innovationsområden. Den s.k. Lund-deklarationen, som togs fram i samband med konferensen New World New Solutions, som arrangerades under Sveriges ordförandeskap i EU 2009, lyfte bl a fram 'global uppvärmning och tillgång till energi, mat och vatten, åldrande befolkning och hälsa. Lund-deklarationen har fått stort genomslag i och utformningen av nästa ramprogram för FoI inom EU Horizon Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet har nationellt identifierat fyra utmaningar som de stödjer - Framtidens hälsa och sjukvård, Hållbara attraktiva städer, Informationssamhället 3.0 och Konkurrenskraftig produktion. De större, globala samhällsutmaningarna kommer inte att kunna lösas med traditionella insatser inom enskilda forskningsområden eller av enskilda branscher eller sektorer. Vinnova pekar ut 4 nationella utmaningar med global bäring 8
25 Vi kommer att behöva ändra fokus från bransch- och sektorspecifika satsningar till ökad samverkan mellan politikområden, mellan forskningsområden och mellan olika privata och offentliga aktörer. Den underliggande globala efterfrågan på konkurrenskraftiga och hållbara lösningar av de olika utmaningarna är stark. Konsumentkrav på och producentansvar för till exempel miljö- och uthållighetsaspekter innebär att efterfrågan på nya lösningar, nya kompetenser och teknologier växer. Samhällsutmaningarna kan därför i förlängningen komma att utgöra grunden för framtidens tillväxtmarknader och nya affärsmöjligheter. Om det småländska näringslivet i samverkan med forskning och offentliga aktörer, kan bli bättre på att identifiera och lösa problem genom gränsöverskridande innovation, kan en global konkurrenskraft utvecklas som bidrar till mer jobb och till en hållbar utveckling. Stora delar av regionens styrkeområden och intresseområden har kraft och potential att utgöra viktiga pusselbitar i framtida fokusområden Hur skapas förutsättningar för utmaningsdriven innovation? Traditionellt regionalt innovationsfrämjande har ofta inneburit en prioritering av de branscher och klusterbildningar som redan idag är framgångsrika. Ett sådant synsätt riskerar att konservera och förstärka dagens strukturer vilket kan leda till att vi missar möjligheten att skapa morgondagens system, varor och tjänster. Existerande och potentiella företagskluster och företagsgrupperingar i Kronoberg behöver i större utsträckning öppna upp sig gentemot kompletterande branscher och kompetensområden både i och utanför länets gränser. Först då kan oväntade och korsbefruktande innovationsprocesser möjliggöras. Tvärsektoriella samarbeten mellan t ex regionens kluster stärker möjligheten att möta utmaningarna Eftersom det är i skärningspunkterna mellan olika kompetenser som innovation bäst sker, gäller det att utmaningsorienterade fokusområden kan identifieras; specifika samhällsutmaningar eller kundupplevda problemområden där Kronobergsaktörerna kan konkurrera genom gränsöverskridande innovation. 9
26 Ett gott exempel på tvärsektoriellt samarbete återfinns i grannregionen Skåne. Där har ett styrkeområde som livsmedelsindustrin och ett annat som förpackningsindustrin gått samman för att möta morgondagens utmaningar kring smarta livsmedelsförpackningar. Samarbetet drivs genom livsmedelsklustret Livsmedelsakademin och förpackningsklustret Packbridge och tillsammans har de skapat en öppen innovationsplattform där både utmaningar och idéer kan testas och utvecklas. Plattformen heter OpenUp och stöttas av bl a Tillväxtverket. Kriterier för identifiering av utmaningsdrivna fokusområden Följande kriterier har utgjort stöd för att bedöma styrkan i potentiella utmaningsorienterade fokusområden: OpenUp ett spännande tvärsektoriellt initiativ 1. Regionala kompetenser och internationella styrkeområden. Har aktörerna i Kronoberg internationellt konkurrenskraftiga teknikområden, kompetenser och entreprenöriell förmåga inom fokusområdet? 2. Nationellt utpekade utmaningsdrivna fokusområden Ligger området i linje med de som utpekats av Vinnova som nationellt prioriterade fokusområden, inom vilka Sveriges näringsliv bedöms ha särskilt god konkurrensförmåga på den internationella marknaden? 3. Egna utmaningar vi står inför i Kronobergs län. Överensstämmer fokusområdet med specifika utmaningar och intresseområden vi möter i utvecklingen av Kronobergs län? 4. Närliggande regioners inriktning. Finns det likheter och synergier med fokusområden som pekats ut i närliggande regioner? 5. Finansieringsmöjligheter. Svarar fokusområdet mot intentioner och målsättningar som finns hos finansierande aktörer såsom EU och dess ramprogram, Vinnova eller exempelvis Kampradstiftelsen? Hållbart Boende och Konkurrenskraftig Produktion - Två tydligt definierade fokusområden med potential att stärka regionens tillväxt Två möjliga fokusområden som möter kriterierna väl och som har stöd hos regionens olika innovationsaktörer har identifierats i Hållbart Boende och Konkurrenskraftig Produktion. De har stark förankring i regionens styrke- och intresseområden och har en realistisk potential att stärka regionens tillväxt. Hållbart Boende och Konkurrenskraftig Produktion - fokusområden med potential 10
27 HÅLLBART BOENDE - En angelägen utmaning med internationell marknadspotential Husbyggnation och boendemiljöer ger upphov till energiförbrukning, koldioxidutsläpp och till annan miljöpåverkan. I takt med ökade krav på omställning till ett hållbart samhälle växer efterfrågan på lösningar för ett hållbart boende världen över. Samtidigt har vi i Sverige en påtaglig bostadsbrist vilket ställer krav på hållbara, smarta och kostnadseffektiva bostäder och boendelösningar. Exportmöjligheterna är därtill stora. Ute i världen liksom i Sverige växer urbaniseringen konstant. Andelen medelklass med krav och behov av ett kvalitativt boende i världen beräknas bli miljarder fler. Det får konsekvenser både för staden och för landsbygden. Kraven på att både ge ett meningsfullt liv och skapa en hållbar lösning för framtida generationers boende är högt på agendan i städer och regioner världen över. Ett hållbart boende handlar inte bara om miljö- och energiaspekter kopplat till själva byggandet. Det kan även handla om tjänsteförsörjning och service kopplat till boendet; till exempel service inom äldreboenden eller IT-tjänster direkt in till boendet som kopplar personen till samhället och underlättar i vardagen. Energiförsörjning och sophantering är andra exempel. Flera styrkeområden och intresseområden bidrar till samma fokusområde. 11
28 Potential för internationell konkurrenskraft Vinnväxtinitiativet Smart Housing kan här pekas ut som ett internationellt styrkeområde som inom ramen för innovationsmiljön kan utveckla internationell konkurrenskraft. Ambitionen är att möta den internationellt ökande efterfrågan på hållbart boende genom smarta kombinationer av trä och glas men även genom att korsbefrukta dessa med andra områden. Läs mer: Regional vilja att stödja och utveckla I Kronobergs län finns ett fokus på att förverkliga boendemiljöer som möter högt uppsatta krav på ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Redan 2010 färdigställdes Välle Broar i Växjö med nyskapande trähusbyggnation för en lägre miljöpåverkan. Projektet kunde realiseras genom ett tätt och innovativt samarbete mellan Växjö kommun, regionens trätillverkningsindustri, byggföretag och Linneuniversitetet. Exemplet illustrerar effekten av ett innovationsorienterat tvärsektoriellt samarbete. Ett annat mått på att Kronoberg ligger långt framme i hållbart byggande är statistik kring andelen lägenheter av den totala nybyggnationen under som var lågenergibyggnader. Här sticker Kronoberg ut med 23 % andel när rikssnittet ligger på 5 %. Närmast följande län efter Kronoberg är Västerbottens län med 17 %. Läs mer: Läs mer: Kompetenser med potential för fokusområdet Fokusområdet Hållbart boende involverar en rad kompetenser som finns representerade över hela länet. Träindustrin med samlande stödorganisationen Träregion Småland och transparent intelligens genom unik kompetens hos SPs glasforskningsinstitut GlaFo är de mest uppenbara. Möbelindustrin, inte minst IKEA, liksom styrkeområdet Design och näringslivets produktionskunnande bör också ses som viktiga pusselbitar. Linnéuniversitetet bedriver relevant forskning för fokusområdet. Det avslutade forskningsprogrammet Wood Design and Technology har lagt grunden för en rad forskningsprojekt med bäring på trärelaterad forskning och hållbarhet (Sustainable Bulit Environment). Läs mer: nable-built-environment rskarskola/forskarskolanprowood/doktorandtjanster.html Projektet Linnaeus Technical Centre arbetar för att stärka konkurrenskraft, kompetens och lönsamhet för teknikföretagen i Linnéregionen. Bl a finns ett samarbete med Smart Housing kring Smart flexibel automation i framtidens trähusfabrik. JTH, Linnéuniversitetet, KK-stiftelsen och en rad företag har initierat företagsforskarskolan ProWood med 10 doktorander. ProWOOD fokuserar på industriell produktframtagning med praktisk tillämpning inom träindustrin genom företagsspecifika projekt. 12
29 Offentliga aktörer spelar en central roll för till exempel fysisk planering och för upphandling och utveckling av byggnation och boendelösningar. Tillsammans kan dessa aktörer bidra till nya innovativa boendelösningar, också för världsmarknaden. Här kan nämnas pilotprojektet BoIT Växjö där Växjöhem, Wexnet, Växjö kommun och Landstinget Kronoberg samverkar för att utveckla och införa välfärdstjänster i boendet. Andra resurser att utveckla för samverkan inom fokusområdet är regionens styrkeområde inom IKT där både nya behov kan identifieras och där akademisk kraft och samarbete med regionens näringsliv - Information Engineering Center (IEC) - kan utnyttjas. Fokusområdet Hållbart Boende möter väl upp mot uppsatta kriterier Skälen för att välja Hållbart Boende som ett fokusområde utifrån uppställda kriterier får anses vara goda. Regionen har som beskrivits en rad av sina styrkeområden och andra stödjande kompetenser att tillgå som resurser. Sammantaget är förutsättningarna goda för att kunna nå konkurrenskraft långt utanför regionen, också internationellt. Läs mer: orizon2020/ Fokusomsrådet ligger väl i linje med nationellt prioriterade fokusområden (bl a Vinnovas identifierade fokusområden Hållbara attraktiva städer och Informationssamhället 3.0). Hållbart Boende reflekterar också specifika utmaningar och intresseområden vi möter i utvecklingen av Kronobergs län där t ex lösningar för att möta demografiska utmaningar som en åldrande befolkning med nya, breda, kostnadsbesparande boendelösningar som ändå främjar välbefinnande har stor betydelse. Flera av styrkeområdena som ingår i fokusområdet delas med kringliggande regioner med allianser som kan ge synergier. Samarbetsmöjligheter och kunskapsutbyte både nationellt och internationellt finns också identifierat inom vissa områden som t ex träindustrin. Fokusområdets finansieringsmöjligheter får anses rimligt goda. Smart Housings stöd från Vinnova är ett bevis på det. EUs ramprogram för FoI, Horizon 2020, har också identifierat områden inom bl a miljö och hållbarhet, råmaterial och hälsa som fokusområden. Utmaningar att beakta för fokusområdet I intervjukontakter inför analysarbetet kring fokusområdena framkommer synpunkter och reflektioner som kan vara viktiga för fokusområdets framgång. Läs mer: orizon2020/ Kompetensförsörjning är en fråga som flera nämner som kritisk. Behovet av en lokalt etablerad civilingenjörsutbildning, gärna med förtecken kring 13
30 de industrier som ligger närmst Hållbart Boende efterfrågas. Men också fortsatta satsningar på specialistkompetens inom t ex trävarukunskap. De många entreprenörsföretagen i regionen är en tillgång. Men deras förmåga och vilja att använda forskning och samarbeta kring forskning nämns som låg, rentav som en hämsko för utveckling. Även generationsskiften i dessa entreprenörsföretag utgör en utmaning. En eftersatt infrastrukturdel är utbyggnaden av bredband och digital kapacitet. Länet är rankat bland de sämsta i riket trots en starkt växande IKT-sektor. 14
TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI
VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merUtgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet
Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merInnovation i södra Småland
Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,
Läs merYTTRANDE. Datum 2012-08-30 Dnr 1201588
Regionstyrelsen Björn Lagnevik Näringslivsutvecklare 040-675 34 13 Bjorn.Lagnevik@skane.se YTTRANDE Datum 2012-08-30 Dnr 1201588 1 (7 ) Remiss. Slutbetänkande av innovationsstödsutredningen - Innovationsstödjande
Läs merRegionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013
Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge
Läs merJÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI
JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Det handlar om oss alla Jämtlands län bor idag inte fler personer än vad I det gjorde för hundra år sedan. På den tiden bodde
Läs merKoncernkontoret Avdelning regional utveckling
Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merEn vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden
Läs merArbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun
2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merSvensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet
PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merStatliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess
Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt
Läs merSTUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1)
STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012 STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2012 STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS
Läs merREGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Läs mer7. Öka kompetensen och attraktiviteten
7. Öka kompetensen och attraktiviteten All utveckling kommer från motiverade, engagerade och kompetenta medarbetare som gemensamt strävar mot verksamhetens mål. Det är således avgörande att medarbetarnas
Läs mer6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.
Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en
Läs merRegion Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030
Rapport Sida: 1 av 6 Dnr. Af-2014/139813 Datum: 2014-03-21 Region Skåne Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030 Arbetsförmedlingen har tagit del av Regions Skånes
Läs merFemton punkter för fler växande företag i Örebro
Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik
Läs merKORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS
KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning
Läs merMindre styrdans mer rock n roll
november 2013 Mindre styrdans mer rock n roll Personalchefsbarometern 2013 Personalchefsbarometern 2013 Mindre styrdans mer rock n roll I årets version av Visions Personalchefsbarometer fokuserar vi på
Läs merInnovations- och förändringsarbete i Dalarna
Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Näringslivsutveckling idag två spår: Paket som minskar hinder 30 000 nya bäddar Gruvor öppnas IKEA till Dalarna! ABB expanderar Spendrup expanderar Innovations-
Läs mersocialdemokraterna.se WORKSHOP
socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merTillväxtverkets arbete med regional tillväxt
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser
Läs merSödertörnskonferensen den 14 januari 2010
Södertörnskonferensen den 14 januari 2010 KONFERENSDOKUMENTATION Innehåll SÅ HÄR HAR DET SETT UT och SÅ HÄR SER DET UT Konferensens förslag till ändringar samt val av de viktigaste punkterna i nulägesbeskrivningen
Läs merAtt vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.
Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL
#4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs merVINNVINN konceptdokument
Konceptdokument VINNVINN05 1 VINNVINN konceptdokument Syftet med dokumentet är att lägga fast förutsättningarna för fortsättningen och utvidgningen för VINNVINN-projekten för 2005-2006. VINNVINN är ett
Läs merDärför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet
Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet
Läs mer5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
Läs merATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET
ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket
Annika Westerberg Tillväxtverket 1 Nio strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020 Norra Mellansverige 2 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 3 Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merMälardalsrådets verksamhetsplan och budget
Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget 2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Storregionala mötesplatser...4 Storregionala processer...6 Kommunikation...8 Medlemskap...9 Kansliet...9 Budget... 10
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en
Läs mermed tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm
Verksamhetsplan 2016 med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Tillväxt i nordöstra Skåne Skåne Nordost med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm är ett samarbete mellan sex kommuner i nordöstra Skåne
Läs meren halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.
en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi
Läs merturism handlingsprogram för örebroregionen 2015-2020
The Heart of Sweden logotype PANTONE 382 turism handlingsprogram för örebroregionen 2015-2020 turism handlingsprogram för Örebroregionen 2015 2020 1 2 turism handlingsprogram för Örebroregionen 2015 2020
Läs merKARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen?
Bilaga 7 KARTLÄGGNING Denna kartla ggning syftar till att ta fram information om hur Regionförbunden i Kalmar län, Jönköpings län, Kronobergs län, Region Blekinge jobbar fo r att attrahera nyanla nda akademiker
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO
#4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merSAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD
K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.
Läs merSTRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Läs merVerksamhetsplan 2015-2018
Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga
Läs merSmart Specialisering en möjlighet för landsbygden! Lasse Lindqvist
Smart Specialisering en möjlighet för landsbygden! Lasse Lindqvist Kungliga Skogs- och Landsbygdsakademin 24 oktober 2013 Storsjöyran 2013 Smart specialisering Smart specialisering är en utvecklad
Läs merREMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB
REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB Skicka svaren till remissvar@ framtidsjobb.nu eller Remissvar Socialdemokraterna, Slottsgatan 154, 602 20 Norrköping senast den 15 november Förord till
Läs merAlla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03
Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad Rapport, Almedalen 2013-07-03 1. Inledning... 2 2. Alla vinner på en mer jämställd arbetsmarknad... 3 3. Mer jämställd arbetsmarknad stor möjlighet även för andra
Läs merNäringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Läs merUFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet
UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett
Läs merKatalysatorprojektet. Strategisk inriktning 2014-11-23
Katalysatorprojektet Strategisk inriktning 2014-11-23 Innehåll Innehåll... 2 1 Förord... 4 2 Affärsplanen i korthet... 5 3 Utgångspunkter... 7 3.1 Samhällets utmaningar ökar kraven på innovation och förnyelse...
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merNuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen
Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi
Läs merSlutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014
Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser
Läs merFördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Läs merBearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.
Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella
Läs merArjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion
Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten
Läs merYttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås
Läs mer1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet
PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras
Läs merDatum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne
Regionstyrelsen Lennart Svensson Strateg 0768-870445 lennart.r.svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-18 Dnr 1601956 1 (6) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne
Läs merKronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010
Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra
Läs merFörslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015
Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND
#4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs merFoU-beredningen. Protokoll Datum: 2015-02-19. Sessionssalen, regionens kansli, Ingelstadsvägen 9, Växjö
FoU-beredningen Tid 2015-02-19 13:00 16:15 Plats Sessionssalen, regionens kansli, Ingelstadsvägen 9, Växjö Beslutande ledamöter Lennart Värmby (V), ordförande Anna Fransson (S), vice ordförande Elizabet
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-
Läs merSvenskt Vatten Utveckling
Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan
Läs mer2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2211 av Isak From och Monica Haider (båda S) Strategisk samverkan för ökad träförädling Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Läs merMarkanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne
Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne att överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen Nära samverkan
Läs merInnehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2
Innehållsförteckning Visionen Ett större Falun... 2 Perspektiv på visionen... 2 Trygghet och välfärd... 2 Näringsliv och arbetsmarknad... 2 Hållbar utveckling... 2 Plats för alla... 2 Stadsplanering och
Läs merIndustriell plattform för leverantörer
Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin
Läs merUtvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.
2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen
Läs merVerksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Läs merArbetsledardagar 1-2 oktober. Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat
Arbetsledardagar 1-2 oktober Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat Omvärldsanalys Vad i omvärlden påverkar Tingsryds möjligheter att stärka sin attraktivitet
Läs merBedömningsgrunder för Leader Gutes strategi - bil 1A. Målområde 1 Hållbart småföretagande
Bedömningsgrunder för Leader Gutes strategi - bil 1A Bedömningsgrunderna är till för att förtydliga vad som krävs för respektive poäng. Urvalskriterium nr 1 är anpassat till varje insatsområde och fond.
Läs merRegionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne
Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för
Läs merSocialdemokraterna i Mora
Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden
Läs merSociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd
Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag
Läs merBesöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28
Besöknäringsstrategi 2016-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Foto: Victoria Hallqvist Besöksnäringen är en av världens största näringar. Den totala turismkonsumtionen
Läs merRamar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015
Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings
Läs merDalastrategin Med förenade krafter mot 2016
Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Den skrift som du håller i din hand är ett strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. Slutresultatet vill Region Dalarna se
Läs merEvenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern
Kommunstyrelsen 2015-01-14 1 (12) Kommunledningskontoret KLK Kommunikation Eva Norberg, 016-710 16 92 Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Fastställd av Eskilstuna kommunfullmäktige 2014-11-27
Läs merJobben är vår viktigaste fråga
Jobben är vår viktigaste fråga Vår politik gör skillnad Jobb och framtidstro! Socialdemokraterna i Olofström har genom en framsynt politik lagt grunden till den positiva utveckling vi idag har i kommunen.
Läs merUtvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015
Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015 Viljeyttring och inriktning för att stärka näringslivets förutsättningar Programmet har diskuterats fram och fastställts av ett 30-tal representanter
Läs merKompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL
Läs merTestbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013
UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer 2013-02-22 2012-00657 Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 Stärkt konkurrenskraft hos företag samt ökad innovationskraft inom hälso- och sjukvård och
Läs merVisitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018
Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals
Läs merHögskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande
Läs merInternationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Läs merUppdragsplan för näringslivskontoret
Uppdragsplan den 6 maj 2013 Uppdragsplan för näringslivskontoret 2013 KS 2013/0127 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-05-06 Uppdragsplanen för näringslivskontoret baseras på kommunfullmäktiges övergripande
Läs merAtt göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur
Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur Diarienummer: 342-7226-2015 Tryck:, Härnösand 2015 Denna handlingsplan går att få i alternativt format. Förord Den regionala utvecklingsstrategin, RUS, för
Läs merSAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Läs merMotion. Landskrona i arbete
Motion Socialdemokraterna LANDSKRONA 2008-04-28 Socialdemokratisk politik det är att vilja förändring därför förändring ger löften om förbättring, näring åt fantasi och handlingskraft, stimulans åt drömmar
Läs merStrukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne
Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,
Läs merÅlands innovationsstrategi
Ålands strategi för smart specialisering Landskapsregeringen 12.5.2015 Bilaga 6 Krav på en innovationsstrategi enligt den allmänna strukturfondsförordningen för finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden
Läs mer