VA-plan 2020 Haninge kommun

Transkript

1 VA-plan 2020 Haninge kommun Bilaga 2 VA-behov som konsekvens av Haninges utbyggnadsplaner VA-avdelningen den 1 oktober 2019

2 2 Förord Bilaga 2. VA-behov som konsekvens av Haninges framtida utbyggnadsplaner utgör en del av Haninge kommuns VA-plan Bilaga 2 bör läsas som en del av VAplanen för att förstå sammanhanget mellan den planerade VA-utbyggnaden samt de underhåll- och reinvesteringsbehov som föreligger i den allmänna VA-anläggningen. I Haninges översiktsplan 2030 med utblick mot 2050 som antogs av kommunfullmäktige föreslås att kommunens utveckling främst sker i stationsnära tätorter där det går att få en effektiv markanvändning. I översiktsplanen benämns dessa tätorter som förtätningszoner och i kartorna framgår vilken täthet den framtida stadsbygden föreslås få. Centrala Haninge har i den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län (RUFS 2010) ansetts ha särskilt goda förutsättningar att vara en ledare för utvecklingen i ett stort omland i södra Stockholm. Stadsutvecklingsplanen avgränsas till kommundelarna Vega, Handen och delar av Brandbergen. Samlingsnamnet i planen för detta område är Haninge stad. VA-planen 2020 består av 5 dokument, ett huvuddokument samt 4 bilagor. I Bilaga 1 beskrivs VA-utbyggnadsplanen i befintlig bebyggelse. I Bilaga 2 beskrivs VA-behov som konsekvens av Haninges utbyggnadsplaner. I Bilaga 3 beskrivs åtgärdsbehov i den befintliga allmänna VA-anläggningen. I Bilaga 4 beskrivs de åtgärder som är utförda sedan VA-plan antogs i november Utöver VA-planen och tillhörande bilagor finns arbetsdokument för VA-avdelningen. VA-planen är en produkt av dagens förutsättningar och kommer därför att behöva uppdateras efterhand som förutsättningarna förändras och kommunen utvecklas. I VAplanen 2020 föreslås att VA-planen uppdateras och kompletteras löpande med ambitionen att VA-planen årligen fastställas av kommunfullmäktige i samband med VAtaxan och övriga planeringsförutsättningar. Vår förhoppning är att den ska bidra till en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning i hela kommunen, oavsett om det sker i allmän eller enskild regi, och samtidigt leda till allt bättre förhållanden i grundvatten, vattendrag, sjöar och kustvatten. Haninge oktober 2019

3 3 Innehållsförteckning 1 Översiktsplan 2030 med utblick mot Handen VA-behov i gult avrinningsområde VA-behov i grönt avrinningsområde VA-behov i blått avrinningsområde 6 3 Vega VA-behov 7 4 Jordbro VA-behov 8 5 Västerhaninge VA-behov 10 6 Krigslida VA-behov 11 7 Tungelsta VA-behov 12 8 Hemfosa Va-behov 13

4 4 Sammanfattning av åtgärder sedan VA-plan Översiktsplan 2030 med utblick mot 2050 Översiktsplanen beskriver inriktningen för hur den bebyggda och obebyggda miljön ska utvecklas i tätorterna, på landsbygden och i skärgården. Den visar mål, strategier och riktlinjer för mark- och vattenanvändningen i Haninge fram till år 2030, med en utblick mot år Översiktsplanen innehåller även riktlinjer för bostadsförsörjningen och fungerar som ett stöd för framtida planering genom att sätta varje plats i ett större och övergripande sammanhang. Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige Utbyggnad och förtätning kommer främst att ske i tätorterna i områdena runt pendeltågsstationerna Vega, Handen, Jordbro, Västerhaninge, Krigslida och Tungelsta. För Hemfosa är bedömningen att detta kommer lite längre fram i tiden. Den absolut största utvecklingen kommer att ske i Vega och Handen då båda dessa kommundelar ligger i den regionala stadskärnan. Marken nära pendeltågsstationerna måste användas effektivt och hållbart, och därför eftersträvar vi en särskilt hög täthet där. Längre bort från pendeltågsstationerna kommer tätheten att successivt minska. Genom att koncentrera ny bebyggelse till det befintliga tätortsbandet utmed pendeltågspåret kommer värdefulla natur- och kulturvärden bevaras. Med denna typ av utbyggnad kan dagens järnväg och vägar förbättras så att fler kan resa på ett hållbart sätt. Markanvändningskartan visar en önskad målbild för Haninge kommuns mark- och vattenanvändning år 2030, med utblick mot år 2050.

5 5 2 Handen Den moderna förortsbebyggelse som idag dominerar Handen började byggas kring 1950 då ett nytt centrum, nu kallat Lillcentrum etablerades längre söderut. Under åren växte samhället rekordsnabbt och befolkningen ökade från till personer. Stadsdelen är i stadsutvecklingsplanens tidshorisont till stora delar färdigplanerad och utmaningen ligger i att stärka sambanden mellan Vega och Handen. Det finns dock två utvecklingsområden: centrala Handen och Handens industriområde. I den Centrala Handen utvecklas den regionala stadskärnan. Och på lång sikt är ambitionen att omvandla Handens industriområde genom att komplettera området med bostadsbebyggelse. För att kunna lista upp de utmaningar som kan uppstå i samband med de planerade utbyggnadsprojekten har Handen delats upp i 3 områden enligt avrinningsområden, enligt karta 1. Karta 1. Kartan över Handen uppdelat i 3 områden enligt avrinningsområden. 2.1 VA-behov i gult avrinningsområde Flera utmaningar finns i takt med att staden utvecklas. I de centrala delarna av Handen kan det finnas flera riskledningar (ledningar där sannolikheten för leveransavbrott eller vattenkvalitetsproblem är stora och där konsekvenserna drabbar många eller känsliga kunder). Utbyggnadsprojektet blir en hög belastning på våra nuvarande ledningar. Det finns därför ett stort behov av uppdimensionering av såväl spillvattennätet som vattennätet. Detta blir aktuellt för alla tre områden.

6 6 Dagvattenbelastningen på Slätmossens naturpark ökar. Enligt dagvattenutredningar klarar dammarnas kapacitet det ökade flödet som förorsakas av förtätning av staden, men dammarnas reningskapacitet måste utredas och åtgärdas. På längre sikt behöver Vallavägens pumpstation förnyas. I den framtida bebyggelsen planeras bostäder inom det gula området. Det område som bidrar med dagvattenflöde till västra delen av Drevviken innefattar delar av centrala Handen, Rudan friluftsområde mm. Ett av få möjliga områden där dagvatten både kan fördröjas och renas innan det når Drevviken är Dammträsk. Dammträsk har byggts ut, men för att den ska fungera optimal ur reningsperspektiv måste den gamla dammens bottensediment rensas. 2.2 VA-behov i grönt avrinningsområde Flera av de utmaningar som listas i det gula området gäller även för det gröna och det blåa området. I det gröna området behöver ledningsnätens status utredas för såväl spill- som vattenledningar. Även pumpstationernas kapacitet och status behöver utredas. Avseende avledning av dagvatten från det gröna området planeras en kapacitetsutökning av Coopdammen. I den framtida bebyggelsen planeras bostäder inom det gröna området. 2.3 VA-behov i blått avrinningsområde Sambanden och tillgängligheten till omgivande stadsdelar och Rudans friluftsområde stärks. På sikt byggs Handen ihop med Brandbergen och Vega. Inom det blå avrinningsområdet planeras det att byggas 4300 bostäder. Dagvatten från de hårdgjorda ytorna rinner till Gudöbrodammarna. Gudöbrodammarna består av tre dammar sammanlänkade med diken. Dammarna är belägna längs Gudöbroleden, mellan Nynäsvägen och Söderbyleden. Från damm 3 som ligger vid Biltema leds dagvattnet via befintligt dike till Drevviken. Syftet med dammarna är att jämna ut vattenflöden samt att bidra till att rena dagvattnet innan det når Drevviken. Spillvatten leds till Norrbygärdet pumpstation.

7 7 3 Vega Vega är den nya stora stadsdelen i Haninge stad och är beläget i Haninge kommuns nordvästra del. Ett viktigt lokalt nav, med en ny pendeltågsstation och bussterminal. Här planeras också för flera skolor och ett allaktivitetshus. Detaljplanerna för den nya stadsdelen genomförs just nu och stadsdelen håller på att byggas ut vilket möjliggör att Haninge växer med invånare. 3.1 VA-behov De åtgärder som är planerade för området är kopplade till det lokala åtgärdsprogrammet för Drevviken. Drevviken är Tyresåns största sjö och består av en nordlig och en sydlig bassäng som förbinds av Trångsundet. Drevviken delas av fyra kommuner. De åtgärder som redovisas i åtgärdsprogrammet för de fyra kommunerna inom avrinningsområdet, Stockholm, Tyresö, Haninge och Huddinge, förväntas möta de förbättringsbehov som Vattenmyndigheten för norra Östersjöns vattendistrikt angett för Drevviken. Detta förutsatt att nya exploateringar inom tillrinningsområdet inte medför ökad tillförsel av föroreningar, alternativt att kompensationsåtgärder vidtas inom befintlig miljö inom avrinningsområdet. I området planeras anläggning av flera dammar för att rena dagvatten från de hårdgjorda ytorna. De pumpstationer som finns i området ska utredas för att säkerställa status och renoveringsbehov. I den framtida bebyggelsen planeras bostäder inom Vega området enligt figuren nedan.

8 8 4 Jordbro Jordbro ligger strax söder om Handen och byggdes ut på och 70-talet med en tydlig uppdelning av området: företagspark väster om Nynäsbanan och bostadsområden i öster. Jordbro centrum har ett stort upptagningsområde om företagsparken räknas in. Centrumet behöver utvecklas för att vara attraktivt och locka såväl boende som verksamma i området. Kundunderlaget kan stärkas med fler bostäder men också genom bättre gång- och cykelvägar mellan bostadsområdena och företagsparken. Det finns ett grönstråk mellan Jordbro och Rudans friluftsområde och grönområdet mellan bostadsbebyggelsen och väg 73 (Nynäsvägen), inklusive Kvarntäppans gård, och det utgör ett mycket värdefullt tätortsnära grönområde för de boende i Jordbro. Söder om Jordbro ligger Jordbro gravfält och naturreservatet Gullringskärret som båda omfattas av skydd mot exploatering. 4.1 VA-behov Dagvattenutredning för Jordbro industriområdet och Lillsjön tog fram under Flera åtgärder som beskrivs i utredningen måste genomföras för att kunna hantera dagvatten i området. Flaskhalsarna i Jordbro är Blockstens och Strömslunds pumpstationer. Utredningar för både dricksvatten- och spillvattenledningar behöver tas fram för att lösa de problem som uppstår när VA-ledningar behöver korsa Blockstensvägen. Det ska även tas fram kapacitetsutredningar för spillvattenledningen från Albyberg till pumpstationen Blockstensvägen. I den framtida bebyggelsen planeras bostäder inom Jordbro området enligt kartan nedan.

9 9 5 Västerhaninge Småstaden Västerhaninge ligger en halvtimmes resväg från centrala Stockholm och växte främst fram under 1960-, 70- och 80-talet. Närheten till den regionala stadskärnan och till goda kommunikationer gör denna kommundel intressant för framtida bebyggelseutveckling, främst i form av förtätning. Ytterligare bebyggelse i Västerhaninge ska planeras centralt och i kollektivtrafiknära lägen, främst intill befintlig bebyggelse. Tanken är att få en tätare småstadsstruktur och då är det särskilt viktigt med bostadsnära grönområden, parker och torg eftersom det råder brist på detta. I Åbylunds bostadsområde och centrala Åby bör möjligheten att förtäta med flerbostadshus prövas utmed huvudgatorna och längs vägar som i dag endast har bebyggelse på ena sidan. I Västerhaninge centrum ska småstadskaraktären förstärkas genom att bygga tät stadsbygd. Området ska kompletteras med flerbostadshus, verksamheter, parker och torg. Förändringen av Ribby ängar, från jordbruksmark till bostadsområde, föreslås fortsätta med målbilden att skapa en medeltät stadsbygd. I området planeras 5500 bostäder.

10 VA-behov För att kunna lista upp de utmaningar som kan uppstå i samband med de planerade utbyggnadsprojekten har Västerhaninge delats upp i 2 delar enligt avrinningsområden, se kartan nedan. Det gröna området bidrar med dagvattenflöde till Hågaån medan det rosa området till Husbyån. Spillvatten avleds till pumpstationerna Österhaningevägen och Ringvägen, för att sedan pumpas vidare till Fors avloppsreningsverk. Utredningar behöver göras för att klara driftstörningar vid en ökad kapacitet.

11 11 6 Krigslida Från Krigslida station är det cirka 800 meter till Håga industriområde. Pendeltågsstationen är av stort värde för de boende i området och ger goda möjligheter för framtida bebyggelseutveckling här. Förtätningszonerna för Krigslida och Tungelsta överlappar till viss del, så därför ska Krigslida och Tungelsta planeras tillsammans för en mer effektiv och hållbar hantering av dagvatten från områdena. I översiktsplan med utblick mot 2050 föreslås nya bostadsbebyggelser vid Solsätersvägen, utmed Tungelstavägen samt väster om Håga industriområdet utmed Mulstavägen och Stenvägen. I den framtida bebyggelsen planeras bostäder inom Krigslidaområdet. 6.1 VA-behov Det finns kombinerade ledningar i området. Arbetet med att ta fram spill- och dagvattenmodell blev klart slutet på I dagvattenutredningen har det tagits fram en lågpunktskartering. Enligt karteringen är det framförallt en yta i den centrala delen av planområdet som idag riskerar att översvämmas i samband med ett skyfall. Hänsyn ska även tas till omvandlingsområdet Bäckvägen.

12 12 7 Tungelsta Framtidsplanen är att stärka Tungelstas identitet som trädgårdsstad och därför är det viktigt att utveckla en tydlig centrumkärna med bostäder och verksamheter. I den framtida bebyggelsen planeras bostäder inom Tungelstaområdet. Totalt i Tungelsta- Krigslida planeras bostäder, se kartan nedan. 7.1 VA-behov Pumpstationen dit spillvatten avleds måste byggas om för att klara framtida VAutbyggnader i området. Det finns flera planerade åtgärder inom det lokala åtgärdsprogrammet för Vitsån.

13 13 8 Hemfosa Hemfosa ligger i södra Haninge och har cirka 100 invånare. Bebyggelsen består främst av fritidshus och koloniträdgårdar men tack vare Hemfosas pendeltågsstation har området god tillgång till spårbunden kollektivtrafik. Hemfosa är ett av sju stationsnära områden som i kommunens översiktsplan pekas ut med möjlighet bygga ut bostäder, handel och service. Haninge kommun har också tecknat en avsiktsförklaring med staten och Stockholms läns landsting att vidare utreda möjligheten till en större samlad exploatering med hållbart byggande i Hemfosa. I ett visions- och idékoncept för Hemfosa är utgångspunkten för kommunen att det går att bygga upp till bostäder i tät stadsbebyggelse och central belägen kommersiell och offentlig service. 8.1 Va-behov Utvecklingen av Hemfosa skulle kräva helt ny infrastruktur för vatten och avlopp.