Miljö- och klimatersättningar och ekologiskt jordbruk i Programmet för utveckling av landsbygden under programperioden

Transkript

1 Miljö- och klimatersättningar och ekologiskt jordbruk i Programmet för utveckling av landsbygden under programperioden Preliminärt förslag till åtgärder från beredningsgruppen för miljöersättning , utkast till underlag för en medborgardiskussion på dinasikt.fi BAKGRUND...2 A) MILJÖERSÄTTNING (ARTIKEL 29) Strukturen på miljöersättningen Strukturella förändringar Basnivåer vid miljöersättning Gårdsvisa åtgärder i miljöåtagandet Balanserad användning av näringsämnen (näringsbalans) Skiftesvisa åtgärder i miljöåtagandena Skiftesvisa åtgärder som främjar återanvändning av näringsämnen Spridning av stallgödsel under vegetationsperioden Spridning av flytgödsel på åkermarken Tillförsel av organiskt material till åkermarken Reducerad gödsling av trädgårdsgrödor Skiftesvisa miljöersättningsåtgärder som främjar kontrollen av avrinningsvatten Hantering av avrinningsvatten (skötselåtgärder) Skyddszoner och fleråriga vallodlingar Växttäcke vintertid Växttäcke under vegetationsperioden Täckodling av trädgårdsgrödor och potatis Skiftesvisa åtgärder som främjar den biologiska mångfalden i miljöåtaganden Användning av alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsgrödor Odling av ursprungsväxter Skiftesvisa miljöavtal Skiftesvisa avtal som främjar kontrollen av avrinningsvatten Skötsel av våtmarker Skiftesvisa avtal som främjar mångfalden i naturen samt landskapet Skötsel av mångfalden i jordbruksnaturen och av landskapet Uppfödning av lantraser Förvaring i genbanker (artikel 29.9) Bevarande in situ av genetiska resurser som upprätthålls genom odling Beskrivningsundersökningar för ursprungsväxter och granskning av partiäkthet för gamla handelssorter Upprätthållande av sperma- och embryolager

2 B) EKOLOGISK PRODUKTION (ARTIKEL 30) Åtagande om ekologisk produktion och ekologisk animalieproduktion Genomförande av ekologisk produktion Den ekologiska produktionens förhållande till miljö- och klimatersättningssystemet och investeringarna inom jordbruket C) RÅDGIVNING (ARTIKEL 16)...27 Bakgrund I arbetet med att reformera Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik börjar också en ny programperiod när det gäller åtgärder för utveckling av landsbygden. Europeiska kommissionen har utarbetat ett förslag till förordning för nästa programperiod. I förslaget fastställs möjligheterna att finansiera utvecklingen av landsbygden under programperioden Jord- och skogsbruksministeriet har tillsatt en beredningsgrupp med uppdrag att utgående från förordningen utarbeta ett nationellt program för utvecklingen av landsbygden i Fastlandsfinland (nedan beredningsgruppen). Beredningsgruppen har tillsammans med sina undergrupper berett ett utkast med förslag till åtgärder rörande miljöklimatersättningen (nedan miljöersättningen) (artikel 29 i förordningsförslaget) och ekologisk produktion (artikel 30 i förordningsförslaget) i programmet för utveckling av landsbygden Grupperna är sammansatta av olika aktörer inom förvaltningen och av representanter för ett brett spektrum av intressentgrupper. Gruppernas representanter har ombetts att aktivt hålla kontakt med sina bakgrundskrafter i olika delar av landet. Beredningen har utgått från nationella behov när det gäller jordbrukets miljöskydd. Beredningsgruppen har tillsammans med sina undergrupper utarbetat ett utkast med förslag till ett system för miljöstöd till lantbruket. Utkastet är ännu inte till alla delar fullständigt, och ändringar kommer kanske att göras, eftersom beredningen fortfarande pågår. EU-bestämmelserna är ännu i utkaststadiet, en del finansieringsfrågor öppna och slutliga beslut om miljöåtgärdernas förhållande till miljövillkoren i övriga stödsystem för lantbruket har inte fattats. En omarbetning av den nationella nitratförordningen pågår också vid miljöministeriet. Dessutom utreds många frågor som rör verkställighet och tillsyn. Det utkast som presenteras här är ett sammandrag som har utarbetats för i hopp om att den ska sporra till kommentarer på webbplatsen dinasikt.fi. Dess syfte är att ge en allmän översikt över de föreslagna åtgärderna så att intressentgrupperna kan framföra sina synpunkter innan det slutliga förslaget blir klart och sänds på officiell remiss. Behandlingen av åtgärderna pågår fortfarande, varför detta sammandrag inte innehåller alla detaljer om åtgärderna eller alla förfaranden som ska tillämpas vid genomförandet och inte heller ersättningsnivåerna för de föreslagna åtgärderna, vilka beräknas som bäst. Beredningsgruppen föreslår åtgärder som främjar vattenskyddet inom jordbruket, motverkar klimatförändringen och underlättar anpassning till den, förbättrar åkrarnas bördighet, upprätthåller och främjar biodiversiteten och landskapet i jordbruksnaturen och sörjer för den genetiska mångfalden hos de ursprungliga inhemska husdjursraserna och odlingsväxterna. Genom åtgärderna svarar man på de miljöproblem inom jordbruket som har identifierats i internationella och nationella strategier och genomförandeprogram, i skrivningarna i regeringsprogrammet och i forskningen om jordbruksmiljön. Till skillnad från den förra programperioden är ekologisk produktion en åtgärd som är åtskild från miljöersättningarna. De gårdar som har förbundit sig att odla ekologiskt kan också förbinda sig att genomföra åtgärder som berättigar till miljöersättning, utom sådana åtgärder, där kraven ingår i principerna för ekologisk produktion. Beredningsgruppen föreslår att programmet för utveckling av landsbygden åren även ska innehålla åtgärder för rådgivning, investering och samarbetsprojekt som främjar en hållbar användning av miljön och ger åtgärderna för miljöersättning och den ekologiska produktionen ett större genomslag. 2

3 Beredningsgruppen har även lyft fram olika sätt att göra de villkor som är förknippade med åtgärderna tydligare och göra dem lättare att uppfylla. I planeringen av åtgärderna, åtgärdshelheterna och genomförandet har man sökt lösningar som förenklar och effektiviserar. Åtgärderna har samlats i mera omfattande helheter och man har prioriterat åtgärder med flera verkningar. A) Miljöersättning (artikel 29) Miljöersättningen är kostnadsbaserad. Stödet ska kompensera stödmottagarna för alla eller delar av de extrakostnader och inkomstbortfall som de aktuella åtagandena har gett upphov till. Transaktionskostnaden kan uppgå till högst 20 % av stödet. Syftet med systemet för miljö- och klimatersättningar är att komplettera och effektivisera de förgröningsåtgärder som krävs för direkta stöd och kraven på miljövården inom jordbruket i de kompletterande villkoren. 1 Strukturen på miljöersättningen 1.1 Strukturella förändringar Förändringarna i miljöstödssystemet jämfört med programperioden är inte ett självändamål, utan deras syfte är att ett ännu bättre resultat ska nås. Samtidigt måste vi kunna bibehålla de miljöframsteg som har uppnåtts genom de nuvarande åtgärderna. Stödsystemets funktion effektiviseras genom att man övergår från det nuvarande trestegssystemet (grundläggande, extra och särskilda stödåtgärder) till ett tvåstegssystem (gårds- och skiftesnivå). De åtgärder på gårds- och skiftesnivå, som genomförs på åkermarken, utgör ett miljöåtagande. Gällande de åtgärder på skiftesnivå som inte utförs på åkermark ingås särskilda miljöavtal som kräver en plan. De åtgärder som kräver ett avtalsförfarande kommer att vara färre i det nya systemet. Avtalen om särskilt stöd för att främja biodiversiteten och skötseln av kulturbiotoperna sammanslås. Följande åtgärder överförs från avtalssystemet till åtagandesystemet: - upprättande och skötsel av skyddszoner - åkerbruk inom grundvattenområden - spridning av flytgödsel på åkermarken - effektiviserad sänkning av näringsbelastningen - långvarig vallodling på torvmark - hantering av avrinningsvatten (skötselavtal) - odling av ursprungsväxter Följande tilläggsåtgärder avskaffas: - reducerad gödsling; att minska gödslingen är en åtgärd som ännu kan tillämpas i fråga om trädgårdsväxter - preciserad kvävegödsling av åkerväxter - preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter - näringsbalans; inkluderas i åtgärden balanserad användning av näringsämnen - extensiv vallodling; inkluderas i åtgärden balanserad användning av näringsämnen. Enligt en preliminär bedömning finns det inget behov att i det nya systemet särskilt definiera kategorierna djurgård, växtodlingsgård och gård som bedriver trädgårdsodling. De åtgärder som planeras är sådana att gårdens produktionsinriktning kan beaktas i stödvillkoren. De åtgärder som exempelvis planeras för den areal där trädgårdsgrödor odlas kan genomföras bara på arealen i fråga, och stödet för åtgärden gäller bara den arealen. 3

4 I schemat nedan finns ett sammandrag av de förslag till åtgärder som beredningsgruppen för miljöersättning har utarbetat. Schemat beskriver miljöersättningens struktur samt miljörelaterade åtgärder (på vit botten i schemat) i utvecklingsprogrammet för landsbygden som enligt förslag ska finansieras enligt andra artiklar i förslaget till parlamentets och rådets förordning. De ansluter sig direkt till miljöersättningen eller kompletterar miljöåtgärderna i programmet i vidare mening. Främjandet av de genomgående temata i programmet (miljö, klimat, innovationer) stöds av att de möjligheter som hela programmet för utveckling av landsbygden betraktas i detta sammanhang. Ett nära samband med miljöersättningen har miljöinvesteringarna, som gör det möjligt att anlägga och iståndsätta objekt som ska skötas enligt miljöavtal, och investeringarna i bättre gödselhantering, som gör det möjligt för gårdarna att anpassa sig efter strängare gödselbegränsningar. Väsentligt för att åtgärderna ska kunna riktas och genomföras effektivt är att rådgivningen utvecklas och att projekt som främjar informationsförmedlingen genomförs. Även genom andra utvecklingsprojekt och företagsstöd samt särskilt de samprojekt som stöder innovationer kan man främja tillståndet i jordbruks- och landsbygdsmiljön. I schemats nedre del anges de krav som ställs för miljöersättningens grunddel (miljöanpassning och kompletterande villkor) samt tvärvillkoren för miljöersättningen. De kostnader och inkomstbortfall som dessa medför ersätts inte genom miljöersättningen. Villkoren för miljöanpassningsåtgärderna har ännu inte fastställts på EU-nivå. De kommer att inverka mest på möjligheterna och begränsningarna när det gäller sådana åkeråtgärder inom systemet med miljöersättning som främjar mångfalden i naturen. Förhållandet mellan miljöanpassning och miljöersättning tas upp på nytt i beredningen av miljöersättningen när frågan klarnar på EU-nivå. De valbara skiftesvisa åtgärder som kan ingå i ett miljöåtagande fördelar sig schemat på tre linjer: återanvändning av näringsämnen, kontroll av avrinningsvatten samt naturens mångfald och landskapet. En del av åtgärderna för att kontrollera avrinningsvatten främjar också målen för mångfalden och kan lika väl föreslås som åtgärd inom linjen för mångfalden och landskapet. Dessa åtgärder har även klimateffekter. Klimatfrågorna är ett genomgående tema i de åtgärder för vilka miljöersättning betalas. Klimatfördelarna hos åtgärder som bygger på användning av växttäcke har till exempel inte lyfts fram särskilt, utan åtgärderna har placerats bland åtgärderna för kontroll av avrinningsvatten. För enkelhetens skull har man eftersträvat större åtgärdshelheter där frågor som funktionellt påminner om varandra kombineras. Åtgärden kallad balanserad användning av näringsämnen gäller gårdens hela areal. Den är obligatorisk för alla som förbinder sig att genomföra åtgärder i de olika linjerna och är en del av åtagandet. Man har förberett sig för en betydande resursminskning inom förvaltningen genom att minska användningen av avtalsförfarandet. Övergången från ett avtalsförfarande till åtaganden sänker inte kravnivån för de villkor som åtgärderna är förknippade med. Stödtagarens ansvar för att uppfylla de tidsbestämda kraven i åtagandevillkoren under de lokala förhållandena på gården växer likväl, vilket ökar behovet av den miljörådgivning som planeras. Odlaren väljer åtgärder för sitt åtagande i början av åtagandeperioden, men för att effektivisera valet av åtgärder och fokuseringen av åtgärderna föreslår beredningsgruppen att åtgärder under åtagandeperioden ska kunna bytas ut mot sådana som är effektivare ur miljösynpunkt med stöd av gårdsrådgivningen. De skiftesspecifika åtgärder som genomförs vid åkerbruk ingår i åtagandena, och de genomförs enligt en årlig anmälan enligt åtagandevillkoren utan separata planer. För att miljöersättningen ska vara sporrande står den areal som en åtgärd gäller oftast i direkt proportion till storleken på ersättningen. När det gäller förhållandet mellan linjerna, kraven på årliga minimiarealer osv. finns det ännu inget fullständigt förslag. För gårdar med olika inriktning lämpar sig olika åtgärder. För områden som inte ingår i åkermarken och för djur av lantras uppgörs särskilda avtal som inte ska knytas till åtagandena. Åtagandena för miljöersättning och avtalen om att upprätthålla lantraser är bara riktade till odlarna. Vid skötsel av våtmarker är förutom odlare även registrerade föreningar och dikningssammanslutningar stödtagare. Vid avtal om att sköta den biologiska mångfalden och landskapet i jordbruksmiljön är stödtagarna odlare och registrerade föreningar. Åldersgränsen för mottagare av miljöersättningar och stöd för ekologisk produktion ska enligt förslaget avskaffas. Den stödberättigande arealen ska fastställas på samstämmiga grunder i fråga om miljöåtaganden, ekologisk produktion och kompensationsbidrag. 4

5 En särskild utmaning när det gäller att lätta på och försnabba tillsynen är att genomföra tillsynen över användningen av näringsämnen, det alternativa växtskyddet för trädgårdsgrödor och växttäcke vintertid samt att fastställa gränserna mellan miljöersättningen och miljöanpassningen. Lösningar på dessa problem söks fortfarande. 5

6 ÖVERSIKT ÖVER SYSTEMET MED MILJÖERSÄTTNINGAR OCH ÅTGÄRDER (artikel 29) Utkast omfattas av miljöersättningen PRIORITET 5 (KLIMAT) Återanvändning av näringsämnen Skiftesvisa åtgärder Odlaren väljer de åtgärder som ska ingå i åtagandet och ersättningen betalas för den berörda arealen enligt en årlig anmälan: Reducerad gödsling av trädgårdsgrödor >genomförs på hela den areal där trädgårdsgrödor odlas under året >betalas enligt den anmälda arealen för trädgårdsgrödor Spridning av flytgödsel på åkermark >betalas för den areal där åtgärden har utförts >separat anmälan på hösten Tillförsel av organiskt material till åkermark >betalas för den areal där åtgärden har utförts >separat anmälan på hösten Spridning av kreatursgödsel under vegetationsperioden >betalas enligt gårdens hela areal (märk att ersättningen bestäms på ett avvikande sätt) Kontroll av avrinningsvatten (+ växttäcke) Skiftesvisa åtgärder Separat, planbaserat, skiftesspecifikt avtal för areal utanför åkerarealen Skötsel av våtmarker >våtmarker för vattenvård och naturens mångfald, restaurering av vattendragsfåror Odlaren väljer de åtgärder som ska ingå i åtagandet och ersättningen betalas för den berörda arealen enligt en årlig anmälan: Hantering av avrinningsvatten (skötselåtgärd) >reglerad dränering, reglerad bevattning och återanvändning av avrinningsvatten Skyddszoner och fleråriga miljövallar >vallodling i skyddszoner, på torvmark, i grundvattenområden, på sura sulfatjordar >fleråriga från anläggningen till utgången av åtagandeperioden Växttäcke under vegetationsperioden >naturvårdsåkrar, fånggrödor, gröngödslingsvallar, saneringsgrödor Växttäck vintertid >arealen uppges på hösten Täckodling av trädgårdsgrödor och potatis PRIORITET 4 (MILJÖ) Främjande av biologisk mångfald och landskap Skiftesvisa åtgärder Separat, planbaserat, skiftesspecifikt avtal för areal utanför åkerarealen Skötsel av naturens mångfald i jordbruksområden och av landskapet >vårdbiotoper, naturbeten, åkerholmar, kanter, hotade arter, bortrensning av främmande arter, fågelåkrar Uppfödning av lantraser Odlaren väljer de åtgärder som ska ingå i åtagandet och ersättningen betalas för den berörda arealen enligt en årlig anmälan: Odling av ursprungssorter Användning av alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsgrödor >genomförs på hela den areal där trädgårdsgrödor odlas under året >betalas enligt den anmälda arealen för trädgårdsgrödor åtgärder för att öka mångfalden vid åkerodling ingår i åtgärderna för växttäckning i form av alternativa grödor Separat avtal Genbank (3 åtgärder) (enl. art. 29, inget odlarstöd) Åtagande 5 år Balanserad användning av näringsämnen: Lägenhetsspecifika åtgärder - skiftesvisa anvisningar, markkarteringar, tillåtna gödselmängder för åker- och trädgårdsgrödor, näringsbalansberäkning Minimikrav för miljöersättningen: växtskyddsexamen, testning av spruta, största tillåten användning av fosfor ersätts inte Förgröning: - av lägenhetens areal avsätts 7 % som områden med ekologiskt fokus, minst tre produktionsgrödor odlas, permanenta gräsmarker bevaras (?) Tvärvillkor: -krav om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden samt föreskrivna verksamhetskrav 6

7 Andra åtgärder som främjar miljövården/gagnar miljön i programutkastet FÖRETAGS- OCH PROJEKTSTÖD FÖRETAGSSTÖD -t.ex. produktifiering av gödsel, produktifiering av utnyttjande av genresurser UTVECKLINGSPROJEKT -miljö- och landskapsprojekt SAMARBETSPROJEKT, INNOVATIONER -aktörer från olika områden -t.ex användning av gips, strukturkalkning av avrinningsområden, biokol, precisionsodling INVESTERINGSSTÖD -processning och lagring av gödsel -reglerbar dränering, täckdikning m.m. -anläggning av våtmarker -iståndsättning av naturbeten Utkast KOMPENSATIONSB IDRAG för naturbeten UTBILDNING OCH INFORMATIONSPROJEKT -utveckling av miljökunnandet LEADER -lokala miljöprojekt RÅDGIVNING (frivillig) -omfattande helhet av frågor från olika områden -miljörådgivningen spelar en viktig roll EKOLOGISK PRODUKTION -ett åtaganden om ekologisk produktion är en egen separat åtgärd Den åtgärdspalett som odlaren valt för sitt åtagande kan justeras via rådgivningen 7

8 8

9 2 Basnivåer vid miljöersättning De kompletterande villkoren utgör tillsammans med de krav på förgröning som ställs för direkta stöd samt tvärvillkoren för miljöersättning en basnivå för verksamheten. Med basnivå avses en grundläggande nivå på de miljötjänster som krävs av stödtagarna. För de kostnader och det inkomstbortfall som dessa tjänster medför kan inga miljöersättningar betalas. Även i utkastet till förordning om direkta stöd anges nya stödvillkor som gäller miljön. Förgröningen av de direkta stöden medför en ny kravnivå. Kraven gäller alla mottagare av direkta stöd, utom när stödet gäller en ekologiskt odlad areal. Kraven som gäller förgröning ska enligt förslaget vara följande: - Odlingen görs mångsidigare genom att minst tre grödor odlas på gården i en bestämd relativ omfattning. - Permanenta gräsmarker bevaras. - 7 % av gårdens stödberättigande areal avsätts som områden med ekologiskt fokus. Innehållet i förgröningsåtgärderna och deras relation till miljöersättningen diskuteras livligt på EU-nivå, varför det inte i detta skede är klart hur frågan inverkar på åtgärderna för miljöersättning. Tvärvillkoren bör innehålla de begränsningar i nationell lagstiftning, som inte ingår i de kompletterande villkoren. Gruppen som bereder miljöersättningarna föreslår att övre gränser för användningen av fosfor ska ingå i tvärvillkoren. Dessa gränser ska fungera som basnivå för åtgärden för balanserad användning av näringsämnen i fråga om fosforgödsling. Dessutom ska minimikraven omfatta testning av växtskyddssprutor och en examen i användning av växtskyddsmedel. 3 Gårdsvisa åtgärder i miljöåtagandet 3.1 Balanserad användning av näringsämnen (näringsbalans) Mål och inriktning Målet är att skapa ett flerårigt system för att rikta och genomföra miljövårdsåtgärderna på gården. Med hjälp av systemet ökar jordbrukarens kunskap om vården av miljön på gården, och han eller hon lär sig att bättre identifiera olika sätt att förbättra miljövården. Vid planeringen och genomförandet av odlingsåtgärder kan jordbrukaren bättre än nu beakta specifika behov inom vården av miljön på gårds- och skiftesnivå. Åtgärden gör det också möjligt att såväl årligen som på flera års sikt följa upp miljövårdsåtgärder och användningen av näringsämnen. Det blir dessutom möjligt att tillsammans med en yrkesman inom rådgivningsbranschen klarlägga nivån på miljövården på gården samt behovet av åtgärder. Målet är att gödslingen ska beakta skiftets egenskaper den växt som odlas och miljön. Genom en precisering av användningen av kvävegödsel minskar utsläppen av dikväveoxid i atmosfären. Preciseringen av användningen av fosforgödsel ska framför allt minska de höga fosforhalterna i marken. Med de gödselmängder som sprids eftersträvas högst en skörd som motsvarar skiftets avkastningsförmåga. Användningen av stallgödsel blir precisare och utsläppen av bland annat ammoniak minskar. Åtgärden minskar den näringsbelastning av yt- och grundvatten samt luften som gödslingen orsakar. Odlaren måste årligen göra upp en näringsbalans. Näringsbalansberäkningen kan ersättas med den grundliga näringsbalansberäkning som ingår i den frivilliga gårdsrådgivningen, där den är en del av en större miljökartläggning. För beräkningen av näringsbalanser behövs en odlingsplan, markkarteringar och skiftesvisa anteckningar. I balansberäkningarna måste man som tillförsel beakta de kvantiteter av näringsämnen som sprids på skiftena (kväve och fosfor). De får inte vara större än de mängder som anges i tabellerna 1 5. Bortförseln består av de kväve- och fosformängder som förs bort med skörden. 9

10 Odlaren måste varje år göra upp en skriftlig odlingsplan innan odlingssäsongen inleds. I odlingsplanen anges vilka odlingsväxter som man avser odla och hur de ska gödslas på de olika jordbruksskiften som ingår i basskiftena. Odlingsplanen är en avsiktsplan, och dess innehåll preciseras i samband med sådden. För uppföljningen ska gårdarna utföra markkarteringar på de åkrar som brukas. I de skiftesvisa anteckningarna måste odlarna införa basfakta om skiftet och uppgifter om årliga odlingsåtgärder. Odlingsplanen, resultaten av markkarteringarna, de skiftesvisa anteckningarna och de dokument som ingår i näringsbalansberäkningarna måste förvaras på gården. Till grund för gödslingen ligger en markkartering och en årlig odlingsplan. I de tillförda näringsmängderna beaktas näringsämnena såväl i oorganiska och organiska gödselprodukter som i stallgödsel och dessutom andra ämnen som sprids på åkrarna, när spridningen av respektive produkt innebär att åkrarna tillförs över 1 kg/ha fosfor. Den gödsling som genomförts införs i de skiftesvisa anteckningarna. För att kunna få stöd får en gård använda högs de kvävemängder som anges i tabell 1 (största tillåten kvävegödsling av spannmål, oljeväxter och baljväxter), tabell 2 (korrigering av hektarskörden av spannmål och oljeväxter enligt uppnådd skörd), tabell 3 (största tillåten kvävegödsling av vallgrödor och andra grödor) och tabell 4 (korrigering av hektarskörden på ensilagevall enligt uppnådd skörd). TABELLERNA ÄR INTE KLARA, GÄLLER ÄVEN NÄRINGSTABELLERNA FÖR TRÄDGÅRDSGRÖDOR. En gård kan få stöd bara om den inte använder mera fosfor än vad som anges i tabell 5 (största tillåten fosforgödsling (kg/ha/år) enligt bördighetsklass) och tabell6 (korrigering av hektarskörden enligt uppnådd skörd). Näringsämnena i stallgödsel räknas in i gödselmängderna på basis av antingen tabellvärden eller resultat av gödselanalyser. GRÄNSVÄRDENA FÖR DET NÄRINGSINNEHÅLL I ORGANISKA ÄMNEN SOM SKA BEAKTAS ÄR ÄNNU INTE KLARA. När det gäller fosforgödslingen får man använda en utjämningsperiod på högst fem år. Näringsbalansen beräknas för gårdens viktigaste produktionsgröda eller grupp av produktionsgrödor, dock inte för ett- och fleråriga trädgårdsgrödor, för skötta åkrar som inte brukas, för rörflen eller för åkerskiften i annan användning. Gödslingsvillkoren tillämpas i hela landet på vanliga åkergrödor, naturvårdsåkrar och andra skiften som inte brukas. Villkoren gäller inte permanenta grödor och inte heller ett eller fleråriga trädgårdsgrödor, för vilka det finns särskilda krav. De största tillåtna gödselmängderna underskrider de maximala gödselmängderna i de lagfästa skötselkraven i tvärvillkoren (den s.k. nitratförordningen 931/2000, under omarbetning). Kväveanalys av stallgödsel måste utföras vart femte år. Odlaren måste föra bok över åkrarnas hektarskördar och mängderna kvävegödselmedel som åkrarna tillförs (nitratförordningen 931/2000). 4 Skiftesvisa åtgärder i miljöåtagandena 4.1 Skiftesvisa åtgärder som främjar återanvändning av näringsämnen Spridning av stallgödsel under vegetationsperioden Mål och inriktning Åtgärden minskar risken för att näringsämnen i stallgödsel sköljs ut i sjöar och vattendrag eller läcker till grundvatten, tack vare att gödseln sprids ut på åkrarna enligt behov när odlingen anläggs eller under vegetationsperioden. Samtidigt blir användningen av kvävet i gödseln effektivare. Åtgärden minskar också de luktproblem som uppstår i och med gödselspridningen samt utsläppen av ammoniak och växthusgaser till atmosfären. 10

11 Stallgödsel som används på gården ska spridas ut på åkermarken under vegetationsperioden på våren och sommaren. På våren får stallgödsel enligt nitratförordningen (931/2000, under omarbetning) spridas tidigast den 15 april. Spridningen får dock inledas den 1 april om marken är ofrusen och torr, så att ingen avrinning till vattendrag sker och det inte finns risk för alvförtätning. Vid spridning av fast gödsel, flytgödsel och urin på vallåkrar eller på brodd under vegetationsperioden ska antingen utrustning som placerar gödseln, precisionsspridare för fast gödsel eller slangspridare användas för att minska luktolägenheterna. Stallgödsel får spridas fram till den 10 september om skiftet besås med höstsäd, höstoljeväxter eller vall eller om en flerårig trädgårdsväxt planteras på skiftet. I annat fall är spridning av stallgödsel tillåten fram till den 15 augusti. En gård som valt denna åtgärd får överlåta högst xx % av den gödsel som uppkommer på gården Spridning av flytgödsel på åkermarken Mål och inriktning Gödselspridning med maskiner som placerar gödseln eller som myllar ner den minskar risken för belastning av yt- och grundvatten med näringsämnen, förebygger ammoniakutsläpp till atmosfären och minskar de luktproblem som gödselspridningen orsakar. Maskiner som placerar eller myllar ner gödseln placerar näringsämnena i jorden så att de inte utsätts för rinnande vatten, vilket motverkar att de sköljs bort. Flytgödsel eller urin ska spridas med maskiner som placerar gödseln eller myllar ner den. De godkända maskinerna specificeras skilt. Stöd betalas för ett skifte på vilket det har spridits minst 15 m 3 flytgödsel eller urin per hektar med dessa metoder och i enlighet med ett giltigt miljöåtagande och eventuella andra begränsande villkor. Oganiska gödselmedel som sprids på hösten i enlighet med de lagfästa skötselkraven i de kompletterande villkoren (den s.k. nitratförordningen 931/2000, under omarbetning) måste alltid omedelbart och senast inom ett dygn myllas ner, eller så ska åkern plöjas. I nitratförordningen finns inga bestämmelser om den teknik som används för spridningen av gödseln Tillförsel av organiskt material till åkermarken Mål och inriktning Målet är att förbättra jordmånens struktur och effektivisera användningen av näringsämnen genom att öka mängden organiskt material i åkerjorden. Det är fråga om en klimatåtgärd vars syfte också är att binda kol i jordmånen. Skiftet tillförs organiskt material. De material som används kan vara organiska gödselmedel, jordförbättringsmedel eller växtunderlag med en andel organiskt material på minst 20 % som uppfyller lagen om gödselfabrikat. Den mängd som tillförs måste uppgå minst 15 kubikmeter per hektar och år. Det organiska materialets typ och den mängd som tillförs åkermarken ska införas i de skiftesspecifika anteckningarna. Odlaren måste redovisa för anskaffningen av material utifrån och dess mängd genom ett överlåtelseavtal, ett betalningskvitto eller en fraktsedel. 11

12 Kväve- och fosformängderna i det organiska material som sprids måste beaktas i de kväve- och fosformängder som avses i punkt 1 (Balanserad användning av näringsämnen) och i näringsbalansberäkningen, och de ska redovisas i de skiftesvisa anteckningarna. Det organiska material som tillförs får inte komma från den sökande odlarens egen gård Reducerad gödsling av trädgårdsgrödor Mål och väntade effekter Avsikten är att minska gödslingen jämfört med nivån i åtgärden Balanserad användning av näringsämnen. Målet med den minskade fosforgödslingen är att halten av lättlöslig fosfor i marken inte ska stiga i låga fosforklasser och att halten i höga fosforklasser ska sjunka effektivare än genom åtgärder på basnivå. Som en följd av åtgärden minskar förlusterna av kväve från gödselmedel och utsläppen av dikväveoxid under år då växtförhållandena är dåliga. Åtgärden minskar näringsbelastningen på yt- och grundvatten samt utsläppen av dikväveoxid i atmosfären. Användningen av kväve och fosfor får uppgå till högst cirka 80 % [eller 70 %] av nivån i åtgärden Balanseras användning av näringsämnen. De största mängder näringsämnen som får tillföras vid reducerad gödsling anges i tabellerna xx och xx. TABELLERNA ÄR ÄNNU INTE KLARA. En odlare som har åtagit sig denna åtgärd måste genomföra den på hela sin areal för trädgårdsgrödor. Reducerad gödsling kan genomföras på odlingsarealer för trädgårdsgrödor i grupp 1 och 2 och på odlingsarealer för frökryddor. Åtgärden rekommenderas särskilt för skiften som ligger i grundvattenområden i klass I eller II. Åtgärden kan inte väljas av gårdar som har ett åtagande om ekologisk produktion. 4.2 Skiftesvisa miljöersättningsåtgärder som främjar kontrollen av avrinningsvatten Hantering av avrinningsvatten (skötselåtgärder) Mål och inriktning Målet är att reglera mängden avrinningsvatten som åkern ger upphov till och minska mängden försurande ämnen, metaller och näringsämnen som transporteras bort med avrinningsvattnet samt att minska utsläppen av växthusgaser. Avrinningen av dräneringsvatten från åkern regleras och vattnet återförs till åkermarken. På så sätt förhindras att näringsämnen och försurande ämnen transporteras med avrinningsvatten från åkrar till sjöar och vattendrag. Belastningen av surt vatten från sura sulfatjordar minskas genom att åkermarken hindras från att torka ut. Detta sker så att vattennivån under det bearbetade skiktet hålls tillräckligt hög för att de metallhaltiga, reducerade sulfidavlagringarna inte ska torka och frigöra syror och metalljoner som sköljs bort med avrinningsvattnet. I organiska jordarter minskar regleringen av vattenytan utsläppen av växthusgaser. Åtgärden förebygger eutrofiering av vattensystemen och de skador på akvatiska ekosystem och särskilt fiskbeståndet som orsakas av surt avrinningsvatten. Den minskar också utsläppen av växthusgaser från organiska jordar. 12

13 Regleringen av dräneringssystemen genomförs i enlighet med åtagandevillkoren. Åtagandet kan innefatta bara en av följande åtgärder: a) Reglerad dränering Vid reglerad dränering regleras vattennivån genom höjning och sänkning av dämningshöjden med hjälp av reglerbrunnar som placeras i uppsamlingsdikena. Vid skötseln av ett reglerbart dräneringssystem bör man beakta dikesavståndet i ett eventuellt befintligt täckdikessystem, konstruktionen av ett nytt täckdikningssystem, monteringen av reglerbrunnar samt regleringen av dämningsnivån genom höjning eller sänkning av vattennivån i brunnarna. b) Reglerad bevattning eller återanvändning av dräneringsvatten Vid reglerad bevattning regleras vattenhushållningen på åkern på ett övergripande sätt genom reglerad dränering och underbevattning via ett system av diken och täckdiken. Bevattningsvatten pumpas eller leds med hjälp av tyngdkraften till dikessystemet från en naturlig vattenreservoar. Bevattningsvattnet däms upp i dikessystemet med hjälp av reglerbara luckförsedda dammar eller reglerbrunnar och leds till åkrarna enligt behov. Med återanvändning av dräneringsvatten avses att avrinningsvatten från åkermark samlas upp och lagras i en särskild reservoar vid vårsmältningen och vid kraftiga regn. Under torra perioder bevattnas åkermarken med det uppsamlade vattnet. På detta sätt minskar mängden avrinningsvatten som hamnar i lägre belägna sjöar och vattendrag, vilket minskar näringsbelastningen på denna. Näringsämnena i det uppsamlade avrinningsvattnet återförs till åkermarken genom bevattningen. Vid återanvändning av dräneringsvatten kan det avrinningsvatten som samlats i reservoaren ledas till åkern genom de reglerbara täckdikena eller genom ett reglerbart system för underbevattning. För att dräneringsvattnet ska kunna återanvändas måste det finnas tillgång till tillskottsvatten tillräckligt nära åkern. Dessutom måste det finnas en reservoar som lämpar sig för uppsamling och lagring av avrinningsvatten, eller så ska en sådan byggas. Hur regleringen genomförs, inklusive reglering, skötsel och underhåll, måste bokföras. Anteckningarna får göras på skifteskortet. Åtgärderna ska genomföras under hela åtagandeperioden. Ett avtal kan ingås för skiften - som har haft ett giltigt avtal om specialstöd för hantering av avrinningsvatten enligt statsrådets beslut (760/1995) eller statsrådets förordning (644/2000 eller 366/2007) eller - där det har byggts ett system för reglerbar dränering, reglerbar bevattning eller återanvändning av dräneringsvattnet med hjälp av investeringsstöd för programperioden eller annan finansiering. Om de tillgängliga medlen är begränsade, kan stöd beviljas bara för skiften på sura sulfatjordar och skiften där jorden är organisk Skyddszoner och fleråriga vallodlingar Mål och inriktning Genom åtgärden minskas erosionen och transporten av näringsämnen till sjöar och vattendrag året om från erosionsbenägna och sluttande strandåkrar, strandåkrar som drabbas av återkommande översvämningar, åkrar på torvjordar och åkrar på sura sulfatjordar. Åtgärden minskar koldioxidutsläppen genom att förhindra förlusten av organiska kolresurser och främja kolbindningen i marken. En odlare som väljer denna åtgärd förbinder sig att upprätthålla en flerårig vallodling på skiftet under hela åtagandeperioden. Åtgärden kan gälla antingen en skyddszon eller flerårig vallodling för miljöersättning. 13

14 Med en skyddszon avses en växttäckt markremsa som är täckt med flerårig växtlighet och ligger på ett basskifte som gränsar mot en havsstrand, en sjö, ett vattendrag eller ett utfallsdike. En skyddszon är bredare än en skyddsremsa (över 3 meter bred). En skyddszon ska ha ett flerårigt växttäcke av vall som inte få gödslas eller behandlas med växtskyddsmedel. Vallen ska slås och slåtteravfallet forslas bort. En alternativ skötselmetod är avbetning. Den fleråriga vallodlingen måste bibehållas på skyddszonen från anläggningsåret till åtagandeperiodens slut. Med flerårig miljövall avses ett jordbruksskifte där det odlas vall enligt särskilda villkor. Vallen kan vara belägen på ett grundvattenområde eller en sur sulfatjord eller så består jorden av torv eller mylla. En åker som ligger vid en strand eller ett utfallsdike eller på ett grundvattenområde, en sur sulfatjord, en torvjord eller en mulljord Växttäcke vintertid Bakgrund Genom miljöersättningar betalas stöd för olika former av växttäcken på åkrar vintertid. Ersättningen ska vara sporrande, och den ska betalas skiftesvis utifrån storleken av den växttäckta arealen. Syftet med åtgärden är att minska den odlingsareal som plöjs på hösten. En stödtagare som har förbundit sig att utföra åtgärden ska under slutet av vegetationsperioden för förvaltningen skiftesvis uppge de arealer som ska ha växttäcke (växtslag) under vintern. För olika typer av växttäcke fastställs fasta ersättningar som baserar sig på kostnader och inkomstbortfall (några grupper av stödnivåer). Ersättningen betalas en gång om året för den areal som uppgetts. Mål och inriktning Målet är att skydda åkerns ytskikt mot erosion som orsakas av regn-, smält- och avrinningsvatten särskilt under milda vintrar. Åtgärden ökar mängden organiskt material i ytskikten, vilket minskar ytjordens benägenhet att slamma igen. Ett växttäcke vintertid förbättrar de vilda djurens möjligheter att överleva vintern och gynnar särskilt fågelbestånden i jordbruksområden. Åtgärden motverkar den erosion och utsköljning av näringsämnen som åkerodlingen orsakar. Den minskar dessutom koldioxidutsläppen, förbättrar jordens struktur genom att öka mängden organiskt material och aktivera mikroberna och ökar biodiversiteten. Kvantitativt är målet att bevara den goda situation som har uppnåtts genom växttäckning vintertid och styra kvaliteten på växttäckningen mot äkta växttäcken. Odlaren måste hålla minst 20 % av den sammanlagda arean av de skiften på gården som berättigar till miljöersättningar täckt av växter eller stubb eller tillämpa reducerad bearbetning. Stödet betalas för alla skiften som berättigar till miljöersättning och har godkänt växttäcke utan övre gräns för dessa skiftens andel. Växttäcket måste bibehållas på skiftet fram till bearbetning inför sådd eller motsvarande odlingsåtgärd såvitt arealen inte berörs av andra krav om bevarande. I första hand bör skiften som är viktiga med hänsyn till vattenskyddet ha växttäcke. Hit hör särskilt sådana skiften som gränsar till hav, sjöar, vattendrag eller utfallsdiken. Villkoret uppfylls av följande skiften: - odlade fleråriga odlade vallar och ettåriga vallar som bevaras över vintern samt rörflensodlingar, - fleråriga trädgårdsgrödor (inkl. kummin) 14

15 - stubb av spannmål, oljeväxter, frökryddor, fiberlin och åkerböna med direktsådd på stubben - odling av fånggrödor, om de lämnas obearbetade över vintern - mångfaldsåkrar - höstsådd spannmål och höstsådda oljeväxter, såsom höstråg, rågvete, höstvete, spelt, höstrybs och höstraps och andra höstsådda växter samt lin och hampa som skördas på våren. Reducerad bearbetning av höststubb på spannmåls-, oljeväxt-, frökrydds-, fiberlin- och åkerbönsskiften uppfyller villkoret, om bearbetningen utförs genom en körning med en kultivator, tallriksharv, fjäderpinnharv och spadrullharv genom en körning. Stöd betalas för sådana skiften, som är växttäckta under vintern på föreskrivet sätt. Kravet på växttäckning (20 %) kan även uppfyllas av skyddszoner och fleråriga miljövallar samt naturvårdsåkrar med vallodling, men för sådana betalas inte ersättning för växttäcke vintertid, eftersom kostnaderna för dessa åtgärder ersätts inom ramen för åtgärden Växttäcke under vegetationsperioden. Kravet om växttäcke kan även uppfyllas av åkerarealer som omfattas av sådana avtal om skyddszoner, om långvariga vallåkrar på torvmark eller om minskning av näringsbelastningen som har ingåtts under tidigare programperioder och uppfyller avtalsvillkoren. Dessa arealer berättigar likväl inte till ersättning för växttäcke vintertid Växttäcke under vegetationsperioden Bakgrund Åtgärden främjar odlingen av gröngödslingsvall och saneringsgrödor som förbättrar jordens struktur och kvalitet. Den främjar också odlingen av fånggrödor som upprätthåller bördigheten och förebygger erosion och bortsköljning av näringsämnen. Till åtgärden räknas även odling av växter som främjar mångfalden i naturen och landskapet. När det gäller att främja mångfalden i åkernaturen har den växt som odlas på åkern och de odlingsmetoder som används en stor betydelse. Fleråriga vallar och ettåriga naturvårdsåkrar som besås med lämpliga växter har konstaterats vara enkla och fungerande metoder att främja mångfalden i åkernaturen. De skiften där åtgärden genomförs ska uppges varje år i samband med den huvudsakliga stödansökan. Mål och inriktning Målet med åtgärden är att minska erosionen på åkrarna och förhindra att näringsämnen sköljs bort och hamnar i hav, sjöar, vattendrag och grundvatten. Andra mål är att öka mångfalden, förbättra näringseffektiviteten i jordbruket, minska behovet av växtskyddsmedel och göra växtföljderna på gårdarna mångsidigare. Fånggrödor är grödor som har till uppgift att ur jorden samla upp näringsämnen, särskilt mineralbundet kväve, och på detta sätt förhindra att de sköljs bort och hamnar i hav, sjöar och vattendrag och i grundvattnet. Som bottengröda kan man odla baljväxter, som sparar fossil energi genom att binda atmosfäriskt kväve. Gröngödslingsvallar minskar behovet att tillföra kväve i form av handelsgödsel ännu effektivare och förbättrar jordens struktur särskilt på växtodlingsgårdar, där andelen vall normalt är liten i odlingsföljden. Saneringsgrödor kan användas för att bekämpa skadeorganismer i jord där rotsaker och grönsaker odlas och på så sätt minska behovet att använda växtskyddsmedel. Ett av syftena med växttäcke under vegetationsperioden är att upprätthålla och förbättra bördigheten, vilket på lång sikt effektiviserar användningen av näringsämnena i åkern och minskar näringssvinnet. 15

16 Med naturvårdsåkrar och mångfaldsremsor, där växter som gynnar däggdjur, vilt, fåglar, pollinerare och andra insekter samt växter för landskapsvård odlas, främjas mångfalden i åkernaturen och i landskapet. Med fånggrödor avses grödor som använder näringsämnen som blir kvar i marken efter huvudgrödan eller som frigörs från marken eller från rester av huvudgrödan. Fånggrödor skyddar också jorden genom att öka växttäcket när huvudgrödan har skördats. En fånggröda kan sås som bottengröda samtidigt med huvudgrödan eller senast när spannmålen är i broddstadiet, till exempel i samband med en ogräsharvning. Fånggrödan kan också sås efter skörden av huvudgrödan (tidig potatis, tidiga grönsaker) eller lite före skörden men likväl senast den 15 augusti. Den får bearbetas eller plöjas på hösten från den 1 oktober. Fånggrödan ska växa på hela skiftet. En fånggröda odlas alltid antingen tillsammans med huvudgrödan eller efter det att huvudgrödan har skördats. En gröngödslingsvall ingår i odlingsrotationen på en gård, och den måste anläggas antingen i början av vegetationsperioden eller året innan tillsammans med skyddssäd eller en annan skyddsgröda. Av vikten på de frön som används för anläggningen av en gröngödslingsvall ska minst 20 procent bestå av frön av kvävefixerande växter. En gröngödslingsvall får avslutas före höstsådd av spannmål eller oljegröda, men tidigast den 1 oktober om nästa gröda sås på våren. Som saneringsgröda ska oljerättika, vitsenap, sammetsblomster och blandningar av dessa användas. En saneringsgröda måste sås på våren, och den får arbetas in i jorden två månader efter sådden (?). Samma skifte kan användas som gröngödslingsvall eller vara besått med saneringsgröda i högs tre år. Miljöersättning betalas för arealen i fråga. Som naturvårdsåkrar räknas naturvårdsåkrar med vallodling samt mångfaldsåkrar besådda med växter som är till nytta för vilt och fåglar och med, ängs- och landskapsväxter. En naturvårdsåker kan utgöras av ett helt basskifte eller av ett jordbruksskifte. Jordbruksskiften som uppges som naturvårdsåkrar kan också anläggas som minst tre meter breda remsor i kanten av skiften, särskilt i kanter som ligger i söder eller väster, eller mitt i stora åkerfält. Naturvårdsåkrar måste anläggas och skötas enligt särskilda anvisningar. Gårdar som producerar ekologiskt kan inte få stöd för gröngödslingsvallar. Naturvårdsåkrarnas areal får utgöra högst [15] % av den stödberättigande arealen Täckodling av trädgårdsgrödor och potatis Mål och väntade effekter Ett syfte med åtgärden är att minska användningen av bevattningsvatten vid odling av trädgårdsgrödor genom att förhindra avdunstning från marken. Åtgärden minskar också behovet att använda herbicider och fungicider och bortsköljningen av näringsämnen. Täckningen hindrar ogräsväxt och minskar användningen av herbicider. En organisk täckning ökar mängden organiskt material i jorden. Dessutom minskar erosionen och utsköljningen av näringsämnen till hav, sjöar och vattendrag och till grundvattnet, eftersom erosionen och utsköljningen av näringsämnen är betydligt mindre vid täckt jord än vid naken, otäckt jord. Stödtagaren förbinder sig att täcka skiftet. Vid ettåriga grödor (inklusive potatis) ska markytan i raderna täckas med halm, flis, gräshack, biologiskt nedbrytbar plastduk, täckpapper eller något annat organiskt material. Vid fleråriga grödor ska markytan i raderna täckas med halm, flis, gräshack, biologiskt nedbrytbar plastduk eller något annat organiskt material, plastduk, plastväv, täckpapper eller gräs som klipps. Radmellanrummet ska täckas antingen med en klippbar grästäckning eller på något annat sätt. Skiftet kan täckas i sin helhet eller så kan enbart raderna eller radmellanrummen täckas. Om täckmaterialet är en plastduk, måste den vara tillverkad av polyeten. Kasserade plastdukar och täckvävar måste hanteras enligt gällande bestämmelser. 16

17 Kravet om täckning ska vid ettåriga grödor vara uppfyllt senast vid utgången av juni, utom vid salladsodling, där kravet ska vara uppfyllt vid utgången av juli. Täckningen ska ligga kvar till skörden, och vid fleråriga grödor under hela odlingstiden. Om klippbar grästäckning används, ska kravet uppfyllas senast under det andra åtagandeåret. De täckta skiftenas areal kan variera från år till år enligt odlingsplanen. Stöd betalas för skiften som odlaren uppger som täckta i samband med sin stödansökan på våren. Åtgärden kan väljas för alla skiften där potatis eller trädgårdsgrödor odlas, förutsatt att den är genomförbar. I den stödansökan som lämnas på våren uppges de skiften där åtgärden genomförs. Skiftenas areal kan variera från år till år beroende på odlingsplanen, men åtgärderna måste genomföras på minst [10] procent av arealen för trädgårdsgrödor eller potatis. Stödet kan betalas bara för den täckta odlingsarealen. Om täckmaterialet är organiskt, kan det inte användas för att uppfylla villkoren i åtgärden Tillförsel av organiskt material. En täckt odlingsareal med fleråriga trädgårdsgrödor kan räknas in i minimikraven för åtgärden växttäcke vintertid. Åtgärden kan inte väljas för skiften där kummin odlas. 4.3 Skiftesvisa åtgärder som främjar den biologiska mångfalden i miljöåtaganden Användning av alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsgrödor Mål och väntade effekter Målet med åtgärden är att minska användningen av växtskyddsmedel genom att öka användningen av mera avancerade biologiska och mekaniska bekämpningsmetoder och bekämpning som avpassas exakt efter behovet. Stödtagaren bör använda sådana hjälpmedel för uppföljning av bekämpningen som lämpar sig för växtslaget eller en motsvarande metod för att följa upp den alternativa bekämpningen. Utgående från uppföljningen förbinder sig stödtagaren att för bekämpningen använda något biologiskt eller mekaniskt bekämpningsmedel som lämpar sig för grödan eller skadegöraren i fråga antingen ensamt eller i kombination med kemiska bekämpningsmetoder. Stödtagaren väljer ändamålsenliga bekämpningsåtgärder med hänsyn till grödan. För varje skifte kan bara en bekämpningsåtgärd väljas. Alternativen är följande: o Användning av rovorganismer på bärodlingsskiften o Biologisk bekämpning av gråmögel på bär med hjälp av en svampprodukt som sprids av bin o Skadebekämpning på grönsaksodlingar med hjälp av insektnät o Bekämpning av sjukdomar och skadeorganismer med svamp-, bakterie- och nematodpreparat och andra liknande preparat o Användning av odlingstunnlar o Ogräsbekämpning genom svedning, ångbehandling eller varmvattensbehandling Åtgärden kan väljas av gårdar som odlar grödor för vilka det finns en alternativ bekämpningsmetod som berättigar till stöd: Åtgärden kan inte väljas av gårdar som har ett åtagande om ekologisk produktion. Stödtagaren förbinder sig att under åtagandeperioden på 5 år använda alternativa bekämpningsmetoder. I den stödansökan som lämnas på våren uppges de skiften där åtgärden genomförs. Skiftenas areal kan variera från år 17

18 till år beroende på odlingsplanen, men åtgärderna måste genomföras på minst [15] procent av arealen för trädgårdsgrödor. Stöd kan betalas endast för den areal där dessa grödor odlas Odling av ursprungsväxter Åtgärder och krav Stöd kan betalas för odling av lantsorter, gamla hotade handelssorter och modifierade stammar av handelssorter av foderväxter, spannmål, rotsaker, utsädespotatis, oljeväxter, fiberväxter och grönsaker. Ett villkor för att stödet ska betalas är att sorten finns bland ursprungssorterna på Finlands nationella sortlista. Livsmedelssäkerhetsverket Evira sköter registreringen av växtstammar och utför sortundersökningar och äkthetsgranskningar åt odlaren (se avsnitt 6.2 genbank). Mål och väntade effekter Målet är att främja in situ-skyddet av en del av det finska kulturarvet och det genetiska materialet hos uthålliga lantsorter och gamla hotade handelssorter som har anpassat sig efter det nordliga finska klimatet. Detta sker genom att stödja definiering och underhållsodling av foderväxter, spannmål, rotsaker, utsädespotatis, oljeväxter, fiberväxter och grönsaker. Genom åtgärden kan man även stödja lokal fröförsörjning för småskalig produktion av specialgrödor och användningssätt som är förknippade med lantsorter och gamla handelssorter samt utveckling av specialprodukter. Systemet bidrar till att stödja Finlands internationella åtaganden när det gäller att bevara den biologiska mångfalden i jordbruket och de organismer som är beroende av detta. Stöd kan betalas för underhållsodling av lantsorter, gamla hotade handelssorter och modifierade stammar av handelssorter av foderväxter, spannmål, rotsaker, utsädespotatis, oljeväxter, fiberväxter och grönsaker. För detta upprättas åtaganden. För att ett åtagande ska kunna godkännas måste det vara fråga om en lantsort eller lantstam eller en hotad gammal handelssort som morfologiskt eller till sin fenotyp skiljer sig från andra sorter. Innan åtagandet godkänns måste stödtagaren få ett beslut om upprätthållande av sorten från Evira, som ansvarar för sortundersökning eller bestämning av sortäkthet och registreringen av sorter enligt en praxis för sortbeskrivningar som grundar sig på anvisningar från den internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV). Den som upprätthåller en ursprunglig växtsort åläggs att sörja för att sorten bibehålls så att den överensstämmer med sortbeskrivningen eller förändras enbart som en följd av naturligt urval och för att det finns levande frön av sorten så länge registreringen av sorten är i kraft. Som en tillräcklig mängd frön anses en sådan mängd att sorten kan börja användas för produktion utan att dess ursprungliga egenskaper har förändrats. Det fröparti som upprätthållaren lagrar kallas underhållsparti, och det bildas av frön som är så god kvalitet som möjligt. Underhållspartiet förnyas när det tar slut eller när frönas grobarhet sjunker. (Evira rekommenderar att underhållspartiet ska vara så stort att det motsvarar två års behov av frön.) Dessutom upprätthåller upprätthållaren en fil där det är möjligt att kontrollera läget i fråga om underhållet. Evira övervakar underhållet. Upprätthållaren ska på begäran skicka Evira prover på sorten. Stödtagaren uppger årligen på vilka skiften åtagandeväxten odlas med hjälp av växtkoden. Vid fröodling ska årligen minst 1 ha besås, och ersättning kan betalas för högst 1 ha (utom grönsaker, där arealen är [5] ar). Stödtagaren får själv periodisera fröodlingsarean under avtalsåren (minst 5 ha/5 år). Vid underhållsodling betalas ersättning för högst [10] hektar. [lägre stödnivå] Åtagandeperioden är 5 år. Efter det är det möjligt att fortsätta 1 2 år eller söka ett nytt femårigt åtagande. 18

19 Åtgärden kan tas med i åtagandet bara om sorten finns bland de godkända ursprungssorterna i Finlands nationella sortlista. 5 Skiftesvisa miljöavtal Avtalen gäller i huvudsak områden som inte ingår i åkermarken. 5.1 Skiftesvisa avtal som främjar kontrollen av avrinningsvatten Skötsel av våtmarker Mål och inriktning Åtgärden förbättrar tillståndet i sjöar och vattendrag som påverkas av jordbruket lokalt och inom avrinningsområdet, och den minskar belastningen orsakad av näringsämnen, fast material och försurande kemikalier som sköljs ut i Östersjön. Naturligt slingrande fåror, översvämmande områden, översvämningsterrasser och åkrar och stora våtmarker eller kedjor av små våtmarker främjar vattenskyddet i områden med vattensystem som belastas av jordbruket genom att göra vattenflödet jämnare och hålla kvar fast material och fosfor som är bunden till detta. När vegetationen tas bort avgår lösligt kväve och löslig fosfor. Från våtmarkerna avgår kväve även till atmosfären. Våtmarkerna kompletterar vattenskyddsåtgärderna på åkrarna i strävan efter att minska belastningen från jordbruket. Lokalt kan våtmarkerna ha stor betydelse i samband med åtgärder för att förbättra havets, sjöarnas och vattendragens ekologiska status. Åtgärden främjar mångfalden i naturen och landskapet i jordbruksområden i och med att de våta biotoper som minskat i åkerområden på grund av dränering igen ökar i omfång. Våtmarker och dikesfåror som liknar naturliga avrinningsfåror bidrar till en mångsidigare livsmiljö i odlingsområdena och skapar omväxling i landskapet. Artrikedomen i jordbruksområdena blir större, antalet individer växer och vilt-, fiske- och kräftnäringen påverkas gynnsamt. Åtgärden genomförs på sådana avrinningsområden för sjöar och vattendrag, som har identifierats till exempel i vattenförvaltningsplanerna och där åtgärden i betydande grad och på ett ändamålsenligt sätt kan minska den belastning som jordbruket orsakar på sjöar och vattendrag och/eller öka naturens mångfald i jordbruksområdena samt främja vilt-, fiske- och kräftnäringarna. Inriktningen av åtgärden och stödet till den grundar sig på en behovsprövning som utförs av NTM-centralen. När ändamålsenligheten hos ett objekt och dess skötselplan i en ansökan bedöms beaktas målen för vattenskyddet och/eller mångfalden i jordbruket, skötselns kostnadseffektivitet samt begränsningar som anges nedan. Våtmarker är permanent vattensjuka, medan översvämningsområden kanske är täckta av vatten bara en del av året. De håller kvar fast material och näringsämnen, fungerar som bo- och födomiljö för bland annat fåglar och bidrar till en större mångfald i jordbrukslandskapet. Till våtmarker och tillfälligt översvämmade områden [bör definieras] hör skyddsområden som är tillräckliga med hänsyn till skötseln. Skötselåtgärder för våtmarker ska genomföras enligt en godkänd plan. Till de årliga skötselåtgärderna kan bland höra borttagning slam, underhåll av dammar och avrinningsfåror, slåtter av områden vid randen av våtmarker och avrinningsfåror och bortforsling av växtavfall. Slåtteravfallet kan återvinnas. Vid skötseln av naturenliga avrinningsfåror sköter man strukturer som bromsar flödet samt kantzonerna, till exempel genom att se till att eventuella översvämningsterrasser är öppna. Avtalsområdet får användas som bete om detta inte 19

20 inverkar negativt på mångfalden i naturen eller på vattenskyddet. Vid betesdrift måste erosion förhindras. Över skötseln av en våtmark ska dagbok föras. Åtgärderna får inte heller medföra olägenheter utanfår det område där de genomförs, till exempel så att dräneringen av åkrar som brukas påverkas negativt. Åtgärderna får inte medföra negativa följder för Natura 2000-områden, arter som listas i bilaga 2, 4 eller 5 till habitatdirektivet, arter som listas i bilaga 1 till fågeldirektivet, utrotningshotade djur eller hotade naturtyper. Förutom att den främjar vattenskyddet och mångfalden i naturen kan en våtmark även fungera som en reservoar för bevattningsvatten, som en plats för uppfödning av fisk och kräftor på naturlig föda och som friluftsområde. Avtalet ska gälla en våtmark, ett tillfälligt översvämmat område eller en vattenfåra som satts i naturenligt skick där skötselåtgärderna utförs samt kantzoner som är tillräckliga med hänsyn till skötseln. Avtalstiden är 5 år. Skötseln ska vara ägnad att minska belastningen på vattensystemen från jordbruket och/eller öka mångfalden av livsmiljöer i jordbruksområden med ensidig natur. Genom åtgärden kan man inte finansiera enbart bevattningsreservoarer eller återställning av torrlagda sjöar och träsk och inte heller objekt där avrinningsvattnet nästan enbart kommer från andra marker än jordbruksmark. Åtgärden kan genomföras på våtmarker som - som har anlagts med hjälp stöd för icke-produktiva investeringar åren (statsrådets förordning 185/2008), - som har anlagts med hjälp av stöd för våtmarksinvesteringar , - för vilka det har funnits ett giltigt avtal om specialstöd för skötsel av en mångfunktionell våtmark enligt statsrådets beslut (760/1995) eller statsrådets förordning (644/2000 eller 366/2007), - för vilka det har funnits ett giltigt avtal om specialstöd för främjande av naturens och landskapets mångfald på en liten våtmark eller en tidvis översvämmad åker grundat på statsrådets beslut (760/1995) eller statsrådets förordning (644/2000 eller 366/2007) eller - som uppfyller villkoren för stöd för våtmarksinvesteringar Genom åtgärden kan man även anlägga och sköta små våtmarker, överfallsdammar och tillfälligt översvämmade åkrar. Stöd kan beviljas odlare, registrerade föreningar och dikningssammanslutningar. 5.2 Skiftesvisa avtal som främjar mångfalden i naturen samt landskapet Skötsel av mångfalden i jordbruksnaturen och av landskapet Mål och inriktning Syftet med åtgärden är att systematiskt upprätthålla och främja mångfalden i naturen samt landskapsvården i jordbruksmiljön. Genom åtgärden sörjer man för de livsmiljöer i jordbruksområdena som kräver skötsel, artmångfalden i jordbruksområdena samt landskapsvärdena i områden med de värdefullaste odlingslandskapen. Stöd kan beviljas för kulturbiotoper, naturbeten, skogsremsor och kantzoner vid åkermark som har mångsidiga naturvärden eller betydande landskapsvärden, främjande av utrotningshotade arter i jordbruksmiljön, fornminnen i jordbruksmiljön och vård av kulturarv som sammanhänger med långvarig markanvändning. Dessutom kan man använda åtgärden för att sammanjämka åkerbruket med fåglarnas matförsörjning på betydande mat-, flytt- och rastplatser för fåglar. Åtgärden ökar också rekreationsvärdena i landsbygdens landskap. 20