Svenska kulturfondens verksamhetsplan 2014

Transkript

1 Svenska kulturfondens verksamhetsplan 2014 Vision På svenska. I Finland. Svenska kulturfonden vill, som en fond på nordisk toppnivå, skapa ett öppet och inkluderande samhälle där alla har rätt och tillgång till högklassig och mångsidig utbildning och kultur på svenska. Uppdrag Svenska kulturfonden arbetar med förnyarens engagemang, sakkunskap och mod för att stärka det svenska språket i Finland genom stipendier och understöd för utbildning, kultur och identitetsstärkande verksamhet. Svenska kulturfonden grundades 1908 av Svenska folkpartiet i Finland (SFP)och består idag av ca 480 fonder, tillkomna genom testamenten och gåvor från privatpersoner, samfund och företag. Svenska kulturfondens kapital ägs och förvaltas av Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS). Avkastningen utdelas av Stiftelsen för utbildning och kultur på svenska i Finland, vars förtroendeorgan tillsätts av SFP. I verksamheten använder stiftelsen benämningen Svenska kulturfonden. Utdelningen av bidrag sker i enlighet med de olika fondernas testamentsvillkor och med respekt för donatorernas vilja. Information om fondens organisation och förvaltning finns på adressen Vi följer god stiftelsepraxis i enlighet med de principer som Delegationen för stiftelser och fonder uppgjort ( Vi betonar öppenhet och tydlighet och arbetar med klara anvisningar och bedömningsprinciper, ett lättillgängligt ansökningssystem och en öppen kommunikation. Vi agerar etiskt, rättvist, sakkunnigt och professionellt. Jämlikhet och jämställdhet i förvaltningen är en självklar utgångspunkt i verksamheten. Vi samarbetar med andra fonder, föreningar och stiftelser kring frågor som tangerar våra verksamhetsområden. Vi samarbetar också med en rad europeiska fonder och fonden är medlem i centralorganisationen European Foundation Centre. Vi stöder en rad projekt med en nordisk dimension och kommer under 2014 att ännu starkare än tidigare prioritera nordiskt samarbete. Under verksamhetsåret kartläggs möjligheterna till att utöka nordiskt samarbete inom våra olika verksamhetsområden. Vi strävar efter ett tätare samarbete med andra fonder i Norden och fungerar gärna som en brobyggare mellan det övriga Norden och Finland. 1. Verksamhet Kulturfonden vill öka förståelsen för värdet av att leva i ett land med två nationalspråk. Målet är att berika och utveckla det svenska, stödja det svenska språkets samhällsbärande ställning och utveckla kunnande, kompetens och kreativitet inom kultur och utbildning. Vi prioriterar regionöverskridande verksamhet och inkluderande verksamhet och projekt som främjar integration mellan de olika språkgrupperna i landet. 1

2 Vi sammankallar till diskussioner kring aktuella frågor, arrangerar seminarier och konferenser och initierar utredningar som ger underlag för diskussioner och beslut. Vi uppmuntrar till samhällsdebatt om frågor som berört livet på svenska i Finland. Fondens strategiarbete. Hösten 2012 inledde vi ett omfattande strategiarbete för att skapa en gemensam vision och en solid grund för framtida verksamhet och dra upp strategiska linjedragningar för åren Våra förtroendevalda och tjänstemän har aktivt deltagit i arbetsprocessen, som inkluderat bl.a. en omvärldsanalys, enkäter, rapporter och diskussioner. Arbetet görs i samråd med externa konsulter. Fokus under år 2014 ligger på organisation och kommunikation. Strategiska program. Under processen har tre strategiska insatsområden identifierats och följande strategiska program för utbildning, kultur och det svenska spåket planeras under de kommande tre åren: ett program med särskild inriktning på gymnasiet, ett program med särskild inriktning på teaterfältet och ett program som fokuserar på att stärka det svenska språkets livskraft bland de unga. En närmare presentation av programmen följer under kapitel 3. Utöver de strategiska programmen erbjuder vi stipendier och bidrag i samma omfattning som tidigare. Stipendier och bidrag. Privatpersoner, fria arbetsgrupper och organisationer kan ansöka om bidrag för enskilda projekt. Organisationer kan också söka bidrag för fortlöpande verksamhet. Professionella kulturarbetare och konstnärer kan ansöka om arbetsstipendium. Kanslipersonalen hjälper till att utveckla projektidéer och tar också initiativ till projekt. Förutom de stipendier och bidrag som lediganslås årligen i november kan bidrag sökas för vissa specifika ändamål under året. Fondens styrelse har dessutom möjlighet att bevilja bidrag för större projekt, som bereds i samråd med ombudsmännen. Vi behandlar årligen ca ansökningar. Alla ansökningar som lämnas in under den ordinarie ansökningstiden i november genomgår en omfattande granskning. Ansökningarna bereds av kansliets tjänstemän i samråd med utomstående sakkunniga. Därefter behandlas förslagen både i styrelsen och i delegationen. I urvalsprocessen deltar förutom de 54 förtroendevalda också drygt 30 utomstående sakkunniga, som byts regelbundet. De bidrag som delas ut fortlöpande under året bereds av två tjänstemän tillsammans. Pris. Vi delar ut pris i samband med de årliga utdelningsfesterna. Fredrika Runeberg-stipendiet för samhällsmoderlig insats delas ut tillsammans med Marthaförbundet, Svenska Folkskolans Vänner och Svenska kvinnoförbundet. Dessutom premierar vi lärare i språkbadsenheter och svensklärare i finska skolor i samarbete med OKKA-stiftelsen. Investeringar. Vi kan i enstaka fall finansiera fastighetsprojekt av allmännyttig karaktär via Fonden för kultur- och utbildningsinvesteringar. Kommunikation En utgångspunkt för vår verksamhet är öppenhet och transparens. Vi för en kontinuerlig dialog med aktörer inom kultur och utbildning. Det stora antalet förtroendevalda i våra fem förtroendeorgan garanterar en god förankring i det svenska och tvåspråkiga Finland. Efter varje styrelsemöte ges pressinformation om beslut av allmänt intresse. På vår webbplats finns listor på bidragsmottagare och allmän information om verksamheten och där kan man beställa våra publikationer. Information om stipendier och bidrag finns också i tryckt form. Vårt webbaserade ansökningssystem möjliggör 2

3 kommunikation med de sökande under processens gång och ansökningssystemet utvecklas kontinuerligt utgående från användarnas önskemål. Verksamheten presenteras också i en årsbok. Jubileumsåret Finland 100 år. Finland firar 100 år som självständig nation år Vi medverkar både som finansiär och genom att aktivt uppmuntra olika aktörer till engagemang. Fondens direktör Leif Jakobsson är medlem i jubileumsårets styrelse som har huvudansvaret för planering, beredning och genomförandet av programmen under jubileumsåret. Vi deltar i två stora projekt som är förknippade med jubileumsåret - det nya barnsjukhuset i Mejlans och centrumbiblioteket på det gamla bangårdsområdet i centrala Helsingfors. Tanken är att vi under jubileumsåret också initierar ett större utbildningsprojekt. 1.1 Det svenska språket Det svenska språket är utgångspunkten för all den verksamhet som Svenska kulturfonden har i uppdrag att stödja. Fonden vill bidra till att svenskan är ett levande språk som används på alla områden i livet. Samarbete. Vi stöder verksamhet som syftar till att stärka samarbetet mellan olika aktörer, verksamhet som främjar den svenskspråkiga befolkningens intressen och initiativ som ökar förståelsen för det svenska. Vi prioriterar regionöverskridande och inkluderande aktiviteter som främjar samförstånd och integration. Svenska samhällsfunktioner. Stat och kommun har ansvar för och upprätthåller en stor del av de svenska strukturerna i Finland. Förändringarna inom kommunsektorn aktualiserar frågan om hur man tryggar en fungerande tvåspråkighet i framtiden. Vi har beredskap att initiera och stödja utredningar och projekt som tar fram strategier som garanterar att svenskan i framtiden är ett språk som lever, utvecklas och fungerar i alla sammanhang i vårt land. Vi stöder initiativ som har som mål att skapa starka strukturer för det svenska. Samförstånd mellan språkgrupper. Vi stöder projekt som ökar samförstånd mellan finsk- och svenskspråkiga, t.ex. i skolor, föreningar och körer. Vi stöder också projekt som främjar samarbete mellan det svenska och andra språkgrupper i vårt land och projekt som skapar språkförståelse i Norden. Ung på svenska. Ett treårigt program för strategiska satsningar för ungdomar som möjliggör ett liv på svenska utanför skolan och hemmet inleds 2014 (se kapitel 3). 1.2 Konst och kultur Svenska kulturfonden verkar för ett mångsidigt och tillgängligt utbud av kultur på svenska i Finland. Ett dynamiskt konst- och kulturliv kräver satsningar på både amatörer och professionella. En högklassig utbildning och fortbildning ger framgång inom konstområdet både på den nationella och på den internationella konstscenen. Nordiska kontakter berikar den språkliga miljön och kulturutbudet. Verksamhet för och med barn och unga prioriteras inom hela konst- och kulturområdet. Föreningar och organisationer bidrar till att skapa samhörighet och Kulturfonden vill stödja och utveckla deras verksamhetsmöjligheter. 3

4 Strategisk satsning på teaterkonst. Vi medverkar till ett högklassigt och tillgängligt utbud av teaterkonst på svenska i Finland. Ett treårigt program för teaterkonst inleds 2014 (se kapitel 3). Programmet utgår från frågor som aktualiserats i rapporter och diskussioner. Specialprogrammen finansieras med extra medel och ett brett utbud av scenkonst stöds i samma omfattning som tidigare år. Arbetsstipendier och projektbidrag. Arbetsstipendier (1-3 år) ger professionella konstnärer, kritiker, kulturjournalister och andra kulturförmedlare en möjlighet till eget konstnärligt arbete. Projektbidrag kan sökas av organisationer, fria arbetsgrupper och privatpersoner. Tvärkonstnärliga och regionöverskridande projekt uppmuntras. Vi inbjuder konstnärer och kulturarbetare till gemensamma träffar för att diskutera kulturpolitiskt angelägna frågor. Artist in Residence-verksamheten stöds på olika håll i Svenskfinland. Enskilda konstnärer, kuratorer och arbetsgrupper kan få resebidrag för residensvistelser utomlands. Vi understöder finlandssvenska konstnärers vistelse vid konstnärskolonin i Grez-sur-Loing i Frankrike, i Finlandshuset i S:t Petersburg och i Villa Karo i Benin. Vi beviljar också treåriga arbets- och vistelsestipendier vid Villa Snäcksund i Ekenäs. Fortbildning. Konstnärer som avslutat sin egentliga utbildning kan ansöka om lärlingsstipendier för att förkovra sig under ledning av en etablerad konstnär inom samma område. Nyutexaminerade inom museisektorn kan få stipendium för att arbeta under professionell ledning vid ett utländskt museum. Kulturarbetare, konstnärer och journalister kan få understöd för kortare kompetenshöjande studieresor. Framstående konstnärer och kulturarbetare kan få stipendier för studier vid internationella spetsenheter. Kulturarv och hembygdsarbete. I Svenskfinland finns många intressanta kulturmiljöer som huvudsakligen är statens, kommunens eller privata ägares ansvar. Vi kan ge mindre bidrag för projekt med en bred finansiering, huvudsakligen för egenfinansieringsandelar i EU-projekt. Frivillig hembygdsverksamhet kan få bidrag för verksamheten och för specialsatsningar. Professionella museer och arkiv kan få stöd för pedagogiska satsningar och EU-projekt. Digitalisering. Digitaliseringen av de samlingar som finns i arkiv och museer är en nationell fråga. För att stödja den finlandssvenska musei- och hembygdssektorn arrangeras diskussioner och seminarier med avsikt att utveckla specialprojekt i samråd med andra aktörer. Organisationer kan få bidrag för projekt med inslag av digitalisering som ökar tillgängligheten, t.ex. i samband med utställningar och andra synliga evenemang. Materialet ska vara av allmänt intresse och projektets resultat ska vara allmänt tillgängligt. Kultur för alla. Festivaler, hembygdsdagar och andra kulturevenemang understöds och vi stöder både etablerade och nya koncept. Kulturkarnevalen för skolelever stöds varje år. En utredning om festivalernas publik blir klar under året. Aktörerna inbjuds till ett gemensamt seminarium för att diskutera samarbetsmöjligheter. Projekt som underlättar integration och tillgänglighet uppmuntras. Genom Kultur i vården stöds småskaliga kultursatsningar inom social- och hälsovårdssektorn. Projektbidrag kan ges för konst- och kulturprojekt som ökar tillgängligheten och utsatta gruppers möjligheter till kulturupplevelser. Kultur i skolan, Kultur på dagis och Kultur på eftis engagerar enskilda kulturarbetare för verkstäder inom olika konstområden. Konstnärsgrupper som besöker skolor och daghem kan ansöka om projektbidrag i november. 4

5 Kulturutbyte och -export. Vi stöder både enskilda konstnärer, grupper och institutioner som reser till andra länder för att förkovra sig och presentera sina verk. Vi stöder turnéverksamhet och ser gärna att grupper och institutioner bjuder in meriterade gästkonstnärer. Kulturprojekt som erhåller nationella exportbidrag kan få bidrag. Litteratur och journalistik. Vi välkomnar ordkonstprojekt som stärker läsande, berättande och skrivande. Genom Kultur på bibban uppmuntras folkbiblioteken att ordna mångsidigt kulturprogram på svenska. Författarbesök i skolor stöds bl.a. genom Läscentrum. Den finlandssvenska bokkatalogen utges årligen i samarbete med Föreningen Konstsamfundet. Tidskrifter med kulturinnehåll kan ansöka om bidrag i november. Finlandssvenska journalister kan ansöka om resebidrag för kompetenshöjande studieresor och utlandsvistelser. Vi stöder journalist- och fotostuderandes obligatoriska praktik vid tidningsredaktioner. I samarbete med Föreningen Konstsamfundet beviljas journalister både från Finland och Sverige stöd för fortbildning och språkbad på tidningsredaktioner i Sverige respektive Finland. Vi deltar också i finansieringen av ett flerårigt litteraturexportprojekt som genomförs av Informationscentralen för Finlands litteratur FILI och som kulminerar i Bokmässan i Frankfurt Normal förlagsverksamhet stöds inte men enskilda projekt som är särskilt intressanta ur vår synvinkel kan stödas. Musik. En kartläggning av det finlandssvenska körfältet blir klar under året. Med utredningen som grund arrangeras diskussionstillfällen om körfältets behov och potential. Vi understöder Finlandssvenska Instrumentfonden vid Musikhuset i Jakobstad som lånar ut instrument till speciellt begåvade unga musiker. Vi samarbetar också med Suomen Kulttuurirahasto kring deras nationella instrumentbank med kvalitetsinstrument för våra främsta professionella musiker. Visuell konst. Finlandssvenska konstnärer stöds genom arbetsstipendier och projektbidrag. Stiftelsen Pro Artibus bär ett särskilt ansvar för att bevaka och utveckla den visuella konsten i Svenskfinland. Det sker genom genom publikarbete, utställningsverksamhet och inköp av konstverk. Stiftelsen får ett årligt verksamhetsbidrag. Ett flerårigt specialprojekt för illustratörer presenteras i samband med Bokmässan i Frankfurt Film och tv. Vi stöder finlandssvensk film- och tv-produktion. Utöver manus- och planeringsstöd beviljas också produktionsstöd, som gör det lättare att få annan finansiering. I samarbete med Finlands Filmstiftelse och Yle Fem arrangeras en tävling för nya kortfilmer på svenska. Scenkonst. Institutionsteatrar kan få stöd för projekt och specialsatsningar. Dans- och teatergrupper kan ansöka om verksamhetsbidrag. Vi stöder också turnéverksamhet och uppmuntrar till samarbetsprojekt. En utredning av teaterpubliken genomförs och under åren görs en strategisk satsning på teater, se närmare i kapitel Utbildning och forskning Kulturfonden vill medverka till att den svenska utbildningen och forskningen är högklassig och framgångsrik. Kulturfonden stöder projekt inom hela utbildningsområdet från småbarnsfostran till högskoleoch universitetsutbildning. Hög kvalitet i utbildningen är en förutsättning för svenskan som ett levande språk och för en livskraftig svensk identitet och verksamhet. Initiativ som är avsedda att utveckla utbildningen och forskningen över region- och språkgränser prioriteras. 5

6 Stat och kommun har ansvar för och upprätthåller största delen av utbildningen. Statligt eller kommunalt stöd ska alltid utnyttjas i första hand Utbildning Strategisk satsning på gymnasiet. Vi arbetar för att den svenska gymnasieutbildningen är högklassig och framgångsrik. Ett treårigt program för gymnasiet inleds 2014 (se kapitel 3). Programmet utgår från de utredningar och projekt med fokus på gymnasiet som vi tagit initiativ till under de senaste åren. Specialprogrammen finansieras med extra medel och påverkar inte övriga bidrag till utbildningsfältet. Starka svenska strukturer. Vi stöder initiativ som har som mål att skapa starka svenska strukturer som säkerställer ett högklassigt utbildningsutbud. Kartläggningar av den svenska skolan. Satya Brinks utredning Jämlikhet och resultat som behandlar de svenskspråkiga elevernas PISA-resultat i läsning är utgångspunkt för en föreläsningsserie som arrangeras i regionerna under våren Våren 2014 presenteras resultaten av PISA 2012, som vi varit med om att finansiera. Resultatet ger underlag för kommande satsningar inom den grundläggande undervisningen. En kartläggning av gymnasisternas studieväg från gymnasiet till högskolor och universitet kommer att beställas. En utredning om den grundläggande yrkesutbildningen planeras. Rekrytering. Vi stöder fältpraktik- och auskultantstipendier för lärarstuderande som ett led i satsningen på rekryteringen av lärare i dagvård och utbildning. Lärarfortbildning och kompetensutveckling. Fortbildningsarrangörer kan ansöka om stöd för kompetenshöjande projekt. I år välkomnas särskilt initativ gällande fortbildning inom mediekunskap och informationshantering. Lärare kan söka stöd för behörighetsgivande fortbildning i november. Lärare kan också ansöka om resestipendium för kompetenshöjande kurser och konferenser, förutsatt att arbetsgivaren deltar i kostnaderna. En fortbildning som fokuserar på finlandssvensk gemenskap och delaktighet planeras i samråd med olika aktörer. Fortbildningen riktar sig till lärare inom hela utbildningskedjan från dagvård till universitet. Likaså planeras en fortbildning om e-lärande. Språkstimulans och läsglädje. En satsning på handledning i fråga om språkstimulans och läsglädje planeras. Daghem och skolor kan ansöka om stöd för egna språkstödjande och språkstimulerande projekt. Ett samarbetsprojekt för skolbibliotek som leds av Utbildningsstyrelsen startar. Läromedel. Kulturfonden, Föreningen Konstsamfundet, Lisi Wahls Stiftelse för studieunderstöd och Svenska folkskolans vänner beviljar i samråd stöd till läromedelsproducenter. Stöden gäller grundläggande utbildning, andra stadiet och yrkeshögskolor. Ett projekt som sammanför läromedelsredaktörer, författare och journalister för att utveckla läromedlen i en mera användarvänlig riktning planeras. Språköar. Daghemmen och skolorna på de s.k. språköarna har hög prioritet. Vi stöder tillsammans med andra fonder och stiftelser både projekt inom undervisningen och olika fastighetsprojekt med syfte att stärka samverkan mellan dagvård och undervisning på svenska. För tillfället förs diskussioner med representanter för Svenska skolan i Lahtis. 6

7 Kultur i skolan, Kultur på dagis och Kultur på eftis Kultur i skolan, Kultur på dagis och Kultur på eftis engagerar enskilda kulturarbetare för verkstäder inom olika konstområden. Konstnärsgrupper som besöker skolor och daghem kan ansöka om projektbidrag i november. Kolumntävling. Vi ordnar för tredje gången i samarbete med Svenska modersmålslärarföreningen i Finland en skrivtävling i form av en kolumntävling för elever i gymnasiet och yrkesutbildningen. Studier, utbyte och praktik. Vi erbjuder gymnasister årligen två ettåriga elevplatser inom allmänundervisningen och två tvååriga elevplatser inom IB vid Scandinavian School of Brussels i Belgien. Gymnasister kan söka stipendium för tvååriga IB-studier vid en United World College-skola. Vi beviljar också stipendier för praktik vid ett antal internationella organisationer och finländska kulturinstitut. Svenska studiefonden som upprätthålls av Kulturfonden, Brita Maria Renlunds stiftelse, Föreningen Konstsamfundet, Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd och Svenska Folkskolans vänner beviljar högskolestuderande stipendier för studier och praktik, främst utomlands (se Studiefonden beviljar också stipendiemedel till gymnasier, yrkesläroanstalter på andra stadiet och folkhögskolor. Internationell spetsutbildning. Konst- och kulturutövare kan beviljas stipendier för studier vid internationella spetsenheter. Studieresor. Skolklasser eller grupper av studerande kan i november ansöka om bidrag för studieresor som har en klar anknytning till undervisningen och/eller är en del av ett utbyte mellan skolor. För årskurserna 7-9 i den grundläggande utbildningen prioriteras Norden och Östersjöområdet och för gymnasiet och yrkesutbildningen övriga Europa. Verkstäder för unga. Vi stöder verkstäder och projekt för ungdomar som avbryter sina studier eller blir utan studieplats. Personal inom ungdomsverkstadssektorn kan ansöka om resestipendium. Svenska för finskspråkiga. Största delen av det bidrag vi ger till insatser för svenskan i finska skolor administreras av projektet Svenska nu. Genom en specialfond ges bidrag för undervisning i praktisk svenska i handel- och vårdutbildningar. Vi ordnar årligen i samarbete med Svensklärarna i Finland rf en uppsatstävling för finskspråkiga abiturienter. Svensklärare i finska skolor kan också ansöka om resestipendium. Språkbad. Språkbadsdaghem och språkbadsklasser i finska skolor kan få stöd för olika projekt. De kan också ansöka om stöd för Kultur i skolan och Kultur på dagis. Språkbadslärare kan ansöka om resestipendium. Möten över språkgränsen. Samarbete mellan svenska och finska skolor stöds. Vi prioriterar gymnasiesamarbete, kurser som görs tillgängliga för elever i svenska respektive finska gymnasier genom gemensamt kursutbud. Integration. Vi välkomnar initiativ som främjar integration på svenska. 7

8 1.3.2 Forskning Stipendier och bidrag. Kulturfonden stöder studier för doktorsexamen och olika forskningsprojekt. Ett doktorandstipendium uppgår till max Alla ansökningar för forskningsändamål bedöms utgående från forskningsplanens kvalitet. Stöd för forskning i humaniora, samhällsvetenskaper och pedagogik förutsätter att forskningen har en relevans för det svenska i Finland. Stöd till naturvetenskaper och medicin beviljas i enlighet med vissa specialfonders stipulationer. Vi utreder förutsättningarna för en ny stödform för pedagoger som forskar utgående från sin egen undervisning. Samarbete gällande postdocforskning och professorers forskningsledighet. Ett omfattande samarbete mellan ett stort antal finländska fonder och stiftelser inleddes 2010 genom Stiftelsernas postdoc-pool ( ) och som pågår till Syftet är att nydisputerade doktorer kan söka finansiering för forskningsarbete utomlands. Stiftelsernas professorspool grundades 2012 och kommer att fortsätta verksamheten till Avsikten är att professorer kan söka stöd för att kunna frigöra sig från administrationsuppdrag och ägna sig helt åt forskning under ett år ( 2.4 Föreningar och annan medborgaraktivitet Svenska kulturfonden vill uppmuntra till medborgaraktivitet och bidra till ett dynamiskt förenings- och organisationsliv på svenska i Finland. Samarbetsprojekt och projekt som innebär en förnyelse inom föreningsverksamheten prioriteras. För återväxtens skull är det viktigt att barn och unga engageras. Förenings- och annan medborgaraktivitet skapar samhörighet, främjar delaktighet och bidrar till mångfald i det svenskspråkiga kulturutbudet. Fonden beviljar gärna stöd för evenemang som samlar deltagare från hela Svenskfinland och för projekt som främjar invandrares deltagande i svenskspråkig förenings- och frivilligverksamhet. Förbundspaket. Med hjälp av ett årligt specialbidrag, ett s.k. förbundspaket, kan idag Finlands svenska 4H, Finlands Svenska Scouter, Finlands svenska Marthaförbund, Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige, Pohjola-Norden och Svenska pensionärsförbundet fördela bidrag för aktiviteter och projekt inom sina medlemsföreningar. Med undantag av ansökningar om bidrag för EU-projekt behandlar vi inga ansökningar från föreningar som får förbundspaket. Möjligheten att introducera förbundspaket för ytterligare föreningar och centralförbund utreds under året. Sociala ändamål. Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf. (SAMS) ansvarar i sin helhet för utdelningen av medel till det sociala fältet. Se Sport och idrott. Svensk- och tvåspråkiga idrottsföreningar stöds med hjälp av ett specialbidrag till Finlands Svenska Idrott. Se Specialstöd för webbtjänster. Vi erbjuder de finlandsvenska förbunden gratis bokföringstjänster, medlemsregister, e-post och andra webbtjänster som produceras av Kulturhuset Ab. 8

9 Digitalisering. Organisationer kan beviljas bidrag för projekt med inslag av digitalisering t.ex. i samband med utställningar och andra synliga evenemang. Materialet ska vara av allmänt intresse och projektets resultat bli allmänt tillgängligt. Föreningshus. Svenskspråkiga föreningar kan ansöka om renoveringsstöd för klart avgränsade arbetsmoment som kräver insats av yrkesmän. Ett renoveringsbidrag förutsätter att föreningen äger föreningshuset och att projektets investerings- och anskaffningskostnader finansieras på annat sätt. Ungdomsstipendier. Unga kan under året ansöka om bidrag för egna idéer och initiativ. Bidrag kan beviljas både enskilda ungdomar, arbetsgrupper (t.ex. elevkårer) och föreningsaktiva. 2 Strategiska program Program för gymnasiet Kulturfonden vill medverka till att den svenska gymnasieutbildningen är högklassig och framgångsrik. Ett treårigt program för gymnasiet inleds Det är en specialsatsning med extra finansiering som riktas in på frågor som lyfts fram i de rapporter och diskussioner som vi initierat under de senaste åren. Vi övertar inte i och med denna satsning det offentligas ansvar för gymnasierna. De övriga utbildningsstadierna stöds som tidigare. Förväntade resultat På kort sikt Bättre resultat inom de ämnen och ämneshelheter som utredningarna lyfter fram Skräddarsydd fortbildning för och handledning av lärare Lika möjligheter till IKT-baserad undervisning och en gemensam digital kursbricka för hela Svenskfinland. På lång sikt Ett brett utbud av högklassiga läromedel och moderna undervisningsmetoder Hållbart gymnasienät Tillgång till svenskspråkiga experter inom olika yrkesområden Bakgrund För en språkminoritet är en god utbildning ett livsvillkor och språket är fundamentet för hela utbildningskedjan. Gymnasieutbildningen är en del av den nationella utbildningsstrukturen. Målet är att ge studerandena allmänbildning och att bereda dem för högskolestudier. De svenskspråkiga gymnasisterna har rätt till jämlika studiemöjligheter i fråga om tillgänglighet, innehåll och kursutbud. Goda studentexamensresultat innebär en framgångsrik rekrytering till högskolorna vilket har en avgörande betydelse för en levande svenska inom arbetslivets olika områden. 9

10 Det nuvarande gymnasienätet har skapats på 1970-talet. Minskande årskullar, ojämn demografisk utveckling i vissa regioner, ekonomiska nedskärningar och krav på brett kursutbud har lett till diskussioner om behov av både intensifierat samarbete och samgång. För närvarande är läroplansgrunderna för gymnasiet under arbete och en digital studentexamen kommer att införas stegvis från och med Vi har fokuserat på olika frågor som gäller det svenska gymnasiet under perioden Den senaste utredningen är skolrådet emeritus Erik Gebers rapport Kan vi bli bättre (2013). Utredningen beställdes som ett komplement till projektet Studentexamen på lika villkor som utmynnade i Framtidsstrategi för de svenska gymnasierna i Finland (2012). Vi initierade år 2005 ett gymnasieprojekt i samråd med Utbildningsstyrelsen. Projektet resulterade i två publikationer: De svenska gymnasierna i Finland - en lägesanalys (Erik Geber och Catharina Lojander-Visapää, 2006) och Gymnasiets röst (Tom Gullberg, 2006). Utvecklingsområden som lyfts fram i de olika utredningarna kursutbudets omfattning och kvalitet ämneslärarutbildning (ämnesintegrering, metoder, handledarkompetens) och ämnesfortbildning (bl.a. i kemi, psykologi, religion, filosofi och geografi) skillnader i resultat mellan könen läromedelsutbud och -innehåll gymnasisternas framgång i fråga om studieplatser efter gymnasiet digital utveckling med betoning på det pedagogiska innehållet mediekunskap och informationshantering. samverkan (t.ex. nätbaserade distans- och flerformskurser, lärarsamarbete och studerandemobilitet) samarbete mellan svenska och finska skolor Program för teaterkonst Kulturfonden vill medverka till ett högklassigt och tillgängligt utbud av teaterkonst på svenska i Finland. Ett treårigt program för teaterkonst inleds Det är en specialsatsning som riktas in på frågor som aktualiserats i rapporter och diskussioner. Vi fortsätter samtidigt att stödja ett brett utbud av scenkonst i den normala utdelningen i samma omfattning som tidigare år. Förväntade resultat På kort sikt Flera föreställningar i olika genrer visas i regionerna Nya finlandssvenska pjästexter produceras och framförs Äldre pjästexter bearbetas och spelas Tillgång till högklassig fortbildning och praktik På lång sikt Nationellt och internationellt intresse för finlandssvensk dramatik 10

11 Bredare publikunderlag Bättre verksamhetsförutsättningar för scener och kulturhus Bredare arbetsmarknad för teaterarbetare Bakgrund Ett eget scenuttryck är en viktig beståndsdel i ett dynamiskt kulturliv på svenska i Finland. Högklassig teater förutsätter professionalitet, konstnärliga visioner och mod. Genom olika former av långsiktigt samarbete, fortbildning och mobilitet kan scenkonsten bli livskraftig och intressant även utanför Svenskfinland. Den samhälleliga diskussionen främjas genom att sätta upp finlandssvensk dramatik kring aktuella ämnen och återspeglas i nya texter. Välgjorda föreställningar stärker den språkliga identiteten, i synnerhet bland barn och unga. Teaterutbudet är ojämnt fördelat i Svenskfinland, med stor koncentration till huvudstadsområdet. En målsättning är att ge människor i alla åldrar god tillgång till finlandssvensk teaterkonst i hela Svenskfinland. Utvecklingsområden Efterfrågan på och intresset för finlandssvensk dramatik Kvalitet och kompetens inom hela teaterfältet Teaterfältets mobilitet och tillgänglighet Program Ung på svenska Kulturfonden vill medverka till att svenska vid sidan av finska är ett levande språk i ett Finland med två nationalspråk. Vi arbetar för att tvåspråkigheten ska ses som en resurs och en nyckel till framgång både bland svensk- och finskspråkiga unga. Ett av våra uppdrag är att stödja och stärka det svenska språket och dess ställning i Finland. För att förverkliga uppdraget fokuserar vi särskilt på målgrupper som är av strategisk betydelse för det svenska språket. Genom att initiera och stödja språkforskning och olika utredningar har vi skapat oss en bild av det svenska språkets ställning i landet. Barn och unga är en prioriterad målgrupp i vår verksamhet. Vi stöder ett stort antal projekt och aktiviteter som engagerar och samlar barn och unga på svenska. Dessutom stöder vi också svenska bland finskspråkiga via riktade insatser till den finska skolan, till språkbad och till svensklärare. För att främja samförståndet mellan olika språkgrupper i Finland kommer vi under åren via programmet Ung på svenska att göra en specialsatsning på strategiska projekt som riktar sig till barn och unga i åldern 0-13 i svenska språkmiljöer, i två/flerspråkiga miljöer och i finska språkmiljöer. Projekten ska ligga utanför skolans verksamhetsområde och fokusera på de ungas fritid. Naturliga kontaktytor mellan barn och unga från olika språkgrupper stärker de svenskspråkiga ungas språkliga och kulturella självkänsla och ger unga med andra hemspråk möjlighet att bekanta sig med det svenska i Finland. Förväntade resultat 11

12 På kort sikt Fler naturliga kontaktytor mellan olika språkgrupper i Finland Nätverk och modeller för möten mellan barn och unga från olika språkgrupper Ökat faktaunderlag om det svenska i Finland På lång sikt Stärkt språklig och kulturell självkänsla Ökad möjlighet till delaktighet i det finländska samhället oberoende av modersmål Ökad kännedom och intresse för det svenska i Finland Ökad förståelse för ett flerspråkigt och mångkulturellt samhälle 12