MILJÖRAPPORT enligt Miljöskyddsbalken. Gryaab 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖRAPPORT enligt Miljöskyddsbalken. Gryaab 2002"

Transkript

1 MILJÖRAPPORT enligt Miljöskyddsbalken Gryaab 2002 Avser: Avloppsreningsverket RYAVERKET och Slamavvattningsanläggning och bergrumsanläggning vid SYRHÅLA Gryaab Rapport 2003:1

2 Gryaab svarar för avloppsvattenreningen inom regionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Sedan Gryaabs tillkomst 1970, har miljövårdssatsningar på över 1 miljard kr gjorts i tunnlar och reningsverk. Detta har resulterat i att regionens vattendrag successivt har befriats från avloppsutsläpp och vattenmiljön i skärgården har förbättrats. Intern - och externrapporter 1993:3 Denitrifikation i en högbelastad aktivslamsystem. Försök: februari - maj :4 Göteborgs Kex AB: Provtagning och analys av utgående vatten :4 Deoxygenering i fluidiserad bädd - del :5 Nitrifikation i biofilm och fördenitrifikation i aktivt slam - pilotförsök på Ryaverket 1994:1 Gryaab, Miljörapport :2 Nitrifikation i biobädd - dess beroende av varierande flöde och ammoniumkoncentration 1995:1 Gryaab, Miljörapport :2 Tillförsel av metaller till Ryaverket, :3 Vattenverksslammets bidrag till föroreningshalterna i Ryaverkets slam 1995:4 Provtagningar i referensområden, Etapp 4, Sjukhus 1995:5 Lakvatten från slam 1996:1 Metallbidrag från en ledningsnät vid en tandläkarmottagning 1996:2 Gryaab, Miljörapport :2 Analyser av metallhalter i slam, jämförelser mellan 6 laboratorier 1996:4 Nitrifikation i biobädd, Dosering av ammoniumsulfat och natriumhydroxid. 1996:5 Attityd- och opinionsundersökning för Gryaab 1996, Jostat & Mr Sample 1996:6 Metallinnehåll i färgslam från en fasadrenovering 1996:7 Bakteriehalter i Göta Älvs mynning, september :1 Gryaab, Miljörapport :2 Vad finns i hyllorna? 1997:3 UV-Disinfection of Wastewater 1997:4 Vad häller dom i hinken? 1997:5 Stickprovtagning vid 5 fordonstvättar i Göteborg 1998:1 Miljörapport :2 Analyser av tungmetaller i spillvatten. En jämförelse mellan fyra laboratorier. 1999:1 Arbetsmiljöinventering 1999:2 Slam - Miljöhot eller naturligt kretslopp 1999:3 Prov med mekanisk förtjockningsutrustning 1999:4 Miljörapport :5 Personalenkät :6 Provtagning och analys med avseende på tungmetaller av spillvatten från småindustriområden 1999:7 Provtagningar i referensområden - etapp 5, Drän- och dagvatten 1999:8 Denitrifikationsförsök i laboratorieskala 1999:9 Arbetsmiljöinventering, hösten :10 Beräkning av metallmängder i 9 provtagningspunkter - uppföljning av provtagningsprojekt Gryaab rapport 1999:6 2000:1 Provtagning av spillvatten från Valands konsthögskola 2000:2 Effekt av längre gående partikelavskiljning vid Ryaverket - beräkningar 2000:3 Avlopp i kretslopp - Åtgärder och resultat vid Ryaverket mars :4 Miljörapport :5 Attitydmätning Gryaab 2000:6 Bedömning av vilka reningsresultat som kan uppnås med olika processmässiga kompletteringar 2001:1 Miljörapport :2 Undersökning av nitrifikationshämning 2001:3 Provtagning av utgående vatten från 11 fordonstvättar 2001:4 Modellstyrd koldosering för denitrifikation på Ryaverket 2002:1 Miljörapport :2 Actiflo på Ryaverket - Provdrift oktober -december :3 Processmodellering med GPS-X, Utvärdering av processlösningar 2002:4 Överledning av svartvatten till Ryaverket genom separata ledningar i tunnelsystemet - översiktlig teknik och ekonomisk bedömning 2003:1

3 Gryaab, MILJÖRAPPORT 2002 Introduktion Om miljörapporten 1 Om Gryaab 1 Administrativa uppgifter - Ryaverket Ryaverket 5 Syrhåla 5 Verksamhetsbeskrivning Ryaverket 6 Syrhåla 12 Gällande beslut enligt miljöskyddslagen Ryaverket 14 Syrhåla 14 Kompostanläggning 14 Driftförhållanden och kontrollresultat under 2002 Ryaverket 15 Syrhåla 30 Kompostanläggning 31 Villkorsuppfyllelse Ryaverket 32 Syrhåla 33 Kompostanläggning 33 VD:s Kommentarer 34 Undertecknande 35 BILAGOR Bilaga 1, Anslutna Industrier, avfallsupplag m.m. Sammanställning, anslutna industrier m.m. 39 Bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen, villkor Ryaverket, tillstånd 42 Syrhåla 54 Kompostanläggning 58 Bilaga 3, Inkommande och utgående avloppsvatten Sammanställning av utsläppskontrollanalyser enligt kontrollprogram 61 Inkommande och utgående vatten, processkontrolldiagram Bilaga 4, Bräddningsuppgifter 67 Bilaga 5, Slamanalyser 68 Bilaga 6, Analysmetoder 70 Bilaga 7, Slamdisponering Bilaga 8, Kemikalier och avfall Ryaverket 72 Syrhåla 73 Kompost 73 Bilaga 9, Bränsleförbrukning, kontroll av utsläpp till luft Ryaverket 74 Syrhåla 75 Kompostering 75 Bilaga 10, Syrhåla, grundvattenundersökningar 76 Bilaga 11, Priority Pollutants analyser Bilaga 12, Översiktskarta, provtagningspunkter, Syrhåla 82 Bilaga 13, Översiktskarta, Ryaverket, Komposteringsanläggningen och Syrhåla 83 Bilaga 14, Vatten- och slamkvalité m.m Bilaga 15, Emissionsdeklarationer 86 Bilaga 16, Anslutningar till Ryaverket

4

5 Sida 1 av 97 Peter Robinson rapport 2003:1 mars 2003 Introduktion Miljörapport Gryaabs verksamhet drivs på tre olika platser och enligt flera olika tillståndsbeslut från Koncessionsnämden, se bilaga 2. Dessa tillståndsbeslut berör olika anläggningsdelar, av vilka några är integrerade och sammanhörande i en sådan grad att särredovisning i form av tre separata miljörapporter** skulle vara ologiskt och rapporterna svårbegripliga. Därför har miljörapporterna för Gryaabs verksamheter kombinerats. För att tillmötesgå myndigheternas krav och underlätta deras arbete har vi sammanställt uppgifter rörande olika anläggningar under var sin underrubrik. Vi hoppas att miljörapporten skall vara av intresse och nytta till många andra och inte minst för miljöintresserade inom regionen. ** Miljörapporter avseende: 1. Avloppsrening och slambehandling vid Ryaverket 2. Slambehandling och bergrumsdeponi vid Syrhåla 3. Slamkompostering vid Tankgatan Gryaab Gryaab - svarar för avloppsvattenreningen inom göteborgsregionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Sedan bolagets tillkomst 1970, har miljövårdssatsningar på ca.1300 Mkr. i tunnlar och i reningsverk resulterat i att regionens vattendrag successivt har befriats från avloppsutsläpp och vattenmiljön i älven och skärgården förbättrats genom långtgående rening före utsläpp i älvmynningen. Gryaabs verksamhetsidé: Gryaab säkrar god vattenkvalitet i lokala sjöar och vattendrag och i Göta älv och dess mynningsområde genom att bygga och driva system som kostnadseffektivt omhändertar Göteborgsregionens avloppsvatten. Avloppsvattnets innehåll av energi, näringsämnen och andra nyttigheter skall tillvaratagas och avloppet skall inordnas i ett kretslopp. Gryaab skall vara inriktat på att målen för utsläpp och annan miljöpåverkan fortlöpande kommer att höjas och att allt mindre resurser, relativt sett, får tas i anspråk för att nå målen. Mål Inför år 2002 fastställde styrelsen en verksamhetsidé och fem nya övergripande mål. Dessa bygger i stort på de tidigare målen men ett av målen är nytt och handlar om kunskap och utveckling. Det gamla övergripande målet har ändrats till att utgöra bolagets verksamhetsidé. De övergripande målen är formulerade med syfte att vara beständiga på lite längre sikt. Under varje övergripande mål har delmål formulerats som skall vara mätbara och tidsatta. Delmålen fastställs årligen av Gryaabs ledning. Med utgångspunkt från övergripande mål och delmål kan varje avdelning/enhet på Gryaab formulera mer detaljerade mål för respektive verksamhet. Mål 1 Vatten Avloppsvattnet skall samlas upp och behandlas till skydd för miljön. Delmål 1.1 Delmål 1.2 Delmål 1.3 Delmål 1.4 Delmål 1.5 Delmål 1.6 Under 2002 skall det samlade utsläppet som årsmedelvärde innehålla högst 10 mg N/l, 10 mg BOD/l och 0,5 mg P/l. Från och med 2005 skall det samlade utsläppet som årsmedelvärde innehålla högst 10 mg N/l, 10 mg BOD/l och 0,4 mg P/l. Senast 2003 skall det finnas en plan för hur de av Miljööverdomstolen fastställda villkoren skall uppfyllas. Vid utgången av 2002 skall det finnas en plan för hur utsläppen av fosfor med bräddat vatten skall reduceras. Inkommande vatten skall inte innehålla främmande substanser i sådan mängd att avloppsvattenbehandlingen påverkas negativt. Tunnelsystemets funktion skall långsiktigt säkras.

6 Sida 2 Måluppfyllelse År 2002 var ett år med normal nederbörd. Nederbörden uppgick under året till 762 mm och tillrinningen till 116 miljoner m3. Under året har ytterligare arbete lagts ned för att klarlägga förutsättningarna att nå olika framtida kravnivåer i befintlig anläggning. Medelhalterna av BOD, totalfosfor respektive totalkväve i det samlade utgående vattnet blev 7,7 (7,4) mg BOD/l, 0,49 (0,41) mg P/l, respektive 11,8 (10,6) mg N/l. Gryaab uppfyller därmed gällande behandlingskrav (Koncessionsnämnden för miljöskydd 1994 och 1996) med god marginal. Det internt formulerade och framtida kvävekravet på 10 mg/l uppnåddes ej. Delmål 1.2 är beroende av Miljööverdomstolens beslut och kan behöva omformuleras när beslutet om Gryaabs villkor föreligger. Även delmål 1.3 är beroende av Miljööverdomstolens beslut och kan behöva senareläggas för att lämna tid för utrednings- och utvecklingsarbete så att bästa processlösning kan väljas. Delmålet 1.4 är uppfyllt. Tekniskt underlag för att välja en anläggning för sänkning av fosforutsläppen med annars bräddat vatten finns. En rapport sammanställs och delges styrelsen för beslut under våren Processen har inte påverkats negativt av främmande substanser i avloppsvattnet under året. Vid ett oavsiktligt oljeutsläpp från Volvo Lastvagnar i Lundby stoppades dock huvuddelen av biobädden i två dygn för att skydda mikroorganismerna i bädden. Tunnelbesiktningar och skrotning av tunnelsträckor har utförts enligt fastställda rutiner. Gryaab har en databas för att kartlägga underhållsbehovet. Mål 2 Delmål 2.1 Delmål 2.2 Delmål 2.3 Delmål 2.4 Delmål 2.5 Kostnadseffektivitet Gryaab skall aktivt verka för att slam på sikt kan återföras till odlad mark. Slammets hantering, innehåll och egenskaper skall optimeras och ständigt förbättras så att de miljömässigt mest gynnsamma användningsmöjligheterna kan utnyttjas. Från och med 2005 skall gallerrens från slambehandling och från vattenbehandling inte deponeras. Gryaab skall utveckla metoder för nyttiggörande av sand och grus som avskiljs från avloppsvattnet. Från och med 2007 skall sand och grus inte deponeras. Mängden deponerat icke brännbart avfall skall relativt år 2000 minska med 25 % senast 2003 och halveras senast Måluppfyllelse Kvaliteten på slammet uppfyller alla villkor för användning i jordbruk och Gryaab kan leverera produktcertifierade partier. Under 2002 har inget slam återförts till odlad mark trots att kvalitetsmässiga förutsättningar har förelegat. Under året har ton slam avskiljts. Större delen av detta har gått till kompostering och till olika markbyggnadsprojekt. Detta innebär att 100 % av slammet har nyttiggjorts. Under året observerades en tendens till ökande halter av koppar och zink i slammet. Två projekt har genomförts för att klarlägga metallflödet externt och internt. Orsaken till de förhöjda halterna av zink och koppar visade sig inte vara ökade metallhalter in till Ryaverket utan ett systematiskt analysfel hos ett externt laboratorium. Diskussioner förs med olika intressenter om möjligheten att avvattna och förbränna gallerrens. Mängden gallerrens är ton. Delmål 2.4 och 2.5 kvarstår, men är inte aktuella förrän 2007 respektive Mål 3 Kostnadseffektivitet Gryaab skall vara kostnadseffektivt i förhållande till jämförbara verksamheter. Delmål 3.1 Delmål 3.2 Delmål 3.3 Delmål 3.4 Delmål 3.5 Gryaab skall eftersträva kostnadseffektiva lösningar vid förändrade krav på verksamheten. Gryaab skall verka för att öka biogasproduktionen. Under 2002 skall ett program för nyckeltal tas fram för att följa upp verksamheten. Gryaab skall deltaga i det nordiska samarbetet med att arbeta fram lämpliga nyckeltal för att kunna jämföra verksamheterna. Under 2002 skall åtgärder vidtas för att effektivisera användningen av kemikalier. Måluppfyllelse Under året har omfattande försök med direktfällning av annars bräddat vatten genomförts. Detta är en kostnadseffektiv metod för att minska det samlade utsläppet av fosfor. Produktionen av biogas har under året uppgått till 38,5 (40,9) GWh. Målet att öka biogasproduktionen nåddes inte. Detta beror framför allt på att reparationsarbeten har genomförts på båda rötkamrarna, som därför varit ur drift flera månader under året. Mottagningen av organiskt avfall för produktion av biogas har ökat marginellt till (5 559) ton. Under året har diskussioner förts med Kretsloppskontoret, Renova, Biogas Väst och andra intressenter för att om möjligt ytterligare öka mottagningen av organiskt avfall.

7 Sida 3 Ett program för nyckeltal för att följa upp verksamheten planeras att genomföras under Den externa kolkällan doseras med hjälp av en modellbaserad regulator, vilket effektiviserar doseringen. Mål 4 Information Gryaabs målgrupper skall erbjudas saklig information om företagets verksamhet och resultat. Delmål 4.1 Från och med 2002 skall mellanstadieelever per år tas emot och ges ett intressant besök på Ryaverket. Delmål 4.2 Medarbetarna skall ha tillgång till den information som behövs för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på ett motiverat, engagerat och utvecklande sätt. Delmål 4.3 En Gryaab-dag skall anordnas 2002 och därefter vart fjärde år för politiker, tjänstemän, journalister och opinionsbildare inom regionen. Delmål 4.4 Gryaabs hemsida skall revideras 2002 och därefter hållas aktuell och intressant. Delmål 4.5 Attitydmätningar skall genomföras 2003 och därefter vart tredje år för att mäta kännedomen om och attityden till Gryaab hos viktiga målgrupper. Måluppfyllelse Under 2002 har (1 522 ) elever och lärare från grundskolans årskurs 4 6 besökt Ryaverket. Glädjande nog har andelen besökare från övriga ägarkommuner (Göteborg borträknat) ökat. Totala antalet studiebesökare under 2002 var (3 311). En enkätundersökning bland de lärare och elever som besökte oss under hösten visar att de uppskattar studiebesöket. På Ryanätet, Gryaabs intranät, läggs för medarbetarna viktig information. Årets "Gryaab-dag" bestod av ett jubileumsseminarium i samband med VA-mässan på Svenska Mässan. Seminariet avslutades med gemensam lunch. Därefter fanns möjlighet till ett studiebesök på Ryaverket. Vi har påbörjat arbetet med att revidera vår hemsida. Mål 5 Kunskap och utveckling Gryaab skall vara ett ledande företag inom miljöområdet och utvecklas på ett sätt som är positivt för kunder, medarbetare och ägare. Delmål 5.1 Delmål 5.2 Delmål 5.3 Delmål 5.4 Delmål 5.5 Delmål 5.6 Gryaab skall ha en bra arbetsmiljö och skapa förutsättningar för en positiv personlig utveckling för alla medarbetare. Gryaab skall genomföra en medarbetarundersökning under 2002 och därefter vartannat år. Förbättringsförslag som framkommer skall inarbetas i verksamheten. Gryaab skall senast under 2004 ha infört ett processorienterat ledningssystem för hela verksamheten. Under åren skall ansvariga ledare ha genomgått ledarskapsutbildning. Gryaab skall fortsätta att utveckla nätverk med motsvarande företag, organisationer, universitet och högskolor i Sverige och i andra länder. Gryaab skall bidra till utbildningen av studenter med inriktning på miljö, process eller anläggning genom att ta emot studiebesök och bereda plats för examensarbetare, högskolepraktikanter och praoelever. Måluppfyllelse En satsning har genomförts inom arbetsmiljöområdet där ett stort antal medarbetare har genomgått en tredagars arbetsmiljöutbildning. Alla medarbetare har dessutom deltagit i en halv dags arbetsmiljöutbildning. Gryaab har också deltagit i Göteborgs Stads medarbetar- och ledarenkät som genomfördes under slutet av året. Under året har Gryaab satsat på ledarskapsutbildning. Arbetet med att införa ett processorienterat ledningssystem inleddes i slutet av året och kommer mer konkret att komma igång under Forsknings- och utvecklingsprojekt drivs i samarbete med Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Linköpings universitet och VA-Forsk. Under 2002 har en försöksanläggning byggts för att studera och öka kunskapen om nitrifikation i biofilm som är till nytta vid planering och styrstrategier för driften av biobäddarna. Gryaab har ingått ett treårigt intentionsavtal (0,5 Mkr per år) kring samarbete med Chalmers tekniska högskola, institutionen för Vatten, Miljö och Transport. Samarbetet gäller processutveckling och förbättrad kunskap kring Gryaabs reningsprocesser. Som en del av 10th Gothenburg Symposium arrangerades studiebesök på Ryaverket för svenska och utländska forskare inom kemisk rening. Under året har två examensarbeten utförts vid Ryaverket.

8 Sida 4

9 Sida 5 Administrativa uppgifter - Ryaverket Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Ryaverket Anläggningens nr: Fastighetsbeteckning: Rödjan 727:38 m.fl. Besöksadress: Ryaverket, Fågelrovägen / Karl IX:s väg, Göteborg Kommun: Göteborg Län: Västra Götalands län Tillstånd enligt: Koncessionsnämndens beslut, , nr 186/96, Koncessionsnämndens beslut, nr 157/ m.fl. - se bilaga 2 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen, Västra Götalands län Branschkod: SNI ** ** Standard för svensk Näringsgrenindelning Emissionsdeklaration: se bilaga 15 Verksamhetsutövaren / huvudman Namn: Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag (Gryaab) Organisationsnr: Postadress: Karl IX:s väg, Göteborg Telefonnr: mm. tel fax: Telefonnr: / / Kontaktpersoner: Miljöfrågor, mät- och analysfrågor: Peter Robinson, tel Teknik och slamdisponering: Lennart Ekfjorden, tel Process och styrning: Douglas Lumley, tel Tunnelsystem och tekn. försörjning: Kjell Ericsson, tel Övriga frågor: Stig Hård, tel Administrativa uppgifter - Syrhåla Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Syrhåla Anläggningens nr: Fastighetsbeteckning: Syrhåla: 765:249 m.fl. Kommun: Göteborg Län: Västra Götalands län Tillstånd enligt: Koncessionsnämndens beslut, nr 161/89, se bilaga 2 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen, Västra Götalands län Branschkod: SNI ** ** Standard för svensk Näringsgrenindelning Emissionsdeklaration: se bilaga 15 Verksamhetsutövaren / huvudman Namn: Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag (Gryaab) Organisationsnr: För övriga uppgifter se ovan

10 Sida 6 Verksamhetsbeskrivning Ryaverket Utbyggnad av Ryaverket Som ett resultat av regeringens beslut att kustnära reningsverk skall har långtgående kvävereduktion har Ryaverket under perioden 1994 t.o.m byggts om. En konsekvens av detta är att Ryaverkets reningsprocess och kapacitet har successivt ändrats under åren. Kapacitet Ryaverket är dimensionerat för en medeltillrinning på ca 4 m 3 /s jan fr.o.m. nov Dimensionerande flöde: Q dim 3,8 m 3 /s 4 m 3 /s Dimensionerande flöde mekanisk del: 9,0 m 3 /s 9,0 m 3 /s (1) Dimensionerande flöde biologisk/kemisk del: 6,0 m 3 /s ca 4,0 m 3 /s (2) 2-10 m 3 /s (3) Dimensionerande belastning ca. 200 mg/l BOD 7 ej relevant ca. 6 mg/ 1 P ej relevant (1) Försedimenteringsbassängerna är dimensionerade för 9 m 3 /s men det är hydrauliskt möjligt att ta ca. 15 m 3 /s genom dessa. (2) p.g.a. ombyggnadsarbeten och medföljande bassängavstängningar var flödet genom eftersedimentering under första delen av 1997 begränsat till ett maximiflöde på ca 4 m 3 /s. (3) Med varierande kväveavskiljningsgrad. Den biologisk behandlingsdelen är dimensionerat för ett hydrauliskt flöde på 10 m 3 /s exkl. returslamflödet. Den verkliga kapaciteten bestäms av det aktiva slammets sedimenteringsegenskaper Anslutningar Tabell 1. Anslutningar till Ryaverket * Kommun Anslutna % av invånarantalet personer Ale Göteborg Härryda Kungälv Mölndal Partille Totalt * Se även bilaga 16 - Anslutningar till Ryaverket 2002 Anslutna industrier, avfallsupplag m.m. Ca 10 % av inkommande avloppsvattenmängd till Ryaverket kommer via s.k. övriga avledningar dvs. spillvatten från industri, sjukvård och offentlig förvaltning. Om spillvattenmängden från industrier och verksamheter (se tabell 2: övriga avledning) jämförs med den specifika hushållsspillvattenmängden i Göteborgsområdet på ca 182 l/p.d (2002) så motsvarar denna belastning ca fysiska personer. I ett dataregister över anslutna industrier med avloppsvatten som i något avseende avviker från hushållsspillvatten finns i dag ca företag. Uppgifter om Ryaverkets industrianslutningar kan hämtas från avloppskvalitetsgruppen (AKG) vid Gryaab. Se även bilaga 1, Anslutna Industrier, avfallsupplag m.m

11 Sida 7 Avloppsvattenbehandling, Ryaverket Vattnet renas på Ryaverket fysikaliskt, kemiskt och biologiskt. Fysikalisk rening Avloppsvattnet in till verket pumpas med 4 pumpar med reglerbar kapacitet (3 st. med max. kapaciteten 6 m 3 /s, 1 st. med max. kapaciteten 4,7 m 3 /s). Varje pump skyddas med ett galler (spaltvidd mm) utrustat med automatisk rensningsanordning. På varje pumps tryckledning finns en elektromagnetisk flödesmätare. Efter pumpning fördelas vattnet till 12 sedimenteringsbassängar med en totalvolym av m 3 och yta av m 2. Det tar vattnet ca 1 timma och 40 minuter vid normal flöde (3,8 m 3 /s) att rinna igenom försedimenteringsbassängerna. Under tiden avskiljs fasta partiklar från vattnet som primärslam. Direkt efter utloppet från försedimenteringsbassängerna kan vattnet bräddas till utloppstunneln eller rinna vidare till aktivslambassängerna. Under ett normalt år består drygt 50 % av den totala inkommande vattenmängden till Ryaverket av dagvatten, dränvatten och inläckande vatten. Under perioder med hög nederbörd är det inte ovanligt att inkommande avloppsvattenflöde överstiger 8 m 3 /s vilket är gränsen för vad Ryaverkets aktivslamanläggning normalt skall kunna behandla. För att skydda verkets aktivslamanläggning kan det då vara nödvändigt att brädda, efter försedimentering, den del av flödet som överskrider 8 m 3 /s. Under perioder med gynnsamma processbetygelser är det dock möjligt att behandla drygt 10 m 3 /s i aktivslamanläggningen. Den verkliga kapaciteten bestäms av det aktiva slammets avsättningsegenskaper. Biologisk rening Pumpning och inblandning Vattnet som rinner vidare från försedimenteringen pumpas upp ca 3,8 m till det biologiska behandlingssteget med fem pumpar med vardera 2 m 3 /s kapacitet. Innan vattnet fördelas till de 3 aktivslambassängerna blandas det med aktivslam (1~ 3 m 3 /s) och med recirkulerat vatten från biobäddarna (1-6 m 3 /s). Aktivslam är ett koncentrat av bakterier och andra mikroorganismer som pumpas i retur från det efterföljande sedimenteringssteget. Aktivslamprocessen När denna blandning av slam och vatten rinner igenom aktivslambassängerna, tas de i vattnet lösta och kolloidala föroreningarna upp av bakterier som näring. Bakterierna oxiderar de organiska föroreningarna för att få energi och för tillväxt. Detta sker under tiden slam-vattenblandningen passerar igenom aktivslambassängerna. Den första 1 / 3-2 / 3 av varje bassäng volym är konstruerad för att vara en anoxisk (icke luftad) zon. Här är bakterierna tvingade till att använda i vattnet löst nitrat (NO 3 + ) istället för syre (O 2 ) för respiration och därmed förvandlas nitratet till kvävegas som då frigörs till atmosfären. Denna förvandling av nitrat till kvävegas kallas för DENITRIFIKATION. I den andra delen av aktivslambassängerna luftas slam-vattenblandningen och bakterierna bryter ner (oxiderar) de kvarvarande föroreningarna genom en normal respiration med syre. Genom oxidation av föroreningar kan bakterierna föröka sig via celldelning och därmed bidra till att nytt aktivt slam kontinuerligt bildas i processen. Sedimentering, fördelning och utlopp Efter ca. 2 timmar rinner vattnet ut från aktivslambassängerna och leds till eftersedimenteringsbassängerna. I bassängerna sedimenteras det aktiva slammet och avskiljs från vattnet som nu är renat avloppsvatten. Huvuddelen av det aktiva slammet pumpas i retur till aktivslambassängerna och resten, s k överskottsslam, pumpas normalt till inloppet av försedimenteringsbassängerna. Vid bräddning pumpas överskottsslammet direkt till slamhanteringen. Vattenflödet (renat avloppsvatten) delas efter eftersedimenteringsbassängerna. En stor del, dock högst 6 m 3 /s skall, under normala flödesförhållanden, ledas via biobäddarna som en recirkulationsström tillbaka till aktivslamprocessen. När tillrinning till verket är hög, som när det regnar kraftigt, minskas denna recirkulation för att inte överbelasta sedimenteringsbassängerna och för att öka verkets hydraulisk kapacitet. Normalt är recirkulationsflödet 1-1,5 ggr det till verket inkommande flödet. Det vattnet som inte recirkuleras till aktivslamprocessen leds till utloppet. En del (ca %) av den energi som går åt för att lyfta vattnet upp till det biologiska behandlingssteget från försedimenteringen återvinns nu genom att det utgående vattnet leds ner till utloppskanalen via en turbin som genererar elkraft. Eftersedimenteringen består av 24 st. tvåvåningsbassänger med en totalvolym på m 3 och, med samtliga bassänger i bruk, en uppehållstid för vattnet på ca 3 timmar.

12 Sida 8 Biobäddar Biobäddarna är fyllda (7,2 m djup) med specialtillverkat korrugerat plastmaterial som ger en hög luft/vatten/plastkontaktyta (ca 230 m 2 /m 3 ) på vilket bakterier kan växa. Vatten som kommer i retur från eftersedimenteringsbassängerna pumpas upp till en nivå över biobäddarnas yta varifrån det kan rinna med självfall ut till en kombination av fasta och roterande spridare. Spridarna fördelar vattnet jämt över biobäddarnas yta. Vattnet strilar sedan ner genom biobäddarna samtidigt som inblåst luft stiger upp underifrån. De föroreningsrester som återstår i vattnet och därav främst ammonium utgör energikällor för de bakterier som växer på de våta ytorna. Ammonium omvandlas då till nitrat som förs vidare med vattnet. Denna process kallas för NITRIFIKATION. Mängden ammonium som kan spridas över biobäddarna kan ökas genom att tillföra ammoniumrikt rejektvatten från avvattning. Då kan en betydande mängd ammonium omvandlas direkt till nitrat i stället för att föras tillbaka till inloppet. Biobäddarna är uppdelade i två parallella block. Vardera biobädden har tre spridarsystem och den totala volymen är på m 3 och kapaciteten 6 m 3 /s biologiskt behandlat avloppsvatten. Kvävereduktion Det kväve som finns i avloppsvattnet finns huvudsakligen i form av ammonium men även i form av kemiska föreningar som antingen lätt omvandlas till ammonium av reningsverkets olika biologiska processer eller som binds till slammet. Ca 15-20% av kvävet kan normalt tas bort i form av slam. Att utöver detta ta bort en stor del av kvävet från avloppsvatten (målet är att totalt ta bort minst 50%) är i praktiken därmed synonymt med att förvandla ammonium till kvävegas. Detta görs genom en kombination av de två ovannämnda biologiska processerna - NITRIFIKATION (ammonium oxideras till nitrat) och DENITRIFIKATION (nitrat reduceras till kvävegas). Hur mycket kväve som kan avlägsnas beror då på hur mycket vatten (och därmed ammonium) som recirkuleras till biobäddarna och hur mycket lättillgängligt organiskt material som finns i avloppsvattnet. En anläggning finns för att tillsätta lättillgängliga, externa kolkällor när kolkällan i avloppsvattnet räcker inte till. Då kan mer nitrat omvandlas till kvävegas. Kemisk rening Järn(II)sulfat används på Ryaverket för kemisk fällning av fosfor. Järnsulfatet löses upp i vatten och doseras till det försedimenterade vattnet. Järn(II) oxideras till det aktiva medlet järn(iii)hydroxid i luftningsbassängerna (s k simultanfällning). Doseringsnivån för järnsulfat ligger vid 1,0-1,3 mol Fe/mol P. Utfällt järnfosfat inkorporeras i aktivslamflockarna. Bra flockbildning är viktig för reningsprocessen och genom tillsats av små mängder av vissa hjälpkemikalier (oftast polyakrylater) kan denna förbättras avsevärt. Figur 1. Processchema Ryaverket Kompressorer Bräddat vatten Försedimentering Aktivslambassänger Anoxic Luftad Eftersedimentering Utloppstunnel Inloppstunnel Recirkulerat vatten Galler Gallerrens Förtjockare Överskottsslam Galler Deoxygenering Returslam Rötkammare Biobädd Rejekt vatten Biogas Värme Silo Värmepannor Slampress Spolvatten Gasmotorer Värmeväxlare Centrifug Värmepumpanläggning (Göteborg Energi) Färrvärmenät (Göteborg Energi) Överskottsgas (Göteborg Energi) Elproduktion (Göteborg Energi) Färrvärmenät (Göteborg Energi) Rötat slam till Syrhåla Avvattnet slam Slamlager Rejekt vatten Flödesmätare Pump Provtagningspunkt

13 Sida 9 Slambehandling, Ryaverket Biogasanläggningen och slambehandling, Ryaverket Rensning Det slam som avskiljs i försedimenteringsbassängerna innehåller en hel del skräp som t ex trasor och cigarettfimpar. För att inte riskera att sådant material ansamlas i botten på rötkamrarna eller återfinns i det avvattnade slammet får slammet först passera ett fint galler, en s k Step-screen, där partiklar större än 3 mm avskiljs. Förtjockning Första steget i slambehandling är därför en förtjockning av slammet. Det finns två stycken bandgravitationsförtjockarare som kan förtjocka primärslammet till 4-8 % TS beroende på slamegenskaperna och flockulant- (polymer-) typ och mängd. En tillhörande polymerblandningsanläggning finns också. Tre stycken gravitationsförtjockare på vardera 800 m 3, i vilka slammet sedimenteras i ca 1 dygn och koncentreras till 4-5% torrsubstans, finns men har inte använts under Rejekt- och dekantatvatten från slambehandling förs till kanalen före eller efter försedimenteringen. Biogasanläggningen, rötning I en biogasanläggning eller rötkammaranläggning, som det oftast kallas, omvandlar bakterier slammets lättnedbrytbara innehåll. Detta sker i anaerob, dvs. syrefri miljö. Vid nedbrytning bildas energirik biogas. Biogasen består av % metangas och % koldioxid. Genom att det organiska materialet bryts ned under processen, är det behandlade slammet (rötslammet) i det närmaste luktfritt jämfört med det obehandlade slammet (råslammet). Biogasanläggningen består huvudsakligen av 2 st. rötkammare, en slamsilo och utrustning för energiåtervinning och gashantering. Från bandgravitationsförtjockarna pumpar 4 st. pumpar det förtjockade slammet (med en torrsubstanshalt på ca 5 %) till rötkamrarna. Rötkamrarna består av 2 st. 30 m höga betongcylindrar med flat botten och konisk topp. Volymen är 2 x m 3. På väg in i rötkamrarna värmeväxlas ingående slam mot utgående slam och på detta sätt återvinns upp till 50 % av den energi som åtgår för uppvärmning. De två rötkamrarna arbetar parallellt och den dimensionerande nominella uppehållstiden är 15 dygn. Rötkamrarna är uppvärmda till 37 C genom att slammet cirkuleras genom en värmeväxlare där slammet värms med varmvatten. Varmvattnet erhålls antingen som kylvatten från gasmotorerna och dess avgasvärmeväxlare eller från gaspannorna. Slammet i rötkamrarna hålls omblandat med omrörare. Slammet pumpas från rötkammaren via värmeväxlarna till en avgasningskammare. I avgasningskammaren blåses luft genom det rötade slammet. Rötningen avstannar då och gas som annars kan ansamlas i ledningar m.m. drivs av. Efter avgasning rinner slammet ned i slamsilon. Silon har en volym på m 3 vilket motsvarar 3 dygns slamproduktion. Från silon kan slammet pumpas antingen till avvattningsutrustning vid Ryaverket eller till Syrhåla för avvattning och även långtidslagring i bergrum. Anläggning för mottagning av organiskt avfall På Ryaverket finns det möjligheter att ta emot externt organiskt material som t.ex. matrester, fett och dylikt från restauranger, storkök och från livsmedelsfabrikanter samt att samröta detta med slam för att öka produktion av biogas. Avfallet, huvudsakligen fett från fettavskiljare, skall vara pumpbart och få inte påverkar slamkvalitén negativt. Organiskt avfall levereras från Renova i slamsugarebilar. Varje leverans registreras elektroniskt och pumpas till två parallella linjer varifrån det kan matas vidare till rötkamrarna. Slamavvattning, Ryaverket Slammet pumpas från silon för rötat slam i biogasanläggningen, doseras med polymer (konditionering) och avvattnas med centrifuger till en torrsubstanshalt av ca 30 % eller med silbandspressar till en torrsubstanshalt av ca 25 %. Vid Ryaverket finns det två centrifuger med kapacitet på vardera 40 m 3 /h och två silbandspressar med en kapacitet vardera på 30 m %-igt slam per timma. Rejektvattnet från centrifugerna kan tillföras direkt till biobäddarna för nitrifikation eller blandas med rejektet från slampressarna och dekantat från förtjockning och den samlade recirkulationsströmmen ledas i retur till inloppet för rening.

14 Sida 10 Slamdisponering Slutlig disponering En del av det avvattnade rötslammet används utan vidare behandling som gödningsämne och jordförbättringsmedel i markbyggnadsprojekt. Det slam som inte kan nyttiggöras lagras i bergrum vid Syrhåla. I händelse av ett utsläpp till spillvattensystemet av oönskad karaktär, ex vis höga halter tungmetaller, skyddas rötningsprocessen och det rötade slammets kvalité genom att det kontaminerade slammet leds förbi rötkammarena och avvattnas orötat. Avvattnat orötat slam lagras i bergrum. En del av det avvattnade rötslammet komposteras med bark ( 1 del slam till ca. 2 delar bark) på Gryaabs komposteringsanläggning vid Tankgatan. Produktion och disponering av kompost sker i Ragn-Sells Agro AB:s regi. Avfall Rensgods Stora kvantiteter blött avfall, huvudsakligen skräp som t ex papper, trasor, bindor och cigarettfimpar, gallras bort från det inkommande avloppsvattnet och från slammet. Rensgodset samlas i container och deponeras av Renova på avfallsupplaget vid Tagene. Spillolja Spillolja från pumpar m.m. återanvänds delvis vid Ryaverket som smörjmedel på olika anläggningsdelar t.ex. slamskraporna. Huvuddelen av spilloljan samlas och skickas för återvinning. Bygg- och rivningsavfall, schaktmassor m.m. Bygg- och rivningsavfall samt schaktmassor deponeras på avfallsupplagen vid Tagene och Gunnilse. Metallskrot och papper Metallskrot, papper och kasserade förpackningar sorteras och samlas i container för återvinning. Miljöfarligt avfall Endast små kvantiteter miljöfarligt avfall uppkommer vid Ryaverket. Under 2002, i samarbete med Renova AB, har LOTs-systemet införts för hantering och transport av allt farligt avfall som uppkommer på Ryaverket. Farligt avfall samlas in, lagras och transporteras i nio separata fraktioner, i specialkonstruerade behållare. Som ett komplement till LOTs-systemet har även Renovas miljöstationer installerats på flera ställen på Ryaverket för att fånga upp de små kvantiteter farligt avfall som uppkommer på kontor med mera. Kemikaliehantering Järnsulfat Sulfatet kommer till Ryaverket i bulk på täckt flakbil och töms i en bassäng. Denna bassäng används både för lagring och upplösning. Härifrån doseras den färdiga lösningen till avloppsvattnet. Eventuellt spill på mark spolas ner i brunnar anslutna till Ryaverkets interna avloppssystem (som är anslutet till Ryaverkets inkommande avloppsvatten). I ovannämnda bassäng kan lagras max ca 400 ton järnsulfat. Polyelektrolyter Levereras till Ryaverket i storsäcksförpackningar á 750 kg/st. Lagring, lösning och hantering sker inomhus. Totalt lagras som mest ca 15 ton på Ryaverket. Ev. spill sopas upp och återanvänds. Ev spilld lösning går till det interna avloppssystemet. Natriumhypoklorit Levereras till Ryaverket i tankbil. Bilen lossas (pumpar över) inomhus till en sluten förrådstank som rymmer ca 100 m 3. Ev. spill går till det interna avloppssystemet. Etanol/industrisprit Etanol och industrisprit levereras till Ryaverket i tankbil. Bilen lossas (pumpar över) till tre styck rostfria lagringstankar á ca. 23 m 3 placerade ovanför transportkanalen mellan försedimenteringen och biologiska behandlingen. Ev. spill rinner ner i kanalen och förs med vattnet till aktivslambassängerna där det upptas av bakterierna.

15 Sida 11 Energianvändning, luftutsläpp m.m. Den gas som produceras i biogasanläggningen används huvudsakligen som bränsle i en kraftvärmeanläggning. Anläggningen utgörs av tre gasmotorer för drift av var sin 400-volts-generator med en gemensam transformator som levererar 10 kv. Den producerade elenergin används internt. Eventuellt överskott av biogas facklas vid Ryaverket. Fr.o.m ägs och drivs kraftvärmeanläggningen av Göteborgs Energi AB. Enligt ett särskilt avtal köper Göteborgs Energi AB, med undantag av en del som eventuellt eldas i Gryaabs värmepannor eller som används som fordonsbränsle, all biogas som produceras vid Ryaverket och vid Syrhåla. Vid driftstopp för gasmotorerna eller om gasproduktionen överstiger gasmotorernas kapacitet bränns gas i tre gaseldade pannor. Pannorna har en total effekt på 7 MW (1350 Nm 3 /h biogas). En liten del av biogasen renas från koldioxid och komprimeras i en pilotskaleanläggning för att användas som bränsle för biogasbilar. Uppgifter om producerade mängd biogas och luftutsläpp till luft från biogasförbränning finns i bilaga 9. Ledningsnät Gryaab äger, förutom Ryaverket, ca 19 km tryckledningar plus ca 90 km bergtunnlar som samlar upp avloppsvatten inom regionen från de anslutna kommunernas ledningsnät. Varje kommun svarar för sitt ledningsnät, sina pumpstationer och sina bräddavlopp på ledningsnätet. Av de sju delägarekommunerna är Lerum ej anslutet till Gryaabs tunnelsystem. Recipient Det samlade utsläppet från Ryaverket, behandlat avloppsvatten och eventuellt bräddat avloppsvatten, leds ut till Göta älvs mynningsområde, via bergtunnel och ledningar, vid Rya Nabbe, ca 900 m väster om Älvsborgsbron.

16 Sida 12 Syrhåla Slambehandling Slamavvattning, Syrhåla Slammet pumpas från silon för rötat slam i biogasanläggningen via en 6,9 km lång ledning till avvattningsanläggningen vid Syrhåla. Slammet som pumpas från Ryaverket tas emot i en slamsilo på 200 m 3. Nivån i tanken styr pumpningen från Ryaverket. Från slamsilon pumpas slammet till två parallella avvattningsanordningar. Slammet doseras med polymer (konditionering) vars funktion är att underlätta avvattningsprocessen. Det konditionerade slammet leds till föravvattnarna där, under inverkan av enbart gravitationskraften, torrsubstanshalten ökar från ca 3,5% till ca 12%. Det föravvattnade slammet faller ned till silbandspressarna som avvattnar slammet till 25-32% TS. Vardera avvattningslinjen har en kapacitet av 60 m 3 /h 3,5 %-igt slam. Rejektvatten från slamavvattningsprocessen och inläckande vatten från bergrummen leds i separat ledning ca 2,3 km från Syrhåla till Arendal där det leds till spillvattennätet och förs tillbaka till Ryaverket. Slammet som pumpas ner i bergrummet utvecklar gas vid efterrötning. Denna gas används för uppvärmning av anläggningen vid Syrhåla. Överskott facklas. Figur 2, Processchema, Syrhåla Slam från Ryaverket Polymer dosering Föravvattnare Silbandspressar Rejekt pumpgrop Rejekt till Ryaverket Avvattnat slam från Ryaverket (lastbil) slamficka Fördelningsskruv Glidfilmspumpar Torrslam pumpar Slam -> Polymerupplösning Slamsilo Gasfackla Gas till Ryaverket Bergrum

17 Sida 13 Avfall Enbart mindre kvantiteter av avfall uppkommer vid Syrhåla. Avfallet omhändertas på samma sätt som vid Ryaverket. Kemikaliehantering Polyelektrolyter Levereras i storsäcksförpackningar á 750 kg/st. Lagring, lösning och hantering sker inomhus. Totalt lagras som mest ca 10 ton polyelektrolyter som torrpulver vid Syrhåla och 15 m 3 0,4 %-ig lösning. Ev. spill sopas upp och återanvänds. Ev spilld lösning går till det interna avloppssystemet. Energianvändning, luftutsläpp m.m. En mindre gaspanna, med en kapacitet på 300 kw, har installerats vid Syrhåla för uppvärmning av anläggningen. Bränslet är i bergrummet utvecklad biogas p.g.a. efterrötning av slammet. Överskottsgasen facklas vid Syrhåla. En ledning finns för överföring av överskottsgasen till Ryaverket. Gasledningen används nu för att överföra biogas från Ryaverket till GEAB:s spaltgasverk. Kompostanläggning Kommentarer - hänvisning till Ragn-Sells Agro ABs miljörapport till Miljökontoret i Göteborg, 2002

18 Sida 14 Gällande beslut enligt miljöskyddslagen Ryaverket Tillstånd I juni 2002 fastställde Miljödomstolen nya villkor för Gryaabs verksamhet. Miljödomstolen avslutade Koncessionsnämndens prövotidsförordnande och upphävde ett antal provisoriska föreskrifter som gällt sedan mitten av 1990-talet. De nu fastställda kraven överensstämmer väl med vad bolaget anser vara lämpligt ur miljömässig och ekonomisk utgångspunkt. Länsstyrelsen vill dock ha ett mer långtgående utsläppskrav för fosfor och har därför överklagat Miljödomstolens domslut och villkor till Miljööverdomstolen. Beslutet kom och gick huvudsakligen på Länsstyrelsens linje. Gryaab har överklagat miljööverdomstolens beslut till Högsta Domstolen. Koncessionsnämden för miljöskydds beslut nr 157/94 (Dnr daterad ), om Gryaabs ansökan om tillstånd för ombyggnad av Ryaverket för kvävereduktion gällde för Gryaabs avloppsanläggning, Ryaverket, under Prövotiden som anges i ovanstående beslut har sedermera ändrats i ett nytt beslut från Koncessionsnämden (Dnr daterat ). Villkoren i dessa två beslut gäller för Gryaabs verksamhet vid Ryaverket tillsvidare. Se även bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen. Kontrollprogram Ett kontrollprogram för Ryaverket, enligt Länsstyrelsens beslut (Diarienr ), gäller fr o m (se bilaga 2). Enligt en överenskommelse med länsstyrelsen (1993) har prov på inkommande och utgående avloppsvatten för analys med avseende på AOX ändrats från 1 veckoprov/månad till 1 stickprov/vecka. Syrhåla Tillstånd Se bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen - Koncessionsnämden för miljöskydd beslut nr 157/94 (Dnr daterad ), om Gryaabs ansökan om tillstånd för ombyggnad av Ryaverket för kvävereduktion, samt det tidigare beslutet från (Dnr ). Kontrollprogram Ett kontrollprogram för Ryaverket, enligt Länsstyrelsens beslut ( ), gäller fr o m (se bilaga 2). Kontrollprogrammet reviderades 2001 och enligt beslut ändrades kontrollfrekvensen från 4 ggr/år till 2 ggr/år (vår och höst). Kompostanläggning Tillstånd Tillståndet för tillverkning av kompostjord (enl. Koncessionsnämdens beslut nr 109/83, Dnr /79 om Gryaabs ansökan om tillstånd att tillverka kompostjord) har genom anmälan till Miljöförvaltning i Göteborg övertagits av Ragn- Sells Agro AB. Detaljerade uppgifter om tillverkning av kompostjord från avvattnat slam finns i en separat rapport från Ragn-Sells Agro AB till Miljöförvaltning i Göteborg. Tillsynsmyndighet Fr o m den 1 januari 2001 övergick tillsynsansvaret för kompostanläggningen från Länsstyrelsen till Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun (Länsstyrelsens beslut , Diarienr ). Kontrollprogram Särskilt kontrollprogram för komposteringsanläggningen saknas. Kompostjordens kvalitet undersöks som en del i Ryaverkets kontrollprogram.

19 Sida 15 Driftförhållanden och kontrollresultat under 2002 Ryaverket Anslutning och belastning Anslutningsförhållandena har inventerats under året. Tabell 2 Tillrinning till Ryaverket från delägarkommunerna 2002 Kommun Medeltillinning, l/s Procent av total tillrinning Debiterat spillvattenvolym, m 3 Uppmätt avloppsvolym, m 3 Övrig avledning, m 3 * Spillvatten och slam från slutna tankar och reningsverk, m 3 Ale 84,34 2, Göteborg 2975,81 80, Härryda 107,06 2, Kungälv 92,78 2, Mölndal 304,75 8, Partille 116,89 3, Lerum Total ,63 100, Övrig avledning utgör debiterad avloppsvattenvolym för samtliga industrier och övrig verksamhet. Avledningar från hushåll är således 40,3 Mm 3. Den totala behandlade vattenmängden under året uppgick till 120,18 Mm 3 (va-verket, Göteborg) av vilket 0,35 Mm 3 var recirkulerande vatten (0,29 Mm 3 inom verket och 0,06 Mm 3 från Syrhåla). Tillrinningen till verket utgjorde sålunda 119,83 Mm 3 av vilket inläckage i tunnlarna beräknas till 3,73 Mm 3. Uppmätt volym avloppsvatten blev därmed 116,1 Mm 3. Verkets flödesmätare registrerade ett okorrigerat inkommande medelflöde för året på 3,79 m 3 /s motsvarande 119,4 Mm 3 eller en tillrinning på 119,1 Mm 3 (115,3 Mm 3 exkl. inläckage i tunnlarna). Massflödessiffrorna i miljörapporten är baserade på okorrigerad flödesmätningar men avvikelserna borde dock vara mindre än 1 %. Om spillvattenmängden från industrier och verksamheter (se tabell 2: övriga avledning) jämförs med den specifika hushållsspillvattenmängden på 182 l/p.d (Göteborgs Va-verk 2002) så motsvarar denna belastning ca personekvivalenter (pe.) vilket är 1,4 % lägre än 2001 och den totala belastningen på verket ca pe. vilket är 0,1 % lägre än BOD 7 -belastning på verket under 2002 var totalt ton och ton exkl. intern recirkulation. Antalet pe. beräknad som kvoten mellan föroreningsbelastningen med avseende på BOD 7 och den specifika föroreningsmängd, 70g BOD 7 /person och dag, blir därmed totalt pe. och pe. exkl. intern recirkulation vilket är 10 % lägre än Se även: Bilaga 3, Inkommande och utgående avloppsvatten. Kontrollresultat Anlitade laboratorier Samtliga utsläppskontrollanalyser har utförts vid ackrediterade laboratorier: Slam analyser - Alcontrol, Kasen 27B, Uddevalla, tel Vattenanalyser - Göteborgs Va-verkets laboratorium, Lackarebäck, Box 123, ANGERED, tel

20 Sida 16 Mätutrustning Flödesmätare Ryaverkets fyra spillvattenpumpar (IN_DP10, IN_DP20, IN_DP30, IN_DP40) är försedda med var sin elektromagnetisk flödesmätare. Bräddflödet mäts med en s.k. Parshallränna och ekolod (FS_DP50). Under året har flödesmätarna för IN_DP10, IN_DP20, IN_DP30 och IN_DP40 visat stor tillgänglighet, som bedöms ligga nära 100%. Kontroll av mätarna med spårämnesdosering (LiCl) har gjorts för varje pump vid 3 tillfällen under Kontroll av flödesmätarna för IN-pumparna har utförts vid följande tillfällen: ,13,14 IN_DP10, 20, 30,40, FS_DP ,12 IN_DP10, 20, 30, ,18 IN_DP10, 20, IN_DP30, 40 IN_DP10 Mätaren har under större delen av året visat 0-5% fel. IN_DP20 Mätaren har vid mätningarna visat fel på 0-1%. IN_DP30 Mätaren har under större delen av året visat 0-5% fel. IN_DP40 Mätaren har under större delen av året visat 0-4% fel. FS_DP50 Mätrännan i bräddutloppet har vid mättillfället visat 5-8% fel. Provtagare Flödesproportionella provtagare finns på inkommande vatten, utgående vatten samt försedimenterat och bräddat vatten. Under det gångna året har det varit fel på provtagningssystemet vid 24 tillfällen. Vid 10 tillfällen berodde felen på att vattentillförseln till provtagningsvannorna hade upphört, varav 5 var planerade stopp pga. underhållsarbete som varade 15 min 5,5 timmar. Tre stopp berodde på strömavbrott som varade i 0,5 4,5 timmar. Vid 4 tillfällen var det stopp på inkommande pump till en av provtagningsvannorna som varade 10 min 2 timmar. Vid 2 tillfällen var det stopp på pumpning av försedimenterat vatten som varade i 30 min var. Vid 8 tillfällen berodde det på fel på provtagaren under en tidsperiod av 1.5 timmar upp till tre dygn, varav 2 tillfällen där reservprovtagare kopplades in. När provtagarna var ur funktion var det vid 1 tillfälle inkommande vattnens provtagare, 3 tillfällen utgående vattens provtagare och vid 4 tillfällen bräddat vattens provtagare. På utgående vatten är det fortfarande reservprovtagaren som är inkopplad. På bräddatvattens provtagare har det varit signal fel vid 1 tillfälle, low battery vid 1 tillfälle, fel i styrningsprogrammet vid ett tillfälle. Provtagarna rengöres varje arbetsdag både mekaniskt, genom borstning, och kemiskt med 3M saltsyra. Kvalitetssäkerhet Förutom Gryaabs eget kvalitetssystem så driver Ryaverkets laboratorium enligt ett internt kvalitetsprogram omfattande förutom analysarbetet även provtagning, hantering och transport av prover, mätutrustning som t.ex. flödesmätare och processinstrument mm, vilket har fungerat tillfredsställande under det gångna året. All provtagning skötes enbart av personal som genomgått extern utbildning och behörighetsprov i flödesmätning och provtagning i samband med utsläppskontroll. Under året har en person utbildats till certifierad provtagare. Gryaabs anlitar enbart utomstående, opartiska och ackrediterade analyslaboratorier för alla utsläppskontrollanalyser på vatten och slam. Laboratoriets ledning har genomgått utbildning i processkartläggning och arbetsmiljö. Laboratoriepersonal har genomgått utbildning i internrevision.

Miljörapport enligt miljöbalken Gryaab 2004

Miljörapport enligt miljöbalken Gryaab 2004 Miljörapport enligt miljöbalken Gryaab 2004 Avser avloppsreningsverket Ryaverket och slamavvattnings- och bergrumsanläggning vid Syrhåla. Gryaab rapport 2005:2 Peter Robinsson 2005-03-15 Gryaab svarar

Läs mer

Miljörapport enligt miljöbalken 2005

Miljörapport enligt miljöbalken 2005 Miljörapport enligt miljöbalken 2005 Avser avloppsreningsverket Ryaverket och slamavvattnings- och bergrumsanläggning vid Syrhåla. Gryaab rapport 2006:1 Peter Robinsson 2006-03-15 Gryaab svarar för avloppsvattenreningen

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Miljörapport Ryaverket 2012

Miljörapport Ryaverket 2012 Miljörapport Ryaverket 2012 Avser avloppsreningsverket Ryaverket Gryaab rapport 2013:3 Jan Mattsson 2012-04-18 Foto: Ulrika Naezer MILJÖRAPPORT Grunddel För Gryaab AB Ryaverket(1480-1131) år: 2012 version:

Läs mer

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning

Läs mer

Miljörapport Ryaverket 2013

Miljörapport Ryaverket 2013 Miljörapport Ryaverket 2013 Avser avloppsreningsverket Ryaverket Gryaab rapport 2014:1 Jan Mattsson 2014-03-28 Foto: Ellinor Günther MILJÖRAPPORT Grunddel För Gryaab AB Ryaverket(1480-1131) år: 2013 version:

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Välkommen till Källby avloppsreningsverk! Ett stort reningsverk Källby avloppsreningsverk ligger i södra Lund och tar emot vatten motsvarande 110 fulla badkar per minut (350

Läs mer

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen

Läs mer

Årsredovisning 2002. För ett renare hav

Årsredovisning 2002. För ett renare hav Årsredovisning 2002 För ett renare hav 2 Årsredovisning 2002 Foto: ANNA JOLFORS Gryaab Postadress: Karl IX:s väg 418 34 Göteborg Organisationsnr: 55 61 37-2177 Bankgironr: 617-5400 Postgironr: 42 11 00-9

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2001. Ett renare hav

ÅRSREDOVISNING 2001. Ett renare hav ÅRSREDOVISNING 2001 Ett renare hav INNEHÅLL GRYAAB Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag 3 VD-kommentarer 4 GRYAAB:s mål 6 Tillrinning och tillförsel 9 Förkortningar 10 Vattenbehandling 11 Slambehandling

Läs mer

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Syfte: Att kontrollera att kraven i Miljöbalken, tillhörande förordningar och gällande tillstånd för rening och avledning av avloppsvatten uppfylls. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Kontrollen av avloppsverksamheten

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Säffle kommun SÄFFLE AVLOPPSRENINGSVERK UPPDRAGSNUMMER 1335759 KARLSTAD 2010-06-22 Sweco Environment AB VA system Maria Sondell Veronica Hjelm 1 (20) Sweco Sweco Environment AB Maria Sondell Kanikenäsbanken

Läs mer

HENRIKSDALS R ENINGSVERK

HENRIKSDALS R ENINGSVERK HENRIKSDALS R ENINGSVERK Kvarnholmsvägen Stockholm Vatten AB är ett miljö- och teknikföretag. Verksamheten karakteriseras av helhetssyn och kretsloppstänkande. Bolaget medverkar till att skapa förutsättningar

Läs mer

KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4. FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län)

KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4. FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län) 1(14) KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4 FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län) 2(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt 1.0 Allmänt 2.0 Gällande krav för utsläpp till vatten 2.1 Tillstånd

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ÄR EN MILJÖVÄNLIG NATURPRODUKT SOM UTVINNS DIREKT UR KRETSLOPPET MINDRE UTSLÄPP OCH LÄGRE BULLERNIVÅ Biogas är idag det miljömässigt bästa fordonsbränslet.

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

Årsredovisning 2003. för ett renare hav

Årsredovisning 2003. för ett renare hav Årsredovisning 2003 för ett renare hav 2 FOTO: TORE HAGMAN / NATURFOTOGRAFERNA Årsredovisning 2003 Gryaab AB Postadress: Karl IX:s väg 418 34 Göteborg Organisationsnr: 55 61 37-2177 Bankgironr: 617-5400

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) 1. GRUNDDEL... 3 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 2.1. Verksamhetsområde... 4 2.2. Industrier och andra anslutna verksamheter... 4 2.3. Dimensionering...

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time) EXRT (extended sludge retention time) EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION Samarbetspartners i projektet IVL Har utvecklat tekniken och kör pilotanläggningen vid Hammerby Sjöstadsverk

Läs mer

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening Laqua Treatment AB Siriusvägen 16 296 92 Yngsjö www.laqua.se Introduktion Laqua tvätt är en ny typ av reningsanläggning som baseras på filterteknik primärt framtaget

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

A H I G D. Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve. Gryaab rapport 2003: 4

A H I G D. Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve. Gryaab rapport 2003: 4 Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve B J E A H L F I G D C Gryaab rapport 2003: 4 Ann Mattsson Ulf Gingsjö 2003 12 29 Gryaab svarar för

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Stockholm september 2011 Rapport 11SV651 Försök med installation av matavfallskvarn kombinerat med slamtank och fettavskiljare i restaurangmiljö.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE. Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE. Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun Fettavlagringar i en spillvattenledning i Järfälla år 2009. Tekniska nämnden 2010-xx-xx INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14)

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14) Sida 1 (14) Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter...3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten...5 1. Verksamhetsbeskrivning... 5 Glössbo reningsverk... 5 Övriga

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Denna policy gäller för samtliga fordonstvättar i Tranemo kommun. För fordonstvättar som tvättar mer än 1000 personbilstvättar eller mer än 200 lastbilar, bussar

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

Årsredovisning 2007. för ett renare hav

Årsredovisning 2007. för ett renare hav Årsredovisning 2007 för ett renare hav 1972: Ryaverket invigs den 7 september. Verket har då varit igång sedan december 1971. 300 000 personekvivalenter (pe) är anslutna. Gryaab har 17 anställda. 1973:

Läs mer

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Varför behövs fettavskiljare? Fett som släpps ut i avloppet skapar problem. I ledningsnätet sjunker temperaturen, vilket gör att fettet som finns i avloppsvattnet

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

Koholmens Avloppsreningsverk

Koholmens Avloppsreningsverk Koholmens Avloppsreningsverk - Informationsskyltar - Jan Andersson, Ljungsjömåla Text, Bild & Form HB, 2001 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Koholmens avloppsreningsverk Pumpstationer Gullberna och Vämöviken Inlopp

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Hållbar återvinning av näring

Hållbar återvinning av näring Hållbar återvinning av näring Om EkoBalans Lösningar för hållbar återvinning av näringsämnen från reningsverk, biogasanläggningar, jordbruk, livsmedelsindustri och förbränningsanläggningar Återföring av

Läs mer

Bilaga B. Riktlinjer för fettavskiljare

Bilaga B. Riktlinjer för fettavskiljare Bilaga B Riktlinjer för fettavskiljare Innehåll Därför kräver vi fettavskiljare...3 Var kräver vi fettavskiljare...3 Exempel på verksamheter där Lekebergs kommun kräver fettavskiljare:...3 Anmälan till

Läs mer

Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport 2012 Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Katterjåkk Reningsverk 2584-24 Rapporteringår

Läs mer

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall Biogas i Jönköping 2009-04-16 Guide: Mats Kall Mats Kall - Enhetschef Vatten och Avloppsreningsverk från 2005 - Projektledare Teknik-Entreprenad inom projektet Biogas av matavfall Jönköping 2005 feb 2008

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE OBS! Version anpassad för utskrift i A4-format. För originalversion hänvisas till tryckt exemplar som tillhandahålls via Järfälla kommuns kundtjänst. RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE Information och riktlinjer

Läs mer

Meetings with farmers and industry 7. 28/03/12, Östra Göinge Kommun

Meetings with farmers and industry 7. 28/03/12, Östra Göinge Kommun Meetings with farmers and industry 7 28/03/12, Östra Göinge Kommun Godkänt protokoll Part-financed by the European Union (European Regional Development Fund) Minnesanteckningar vid möte Klockaregården,

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp

Riktlinjer för utsläpp Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet Råd och regler för anslutning till avloppsanläggningarna i Halmstads och Laholms kommuner Fastställd av nämnden för Laholmsbuktens VA

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL Miljörapport 2013 Katrineholm 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Policy för fordonstvätt i Ängelholms kommun Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Inledning Spillvatten från fordonstvättar innehåller en rad miljöfarliga ämnen, så som olja och tungmetaller. Dessa ämnen belastar

Läs mer

Årsredovisning 2008. för ett renare hav

Årsredovisning 2008. för ett renare hav Årsredovisning 2008 för ett renare hav Årsredovisning 2008 Det här är Gryaab...4 VD har ordet...4 Reningsprocessen...6 Utan pumpar stannar verket...8 Hallå där! drifttekniker Lenita Sabell...11 Hallå

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp. Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp. Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, en

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Årsredovisning 2006. för ett renare hav

Årsredovisning 2006. för ett renare hav Årsredovisning 2006 för ett renare hav Foto: Jan Töve Årsredovisning 2006 Gryaab AB Postadress Norra Fågelrovägen 3 418 34 Göteborg Organisationsnr 556137-2177 Bankgironr 617-5400 Plusgironr 42 11 00-9

Läs mer

Information om fettavskiljare

Information om fettavskiljare Information om fettavskiljare Varför ska man installera fettavskiljare? När avloppsvattnet kommer ut i ledningsnätet sjunker temperaturen, vilket gör att fett som finns i vattnet stelnar och orsakar stopp.

Läs mer

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND Förord 3 Allmänt 4 Lagar och bestämmelser 6 Olämpliga utsläpp 10 Dagvatten 12 Oönskade ämnen 14 Riktlinjer för utsläpp 16 Särskild reningsavgift

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Producerad i samarbete med kommunerna, Eslöv, Hörby och Höör. Illustrationer: Mathias de Maré, va-verket i Malmö. Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller

Läs mer

Tillskottsvatten påverkar Ryaverket höga flöden och föroreningar

Tillskottsvatten påverkar Ryaverket höga flöden och föroreningar 1(34) Tillskottsvatten påverkar Ryaverket höga flöden och föroreningar Gryaab Rapport 2010:7 Ann Mattsson Jan Mattsson 2(34) Gryaab svarar för avloppsvattenreningen inom regionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg,

Läs mer

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder

Läs mer

Fettavskiljare och fettavfall

Fettavskiljare och fettavfall Fettavskiljare och fettavfall Den här broschyren vänder sig till dig som är fastighetsägare, bedriver en livsmedelsverksamhet, är VVS-konsult eller tömningsentreprenör. I broschyren kan du läsa om varför

Läs mer

fö r u t s l ä p p av av lo p p svat te n f rå n

fö r u t s l ä p p av av lo p p svat te n f rå n R I KT L I N J E R fö r u t s l ä p p av av lo p p svat te n f rå n ind u st r i e r o c h a n d ra ve r k s a m h e te r. N ove m b e r 2 01 0 1 Innehåll Förord 3 Inledning 4 Olika typer av avloppsvatten

Läs mer

Miljöarbete pågår. Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor

Miljöarbete pågår. Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor Miljöarbete pågår Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor Mycket bra studiebesök. Man får lära sig att avlopp är ett stort miljöproblem, hur problemet löses och hur man kan hjälpa till litegrann

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 1. Inledning 1.1 Riktlinjerna Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare i Enköpings kommun. Riktlinjerna

Läs mer

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning 2013-02-21 1(8) Anders Åström Ryaverket Projekt EN 2013, utökad kväverening Ärende Gryaabs AB har under 2011 och 2012 utrett i vilken utsträckning företagets anläggningar har kapacitet att möta framtida

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se Kontrollprogram Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Denna information är tänkt att underlätta framtagandet av kontrollprogram för er verksamhet. Tänk på att ett kontrollprogram enbart är en del av egenkontrollen

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om kontroll av utsläpp till vattenoch markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d.

Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d. Sida 1(11) Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d. 1 Bakgrund Redan under 1930-1940-talen identifierades orenat spillvatten som en sanitär olägenhet och de första reningsverken

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002 Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter November 2002 2 3 Förord Skriften du håller i din hand är en samlad presentation av riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten

Läs mer

Energieffektiv vattenrening

Energieffektiv vattenrening Energieffektiv vattenrening Gustaf Olsson Lunds Tekniska Högskola Världsvattendagen Stockholm 21 mars 2014 Energi i vattenoperationer 1-3 % av den globala el-energin används för att producera, behandla

Läs mer

Gryaabs verksamhet 2009 Process Vattenbehandling Slambehandling Projekt Aktiviteter Personal Årsredovisning

Gryaabs verksamhet 2009 Process Vattenbehandling Slambehandling Projekt Aktiviteter Personal Årsredovisning för ett renare hav Gryaabs verksamhet 2009 Process Vattenbehandling Slambehandling Projekt Aktiviteter Personal Årsredovisning Det här är Gryaab...4 VD har ordet...4 Reningsprocessen...6 Gryaabs slam

Läs mer

Ansökan har inkommit till miljöprövningsnämnden 24.02.2003 och har kompletterats 29.01.2004, 02.03.2004, 19.05.2004, 04.04.2006 och 28.12.2006.

Ansökan har inkommit till miljöprövningsnämnden 24.02.2003 och har kompletterats 29.01.2004, 02.03.2004, 19.05.2004, 04.04.2006 och 28.12.2006. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Norragatan 17 22 100 Mariehamn Tel. (018) 528600 Fax. (018) 528601 BESLUT Ärendenummer MPN-03-7 Beslutsdatum 26.09.2007 Postningsdag 01.10.2007 Sökanden Ärende Beslut Kökar Kommun

Läs mer

Teknisk beskrivning avseende förslag till utbyggnad av avloppsreningsverk i Kullavik Kungsbacka kommun 20090701

Teknisk beskrivning avseende förslag till utbyggnad av avloppsreningsverk i Kullavik Kungsbacka kommun 20090701 Teknisk beskrivning avseende förslag till utbyggnad av avloppsreningsverk i Kullavik Kungsbacka kommun 20090701 uniform KUB101 v 1.0, 2005-11-25 INNEHÅLL 1 (13) 1 Begreppsförklaringar 2 2 Orientering och

Läs mer

SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning

SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning LEKMANNA RAPPORT LIFE 03 ENV /S/ 589 LOKALT ÅTERBRUK AV AVLOPPSVATTEN OCH ORGANISK HUSHÅLLSAVFALL BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNINGAR Dagens traditionella avfallshantering

Läs mer

Orginaltext: Peter Stahre, Mathias de Mare Teckningar och Layout: Mathias de Mare Omarbetad av NOSAM-gruppen.

Orginaltext: Peter Stahre, Mathias de Mare Teckningar och Layout: Mathias de Mare Omarbetad av NOSAM-gruppen. Krav på in s t allat io n av fe t t avs kiljare Inne håll Förord 3 Varför kräver vi fettavskiljare 4 Vem måste ha fettavskiljare 5 Det krävs tillstånd för att installera fettavskiljare 6 Utformning av

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

VA-verket (tekniska avdelningen) tar emot och renar avloppsvatten från hushåll, industrier och en mängd andra verksamheter.

VA-verket (tekniska avdelningen) tar emot och renar avloppsvatten från hushåll, industrier och en mängd andra verksamheter. Innehåll Förord 1 Varför kräver vi fettavskiljare? 4 Vem måste ha fettavskiljare? 5 Det krävs tillstånd för att installera fettavskiljare 6 Utformning av fettavskiljare 7 Storlek på fettavskiljare 8 Placering

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer