Rapport 2009:18 R. Uppföljning av lärosätenas arbete med breddad rekrytering

Transkript

1 Rapport 2009:18 R Uppföljning av lärosätenas arbete med breddad rekrytering

2 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, Stockholm tfn fa e-post Uppföljning av lärosätenas arbete med breddad rekrytering Utgiven av Högskoleverket 2009 Högskoleverkets rapportserie 2009:18 R ISSN X Innehåll: Högskoleverket, analysavdelningen, Magdalena Inkinen och Thomas Furusten Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: Högskoleverkets kontorsservice, Stockholm, juni 2009 Tryckt på miljömärkt papper

3 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 Bakgrund till uppdraget Uppdragets syfte Hur uppföljningen har gått till Vad är breddad rekrytering? Rapportens disposition Breddad rekrytering i högskolan en kort bakgrund 11 Arbetet med breddad rekrytering fram till 2006 Studenternas sociala och etniska bakgrund Arbetet med breddad rekrytering en samlad bild 17 Handlingsplanerna för breddad rekrytering Vidtagna åtgärder och måluppfyllelse Insatser vid utbildningar med stor snedrekrytering Samverkan med gymnasieskolor Åtgärder för förbättrad information och vägledning Förändringar sedan förra perioden En bedömning av goda eempel Breddad rekrytering uppföljning av varje lärosäte 27 Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Luleå tekniska universitet Karlstads universitet Väjö universitet Örebro universitet Mittuniversitetet Blekinge tekniska högskola Malmö högskola Högskolan i Kalmar Mälardalens högskola Danshögskolan Dramatiska institutet Gymnastik- och idrottshögskolan Högskolan i Borås Högskolan Dalarna

4 Högskolan på Gotland Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan Väst Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Operahögskolan i Stockholm Södertörns högskola Teaterhögskolan i Stockholm Försvarshögskolan Sveriges lantbruksuniversitet Sammanställning av lärosätenas återrapporteringar

5 Sammanfattning Universitet och högskolor har enligt högskolelagen en skyldighet att aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Via regleringsbrev har lärosätena bland annat fått i uppgift att upprätta handlingsplaner med mätbara mål för detta arbete. I regleringsbrevet för 2008 fick lärosätena i uppdrag att redovisa vilka resultat som uppnåtts under perioden Resultaten skulle redovisas i samband med årsredovisningen för Högskoleverket har på regeringens uppdrag följt upp detta arbete genom att sammanställa lärosätenas återrapporteringar. I enlighet med uppdraget har Högskoleverket även lyft fram goda eempel på hur man kan arbeta med dessa frågor. Sammanställningen visar att många lärosäten beskriver en gedigen verksamhet i sina återrapporteringar, men att dessa rapporteringarna ser mycket olika ut och att beskrivningarna fokuserar på olika typer verksamheter. Flera lärosäten har också lämnat mycket begränsade återrapporteringar av sitt arbete med breddad rekrytering. Detta har till viss del sin grund i att uppdraget till lärosätena är vagt utformat. Uppgifterna att främja och bredda rekryteringen är svåra att hålla isär, vilket påverkar såväl handlingsplanerna som det faktiska arbetet med breddad rekrytering. Det förekommer med andra ord en sammanblandning mellan åtgärder för att främja kvantiteter av studenter och den mer kvalitativa aspekten som rör studentpopulationens bakgrundsförhållanden. Ett annat försvårande förhållande gäller att det i uppdraget till lärosätena saknas en specificering av vilka aspekter av arbetet med breddad rekrytering man ska arbeta med, vilket har lett till att också lärosätenas verksamhet och beskrivningen av denna verksamhet utgår från olika definitioner. Detta behöver inte i sig vara problematiskt snedrekryteringen kan vara av olika karaktär på olika lärosäten varför också definitionen kan behöva vara fleibel. Men det gör också att det egentligen bara är lärosätena själva som kan avgöra om deras strategier, mål och åtgärder är relevanta. I den här rapporten presenteras både en samlad bild av universitetens och högskolornas arbete med breddad rekrytering och en uppföljning av varje lärosäte. De viktigaste resultaten från uppföljningen kan sammanfattas i följande punkter. Nästan hälften av lärosätena saknar mätbara eller ens uppföljningsbara mål för breddad rekrytering i sina handlingsplaner, och har därmed inte fullgjort sitt uppdrag. I många återrapporteringar framgår det inte tydligt hur väl målen i handlingsplanerna har uppnåtts. 5

6 De flesta lärosäten har strategier som fokuserar på att främja den kvantitativa rekryteringen, men detta innebär inte nödvändigtvis att man samtidigt gynnar en breddad rekrytering. Några lärosäten har strategier för att utjämna könsskillnader eller förbättra förutsättningarna för funktionshindrade istället för att försöka minska den sociala eller etniska snedrekryteringen. Endast ett fåtal lärosäten beskriver vilka åtgärder som har vidtagits vid utbildningar med stor snedrekrytering. De flesta lärosäten uppger att de har samverkat med gymnasieskolor på något sätt. Av dem har ett tiotal haft fördjupade samarbeten med ett urval av gymnasieskolor. En majoritet av lärosätena redovisar att de har förbättrat informationen eller vägledningen om olika utbildningar samt om arbetsmarknaden för olika utbildningar vid lärosätet. De flesta lärosäten verkar ha fortsatt med ungefär samma omfattning och inriktning på verksamheten för breddad rekrytering sedan den förra perioden, Högskoleverket kan ringa in tre former för arbetet med breddad rekrytering som kan sägas utgöra goda eempel. Dessa är giltiga oavsett hur de grundläggande förutsättningarna ser ut på respektive lärosäte. Det första goda eemplet är fokuseringen inte enbart på breddad rekrytering, utan på breddat deltagande. Det innebär att man arbetar med studenterna över hela fältet och att man tar ansvar för dem man antar från marknadsförings- och rekryteringsverksamhet via undervisningsformer och stödåtgärder till eamen och uppföljning. Det andra goda eemplet gäller arbetet för att faktiskt bredda den sociala rekryteringen med uppsökande arbete eempelvis långtgående samarbeten med gymnasieskolor som har låg övergång till högre utbildning och riktad studentambassadörsverksamhet. Det innebär att rekryteringsinsatserna inte enbart genomförs för att öka antalet sökande utan att man aktivt verkar för att attrahera de grupper som är underrepresenterade i högre utbildning. Det tredje goda eemplet är det långsiktiga arbetet, som genomförs enligt en konsekvent strategi för att förändra lärosätets rekrytering. Det gäller alltså att försöka integrera arbetet i den reguljära verksamheten till skillnad från att arbeta med tidsbegränsade projekt. 6

7 Inledning Bakgrund till uppdraget Universitet och högskolor har varit ålagda att arbeta med breddad rekrytering sedan början av 2000-talet. Hösten 2001 infördes en ny paragraf i högskolelagen som innebar att lärosätena fick en skyldighet att aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan (1 kap. 5 högskolelagen 2001:1263). År 2002 fick lärosätena för första gången i uppgift att upprätta handlingsplaner med mätbara mål för sitt arbete med breddad rekrytering. I samband med årsredovisningen för 2005 skulle åtgärderna och resultaten av åtgärderna redovisas. Handlingsplanerna skulle därefter revideras utifrån resultaten. De nya handlingsplanerna skulle gälla för perioden I regleringsbrevet för 2008 fick lärosätena i uppdrag att redovisa vilka resultat de hade uppnått utifrån målen i handlingsplanerna under perioden Resultaten skulle redovisas i samband med årsredovisningen för Enligt regleringsbrevet skulle lärosätena bland annat kommentera och analysera de insatser som gjorts och beskriva i vilken utsträckning som målen för breddad rekrytering hade uppfyllts. Nästa steg för lärosätena bestod i att skriva nya handlingsplaner baserat på resultaten för perioden De nya handlingsplanerna skulle lämnas i samband med årsredovisningen för 2008 och gäller perioden Resultatet av arbetet med de nya handlingsplanerna ska redovisas i samband med årsredovisningen för Uppdragets syfte I regleringsbrevet för 2009 fick Högskoleverket i uppdrag att sammanställa och analysera lärosätenas redovisningar av arbetet med breddad rekrytering under perioden Syftet med uppdraget är att följa upp universitetens och högskolornas arbete med breddad rekrytering, samt lyfta fram och sprida goda eempel på hur man kan arbeta med dessa frågor. I regleringsbrevet står följande: Högskoleverket ska sammanställa lärosätenas resultatredovisningar och med dessa som grund följa upp och analysera lärosätenas arbete med breddad rekrytering. I uppdraget ingår att lyfta fram och sprida goda eempel. Högskoleverket har tolkat uppdraget som att en egen uppföljning ska göras av varje universitet och högskola och att resultaten även ska sammanställas för att ge en generell bild av lärosätenas verksamhet för breddad rekrytering. Högskoleverket har valt att lyfta fram goda eempel i ett särskilt avsnitt i rapporten. 7

8 Hur uppföljningen har gått till Uppföljningen har avgränsats till de 36 universitet och högskolor som har statlig huvudman. Ingen uppföljning har gjorts av lärosäten med enskild huvudman eftersom alla dessa lärosäten ännu inte har kommit in med sina årsredovisningar. Högskoleverket har i enlighet med uppdragsbeskrivningen i första hand baserat sin uppföljning på de återrapporteringar som högskolorna och universiteten lämnade i samband med sina årsredovisningar för För att få en bild av vilka mål lärosätena hade med sin verksamhet har Högskoleverket dessutom tagit del av lärosätenas handlingsplaner för breddad rekrytering för perioden För att kunna följa utvecklingen över tid har även resultaten från den utvärdering av lärosätenas arbete med breddad rekrytering som Högskoleverket genomförde av perioden använts (se Högskoleverket 2007:43 R). Ett problem med att använda lärosätenas återrapporteringar som underlag är att de helt och hållet bygger på universitetens och högskolornas egna redovisningar, som varierar mycket i omfattning och uppläggning. Det är utifrån den typen av underlag svårt att veta om skillnaderna i rapporteringen beror på olika uppläggning och ambitionsgrad i själva redovisningen eller på faktiska skillnader i det arbete som utförts. Slutsatserna i den här rapporten handlar därför om vad lärosätena uppger att de har gjort eller uppnått snarare än om faktiska åtgärder och resultat, som i praktiken kan vara mer omfattande än vad som framgår av redovisningen. Rapporten fokuserar på de frågor som lyfts fram som särskilt viktiga i regleringsbrevet för Där framgår det att lärosätena ska kommentera och analysera de insatser som gjorts och beskriva i vilken utsträckning som målen i handlingsplanerna har uppnåtts. De ska särskilt redovisa vilka åtgärder de har vidtagit vid utbildningar som har betydande snedrekrytering, på vilket sätt de har samverkat med gymnasieskolor och vilka insatser som gjorts när det gäller att förbättra informationen och vägledningen om olika utbildningsvägar och om hur arbetsmarknaden ser ut för de utbildningar som ges vid lärosätet. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Försvarshögskolan har särskilda regleringsbrev där uppdraget att göra en återrapportering av arbetet med breddad rekrytering är något annorlunda formulerat än för övriga lärosäten. Hur deras uppdrag är formulerade beskrivs i samband med redovisningen av dessa lärosäten i kapitlet Breddad rekrytering en uppföljning av varje lärosäte. Högskoleverket har med utgångspunkt i regleringsbrevet till universitet och högskolor 2008 valt att inleda uppföljningen med att först redovisa lärosätenas mål, vidtagna åtgärder och måluppfyllelse. Därefter redogör vi mer specifikt för åtgärder som vidtagits vid utbildningar med stor snedrekrytering, lärosätenas samverkan med gymnasieskolor samt insatser för att förbättra informationen och vägledningen. För att få en bild av hur verksamheten har utvecklats 8

9 över tid görs även en övergripande jämförelse med de huvudsakliga resultaten från Högskoleverkets utvärdering av perioden Vad är breddad rekrytering? I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) definierades breddad rekrytering som en ökad rekrytering av socialt och etniskt underrepresenterade grupper vid högskolan, och det är också den definition som har använts i Högskoleverkets tidigare arbeten (se t.e. Högskoleverkets rapport 2007:43 R). Den nuvarande regeringen utgår från en liknande definition (se t.e. budgetpropositionen för 2008, prop. 2007/08:1, vol. 8). I uppföljningen av lärosätenas arbete med breddad rekrytering har Högskoleverket därför valt att fokusera på sådan verksamhet som syftar till att bredda rekryteringen utifrån social och utländsk bakgrund. I vissa fall har dock lärosätena huvudsakligen tagit upp andra faktorer i sina återrapporteringar, till eempel kön och funktionshinder. I de fallen har vi valt att beröra även dessa aspekter. I Högskoleverkets tidigare rapport (2007:43 R) påpekas det även att breddad rekrytering inte enbart bör avse själva rekryteringen utan att det också bör inbegripa studenternas möjligheter att fullfölja sina studier. Samma synsätt gäller i den här rapporten, vilket innebär att åtgärder som ökar förutsättningarna för underrepresenterade gruppers studiedeltagande och genomströmning ges lika stor vikt som rekryteringsinsatser. I den här rapporten presenteras även statistik om breddad rekrytering vid universitet och högskolor, både i kapitlet Breddad rekrytering i högskolan en kort bakgrund och i den bakgrundsbeskrivning som inleder uppföljningen av varje lärosäte i det avslutande kapitlet i rapporten. Den statistik som presenteras är hämtad från Högskoleverkets NU-statistikdatabas (tillgänglig på och avser enbart social respektive utländsk bakgrund. De statistiska uppgifterna gäller huvudsakligen läsåret 2007/08. Social bakgrund mäts med utgångspunkt i föräldrarnas utbildningsnivå. Tidigare användes även arbetarbakgrund som en indikator på social bakgrund, men den variabeln används inte längre i Högskoleverkets statistik i och med att uppgifterna från FoB 90 (folk- och bostadsräkningen 1990) har blivit inaktuella. För att mäta den sociala mångfalden bland studenterna använder vi statistik som visar hur stor andel av högskolenybörjarna (till och med 34 års ålder) som har högutbildade föräldrar. Med det menas minst en förälder med utbildning på högskolenivå (minst treårig eftergymnasial utbildning). Variabeln utgår alltså från den grupp som traditionellt sett är överrepresenterad i högskolan. Med utländsk bakgrund avses personer som är födda utomlands eller har två utrikes födda föräldrar. Adoptivbarn och inresande studenter räknas dock inte dit. För att mäta den etniska mångfalden bland studenterna använder vi 9

10 statistik som visar hur stor andel av högskolenybörjarna (till och med 34 års ålder) som har utländsk bakgrund. Vi använder även det så kallade jämförelsetalet för att kunna relatera andelen studenter med högutbildade föräldrar respektive utländsk bakgrund till befolkningen i lärosätets huvudsakliga rekryteringsområde. Jämförelsetalet räknas ut genom att andelen högskolenybörjare med högutbildade föräldrar respektive utländsk bakgrund divideras med motsvarande tal för ett genomsnitt av individer i samma ålder och från samma kommuner som studenterna kommer ifrån. Ett jämförelsetal på mindre än 1 betyder att andelen nybörjare med högutbildade föräldrar eller utländsk bakgrund är underrepresenterade jämfört med befolkningen i det huvudsakliga rekryteringsområdet, medan ett jämförelsetal som är större än 1 innebär att det finns en överrepresentation. Ett jämförelsetal på 1 innebär en fullständig överensstämmelse med rekryteringsområdet. Rapportens disposition Efter detta inledande kapitel ges en kort bakgrund till verksamheten för breddad rekrytering i högskolan. I nästa kapitel sammanfattas och analyseras de huvudsakliga resultaten från uppföljningen av perioden Syftet är att presentera en samlad bild av lärosätenas arbete med breddad rekrytering under den aktuella perioden. Sist i det kapitlet redogör vi även för några goda eempel på hur man kan arbeta med breddad rekrytering. I det avslutande kapitlet presenteras uppföljningarna av varje lärosätes arbete med breddad rekrytering under perioden

11 Breddad rekrytering i högskolan en kort bakgrund I det här kapitlet ges en kort bakgrund till universitetens och högskolornas arbete med breddad rekrytering. Först beskrivs lärosätenas arbete med breddad rekrytering fram till Därefter följer en redogörelse för den faktiska mångfalden vid universitet och högskolor. Här beskrivs i korthet hur studenternas sociala och etniska bakgrund har förändrats över tid och hur studentpopulationens sammansättning varierar mellan olika lärosäten. Arbetet med breddad rekrytering fram till 2006 Lärosätena har haft i uppdrag att arbeta med breddad rekrytering sedan början av 2000-talet. År 2001 kom propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) som betonade att högskolan skulle vara en kraft för social förändring och att mångfalden i samhället borde återspeglas bland högskolans studenter. Hösten 2001 infördes en ny paragraf i högskolelagen som innebar en skyldighet för lärosätena att aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. I regleringsbrevet för 2002 fick lärosätena för första gången i uppdrag att upprätta handlingsplaner för sin verksamhet för breddad rekrytering. En annan åtgärd för att minska snedrekryteringen var att tillsätta den så kallade Rekryteringsdelegationen som verkade under perioden Delegationen hade i uppdrag att stödja högskolornas arbete genom att dela ut bidrag till olika rekryteringsinsatser. Delegationen hade 120 miljoner kronor till sitt förfogande som delades ut till ett hundratal projekt. Projekten avsåg olika åtgärder före högskolan, på väg till högskolan och inom högskolan. Ett budskap från lärosätenas projektledare var att det behövdes incitament för högskolorna att arbeta med breddad rekrytering. Rekryteringsdelegationen påpekade dock att frågan är komple och att den rör flera områden än den högre utbildningen. Delegationen framhöll också att snedrekryteringen i första hand baseras på klass och social bakgrund och att etnisk bakgrund inte i sig har någon betydelse. En utvärdering av Rekryteringsdelegationens arbete gjordes Där drogs slutsatsen att de åtgärder som levde kvar i första hand var samverkansprojekt med gymnasieskolor samt olika informationsprojekt. I mindre grad rörde det sig om mer genomgripande systemförändringar inom lärosätet. Efter Rekryteringsdelegationen överfördes ansvaret för stödet till lärosätenas arbete med breddad rekrytering till NSHU Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning. Enligt NSHU:s uttolkning var målet inte bara att rekrytera fler studenter från underrepresenterade grupper utan också att se till att studenterna fullföljer utbildningen och kommer ut i arbete 11

12 eller övergår till forskning. NSHU arbetade bland annat med att skapa mötesplatser, konferenser och seminarier för erfarenhetsutbyte och genom att stödja lärosäten som ville samarbeta i dessa frågor. NSHU lades ner den 1 januari 2009 och ansvaret för breddad rekrytering lades därmed helt och hållet på lärosätena. Högskoleverkets utvärderingar Högskoleverket har utvärderat lärosätenas arbete med breddad rekrytering vid tre olika tillfällen. Den första utvärderingen gjordes 1999/2000 i rapporten Lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald (Högskoleverket 2000:8 R). I rapporten konstaterades det att det inte fanns något särskilt regelsystem för arbetet med social och etnisk mångfald och att de flesta universitet och högskolor inte arbetade aktivt med frågan. Ett fåtal lärosäten hade dock genomfört utredningar, utarbetat målsättningar och börjat etablera regelverk. De insatser som gjordes var av en både långsiktig och kortsiktig karaktär och inbegrep bland annat lähjälp till barn i invandrartäta områden, riktade informationsinsatser till områden med låg övergång till högskolan, stödåtgärder till studenter samt satsningar på fleibla utbildningar. År 2003 gjordes en uppföljning av utvärderingen från 1999/2000 (Högskoleverket 2003:31 R). Högskoleverket kunde då konstatera att lärosätenas arbete med breddad rekrytering hade tagit ordentlig fart sedan den förra utvärderingen, vilket kunde förklaras med att frågan hade uppmärksammats politiskt, med ekonomiska satsningar och ett tillägg i högskolelagen. Nästan alla universitet och högskolor hade upprättat handlingsplaner för mångfald eller breddad rekrytering och allt fler hade också tagit fram statistik och inlett samverkansprojekt med utbildningsaktörer utanför högskolan. Ett stort antal nya projekt för breddad rekrytering hade inletts, många med hjälp av medel från Rekryteringsdelegationen. Högskoleverket konstaterade dock att många av projekten var av en kortsiktig och tillfällig karaktär. I regleringsbrevet för 2006 fick Högskoleverket i uppdrag av regeringen att utvärdera lärosätenas arbete med breddad rekrytering. I uppdraget ingick att värdera hur effektivt och integrerat rekryteringsarbetet är i lärosätenas samlade verksamhet. Högskoleverket skulle också sammanställa lärosätenas insatser för breddad rekrytering i en bilaga. I uppdraget ingick att belysa både social och etnisk bakgrund. Resultatet av utvärderingen presenterades i rapporten Utvärdering av arbetet med breddad rekrytering till universitet och högskolor (2007:43 R). Där framgick det att de flesta lärosäten hade arbetat aktivt för att främja och bredda rekryteringen. Flertalet universitet och högskolor hade också som mål att arbeta långsiktigt med uppgiften. Det var däremot få lärosäten som kunde visa att deras arbete hade lett till en faktiskt breddad rekrytering. Enligt Högskoleverket var det dock viktigt att inte tolka det som att högskolornas arbete inte har någon effekt. Arbetet med breddad rekrytering är långsiktigt och effekterna kan dröja flera år. Hur väl man lyckas är också starkt beroende av omvärlden. 12

13 Högskoleverket menade därför att det är nödvändigt med en tydlig strategi för att bredda rekryteringen. Studenternas sociala och etniska bakgrund Under 1990-talet epanderade utbildningsvolymen kraftigt, vilket också innebar en utveckling mot breddad rekrytering. Under perioden 1993/ /00 ökade till eempel andelen högskolenybörjare från arbetarhem från 18 till 23 procent. Andelen nybörjare från högre tjänstemannahem minskade samtidigt från 33 till 28 procent. Under 2000-talet ökade andelen nybörjare från arbetarhem med ytterligare ett par procentenheter medan andelen från högre tjänstemannahem låg kvar på ungefär samma nivå. Även när det gäller föräldrarnas utbildningsnivå skedde en viss utveckling mot breddad rekrytering under 2000-talet. Mellan läsåren 2000/01 och 2007/08 ökade visserligen andelen högskolenybörjare med högutbildade föräldrar från 29 till 34 procent, men befolkningens utbildningsnivå ökade ännu mer under samma period. Det innebar att jämförelsetalet minskade från 1,52 till 1,48. Under åren 2000/ /08 ökade även andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund, från 13 procent till 18 procent. Jämförelsetalet ökade under samma period från 0,92 till 1, vilket innebär att det inte längre finns någon underrepresentation av högskolenybörjare med utländsk bakgrund på nationell nivå. Det finns dock stora skillnader mellan olika lärosäten när det gäller social och etnisk snedrekrytering. Tabellen nedan visar att andelen nybörjare med högutbildade föräldrar var särskilt hög vid de konstnärliga högskolorna. Läsåret 2007/08 hade 54 procent av nybörjarna vid dessa högskolor högutbildade föräldrar och jämförelsetalet uppgick till 2,51. Därefter följer universiteten med knappt 40 procent nybörjare med högutbildade föräldrar och ett jämförelsetal på 1,65. Vid övriga högskolor hade ungefär en fjärdedel av nybörjarna högutbildade föräldrar och jämförelsetalet var 1,21. Andelen nybörjare med utländsk bakgrund varierar också mellan lärosätena. Andelen med utländsk bakgrund var högst vid högskolor med vetenskapsområde där hade 20 procent av nybörjarna utländsk bakgrund läsåret 2007/08. Det innebar till och med en viss överrepresentation med ett jämförelsetal på 1,08. Lägst andel nybörjare med utländsk bakgrund fanns det vid de konstnärliga högskolorna, där 10 procent hade utländsk bakgrund och jämförelsetalet var 0,55. 13

14 Studerande (nybörjare) vid universitet och högskolor utifrån föräldrarnas utbildningsnivå och utländsk bakgrund läsåret 2007/08 Universitet/högskola Riket Universitet Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Handelshögskolan i Stockholm Sveriges lantbruksuniversitet Karlstads universitet Mittuniversitetet Väjö universitet Örebro universitet Högskolor med vetenskapsområde Blekinge tekniska högskola Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Malmö högskola Mälardalens högskola Övriga högskolor Försvarshögskolan Gymnastik- och idrottshögskolan Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan på Gotland Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan Väst Lärarhögskolan i Stockholm Södertörns högskola Konstnärliga högskolor Danshögskolan Dramatiska institutet Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Operahögskolan i Stockholm Teaterhögskolan i Stockholm Andel med högutbildade föräldrar Jämförelsetal högutbildade Andel med utländsk bakgrund Jämförelsetal utländsk bakgrund ,48 1,65 1,76 1,84 1,70 1,45 1,46 1,68 1,42 1,77 2,02 1,48 2,43 1,94 1,42 1,32 1,37 1,27 1,21 1,27 1,31 1,15 1,15 1,17 1,21 2,19 0,84 1,11 1,17 1,19 1,23 1,25 1,12 1,23 1,04 0,92 1,19 2,51 2,11 2,36 2,71 2,53 2,97 3,05 1, ,00 0,94 1,01 0,75 0,93 1,00 0,81 0,93 1,56 1,27 0,70 0,77 0,69 0,52 1,08 0,92 0,91 1,22 1,08 1,19 1,04 0,82 1,21 1,15 0,93 0,33 0,61 1,06 0,87 0,75 1,03 0,90 1,17 1,13 0,90 1,12 1,33 0,55 0,47 0,78 0,67 0,37 0,55 0,20 0,86 Tabellen visar andelen nybörjare med högutbildade föräldrar respektive utländsk bakgrund (i procent) samt jämförelsetalet för nybörjare med högutbildade föräldrar respektive utländsk bakgrund. Med nybörjare menas studerande som för första gången började studera vid det aktuella lärosätet läsåret 2007/08. Jämförelsetalet räknas ut genom att andelen högskolenybörjare med högutbildade föräldrar respektive utländsk bakgrund divideras med motsvarande tal för ett genomsnitt av individer i samma ålder och från samma kommuner som studenterna kommer ifrån. Ett jämförelsetal på mindre än 1 betyder att andelen nybörjare med högutbildade föräldrar eller utländsk bakgrund är underrepresenterade jämfört med befolkningen i det huvudsakliga rekryteringsområdet, medan ett jämförelsetal som är större än 1 innebär att det finns en överrepresentation. Ett jämförelsetal på 1 innebär en fullständig överensstämmelse. 14

15 Till stor del hänger variationerna mellan olika lärosäten samman med skillnader i utbildningsutbudet. Kortare yrkesutbildningar brukar till eempel locka till sig fler studenter från studieovana miljöer. Längre teoretiska utbildningar och konstnärliga utbildningar har däremot i större utsträckning studenter med högutbildade föräldrar. Andelen studenter med utländsk bakgrund varierar också kraftigt mellan olika utbildningar. Högst andel studenter med utländsk bakgrund finns det inom det naturvetenskapliga området medan andelen är lägst inom området lant- och skogsbruk samt vissa konstnärliga utbildningar. 15

16

17 Arbetet med breddad rekrytering en samlad bild I det här kapitlet sammanställs och analyseras resultaten från uppföljningen av lärosätenas verksamhet med breddad rekrytering. Syftet är att presentera en samlad bild av universitetens och högskolornas arbete med breddad rekrytering under perioden Kapitlet är disponerat på följande sätt. Först görs en sammanställning av målen i lärosätenas handlingsplaner. Därefter beskrivs vilka åtgärder som har vidtagits under perioden och huruvida målen i handlingsplanerna har uppnåtts enligt lärosätenas egna uppgifter. I följande tre avsnitt beskriver vi i tur och ordning vilka åtgärder som har vidtagits vid utbildningar med stor snedrekrytering, på vilket sätt lärosätena har samverkat med gymnasieskolor samt vilka insatser som har gjorts för att förbättra informationen och vägledningen om olika utbildningar och om arbetsmarknaden för de utbildningar som ges vid lärosätet. Därefter berörs frågan om vilka förändringar som har skett i lärosätenas arbete med breddad rekrytering sedan den förra perioden, Kapitlet avslutas med några goda eempel på hur man kan arbeta med breddad rekrytering. Handlingsplanerna för breddad rekrytering Sedan år 2002 har högskolor och universitet haft i uppdrag från regeringen att upprätta handlingsplaner för att aktivt främja och bredda rekryteringen, med mätbara mål för arbetet. Uppgiften har getts via regleringsbrevet för åren , och För att få en bild av vilka mål lärosätena hade med sitt arbete för breddad rekrytering under perioden har Högskoleverket samlat in handlingsplanerna för breddad rekrytering. Det visade sig att de flesta universitet och högskolor har en handlingsplan för breddad rekrytering medan ett tiotal lärosäten har en mångfaldsplan eller likabehandlingsplan med motsvarande innehåll. I fyra fall kunde Högskoleverket inte hitta någon handlingsplan eller motsvarande dokument, trots egna eftersökningar och förfrågningar via e-post till de berörda lärosätena. När det gäller innehållet i handlingsplanerna har Högskoleverket i tidigare sammanhang påpekat att uppgiftens formulering att främja och bredda kan leda till en sammanblandning av olika typer av mål (se Högskoleverket 2007:43 R). Ett lärosäte kan göra mycket för att främja rekryteringen utan att det behöver innebära att man alls arbetar för att bredda den. Nästan alla lärosäten arbetar för att främja rekryteringen eftersom en tillströmning av studenter är av stor betydelse för lärosätets ekonomi. Det innebär att de flesta 17

18 lärosäten kan påvisa allmänna främjande åtgärder som eempelvis publicerad utbildningsinformation och deltagande på utbildningsmässor. Främjande åtgärder kan dessutom vara inriktade mot en snäv befintlig målgrupp och behöver inte gynna en breddad rekrytering. Ett annat problem med uppgiften är att den inte definieras. Det framgår för det första inte vilka grupper som ska vara föremål för arbetet med breddad rekrytering. Regeringen har inte heller angivit vilken nivå som ska eftersträvas eller uppnås. Uppföljningsbara och mätbara mål ska enligt regleringsbrevet definieras av lärosätena själva i deras handlingsplaner för breddad rekrytering. Mot denna bakgrund formulerar lärosätena också målsättningar utifrån olika utgångspunkter och olika definitioner av breddad rekrytering. Enligt Högskoleverkets synsätt avser breddad rekrytering en ökning av andelen studenter med icke-akademisk bakgrund respektive utländsk bakgrund. Det är också inom detta område som målen är vanligast. Ett tjugotal lärosäten har handlingsplaner där målen huvudsakligen kan kopplas till breddad rekrytering enligt ovanstående definition. Men det förekommer också andra typer av mål i handlingsplanerna för breddad rekrytering. Ett tiotal universitet och högskolor har huvudsakligen mål som handlar om att främja snarare än att bredda rekryteringen. Vanliga mål i det sammanhanget är till eempel att öka intresset för utbildningar inom teknik och naturvetenskap eller att öka övergången till högskolan bland gymnasieelever i närregionen. Ytterligare några lärosäten har som mål att öka mångfalden bland sina studenter men fokuserar på andra grupper än socialt och etniskt underrepresenterade grupper. Det kan istället handla om att utjämna könsbalansen eller förbättra förutsättningarna för funktionshindrade studenter. Målens ambitionsnivå varierar också. Många lärosäten har valt strategin att formulera mål som enkelt kan uppnås eftersom de rör verksamhet som ändå utförs, eempelvis att utveckla lärosätets utbildningsinformation eller att delta på utbildningsmässor och liknande arenor. Andra har relativt ambitiösa mål, till eempel att vara en av de högskolor som lockar flest studenter från studieovana miljöer eller att utveckla undervisningsformerna och den pedagogiska kompetensen hos lärarna för att kunna möta behoven hos nya studentgrupper. Drygt hälften av lärosätena har formulerat mätbara mål för sin verksamhet. Vissa av dessa lärosäten har angett kvantitativa mål som att andelen studenter från studieovana miljöer ska öka till en viss procentsats. Andra har delat upp sitt arbete i ett stort antal mindre mål med tydliga ansvarsfördelningar. Ett eempel på ett sådant mål kan vara att genomföra ett seminarium för högskolans lärare på temat mångfald. De flesta lärosäten saknar dock mätbara mål utan har istället formulerat inriktningsmål, till eempel att förbättra mottagandet eller förhindra avhopp, utan att precisera vad som ska uppnås eller vilken verksamhet som avser att leda till förändringen. 18

19 Vidtagna åtgärder och måluppfyllelse Lärosätenas återrapporteringar avseende perioden varierar avsevärt i både omfattning och innehåll. Ett lärosäte saknar helt en redovisning av arbetet med breddad rekrytering medan ytterligare några lärosäten har lämnat ett mycket kortfattat underlag. Högskoleverket har kontaktat de lärosäten som har ett knapphändigt underlag via e-post för att ge dem en möjlighet att komplettera informationen. Fortfarande saknas det dock ett tillräckligt underlag för vissa lärosäten. Den information som finns i redovisningarna ser dessutom väldigt olika ut för olika lärosäten. Enligt Högskoleverkets bedömning innebär otydligheten i lärosätenas uppdrag att arbeta med breddad rekrytering att inte heller lärosätenas arbete kan beskrivas enligt tydliga kriterier. Det saknas en klar rågång mellan allmänt främjande insatser och åtgärder för att komma till rätta med den sociala snedrekryteringen. Ett symptom på detta är att insatser för att öka intresset för naturvetenskap och teknik nämns av vissa lärosäten bland insatser för breddad rekrytering. Enligt återrapporteringarna arbetade de flesta universitet och högskolor för att rekrytera fler studenter. Den vanligaste typen av främjande åtgärder under perioden var marknadsföring och informationsinsatser av olika slag. Vissa lärosäten arbetade mer än andra med en marknadsföring som går ut på att etablera kontakt med potentiella studenter. Detta tycks ha varit vanligast bland mindre högskolor som har ett utbildningsutbud med en tydlig profil mot ett definierat yrkesliv. De flesta lärosäten arbetade också med att bredda rekryteringen till nya grupper, till eempel genom att erbjuda förberedande respektive fleibla utbildningar, samverka med komvu och arbetsförmedlingar, tydliggöra arbetslivsanknytningen på lärosätets utbildningar, utbilda lärosätets studentambassadörer i mångfaldsfrågor, tillämpa alternativt urval och satsa på riktade informationsinsatser. Många lärosäten satsade även på att förbättra möjligheterna för nya studentgrupper att klara av utbildningen. Vanligast var det med olika former av stödåtgärder för studenterna, till eempel skriv- eller språkstöd och mentorsverksamhet. Några lärosäten arbetade med att förbättra mottagandet av nya studenter och med att utveckla undervisningsformerna och den pedagogiska kompetensen hos lärarna. Andra arbetade med åtgärder för kvarvaro (det engelska uttrycket retention ), som innebär att man tidigt försöker fånga upp studenter som verkar ha problem med sina studier för att informera dem om vilka typer av stöd de kan få. Sådana åtgärder handlar också om att för studenterna presentera en tydlig bild av utbildningens gång, vad som förväntas, vilka kontakter med det omgivande samhället som finns och hur utbildningen utvecklats i förhållande till dessa kontakter. Det sistnämnda, att det finns tydliga mål med utbildningen, har visat sig vara viktigt både för att attrahera sökande från icke-akademikerhem och för att de studenter som är osäkra ska stanna kvar i sina utbildningar. 19

20 Den enda typen av lärosäte som tydligt utmärker sig genom att inte ha gjort några stora satsningar på att främja eller bredda rekryteringen är fackhögskolor med ett smalt och högt eftersökt utbildningsutbud. Hit hör de konstnärliga högskolorna samt Gymnastik- och idrottshögskolan. Lärosäten som har högt sökandetryck kräver mycket goda meriter eller kunskaper för dem som antas. Beträffande de konstnäriga högskolorna krävs i realiteten många år av förberedande studier, som ofta förutsätter engagerade föräldrar, och inte sällan långvarigt ekonomiskt stöd för eempelvis musikundervisning. Detta innebär att den sociala selekteringen av studenterna till de konstnärliga högskolorna sker långt innan de söker in till högskolan. Dessa lärosäten har en relativt stor snedrekrytering och redovisar i vissa fall en låg nivå på insatser för att förändra den situationen. Förutom att redovisa vilka åtgärder som vidtagits under den aktuella perioden hade lärosätena också i uppdrag att redovisa hur målen hade uppnåtts utifrån handlingsplanerna för breddad rekrytering. Vår genomgång av återrapporteringarna visar dock att endast knappt hälften av lärosätena har redovisat måluppfyllelsen på ett systematiskt sätt, det vill säga med tydlig utgångspunkt i målen i den egna handlingsplanen. Övriga universitet och högskolor diskuterar måluppfyllelsen mer övergripande eller inte alls. När det gäller frågan om huruvida målen har uppnåtts eller inte är det svårt att dra några generella slutsatser. Vissa lärosäten uppger att de har uppnått de flesta av sina mål medan andra konstaterar att flera mål inte har kunnat uppnås. Det som möjligen kan sägas är att det finns ett visst samband mellan målens kompleitet och måluppfyllelse. Mer ambitiösa målsättningar är inte oväntat svårare att uppnå än mer återhållsamma och försiktigt formulerade mål. Insatser vid utbildningar med stor snedrekrytering I sin återrapportering av verksamheten för breddad rekrytering hade lärosätena särskilt i uppdrag att redogöra för vilka åtgärder som vidtagits för att bredda rekryteringen till utbildningar med stor snedrekrytering. De allra flesta lärosäten saknar dock helt en sådan redogörelse. Det är bara fem lärosäten varav samtliga är stora universitet som över huvud taget nämner utbildningar med stor snedrekrytering. De utbildningar som tas upp i det sammanhanget är i första hand läkarutbildningen, tandläkarutbildningen, psykologutbildningen och juristutbildningen, det vill säga utbildningar där den sociala snedrekryteringen är stor. Tre av universiteten nämner även utbildningar med stor etnisk snedrekrytering, och då lyfts inte minst lärarutbildningen fram. Tre av universiteten redogör även för vilka insatser som gjorts för att bredda rekryteringen vid dessa utbildningar. Åtgärderna bestod bland annat i samarbeten med gymnasieskolor som har låg övergång till högskolan, satsningar på yrkeslivsorienterade utbildningar, införandet av en särskild ingång till jurist- 20

21 programmet, inrättandet av ett centrum för interkulturell konst- och kulturutbildning, riktad information om lärarutbildningen till studievägledare samt ett projekt för invandrare med akademisk bakgrund som vill komplettera till en lärareamen. Ytterligare några lärosäten redogör för utbildningar med stor snedrekrytering utifrån kön. Det gäller i första hand tekniska och naturvetenskapliga utbildningar samt lärarutbildningen och sjuksköterskeutbildningarna. I några fall uppger lärosäten även att de har vidtagit särskilda åtgärder vid dessa utbildningar. Insatserna bestod bland annat i att genomföra riktade informationsinsatser, se över könsfördelningen i trycksaker och bildmaterial, starta nätverk för studenter av underrepresenterat kön, utveckla en könsmedveten pedagogik och erbjuda sommarkurser i teknik för flickor. Samverkan med gymnasieskolor Enligt regleringsbrevet för 2008 skulle lärosätena särskilt redovisa på vilket sätt de hade samverkat med gymnasieskolor i syfte att bredda rekryteringen. Ungefär två tredjedelar av lärosätena uppger att de samverkade med gymnasieskolor på något sätt under perioden Övriga lärosäten redovisar inte om de samverkade med gymnasieskolor. De aktiviteter som nämns oftast i återrapporteringarna är att representanter för lärosätet deltog i gymnasiemässor, besökte gymnasieskolor för att informera om högskolestudier samt att gymnasieelever bjöds in till öppet hus, studiebesök eller informationsdagar på lärosätet. Den typen av aktiviteter ägde som regel rum åtminstone en gång om året och vände sig oftast till alla gymnasieskolor i länet eller det huvudsakliga rekryteringsområdet. Det förekom också flera andra former av samverkan med gymnasieskolor, både sådana som riktade sig direkt till gymnasieelever och sådana som riktade sig till gymnasielärare samt studie- och yrkesvägledare. Ett tiotal lärosäten uppgav dessutom att de hade fördjupade samarbeten med ett urval av gymnasieskolor kring olika aktiviteter. När det gäller aktiviteter som riktade sig direkt till gymnasieelever så uppgav ungefär en tredjedel av lärosätena att de hade sådan verksamhet. Denna verksamhet bestod bland annat i att erbjuda praktikplatser på lärosätet, anordna laborationer och föreläsningar för gymnasieelever på lärosätet, ha gemensam användning av ny labbutrustning, låta elever vara gäststudenter vid lärosätet, anordna kurser och temaarbeten för gymnasielever, låta elever läsa delar av en gymnasiekurs på lärosätet, låta forskare gästföreläsa på gymnasieskolor, låta elever genomföra delar av sina projektarbeten på lärosätet, låta studenter agera mentorer åt gymnasieelever samt erbjuda lähjälp åt elever på gymnasiet. En handfull lärosäten redogjorde dessutom för olika former av samverkan som involverade gymnasielärare samt studie- och yrkesvägledare. Dessa insatser bestod i att anordna fortbildning för gymnasielärare i syfte att sprida kunskap om ny forskning, knyta kontakter med gymnasielärare inom olika 21

22 ämnen, anordna informationsdagar för studievägledare tillsammans med arbetsförmedlare och andra intressenter samt att låta lärosätets studievägledare besöka gymnasieskolor. Åtgärder för förbättrad information och vägledning I sin återrapportering av arbetet med breddad rekrytering skulle lärosätena redogöra för vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra informationen och vägledningen om utbildningsvägar vid lärosätet och om arbetsmarknaden för olika utbildningar vid lärosätet. De flesta lärosäten redogör för sina insatser när det gäller information och vägledning, men i flera fall rör det sig om allmänna beskrivningar av verksamheten. Två tredjedelar av lärosätena beskriver dock mer specifikt vilka förbättringar som har gjorts under perioden När det gäller informationsverksamheten så uppger ungefär hälften av lärosätena att de genomförde förbättringar under den aktuella perioden. Förbättringarna bestod bland annat i att utveckla innehållet i informationen på olika sätt, till eempel genom att förbättra informationsmaterialet om olika utbildningar, göra informationen om studie- och karriärvägar på webbplatsen mer lättillgänglig och tydlig, arbeta med målgruppsanpassad utbildningsinformation och marknadsföring, tydliggöra kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad i informationsmaterialet samt analysera bildvalet i lärosätets publikationer. Olika insatser gjordes också för att förbättra arbetssättet kring informationsverksamheten. Dessa åtgärder bestod bland annat i att bygga upp en alumnverksamhet, utveckla nya metoder för att nå ut bättre till målgruppen på informationsdagar, ta fram en ny kommunikationsstrategi, förbättra introduktionen för studentambassadörerna, genomföra enkäter bland studenterna för att kunna förbättra informationsverksamheten, satsa på annonser i tidningar med olika målgrupper, anordna kompetensutveckling av webbredaktörer samt introducera frågor om anställningsbarhet och generisk kompetens på högskolepedagogiska kurser. När det gäller studie- och karriärvägledning så uppger ett tiotal lärosäten att de genomförde olika typer av förbättringar under perioden. Förbättringarna bestod bland annat i att utöka antalet studie- och karriärvägledare, satsa på kompetensutveckling, utveckla en ny karriärvägledningsmodell, stärka vägledarnas samarbete med andra aktörer, öka vägledarnas deltagande i seminarier och möten om utbildning och arbetsmarknad, låta vägledarna svara på chattfrågor och erbjuda studievägledning via MSN Messenger för att nå ut till nya grupper, bilda regionala vägledarnätverk, inrätta en särskild webbplats för vägledningsfrågor, utforma ett karriärseminarieprogram samt införa arbetsmarknadsorientering i fortbildningen av studievägledare. 22

23 Förändringar sedan förra perioden För att få en bild av utvecklingen över tid gjorde Högskoleverket i samband med uppföljningen av varje lärosäte en sammanfattning av resultaten från Högskoleverkets rapport avseende perioden Eftersom verket inte har tillgång till samma underlag för perioden går det inte att göra någon systematisk jämförelse över tid. Några mer generella iakttagelser kan dock göras när det gäller förändringar med avseende på omfattningen och inriktningen på lärosätenas arbete med breddad rekrytering. De uppgifter som Högskoleverket har tillgång till indikerar att många lärosäten fortsatte att arbeta i ungefär samma omfattning och med i stort sett samma inriktning under perioden som under den tidigare perioden. Ungefär en tredjedel av lärosätena kan dock sägas ha ökat omfattningen på verksamheten på olika sätt. I flera fall rörde det sig om ökade satsningar på mottagande och stödåtgärder, förbättrad information och vägledning samt fördjupad samverkan med gymnasieskolor. I enstaka fall utökades verksamhetens omfattning genom att man upprättade en handlingsplan för breddad rekrytering, lade till fler mål i handlingsplanen, utvecklade det interna arbetet med breddad rekrytering och tillsatte en särskild projektledare med helhetsansvar för breddad rekrytering. Endast ett fåtal lärosäten kan sägas ha ändrat inriktningen på sitt arbete med breddad rekrytering i den meningen att man påbörjade en ny typ av verksamhet eller introducerade ett nytt arbetssätt. I de fall där en sådan förändring kan skönjas rörde det sig bland annat om att man började fokusera mer på skillnader mellan olika utbildningar i sin verksamhet, att mer av arbetet koncentrerades till lärosätets centrala nivå, att man gjorde förändringar i utbildningsutbudet eller att man inledde samverkansprojekt med utvalda gymnasieskolor. En viktig förändring sedan den förra perioden är bildandet av Include, ett nationellt nätverk som arbetar med breddad rekrytering inom högre utbildning. Nätverkets syfte är enligt egen uppgift att förbättra kunskapen om breddad rekrytering, genomströmning, mångfald och likabehandling, att ge eempel på bra metoder och modeller för utvärdering och att vara en samlande kraft för arbetet med breddad rekrytering inom högre utbildning. Initiativtagarna till nätverket var Karolinska institutet, Södertörns högskola, Linköpings universitet och Uppsala universitet. I början av 2009 hade 18 universitet och högskolor gått med i nätverket. En bedömning av goda eempel Högskoleverket har utvärderat och kartlagt lärosätenas arbete med breddad rekrytering vid flera tillfällen. Verket har också under många år genom kontakterna med högskolor och universitet skaffat sig kunskap om vilken verksamhet och vilka förhållanden som påverkar studentströmmarna och rekryteringen av olika grupper. Det ger oss en god grund för att uttala oss om vilken 23

24 verksamhet som kan bedömas vara framgångsrik. Samtidigt är det en mycket svår uppgift, av flera skäl För det första måste det understrykas att det är svårt att jämföra lärosätenas arbete med breddad rekrytering eftersom de har så olika förutsättningar. Vissa avgörande grundförhållanden påverkar möjligheterna för breddad rekrytering. Eftersom det ännu är ett faktum att olika grupper i befolkningen attraheras av olika typer av utbildningar så har utbildningsutbudet stor betydelse. En högre andel av kortare, tydligt yrkesinriktade utbildningar innebär att andelen studenter med arbetarbakgrund blir större. Om ett lärosäte har ett smalt utbildningsutbud som förutsätter mer specialiserade förkunskaper så är också ofta de sökande från en snävare social kategori. Lärosätets historia och renommé påverkar också, det vill säga de förväntningar som finns på vad ett lärosäte står för, vilka typer av utbildningar som ges, den akademiska traditionen och så vidare. Ett tredje grundförhållande som påverkar rekryteringen är lärosätets geografiska läge. I detta ligger befolkningssamman sättningen i närområdet, regionens attraktivitet som studieort respektive regionens behov av utbildad arbetskraft. Det fjärde grundförhållandet är lärosätets totala resurser. Det har ofta påtalats att en breddad rekrytering förutsätter en breddning också i utbildningsutbudet och i undervisnings formerna. Sådana breddningar kräver att marknadsföringen riktas mot många olika målgrupper och att många olika kanaler måste användas. Det kräver också en bredare arsenal av mottagande och stödjande åtgärder, eftersom en bredare studentpopulation kan innebära olika typer av behov i studentgruppen. Detta är förhållanden som varierar i hög grad mellan mindre högskolor, konstnärliga högskolor, och mellan äldre och yngre universitet. Därför kan det även finnas variationer när det gäller vilken verksamhet och vilka målsättningar som kan betraktas som goda eempel. Eempelvis kan det vara mer relevant att jobba med bred marknadsföring för en yngre högskola än för en väl etablerad. Med detta sagt finns det tre typer av goda eempel som kan sägas vara giltiga oavsett hur de grundläggande förutsättningarna ser ut. Vissa lärosäten omnämns nedan för att deras verksamhet har varit utmärkande eempel på sådana arbetssätt, och för att eventuellt i dessa arbetssätt inspirera andra lärosäten. Högskoleverket menar inte att liknande verksamhet helt saknas på de lärosäten som inte nämns. Breddat deltagande inte bara breddad rekrytering Det behövs ett brett angreppssätt på uppgiften som innebär att fokus inte enbart ligger på breddad rekrytering, utan på ett breddat deltagande. Detta innebär att man arbetar med studenterna över hela fältet, med ett ansvar för dem man antar, från marknadsförings- och rekryteringsverksamhet via under- 24