SAMMANFATTNING VAD HAR VI LÄRT OSS GENOM PROJEKTET I NORSJÖ? VARFÖR FÖREKOMMER IBLAND METALLER OCH RADONGAS I DRICKSVATTNET?...
|
|
- Rebecka Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2007 Arsenik i dricksvattnet! en lägesrapport Bygg & Miljö Norsjö kommun Marie Blomé
2 1
3 Sammanfattning Vi har funnit arsenikhalter som överskred Socialstyrelsens rekommendationer för vad som är hälsomässigt tjänligt dricksvatten i 15 % av de provtagna brunnarna. Förekomsterna är främst koncentrerade till området runt Gumboda som ligger inom Skellefteåfältet, där berggrunden är sulfidrik. Men inom området förekommer också problemfria brunnar. Ett stort antal hushåll i Norsjö kommun har teknisk anmärkning (enligt Socialstyrelsens rekommendationer) på vattnet för att kopparhalterna är för höga. Riktigt höga halter av radon uppmättes bara i två brunnar, däremot fann vi radonvärden som överskred gränsen för hälsomässig anmärkning i många av de bergborrade brunnarna. Olika metoder för arsenikrening har testats i fyra hushåll med varierande arsenikbelastning och vattenbehov. Tillfredsställande rening har endast uppnåtts i brunnen med arsenikhalter strax över otjänlighetsgränsen. Viktigt att tänka på innan du köper reningsutrustning: Ta reda på om det kan finnas alternativa vattentäkter att ansluta dig till. Klargör hushållets totala vattenförbrukning och eventuella behov av tillfälligt höga vattenuttag! Vill du rena allt ditt vatten eller bara det vatten som används till dryck och matlagning? Förvissa dig om att filterförsäljaren har föreslagit ett filter anpassat till just ditt unika vatten, d v s efter noggrann genomgång av aktuellt vattenprovtagningsresultat. Sätt dig in i vilken skötsel av utrustningen, och vilka utgifter, som kommer att krävas i framtiden. Se till att det ingår bekostade analyser av dricksvattnet efter installation av reningsutrustning! Försäkra dig om en funktionsgaranti på utrustningen så att du får pengarna tillbaka om utlovad reningsgrad inte uppnås! 2
4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING VAD HAR VI LÄRT OSS GENOM PROJEKTET I NORSJÖ? ÖVERGRIPANDE ARSENIKRENING GRAFISK PRESENTATION AV PROVTAGNINGSRESULTAT... 5 SAMTLIGA PROVPUNKTER I KOMMUNEN... 5 PROVTAGNINGSPUNKTER MED ARSENIKHALTER SOM ÄR OTJÄNLIGA... 5 PROVTAGNINGSPUNKTER MED VATTEN TJÄNLIGT MED ANMÄRKNING... 5 HALTEN AV ARSENIK/KOPPAR/RADON I VARJE PROVTAGNINGSPUNKT VARFÖR FÖREKOMMER IBLAND METALLER OCH RADONGAS I DRICKSVATTNET? BAKGRUND GEOKEMI ARSENIK KOPPAR BLY KADMIUM RADON VAD KAN MAN GÖRA ÅT SITT DÅLIGA DRICKSVATTEN? ARSENIKRENING JONBYTESTEKNIK ADSORPTION OMVÄND OSMOS AVFALL VID ARSENIKRENING RENINGSMETODER FÖR RADON EXEMPEL PÅ FÖRSÄLJARE AV RENINGSUTRUSTNING REFERENSER INTERNETREFERENSER
5 1. Vad har vi lärt oss genom projektet i Norsjö? 1.1 Övergripande Utifrån vårt provtagningsmaterial kan vi peka ut områdena Petiknäs, Kusfors, Gumboda, Rålund och Svansele som problemområden avseende risk för arsenikpåverkat grundvatten. Vi fann också arsenik i enstaka borrade brunnar, med stor geografisk spridning i kommunen. Förarbete och provtagning har gjorts av Jan Lindberg, Norsjö kommun. Vattnet i 15 % av de provtagna brunnarna hade arsenikhalter överskridande Socialstyrelsens rekommendationer för vad som är hälsomässigt tjänligt dricksvatten. I fem brunnar fann vi halter mellan µg arsenik/l. Gränsvärdet för tjänligt vatten ligger under koncentrationen 10 µg arsenik/l. Generellt brukar man säga att arsenikproblem endast uppkommer i borrade brunnar, men i Skellefteåfältets arsenikhaltiga berggrund kan arsenik frigöras även till grävda brunnar. Vi har upptäckt helt opåverkat vatten alldeles i närheten av brunnar som är kraftigt arsenikbelastade. Alltså går det inte att döma ut vissa geografiska områden. 16 % av provtagna brunnar hade kopparhalter med teknisk och estetisk anmärkning på vattnet, vilket främst innebär en risk för missfärgning av sanitetsporslin och hår. Skellefteåfältets sulfidmalmer innehåller bland annat koppar som kan frigöras till grundvattnet. Men den vanligaste orsaken till förhöjda kopparhalter är annars korrosion av hushållens vattenledningar, som till mer än 90 % består av kopparrör. Eftersom de flesta prover togs i kökskranen kan vi inte med säkerhet uttala oss om vilket ursprung den uppmätta kopparn hade i vårt material, förutom i de fall där provtagning skedde direkt i brunnen. På ett ställe hade man mycket hög blyhalt i vattnet. Bly kan avges genom korrosion på blyhaltiga material i äldre fastighetsinstallationer. Men i detta fall var blyhalten hög även i råvattnet vilket tyder på påverkan genom den naturliga berggrunden, alternativt påverkan från föroreningar på markytan. En brunn hade hälsomässig anmärkning med avseende på kadmium, men orsaken är inte utredd. 19 % av brunnarna hade hälsomässig anmärkning på dricksvattnet för att radonhalten var för hög. Radon förekommer främst i bergborrade brunnar. 1.2 Arsenikrening Fyra hushåll har testat utrustning som syftat till att sänka arsenikhalten i dricksvattnet. Arsenikhalten i de olika brunnarnas råvatten var ca 300 µg/l, 150 µg/l, 50 µg/l och 20 µg/l. Reningen har skett genom adsorptionsfilter respektive jonbytesfilter. Olika filtermaterial har testats. Endast där arsenikhalten var som lägst har en tillfredsställande rening uppnåtts under hela driftstiden. Tekniken som används är adsorptionsfilter med föregående partikelavskiljning genom sandfilter. Arsenik i svenska grundvatten har nyligen uppmärksammats, därför saknas erfarenheter från rening under längre driftstider. Socialstyrelsen har under år 2007 genomfört en korttidstest av olika filtertekniker för rening av arsenikhaltigt grundvatten, (Rapport Avskiljning av arsenik från grundvatten ), vilket känns som en viktig utgångspunkt för höjd kunskapsnivå inom reningsområdet. Vi har låtit leverantören av arsenikfilter typ As 12 (som testades i Socialstyrelsens undersökning under namnet JA1) beräkna kapaciteter för filter, utgående från vattenanalyser på de fyra brunnarna som nämns i texten ovan. Filtervolymen är uträknad utifrån en kontakttid på 2 3 minuter för en normaltappning, vilket medger en tapphastighet upp till 17 liter per sekund. För att vattnets kontakttid med filtret ska bli tillräckligt lång krävs ett relativt stort filter även om det är låga halter arsenik som ska avskiljas. Detta filter är ännu inte testat i kommunen. 4
6 1.3 Grafisk presentation av provtagningsresultat Samtliga provpunkter i kommunen Bild 1. Alla provpunkter Provtagningspunkter med arsenikhalter som är otjänliga Bild 2. Otjänliga arsenikhalter Bild 3. Borrade brunnar med otjänliga arsenikhalter Bild 4. Grävda brunnar med otjänliga arsenikhalter Provtagningspunkter med vatten tjänligt med anmärkning Bild 5. Anmärkning pga. koppar Bild 6. Anmärkning pga. radon Halten av arsenik/koppar/radon i varje provtagningspunkt Bild 7. Arsenikhalter, samtliga provpunkter Bild 8. Kopparhalter, samtliga provpunkter Bild 9. Radonvärden, samtliga provpunkter 5
7 1. Samtliga provpunkter 6 2. Samtliga brunnar med otjänliga arsenikhalter
8 3. Borrade brunnar med otjänliga arsenikhalter 7 4. Grävda brunnar med otjänliga arsenikhalter
9 5. Anmärkning på kopparhalter 8 6. Anmärkning på radonhalter
10 Arsenikhalten i 118 provpunkter Arsenik µg/l Provpunkter Bild 7. Kopparhalten i 113 provpunkter Koppar µg/l Provpunkter Bild 8. Radonhalten i 78 provpunkter Radon Bq Provpunkter 9 Bild 9.
11 2. Varför förekommer ibland metaller och radongas i dricksvattnet? Bakgrund geokemi Halten av metaller i grundvattnet beror dels på hur mycket metaller det finns naturligt i områdets jordarter och berggrund, dels på hur mycket metaller som har spridits i området genom luftföroreningar eller andra utsläpp. Eftersom tungmetaller inte kan brytas ner ackumuleras de i jordar och sediment, men de stannar inte nödvändigtvis kvar där. Metallerna i berggrunden är ofta bundna i sulfidmineral. Vid tillförsel av syre oxideras sulfiderna, varvid metallerna frigörs. Rörligheten för bly i mark är en av de lägsta för alla tungmetaller, vilket resulterar i att blykoncentrationerna i markvatten i allmänhet är låga. Vid sjunkande ph värde (försurning) blir både kadmium, koppar och bly mer lättrörliga och kan börja vandra till grundvattnet. För arsenik gäller däremot det omvända, lösligheten ökar med stigande ph värde. Arsenik kan dock i vissa fall frigöras även genom grundvattenhöjning. Den årliga utlakningen av metaller, till vatten i Sverige, uppskattas till cirka ton per år (SGU). Huvuddelen av de urlakade metallerna kommer från nedlagda gruvor med icke efterbehandlade deponier. 2.1 Arsenik Arsenik är ett grundämne som förekommer naturligt i berggrunden. Det viktigaste arsenikförande mineralet är arsenikkis, som är vanligt i anslutning till sulfidmalmsfyndigheter. Skellefteåfältets malmer utgör Sveriges största kända arsenikprovins. Bolidenmalmen var en av världens största arsenikfyndigheter. Rörlighet i naturen Även om det finns betydande mängder arsenik i marken så är det mesta bundet till fasta partiklar, vilket medför en låg koncentration av arsenik i grundvattnet. Vid sura markförhållanden, lågt ph, är arseniken starkt bunden, men vid högre ph värden ökar rörligheten och därmed arsenikkoncentrationen i mark och grundvatten. Det är främst vatten i djupa bergborrade brunnar som har de egenskaper som bidrar till att arsenik kan finnas löst i vattnet i större mängder. Nyligen har man uppmätt en arsenikhalt på 1000 mikrogram/liter (µg/l) i en bergborrad brunn i Sverige. Arsenik förekommer i olika former beroende på vattnets kemiska utseende. När det är syrebrist dominerar arsenit, H 3 AsO 3 (trevärd form), som är giftigare än arsenat HAsO 4 2 (femvärd form). Den trevärda arseniken är svårare att avskilja från grundvatten Förekomst i världen Miljontals människor världen över dricker arsenikförorenat vatten. Bara i Bengalen tros uppemot 100 miljoner människor ha blivit arsenikförgiftade. De höga arsenikkoncentrationerna i brunnsvattnet kan uppträda i områden som har måttliga naturliga koncentrationer i sedimenten, fullt jämförbara med normala koncentrationer i svensk mark. Förklaringen är att det uppstått en förändring av markens biokemiska processer så att arseniken, som tidigare var bunden i sedimenten, har frigjorts. Den kommersiella användningen av arsenik minskar i världen, främst genom minskad användningen av arsenik i träimpregneringsmedel. Fortfarande används arsenik i bekämpningsmedel i flera länder, dock inte i Sverige. Användning av arsenik är tillåten om arseniken innesluts i ett medium eller är så hårt bundet att den inte bedöms ha någon skadeverkan. Arsenikhaltigt glas används för bildskärmar och TV apparater. 10
12 Giftighet Samtliga arsenikföreningar är giftiga, men olika former av arsenik har olika giftighet. Långtidsexponering för arsenik i dricksvatten kan orsaka cancer i hud, lungor, urinblåsa och njurar. Första tecknen på kronisk arsenikexponering anses vara förtjockning av hudens hornlager (keratos) och pigmentförändringar. 2.2 Koppar Kopparmalmer förekommer i de flesta geologiska miljöer, de finns på samtliga kontinenter och har bildats under alla åldrar. Det kopparmineral som är vanligast och ekonomiskt mest betydelsefullt är kopparkis. Skellefteåfältets sulfidmalmer innehåller koppar som kan frigöras till grundvattnet. Förhöjda kopparhalter i dricksvattnet (Vår föda nr 5; 98) beror vanligtvis på hur aggressivt vattnet är mot koppar tillsammans med uppehållstiden i ledningarna. Faktorer som gör vattnet ledningsangripande är lågt phvärde, hög alkalinitet tillsammans med förhöjda koncentrationer av sulfat och kloridjoner. Om den förhöjda kopparhalten beror på korrosion av vattenledningar kan den minskas betydligt om vattnet spolas någon minut. Giftighet Koppar ingår i en rad enzymer i kroppen och är därför livsnödvändigt för oss. Högt intag av koppar har en irriterande effekt på magtarmkanalen, och har tidigare använts för att framkalla kräkning vid förgiftningar. Normalt reglerar kroppen hur mycket koppar som tas upp i kroppen och hur mycket som utsöndras. Denna reglering av koppar sker i levern. Risken för hälsoeffekter till följd av förhöjda kopparhalter i dricksvatten bedöms vara låg (Vår föda nr 5; 98). Spädbarn som ges bröstmjölksersättning kan dock vara särskilt känsliga. 2.3 Bly Förhöjda blyhalter finns bland annat inom Skellefteåfältet och längs fjällkedjan. I Sverige utvinns idag bly från komplexmalmer i Bergslagen och Skellefteåfältet (Renström, Petiknäs). Blyföroreningarna är vitt spridda och de flesta jordar i världen har förhöjda blykoncentrationer, framför allt i de översta marklagren. Den långa historien av blyföroreningar gör också att det kan vara svårt att skilja bly från mänsklig påverkan från naturliga bakgrundkoncentrationer. Den atmosfäriska depositionen av bly har emellertid minskat kraftigt de senaste decennierna, främst på grund av minskad användning av bly som tillsats i bensin. Halterna i regnvattnet är nu uppskattningsvis lika låga som i början av 1500 talet. Giftighet Bly kan skada nervsystemet vid låg exponering (Livsmedelsverkets webbplats). Särskilt när hjärnan utvecklas hos foster och små barn är känsligheten stor. Hämmad blodbildning och nedsatt hörsel är andra effekter som observerats vid relativt låg blyexponering. 2.4 Kadmium Kadmium kan förekomma naturligt i surt grundvatten, men kan även indikera förorening från industrier eller gödningsmedel. En orsak kan också vara korrosionsangrepp på äldre vattenledningsinstallationer. Giftighet Kadmium stannar kvar i kroppen under lång tid och ansamlas i njurarna. Njurfunktionen kan skadas vid långvarig förhöjd exponering. 11
13 2.5 Radon Radon härstammar från radioaktiva, uranhaltiga graniter. Radongasen bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radium finns naturligt i marken men kan också finnas i grundvattnet. I främst bergborrade brunnar kan man hitta höga radonhalter i vattnet. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar, som är fasta partiklar. Giftighet Att dricka radonhaltigt vatten är inte särskilt farligt, men radonet kan övergå från vattnet till inomhusluften och därmed orsaka förhöjda radonhalter i luften. Störst risk för hälsoeffekter är genom inandning av radonhaltig luft vid duschning. När vi andas in radonhaltig luft kan radondöttrar fastna i luftvägarna. Vid det radioaktiva sönderfallet avges sedan strålning som kan skada cellerna i luftvägar och lungor. 3. Vad kan man göra åt sitt dåliga dricksvatten? 3.1 Arsenikrening Erfarenheterna från arsenikrening är ännu inte är så stora. Socialstyrelsen har nyligen genomfört en korttidstest av olika filtertekniker, se Rapport Avskiljning av arsenik från grundvatten, Socialstyrelsen De filtertekniker som har undersökts är adsorption, jonbyte och omvänd osmos. Resultaten visar generellt en god reningsgrad för adsorptions och jonbytesfiltren, medan omvänd osmos uppvisade en något mer varierande reningsgrad. Vid val av reningsteknik finns det flera faktorer att ta hänsyn till för att undvika höga kostnader orsakade av täta vattenanalyser, byten av filtermassor och praktiska olägenheter med arsenikhaltigt avfall. Det är också viktigt att förvissa sig om att de material som används i reningsutrustningen är godkända för livsmedelsbruk. Eftersom arseniken varken syns, smakar eller luktar så man är hänvisad till provtagning och analys av dricksvattnet för att säkert veta att reningen fungerar. Eftersom filtrens reningsverkan är kopplat till arsenikbelastning och flöde så är det nödvändigt att klargöra hushållets totala vattenförbrukning och eventuella behov av tillfälligt höga vattenuttag. Vidare kan man välja mellan att rena allt sitt vatten eller bara det vatten som används till dryck och matlagning, vilket är ca 1 % av den totala vattenförbrukningen i ett hushåll. Tekniken lämpar sig bäst för mindre hushåll eller fritidsboende, med vattenkvalitet som understiger 100µg arsenik per liter. En liten reningsutrustning, kopplad till kökskranen, placeras under diskbänken. En typ av filterpatron, som finns på marknaden, renar en viss mängd vatten innan filtret anses förbrukat och låser vattenuttaget. Vid en arsenikhalt upp till 50µg/l kan liter vatten renas, mot endast liter då arsenikhalten ligger mellan µg/l. Prisnivån för den här typen av utrustning är drygt kronor, exklusive moms. En leverantör av reningsutrustning har beskrivit proceduren kring drift och byte av filtermassor (rening av allt vatten i hushållet) på följande sätt: Utrustningen, som är försedd med summerande flödesmätare med minnesfunktion, indikerar när det är dags att byta filter eller när filtret är överbelastat. Normal drifttid är ca 2 år för ett filter. Nytt filter skickas ut till kunden, som skickar in det gamla för regenerering. Filtret är inneslutet i en typ gastub. Vid behov av backspolning så sker den automatiskt! Dricksvattnet analyseras direkt efter installation av reningsutrustningen, samt efter 6 månader. Om utrustningen inte förmår avskilja arsenik till godkända nivåer får kunden pengarna tillbaka. Priset för en sådan utrustning är ca kronor, exklusive moms. Slutligen när man investerar i reningsutrustning är det viktigt att försäkra sig om en funktionsgaranti, bland annat innehållande bekostade vattenanalyser. 12
14 3.1.1 Jonbytesteknik Principen bygger på att de oönskade jonerna i dricksvattnet byter plats med ofarliga joner som finns i jonbytesmassan. Det är viktigt att ta reda på om det kan finnas andra joner i dricksvattnet som kan konkurrera med arsenik om jonbytesplatserna. Det är också viktigt är att filtren ej är för små, utan har den storleken att kontakttiden blir 2 3 minuter. Efter en tid, när alla utbytbara joner förbrukats, måste jonbytesmassan regenereras. Normalt skickas filtret till leverantören för regenerering Adsorption Adsorptionsfilter bygger på att föroreningar adsorberas/fäster på en filtermassa. Det finns ett begränsat antal platser på filtermassan som föroreningarna kan fästa vid. Adsorptionen är effektivast på femvärd arsenik, varför det ibland kan vara fördelaktigt med oxidation av vattnet före tryckkärl, för att öka avskiljningsgraden. I grundvatten kan det finnas flera andra lösta ämnen, som t ex fosfat och organiska ämnen, som också kan fästa till filtermassan. Den tid som vattnet är i kontakt med filtermassan är avgörande för hur effektiv avskiljningen kan bli. Adsorptionsfilter kasseras då filtermassan anses mättad Omvänd osmos Vid omvänd osmos tvingas vattnet, genom ökat tryck, att passera ett membran medan föroreningarna stannar kvar. En fördel med omvänd osmos är att det inte krävs några kemikalier, och att filtret inte heller blir mättat. En nackdel är att det momentana uttaget av renat vatten är begränsat. Dessutom produceras kontinuerligt ett rejektvatten, innehållande föroreningar, som går ut i avloppet. Metoden är både vatten och energikrävande Avfall vid arsenikrening Avfall som produceras av enskilda hushåll, i samband med rening av arsenikhaltigt grundvatten, betraktas av Naturvårdsverket som hushållsavfall. Däremot är det oklart vilka filtermassor som ska betraktas som farligt avfall eller ickefarligt avfall. Enligt svensk lagstiftning får utlakningen av arsenik från filtermassorna inte överstiga 2 mg/kg torrsubstans. Ännu så länge saknas erfarenheter av laktester på arsenikhaltiga filtermassor från enskilda hushåll. Vattenreningsföretagen uppger vanligen hur deras uttjänta filtermassor ska hanteras, baserat på standardiserade test från USA. Till exempel ska uttjänta filterpatroner (vikt ca 1,5 kg), från rening av endast köksvatten, lämnas till kommunens insamling för farligt avfall. 3.2 Reningsmetoder för radon Har man radonhalter över 1000 Bq/l i sin privata brunn, där man permanentbor, bör man vidta åtgärder för att sänka halten. Radon i vatten kan luftas bort genom en så kallad radonavskiljare. För att sänka radonhalten kan man även koka vattnet under 3 minuter eller lagra vattnet (90 procent försvinner under 13 dagar). Övriga reningsmetoder är omvänd osmos eller adsorption till aktivt kol. 13
15 3.3 Exempel på försäljare av reningsutrustning AQUA INVENT AB Aquapal CALLIDUS Culligan,Vattenreningsgruppen H2O AB ENWA EUROWATER VATTENRENINGSBYRÅN Vatten miljö, Skellefteå. Mailadress: Referenser Svensson, Marcus (2007). Mobilisering av naturligt förekommande arsenik till grundvatten i Västerbotten, Sverige. Rapport, ex arbete 20p, Uppsala Universitet Internetreferenser Socialstyrelsen, Avskiljning av arsenik från grundvatten, Rapport 2007 Socialstyrelsen, Dricksvattenrening med avseende på arsenik Rapport 2006 Livsmedelsverket, Koppar i vatten vanligt i Sverige, Artikel ur Vår Föda 5/98; ALcontrol AB, Dricksvatten för enskild förbrukning Sveriges geologiska undersökning, Mineralguiden Tema Arsenik, 2005 Sveriges geologiska undersökning, Mineralguiden Tema Koppar, 2003 Sveriges geologiska undersökning, Mineralguiden Tema Bly, 2006 Sveriges geologiska undersökning, Bedömningsgrunder för grundvatten Naturvårdsverket, Norsjö kommuns hemsida, LRM projektet
16 Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel, men när det gäller enskilda brunnar finns det inget tillsynsansvar från myndigheterna, utan det är upp till den enskilde brunnsägaren att själv kontrollera sitt vatten. Kommunernas miljökontor ger råd till privatpersoner om provtagning, åtgärdsmetoder och liknande. Socialstyrelsen ger ut allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten. I syfte att få en helhetsbild av vattenkvaliteten i enskilda brunnar genomförde Bygg och Miljönämnden, 2005, en översiktlig kartläggning av metaller och radon i dricksvatten. Områden med höga halter av halvmetallen arsenik i dricksvattnet kunde konstateras. Projektet är redovisat genom rapporten LRM projektet 2005, Norsjö kommuns hemsida. I ett försök att få ett bättre underlag för rådgivning, beträffande främst höga arsenikhalter, har viss uppföljning skett under åren Dessutom har reningsfilter testats i fyra olika brunnar med olika arsenikbelastning. Analyserna är utförda av Alcontrol AB. NORSJÖ KOMMUN
Till dig som har dricksvatten från enskild brunn
2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten
Läs merMiljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004
Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,
Läs merFörhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun
Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun Göteborg den 1 juni 2010 Pernilla Gustafson 1:e yrkes- och miljöhygieniker www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merFörklaringar till analysresultat för dricksvattenprover
Livsmedelsverkets gränsvärden Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. - Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan
Läs merCentrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna
Läs merLaboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn
Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn
Läs merLyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening
Utvärdering av filter för dagvattenrening Eskilstuna 2010-08-29 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Peter Carlsson, uppdragsledare Uppdragsnr: 6135-002 Antal sidor: 8 Antal bilagor: 4 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Smedjegatan
Läs merI dessa allmänna råd används följande begrepp:
1 (17) Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning Detta råd gäller för dricksvatten från vattenverk och enskilda brunnar eller enskilda dricksvattenanläggningar. Som i genomsnitt tillhandahåller
Läs merVattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun
Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun Bo Thunholm, Olov Johansson & Hans Söderholm SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet
Läs merVattenverk i Askersund kommun
Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-
Läs merFörbrukade kemikalier och material bör samlas in, transporteras och bortskaffas i enlighet med kommunens anvisningar.
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merKOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA
KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar
Läs merMÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn
MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn Framtagen av miljö- och hälsoskyddsenheten Lidingö stad september 2006 Illustrationer av Tobias Flygar
Läs merSamråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln
1 Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 2012-03-05 Kristdala församlingshem Närvarande: För sökanden Jan Sandberg Charlotta Karlsson Pia Rapp C-G Göransson Holger Torstensson Agnes
Läs merUNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN
UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument
Läs merTänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?
Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra
Läs merMiljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors
Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, Professor Lars Barregård Överläkare, Professor Göteborg den 7 juli 2011 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merKommunen överklagade omprövningsbeslutet till va-nämnden.
6 Länsstyrelses åläggande för kommun att bygga ut allmän dricksvattenanläggning har upphävts då vattenförsörjningen inte kunde anses avse ett större sammanhang. En grupp fastighetsägare i Långaröd i Hörby
Läs merIndikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%
Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn
Läs merGeo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun
HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs
Läs merRapport om Grundvattenkontrollen. Landskrona stad 2013
1(17) Miljöförvaltningen Rapport om Grundvattenkontrollen Landskrona stad 2013 Alexandra Skopal Miljöinspektör Rapport 2013:15 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(17) Sammanfattning Sedan 1992 finns
Läs merFörädling av råvaran
Guld till smycken Förr i tiden grävde man för hand. Man hackade med hackor. Arbetet kunde utföras av barnarbetare, slavar och fångar. Det var mest män som arbetade i gruvorna. Nu för tiden använder man
Läs merC Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium
O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av
Läs merMiljömedicinsk bedömning av bly i dricksvatten, Vättern
Miljömedicinsk bedömning av bly i dricksvatten, Vättern - Flygskjutmålet Hammaren Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, prof Göteborg den 2 juli 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och
Läs merKonsekvensutredning föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material, NORM
Sida: 1/9 Datum: 2010-10-05 Konsekvensutredning föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material, 1. Beskrivning av problemet och vad SSM vill uppnå Problemet Nuvarande bestämmelser i strålskyddslagstiftningen
Läs merINSTRUKTION Göingefilter K 40, 50, 75, 125, 175
INSTRUKTION Göingefilter K 40, 50, 75, 125, 175 Mårdvägen 7, 352 45 Växjö, 0470 700 600, E-mail: info@aquaexpert.se Upplaga 120816 Sid 1 GARANTIVILLKOR Ni har just installerat ett filter från Aqua Expert
Läs merGiftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter
Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter Idag omges vi av fler kemikalier och kemiska ämnen än någonsin. Kemikalierna finns i vardagssaker runt omkring oss i hemmet,
Läs merRadon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?
Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Sida 1 av 5 Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Det handlar om att rädda liv! En brist i inomhusmiljön innebär att den inte uppfyller
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs mer3. Anslutning av in- och utgående vatten. Anslutningen görs med en 20mm flexibel slang till markerade vatten in och ut på automatikens baksida.
1(7) Kombivattenrenare Automatik 263 Beskrivning av reningsprocessen Kombivattenrenaren renar brunnsvatten med flera vattenproblem. Den renar höga halter av järn, mangan och åtgärdar även lågt ph. Med
Läs merGenomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall
Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar
Läs merInformation. Box 622, Uppsala Tel: E-post:
Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar från Socialstyrelsen till Livsmedelsverket. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17)
Läs merKoppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen
Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Runt om i Sverige och Europa sätter skimrande, gröna koppartak sin prägel på stadssiluetten. Koppartaken ses av många som ett
Läs merwww.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL
www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL Farligt avfall är sådant som kan vara skadligt för hälsa eller miljö om det inte tas omhand på rätt sätt. Farliga ämnen finns i små mängder i varje hushåll, men sammanlagt
Läs merAnalysprislista Vattenlaboratoriet 2019
Analysprislista 2019 Sida 1 av 5 Välkommen till Vi erbjuder dig personlig service och ett heltäckande utbud av mikrobiologiska och kemiska analyser. är ackrediterat av Swedac enligt SS-EN ISO/IEC 17025.
Läs merINSTRUKTION ARSENIKFILTER S-41. Our World is Water
Instructions D1E-30Aver3 INSTRUKTION ARSENIKFILTER S-41 Our World is Water INSTALLATION OCH SKÖTSELANVISNING ARSENIKFILTER S-41 FIGURLISTA... 2 TEKNISK SPECIFIKATION... 2 Tabell 1... 2 ALLMÄN INFORMATION...
Läs merUnderlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21
Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.
Läs merRening vid Bergs Oljehamn
Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd
Läs merRiskhantering ga llande avsaltat vatten
Riskhantering ga llande avsaltat vatten Vilka hälsoeffekter finns det med att konsumera dricksvatten framställt genom omvänd osmos (avsaltat vatten) av havsvatten alternativt använda det vid matlagning?
Läs merSammanställt av Lisa Frohm
Sammanställt av Lisa Frohm 1 INLEDNING Med anledning av Folkhälsorådets 20-års jubileum av Norsjösatsningen beslutade Bygg- och miljönämnden att planera och genomföra en översiktig kartläggning av olika
Läs merRiktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar
2016-05-06 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar Sid 1 av 10 Sammanfattning Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken
Läs merRADON - ett inomhusmiljöproblem
RADON - ett inomhusmiljöproblem Innehåll Innehåll: Vad är radon? Varför är det farligt? Mäta med spårfilmsdetektor Hur mycket mäter jag? Per Nilsson Landauer Nordic AB Uran i Sverige Radon kommer från
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merSlamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P
April, 2009 Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P Figur 1. Nordkalk Filtra P är ett passivt filter som effektivt renar fosfor och bakterier ur vatten. (Filtret fungerar även efter kompaktfilter, biofilter
Läs merPresentation av EnvoSep kombinationen EnvoCarb/Envo Turf
Presentation av EnvoSep kombinationen EnvoCarb/Envo Turf Allmänt EnvoSep Adsorption har under de senaste åren fått en allt större betydelse som industriell separationsprocess. Till exempel aktivt kol används
Läs meritçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü
itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü Angående vår miljöpolicy Juni 2007 Compass AtKisson, Used under license F: Är en gammal ångbåt farlig för miljön? S: Jovisst, det är det. Och så är nästan alla transportmedel, därför
Läs merNågot om efterbehandling och sanering
Något om efterbehandling och sanering Relativt ofta får jag blir jag kontaktad av olika skytteföreningar därför att de har fått frågor eller föreläggande av tillsynsmyndigheten, kommunen, när det gäller
Läs merSTATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 77 2015-07-30 Va 288/13 Stockholm
Bilagor uteslutna STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 77 2015-07-30 Va 288/13 Stockholm KLAGANDE Ludvika kommun Ombud 1: Förvaltningschefen Li N Ombud 2: Ordföranden för samhällsbyggnadsnämnden S F Adress som
Läs merDRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING
DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING Utg 2009-09, ALcontrol AB INLEDNING Denna folder är en vägledning vid tolkning av analysprotokollet. För att man säkrare skall kunna bedöma ett vattens kvalitet krävs
Läs merEgenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:
Egenkontrollprogram för mindre dricksvattentäkter Fastställt: Innehåll Förord... 3 1. Allmänna uppgifter... 4 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 3. Beskrivning av vattentäkten... 5 4. Tillsyn och skötsel av
Läs merENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000
ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.
Läs merINFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning
INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INNEHÅLLSFÖRTECKNING VILKA RIKTLINJER STYR?... 3 OLIKA RENINGSMETODER... 3 ALLMÄNT...
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3
Läs merLäkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB
Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget Nicklas Paxéus, Gryaab AB Läkemedel i avloppsvatten URIN FEKALIER LÄKEMEDEL, intag LÄKEMEDEL, utsöndring Ursprungligt läkemedel + metaboliter
Läs merVatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......
Läs merEn hållbar utveckling
FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808
Läs merEnskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö. Eva Lotta Thunqvist. Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011
Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö Eva Lotta Thunqvist Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011 KTH Centrum för Hälsa och Byggande Marinens väg 30, 136 40 Handen www.chb.kth.se Sammanfattning
Läs merMHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund
MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund Docent Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Metaller Naturligt förekommande i mark, vatten och grödor Återfinns i alla levande
Läs merInstitutet för miljömedicin Karolinska Institutet
Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning
Läs merMätningar av partiklar och bensen i luften i Habo
Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Malin Persson 2009-01-22 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner rapport 1:2009 2 (19) 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Sammanfattning...
Läs mer2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Läs mer1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006
Läs merVATTEN. Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 10.2 10.3 GPF/GMF SEPTEMBER 2005
VATTEN 10.1 10.2 10.3 10 Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 GRUNDVATTEN Vatten vårt viktigaste livsmedel Vatten är vårt viktigaste livsmedel. För att trygga tillgången på grundvatten av god
Läs merService och underhåll
Regelbundet underhåll är nödvändigt för att din CLEONE vattenrenare ska fungera tillförlitligt och leverera gott och rent vatten. Du kan välja att sköta underhållet på fyra olika sätt: 1. Har du köpt CLEONE
Läs merDrift och underhållsblad för Haddock 600
Drift och underhållsblad för Haddock 600 1 2 Innehållsförteckning Översyn Sid 3 Luftning Sid 3 Kemisk Fällning Sid 3 Filterbyte Sid 3 Filterbyte Fortsättning Sid 4 Tömning, Dränering, Deponi och Slamsugning
Läs merProvtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Läs merHaganäs Bostadsområde PM Miljö
Älmhults kommun Haganäs Bostadsområde PM Miljö Göteborg 2013-10-07 Haganäs Bostadsområde PM Miljö Datum 2013-10-07 Uppdragsnummer 1320002808 Utgåva/Status Katarina Wallinder Anna Fälth/Louise Larborn Katarina
Läs merArsenik i dricksvatten i enskilda brunnar
Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar Kåre Eriksson 1, Annika Hagenbjörk- Gustafsson 2, Helén Bertilsson 1, Berndt Karlsson 1 1. ABCentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 2.Enheten för Yrkes-
Läs merRiktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar
Reviderad 2012-11-01 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Käppalaförbundet
Läs merPM: Sluttäckning av Toverumsdeponin
2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat
Läs merAnalys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014
M Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 80 00 Fax: 0415-134 77 kommunen@horby.se www.horby.se Analys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014 Rapport 2015-01
Läs merNaturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten
Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten SGU-rapport 2007:13 Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Britt-Marie Ek, Bo Thunholm, SGU Inger Östergren, Rolf
Läs merDricksvattenkvalitet och distribution
Dricksvattenkvalitet och distribution Kemiska och mikrobiologiska aspekter Ann Elfström Broo, Bo Berghult Vad vill konsumenten ha för dricksvatten? Det ska... vara gott och luktfritt vara kallt vara färglöst
Läs merUtsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Läs merINSTRUKTION. M Duplex. Mårdvägen 7, 352 45 Växjö, 0470 700 600, E-mail: info@aquaexpert.se. Upplaga 07-1. Sid 1
INSTRUKTION M Duplex Mårdvägen 7, 352 45 Växjö, 0470 700 600, E-mail: info@aquaexpert.se Upplaga 07-1 Sid 1 GARANTIVILLKOR Ni har just installerat ett filter från Aqua Expert AB, ett ledande företag i
Läs merINSTRUKTION. Uranfilter - tidstyrt. Mårdvägen 7, 352 45 Växjö, 0470 700 600, E-mail: info@aquaexpert.se
INSTRUKTION Uranfilter - tidstyrt Mårdvägen 7, 352 45 Växjö, 0470 700 600, E-mail: info@aquaexpert.se Upplaga 12-1 Sid 1 GARANTIVILLKOR Ni har just installerat ett filter från Aqua Expert AB, ett ledande
Läs merEnkel skötsel av din bubbelpool. SpaTime din produktserie för bubbelpoolsskötsel
Enkel skötsel av din bubbelpool SpaTime din produktserie för bubbelpoolsskötsel Vattenbalans Din bubbelpool är en plats för avslappning och välbefinnande. Därför är det extra viktigt att vattnet är klart,
Läs merModellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.
Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Flöden av näringsämnen från land till hav är viktigt för att kunna förbättra miljötillståndet i kustnära områden.
Läs merÖversiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Läs merRiktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132
Riktlinjer för tvätt av fordon Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132 Miljö- och hälsoskyddskontoret december 2015 Riktlinjer för tvätt av fordon Fordonstvättens avlopp efter oljeavskiljare
Läs merFettavskiljare och vegetabilisk olja. Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun
Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun 1 SLAMBIL Fettavskiljare och vegetabilisk olja Den här broschyren vänder sig till dig
Läs merRadon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket
Radon i vatten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser
Läs merKontroll av amalgamavskiljare. Huddinge 1999
R nr 19, maj 2000 Kontroll av amalgamavskiljare i Stockholm och Huddinge 1999 Peter Johansson, Stockholm Vatten AB Sammanfattning: Tmls en avsevärd minskning av kvicksilver tillförseln till reningsverken
Läs merMiljömedicinsk bedömning av blykontaminerad mark i Nol
Miljömedicinsk bedömning av blykontaminerad mark i Nol Göteborg den 30 augusti 2010 Lars Barregård Professor/överläkare www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens
Läs merProtestmöte mot deponi av muddermassor vid Djurnäs Udde. Svanesund 2009-01-12 Presentation av Svante Brodin och Magnus Brodin, Stenungsund.
Protestmöte mot deponi av muddermassor vid Djurnäs Udde. Svanesund 2009-01-12 Presentation av Svante Brodin och Magnus Brodin, Stenungsund. Vad säger lagen? Normala miljökrav Muddrat sediment får ej dumpas
Läs merEkosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
Läs merVattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Läs merAllmänna bestämmelser. För vatten- och avloppsanläggningar. ABVA 2009 Industri
Allmänna bestämmelser För vatten- och avloppsanläggningar ABVA 2009 Industri INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1-2. Avloppsvatten som är av annan typ än hushållsavlopp 3. Industrier måste samråda med Karlskoga Miljö
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merINSTRUKTION Budget ANA
INSTRUKTION Budget ANA Mårdvägen 7, 352 45 Växjö, 0470 700 600, E-mail: info@aquaexpert.se Upplaga 12621 Sid 1 GARANTIVILLKOR Ni har just installerat ett filter från Aqua Expert AB, ett ledande företag
Läs merUndersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar
Undersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar Bakgrund Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Västerviks kommun utfört en undersökning av föroreningar i marken i villaområdet
Läs merÅtervinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland
Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok 2010:1 Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Carl Mikael Strauss Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2010-03-25 Naturvårdsverket
Läs merSKÖTSELINSTRUKTION Vattenmätarstyrt avhärdningsfilter CAB / CAB DOU
SKÖTSELINSTRUKTION Vattenmätarstyrt avhärdningsfilter CAB / CAB DOU H2O s helautomatiska avhärdningsfilter (mjukvattenfilter) är avsedda att användas i egna hem med problem med kalkavlagringar i tex varmvatten
Läs merAtt bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde
Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Vattenskyddsområden Tillgången på vatten för vattenförsörjning är en av våra allra viktigaste naturresurser. Syftet med vattenskyddsområden är
Läs merFördjupade undersökningar vid Sala Silvergruva samt Pråmån Sammanfattande rapport
Fördjupade undersökningar vid Sala Silvergruva samt Pråmån Sammanfattande rapport Envipro Miljöteknik Envipro Miljöteknik/Hifab AB Org.nr. 556125-7881 2007-10-04 UTKAST 2 www.hifab.se Projektnummer: 312
Läs mer