Ska barn ha andra antibiotika än vuxna?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ska barn ha andra antibiotika än vuxna?"

Transkript

1 Ska barn ha andra antibiotika än vuxna? Mellansvenskt läkemedelsforum, Västerås feb 2010 Maria Björkqvist Barn o ungd klin USÖ

2 Ska barn ha andra antibiotika än vuxna? Dagis- förskolebarn > 6 mån

3 Nej, men kanske på annat sätt Annan ekologisk miljö Snuvålder Dagis (handsprit, gruppstorlek m.m) Andra indikationer Pneumoni UVI Andra doseringar Dåligt underlag kinetik/dynamik Variabel resorption Andra beredningar Smalt utbud! Andra biverkningar Tål trim-sulfa bra Ej tetracykliner < 8 år Ciproxin? Selexid?

4 Nu har hon feber igen. Det måste vara något fel

5 Immunförsvaret minikurs Medfött (innate) Första linjens försvar Fysiska barriärer; huden, slemhinnor, magsaft Lösliga faktorer; komplement, CRP, antimikrobiella peptider fagocyter; granulocyter och makrofager inflammation I(II)

6 Immunförsvaret minikurs Medfött (innate) Första linjens försvar Fysiska barriärer; huden, slemhinnor, magsaft Lösliga faktorer; komplement, CRP, antimikrobiella peptider fagocyter; granulocyter och makrofager inflammation I(II) Adaptivt Interaktion Andra linjens försvar lymfocyter hög specificitet Minne (Tlymfocyter) klonal selektion/expansio n (B-lymfocyter)

7 Immunglobuliner i olika åldrar- % av vuxennivåer Nyfödd6 mån1 år 2 år 8 år 16 årvuxen IgG IgM IgA Hong et al Clin Immunobiol 1976

8 Varför snuvålder 1-3 år? Flera faktorer: Låga nivåer av IgG, IgM och IgA Specifikt dålig förmåga svara på polysacharid-antigen (hem infl, pne) Cellförmedlat försvar -? m.m Atopiker, föräldrar-rökning, Dagis

9 Genomsnitt småbarnsgrupp Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Luftvägsinfekterad 40% av årets dagar

10 Pneumoni?

11 Pneumoni hos barn Incidens, I-land < 5 års ålder: episoder/1000 barn o år > 5 års ålder: episoder/1000 barn o år Murphy et al 81. Jokinen et al 93, öppenvård

12 Antibiotika eller inte?

13 Etiologi pneumoni Vuxna: Pneumokocker 40-60% Mykoplasma 10-40% Virus 5-10% Chlamydophila pneumoniae 1-10%

14 Etiologi pneumoni Vuxna: Pneumokocker 40-60% Mykoplasma 10-40% Virus 5-10% Chlamydophila pneumoniae 1-10% Barn < 2 år: Virus dominerar ffa RS 20-25% bakteriella. Pne o okapslad hem infl lika. Mykoplasma ovanlig. Barn > 6 år: Mykoplasma dominerar TWAR ovanlig under 10 års ålder

15 Etiologi pneumoni Vuxna: Pneumokocker 40-60% Mykoplasma 10-40% Virus 5-10% Chlamydophila pneumoniae 1-10% Barn < 2 år: Virus dominerar ffa RS 20-25% bakteriella. Pne o okapslad hem infl lika. Mykoplasma ovanlig. Barn > 6 år: Mykoplasma dominerar TWAR ovanlig under 10 års ålder Infektion Javisst!

16 120 Etiologi pneumoni öppenvård Heiskanen-Kosma et al Pediatr Infect Dis J 1998;17: år 5-9 år år Mönstrad del = blandad infektion pne hem infl morax mykopl pne RS Övr virus Totalt

17 Etiologi? Obstruktiv bronkit alltid virus Ålder < 2år, smygande insjuknande, rinnsnuva talar för virus CRP > 50mg/ml talar för bakteriell genes Riktigt höga CRP o kraftig leukocytos stödjer pneumokockmisstanke Skolbarn, ej riktigt svårt sjuka: Mykoplasma

18 Klinik Bakteriell småbarns-pneumoni Bakteriell pneumoni Typisk bronkopneumoni ; ej bakteremisk 6 mån 2 år: Bleka, gruntande, näsvingespel, tachypné Dörr-diagnos Magont Kräkningar, ev lätt nackstyv Lätt dehydrerade

19 Klinik Bakteriell småbarns-pneumoni Bakteriell pneumoni Typisk bronkopneumoni ; ej bakteremisk 6 mån 2 år: Bleka, gruntande, näsvingespel, tachypné Dörr-diagnos Magont Kräkningar, ev lätt nackstyv Lätt dehydrerade Auskultation värdelös för diagnos!

20 Tänk om det är RS!

21 Epidemiologi, RS 50% får RS under första levnadsåret 100% haft RS vid 3 års ålder Hög frekvens re-infektion Vanligaste orsaken till pneumoni < 2 års ålder Vanligaste orsaken till sjukhusvård < 1 års ålder i USA» A. Mejias J Ped Inf Dis 2005;24(11):S189

22 Respiratory syncytial virus - RS Syncytium = sammanslaget

23

24 Riskpatienter för allvarlig RS Prematurfödda, särskilt om lungsjukdom (Bronkopulmonell dysplasi = BPD) o ffa första infektionssäsongen Fullgångna spädbarn ffa < 6-8 v ålder

25

26 Resistensläge 2008 Pneumkocker luftvägsodlingar 2008 (alla) Sverige andel R (c:a3000 isolat) Örebro andel R (c:a100 isolat) Penicillin (I+R) 6.1% 2.5% Erytromycin 5.9% 2.5% Trim-sulfa 9.2% 5.5% Tetracyklin 5.8% 5.5% Källa: Resnet + Klin Mikrobiol klin USÖ

27 Cellvägg, Grampositiv bakterie Kapsel Peptidoglykan Cytoplasmamembran Fosfolipid Proteiner: - strukturella - enzymatiska STRAMA-sjukhus ÖLL

28 Två viktiga resistensmekanismer V pc V M pc a) Förändring i penicillinbindande proteiner MRSA, pne med nedsatt pckänslighet, H. infl kromosomal resistens

29 Två viktiga resistensmekanismer V pc V M N O pc N b)enzymer som bryter ned antibiotika. Viktigast: β- laktamaser - ex. S. aureus, H. infl Specialfall: ESBL = extended spectrum betalactamases, ger multiresistens, plasmidbunden, kan smitta mellan tarmbakterier ex: enterobacter, klebsiella

30 Resistensläge 2008 Hem. infl, luftvägsodlingar 2008 (alla) Sverige andel R (c:a 3000 isolat) Örebro andel R (c:a100 isolat) β-laktamas-producerande 20.2% 19.3% Kromosomal resistens β-laktamer 3.7% 1.0% Trim-sulfa 20.3% 18% Tetracyklin 0% 0% Källa: Resnet + Klin Mikrobiol klin USÖ

31 Resistensutveckling H. infl i Sverige Andel resistenta isolat (%) 25% 20% 15% 10% 5% 0% Betalaktamas-pos Trim-sulfa R Kromosomal R År Källa: Resnet + Klin Mikrobiol klin USÖ

32 Antibiotikaval Pneumoni < 2 år: Amoxicillin alt Spektramox om behandlingssvikt» Trim-sulfa» Zinnat Äldre barn: PcV» Erytromycin» Cefadroxil (Cefamox)» Klindamycin (Dalacin) Skolbarn, ej svårt sjuka: Erytromycin» Doxycyklin

33 Resistensläge 2008 E-coli urinodlingar 2008 Örebro, barn % R (139 isolat) Örebro, alla % R (256 isolat) Trimetoprim 34 % 23 % Nitrofurantoin 3 % 0.7 % Cefotaxime 0.8 % 3 % Kinoloner 7 % 6 % Källa: Klin Mikrobiol klin USÖ

34 Dosering? Resorption/metabolisering/utsöndring, T½ Tidsberoende eller koncentrationsberoende avdödning Proteinbundet eller fritt? Serumnivå ej = infektionshärd

35 Konc Cmax PK/PD parametrar Cmax/MIC AUC/MIC Tid>MIC MIC Tid>MIC Tim

36 Tidsberoende, långsam avdödning: ßß-laktam-ab vancomycin, teicoplanin erytromycin, klindamycin Koncentrationsberoende avdödning: kinoloner aminoglykosider

37 Tidsberoende, långsam avdödning: ß-laktam-ab erytromycin, klindamycin Koncentrationsberoende avdödning: aminoglykosider vancomycin tetracykliner kinoloner

38 Konc PK/PD parametrar Cmax/MIC AUC/MIC Tid>MIC MIC Tid>MIC Tim

39 Dosering ß-laktamer T >MIC bör täcka minst 50% av doseringsintervallet Ofta kort T ½ (30-90 min) Utsöndras ofta via urinen MIC

40 Dosering ß-laktamer T >MIC bör täcka minst 40-50% av doseringsintervallet Ofta kort T ½ (30-90 min) Utsöndras ofta via urinen Kåvepenin 25 mg/kg MIC Bolme et al Acta Pediatr Scand 1976;65:

41 Dosering ß-laktamer T >MIC bör täcka minst 40-50% av doseringsintervallet Ofta kort T ½ (30-90 min) Utsöndras ofta via urinen Kåvepenin 25 mg/kg Pne S MIC 0.03 mg/l Bolme et al Acta Pediatr Scand 1976;65:

42 Dosering ß-laktamer T >MIC bör täcka minst 40-50% av doseringsintervallet Ofta kort T ½ (30-90 min) Utsöndras ofta via urinen Kåvepenin 25 mg/kg Pne nedsatt MIC 0,5 mg/l Bolme et al Acta Pediatr Scand 1976;65:

43 Dosering ß-laktamer T >MIC bör täcka minst 40-50% av doseringsintervallet Ofta kort T ½ (30-90 min) Utsöndras ofta via urinen Kåvepenin 25 mg/kg Pne R MIC 2,0 mg/l Bolme et al Acta Pediatr Scand 1976;65:

44 Hur tätt ska penicilliner doseras? T >MIC bör täcka 50% av doseringsintervallet Spelar roll?

45 Tid över MIC (serum) av p.o. amoxicillin till småbarn med pneumoni (median 13 mån, n = 30+30) Tid över MIC i relation till nästa dos MIC (mg/l) Dos Medelv Range p 0,5 25 mg/kg x 2 15 mg/kg x 3 75,5 % 88,7 % 40, , ,057 1,0 25 mg/kg x 2 15 mg/kg x 3 65,1% 78,9 % 36,8 100% 49,2 100% 0,009 2,0 25 mg/kg x 2 15 mg/kg x 3 50,7 % 62,2% 11,7 100% 13,0 100% 0,06 Fonesca et al Antimicrob Agents Chemother. 2003;47:

46 Hur relevant är serum-koncentrationen? Proteinbindning ß-laktamer:» Hög» Varierar med ålder

47 Hur relevant är serum-koncentrationen? Proteinbindning ß-laktamer:» Hög» Varierar med ålder Småbarn ofta svåråtkomligt infektionsfokus» Bronsekret» Mellanöra» Sällan bakteremi

48 PcV 25 mg/kg toppkonc (6 mån 10 år n = 61) Serum 2 mg/l 1 mg/l Mellanöra 0,5 mg/l d 2 d 3 d 4 d 5 Ingvarsson et al Ann Otol Rhinol Laryngol Suppl 1980;89:

49 Complience?

50 Uppdaterade rekommendationer från RAF ang perorala pc (maxdos = vuxen) Alltid tre-dos vid allvarliga infektioner, t.ex. erysipelas och pneumokockpneumoni Tonsillit (grp A streptokock) pcv 12.5 mg/kg x 3 Pneumoni pcv 20 mg/kg x 3 7 dgr alt amoxicillin Otit 25 mg/kg x 3 (åtminstone så länge barnet är hemma från dagis etc) 5 dgr för isoxazolylpenicillinerna (dicloxacillin/flukloxacillin) rekommenderas alltid dos motsv 1 g x 3 RAF = referensgruppen för antibiotikafrågor Cefadroxil alt Spektramox vid staf. infektion hos små barn/mari

51 Konc Cmax AUC= Ytan under konc. kurvan PK/PD parametrar Cmax/MIC AUC/MIC Tid>MIC MIC Tid>MIC Tim

52 Tids- eller koncentrationsberoende avdödning? Tidsberoende, långsam avdödning: ß-laktam-ab erytromycin, klindamycin Koncentrationsberoende avdödning: aminoglykosider vancomycin tetracykliner kinoloner

53 Urinvägsinfektioner hos barn

54 I vågskålen vid UVI hos barn Missa inte pyelonefrit Risk för skada på växande njure ALLTID Urinodling (två om småbarn) Nivåbestämning Undvik över-diagnostik! Omfattande uppföljning vid pyelonefrit! Ospecifik uretrit vanlig Kritisk bedömning av odlingsfynd signifikans?

55 Nivådiagnostik Hög UVI Feber CRP Ev kräkningar ABU Asymptomatisk bakteriuri Nedre UVI Sveda - trängningar Ej feber/crp

56 Symptom pyelonefrit Alltid feber (undantag: Spädbarn!) Ofta kräkningar Sällan/aldrig trängningar/sveda Aldrig dunköm Alltid CRP-stegring efter tim

57 Vanliga symptom som ofta misstolkas som UVI Mikroskopisk hematuri o leukocyturi vid feber Sveda hos småflickor Uretrit, stjärtsnuva Småskvättande eller enures Balanit hos småkillar Magont Springmask

58 Diagnostik Urinsticka Temp CRP Inspektera genitalia! Vaginit? Fimosis? Skicka odling!

59 UVI < 3 års ålder samråd barnläkare Svårt få korrekta prov flera påsprov eller blåspunktat Risk njurskada om felbehandlad pyelonefrit Hög andel anatomiska avvikelser(35%) 1.5% av alla barn har UVI före två års ålder

60 Urinodling Barn Urinpåse byts efter 2 tim Signifikant växt = renkultur Signifikant patogen: E-coli, enterokock, klebsiella, GBS Spädbarn: även S aureus (hematogen spridning), GBS Signalerar urinvägsmissbildning: Konstig patogen t.ex pseudomonas

61 Behandlingsindikation Pyelonefrit: Hög feber + CRP + patologisk urinsticka (pos nitrit o/el leukocyturi). Rådgör gärna med barnjouren Cystit: Typiska symptom och pos nitrit o/el leukocyturi.

62 Resistensläge 2008 E-coli urinodlingar 2008 Örebro, barn % R (139 isolat) Örebro, alla % R (256 isolat) Trimetoprim 34 % 23 % Nitrofurantoin 3 % 0.7 % Cefotaxime 0.8 % 3 % Kinoloner 7 % 6 % Källa: Klin Mikrobiol klin USÖ

63 Behandling Pyelonefrit: 1:a hand: Cedax (ej enterokock) 2:a hand:eusaprim + överväg aminoglykosid-stöt; gentamicin (Garamycin) 5 mg/kg x 1, tobramycin (Nebcina) 8 mg/kg x 1 3:e hand: Ciproxin mg/kg x 2 Behandlingstid 10 dgr Cystit: Furadantin eller Trimetoprim i FASS-dos > 5 år även Selexid Behandlingstid 5 dgr Ej korttidsbeh på barn (Keren et al Pediatrics 2002;109(5):e70

64 Upprepad UVI Verifiera infektioner Kissråd + behandla ev obstipation Remiss barnklin om detta ej hjälper

65 Barn o antibiotika - biverkningar Min erfarenhet: Mindre tarmbekymmer jfrt vuxna Clostr diff tveksamt patogen < 2 års ålder Urticaria är ofta infektionsutlöst Exantem ofta kombination virus + antibiotika Blöjdermatit

66 Snabb restitution av tarmflora efter p.o antibiotika (10 mån 12 år n = 44) Sakata H et al Antimicrobiol Agents Chemother 1986;29:

67 men störd gramnegativ flora

68 Spridning av resistensmekanismer A. Klonal spridning Kromosom Plasmid Transposon B. Plasmidöverföring C. Spridning av plasmid och transposon D. Resistensgen från plasmid till kromosom STRAMA-sjukhus ÖLL

69 Ska barn ha andra antibiotika än vuxna? Mellansvenskt läkemedelsforum, Västerås feb 2010 Maria Björkqvist Barn o ungd klin USÖ

70 Ja, på rätt sätt Vårda ekologin Tarmflora Dagis (handsprit, gruppstorlek m.m) Rätt indikationer Pneumoni UVI Rätt doseringar Täta dosintervall β -laktam (pc alltid x 3) Betänk resorption o penetrans Aminoglykosid x 1 Rätt beredningar Tabl tidigare än man tror Rätt tolkning av ev biverkningar Tål trim-sulfa bra Tetracykliner OK > 8 år Infektionsutlösta hudreaktioner

71 Ska barn ha andra antibiotika än vuxna? Barn ska ha samma tillgång till adekvat antibiotikabehandling som vuxna!

Skall barn ha andra antibiotika än vuxna?

Skall barn ha andra antibiotika än vuxna? Skall barn ha andra antibiotika än vuxna? Läkemedelsinformation på våra villkor Örebro 7 december 2011 Simon Jarrick, ST-läkare Barn- och ungdomskliniken, USÖ simon.jarrick@orebroll.se Skall barn ha andra

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård

Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård MEDICINSK INSTRUKTION 1 (7) BAKGRUND Urinvägsinfektion är en av de vanligaste bakteriella infektionerna i barnaåldern. Bland 7-åringar som började skolan i Göteborg 1992 hade 7,8 % av flickor och 1,6 %

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos barn

Urinvägsinfektioner hos barn Urinvägsinfektioner hos barn 1(13) Urinvägsinfektioner hos barn Innehållsförteckning Bakgrund: sid 2 Symtom: sid 2 Indelning: sid 2 Riskfaktorer: sid 2-3 Primärdiagnostik: sid 3 Provtagning o tolkning

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3

Läs mer

An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm

An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm An$bio$ka och äldre Anders Österlund Robert Svartholm Överlevnad vid pneumokockbakteriemi (Austrain R & Gold J. Ann Intern Med 1964;60:759-76) Karbapenemaser hos Gramnegativa stavar 120 Gram-neg tarmbakterier

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

URINVÄGAR. Infek.oner Enures. Linda Wigh, överläkare barnkliniken 150521

URINVÄGAR. Infek.oner Enures. Linda Wigh, överläkare barnkliniken 150521 URINVÄGAR Infek.oner Enures Linda Wigh, överläkare barnkliniken 150521 Urinvägsinfek.oner, allmänt Första levnadsåret vanligare hos pojkar Vid 7 års ålder har ca 2 % av alla pojkar och 8 % av alla flickor

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Detta är svaren från en blandad publik av läkare, sköterskor och en del andra

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Barnmedicin - a crash course. Jonas Ludvigsson 121017

Barnmedicin - a crash course. Jonas Ludvigsson 121017 Barnmedicin - a crash course Jonas Ludvigsson 121017 Kort presentation Barnläkare i Fotbollstränare Forskningsintresse: 1) epidemiologi 2) gastroenterologi 3) pediatrik Ont i magen återkommande buksmärtor

Läs mer

Antibiotika vid bakterier i urinen och i bensår. Att behandla eller inte behandla? Jesper Ericsson Infektionskliniken/Strama

Antibiotika vid bakterier i urinen och i bensår. Att behandla eller inte behandla? Jesper Ericsson Infektionskliniken/Strama Antibiotika vid bakterier i urinen och i bensår. Att behandla eller inte behandla? Jesper Ericsson Infektionskliniken/Strama Föreläsningens upplägg Hur och till vem förskrivs antibiotika i Sverige? Patientfall

Läs mer

PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner

PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner Handläggare Datum D:nr Pär-Daniel Sundvall 2010-11-09 PVSA87-2010 PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner Giltigt t o m: 2012-12-31 Målsättning I Västra Götaland förskriver vi 400

Läs mer

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg. STRAMA Gävleborg Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Strama Gävleborg Mandat från Landstingsdirektören Styrgrupp Representanter

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin Sluten vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat

Läs mer

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2010 Behandlingsriktlinjerna från 2004 har reviderats av STRAMA (Samverkan mot antibiotikaresistens) som är

Läs mer

ÖLI. Övre luftvägsinfektioner

ÖLI. Övre luftvägsinfektioner Övre luftvägsinfektioner Tonsillit Övertyga dig om diagnosen! Se nedanstående diagnostiska kriterier och rekommendation för provtagning med strepa test, gäller för barn >3 år. Hos barn under 3 år finns

Läs mer

Fosfomycin. Vad vet vi om intravenös behandling? För 1 år sedan i Borås när frågan kom upp visste jag och församlingen där ingenting

Fosfomycin. Vad vet vi om intravenös behandling? För 1 år sedan i Borås när frågan kom upp visste jag och församlingen där ingenting Fosfomycin Vad vet vi om intravenös behandling? För 1 år sedan i Borås när frågan kom upp visste jag och församlingen där ingenting Fosfomycin Saknas stora välkontrollerad kliniska studier som beskriver

Läs mer

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Det akut sjuka barnet Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Varningstecken på svår infektion? Vilka ska skickas till sjukhus? Har feber betydelse? Hur länge innan åtgärd? Febernedsättande?

Läs mer

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Maria Hess Distriktsläkare Närhälsan Vänerparken Vårdcentral Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared Vårdcentral Båda: Regionala

Läs mer

Urinvägsinfektion hos barn

Urinvägsinfektion hos barn sid 1 Urinvägsinfektion hos barn Urinvägsinfektion (UVI) är vanligare hos pojkar första levnadsåret men därefter drabbas flickor oftare. Före 7 års ålder har 7-8% av alla flickor och c:a 2 % av alla pojkar

Läs mer

Okomplicerad UVI sveda, frekventa miktioner, trängningar och bakteriuri hos vuxna icke gravida kvinnor med normala urinvägar Komplicerad anatomiska

Okomplicerad UVI sveda, frekventa miktioner, trängningar och bakteriuri hos vuxna icke gravida kvinnor med normala urinvägar Komplicerad anatomiska Handläggning Okomplicerad UVI sveda, frekventa miktioner, trängningar och bakteriuri hos vuxna icke gravida kvinnor med normala urinvägar Komplicerad anatomiska avvikelser (obstruktion, cystisk njursjukdom)

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17 Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010 Publicerat på hemsida 2011-05-17 Slutsatser PPS 2010 En tredjedel av alla inneliggande patienter får antibiotika. Var tionde patient vårdas på grund av en

Läs mer

Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet

Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Antibiotika Urinvägsinfektioner Symtom / diagnostik / behandling

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Hud/mjukdelsinf. Christer Norman, allmänläkare, Salems VC

Urinvägsinfektioner. Hud/mjukdelsinf. Christer Norman, allmänläkare, Salems VC Urinvägsinfektioner Hud/mjukdelsinf Christer Norman, allmänläkare, Salems VC Cystitsymtom efter pivmecillinam eller placebo 1/855 1/288 Clinical and bacteriological outcome of different doses and duration

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för infektioner i öppen vård

Behandlingsrekommendationer för infektioner i öppen vård Behandlingsrekommendationer för infektioner i öppen vård STRAMA Sydvästra Skåne år 2000 Innehåll Inledning 3 Handläggning av barn som reagerat i samband med peroral penicillinbehandling... 4 Akut sinuit..

Läs mer

Infektioner hos äldre. Suzanne Wendahl Överläkare

Infektioner hos äldre. Suzanne Wendahl Överläkare Infektioner hos äldre Suzanne Wendahl Överläkare Vilka infektioner drabbar de äldre? UVI Lunginflammation Diverticulit Bakteriemi Endocardit Hud mjukdelsinfektioner Diabetes sår Geriatriskt kompetensbevis

Läs mer

PM Medicinskt. Pneumokocker- Akut sjukdomsdebut, hållsmärta och LPK>15x10 9. Ses i alla åldrar. Haemophilus influenzae- Vanlig hos patienter med KOL

PM Medicinskt. Pneumokocker- Akut sjukdomsdebut, hållsmärta och LPK>15x10 9. Ses i alla åldrar. Haemophilus influenzae- Vanlig hos patienter med KOL Specialitet: Infektionsmedicin PM Medicinskt Text författare: Jon Olinder/Anna-Karin Larsson Faktaansvarig: Jon Olinder/Anna-Karin Larsson Godkänt av: Johan Sundler Skapat: 2008-01-22 Reviderat: 2013-04-04

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m juni 2015. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m juni 2015. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m juni 215 Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län Öppenvårdsförsäljning antibiotika (J1 exkl metenamin) Recept/1 inv/12 månader (juli - juni), Insikt,

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö

Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö Snabb resistensbestämning Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö Varför? Ökande antibiotikaresistens Felaktig antibiotikabehandling ger ökad risk för död hos våra svårast sjuka

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner på sjukhus - pneumoni Jonas Hedlund

Nedre luftvägsinfektioner på sjukhus - pneumoni Jonas Hedlund Nedre luftvägsinfektioner på sjukhus - pneumoni Jonas Hedlund Sammanfattning Den helt dominerande orsaken till samhällsförvärvad pneumoni (CAP) bland sjukhusvårdade patienter är pneumokocker, och all behandling

Läs mer

Vanliga hudinfektioner i öppen vård Cecilia Rydén 2011 Hud och mjukdelsinfektioner Framtid och Nu-tid Ceclia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborg Framtiden här? Tänk brett Epidemiologiska

Läs mer

Infektioner i öppen vård. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Infektioner i öppen vård. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Infektioner i öppen vård Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Evidence based medicine Få studier möter kraven, och patientantalet ofta begränsat. Äldre, småbarn och de med andra sjukdomar

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Akut mediaotit AOM Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor/asymtomatisk bakteriuri Impetigo/Erysipelas/Sårinfektioner/Infekterade

Läs mer

Urinvägsinfektioner i Norrbotten. Robert Svartholm Norrbottens Läkemedelskommitté våren 2012

Urinvägsinfektioner i Norrbotten. Robert Svartholm Norrbottens Läkemedelskommitté våren 2012 Urinvägsinfektioner i Norrbotten Robert Svartholm Norrbottens Läkemedelskommitté våren 2012 Blåskatarr hos kvinnor en besvärlig bagatell? Symposium utifrån Läkemedelsverkets rekommendation UVI Nedre urinvägsinfektion

Läs mer

ANTIBIOTIKAPOLICY FÖR HUND- OCH KATTSJUKVÅRD

ANTIBIOTIKAPOLICY FÖR HUND- OCH KATTSJUKVÅRD ANTIBIOTIKAPOLICY FÖR HUND- OCH KATTSJUKVÅRD (PETPOLICYdec01) 2002-01-28 2 INLEDNING...7 I. FÖRSKRIVNING OCH HANTERING AV ANTIBAKTERIELLA LÄKEMEDEL...9 VÄGLEDNING VID FÖRSKRIVNINGEN...9 Antibakteriella

Läs mer

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin.

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. Helsingborg Historik 1920-40 talen: Studier fastslår: Barn med bilaterala

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER HOS BARN Version 2010-07-30

URINVÄGSINFEKTIONER HOS BARN Version 2010-07-30 2002-10-21, Per Brandström, överläkare 1 (16) URINVÄGSINFEKTIONER HOS BARN Version 2010-07-30 HANDLÄGGNING AV URINVÄGSINFEKTIONER (UVI) 2 Sammanfattning 2 MÅLSÄTTNING 4 Diagnos 4 Behandling 6 Utredning

Läs mer

INFEKTIONER Riktlinjer i app Nationella mål

INFEKTIONER Riktlinjer i app Nationella mål INFEKTIONER Riktlinjer i app Terapirekommendationernas infektionskapitel för öppenvården, riktlinjer för sjukhusvården och vid kirurgisk profylax kan läsas i en app som du kan ladda ner gratis till androidtelefon,

Läs mer

Behandla bara bakteriella infektioner när antibiotika tillför verklig nytta! Undvik onödigt bred terapi!

Behandla bara bakteriella infektioner när antibiotika tillför verklig nytta! Undvik onödigt bred terapi! Kapitel Behandla bara bakteriella infektioner när antibiotika tillför verklig nytta! Undvik onödigt bred terapi! Antibiotikaresistensen ökar med oroväckande hastighet. Sambandet mellan antibiotikaförbrukning

Läs mer

Vid vanliga infektioner: att ge eller inte ge antibiotika

Vid vanliga infektioner: att ge eller inte ge antibiotika klinisk översikt läs mer på sidorna 3160 och 3133 Vid vanliga infektioner: att ge eller inte ge antibiotika SIGVARD MÖLSTAD, distriktsläkare, professor, primärvårdens FoU-enhet, sigvard.molstad@lj.se MALIN

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inledning. Etiologi och patogenes. Diagnostisk indelning

Urinvägsinfektioner. Inledning. Etiologi och patogenes. Diagnostisk indelning 454 Torsten Sandberg, Infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg Sverker Hansson, Barnmedicin, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Jane Nyman, Närhälsan Backa

Läs mer

30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika

30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika 30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika 1 2 Den här broschyren innehåller svar på några av de vanligaste frågorna kring infektioner och antibiotikabehandling. Svaren är granskade

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från

Läs mer

Anna-Karin Larsson Infektionsläkare Helsingborg

Anna-Karin Larsson Infektionsläkare Helsingborg Behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppenvård och slutenvård Anna-Karin Larsson Infektionsläkare Helsingborg Nedre luftvägsinfektioner Akut bronkit Exacerbation av kronisk bronkit Pneumoni Samhällsförvärvad

Läs mer

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET TEST AV ANTIMIKROBIELLA MEDEL Bilaga 3. Testning av antimikrobiella medel Staphylococcus sp. Hundar, katter Nötkreatur Svin Hästar ß-laktamastest* G-penicillin amoxicillinklavulansyra

Läs mer

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario? En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario? Karin Tegmark Wisell, Avdelningschef Folkhälsomyndigheten 5 december 2014 Infektioner och folkhälsan Under 1900-talet ökade livslängden i den västerländska

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

PCP, Aspergillus och Candida

PCP, Aspergillus och Candida PCP, Aspergillus och Candida Svenska njur- och transplantationsföreningarnas höstmöte 2013-10-02 Anders Lignell, MD, PhD Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Epidemiologi - SOT Pappas et al. Clin Infect

Läs mer

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen Svårläkta sår och antibiotikas roll Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen En distriktssköterska ringer dig en fredag eftermiddag angående Hulda 78 år. Hulda har en

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården

Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården Bodil Lund, docent, specialist i käkkirurgi Käkkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Enheten för käkkirurgi Karolinska Institutet

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

EXAMENSARBETE. Antibiotikabehandling på en kirurgavdelning vid Helsingborgs lasarett

EXAMENSARBETE. Antibiotikabehandling på en kirurgavdelning vid Helsingborgs lasarett EXAMENSARBETE 2007:025 HV Antibiotikabehandling på en kirurgavdelning vid Helsingborgs lasarett Lars Ståhlberg Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Att arbeta med barn på en barnakutmott Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 214 Öppenvård och sjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 212-214 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Linjen indikerar

Läs mer

Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset

Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset (Venerologmottagningen hudmottagningen och 30 B1) T o m 2013 Antibiotikaanvändning (J01*+rifampicin), Hud- & könssjukdomar, Akademiska

Läs mer

UVI-patienten i öppenvården med speciellt fokus på återkommande infektioner

UVI-patienten i öppenvården med speciellt fokus på återkommande infektioner SLL Läkemedelskommittén Urinvägsinfektioner huvudsakligen inom öppenvården -vilka antibiotika ska jag välja? UVI-patienten i öppenvården med speciellt fokus på återkommande infektioner World Trade Center

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

DJURBETT. Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år?

DJURBETT. Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? DJURBETT Hur stort är problemet? Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt. 1 Hundbett vanligare i armen,

Läs mer

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009

Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009 HSN 2009-10-22 P 14 1 (1) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ANMÄLAN 2009-09-24 HSN 0909-0858 Handläggare: Gunilla Thörnwall Bergendahl Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009 Ärendet Vid

Läs mer

Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) och dess metodgrupp (RAF-M)

Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) och dess metodgrupp (RAF-M) RAFs RATIONALDOKUMENT: CEFUROXIM Produktnamn (företag) Zinacef (GSK), Cefuroxim (FarmaPlus) Deklaration Cefuroxim är ett parenteralt cefalosporin som är stabilt mot penicillinaser, och som liksom andra

Läs mer

Långvarig hosta - Mycoplasma, TWAR, kikhosta? Eller något annat? Niclas Johansson Infektionskliniken Karolinska Solna 2014

Långvarig hosta - Mycoplasma, TWAR, kikhosta? Eller något annat? Niclas Johansson Infektionskliniken Karolinska Solna 2014 Långvarig hosta - Mycoplasma, TWAR, kikhosta? Eller något annat? Niclas Johansson Infektionskliniken Karolinska Solna 2014 Fall Socialt: Gift. Tre barn, 27,24 respektive 23 år gamla. Arbetar som forskare

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner

Nedre luftvägsinfektioner Reviderad upplaga 2012 Terapiriktlinjer Nedre luftvägsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Nedre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med STRAMA

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos män. Expertmöte med redovisning av aktuellt kunskapsläge mot bakgrund av ökad antibiotikaresistens.

Urinvägsinfektioner hos män. Expertmöte med redovisning av aktuellt kunskapsläge mot bakgrund av ökad antibiotikaresistens. Urinvägsinfektioner hos män Expertmöte med redovisning av aktuellt kunskapsläge mot bakgrund av ökad antibiotikaresistens. Urinvägsinfektioner hos män Expertmöte med redovisning av aktuellt kunskapsläge

Läs mer

Antibiotikaval vid UVI. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antibiotikaval vid UVI. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antibiotikaval vid UVI Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Strama Västmanland och Läkemedelskommittén. Antibiotika. Rekommendationer och behandlingsmål 2013

Samverkan mot antibiotikaresistens. Strama Västmanland och Läkemedelskommittén. Antibiotika. Rekommendationer och behandlingsmål 2013 Strama Västmanland och Läkemedelskommittén Samverkan mot antibiotikaresistens Antibiotika Rekommendationer och behandlingsmål 2013 2 förord Landstingets Stramagrupp, Strama Västmanland, presenterar här

Läs mer

Aspekter på an,bio,ka,ll barn. Marie Studahl, Infek2on, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Aspekter på an,bio,ka,ll barn. Marie Studahl, Infek2on, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Aspekter på an,bio,ka,ll barn Speciella an,bio,ka,ll barn Vid mer komplicerade infek,oner - an2bio2ka som vanligtvis inte ges 2ll barn kan bli aktuella - annan administra2on, infusion? - MIC- bestämningar

Läs mer

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan

Läs mer

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige Luftvägsinfektioner i primärvården Resultat för 77 läkare i Sverige HAPPY AUDIT. September 28. Results from 77 doctors in Sverige A European project supported by EU (work package 5): Intervention material

Läs mer

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se

Läs mer

Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012

Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012 Septisk artrit Bertil Christensson Stockholm 2012 Ortopediskt fall Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad 2012 Allmänna kommentarer 90% av artriterna orsakas av stafylokocker eller streptokocker Polyartrit:

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Strama ÖLL. Mårten Prag, Inf klin USÖ Läkemedelskommittén

Strama ÖLL. Mårten Prag, Inf klin USÖ Läkemedelskommittén Strama ÖLL Mårten Prag, Inf klin USÖ Läkemedelskommittén Louis Pasteur 1822 1895 Bakterier i Louis Pasteurs mikroskop Antibiotika Enorma medicinska vinster Minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner

Nedre luftvägsinfektioner Reviderad upplaga 2007 Terapiriktlinjer Nedre luftvägsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Nedre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med STRAMA

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer